11 Arbete  Kapitalism  Handel

 

Marknadsskylt

Rubriker:                           

I

Arbeten förändras

    Jordbruk, Industri,

    Tjänstesektor

    Internet och robotar

Måste alltid någon förlora?

Arbetslöshet

Syn på arbete

     Lek och arbete

Sätt att mäta ekonomi

II

Kapitalism

En dold ekonomi

Om kapitalism idag

Ekonomisk jämlikhet

     Thomas Piketty 

III

Moraliskt kapital

    Ansvar hos producenter och konsumenter

    Företag och socialt ansvar

    Egen- och samhällsnytta 

    Staters ansvar

Slutsats

V

Handeln blir global

Frihandel?

Internationellt handelssamarbete

Handelsorganisationer

Regler för handel

Historik

    Första, andra, tredje, fjärde vågen.

Litteratur

..................

I

Arbeten förändras

Jordbruk

Arbetskraft med fysisk styra har efterfrågats i tusentals år. Inom jordbruk med binäringar arbetade förut 90 procent av Sveriges befolkning. Nu är det mindre än 3 procent trots att fler människor skall försörjas. Av världens samlade arbetskraft arbetar fortfarande 40 procent inom jordbruk.

Ändå fick vi inte massarbetslöshet eftersom vi inom landet skapade mängder av arbeten i en framväxande industri. Vi fick vara ifred med att uppfinna och tillverka t.ex. våra skörde- och tröskmaskiner till gagn för jordbruket. Att själva gå igenom den utvecklingen går nu många andra läder miste om när de snabbt skall industrialiseras.

•  Industri

Mekanisering är bra när händerna är för få, för att utföra det arbete som behöver göras, men ont när det finns fler händer än arbete framhöll Mahatma Gandhi.

Skomakaren gjorde så många skor han hade kunder till. Med industrin kan man däremot bli sittande med osålda skor och får då "tillverka" efterfrågan.

Spinnmaskiner i England skapade arbeten där, men gjorde att människor blev arbetslösa i Indien. En innovation som symaskiner konkurrerar dock varken med spinnare eller vävare men ibland med skräddare och sömmerskor. I England har aldrig funnits några hinder i form av skråväsende och liknande inom denna bransch.

Det har gått några år sedan Chaplins "Moderna tider" visade hur människors kroppar blev som maskiner. Arbetsplatserna har på många håll blivit bättre med mindre entonigt arbete och kroppsligt slitage. Att arbeta i grupp och även att få se resultatet gör jobben mer tillfredsställande. Dock lär inte dessa förbättringar ännu gälla för t.ex. merparten av Indiens 45 miljoner människor inom textilindustrin.

I Sverige tillverkades majblomman fram till 1997 av två maskiner. Sedan producerades blommorna i stället billigare i Kina av 42 kineser, alltså en ''avautomatisering''. Men efter en tid började även kineserna använda maskiner som gjorde människor arbetslösa om inte nya jobb skapades.

Inom industrin sker nu en liknande utveckling som tidigare inom jordbruket, man blir effektivare och kräver färre arbetare som ändå gör varor både bättre och billigare. Här tas USA som exempel med 6 av 10 arbetare inom industrin mot 1 av 10 trettio år senare. Antalet arbeten inom industrin minskade inte bara i västvärlden, utan i hela världen under 2000-talet.

Världens snabbast växande ekonomier fanns från 1870 i de nordiska länderna. Från 1960-talet bromsade utvecklingen något i Sverige på grund av för höga skatter, men när dessa reviderades på 1990-talet gick företagsamheten upp igen.

I ett land som Sverige har människors basala materiella behöv av möbler, vitvaror etc. redan blivit tämligen tillfredsställda, men det kommer ständigt nya saker. Vår tillverkningsindustri är inte längre lika konkurrenskraftig utan man hoppas på goda förutsättningar för nya innovativa företag.

I Kina har minimilönerna för de fattiga som arbetar i städerna börjat höjas och där finns nu en medelklass på  5-600 miljoner människor och i Indien uppgår medelklassen till 300 miljoner. Dessa står inför världshistoriens största inomhusmöblering och här gäller det inte ''miljonprogram'' utan ''miljardprogram'' vilket Johan Norbergs nämner i boken Människan skapade världen, 2006. Fler och fler vill ha kök, sovrum, vardagsrum och tvättmaskin. Hushållsarbetet har förenklats, men en del kvinnor tycker ändå att livet blivit mer arbetsamt då "barnen ser på tv och ständigt vill ha nya saker".

Man talar ofta nedsättande om massproduktion. Som en kuriositet kan nämnas att redan på 400-talet f.Kr. lät Hannibal i Kartago seriebygga skepp i moduler som numrerades och sedan fogades samman. Då romarna kom på knepet gjorde de likadant och byggde snabbt en flotta med vilken de besegrade kartagerna.

Tack vare massproduktion kan vi lätt och billigt köpa en tröja av ylle, bomull, syntet- eller något blandmaterial. Skaparglädjen att själv sticka en tröja missar vi. Vår lust att skapa får vi ersätta med att bli duktiga köpare som gör fynd i det stora utbudet. Samma lust som våra anmödrar väl kände då de sökte efter näringsrika örter och bär.

Cirka 5 procent av världens arbetskraft producerar 29 procent av världens varor.

Återigen har arbetskraft friställts, men nya yrken har skapats inom en växande tjänstesektor.

•  Tjänstesektor

Nya företag dyker upp med arbeten som förut varit otänkbara, man talar t.o.m. om att en upplevelseindustri med turismen är på väg att bli världens största industri.

Med häst och vagn fick den som åkte ''tredjeklass'' vara beredd på att skjuta på i uppförsbackarna. Med järnvägar och resehandböcker kunde man mot slutet av 1800-talet göra bildningsresor. Nu har vi dessutom flyg och kan både bli shopping- och sexturister. Inkomsterna från turistnäringen går kanske mest till företagare och stora utländska investerare.

Till slut får man försöka att helt enkelt säljer drömmar om "den underbara semestern" eller "det föryngrande skönhetsmedlet"...

Tjänstesektorn växer och ger oss bättre mat och bostad, utbildning, sjuk- och hälsovård, banker, försäkringar, resor, radio och tv, musik, teater och film. Samma förlopp tycks gälla i alla länder som utvecklas ekonomiskt vilket nu märks särskilt i Afrika, som inte längre bara litar till sina råvaror av bomull, mineraler och kaffe mm.

i Sverige arbetade 3/4 av alla inom tjänstesektorn år 2016 om även den offentliga sektorn räknas in.

Tjänstesektorn innehåller även en mer ´tyst´ ofta rättslös grupp som består av barnvakter, städerskor, hushållsarbetare, trädgårdsmästare, chaufförer och uppassare, uppskattningsvis 53 miljoner, förutom drygt 7 miljoner barn under 15 år enligt ILO:s data från 117 länder 2013.

Men även inom tjänstesektorn pågår förändringar och även här börjar arbetstillfällen att minska.

•  Internet och robotar

Med hjälp av IT underlättas  t.ex. läkares arbete med att föra journal och följa upp kroniskt sjuka och hålla samman data från många utspridda människors kunskaper och insatser.

Men, och här citerar jag från en tidning: "Den tid är förbi då en läkare var en snäll farbror i vit rock. Dagens läkare kan vara 30 år eller 70, vara född i Mjölby eller Damaskus, fastanställd eller inhyrd, grön eller på rutinens brant, prata klingande skånska eller bryta på ryska osv."

Böcker kommer nu om väntade förändringar. Varken läkare, domare, psykologer eller pedagoger blir nu ensamma om sin expertkunskap då man själv kan skaffa sig en egen kunskap och uppfattning. Kunskapen bör ju vara fri och inte förbehållen vissa kategorier. Förtroendet för vissa professioner kommer att förändras. Sedan kommer frågan om hur mycket vi själva som människor orkar orientera oss om olika sakförhållanden, då det ju finns biologiska gränser för vad vår uppmärksamhet orkar med.

Vidare förväntas mindre insatser av enskilda forskare och mer från hela grupper som är högpresterande och slutligen kan det bli svårt att skilja på hur mycket som är ett eget beslut och hur mycket som avgörs av en maskin t.ex. vid sjukdom om livsuppehållande insatser skall fortgå eller avbrytas.

Robotar blir alltmer efterfrågade. "Människor blir trötta - robotar blir aldrig trötta". Med robotar svetsar Volvo sina bilar i Göteborg medan samma arbete i Kina till mer än hälften fortfarande utförs av människor.

Särskilt för jobb som är meningslösa eller både farliga och enformiga men ändå måste göras i t.ex. påfrestande värme eller kyla är robotarna en välsignelse. Mycket arbete i gruvor kan nu skötas från paneler ovan jord och i havsdjupen behövs robotar för att ta upp cirka 1.6 miljoner ton ammunition som har dumpats i Östersjön och Nordsjön efter de båda världskrigen varav en del torpeder har aldrig detonerat. Dessa gör det riskfyllt för dem som lägger ut kablar och sätter upp vindkraftverk till havs.

I Sverige har vi utvecklat robotar som mjölkar kor och i Japan har man dessutom infört robotar i människovårdande arbeten vilket kan väcka en viss undran. Även Kina står inför att landet får allt fler åldringar varför man satsar hårt på robotar.

Vi har nu fått robotar som själva lär kunna rapportera om fel, beställa reservdelar och be om lagning.

Robotarna kan ses som "extra medarbetare" framhåller en forskare.

