11 Arbete Kapitalism Handel

Marknadsskylt

 

Rubriker:                           

I                                            

Arbeten förändras

    Jordbruk, Industri

    Tjänstesektor

    Internet, robotar, AI

II

Måste alltid någon förlora?

Syn på arbete

Arbetslöshet

III

En dold ekonomi 

Sätt att mäta ekonomi

IV

Kapitalism

  Thomas Piketty

   Om kapitalismen idag

   De rika

V

Moraliskt kapital

    Ansvar hos producenter och konsumenter

    Ansvar av stater

VI

Handeln blir global

     Frihandel?

Internationellt handelssamarbete

Handelsorganisationer

Etik för handel

VII

Historik om handel

    Första, andra, tredje, fjärde vågen.

Litteratur

 

I

Arbeten förändras

Jordbruk

Arbetskraft med fysisk styrka har efterfrågats i tusentals år inom jordbruk och där finns fortfarande cirka 40 procent av världens samlade arbetskraft och det är fler människor som skall försörjas.

Sedan tog industrin över och i Sverige där endast 3 procent arbetar inom jordbruket har vi själva uppfunnit och tillverkat t.ex. skörde- och tröskmaskiner.  Många andra länder kan nu snabbt importera vad som behövs. 

•  Industri

Mekanisering är bra när händerna är för få, för att utföra det arbete som behöver göras, men ont när det finns fler händer än arbete framhöll Mahatma Gandhi.
Han var en gång en europeiskt klädd gentleman, men på sin ålder demonstrativt indiskt klädd och försedd med en spinnrock för att människor skulle förstå hans budskap.

Förr gjorde skomakaren så många skor han hade kunder till. Med industrin måste man ibland "tillverka" efterfrågan.

Spinnmaskiner i England skapade arbeten där, men gjorde människor i Indien arbetslösa. En innovation som symaskiner konkurrerar dock varken med spinnare eller vävare, men ibland med skräddare och sömmerskor. Inom denna bransch har i England aldrig funnits några hinder i form av skråväsende och liknande.

Det har gått några år sedan Chaplins "Moderna tider" visade hur människor som arbetade vid maskiner, själva blev blev som maskiner. Arbetsplatserna har på många håll blivit bättre med mindre ensidigt arbete och kroppsligt slitage. Att få se resultatet av sitt arbete gör jobben mer tillfredsställande, men det gäller knappast  t.ex. merparten av Indiens 45 miljoner människor inom textilindustrin.

I Sverige tillverkades majblomman fram till 1997 av två maskiner. Sedan producerades blommorna i stället billigare i Kina av 42 kineser, alltså en ''avautomatisering''. Men efter en tid började även kineserna använda maskiner som gjorde människor arbetslösa om inte nya jobb skapades.

Inom industrin har skett en liknande utveckling som tidigare inom jordbruket, man blir effektivare och kräver färre arbetare och ändå med både bättre och billigare varor. I USA arbetade t.ex. 6 av 10 inom industrin mot 1 av 10 trettio år senare. Samma process pågår i hela världen sedan 2000-talet.

I västvärlden har våra materiella behov av möbler, vitvaror etc. redan blivit tämligen tillfredsställda och vi litar nu till export och nya innovativa företag.

Kina har nu en medelklass på 5-600 miljoner människor och i Indien uppgår den till 300 miljoner. Dessa står inför världshistoriens största inomhusmöblering och här gäller det inte ''miljonprogram'' utan ''miljardprogram'' vilket Johan Norbergs nämner i boken Människan skapade världen, 2006. Fler och fler vill ha kök, sovrum, vardagsrum och tvättmaskin. Hushållsarbetet har förenklats, men en del kvinnor tycker ändå att livet blivit mer arbetsamt då "barnen ser på tv och ständigt vill ha nya saker".

Man talar ofta nedsättande om massproduktion. Som en kuriositet kan då nämnas att redan på 400-talet f.Kr. lät Hannibal i Kartago seriebygga skepp i moduler som numrerades och sedan fogades samman. Då romarna kom på knepet gjorde de likadant och byggde snabbt en flotta med vilken de besegrade kartagerna.

Tack vare massproduktion kan vi lätt och billigt köpa en tröja av ylle, bomull, syntet- eller något blandmaterial. Skaparglädjen att själv sticka en tröja missar vi. Vår lust att skapa får vi ersätta med att bli duktiga köpare som gör fynd i det stora utbudet. Samma lust som våra anmödrar väl kände då de sökte efter näringsrika bär och örter.

Vid en tidpunkt producerade cirka 5 procent av världens arbetskraft 29 procent av världens varor.

•  Tjänstesektor

Återigen har arbetskraft friställts och nya yrken skapats.

Med tjänstesektorn har vi fått sjuk- och hälsovård, banker, försäkringar, resor, radio och tv, musik, teater och film. Samma förlopp tycks gälla i alla länder som utvecklas ekonomiskt vilket nu märks särskilt i Afrika, som inte längre bara litar till sina råvaror av bomull, mineraler och kaffe.

Nya företag dyker upp med arbeten som förut varit otänkbara, man talar t.o.m. om att en upplevelseindustri där turismen är på väg att bli världens största.

Med häst och vagn fick den som åkte ''tredjeklass'' vara beredd på att skjuta på i uppförsbackarna. Med järnvägar och resehandböcker kunde man mot slutet av 1800-talet göra bildningsresor. Nu har vi dessutom flyg och kan bli både shopping- och sexturister.

Till slut får man försöka att helt enkelt sälja drömmar om "den underbara semestern" eller "det föryngrande skönhetsmedlet"...

Om även den offentliga sektorn räknades in arbetade 3/4 av alla svenskar år 2016 inom tjänstesektorn.

Där finns även en mer´tyst´ ofta rättslös grupp som består av barnvakter, städerskor, hushållsarbetare, trädgårdsmästare, chaufförer och uppassare.

Men även inom tjänstesektorn pågår förändringar och arbetstillfällen börjar minska.

•  Internet, robotar, AI

Kanske kan man travestera Gandhi och säga att:

Om det finns fler hjärnor än det finns uppgifter för dem är robotar delvis av ondo.

Färre sekreterare behövs redan nu. Med hjälp av nätet kan en läkare själv föra journal och följa upp kroniskt sjuka och hålla samman data från många utspridda människors kunskaper och insatser.

"Den tid är förbi då en läkare var en snäll farbror i vit rock. Dagens läkare kan vara 30 år eller 70, vara född i Mjölby eller Damaskus, fast anställd eller inhyrd, grön eller på rutinens brant, prata klingande skånska eller bryta på ryska osv".

Böcker kommer om förändringar som väntar. Varken läkare, domare, psykologer eller pedagoger blir ensamma om sin expertkunskap, då var och en själv kan skaffa sig information via nätet - kunskapen är ju fri.

Beroendet av vissa professioner kommer att förändras. Sedan kommer frågan om hur mycket vi själva som människor orkar orientera oss om olika sakförhållanden, det ju finns gränser för vad vår uppmärksamhet orkar med.

Bara i Sverige har vi 80 000 programmerare och systemutvecklare vilket är fler än vad som ingick i traditionella fabriksyrken enligt Dagens Industri år 2014.

Särskilt för jobb som är både farliga och enformiga men ändå måste göras i t.ex. påfrestande värme eller kyla är robotarna en välsignelse. Mycket arbete i gruvor kan nu skötas från paneler ovan jord och i havsdjupen behövs robotar för att t.ex. ta upp ammunition som har dumpats i Östersjön och Nordsjön efter de båda världskrigen. En del torpeder har aldrig detonerat vilket gör det riskfyllt för dem som lägger ut kablar och sätter upp vindkraftverk till havs.

"Människor blir trötta - robotar blir aldrig trötta". I Sverige har vi utvecklat robotar som mjölkar kor och robotar svetsar Volvos bilar i Göteborg, medan samma arbete  till mer än hälften fortfarande utfördes av människor i Kina tills för några år sedan.

I Japan med en åldrande befolkning har man dessutom infört robotar i människovårdande arbeten, vilket i början väckte en viss undran och även Kina med en åldrande befolkning satsar hårt på robotar.

Vi har nu fått robotar som själva lär kunna rapportera om fel, beställa reservdelar och be om lagning. Robotarna kan ses som "extra medarbetare" framhåller en forskare.

Robotar på mikronivå som kan styra molekyler, är ännu en överraskning som skapats av en trio vetenskapsmän som fick nobelpriset i kemi, 2016.

Bill Gates tänker sig en skatt på robotar där intäkterna bland annat kunde gå till omskolning av arbetare. Även inom EU diskuteras i liknande banor och en svårighet består i hur man skall definiera en robot.

Vad AI, artificiell intelligens kommer att medföra för arbetslivet spekuleras det om. Max Tegmark skrivit boken Liv 3,0, 2017 om hur vi skall få AI att tjäna oss.

