12 Stadsbor

Rubriker:

Stadsbefolkning och storstäder

Staden som magnet

En bra stad

Barn i städer

Tvånget att flyttar till staden

Städer med slum

Till och från staden

Lokal styrning, borgmästare

Städer och luftföroreningar

      Städer och trygghet

      Städer och turism

Olika typer av städer.

Litteratur

..................

Stadsbefolkning och storstäder

Drygt hälften av alla människor var stadsbor redan år 2007 och 2050 beräknar FN att antalet stiger till 70 procent. Överallt med undantag för Afrika, är det städerna som tar hand om världens ökande befolkning.

Megastäder växer snabbast och där bor 270 miljoner människor. Världens största stad är Tokyo med 38 miljoner invånare, se bilden ovan med världens 30 största städer.

Miljonstäder bebos av halva befolkningen i USA och redan 2025 beräknas Kina ha 219 stycken - att jämföra med Europas nuvarande 35 miljonstäder. Många städer har vuxit upp som svampar ur jorden medan andra vuxit i långsam takt.

I slum bor nu 1000 miljoner av världens människor.

Flertalet människor i världen bor dock i mindre städer - ibland inte större än byar.

På landsbygden lever fortfarande nästan hälften av världens människor vilket kan ha sina fördelar även om urbanisering ibland används som mått på utveckling och ekonomiskt välstånd. Levnadsstandard och livskvalitet går dock inte alltid hand i hand.

Världsläktaren skulle kunna användas för att t.ex. visa vilka städer som kommer att betraktas som miljövänliga städer och vika som fått eller kommer att få pris för detta.

Definitionen på en stad varierar, ibland räknas endast det administrativa området in och ibland även områden utanför dessa.

Staden som magnet

Staden har ofta varit en magnet för hopp och drömmar. Högt belägen, nära himlen, centrum för religiösa ceremonier och makt. Hur många gamla sagor berättar inte om pojken som tog ränseln på ryggen och begav sig till staden och vann prinsessan och halva kungariket.

Önskan om både gemenskap och anonymitet kan tillfredsställas i staden. Där kan man få ägna sig åt det man vill, specialisera sig och ta sig fram i själva knutpunkten för handel, industri och kultur. Koncentration och närhet mellan olika institutioner gynnar innovationer, företagande och produktion och brukar även avspegla sig i stadsplaneringen.

Vi bär också på en motbild av staden. Den är oöverskådlig, segregerad, ytlig och förslummad. Den är dekadent och promiskuös med skrämmande vålds- och mordstatistik, där det är unga män som styr med droger och sedelbuntar. Staden är inte längre en ren plats med ett folk och ett språk utan representerar den Babyloniska skökan där civilisationen inte rymmer moral och andlighet utan bara hybris. Då går det som det går.

”Kom låt oss bygga en stad åt oss och ett torn, vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn” (1 Mosebok 11:4). ”Han lyfte deras byggnader från grunden, så att taket instörtade över dem ovanifrån.” (Koranen 16:25, 28).

Förr byggde vi moskéer och katedraler till Guds ära, nu bygger vi för våra egna behov. Till hundraårsminnet av franska revolutionen 1789 byggdes Eiffeltornet  381 meter högt och tornet har bestigits av 200 miljoner människor. Senare kom Empire State Building i USA och nu följer flera skyskrapor med Asien i täten. Av 100 pågående projekt finns 40 i Kina. Dubai har i sin tur nyligen invigt en ''skrytskrapa'' med 163 våningar och 818 meters höjd och då bygger givetvis Saudiarabien ett Kingdom Tower som skall bli hela en kilometer högt.

Författaren Victor Hugo skildrar i romanen Ringaren i Notre Dame, hur denne på 1400-talet kunde se Paris uppifrån. Nu kan vi se vad vi vill från luften och skapar ändå dessa jättekonstruktioner.

Byggnader har övergått från att vara ''skaldjur'' till att bli ''ryggradsdjur''. Med teknik, industri började man bygga hus kring stommar av stål för att avlasta väggarna och hissar tillkom. År 1980 fanns 324 byggnader i världen som var över 150 meter höga, tjugo år senare fanns det drygt 2900! Människor blir stapelvaror.

Övergivna skyskrapor har blivit ett problem i Detroit då produktionen av bilar flyttats till annan ort. Stugan i skogen multnar sakta ner och övergår i kretsloppet, men så icke med konstruktioner av stål och betong. Också jordbävningar och krig visar hur svårt det kan vara att röja upp efter modern byggnation. Höga hus som klarar påfrestningar har nu börjat byggas av korsvis laminerat trä och där har Sverige höjdrekord.