Kanske kan man travestera Gandhi och säga att:

Om det finns fler hjärnor än det finns uppgifter för dem är robotar delvis av ondo.

Men också den nya tekniken skapar nya arbeten. Bara i Sverige har vi 80 000 programmerare och systemutvecklare vilket är fler än vad som ingick i traditionella fabriksyrken som montörer enligt Dagens Industri år 2014.

Inom 20 år kan 50 procent av våra arbeten vara borta, inte bara inom industrin utan även inom kunskaps- och tjänstesektorn och i Sverige kanske det kommer att gälla för hälften av arbetskraften inom dessa områden.

Många inom administration och bokföring, inom bank- och försäkring, logistik etc. blir obehövliga. Medelklassyrken som expediter, bankmän, kontorister etc. kommer att bli färre. Automatisk biljettförsäljning på mindre trafikerade ställen kan vara ekonomiskt motiverat, men  inte enbart på en större plats som Stockholms centralstation. Automater gör samhället mer och mer opersonligt.

Bill Gates ser samma jobbförstörelse och tänker sig skatt på robotar där intäkterna bland annat kunde gå till omskolning av arbetare. Även inom EU diskuteras i liknande banor där en svårighet består i hur en robot skall definieras.

 

Måste alltid någon förlora?

Att någon måste förlora när någonting nytt och bättre kommer stämmer och går under namnet konstruktiv förstörelse. De som tillverkade skrivmaskiner fick ställa om när datorer började användas, men nya vinnare kom.

Det kan bli ett högt pris för enskilda människor om de förlorar sina arbeten, mister sociala kontakter och kanske måste byta bostad mm. Det inverkar på familjeliv, föräldrar och barn - kostnader som inte går att mäta i pengar. Det händer dock att större företag ger den friställde lön under en tid för omställning. Alla har inte någon form av a-kassa eller skyddsnät.

Även samhället får svårt att hinna anpassa sig till nya förhållanden med nya regler från t.ex. EU och dessutom ökad invandring. Politiska partier och intresseorganisationer har blivit svagare medan lobbyister blivit starkare och företag står utanför Mänskliga rättigheter.

I tur och ordning har utvecklingen haft sina offer och nu uppmärksammas själva naturen och dess tillgångar som ofta far illa och överutnyttjas.

Arbetslöshet

Vi har blivit rädda att förlora jobben. Men ofta får vi bara veta halva sanningen som att:

mellan 1970-2000 förlorade USA någon miljon industrijobb - men vi fick inte veta att där tillkom 60 miljoner nya jobb. "Indier och kineser tar jobben" - men det nämns inte att USA:s export till Kina ökade med 1/3 per år och att till Indien fördubblades den när båda länderna öppnade sina marknader uppger Norberg.

Om en sektor rationaliseras eller efterfrågan på en vara minskar brukar några friställas. Blir dessa fortsatt arbetslösa förlorar staten skatt och måste i vissa länder betala mer sociala avgifter. Därför ligger det även i staters intresse att medborgarna har jobb och uppbär lön.

Världens totala arbetslöshet uppskattas av ILO år 2013 till 197 miljoner människor eller 12 procent. Härav var 74 miljoner mellan 15 och 24 år. De flesta fanns i Afrika och södra Asien. Varför behövs då 160 miljoner barnarbetare?

Ytterligare 600 miljoner nya jobb krävs för världens växande unga befolkning de närmaste 15 åren. För de extremt fattiga med en inkomst under 1,25 dollar per dag krävs 200 miljoner nya arbeten. Indien behöver 110 miljoner och de stora företagen beräknas åtminstone kunna ge 10 miljoner arbeten. Men för de övriga?

För Sverige år 2015 var siffran 85 500 ungdomar som varken arbetade eller studerade och de senaste fem åren har 450 000 jobb automatiserats. Låglönejobb lär saknas men där de finns tas de numera av dem som har utbildning eller av svart arbetskraft.

Förlorade ungdomsgenerationer talas det nu om i Europa, men som nämnts gäller detta i än högre grad andra världsdelar och blir ofta anledning till starka revolter och kriminalitet  Förutom vad det betyder för de unga själva innebär det förlust även för staten. Några länder som Tyskland har relativt låg arbetslöshet vilket kan bero på att man infört ett lärlingssystem som sedan gör det lättare att få arbete.

Att utbilda sig men ändå inte få ett arbete som ger ett vuxenliv leder till förtvivlan. Att vara socialt obehövlig, arbetslös, inte efterfrågad, inte behövd gör att man måste leva på andras arbete. Att vara psykologiskt obehövlig för familj och vänner är än värre. Rätten till ett arbete och att med värdighet få delta i ett kollektiv för det gemensammas bästa kan ses som en skyldighet och något som ingår i de mänskliga rättigheterna.

Massarbetsförstörelse är inte något Egon Musk vill se, men han menar att detta troligen kommer att bli vad vi har att vänta och måste inse.

Medborgarlön till alla inom ett samhälle kan bli nödvändigt och diskuterades vidare i kap 9.

Ekonomer i Oxford har 2013 kalkylerat med att USA kommer att förlora 45 procent av sina jobb inom 20 år. Däribland nästan 2,5 miljoner bland dem som sköter olika biltjänster och lastbilar. och 8 miljoner expediter och kassörer kan bli obehövliga liksom 14 miljoner människor inom restaurangvärlden.

Syn på arbete

Definitionen på arbete har nästan blivit att det är något man har betalt för och eftersom alla pengar är lika mycket värda är det lätt att betrakta alla arbeten som lika värdefulla utan hänsyn till på vilket sätt pengarna tillkommit.

Lägger man en demokratisk syn på arbete blir orättvisor synliga. Somliga har endast dåligt betalda smutsiga, enformiga och tunga jobb, andra vistas i trevliga miljöer med intressanta, självvalda uppgifter.

Ett arbete borde vara så beskaffat att det gynnar individen, är bra för samhället och utförs med omsorg om miljön. Många vet redan idag att deras arbeten egentligen är meningslösa, men ändå ger de en viss självkänsla och kanske gemenskap. Om vi inte längre skulle få vår identitet genom arbete hur blir det då? Vad skall vi göra i stället? Då får vi på allvar ställa frågan vad syftet och målet är med det egna livet och i vilken mån tekniken skall ersätta oss själva.

Väl utfört arbete ger lycka enligt sociolgen Zygmunt Bauman.

Lek och arbete

Vi föds med en obändig lek- och verksamhetslust som visar sig när vi håller på med vårt eget och det vi vill. Barnens verksamhet är inte en dygd, inget de tvingas till, inte något de måste tjäna på. Det är helt enkelt en lust att syssla med föremål i omgivningen, göra något, fantisera och leka tillsammans med andra. Hela vår civilisation är ett resultat av någon form av verksamhet.

Om man är engagerad, passionerad, nyfiken, gör upptäckter, samverkar, bygger och skapar känns livet meningsfullt med en glädje som växer fram under själva verksamheten - oavsett vad det gäller.

   "Gör det du vill så behöver du aldrig arbeta."

Framtid?

I den moderna världen håller alla länder på att göra människor obehövliga och de som arbetar på konventionellt sätt klarar sig inte längre. Då uppstår migration som nu sker i omvänd riktning - inte från Europa utan till. Allt fler möter en osäker framtid. Maktlöshet, likgiltighet och isolering uppstår. Solidaritet och medkänsla minskar.

Fattiga vita i EU skall då dela sin lilla kaka med ännu fattigare människor och då uppstår populism. Vi får fler ängsliga, ensamma och otrygga människor.

Vilka människor blir nu anställningsbara? En viss kärnkompetens är alltid bra och människor med speciella kunskaper och personlighetsdrag börjar efterfrågas. De som klarar att vara rörliga och möta komplexa och motstridiga uppgifter behövs. De som är kreativa och vill pröva något nytt, som är nyfikna, engagerade och kan fatta beslut har framtiden för sig.

Var kommer det att finnas arbeten? Inom teknik och vårdyrken förefaller marknaden vara säker. Inom OECD förutser man att cirka 9 % inom deras område kommer att ersättas av robotar, samtidigt som fler nya jobb kan skapas.

Robotar på mikronivå

Ännu en överraskning utgör konsten att styra molekyler med en speciell metod som skapats av en trio vetenskapsmän som fått nobelpriset i kemi, 2016.

Pengar

Som betalningsmedel uppfanns pengar redan för 2600 år sedan i Asien. Pengar är bekväma och i början krävdes direktkontakt mellan säljare och köpare. Med bankers hjälp samt genom bilar, båtar och tåg kunde senare någon i Italien köpa det vi producerade i Sverige och nu har vi en global marknad.

Med digitala pengar har en förändring inträtt. Särskilt efter den stora bankkrisen år 2008 börjar allt fler inse att något är fel, men i det stora hela kan varken banker eller den ekonomiska eliten anklagas, de har inte handlat olagligt utan helt enligt lagarna i det system som lagfästes i England år 1844.

Denna lag behöver alltså ändras då man inte kunde förutse att bankerna i dag skulle använda digitala pengar i stället för bara mynt och sedlar. Vi har nu 180 valutor som är godkända av FN som lagliga betalningsmedel. Dessutom har vi kryptovalutor med vilka vi kan köpa varor av säljare i hela världen över nätet. Först kom Bitcoin 2009 som en decentraliserad valuta.