II

Måste alltid någon förlora?

Konstruktiv förstörelse - innebär att någon förlorar då något nytt och bättre kommer. De som tillverkade skrivmaskiner fick ställa om när datorer började användas, men nya vinnare kom.

Det kan bli ett högt pris för enskilda människor om de förlorar sina arbeten, mister sociala kontakter och måste byta bostad mm. Det inverkar på familjeliv, föräldrar och barn - kostnader som inte går att mäta i pengar. Det händer dock att större företag ger den friställde lön under en tid för omställning, då inte alla har någon form av a-kassa eller skyddsnät.

Även samhället får svårt att hinna anpassa sig till nya förhållanden med nya regler från t.ex. EU och dessutom ökad invandring. Politiska partier och intresseorganisationer har blivit svagare medan lobbyister blivit starkare och själva företagen behöver inte bekänna sig till några mänskliga rättigheter.

I tur och ordning har utvecklingen haft sina offer och nu uppmärksammas att även själva naturen och dess tillgångar far illa och överutnyttjas.

Ofta får vi dock bara veta halva sanningen som att:

"- mellan 1970-2000 förlorade USA någon miljon industrijobb" - men vi fick inte veta att där tillkom 60 miljoner nya jobb. "Indier och kineser tar jobben" - men det nämns inte att USA:s export till Kina ökade med 1/3 per år och att till Indien fördubblades den, när båda länderna öppnade sina marknader uppger Johan Norberg.

Om en sektor rationaliseras eller efterfrågan på en vara minskar, brukar några friställas. Blir dessa fortsatt arbetslösa förlorar staten skatt och i en del länder måste staten i stället betala sociala avgifter. Därför ligger det även i staters intresse att medborgarna har jobb och uppbär lön.

Syn på arbete

Definitionen på arbete har nästan blivit att det är något man har betalt för och eftersom alla pengar är lika mycket värda är det lätt att betrakta alla arbeten som lika värda utan hänsyn till på vilket sätt pengarna tillkommit.

Den nya världen befolkades i Amerika av dristiga emigranter och deras efterkommande. Att vara selfmade, initiativrik, kreativ, hårt arbetande och framgångsrik värderades högt. Detta gynnade dem som kunde ställa upp. Skatter ogillades, arbetslöshet sågs ofta som lättja och sjukvård fick individen ordna själv.

Den gamla världen i Europa kunde i sin tur karakteriseras av misstänksamhet mot de framgångsrika och nyrika uppkomlingarna. Den som var adlig föddes med vissa privilegier och tillhörde en annan sorts människor. Pengar var något man har och inte något man talar om, men med industrialiseringen kom en ny överklass och de gamla värderingarna höll inte längre.

Utan pengar är en modern människa strandsatt. Pengar gör oss inte lyckliga sägs det, men utan blir vi olyckliga. Pengar tar fram både det bästa och sämsta hos oss och vid konkurrens och tävlan är hänsynsfullhet och empati ofta som lägst.

Lägger man en demokratisk syn på arbete blir orättvisor synliga. Somliga har endast dåligt betalda smutsiga, enformiga och tunga jobb, andra vistas i trevliga miljöer med intressanta, självvalda uppgifter.

Ett arbete borde vara så beskaffat att det gynnar individen, är bra för samhället och utförs med omsorg om miljön.

Många vet redan idag att deras arbeten egentligen är meningslösa, men ändå ger de en viss självkänsla och kanske gemenskap. Om vi inte längre skulle få vår identitet genom arbete hur blir det då? Vad skall vi göra i stället? Då får vi på allvar ställa frågan vad som är syftet och målet med det egna livet och i vilken mån teknik och robotar skall ersätta oss själva.

Ett väl utfört arbete skänker lycka enligt sociologen Zygmunt Bauman.

Vi föds med en obändig lek- och verksamhetslust som visar sig när vi håller på med vårt eget och det vi vill. Barnens verksamhet är inte en dygd, inget de tvingas till, inte något de måste tjäna på. De tycker helt enkelt att det är roligt att syssla med föremål i omgivningen, göra något, fantisera och leka tillsammans med andra. Hela vår civilisation bygger på någon form av verksamhet.

  "Gör det du vill så behöver du aldrig arbeta."

Om man är engagerad, passionerad, nyfiken, gör upptäckter, samverkar, bygger och skapar känns livet meningsfullt med en glädje som växer fram under själva verksamheten - oavsett vad det gäller.

Arbetslöshet

Världens totala arbetslöshet uppskattas av ILO år 2013 till 197 miljoner människor eller 12 procent. Härav var 74 miljoner mellan 15 och 24 år. De flesta fanns i Afrika och södra Asien. (Varför behövdes då 160 miljoner barnarbetare?)

Sådana beräkningar ter sig snart gammalmodiga. Många som arbetar på ett konventionellt sätt kommer inte att behövas. Med artificiell intelligens, AI kommer alla länder att försöka ersätta mänsklig arbetskraft.

Många arbeten kommer att försvinna inom administration och bokföring, inom bank- och försäkring, logistik etc. Medelklassyrken som expediter, bankmän, kontorister etc. kommer att bli färre. Går vi mot ett mer opersonligt samhälle?

Ekonomer i Oxford har 2013 kalkylerat med att USA kommer att förlora 45 procent av sina jobb inom 20 år. Däribland nästan 2,5 miljoner bland dem som arbetar med transporttjänster, 8 miljoner bland expediter och kassörer samt 14 miljoner människor inom restaurangvärlden.

För Sverige år 2015 var siffran 85 500 ungdomar som varken arbetade eller studerade och de senaste fem åren har 450 000 jobb automatiserats. Låglönejobb lär saknas men där de finns tas de numera även av dem som har utbildning.

Förlorade ungdomsgenerationer talas det nu om i Europa, men som nämnts gäller detta i än högre grad andra världsdelar och blir ofta anledning till revolter och kriminalitet.

Då uppstår migration som nu sker i omvänd riktning - inte från Europa utan till. Allt fler möter en osäker framtid. Solidaritet och medkänsla minskar. Om t.ex. de som redan är fattiga i EU skall dela sin lilla kaka med ännu fattigare invandrare uppstår populism.

Att utbilda sig men ändå inte få ett arbete som ger ett vuxenliv leder till förtvivlan. Att vara socialt obehövlig, arbetslös, inte efterfrågad, inte behövd gör att man måste leva på andras arbete. Att vara psykologiskt obehövlig för familj och vänner är än värre.

Rätten till ett arbete och att med värdighet få delta i ett kollektiv för det gemensammas bästa kan ses som något som ingår i de mänskliga rättigheterna.

Medborgarlön till alla inom ett samhälle kan bli nödvändigt och diskuterades i kap 9.

Vilka människor blir nu anställningsbara? En viss kärnkompetens är alltid bra och människor med speciella kunskaper och personlighetsdrag börjar efterfrågas. De som klarar att vara rörliga och möta komplexa och motstridiga uppgifter behövs. De som är kreativa och vill pröva något nytt, som är nyfikna, engagerade och kan fatta beslut lär ha framtiden för sig.

Var kommer det att finnas arbeten? Inom teknik och vårdyrken förefaller marknaden vara relativt säker.

III

En dold ekonomi

Har vi verkligen bara ett ekonomiskt system

Man uppmärksammar alltmer även en dold ekonomi som inte ingår i BNP. Den finns inom en privat sektor där de flesta av oss också arbetar. Mycket av allt som vi gör kan ses som arbete - fastän vi gör det utan lön och särskilt gäller detta för kvinnor.

Det handlar om alla möjliga livsuppehållande verksamheter som är nödvändiga, men som inte syns i statistiken. Alla vi män och kvinnor som reparerar huset, handlar, lagar mat, städar, tvättar, hämtar barn från dagis, sköter bilen, följer farmor till läkarbesöket, hjälper till med läxan - vi utför ett frivilligt men nödvändigt gratisarbete där vi själva är känslomässigt engagerade och där vi ofta är våra egna arbetsgivare.

Detta arbete mäts inte - inte förrän det utförs av någon annan, en anställd person som i sin tur betalas med pengar - vilket sedan kan ge skattepengar till staten och ingå i BNP. Först då får vi ett mått på vad vårt arbete är värt.

Gunnar Rundgren fick uppleva detta. Han hade tillsammans med andra drivit ett jordbruk på frivillig bas, men då de ville utvidga måste de anställa arbetare. Han skriver i boken Trädgården Jorden, 2010:

"Då hamnade man i det kapitalistiska systemet. Vi fick en god insikt i för- och nackdelarna med de två sätten att organisera produktion, och vilka drivkrafter som styr hur vi människor agerar. Jag fick också en insikt i hur starkt det kapitalistiska tankemönstret är och hur det, just som en osynlig hand, förändrar hur vi arbetar och relaterar till varandra med konsekvenser vilka går mycket längre än vad vi först inser."