För dagligt bruk vill en del att vi helt övergår till betalning med kort, men många som t.ex. japanerna föredrar än så länge kontanter. Nya betalsystem är emellertid i bruk vilka endast kräver mobiltelefoner. I Indien har man sedan länge använt det moderna sättet som nu finns även i Sverige med Swish och Trustly.

Att bli rik eller vara rik kan ha sina moraliska komplikationer.

- Filosofen Herbert Spencer lade biologiska tankegångar på ekonomi och menade att det enligt naturens ordning borde vara helt legitimt att de svagare slås ut i konkurrens. Ekonomisk framgång var en skyldighet mot oss själva och till gagn för samhället.

- Darwin talade om ''det naturliga urvalet'' som ett observerbart biologiskt faktum, där det handlade om en arts strävan att överleva i sin miljö. Däremot talade han inte om hur något borde vara.

- John D. Rockefeller lade till en religiös dimension och ansåg att stor business följde både naturens och Guds lag.

Girighet hör till de sju dödssynderna. Det har visat sig att de som är omättliga ofta tidigt upplevt brist på kärlek och trygghet och därför bär på en omedveten ''hunger'' som de försöker mätta med något - men detta något - ger dem tyvärr bara pseudotillfredsställelse och därför blir de aldrig nöjda.

Somliga människor tycks aldrig få nog medan andra utan ansträngning är tillfreds med vad de har.

Stora ekonomiska skillnader inom länder visar sig vanskligt för mänsklig samlevnad

Sätt att mäta ekonomi

Bruttonationalprodukten, BNP är måttet på ett lands ekonomi och tillkom på 1930-talet. BNP mäter värdet av den ekonomiska aktiviteten, landets penningtransaktioner och är ett genomsnittsvärde och säger inget om individer, varken fattiga eller rika. och begreppet BNP 

Precis som ett lands areal mäts i kvadratkilometer. mäts BNP ekonomisk aktivitet. Måttet ger sig ut för något annat. Hur sedan pengar och landområden kommer att användas är en annan fråga.

Att jämföra länders  BNP är helt legitimt bara man vet vad man jämför, men många gånger är uppgifter vinklade och förvirrande.

Det anges t.ex. att BNP per capita i världens rikaste länder var 9 gånger så stor som i de fattigaste länderna 1870 och hela 45 gånger så stor 1990. Observera att här inte nämndes något om vilka fattiga länder det gällde eller hur många människor? Var det Palau och Kina? Ibland jämför man endast länder med varandra fast skillnaderna inom länderna kan vara mycket större.

Alltmer inser man att denna mätmetod är otillräcklig. Man borde räkna in miljö- och klimatkostnader. Även pistoler, cigaretter och läskburkar höjer BNP. Ett försök att justera BNP innebär att man drar bort kostnader för olyckor, miljöförstöring och skövlad natur och lägger till sådant som är positivt för miljön. Vidare borde allt som vi får gratis av naturen räknas in på något sätt.

Höjd BNP har alltid ansetts eftersträvansvärd. Fattiga länder behöver höjd BNP, men de rika ligger långt över en nivå som är någorlunda rättvis. Ekonomer brukar dock hoppas på en fortsatt växande världsekonomi för både rika och fattiga.

Begrepp som omställning, nertrappning, nerväxt ´degrowth´ för de rika länderna börjar komma. Man förespråkar en höjd livskvalitet framför en höjd ekonomi.

Tillväxt i ekonomin är tyvärr en förutsättning för att många låntagare - även stater - ska kunna klara sina räntor och amorteringar.

Den viktiga skillnaden mellan tillväxtens två kurvor beskrevs i kap 3.

•  Linjär tillväxt och

•  Exponentiell tillväxt

Schackbräde

Att det är skillnad på en miljon och en miljard förbises lätt av en snabb tidningsläsare, men jag brukar tänka att det behövs faktiskt tusen miljoner för att få ihop till en miljard.

II

Kapitalism

Egen drivkraft

Vår eviga längtan att få det ekonomiskt bättre är en oerhört stark drivkraft.

 Här följer Gunnar Adler-Karlssons formulering i boken Ondskans biologiska ursprung, 2008:

"Vi kan vare sig leva utan kapitalismen eller med den!

Varför det?

Vi kan inte leva utan den därför att det enda kända system vi har, som skulle kunna ge mat åt sextio miljoner nya världsmedborgare varje år under det nästa halvseklet, det är kapitalismen.

Vi kan inte heller i längden leva med kapitalismen.

Varför det?

Teknologiska optimister och pessimister slåss inbördes om vem som har rätt, om vi kan eller inte kan leva under det kapitalistiska systemet utan att förstöra klimatet och naturen" (sid.195).

 

Vi har endast ett ekonomiskt system att tillgå, det kapitalistiska, menar även ekonomen och författaren Klas Eklund i boken Vårt Klimat, 2009. Till och med kommunistiska länder som Kina och Ryssland har övergått till kapitalismen, men då ofta i form en ohämmad statskapitalism.

Kapitalism är i sig bara en metod att räkna. Om det som räknas är något gott eller ont beror på om det som skapats är gynnsamt eller skadligt. Resurser som förädlas av människor kallas kapitalvaror. och frågan om vad som skall produceras, hur och för vem förändras ständigt. 

Med Gandhis ord: "Det finns inget ont i själva kapitalismen. Det onda ligger i hur den används"  och "Det finns tillräckligt för allas behov men inte för en enda mans girighet." 

Kapitalismen är ett system där girigheten gör så liten skada som möjligt, ansåg ekonomen Milton Friedman

Kapitalismen är det första system i världen som har fått människor att frivilligt utföra arbeten mot lön d.v.s. på en fri marknad där man kan tjäna på att i bästa fall tjäna andra. Kapitalismen driver fram nytänkande, konkurrens, vinstintressen och högre levnadsstandard. Utöver en viss gräns kanske den har spelat ut sin roll.

Antikens byggnadsverk är utförda av slavar och feodalherrarna utnyttjade livegna bönder. De som byggde Egyptens pyramider fick dock lön. Att få människor att helt frivilligt utan lön arbeta för det gemensamma bästa har visat sig vanskligt. Kommunisten Trotskij kom fram till att det enda sättet att få fram den arbetskraft som krävdes för ekonomin var att införa tvångsarbetstjänst. I Sovjets kolchoser gick arbetet trögt eftersom staten dessutom på ett oberäkneligt sätt tog hand om det mesta av skörden.

I boken Kapitalismen en spökhistoria, 2016 beskriver indiskan Arundhati Roy ohyggliga exempel där naturtillgångar som vatten och mark hänsynslöst förstörs av vinstdrivande företag på fattiga bönders bekostnad. Ytterligare en spökhistoria som är på framväxt och lukrativ, beskrivs av Loretta Napoleoni i boken Kidnappningsindustrin, 2017. Hon påtalar att staterna inte tar i för att bromsa den.

Vi talar om löneslavar, men det är i så fall bättre än att vara slav utan lön. Det latinska ordet servus betyder slav och har gett oss ord som ''service'' och ''servera''. Det är skillnad på att hotas med tvångsarbete och att mer eller mindre frivilligt arbeta och få lön.

En dragkamp pågår mellan företagaren som vill ha låga omkostnader och vinst för att kunna konkurrera och arbetaren som vill ha högre lön.

Den nya världen befolkades i Amerika av dristiga emigranter och deras efterkommande. Att vara selfmade, initiativrik, kreativ, hårt arbetande och framgångsrik värderades högt. Detta gynnade dem som kunde ställa upp. Skatter ogillades, arbetslöshet sågs ofta som lättja och sjukvård fick individen ordna själv.

Den gamla världen i Europa kunde i sin tur karakteriseras av misstänksamhet mot de framgångsrika och nyrika uppkomlingarna. Den som var adlig föddes med vissa privilegier och tillhörde en annan sorts människor. Pengar var något man hade och inte något man talade om, men med industrialiseringen kom en ny överklass och de gamla värderingarna höll inte längre. Numera tillhör en del rika ofta dem som också arbetar hårdast.

Utan pengar är en modern människa strandsatt. Pengar gör oss inte lyckliga sägs det, men utan blir vi olyckliga. Pengar tar fram både det bästa och sämsta hos oss och vid konkurrens och tävlan är hänsynsfullhet och empati ofta som lägst.

•  Kapitalismen i väst bygger på demokrati och på både privat ägande och marknadsekonomi i olika kombinationer och med olika andelar av privata och statliga företag.

•  Statskapitalismen med både kort- och långsiktiga satsningar har drivits fram i diktaturer och med Kinas statskapitalism kanske de snart har störst ekonomisk makt i världen, vilket i sin tur kan ge politisk makt och militär styrka. Ett fåtal i Kina har blivit mycket rika på kort tid samtidigt som miljontals människor har lyfts ur fattigdomen mest tack vare industrialisering och handel. Miljön är ofta underordnad - pengar framför allt - "några måste bli rika först!"

Pengar saknas inte - däremot ofta öppenhet, en pålitlig rättsstat och rättvisa spelregler. Hur det kommer att gå får framtiden utvisa. Fri konkurrens, handel, ekonomisk liberalisering och en del reformer inom länderna har lett till många länders tillväxt.

Inom båda systemen kan somliga bli mycket rika med både lön och egendomar som kan inbringa hyra, utdelningar, räntor och vinster från kapital medan arbetarklassen endast har en lön som ofta är för liten och gör att de måste skuldsätta sig vilket i sin tur gynnar bankerna.

Storbanker

FN:s organ World Monitary Fund, Världsbanken, IMF och World Bank Group, WBG,har stort inflytande och bestämmer villkor för lån och avtal.

Många andra banker har också vuxit fram som både kompletterar och konkurrerar med Världsbanken och IMF. The New Development Bank har startats av de fem Brics-länderna - Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika år 2009 och kommer att ha säte i Shanghai och de första lånen kommer att beviljas 2016.

Statliga och privata banker har flera viktiga funktioner då de skall förvara våra pengar på ett säkert ställe, förmedla in och utbetalningar, investeringar samt matcha låntagare och långivare. Digitaliseringen ökar och beräknas i Sverige behöva mellan 40-50 procent färre tjänstemän om ett par årtionden.

Kritik mot bankerna har kommit för att de berikar sig själva, ger för stora lån och för att de inte gynnar investeringar i hållbar utveckling.

Man vill stävja bankernas förmåga att skapa pengar utan täckning och genom att bevilja alltför frikostiga lån.

Redan den världsberömde ekonomen J.K. Galbraith nämnde att den process med vilken bankerna skapar pengar är så enkel att det är motbjudande.

Bankerna skapar helt enkelt pengar genom att bevilja lån och sedan tjäna på räntan. En privatperson med ett visst kapital kan i princip också låna ut pengar och tjäna på räntan.

Den som lånar blir försatt i skuld och aldrig förr har vi haft så många skuldsatta stater och privata personer som nu, vilket efter en tid kan leda till ekonomiska´bubblor´som brukar spricka.

Statsmakten måste då både höja skatterna och minska utgifterna genom att dra in på välfärden.

Låntagarna måste kunna betala både sina räntor och även själva lånen och då krävs tillväxt även om marknaden är mättad och ekosystemen far illa. Nu lånar vi även av naturen - och den kan faktiskt gå i konkurs vilket inte bankerna behöver riskera så länge de får hjälp av staten. Men när en stat inte längre har råd att rädda storbanker som inom EU uppstår kris.

Man har därför velat bryta kopplingen mellan stater och banker och avsåg att alla EU-länderna gemensamt skulle rädda bankerna genom en bankunion. Problemet med flyktingar och sämre ekonomi gör nu att denna union blivit starkt ifrågasatt.

När det blir större ekonomiska klyftor och mindre demokrati och mindre rättvisa ökar den sociala oron. 

"Positive Money" är en av de opolitiska rörelser som inte kommer från lobbyfolk och som har kommit igång med skicklig marknadsföring på nätet. Modernising Money: why our monetary system is broken, and how we fix it heter en ny bok av Andrew Jackson & Ben Dyson, 2013.

Rätten att skapa pengar vill dessa ge till de oberoende auktoritära statsmakter som är pålitliga och öppna för demokrati och genomlysning vilket låter bra, men hur skall de auktoritära kunna vara oberoende?

Inom finansvärlden är man minst lika medveten om missförhållanden och behov av bättre investeringar för hållbar utveckling, men inte imponerad av en del förslag som kommer från ´positv money´.  

Thomas Piketty

Nu har en fransk forskare Tomas. Piketty publicerat Kapitalet på 2000-talet, Le capital au XX1e siécle, 2014, som väckt stor uppmärksamhet. Han börjar med att se historiskt på utvecklingen.

- Under tiden före franska revolutionen hade människor skapat tillväxt. Vinsterna överfördes genom giftermål och gick sedan i arv. Några blev med tiden allt rikare och inkomstskillnaderna ökade varpå det blev revolution.

- Samhället byggdes upp på nytt och efter en tid återkom samma ojämlikhet på samma sätt. De rikaste i Frankrike och Storbritannien och även i Sverige ägde för hundra år sedan över hälften av landets förmögenhetsvärde och det var om dessa inkomstklyftor som gav anledning till Marx tänkande.

- 1:a världskriget ställde allt på ända, men efter kriget med slit, arbete och små klyftor blev det åter viss tillväxt.

- 2:a världskriget ledde till nytt kaos då kapital förstördes och konfiskerades, kriget kostade, skatter höjdes, konkurser följde och statsobligationerna miste sitt värde genom inflation. Många förmögenheter gick upp i rök.

- Sedan följde åter idogt arbete med återuppbyggnad. Det blev rekordhög tillväxt, fler människor, välfärdsstat och medelklass. Klyftorna var små och då ”vattnet stigit hade alla båtar lyfts”.

- ’Efterkrigstiden’ tog emellertid slut på 80-talet och tillväxten dämpades.

- Enligt Piketty har nu företagsvinster, aktieutdelningar, räntor och hyror vuxit snabbare än ländernas produktivitet. Pengar har gått från löntagare till kapitalägare. Dessa kan i sin tur investera mer – enligt kapitalismens lagar - vilket ökar klyftorna än mer. Kapitalisternas inkomster kan till slut bli större än den ekonomiska tillväxten och för att hindra kapitalflykt till andra länder, sänktes skatterna på arv, fastigheter och kapital.

- Länder konkurrerar om investeringar och tävlar om att erbjuda lägst kapitalskatter och skatteparadis uppstår.

- Löntagarna fick mindre av den gemensamma tillväxten och när somliga fick allt större makt genom investeringar och lobbing hotades såväl en diktatur som en demokrati av uppror.

Tydligen är denna typ av utveckling återkommande. Vad som är bra under karga tider är tydligen inte bra efter en tid av tillväxt ty då ”vattnet stiger lyfts inte längre alla båtar”.

Ekonomisk öppenhet inom ett land är något Piketty rekommenderar för att kunna se hur olika samhällsgrupper utvecklas.

Piketty's tes lyder: en kapitalistisk spiral kan börja när avkastningen på kapital blir större än tillväxten i landets ekonomi.

Slutsatsen för Piketty blir att det borde göras någonting åt själva avkastningen på kapital för att minska långsiktig ojämlikhet. Att påverka tillväxten är däremot svårare.

Kritik mot Piketty

Johan Norberg framhåller att Piketty borde ha gjort skillnad på passivt kapital som innehav av bostäder och aktivt riskkapital. Vidare borde han framhållit att pensioner inte ärvs. De som är förmögna i Sverige är ofta entreprenörer som arbetar hårt och tagit risker vilket vi efterlyser för allas bästa. Norberg finner att Piketty tycks ha föga insikt i under vilka svårigheter idéskapare och företagare måste arbeta. Där gäller verkligen hårt arbete och att ta risker. Av moraliska skäl ifrågasätts dock vissa ''riskkapitalister'' som faktiskt inte tar några större risker.

Piketty skiver som om han levde på 1800-talet och missar de 30-40 senaste åren där människor i Asien och Latinamerika fått en otrolig välfärdsökning. Vidare har förmögenhetsklyftorna inte ökat i Europa under 2000-talet.

Innovationer som datorspel, ny musik och böcker som får genomslag är exempel på att enskilda personer kan bli stormrika utan att detta sker på någon annans bekostnad eller är omoraliskt. Somliga lyckas utan tur och andra har dessutom tur.

Finansmannen László Szombatfalvy anser att Pikettys lösning är närmast konfiskatorisk med progressiv förmögenhetsskatt på något som skapats av en begåvad människa. Däremot tänker han sig åtgärder innan en sådan förmögenhet delas mellan arvingarna. Pengarna bör då inte gå till staten utan här föreslår han liksom Piketty att de går till allmännyttiga stiftelser, där den som skapat en förmögenhet själv får vara med och bestämma.

Om kapitalismen idag

Nyligen har vi börjat ta ett fjärde steg i kapitalismens utveckling.

Kapitalismen är inte ett stelbent system utan det har förändrats och behöver utvecklas. Hittills har redan systemskiften skett i tre olika omgångar.

-   Först rådde "laissez- fair" fram till 1929

-   sedan kom keynesianismen med stabiliseringspolitik till 1970

  därpå en avreglerad finanskapitalism fram till 2008. Då kom krisen i västvärlden med finans- och skuldkris, stor arbetslöshet och ökande inkomstgap. Bankerna hade blivit alltför spekulativa, därtill med andras pengar.

Globalt har medelklassen vuxit från sju till 13 procent uppges det för år 2016, dock inte överallt. Medelklassen i USA har krympt från 60 till 50 procent där de rika blivit ännu rikare

- De rika  

Den ekonomiska tillväxten i världen har aldrig varit så stor som mellan 2013 och 2014. De flesta rika bor i USA, Japan, Tyskland och Kina. Många översikter görs och enligt Credit Suisse, 2014 har vi en förmögenhetsliga som ser ut så här:

-  1 procent kontrollerar nästan 50 % av världens tillgångar 

-  10 procent kontrollerar 87 %.

-  mer än 100 miljoner dollar har 45 200 miljoner personer

-  mer än  50 miljoner dollar har 128 200 miljoner personer

-  mer än 1 miljon dollar har 35 miljoner personer

Har man bara 3650 dollar tillhör man ändå världens rikare hälft.

Detta förhållande beror delvis på:

- stigande börser och fastighetspriser

- lobbyarbete för att påverka ekonomiska och politiska beslut både i USA och EU

- för lite skatter globalt sett vilka dessutom inte drivs in tillfredsställande samt

- att minimilönerna hålls för låga.

Senare undersökningar visar ännu större ekonomiska skillnader.

Kapitalflykt är vanlig där mycket pengar överförs till banker i skatteparadis av människor i både fria och  diktatoriska stater.
 