Rundgren har arbetat med ekologisk odling i över trettio år och var en av grundarna av KRAV-certifieringen i Sverige. 

Vi kan alltså göra en mycket grov uppdelning i offentliga och privata arbeten och dessutom fundera över vilken inverkan dessa har på oss som människor och vilka personlighetsdrag som odlas. Så gör även Nina Björk i boken Lyckliga i alla sina dagar, 2012. Båda sektorerna är beroende av varandra och båda är nödvändiga.

Officiella arbeten betalas

Målet är vinst,                   -     

Uppfinna - våga ta risker

Tillväxt - konsumtion

 

Materialism

Entreprenör  -

Miljö- och klimatpåverkan

Ofta enformigt arbete

Tidspress

Bristande engagemang -

Hierarkier med stor makt -

  -

fung

   - 

   -

   

    -

   

    -

    -

-

   Privata arbeten är oavlönade

erande vardagsliv

   Göra det man alltid gjort 

   Tjänavarandra,sparsamhet      

   

Förnöjsamhet

    Göra som vanligt - solidaritet

    Vårdande,uppoffrande,bunden

    Omväxlande uppgifter

     Lugnare tempo

     Känslomässigt engagemang

     Jämlikhet med mindre makt.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi ser nu hur den officiella sektorn i jakt på att skapa jobb tränger in på den privata och för att lyckas måste man försöka visa samma dygder som finns i den privata. Visa vänlighet, intresse för en kund som alltid har rätt etc. Därför får de anställda gå på särskilda kurser så att de kan göra ett trovärdigt intryck.

Att skapa mer lönearbete ligger i statens och kommunens intresse då det ger skatteinkomster med vilka man kan betala för de tjänster man lovat sina väljare.

Det kan bli en rundgång - stressade småbarnsföräldrar måste arbeta i den officiella sektorn så att staten har råd att ta hand om deras barn, vilket en stat aldrig kan i synnerhet när det gäller de yngsta - och skuldkänslor särskilt för kvinnor kommer på köpet.

Hemmen står tomma, barnen tas om hand i stora grupper alltifrån tidig ålder etc. Föräldrar får anställa någon för läxhjälp och de gamla behöver assistenter.

Nya röster börjar höras om vad detta kostar barn och samhälle. Författarna Susanne Nyman Furugård uppmanar oss att Värdera det ovärderliga, 2010 och visar att det rör sig om miljardbelopp.

Inom sjukvården klagar läkarna på för mycket styrning som gör det sämre för patienterna. Beprövad erfarenhet, etiska principer och inte minst den personliga kontakten riskerar att rationaliseras bort.

Det kapitalistiska systemet passar bra för en industri som kan tillverka nya bilmodeller, men inte lika bra för ett verkligt hållbart jordbruk. Bönder kan inte lika lätt ta fram nya produkter.

Låt oss lämna industri och jordbruk och se på ''skola, vård och omsorg'' verksamheter som inte ger pengar utan kostar - skattemedel.

Vinster i välfärden har blivit fult. Men ser man närmare på saken har vi inget emot att ett företag som t.ex. bygger sjukhus får göra vinst. Samma sak gäller de som gör röntgenapparater, datorer, mediciner, levererar el, städar och tvättar.

Gemensamt för dem alla är att de sysslar med döda ting och inte med levande.

När man inför samma produktionsprinciper för döda ting som för levande människor kan det gå snett. Det kan bli dyrt utan att barn, elever och patienter får det bättre.

Själv önskar jag att sådana arbeten som ger möten mellan personer och gör dem beroende av varandra får kvarstå. Det gäller t.ex. butiker, banker, resebyråer, delar av transportsektorn samt skola, vård och omsorg. Hur skall annars moral och ansvar fostras.

För hälsa, kunskaper och livskvalitet krävs speciella kompetenser och långsiktighet. Här produceras andra, svårbedömda värden som därför också är svårare att visa och hävda eftersom de inte kan mätas i pengar. Den billigaste vårdformen eller skolan behöver inte vara den bästa.

Transitional Towns

Redan på 1970-talet började i självaste New York en rörelse som för några år sedan omfattade 16 000 medlemmar i hundratals frivilliga kollektiv. Man driver olika projekt: står i en gemensamt ägd affär och har egna banker, försöker undvika dyrbara transporter genom närproduktion, stöder lokala bönder och eftersträvar mat av hög kvalitet, säljer bara etiskt producerade kläder och bygger billigare bostäder etc.

Var kommer det frivilliga in? Alla förbinder sig till vissa timmars gratisarbete och kan då välja mellan olika branscher som att en läkare kan ge konsultationer utan arvode, en elektriker hjälper en granne, en odlar o.s.v. Man kan också direkt byta tjänster med varandra.

Som de verkliga vinsterna i dessa kooperativ räknas att man tar vara på människors olika talanger, fantasi och aktivitet. Alla som vill odla behöver inte ha en egen trädgård och varje villa behöver inte en egen uppsättning verktyg och vidare kan saker repareras. Trygghet och gemenskap ökar. Barn och ungdomar kan vara med och engageras. Att göra något som känns meningsfullt och roligt samt dessutom är etiskt riktigt ger gott samvete och gör människor glada.

Vi är skapade med fantasi och skaparkraft och den behöver vi få använda för att må bra.

Psykiskt friskare människor syns bara indirekt i BNP.

Ett lands politik får antingen styra tillverkning av fler ångestdämpande mediciner eller också främja en arbetsmarknad som  människor orkar med och är delaktiga i.

Människor arbetar dock hellre egennyttigt än oegennyttigt och somliga är duktigare än andra. Så har det alltid varit. Även i gröna vågens jordbrukskollektiv, diverse ashrams och Israels ideella kibbutzer har denna regel besannats. Det handlar dock om gradskillnader. Efter krig och naturkatastrofer tycks vi kunna samarbeta och gemensamt röja upp för att återställa en viss ordning, men därefter kommer egennyttan åter.

Sätt att mäta ekonomi

Bruttonationalprodukten, BNP är måttet på ett lands ekonomi och tillkom på 1930-talet. BNP mäter värdet av den ekonomiska aktiviteten, landets penningtransaktioner och är ett genomsnittsvärde men säger inget om individer, varken fattiga eller rika.

Precis som ett lands areal mäts i kvadratkilometer, mäts ekonomisk aktivitet av BNP. Måtten ger sig inte ut för något annat. Hur sedan BNP och landområden kommer att användas är en annan fråga. 

Att jämföra länders BNP är helt legitimt bara man vet vad man jämför, men många gånger är uppgifter vinklade och förvirrande.

Ibland jämför man endast länder med varandra fast skillnaderna inom länderna kan vara mycket stora.

Alltmer inser man att denna mätmetod är otillräcklig. Miljö- och klimatkostnader räknas inte in. Även skogsskövling, vapen, cigaretter och läskburkar höjer BNP. Ett försök att justera BNP innebär att man drar bort kostnader för olyckor, miljöförstöring och skövlad natur och lägger till sådant som är positivt för miljön. Vidare borde allt som vi får gratis av naturen räknas in på något sätt.

Höjd BNP har alltid ansetts eftersträvansvärd. Fattiga länder behöver höjd BNP, men de rika ligger långt över en nivå som är någorlunda rättvis. Ekonomer brukar dock hoppas på en fortsatt växande världsekonomi för både rika och fattiga vilket gäller såväl diktaturer som demokratier.

Begrepp som omställning, nertrappning, nerväxt,´degrowth´ för de rika länderna blir nu nödvändig. Det behövs en långsiktig kvalitativ utveckling framför höjd ekonomi.

Tillväxt i ekonomin är tyvärr en förutsättning för att många låntagare - även stater - ska kunna klara sina räntor och amorteringar.

Den viktiga skillnaden mellan tillväxtens två kurvor beskrevs i kap 3.

•  Linjär tillväxt och

•  Exponentiell tillväxt

Schackbräde

Att det är skillnad på en miljon och en miljard förbises lätt av en snabb tidningsläsare, men jag själv brukar tänka: "det behövs tusen miljoner för en miljard".

IV

           Egen drivkraft

Kapitalism

Vår eviga längtan att få det ekonomiskt bättre är en oerhört stark drivkraft.

Här följer Gunnar Adler-Karlssons formulering i boken Ondskans biologiska ursprung, 2008:

"Vi kan vare sig leva utan kapitalismen eller med den!

Varför det?

Vi kan inte leva utan den därför att det enda kända system vi har, som skulle kunna ge mat åt sextio miljoner nya världsmedborgare varje år under det nästa halvseklet, det är kapitalismen.

Vi kan inte heller i längden leva med kapitalismen.