Skatteparadis uppstod i oanad storlek som lockade till skatteflykt, korruption och kriminalitet. Uppgifter från 1977-2015 visar att ett 20-tal skatteparadis tillkommit med 214 000 företag inblandade och även 100-talet politiker och ett antal banker.
Exempelvis har Uganda förlorat 3,5 miljarder och Sverige upp till 7 miljarder i skattepengar. Av Afrikas förmögenheter döljs mer än 30 procent och av Rysslands 52 procent. Moderna företag har också lärt sig hur man undanhåller pengar.
 
Utvecklingsländer och växande ekonomier beräknas ha förlorat närmare 1000 miljarder dollar vilket är mer än hela det globala biståndet. För världens alla länder beräknas skatteförlusterna till omkring 200 miljarder ollar per år.  Omfattningen av de globala skatteparadisen innebär att ungefär 8 procent av världens samlade förmögenhet ligger dolda.
 
De rika har kunnat öka sina inkomster men de låga räntor som skulle öka tillväxten för vanliga människor verkar inte fungera. på sikt, trots att de hejas på från vänsterhåll som i Sverige stöds av LO.
 
Centralbankernas lågräntepolitik lovar både lägre arbetslöshet och bättre konjunktur, men effekten har blivit att de som har pengar har fått mer och de som har det sämst har fått större skulder. Stigande inkomster för de rikaste hindrar tillväxten, medan de är tvärtom för de fattigaste.
 
Då uppstår populister.
Mellan 2005 och 2014 har 540 miljoner människor inte ökat sina reala löner utan fått det sämre än sina föräldrar.
Pensionssystemen inom OECD är dock underfinansierade med 78 000 miljarder dollar.
 
Pengar ligger dock inte stilla utan är integrerade i världsekonomin med nya dolda finansiella risker. Självklart försöker politiker och allmänheten att stävja skatteparadisens möjligheter. Förslag arbetas fram både inom EU, Storbritannien och  Frankrike i en juridisk djungel av regler.

- I en fjärde fas av kapitalism krävs ökad öppenhet, större offentligt inflytande och krav på ansvar av företag och banker samt hänsyn till att vi använder digitala pengar. Vi har att lära av tidigare erfarenheter för att anpassa oss till nya förhållanden.

För somliga är kapitalismen ett system som skapar ojämlikhet och kapitalägare som skor sig på andras arbete och den västerländska demokratin skulle bara vara en fasad för kapitalismen vars egentliga mål är att upprätthålla ojämlika ägarförhållanden.

För banker inom EU trädde ett nytt regelverk i kraft år 2016. Avsikten är att förbjuda statsstöd till banker och privata långivare, där tidigare skattebetalarna fått ta smällarna. Många stater är dessutom överbelånade och har inte råd med fler bankräddningar.
                                                            

En dold ekonomi

Har vi verkligen bara ett ekonomiskt system - kapitalismen?

Man uppmärksammar alltmer även en dold ekonomi som inte ingår i BNP. Den finns inom en privat sektor där de flesta av oss också arbetar. Mycket av allt som vi gör kan ses som arbete - fastän vi gör det utan lön och särskilt gäller detta för kvinnor.

Det handlar om alla möjliga livsuppehållande verksamheter som är nödvändiga, men som inte syns i statistiken. Alla vi män och kvinnor som reparerar huset, handlar, lagar mat, städar, tvättar, hämtar barn från dagis, sköter bilen, följer farmor till läkarbesöket, hjälper till med läxan - vi utför ett frivilligt men nödvändigt gratisarbete där vi själva är känslomässigt engagerade och där vi ofta är våra egna arbetsgivare.

Detta arbete mäts inte - inte förrän det utförs av någon annan, en anställd person som i sin tur betalas med pengar - vilket sedan kan ge skattepengar till staten och ingå i BNP. Först då får vi ett mått på vad vårt arbete är värt.

Gunnar Rundgren fick uppleva detta. Han hade tillsammans med andra drivit ett jordbruk på frivillig basis, men då de ville utvidga måste de anställa arbetare. Han skriver i boken Trädgården Jorden, 2010:

"Då hamnade man i det kapitalistiska systemet. Vi fick en god insikt i för- och nackdelarna med de två sätten att organisera produktion, och vilka drivkrafter som styr hur vi människor agerar. Jag fick också en insikt i hur starkt det kapitalistiska tankemönstret är och hur det, just som en osynlig hand, förändrar hur vi arbetar och relaterar till varandra med konsekvenser vilka går mycket längre än vad vi först inser."

Rundgren har arbetat med ekologisk odling i över trettio år och var en av grundarna av KRAV-certifieringen i Sverige. 

Vi kan alltså göra en mycket grov uppdelning i offentliga och privata arbeten och dessutom fundera över vilken inverkan dessa har på oss som människor och vilka personlighetsdrag som odlas. Så gör även Nina Björk i boken Lyckliga i alla sina dagar, 2012. Båda sektorerna är beroende av varandra och båda är nödvändiga.

Officiella arbeten betalas

Målet är vinst, medlet konkurrens

Uppfinningsrikedom - våga ta risker

Tjäna pengar, tillväxt - konsumtion

Materialism

Entreprenör

Miljö- och klimatpåverkan

Ofta enformigt arbete

Tidspress

Bristande engagemang

Hierarkier med stor makt

 

-

-

-

-

-

-

-

-

-

-

Privata arbeten är oavlönade

Målet är ett fungerande vardagsliv

Göra det man alltid gjort

Tjäna varandra, hjälpa - sparsamhet        

Förnöjsamhet

Gör som man brukar - solidarisk

Vårdande, uppoffrande, bunden

Omväxlande uppgifter

Lugnare tempo

Känslomässigt engagemang

Jämlikhet med mindre makt.

 

 

                               

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Vi ser nu hur den officiella sektorn i jakt på att skapa jobb tränger in på den privata och för att lyckas måste man försöka visa samma dygder som finns i den privata. Visa vänlighet, intresse för kunden, en kund som alltid har rätt, etc. Därför får de anställda gå på särskilda kurser så att de kan göra ett trovärdigt intryck och dölja avsikten som är att tjäna pengar.

Att skapa mer lönearbeten ligger i starters och kommuners intresse och ger inkomster med vilka man kan betala för de tjänster man lovat sina väljare.

Men ligger detta i vårt privata intresse och vad kostar det oss av stress? Hemmen står tomma, barnen tas om hand i stora grupper alltifrån tidig ålder etc. Föräldrar får anställa någon för läxhjälp och de gamla behöver assistenter. Det blir en rundgång - stressade småbarnsföräldrar måste arbeta i den officiella sektorn så att staten har råd att ta hand om deras barn, vilket en stat aldrig kan i synnerhet när det gäller de yngsta - och skuldkänslor särskilt för kvinnor kommer på köpet.

Nya röster börjar höras om vad detta kostar barn och samhälle. Författarna Susanne Nyman Furugård uppmanar oss att Värdera det ovärderliga, 2010 och visar att det rör sig om miljardbelopp och Christian Ekström frågar oss Hur mår egentligen våra barn?, 2012.

Inom sjukvården klagar läkarna på för mycket styrning som gör det sämre för patienterna. Beprövad erfarenhet, etiska principer och inte minst den personliga kontakten kan rationaliseras bort.

Det kapitalistiska systemet passar bra för en industri som kan tillverka nya bilmodeller, men inte lika bra för ett verkligt hållbart jordbruk. Bönder kan inte lika lätt ta fram nya produkter. Det går inte att driva ett jordbruk som är både miljövänligt och djurvänligt i hård internationell konkurrens där sådana värden inte tas med.

Vi inser inte skriver Jenny Maria Nilsson i en dagstidning att:

vänsterns blinda fläck är att där finns ett frö till förtryck när makten bestämmer om både behov och resurser.

högerns blinda fläck är att kapitalismen blir ideologi.

Låt oss lämna industri och jordbruk och se på ''skola, vård och omsorg'' verksamheter som inte ger pengar utan kostar - skattemedel.

Vinster i välfärden har blivit fult. Ser man närmare på saken har vi inget emot att företag som bygger sjukhus och skolor får göra vinst. Samma sak gäller de som gör röntgenapparater, datorer, mediciner, levererar el, lagar mat, städar och tvättar. Gemensamt för dem alla är att de sysslar med döda ting och inte med levande.

När man inför samma produktionsprinciper för döda ting som för levande människor kan det gå snett. Då kan pengar slukas utan att t.ex. patienter och elever får det bättre.

För kunskaper, hälsa och livskvalitet krävs speciella kompetenser och långsiktighet. Den billigaste vårdformen eller skolan behöver inte vara den bästa. Det som produceras har andra, svårbedömda värden som därför också är svårare att visa och hävda eftersom de inte kan mätas i pengar.

Eftersom energin och naturens resurser skall räcka till fler människor krävs en viss omställning som man nu experimenterar med på olika håll i världen. Därom skriver nu många författare med egna erfarenheter t.ex. i boken Att svära i kyrkan, 2013 sammanställd av Stellan Tengroth.

Transitional Towns

Redan på 1970-talet började i självaste New York en rörelse som idag omfattar 16 000 medlemmar i hundratals frivilliga kollektiv. Man driver olika projekt: står i en gemensamt ägd affär och har egna banker, försöker undvika dyrbara transporter genom närproduktion, stöder lokala bönder och eftersträvar mat av hög kvalitet, säljer bara etiskt producerade kläder, bygger billigare bostäder m.m.

Var kommer det frivilliga in? Alla förbinder sig till vissa timmars gratisarbete och kan då välja mellan olika branscher som att en läkare kan ge konsultationer utan arvode, en elektriker hjälper en granne, en annan odlar o.s.v. Man kan också direkt byta tjänster med varandra.

Som de verkliga vinsterna i dess kooperativ räknas att man tar vara på människors olika talanger, fantasi och aktivitet. Alla som vill odla behöver inte ha en egen trädgård och varje villa behöver inte en egen uppsättning verktyg och vidare kan saker repareras. Trygghet och gemenskap ökar. Barn och ungdomar kan vara med och engageras. Att göra något som känns meningsfullt och roligt samt dessutom är etiskt riktigt ger gott samvete och gör människor glada.

Vi är skapade med fantasi och skaparkraft och den behöver vi använda för att må bra.

Psykiskt friskare människor syns bara indirekt i BNP.

Ett lands politik får antingen styra tillverkning av fler ångestdämpande mediciner eller också främja en arbetsmarknad som fler människor orkar med och är delaktiga i.

Människor arbetar dock hellre egennyttigt än oegennyttigt och somliga är duktigare än andra. Så har det alltid varit. Även i gröna vågens jordbrukskollektiv, diverse ashrams och Israels ideella kibbutzer har denna regel besannats. Det handlar dock om gradskillnader. Efter krig och naturkatastrofer tycks vi kunna samarbeta och gemensamt röja upp för att återställa en viss ordning, men därefter kommer egennyttan åter.

En bättre balans mellan kapitalism och den dolda ekonomin är önskvärd.

III

Moraliskt kapital

Det finns ytterligare ett kapital som tillit och moral som visar sig i ett lands normer som lärs ut av familj, skola, omgivning och landets lagar och politik. Vi behöver värna tilliten mellan medborgarna. Utan tillit skulle t.ex. ingen våga köra bil. 

Öppenhet och vilja att redovisa sina verksamheter stärker förtroendet mellan medborgarna. Svaga regler och orättvisa lagar gynnar däremot korruption, bidragsfusk och skattesmitning. Felar staten blir det revolter. Budgeten för att bemästra inhemska revolter i Kina är idag större än dess försvarsbudget. Även på andra håll växer branschen för säkerhet där vi i Sverige år 2013 hade 20 000 väktare - vilket var fler än antalet poliser.

Det finns en dold kritik mot kapitalism och framgångsrika företag som misstänkliggörs och skall be om ursäkt i stället för att få uppskattning. Justa företag som gör det mest lönsamma som lagar och regler tillåter, kan bli  utkonkurrerade och gå i konkurs i kampen mot andra mindre etiska företag.

Säg att ett företag i ett afrikanskt land som saknar miljölagstiftning kanske förgiftar grundvattnet för befolkningen, eller att ett företag i Kina utnyttjar tvångsarbetare i produktionen. Är det verkligen rätt? Ska företag verkligen kunna göra vad som helst för att tjäna pengar?

Nej, verkligen inte, svarar Johan Norberg. "Vad jag säger är att de ska få göra vad som helst för att tjäna pengar på en fri marknad, d v s med frivilliga relationer och där de själva står för kostnaden för sin verksamhet. Det är själva poängen för mitt försvar för kapitalismen". s.408

"Men särskilt i många fattiga länder med korrupta och diktatoriska regimer fungerar inte politiken som den ska, och i så fall finns det verkligen ett utrymme för individuella ansvarskrav. Om företag kränker människor och egendom och stater inte gör något åt det så är det vi - konsumenter, medier, anställda, och direktörer - som har ett ansvar att kritisera, påverka och förändra. Det krävs inte någon ny form av etik för det, och det bör definitivt inte leda över till en generell kritik av företagens vinstmaximerande funktion..."  s. 410.

Multinationella företag kommer i skottgluggen för att de suger ut fattiga arbetare. Men ofta kan storföretagen föregå med gott exempel och ge högre lön, bättre arbetsförhållanden och följa miljöregler bättre än små lokala företag. Nya generationer tar vid, lär sig och kan sedan själva konkurrera. Många av vår tids arbetare kan dock ses som osynligt fastkedjade vid ägarna till produktionsmedlen, annars hotas de av arbetslöshet och den risken fungerar till arbetsgivarens förmån.

Huawei - företaget med kommunistisk kapitalism.

Ett världsledande företag pågår i Kina med it-företaget Huawei. Företaget grundades 1987 i Shenzhen, men var i början mest en återförsäljare av utländsk utrustning, nu med verksamhet i 170 länder. Allt finns inom området däribland ett eget universitet, lokaler för forskning och utveckling, personalbostäder, restauranger och gym.

Huawei har framför allt infört en ny ledarstil med tre stycken roterande vd:ar som sitter ett halvår vardera och medelåldern på de anställda är i genomsnitt 30 år. Företaget ägs helt av de 85 000 anställda där den 72-årige grundaren äger 1,42 procent.

•  Ansvar hos producenter och konsumenter

"Inled oss icke i frestelse." Kapitalismen bidrar till att fresta oss även om den också ger oss bättre produkter. För att öppna nya marknader försöker man väcka nya behov hos oss. Konsumentens ansvar kommer då i fokus, och köparen frestar i sin tur producenten att producera.

Hur mycket kläder och prylar behöver vi? Även kunden har ansvar. Att framställa livsmedel som är skadliga är oetiskt och ansvarslöst vilket konsumenterna kan påverka om de skaffar sig information. Som vanligt är det ohållbart att bli kvitt ansvar genom att bolla över det på någon annan.

Företag och socialt ansvar?

Global Compact som initierats av FN är ett av världens största frivilliga nätverk av företag med syfte att dessa skall ta ett socialt ansvar. Man har formulerat tio punkter som omfattar alltifrån hänsyn till produktionsprocess, löner och miljö, precis vad företag alltid måst ta hänsyn till för att kunna göra goda affärer. Ofta skickas dock notan för miljö och tillgångar över på nästa generation.

Global Compact omfattade 2015 över 8000 företag i 160 länder och de skall alla varje år rapportera till FN hur de följer principerna.

World Fair Trade och Fair trade International från 1990-talet är ytterligare två organisationer som infört en etikbarometer för företagens agerande. År 2007 ingick 4 000 företag i 116 stater, däribland Sverige med 50 företag. Pådrivande är ofta olika NGOs. Swedwatch är ytterligare en organisation som bevakar arbetsförhållanden.

Fair trade

Norberg dristar sig dock att ifrågasätta om det är företagen som utöver miljöansvar också skall ta ett socialt ansvar. Entreprenörerna har nog med att försöka tänka ut nya idéer, testa dem, producera och försöka hitta nya marknader i ständig konkurrens med andra företag. De som redan är etablerade kan självfallet känna sig hotade och vilja resa förbud och tullar. Vidare riskerar man spionage, piratkopiering, patentstöld, trakasserier, utpressning och liknande. Att vara nyskapande innebär ofta att gå emot inkörda tänkesätt och hindrande bestämmelser samt att riskera egna pengar. Ofta skall företagarna dessutom själva betala sin sjuk- och pensionskassa.

Samhällsproblem kan inte enbart lastas över på företagen. Företag är frivilliga sammanslutningar av människor som beslutat att producera något. Företag bör ha viss rätt att diskriminera vilka de vill samarbeta med och anställa eller avskeda på samma sätt som vi diskriminerar när vi väljer de vänner vi vill umgås med.

Turordning och kvotering hör inte hemma i företag som riskerar sina egna pengar. Om ett företag vill bjuda på flotta middagar är det deras ensak. Om en företagare som Bill Gates sedan vill skänka pengar av sin vinst till sociala ändamål är det föredömligt.

Någon har föreslagit en Hippokratisk ed för finansvärlden i likhet med läkarnas - "Att inte skada".

En kapitalister kan som person ha alla möjliga mänskliga fel och han som företagsledare är olämplig brukar företaget gå mindre bra.

•  Staters ansvar

För staten är det en annan sak. Staten är en offentlig institution, en myndighet som kan ha till direkt uppgift att anlita representanter från olika folkgrupper eller att undvika könsdiskriminering o.s.v. vilket kan kosta, men i så fall betalas skattevägen. Även eventuella gratifikationer till de anställda betalas den vägen.

Det är staten och politikerna som skall skapa regler, dock inte alltför många och snåriga.

Det är staten som skall uppställa mål för utbildning, hälsa, integration, jämställdhet o.s.v. så att inte:

”Den starke lägger sin fot på den svages nacke och den sluge far av med den enfaldiges pung och sätter henne i arbete för sin räkning”. Detta yttrar en f.d. slav som blivit förmögen i den skönlitterära boken Sinuhe egyptiern av Mika Waltari.

Tack vare lagar skulle t.ex. arbeten kunna skapas för att vårda naturen.

Ett illustrativt exempel finns i Sverige där några eldsjälar - i brist på lagar - själva tagit sig an en våtmark som tidigare var ett miljöproblem och gjort den till en tillgång nämligen Kristianstads Vattenrike, som fått internationellt erkännande.

Stater kan utöva tvång som att göra värnplikt, betala skatt och ersätta kostnader för förstörd natur. Krav som medborgarna i en demokrati enats om. Lyder vi inte straffas vi på ett lagenligt sätt.

Balans mellan egennytta och samhällsnytta krävs i ett bra samhälle. Helt realistiskt och som en lag tycks gälla att vi främst ser till oss själva och först därefter till samhället. Dock vill alla ha gemensamma nyttigheter som avlopp, vatten, hälsa, infrastruktur, utbildning, lagar och försvar.