Varför det?

Teknologiska optimister och pessimister slåss inbördes om vem som har rätt, om vi kan eller inte kan leva under det kapitalistiska systemet utan att förstöra klimatet och naturen" (sid.195).

Vi har endast ett ekonomiskt system att tillgå, det kapitalistiska, menar även ekonomen och författaren Klas Eklund i boken Vårt Klimat, 2009. Till och med kommunistiska länder som Kina och Ryssland har övergått till kapitalismen, men då ofta i form en ohämmad statskapitalism.

Det är alltså inte kapitalismens fel om den används på två helt olika sätt. Av världens 194 stater är det bara Nordkorea och Cuba som inte är kapitalistiska.

•  Kapitalismen i väst bygger på demokrati och på både privat ägande och marknadsekonomi i olika kombinationer och med olika andelar av privata och statliga företag.

•  Statskapitalismen med både kort- och långsiktiga satsningar har drivits fram i diktaturer och med Kinas statskapitalism kanske de snart har störst ekonomisk makt i världen, vilket i sin tur kan ge ökad politisk makt och militär styrka. Ett fåtal i Kina har blivit mycket rika på kort tid samtidigt som miljontals människor har lyfts ur fattigdomen mest tack vare industrialisering och handel. Miljön är ofta underordnad - pengar framför allt - "man måste bli rik först!"

Pengar saknas inte - däremot ofta öppenhet, en pålitlig rättsstat och rättvisa spelregler. Hur det kommer att gå får framtiden utvisa. Fri konkurrens, handel, ekonomisk liberalisering och en del reformer inom länderna har lett till många länders tillväxt.

Inom båda systemen kan somliga bli mycket rika med både lön och egendomar, utdelningar, räntor och vinster från kapital medan arbetarklassen endast har en lön som ofta är liten och gör att de kanske måste skuldsätta sig vilket i sin tur gynnar bankerna.

För somliga är kapitalismen ett system som skapar ojämlikhet och kapitalägare som skor sig på andras arbete och den västerländska demokratin skulle bara vara en fasad för kapitalismen vars egentliga mål är att upprätthålla ojämlika ägarförhållanden.

Kapitalism är i sig bara en metod att räkna. Om det som räknas är något gott eller ont beror på om det som skapats är gynnsamt eller skadligt. Resurser som förädlas av människor kallas kapitalvaror och frågan om vad som skall produceras, hur och för vem förändras ständigt. Vad vi gör med natur och klimat brukar inte ingå.

Med Gandhis ord: "Det finns inget ont i själva kapitalismen. Det onda ligger i hur den används" och "Det finns tillräckligt för allas behov men inte för en enda mans girighet." 

Kapitalismen är ett system där girigheten gör så liten skada som möjligt, ansåg ekonomen Milton Friedman.

Kapitalismen är det första system i världen som har fått människor att frivilligt utföra arbeten mot lön d.v.s. på en fri marknad där man kan tjäna på att i bästa fall tjäna andra. Kapitalismen driver fram nytänkande, konkurrens, vinstintressen och högre levnadsstandard, men utöver en viss gräns, kanske den har spelat ut sin roll.

Antikens byggnadsverk är utförda av slavar och feodalherrarna utnyttjade livegna bönder. De som byggde Egyptens pyramider fick dock lön.

Att få människor att helt frivilligt utan lön arbeta för det gemensamma bästa har visat sig vanskligt. Kommunisten Trotskij kom fram till att det enda sättet att få fram den arbetskraft som krävdes för ekonomin var att införa tvångsarbetstjänst. I Sovjets kolchoser gick arbetet trögt, eftersom staten dessutom på ett oberäkneligt sätt tog hand om det mesta av skörden.

Vi talar om löneslavar, men det är i så fall bättre än att vara slav utan lön. Det latinska ordet servus betyder slav och har gett oss ord som ''service'' och ''servera''. Det är skillnad på att hotas med tvångsarbete och att mer eller mindre frivilligt arbeta och få lön.

En dragkamp pågår mellan företagaren som vill ha låga omkostnader och vinst för att kunna konkurrera och arbetaren som vill ha högre lön.

I boken Kapitalismen en spökhistoria, 2016 beskriver indiskan Arundhati Roy ohyggliga exempel där naturtillgångar som vatten och mark hänsynslöst förstörs av vinstdrivande företag på fattiga bönders bekostnad.

.........

Thomas Piketty

Nu har en fransk forskare Tomas Piketty publicerat Kapitalet på 2000-talet, Le capital au XX1e siécle, 2014, som väckt stor uppmärksamhet. Han börjar med att se historiskt på utvecklingen.

- Under tiden före franska revolutionen hade människor skapat tillväxt. Vinsterna överfördes genom giftermål och gick sedan i arv. Några blev med tiden allt rikare och inkomstskillnaderna ökade varpå det blev revolution.

- Samhället byggdes upp på nytt och efter en tid återkom samma ojämlikhet på samma sätt. De rikaste i Frankrike och Storbritannien och även i Sverige ägde för hundra år sedan över hälften av landets förmögenhetsvärde och det var dessa inkomstklyftor som gav anledning till Marx tänkande.

- 1:a världskriget ställde allt på ända, men efter kriget med slit, arbete och små klyftor blev det åter viss tillväxt.

- 2:a världskriget ledde till nytt kaos då kapital förstördes och konfiskerades, kriget kostade, skatter höjdes, konkurser följde och statsobligationerna miste sitt värde genom inflation. Många förmögenheter gick upp i rök.

- Sedan följde åter idogt arbete med återuppbyggnad. Det blev rekordhög tillväxt, fler människor, välfärdsstat och medelklass. Klyftorna var små och då ”vattnet stigit hade alla båtar lyfts”.

- ’Efterkrigstiden’ tog emellertid slut på 80-talet och tillväxten dämpades.

- Enligt Piketty har nu företagsvinster, aktieutdelningar, räntor och hyror vuxit snabbare än ländernas produktivitet. Pengar har gått från löntagare till kapitalägare. Dessa kan i sin tur investera mer – enligt kapitalismens lagar - vilket ökar klyftorna än mer. Kapitalisternas inkomster kan till slut bli större än den ekonomiska tillväxten och för att hindra kapitalflykt till andra länder, sänktes skatterna på arv, fastigheter och kapital.

- Länder konkurrerar om investeringar och tävlar om att erbjuda lägst kapitalskatter och skatteparadis uppstår.

- Löntagarna får mindre av den gemensamma tillväxten och när somliga får allt större makt genom investeringar och lobbing hotas såväl diktaturer som  demokratier av uppror.

Tydligen är denna typ av utveckling återkommande. Vad som är bra under karga tider är tydligen inte bra efter en tid av tillväxt ty då ”vattnet stiger lyfts inte längre alla båtar”.

Ekonomisk öppenhet inom ett land är något Piketty rekommenderar för att kunna se hur olika samhällsgrupper utvecklas.

Piketty's tes lyder: en kapitalistisk spiral kan börja när avkastningen på kapital blir större än tillväxten i landets ekonomi.

Slutsatsen för Piketty blir att det borde göras någonting åt själva avkastningen på kapital för att minska långsiktig ojämlikhet. Att påverka tillväxten är däremot svårare.

Kritik mot Piketty

Johan Norberg framhåller att Piketty borde ha gjort skillnad på passivt kapital som innehav av bostäder och aktivt riskkapital. Vidare borde han framhållit att pensioner inte ärvs. De som är förmögna i Sverige är ofta entreprenörer som arbetat hårt och tagit risker, vilket vi efterlyser för allas bästa. Norberg finner att Piketty tycks ha föga insikt i under vilka svårigheter idéskapare och företagare måste arbeta. Av moraliska skäl ifrågasätts dock vissa ''riskkapitalister'' som faktiskt inte tar några större risker. Vidare har förmögenhetsklyftorna inte ökat i Europa under 2000-talet.

Innovationer som datorspel, ny musik och böcker som får genomslag är exempel på att enskilda personer kan bli stormrika utan att detta sker på någon annans bekostnad eller på att de är omoraliska. Somliga lyckas utan tur och andra har dessutom tur.

Finansmannen László Szombatfalvy anser att Pikettys lösning är närmast konfiskatorisk med progressiv förmögenhetsskatt på något som skapats av en duktig människa. Däremot tänker han sig åtgärder innan en sådan förmögenhet delas mellan arvingarna. Pengarna bör då inte gå till staten utan här föreslår han, liksom Piketty att de går till allmännyttiga stiftelser, där den som skapat en förmögenhet, själv får vara med och bestämma.

Om kapitalismen idag

Nyligen har vi börjat ta ett fjärde steg i kapitalismens utveckling.

Kapitalismen är inte ett stelbent system utan det har förändrats och behöver utvecklas. Hittills har redan systemskiften skett i tre olika omgångar:

-   först rådde "laissez- fair" fram till 1929

-   sedan kom keynesianismen med stabiliseringspolitik till 1970

  därpå en avreglerad finanskapitalism fram till 2008. Då kom krisen i västvärlden med finans- och skuldkris, stor arbetslöshet och ökande inkomstgap. Bankerna hade blivit alltför spekulativa, därtill med andras pengar.

-   i en fjärde fas av kapitalism krävs ökad öppenhet, större offentligt inflytande och krav på ansvar av företag och banker samt hänsyn till att vi använder digitala pengar.

För banker inom EU trädde ett nytt regelverk i kraft år 2016. Avsikten är att förbjuda statsstöd till banker och privata långivare, där skattebetalarna tidigare fått ta smällarna. Många stater är dessutom överbelånade och har inte råd med fler bankräddningar.

En moralisk, socialt och globalt inbäddad kapitalism behövs, om inte det nuvarande systemet skall ge en återkommande "revolutionär förstörelse" och populism.

Nu har vi en global marknad och digitala pengar. För bankerna gällde de i England lagfästa systemet från år 1844, men detta visade sig inte hålla, då den stora bankkrisen kom 2008.

Denna lag behöver alltså ändras. Vi har nu 180 valutor som är godkända av FN som lagliga betalningsmedel. Dessutom har vi kryptovalutor med vilka vi kan köpa varor  i hela världen över nätet. Först kom Bitcoin 2009.

För dagligt bruk vill en del att vi helt övergår till betalning med kort, men många som t.ex. japanerna föredrar än så länge kontanter. Nya betalsystem är emellertid i bruk vilka endast kräver mobiltelefoner. I Indien har man sedan länge använt det moderna sättet som nu finns även i Sverige med Swish och Trustly.

Storbanker

FN:s organ World Monitary Fund, Världsbanken, IMF och World Bank Group, WBG, har stort inflytande och bestämmer villkor för lån och avtal. Detta gäller även Europian Central Bank, EPC som år 2017 investerat 900 miljarder för att stimulera ekonomisk utveckling, dock utan hänsyn till om företagen tar hänsyn till klimatet.

Många andra banker har också vuxit fram som både kompletterar och konkurrerar med Världsbanken och IMF. De fem Brics-länderna - Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika har startat The New Development Bank år 2009 med säte i Shanghai och de första lånen beviljades 2016.

Statliga och privata banker har flera viktiga funktioner då de skall förvara våra pengar på ett säkert ställe, förmedla in och utbetalningar, investeringar samt matcha låntagare och långivare.

Kritik mot bankerna har kommit för att de berikar sig själva och för att de inte gynnar investeringar i hållbar utveckling och stimulerar människor att ta lån. Den globala skuldsättningen uppgår till 300 procent av den globala BNP uppger Ulf Dahlsten i SvD 2018.

Redan den världsberömde ekonomen J.K. Galbraith nämnde att den process med vilken bankerna skapar pengar är så enkel att det är motbjudande.

Bankerna skapar helt enkelt pengar genom att bevilja lån och sedan tjäna på räntan. En privatperson med ett visst kapital kan i princip göra samma sak.

Den som lånar blir försatt i skuld och aldrig förr har vi haft så många skuldsatta stater och privata personer som nu, vilket efter en tid kan leda till ekonomiska´bubblor´som brukar spricka.

Statsmakten måste då både höja skatterna och minska utgifterna genom att dra in på välfärden.

Låntagarna måste kunna betala både sina räntor och även själva lånen och då krävs tillväxt även om marknaden är mättad och ekosystemen far illa. Nu lånar vi även av naturen - och den kan faktiskt gå i konkurs vilket inte bankerna behöver riskera så länge de får hjälp av staten. Men när en stat inte längre har råd att rädda storbanker som inom EU uppstår kris.

Man har därför velat bryta kopplingen mellan stater och banker och  EU-länderna avsåg att gemensamt rädda situationen genom en bankunion. Problemet med flyktingar och sämre ekonomi gör nu att denna union blivit starkt ifrågasatt.

När det blir större ekonomiska klyftor och mindre demokrati och mindre rättvisa ökar den sociala oron.

- De rika  

De flesta rika bor i USA, Japan, Tyskland och Kina. Många översikter görs och enligt Credit Suisse, 2014 hade vi en förmögenhetsliga som såg ut så här:

-   1 procent kontrollerar nästan 50 % av världens tillgångar 

-  10 procent kontrollerar 87 %.

-  35 miljoner personer har mer än 1 miljon dollar

Har man bara 3650 dollar tillhör man ändå världens rikare hälft.

Detta förhållande beror delvis på:

- stigande börser och fastighetspriser

- lobbyarbete för att påverka ekonomiska och politiska beslut både i USA och EU

- för lite skatter globalt sett, vilka dessutom inte drivs in på ett tillfredsställande sätt samt att minimilönerna hålls för låga.

Senare undersökningar visar att de ekonomiska skillnaderna fortsatt att växa. Särskilt i USA har det väckt protester mot att de rika betalar för litet skatt.

Se vidare kap 9 om jämlika och ojämlika samhällen.

Kapitalflykt är vanlig där mycket pengar överförs till banker i skatteparadis av människor i både fria stater och diktaturer.

Skatteparadis uppstod som lockade till skatteflykt, korruption och kriminalitet.

Demokratiska samhällen bygger på ett socialt kontrakt om att alla betalar skatt, men för världens alla länder beräknas skatteförlusterna till omkring 200 miljarder dollar per år.

Exempelvis har Uganda förlorat 3,5 miljarder och Sverige upp till 7 miljarder i skattepengar. Av Afrikas förmögenheter döljs mer än 30 procent och i Ryssland 52 procent. Även moderna företag har lärt sig hur man undanhåller pengar.

I den statistik som Gabriel Zucman redovisar var det år 2013 ett skattebortfall för EU på cirka 130 miljarder euro varav 80 är förlorad inkomstskatt, 45 förlorad arvsskatt och 5 förlorad förmögenhetsskatt. /Daidalos 2015.

Boken Moonyland av Oliver Bullough recenserades i SvD, 2018. Monneyland är ett virtuellt land där varken nationsgränser, lagar, skatter eller moral gäller. Där tvättas pengar som annars skulle gått till skatter och där gäller knappast någon konspiration utan det har blivit ett flockbeteende.

Våra lagar gäller nationer, men globaliseringen har gjort kapitalet transnationellt. Att skatteflykten blivit möjligt beror på att man funnit kryphål i bestämmelserna som ingick i Bretton Woods avtalet från 1944.

Varje år förskingras t.ex. 27 biljoner kronor som skulle gått till länder under utveckling. Pengarna går till ljusskygga transaktioner utan hänsyn till miljö och till att påverka politiker och undergräver demokrati och rättsstat över hela världen. Korruption, populism och flytingströmmar ökar.

Självklart försöker politiker och allmänheten att stävja skatteparadisens möjligheter. Förslag arbetas fram både inom EU, Storbritannien och  Frankrike i en juridisk djungel av regler.

Centralbankernas lågräntepolitik lovar både lägre arbetslöshet och bättre konjunktur, men effekten har blivit att de som har pengar har fått mer och de som har det sämst har fått större skulder och då uppstår populister.

Tidigare gällde motsättningar mellan kapitalism och socialism, men problemen har nu blivit mer globala. Om globaliseringen är framgångsrik måste den komma alla till del. För att åstadkomma detta har man tagit ett initiativ under arbetsnamnet Global Deal, som stöds av både ILO och OECD. Ökad fattigdom är inte bra varken för människor, företag eller handel.

Pengar ligger dock inte stilla utan är integrerade i världsekonomin.

V

Moral och kapital

Att bli rik eller vara rik kan ha sina moraliska komplikationer.

- Filosofen Herbert Spencer lade biologiska tankegångar på ekonomi och menade att det enligt naturens ordning borde vara helt legitimt att de svagare slås ut i konkurrens. Ekonomisk framgång var en skyldighet mot oss själva och till gagn för samhället.

- Darwin talade om ''det naturliga urvalet'' som ett observerbart biologiskt faktum, där det handlade om en arts strävan att överleva i sin miljö. Däremot talade han inte om hur något borde vara.

- John D. Rockefeller lade till en religiös dimension och ansåg att stor business följde både naturens och Guds lag.

Girighet hör till de sju dödssynderna och är allmänmänsklig. Hieronymus Bosch målade "Döden och den girige" och Molière skrev "Den girige".

Det har dock visat sig att de som är omättliga ofta tidigt upplevt brist på kärlek och trygghet och därför bär på en omedveten ''hunger'' som de försöker mätta med något - men detta något - ger dem tyvärr bara pseudotillfredsställelse och därför blir de aldrig nöjda.