I länder där staten hjälper till att skapa en välfärdsstat med ekonomisk omfördelning så att alla känner en viss grundtrygghet i vardagen, där blir medborgarna mer öppna, även för olika livsstilar. Samma utveckling av tolerans brukar inte ske i länder med stora inkomstskillnader.

Filosofen G.H. von Wright önskar varken handelshinder, importrestriktioner eller statliga monopol. Däremot önskar han en ändrad attityd där vi rannsakar oss själva och frågar oss vad vi själva egentligen behöver och vad andra behöver, om vi skall vara globalt solidariska. Han önskar en nertrappning av ekonomin men tror varken på "den ljusnande framtid" eller "den gamla goda tiden".

Slutsatsen blir att vi har tre sorts kapital, ett ekonomiskt, ett dolt och ett moraliskt kapital.

V

Handeln blir global

Vitsen med handel är att frivilligt kunna byta något mot något helt annat även om den man byter med är okänd eller finns på andra sidan jordklotet.

Den brittiske kände sociologen Anthony Giddens ansåg att:

vi blir utsatta för blinda omoraliska krafter som ligger bortom vår kontroll. Krafter som förstör vårt sätt att leva. Vi står inför ett odjur och samtidigt måste vi rida på detta odjur om vi skall klara oss. Det skapar politisk och ekonomisk förödelse inom nationerna med arbetslöshet, barnarbete, misär, vagabondering, konkurser och naturförstörelse.

• globaliseringen undergräver nationalstaten och skapar sin egen stat med egna institut och nätverk inom finansvärld, företag och statsledningar. Affärsvärldens världsstat behöver inget samhälle. I stället gäller börser. Avstånd och gränser suddas ut. Ett land ses som ett företag som skall drivas för produktivitet och vinst. Medborgarna blir anställda producenter och konsumenter.

• människor tillåts inte flytta fritt från ett land till ett annat, medan kapital och företag obehindrat kan flytta utan att ta ansvar för de tomrum de lämnar efter sig.

Efter denna salva kan vi dock konstatera att tack vare vår lust att tjäna pengar, producera, förbättra och handla har det blivit ekonomiskt bättre för allt fler. Världen går mot konvergens och en strävan efter samma villkor. Vi får acceptera, men också lära av dem som driver utvecklingen vidare.

•  Frihandel?

Frihandel, den fria marknadens princip, innebär tro på att den i en global värld gör att människor får det bättre ställt både i genomsnitt och på sikt.

Om två människor har olika god förmåga att framställa produkter som båda önskar bör den bättre producera dem och den andra övergå till annan produktion för att därefter bedriva utbyte. Om båda försöker skapa hela uppsättningen av de produkter som de behöver gynnas inte utvecklingen. Detta kommer att vara sant, hävdas det, antingen människorna är grannar eller lever på motsatta sidor av jorden så länge som transaktionskostnader som utbytet för med sig är mindre än skillnaderna i fråga om produktionskostnader.

Självförsörjning, decentralisering och nationalism anses av somliga endast vara romantiska drömmar i en modern värld.

Men antag att människorna inom ett mindre område alltid i stort sätt klarat sig själva och att där dessutom går mycket bra att odla sockerrör. Antag att ett land vill importera deras sockerrör och betalar bra. Allt fler övergår då till att odla denna gröda. Man tjänar mer och erbjuds och tar t.o.m. lån för att höja standarden. Men vad händer om priset på socker sedan dumpas?

En fri marknad antas inte bara göra världen i sin helhet mer välmående, utan också hjälpa de fattigaste nationerna. Ofta märker vi dock att välståndet inte alltid når dem som mest behöver få det bättre. 

Även om målet är en rättvisare fördelning har det ännu inte blivit så. Svårigheter finns på många håll varför somliga åter önskar en period av viss protektionism för varor och arbetskraft.

Internationellt handelssamarbete 

Då handeln ökade behövdes mer samarbete och år 1944 skrevs Bretton Woods-avtalet som gjorde världshandeln mer liberal genom olika Gatt-rundor, General Agreement on Tariffs and Trade. I början på 70-talet upplöstes dock avtalet då det bland annat blivit omöjligt med fasta växlingskurser.

Världshandelsorganisationen, WTO grundades på nyåret 1995 för att övervaka och liberalisera internationell handel och är det första globala avtalet. Det startades av Hongkong, Frankrike och Österrike m.fl. och omfattar 162 medlemsstater 2016 då Ryssland kom med år 2012. Där finns ett regelverk på 30 000 sidor och en särskild panel för att lösa tvister som uppstår, men denna är inte ansvarig inför någon instans.

Det har stormat kring WTO och i slutet av 2014 räddades organisationen sedan man lyckats förhandla med Indien. För att avtalet skall träda i kraft krävs att 1/3 ratificerar det vilket beräknas kunna ge 19 miljoner jobb i mindre utvecklade länder.

Problem som skall avhandlas inom WTO gäller t.ex. tullar som inte får skydda ländernas egna producenter, eller gamla kolonier. Säljförbud tillåts om det gäller produkter som är farliga för hälsan eller miljön och naturligtvis förkommer olika åsikter, inte minst när det gäller genmanipulerade grödor. Jordbruksprodukter brukar vara en stötesten då en del rika länder är emot frihandel och för subventioner.

Protester mot WTO

Varje gång och varhelst WTO har större sammanträden blir det organiserade motdemonstrationer. Första gången detta inträffade var redan 1995, då delegaterna blev överrumplade av de hätska utfallen.

Professor Peter Singer gjorde en kritisk granskning av WTO i boken En värld, globaliseringens etik, 2003 och nämner fyra typer av anklagelser som brukar framföras:

•  ekonomiska intressen sätts före överväganden om miljö, djurens välfärd och mänskliga rättigheter.

Singer: detta stämmer, särskilt som man ofta bara tar hänsyn till själva produkten och inte till hur den har producerats

•  den nationella suveräniteten undergrävs

Singer: detta sker inte i formell mening men i praktiken. Mäktigare länder kan köra över mindre, även om dessa frivilligt anslutit sig till WTO.

•  organisationen är odemokratisk

Singer: det stämmer i både teori och praktik. Den samstämmighet som råder förkväver diskussioner och den panel för tvister som finns är inte ansvarig inför någon och står under påverkan av de stora handelsländerna. Dock har USA, EU och andra mäktiga länder fällts av WTO i tvister vilket inte skulle skett i FN, där dessa länder har veto.

ojämlikheten ökar; frihandeln gör de rika rikare och försätter världens fattigaste människor i en ännu sämre situation än de annars skulle befunnit sig i.

Singer: detta är ännu inte bevisat. Vi vet för lite. Det mest troliga förefaller vara att frihandeln har hjälpt vissa undkomma fattigdom, medan den kastat andra in i djupare elände. Men om frihandeln har hjälpt fler människor än den skadat och om den har orsakat mer gott för dem som handeln har hjälpt än den har bringat ont, är något som vi utan bättre data helt enkelt inte vet.

De länder som inte haft nytta av globaliseringen är framför allt de som för en sluten politik med ofrihet, oklara ägandeförhållanden, låg produktivitet och begränsad handel. Detta nämns dock inte av Singer.

Tidigare FN-chefen Kofi Annan yttrade år 2000: "De stora förlorarna i dagens ojämlika värld är inte de som har utsatts för alltför mycket globalisering. Det är de som har stängts ute från globaliseringen".

"Så mycket marknad som möjligt och bara så mycket stat som nödvändigt" önskar Karl Schiller, en tysk finansminister.

Handelsorganisationer

En produkt tillverkas numera sällan bara inom ett land för att säljas till ett annat. Halvfabrikat flyttas runt och kompletteras med vad som behövs på olika ställen. Alltså består både exporten och importen av halvfärdiga varor.

Värdekedjor är den nya verkligheten:

-  företag köper expertis där den är bäst

-  sköter sin forskning där de dugligaste finns                                                                                    

-  lägger utvecklingen där det är mest fördelaktigt                                                                             

-  tillverkning hos de mest lämpade och                                                                                              

-  försäljning och marknadsföring på ytterligare ett ställe.

Nya frihandelsavtal diskuteras:

TTIP  -  Mellan  EU  och USA väntas beslut om världens största frihandelsavtal år 2016. Man önskar utarbeta en standard som sedan kan bli global och EU kommer att göra grundliga analyser av det färdigförhandlade avtalet innan det kan ratificeras. Önskan finns också om att bidra till större öppenhet med mer insyn och demokrati i världen. EU:s andel av världshandeln uppges till 16,5 %

Ceta -  Mellan Kanada och EU har ännu ett frihandelsområde diskuterats i sju år, där Österrika, Belgien och Frankrike har haft många motståndare innan det  slutligen undertecknades och skall träda i kraft 2017.

•   Brics-länderna

För ekonomiskt samarbete finns många olika organisationer som Brics-länderna vilka även ingår i G 20, se nedan.

Tillväxtländerna Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och senast Sydafrika har tillsammans nästan 3 miljarder människor och representanter samlades efter flera års förberedelse på ett toppmöte år 2009. Syftet är att bland annat försöka utveckla ekonomiska alternativ till FN:s Internationella valutafond och Världsbanken. Som fristående internationell organisation vill man främja handel samt politiskt och kulturellt samarbete.

•   Asia-Pacific Economic Cooperation (APEC)

APEC är ytterligare en världsomspännande handelsorganisation mest bestående av asiatiska stater, grundad 1989 vilken omfattar 21 stater där även Ryssland, Kanada, USA och Japan ingår vilket naturligtvis även kan bädda för vissa motsättningar.