Somliga människor tycks aldrig få nog medan andra utan ansträngning är tillfreds med vad de har.

Globalt har medelklassen vuxit från 7 till 13 procent uppges det för år 2016, dock inte överallt. Medelklassen i USA har krympt från 60 till 50 procent, medan de rika blivit ännu rikare.

Tillit och moral är ytterligare ett kapital som som visar sig i ett lands normer som lärs ut av familj, skola, omgivning och landets lagar och politik. Vi behöver värna tilliten mellan medborgarna. Utan tillit skulle t.ex. ingen våga köra bil. 

Öppenhet och vilja att redovisa sina verksamheter stärker förtroendet mellan medborgarna. Svaga regler och orättvisa lagar gynnar däremot korruption, bidragsfusk och skattesmitning. Felar staten blir det revolter.

Budgeten för att bemästra inhemska revolter i Kina är idag större än dess försvarsbudget. Även på andra håll växer branschen för säkerhet, där vi i Sverige år 2013 hade 20 000 väktare - vilket var fler än antalet poliser.

Det finns en dold kritik mot kapitalism och framgångsrika företag som misstänkliggörs och skall be om ursäkt i stället för att få uppskattning. Justa företag som gör det mest lönsamma som lagar och regler tillåter, kan bli utkonkurrerade och gå i konkurs i kampen mot andra mindre etiska företag.

Säg att ett företag i ett afrikanskt land som saknar miljölagstiftning kanske förgiftar grundvattnet för befolkningen, eller att ett företag i Kina utnyttjar tvångsarbetare i produktionen. Är det verkligen rätt? Ska företag verkligen kunna göra vad som helst för att tjäna pengar?

Nej, verkligen inte, svarar Johan Norberg. "Vad jag säger är att de ska få göra vad som helst för att tjäna pengar på en fri marknad,   d.v.s. med frivilliga relationer och där de själva står för kostnaden för sin verksamhet. Det är själva poängen för mitt försvar för kapitalismen". s.408

"Men särskilt i många fattiga länder med korrupta och diktatoriska regimer fungerar inte politiken som den ska, och i så fall finns det verkligen ett utrymme för individuella ansvarskrav. Om företag kränker människor och egendom och stater inte gör något åt det så är det vi - konsumenter, medier, anställda, och direktörer - som har ett ansvar att kritisera, påverka och förändra. Det krävs inte någon ny form av etik för det, och det bör definitivt inte leda över till en generell kritik av företagens vinstmaximerande funktion..."  s. 410.

Multinationella företag kommer i skottgluggen för att de suger ut fattiga arbetare. Men ofta kan storföretagen föregå med gott exempel och ge högre lön, bättre arbetsförhållanden och följa miljöregler bättre än små lokala företag. Många av vår tids arbetare kan dock ses som osynligt fastkedjade vid ägarna till produktionsmedlen, annars hotas de av arbetslöshet och den risken fungerar till arbetsgivarens förmån.

Huawei - företaget med ny form av kommunistisk kapitalism.

Ett världsledande företag i Kina är it-företaget Huawei. Företaget grundades 1987 i Shenzhen, men var i början mest en återförsäljare av utländsk utrustning. Allt finns inom arbetsområdet däribland ett eget universitet, lokaler för forskning och utveckling, personalbostäder, restauranger och gym.

Huawei har framför allt infört en ny ledarstil med tre stycken roterande vd:ar som sitter ett halvår vardera och medelåldern på de anställda är i genomsnitt 30 år. Företaget ägs helt av de 85 000 anställda där den 72-årige grundaren blott äger 1,42 procent. Man har nu verksamhet i 170 länder.

Något liknande finns i västvärlden i USA, Frankrike, Spanien, Italien och Storbritannien, men knappast i Sverige. En tyst nedläggning av familjeföretag sker ofta på grund av generationsväxling, men kan då övertas av arbetarna och t.ex. drivas som demokratiska kooperativ. Det hade varit lämpligt för t.x. Findus ärtfabrik i Bjuv.

•  Ansvar hos producenter och konsumenter

"Inled oss icke i frestelse." Kapitalismen bidrar till att fresta oss även om den också ger oss bättre produkter. För att öppna nya marknader försöker man väcka nya behov hos oss. Konsumentens ansvar kommer då i fokus, då köparen frestar producenten att producera mera.

Hur mycket kläder och prylar behöver vi? Även kunden har ansvar. Att framställa livsmedel som är skadliga är oetiskt och ansvarslöst vilket konsumenterna kan påverka om de skaffar sig information. Som vanligt är det ohållbart att bli kvitt ansvar genom att bolla över det på någon annan. Ofta skickas dock notan för miljö och tillgångar över på nästa generation.

Företag och socialt ansvar?

Global Compact som initierats av FN är ett av världens största frivilliga nätverk av företag med syfte att dessa skall ta ett socialt ansvar. Man har formulerat tio punkter som omfattar alltifrån hänsyn till produktionsprocess.

Global Compact omfattade 2015 över 8000 företag i 160 länder och de skall alla varje år rapportera till FN hur de följer principerna.

World Fair Trade och Fair trade International från 1990-talet är ytterligare två organisationer som infört en etikbarometer för företagens agerande. År 2007 ingick 4 000 företag i 116 stater, däribland Sverige med 50 företag. Pådrivande är ofta olika NGOs.Ytterligare en organisation som bevakar arbetsförhållanden är Swedwatch.

Fair trade

Skall företagen utöver miljöansvar också ta ett socialt ansvar?  Detta dristar sig Norberg att ifrågasätta. Entreprenörerna har nog med att försöka tänka ut nya idéer, testa dem, producera och försöka hitta nya marknader i ständig konkurrens med andra företag. De riskerar spionage, piratkopiering, patentstöld, trakasserier, utpressning och liknande. Att vara nyskapande innebär ofta att gå emot inkörda tänkesätt och hindrande bestämmelser samt att riskera egna pengar. Ofta skall företagarna dessutom själva betala sin sjuk- och pensionskassa.

Samhällsproblem kan inte enbart lastas över på företagen. Företag är frivilliga sammanslutningar av människor som beslutat att producera något. Företag bör ha viss rätt att diskriminera vilka de vill samarbeta med och anställa eller avskeda på samma sätt som vi diskriminerar när vi väljer vilka vänner vi vill umgås med.

Turordning och kvotering hör inte hemma i företag som riskerar sina egna pengar. Om ett företag vill bjuda på flotta middagar är det deras ensak. Om en företagare som Bill Gates sedan vill skänka pengar av sin vinst till sociala ändamål är det föredömligt.

Någon har föreslagit en Hippokratisk ed för finansvärlden i likhet med läkarnas - "Att inte skada".

•  Ansvar av stater

För staten är det en annan sak. Staten är en offentlig institution, en myndighet som kan ha till direkt uppgift att anställa representanter från olika folkgrupper eller att undvika könsdiskriminering o.s.v. vilket kan kosta, men i så fall betalas skattevägen. Även eventuella gratifikationer till de anställda betalas den vägen.

Det är staten och politikerna som skall skapa regler, dock inte alltför många och snåriga.

Det är staten som skall uppställa mål för utbildning, hälsa, integration, jämställdhet o.s.v. så att inte:

”Den starke lägger sin fot på den svages nacke och den sluge far av med den enfaldiges pung och sätter henne i arbete för sin räkning”. Detta yttrar en f.d. slav som blivit förmögen i den skönlitterära boken Sinuhe egyptiern av Mika Waltari.

Tack vare lagar skulle t.ex. arbeten kunna skapas för att vårda naturen.

Ett illustrativt exempel finns i Sverige där några eldsjälar - i brist på lagar - själva tagit sig an en våtmark som tidigare var ett miljöproblem och gjort den till en tillgång nämligen Kristianstads Vattenrike, som fått internationellt erkännande.

Stater kan utöva tvång som att göra värnplikt, betala skatt och ersätta kostnader för förstörd natur. Krav som medborgarna i en demokrati enats om. Lyder vi inte straffas vi på ett lagenligt sätt.

Balans mellan egennytta och samhällsnytta krävs i ett bra samhälle. Helt realistiskt och som en lag tycks gälla att vi främst ser till oss själva och först därefter till samhället. Dock vill alla ha gemensamma nyttigheter som avlopp, vatten, hälsa, infrastruktur, utbildning, lagar och försvar.

I länder där staten hjälper till att skapa en välfärdsstat med ekonomisk omfördelning så att alla känner en viss grundtrygghet i vardagen, där blir medborgarna mer öppna, även för olika livsstilar. Samma utveckling av tolerans brukar inte ske i länder med stora inkomstskillnader.

Filosofen G.H. von Wright önskade varken handelshinder, importrestriktioner eller statliga monopol. Däremot önskade han en ändrad attityd där vi rannsakar oss själva och frågar oss vad vi själva egentligen behöver och vad andra behöver, om vi skall vara globalt solidariska. Han önskade en nertrappning av ekonomin men trodde varken på "den ljusnande framtid" eller "den gamla goda tiden".

Slutsatsen blir att vi har tre sorts kapital, - ett ekonomiskt, - ett dolt och - ett moraliskt kapital.

VI

Handeln blir global

Vitsen med handel är att frivilligt kunna byta något mot något helt annat, även om den man byter med är okänd eller bor på andra sidan jordklotet.

Den brittiske kände sociologen Anthony Giddens framhöll att:

• människor inte tillåts flytta fritt  från ett land till ett annat, medan kapital och företag obehindrat kan flytta utan att ta ansvar för de tomrum de lämnar efter sig.

• vi blir utsatta för blinda omoraliska krafter som ligger bortom vår kontroll. Krafter som förstör vårt sätt att leva. Vi står inför ett odjur och samtidigt måste vi rida på detta odjur om vi skall klara oss. Det skapar politisk och ekonomisk förödelse inom nationerna med arbetslöshet, barnarbete, misär, vagabondering, konkurser och naturförstörelse.

• globaliseringen undergräver nationalstaten och skapar sin egen stat med egna institut och nätverk inom finansvärld, företag och statsledningar. Affärsvärldens världsstat behöver inget samhälle. I stället gäller börser. Ett land ses som ett företag som skall drivas för produktivitet och vinst. Medborgarna blir anställda producenter och konsumenter.

Efter denna salva kan vi dock konstatera att tack vare vår lust att tjäna pengar, producera, förbättra och handla har det blivit ekonomiskt bättre för allt fler, men hur länge när befolkningen ökar och resurserna inte kommer att räcker till.

•  Frihandel?

Frihandel, den fria marknadens princip, innebär tro på att global handel gör att människor får det bättre ställt både i genomsnitt och på sikt. Nu är det just detta på sikt, som är högst tvivelaktigt

Om två människor har olika god förmåga att framställa produkter som båda önska, bör den bättre producera dem och den andra övergå till annan produktion för att därefter bedriva utbyte. Om båda försöker skapa hela uppsättningen av de produkter som de behöver gynnas inte utvecklingen.

Detta kommer att vara sant, hävdas det, antingen människorna är grannar eller lever på motsatta sidor av jorden så länge som transaktionskostnader som utbytet för med sig är mindre än skillnaderna i fråga om produktionskostnader.

Men antag att människorna inom ett mindre område alltid i stort sätt klarat sig själva och att där dessutom går mycket bra att odla sockerrör. Antag att ett annat land vill importera deras sockerrör och betalar bra. Allt fler övergår då till att odla denna gröda. Man tjänar mer och erbjuds och tar t.o.m. lån för att höja standarden. Men vad händer om priset på socker sedan dumpas?

En fri marknad antas inte bara göra världen i sin helhet mer välmående, utan också hjälpa de fattigaste nationerna.

Även om målet är en rättvisare fördelning har det ännu inte blivit så. Svårigheter finns på många håll varför somliga åter önskar en period av viss protektionism för varor och arbetskraft. Frihandel går i varje fall inte ihop med vår klimatkris framhåller professor Alf Hornborg.

Internationellt handelssamarbete 

Världshandelsorganisationen, WTO grundades på nyåret 1995 för att övervaka och liberalisera internationell handel. Det startades av Hongkong, Frankrike och Österrike m.fl. och omfattade 162 medlemsstater 2016 då även Ryssland kommit med. Där finns ett regelverk på 30 000 sidor och en särskild panel för att lösa tvister som uppstår, men denna är inte ansvarig inför någon instans.

Det har stormat kring WTO och i slutet av 2014 räddades organisationen genom att man lyckades förhandla.

Problem som skall avhandlas inom WTO gäller t.ex. tullar som inte får skydda ländernas egna producenter, eller deras gamla kolonier. Säljförbud tillåts om det gäller produkter som är farliga för hälsa och miljö. Naturligtvis förkommer olika åsikter, som när det gäller genmanipulerade grödor. Jordbruksprodukter brukar vara en stötesten där en del rika länder är emot frihandel och för subventioner.

Protester mot WTO

Varje gång och varhelst WTO har större sammanträden blir det organiserade motdemonstrationer. Första gången detta inträffade var redan 1995, då delegaterna blev överrumplade av de hätska utfallen.

Professor Peter Singer gjorde en kritisk granskning av WTO i boken En värld, globaliseringens etik, 2003 och nämner fyra typer av anklagelser som brukar framföras:

1  ekonomiska intressen sätts före överväganden om miljö, djurens välfärd och mänskliga rättigheter.

Singer: detta stämmer, särskilt som man ofta bara tar hänsyn till själva produkten utan att undersöka hur den har producerats

2  den nationella suveräniteten undergrävs

Singer: detta sker inte i formell mening men i praktiken. Mäktigare länder kan köra över mindre, även om dessa frivilligt anslutit sig till WTO.

3  organisationen är odemokratisk

Singer: det stämmer i både teori och praktik. Den samstämmighet som råder förkväver diskussioner och den panel för tvister som finns är inte ansvarig inför någon och kan påverkas av de stora handelsländerna. Dock har USA, EU och andra mäktiga länder fällts av WTO i tvister vilket inte skulle skett i FN, där dessa länder har veto.

4 ojämlikheten ökar; frihandeln gör de rika rikare och försätter världens fattigaste människor i en ännu sämre situation än de annars skulle befunnit sig i.

Singer: detta är ännu inte bevisat. Vi vet för lite. Det mest troliga förefaller vara att frihandeln har hjälpt vissa undkomma fattigdom, medan den kastat andra in i djupare elände. Men om frihandeln har hjälpt fler människor än den skadat och om den har orsakat mer gott för dem som handeln har hjälpt än den har bringat ont, är något som vi utan bättre data helt enkelt inte vet.

Tidigare FN-chefen Kofi Annan yttrade år 2000: "De stora förlorarna i dagens ojämlika värld är inte de som har utsatts för alltför mycket globalisering. Det är de som har stängts ute från globaliseringen".

De länder som inte haft nytta av globaliseringen är framför allt de som för en sluten politik med ofrihet, oklara ägandeförhållanden, låg produktivitet och begränsad handel. Detta nämns dock inte av Singer.

"Så mycket marknad som möjligt och bara så mycket stat som nödvändigt" önskar Karl Schiller, en tysk finansminister.

Handelsorganisationer

En produkt tillverkas numera sällan bara inom ett land för att säljas till ett annat. Halvfabrikat flyttas runt och kompletteras med vad som behövs på olika ställen. Alltså består både exporten och importen av halvfärdiga varor.

Värdekedjor är den nya verkligheten:

-  företag köper expertis där den är bäst
-  sköter sin forskning där de dugligaste finns
-  lägger utvecklingen där det är mest fördelaktigt
-  tillverkning hos de mest lämpade och
-  försäljning och marknadsföring på ytterligare ett ställe.

Nya frihandelsavtal diskuteras:

TTIP  -  Mellan EU och USA har man försökt utarbeta en standard som sedan kunde bli global och EU har att göra grundliga analyser av det färdigförhandlade avtalet innan det kan ratificeras. Önskan finns också om att bidra till större öppenhet med mer insyn och demokrati i världen. USA har dock år 2018 lagt planerna i frysbox.

Ceta -  Mellan Kanada och EU har ett frihandelsområde diskuterats i sju år, där Österrika, Belgien och Frankrike har haft många motståndare innan det slutligen undertecknades för att träda i kraft 2017.

Brics-länderna utgörs av Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och senast Sydafrika har tillsammans nästan 3 miljarder människor och representanter samlades efter flera års förberedelse på ett toppmöte år 2009. Syftet är bland annat att försöka utveckla ekonomiska alternativ till FN:s Internationella valutafond och Världsbanken. Som fristående internationell organisation vill man främja handel samt politiskt och kulturellt samarbete.

Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC). Detta är ytterligare en världsomspännande handelsorganisation mest bestående av asiatiska stater, grundad 1989 vilken omfattar 21 stater där även Ryssland, Kanada, USA och Japan ingår.

Se även under kap 17 mot slutet: Ytterligare några organisationer.

Etik för handel

Det är oetiskt att handla med regeringar utan att ta hänsyn till hur dessa har kommit till makten. Om vi handlar med envåldshärskare kan vi handla med tjuvar och uppföra oss som hälare utan att ifrågasätta med vilken rätt härskaren säljer ut sitt lands tillgångar eller tar upp stora lån för t.ex. vapenköp.

Demokratiska staters ekonomiska intressen och samröre med diktaturer aktualiseras alltmer. Parallellt med handelsavtal mellan olika europeiska länder och arabstaterna har EU finansierat projekt för politiska och ekonomiska reformer med drygt 800 miljoner euro mellan åren 2007-2010.