Etik för handel 

Det är oetiskt att handla med regeringar utan att ta hänsyn till hur dessa har kommit till makten. Om vi handlar med envåldshärskare kan vi handla med tjuvar och uppföra oss som hälare utan att ifrågasätta med vilken rätt härskaren säljer ut sitt lands tillgångar eller tar upp stora lån för t.ex. vapenköp.

Demokratiska staters ekonomiska intressen och samröre med diktaturer aktualiseras numera. Parallellt med handelsavtal mellan olika europeiska länder och arabstaterna har EU finansierat projekt för politiska och ekonomiska reformer med drygt 800 miljoner euro mellan åren 2007-2010.

För att återgå till Singer menar han att det åtminstone går att föreställa sig ett WTO som ersätter frihandelsmålet med andra och mer grundläggande mål så att demokratin inte hotas:

•    det behövs ett demokratiskt reglerat system där produktionskostnaderna för miljö och människors löner ingår och där ansvariga städar upp efter sig.

•    utan globala normer kan vi inte förhindra en omänsklig form av global kapitalism. Det behövs arbetarskydd som t.ex. omfattar barn, frågor som åligger bland annat Internationella Arbetsorganisationen, ILO.

•    det behövs särbehandling för de mest eftersatta länderna. Varken USA eller EU har gjort vad som vore rimligt för att minska handelshinder och de rika länderna hittar ständigt nya sätt att stänga egna marknader med protektionistiska åtgärder.

”En annan värld är möjlig” är mottot för World Social Forum, WSF, en parallell till World Economic Forum i Davos. Rörelsen grundades i Brasilien år 2001 av den romersk katolska aktivisten, Chico Whitaker Ferreira som tilldelades Right Livelihood Award, 2006.

Varje år möts WSF och de vill vara ett torg för det civila samhället där enskilda och organisationer som Non governmental Organizations, NGO kan mötas och framföra åsikter och erfarenheter i kampen för en global rörelse för större rättvisa. Man eftersträvar ingen maktstruktur och vill inte vara ett beslutsfattande organ. WSF växer för varje år och decentraliseras numera till skilda platser. Man är kritisk mot en värld dominerad av kapitalet.

Rättvisa är svårt och Amartya Sen, ekonomisk nobelpristagare, ger ett enkelt exempel:

antag att Ann, Bob och Clara grälar om vem som skall ärva en flöjt. Ann är den enda som kan spela hjälpligt på flöjten, Bob är den fattigaste av de tre och Clara har tillverkat flöjten. Strävar man efter jämlikhet bör Bob få den. Den som tänker på nyttan skulle ge den till Ann och den som hävdar tillverkaren ger den till Clara.

Slutsatsen blir att absolut rättvisa är utopisk, men vi får försöka bedöma vilka konsekvenser olika lösningar får för olika människor. Samma resonemang kan användas när det gäller straff. Samma påföljd för ett och samma brott kan svida högst olika för olika människor. Vi behöver inte invänta en världsregering eller perfekta institutioner för att ta itu med orättvisor när det t.ex. gäller ekonomi.

Uppmärksammade insatser på rättvisans område har gjorts av filosofen Michael Sandel vid Harvard som gett ut boken Jusice: What is the right thing to do, 2009. Hans berömda föredrag med exempel kan avlyssnas på nätet.

Kapitalet rör sig fritt över alla gränser. Stater, företag och kapital styrs visserligen av människor, men är juridiska konstruktioner och inte människor av kött och blod. De kan alltså inte ha de rättigheter som härleds från de mänskliga rättigheterna och de bör inte behandlas på samma sätt som människor - inte heller bättre.

Globalisering är inte något nytt enligt Lars Magnusson som är professor i ekonomisk historia i Uppsala. Egentligen är vi inne i en tredje våg av globalisering. Han anser att tidigare historisk erfarenhet visar att globaliseringen inte alls är någon obönhörlig kraft. Den har alltid påskyndats eller tämjts av politiska krafters spel och av internationella maktförhållanden. Så kommer det att förbli även i framtiden enligt honom, vilket för närvarande visas av USA och Kina.

Från University of California kommer en studie som visar att handeln kan vara ett skäl till att krig mellan länder drastisk avtagit under 2000-talet. Under den tiden har nämligen antalet handelsavtal, handelsförbund och handelsallianser vuxit enormt.

Historik för handeln

Venedig och Amsterdam

Handeln gick först genom Silkesvägen från Kina, Indien, Arabvärlden och till Europa.
 
I östra Medelhavsområdet som kallades Levanten med städer som Smyrna, Beirut och Alexandria levde människor med olika religioner i fred under många århundraden. Det gemensamma intresset för såväl många muslimer, kristna som judar var handeln med hamnstäderna som mötesplatser. Ekonomin växte och även västeuropeiska köpmän och diplomater kom i kontakt med människorna i Levanten. Utbyte, öppenhet och flexibilitet rådde.

På 600-talet dominerade araberna medelhavsområdet med Venedig som knutpunkt. Relativ frihet rådde och man tryckte böcker fast de kunde vara misshagliga för påven. Handel bedrevs med Asien och ända upp till Nordsjön och Östersjön.

På 1500-talet tar västra och norra Europa över och under Hansatiden samverkade i Viborg en medelklass av finnar, svenskar, tyskar och ryssar i sämja – fyra språk och fyra kulturer. Unionen Polen-Litauen hade de flesta religionerna representerade och var känd för sin religiösa tolerans, ''landet utan kättarbål''. Spanien skapade ett kolonialvälde i Amerika medan Portugal vände sig mot Sydostasien. Handeln i Kina hindrades däremot under denna tid av att en kejsare påbjöd att alla skepp skulle brännas trots att Kina hade en världsledande flotta med fartyg som kunde vara 120 meter långa och ha 9 master.

Under 1600- och 1700-talen fick vi stora handelskrig. Holland växte genom kolonier i Sydostasien och Amsterdam blev största hamnstad, medan Storbritannien profiterade på kolonier i Indien och nuvarande USA. I både Venedig och Amsterdam rådde relativt stor ekonomisk frihet och öppenhet. Efter detta följde tre globaliseringsvågor. Ostindiska kompaniet bildades 1602.

Första vågen

Fabrik

Den första globaliseringsvågen startar under 1700-talet då Indien och Amerika behöver varor, vilket i sin tur driver fram en industriell revolution i Storbritannien med ångmaskiner och fabriker särskilt för textilindustri. Att detta sker just i nordvästra England beror på att där inte finns något hindrande skråväsen med alla dess restriktioner. Nya industrier har näringsfrihet, äganderätt och frihandel. Andra länder följer efter. Under tiden går slaveri och handel hand i hand med krig och politik.

Andra vågen

Elektriskt lok

Den andra vågen kommer under 1800-talets senare hälft med elektricitet, stålverk, järnvägar och massproduktion. Handeln liberaliserades i Europa och en tid följde med protektionism. I Europa var Storbritannien den stora kolonialmakten och vid början av 1900-talet var nästan hela jordklotet underordnat ett antal europeiska makter och de nationella ekonomierna var sammanflätade. Guldmyntfoten underlättade handeln som växte med nya marknader i Latinamerika, Ryssland, Kina och Afrika. Politiska och militära maktstrukturer förändrades. I stället för frihandel kom nationalism, protektionism och globaliseringen gjorde denna gång ett tvärstopp i och med första världskrigets utbrott år 1914.

Tredje vågen

Container

Den tredje vågen börjar efter andra världskrigets slut. Det nya är t.ex. transporter med container som gör att lastnings- och lossningskostnaderna sänks med 97 procent. Ibland är fartygen dock så illa lastade att 2000 ''lådor'' tappas i havet varje år. Det nya är också datorer och mikroelektroteknik, där transaktionerna går blixtsnabbt. Den industriella revolutionen når Asien och Latinamerika och fördelningen av arbeten i världen ändras med politiska och sociala spänningar som följd. Världshandeln liksom produktionen tar fart igen från 1950 och år 2016 säljs coca-cola i världens alla länder utom Nordkorea.

Litteratur:

Adler-Karlssons, Gunnar, Ondskans biologiska ursprung, 2008

Berge, Agneta, Klyftorna som sliter sönder samhället, SvD 2014-04-27

Björk, Nina, Lyckliga i alla sina dagar, 2012

Eklund, Klas, Vårt Klimat, 2009

Ekström Christian Sörlie, Hur mår egentligen våra barn? 2012

Furuggård Nyman, Susanne, Värdera det ovärderliga, 2010

Jackson, Andrew & Dyson, Ben, Modernising Money: why our monetary system is broken, and how we fix it, 2013

Napoleoni, Loretta, Kidnappningsindustrin, 2017.

Norberg, Johan, Till världskapitalismens försvar, 2004

Norberg, Johan, Människan skapade världen, 2006

Norberg, Johan , Artikel i Metro

Nyman Furugård, Värdera det ovärderliga - för en hållbar familjepolitik, 2010

Piketty, Thomas, Le capital au XX1e siécle, 2014, (Kapitalet på 200-talet.)

Roy, Arundhati, Kapitalismen en spökhistoria, 2016

Rundgren, Gunnar, Trädgården jorden. Från fångstsamhälle till global kapitalism och därefter, 2010

Sandel, Michael, Jusice: What is the right thing to do, 2009

Singers, Peter, En värld, globaliseringens etik, 2003

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan, Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet, 2013

von Wright, Att förstå sin samtid, 1994.

 

Läs vidare: Kap. 12 Stadsbor >>