Kina tar allt större plats i världshandeln och borde följa de internationella reglerna, men ses alltmer som ett hot av demokratiska länder.

För att återgå till Singer menar han att det åtminstone går att föreställa sig ett WTO som ersätter frihandelsmålet med andra och mer grundläggande mål så att demokratin inte hotas:

  •  det behövs ett demokratiskt reglerat system där produktionskostnaderna för miljö och människors löner ingår och där ansvariga städar upp efter sig.

  •  utan globala normer kan vi inte förhindra en omänsklig form av global kapitalism. Det behövs arbetarskydd som t.ex. omfattar barn, frågor som åligger bland annat Internationella Arbetsorganisationen, ILO.

  •  det behövs särbehandling för de mest eftersatta länderna. Varken USA eller EU har gjort vad som vore rimligt för att minska handelshinder och de rika länderna hittar ständigt nya sätt att stänga egna marknader med protektionistiska åtgärder.

”En annan värld är möjlig” är mottot för World Social Forum, WSF, en parallell till World Economic Forum i Davos. Rörelsen grundades i Brasilien år 2001 av den romersk katolska aktivisten, Chico Whitaker Ferreira som tilldelades Right Livelihood Award, 2006.

Varje år möts WSF och de vill vara ett torg för det civila samhället där enskilda och organisationer som Non governmental Organizations, NGOs kan mötas och framföra åsikter och erfarenheter i kampen för en global rörelse för större rättvisa. Man eftersträvar ingen maktstruktur och vill inte vara ett beslutsfattande organ. WSF växer för varje år och decentraliseras numera till skilda platser. Man är kritisk mot en värld dominerad av kapitalet.

Rättvisa är svårt och Amartya Sen, ekonomisk nobelpristagare, ger ett enkelt exempel:

antag att Ann, Bob och Clara grälar om vem som skall ärva en flöjt. Ann är den enda som kan spela hjälpligt på flöjten, Bob är den fattigaste av de tre och Clara har tillverkat flöjten. Strävar man efter jämlikhet bör Bob få den. Den som tänker på nyttan skulle ge den till Ann och den som hävdar tillverkaren ger den till Clara.

Slutsatsen blir att absolut rättvisa är utopisk, men vi får försöka bedöma vilka konsekvenser olika lösningar får för olika människor. Samma resonemang kan användas när det gäller straff. Samma påföljd för ett och samma brott kan svida högst olika för olika människor. Vi behöver dock inte invänta en världsregering eller perfekta institutioner för att ta itu med orättvisor när det t.ex. gäller ekonomi.

Uppmärksammade insatser på rättvisans område har gjorts av filosofen Michael Sandel vid Harvard som gett ut boken Jusice: What is the right thing to do, 2009. Hans berömda föredrag med exempel kan avlyssnas på nätet.

Kapitalet rör sig fritt över alla gränser. Stater, företag och kapital styrs visserligen av människor, men är juridiska konstruktioner och inte människor av kött och blod. De kan alltså inte ha de rättigheter som härleds från de mänskliga rättigheterna och de bör inte behandlas på samma sätt som människor - inte heller bättre.

VII

Historik om handel

Venedig och Amsterdam

Handeln gick först genom Silkesvägen från Kina, Indien, Arabvärlden och till Europa.

I östra Medelhavsområdet som kallades Levanten med städer som Smyrna, Beirut och Alexandria levde människor med olika religioner i fred under många århundraden. Det gemensamma intresset för såväl många muslimer, kristna som judar var handeln med hamnstäderna som mötesplatser. Ekonomin växte och även västeuropeiska köpmän och diplomater kom i kontakt med människorna i Levanten. Utbyte, öppenhet och flexibilitet rådde.

På 600-talet dominerade araberna medelhavsområdet med Venedig som knutpunkt. Relativ frihet rådde och man tryckte böcker även om de kunde ogillas av påven. Handel bedrevs med Asien och ända upp till Nordsjön och Östersjön.

På 1500-talet tar västra och norra Europa över och under Hansatiden samverkade i Viborg en medelklass av finnar, svenskar, tyskar och ryssar i sämja – fyra språk och fyra kulturer. Unionen Polen-Litauen hade de flesta religionerna representerade och var känd för sin religiösa tolerans, ''landet utan kättarbål''.

Spanien skapade ett kolonialvälde i Amerika medan Portugal vände sig mot Sydostasien. Handeln i Kina hindrades däremot under denna tid av att en kejsare påbjöd att alla skepp skulle brännas trots att Kina hade en världsledande flotta med fartyg som kunde vara 120 meter långa och ha 9 master.

Under 1600- och 1700-talen fick vi stora handelskrig. Holland växte genom kolonier i Sydostasien och Amsterdam blev största hamnstad, medan Storbritannien profiterade på kolonier i Indien och nuvarande USA. Ostindiska kompaniet bildades 1602. I både Venedig och Amsterdam rådde relativt stor ekonomisk frihet och öppenhet. Efter detta följde tre globaliseringsvågor.

Första vågen

Fabrik

Den första globaliseringsvågen startade under 1700-talet då Indien och Amerika behövde varor, vilket i sin tur drev fram en industriell revolution i Storbritannien med ångmaskiner och fabriker särskilt för textilindustrin. Att detta skedde just i nordvästra England berodde på att där inte fanns något hindrande skråväsen med alla dess restriktioner. De nya industrierna hade näringsfrihet, äganderätt och frihandel. Andra länder följer efter.

Andra vågen

Elektriskt lok

Den andra vågen kom under 1800-talets senare hälft med elektricitet, stålverk, järnvägar och massproduktion. Handeln liberaliserades i Europa och en tid med protektionism följde. I Europa var Storbritannien den stora kolonialmakten och vid början av 1900-talet var nästan hela jordklotet underordnat ett antal europeiska makter och de nationella ekonomierna var sammanflätade.

Guldmyntfoten underlättade handeln som växte med nya marknader i Latinamerika, Ryssland, Kina och Afrika. Politiska och militära maktstrukturer förändrades. I stället för frihandel kom nationalism, protektionism och globaliseringen gjorde denna gång ett tvärstopp i och med första världskrigets utbrott 1914.

Tredje vågen

Container

Den tredje vågen började efter andra världskrigets slut. Det nya var t.ex. transporter med container som gjorde att lastnings- och lossningskostnaderna sänktes med 97 procent. Ibland var fartygen dock så illa lastade att 2000 ''lådor'' tappades i havet varje år.

Det nya var också datorer och mikroelektroteknik, med snabba transaktioner. Den industriella revolutionen nådde Asien och Latinamerika och fördelningen av arbeten i världen ändrades med politiska och sociala spänningar som följd. Världshandeln liksom produktionen tog fart igen från 1950 och år 2016 säljs coca-cola i världens alla länder utom Nordkorea.

Kina har - liksom tidigare andra länder - kopplat ihop u-hjälp med att exportera arbetskraft. Med statligt understöd har man t.ex. i Afrika byggt upp infrastruktur, gett förmånliga lån och skrivit råvarukontrakt särskilt för mineraler, kol och olja. Avtalen har ofta varit luddiga vilket nu börjar ändras då det alltmer krävs att olika länder samordnar sina insatser.

Kineserna är i färd med att bygga ett "Bälte och Väg-initiativ", BVI, där 70 länder anslutit sig. Dessa nya "Sidenvägar" kan få stor betydelse för Asiens ekonomiska tillväxt. Kinas biståndsprojekt uppfyller dock inte samma krav som Världsbanken kräver och risk finns att länderna blir vasallstater som kommer att häfta i skuld.

Litteratur:

Adler-Karlssons, Gunnar, Ondskans biologiska ursprung, 2008

Björk, Nina,  yckliga i alla sina dagar, 2012.

Eklund, Klas, Vårt Klimat, 2009

Jackson, Andrew & Dyson, Ben, Modernising Money: why our monetary system is broken, and how we fix it, 2013

Norberg, Johan, Till världskapitalismens försvar, 2004

Norberg, Johan, Människan skapade världen, 2006

Norberg, Johan , Artikel i Metro

Nyman Furugård, Värdera det ovärderliga - för en hållbar familjepolitik, 2010

Piketty, Thomas, Le capital au XX1e siécle, 2014, (Kapitalet på 200-talet.)

Roy, Arundhati, Kapitalismen en spökhistoria, 2016

Rundgren, Gunnar, Trädgården jorden. Från fångstsamhälle till global kapitalism och därefter, 2010

Sandel, Michael, Jusice: What is the right thing to do, 2009

Singers, Peter, En värld, globaliseringens etik, 2003

Tegmark, Max, Liv 3,0, 2017.

von Wright, Att förstå sin samtid, 1994.

 

Läs vidare: Kap. 12 Stadsbor>>