Med ökande stadsbefolkning ökar även konsumtionen

•   1000 miljoner fler konsumenter beräknas till år 2025 i städer som tidigare låg i fattiga länder

•   600 miljoner av dessa konsumenter kommer att finnas i 440 städer

•   dessa 440 städer kommer att stå för nästan hälften av världens tillväxt 2025 och

•   av dessa 440 städer finns 242 i Kina!

/Uppgifter hämtade av Ola Wong från McKinseys rapport Urban World: cities and the rise of the consuming class.

Kinas trumfkort har blivit urbanisering och det går fort. Man river gamla stadsdelar utan hänsyn till deras värde för invånarna. Från gatan med sina murar kan det se grått och trist ut men innanför muren öppnas ofta en personlig värld ibland med blommor och små dammar.

De nya husen har ofta bara en livslängd på 25-30 år och för dessa använder man 40 procent av världens betong och stål. Många blir förlorare med höga bostadslån och man måste betala för kylskåp, vatten och sophämtning.

Förmögna personer i världen börjar nu köpa bostäder i attraktiva områden av Paris och London i rent spekulationssyfte, bostäder som ofta får stå tomma.

Det talas ständigt om bostadsbrist. I Sverige bildades redan 1916 en Kooperativ Bostadsförening. Man ville motverka att bostäder blev en handelsvara. En bostadssökande kunde då ställa sig i kö i en förening, betala en medlemsavgift och börja bospara.

En landsbygd som avfolkas och städer med bostadsbrist har blivit ett problem i Sverige. Där har förslag kommit att uppmuntra människor att bosätta sig i landets norra delar och ge människorna en garantilön eller skattelättnader. I varje fall kunde man börja med ett pilotprojekt.

En bra stad

"Utöver hem och arbetsplats behövs ett ’tredje rum’ som är ”kaotiskt mänskligt – lite park, lite trafik, lite kebab, lite bänkar, lite flirt, lite glass och mycket snack".                / Bobo Karlsson.

De boendes trivsel kommer ofta i andra hand då administrativa och ekonomiska institutioner läggs i centrum för att man lätt skall kunna röra sig dem emellan. Detta kan vara funktionellt för dem som arbetar inom dessa områden, men om samma personer måste resa ett par timmar om dagen för att komma fram och åter till arbetsplatsen är det obekvämt. Vid all värdering gäller frågan - för vem?

Nya städer ritas av experter och man får hoppas att de blir trivsamma även om det småskaliga ofta är hotat. Vilken plats får den vanliga människans skaparlust och barnens leklust? Kommer det att finnas något brokigt Hagalund för konstnärer som Olle Ohlsson? Blir det några blomrabatter och kolonilotter? Kan man slinka ner till brödbutiken? Hur går det med den ''urbana byn".

Staden dör på kvällen om där bara finns kontor och butiker. Har man lärt av Oscar Niemeyer, som var en av dem som fick mandat att utforma en huvudstad i Brasilien enligt egna visioner, men inte enligt de vanliga människornas behov av trivsel? Även t.ex. arkitekten Le Corbusier experimenterade i stor skala.

Det finns många åsikter om vad som är en bra stad och när det gäller livskvalitet försöker man rangordna dem. Då brukar t.ex. Paris, Zürich, Wien och Genève ligga bra till. I en europeisk tävlan om bästa huvudstad för miljön, fick Stockholm pris år 2010. Vi har bland annat sedan 1995 en unik nationalstadspark som går som en grön ådra genom staden och har ett avloppssystem som på sin tid var ett av världens modernaste, men tiden går och nu behöver detta förbättras.

En blandning av bostäder, arbetsplatser, butiker, matställen, biografer, konserthus och parker börjar nu ses som tecken på en bra stad. Annars blir det ”mer och mer folk och färre och färre människor” konstaterade den danske innovatören Piet Hein.

I takt med att e-handeln ökar kommer det emellertid att bli färre butiker. En tiondel av alla jobb finns inom detaljhandeln i USA, men där räknar man med färre jobb och även färre stora köpcentra. Detta kommer att sätta sina spår i gatubilden.

Barn i städer

Att ha barn i storstäder är både dyrt och besvärligt och födelsetalen är låga. Familjelivet slås sönder med urbaniseringen om båda föräldrarna arbetar, har långa resvägar och tider som inte är anpassade till barn som i allt högre grad lämnas till personal, eller lämnas i ensamhet redan som små.

Kila ut och lek! Hur gör man det om man bor i ett höghusområde? För barns rätt till lek i stadsmiljö finns åtminstone en internationell organisation, International Play Association, IPA där ett 50-tal länder ingår och där svensken Nic Nilsson har varit internationell president. Organisationen för fram barns behov av jord och gräs och inte bara av asfalt och gummi!

Då människor omplaceras till nybyggda höghus leder det till försämrade sociala kontakter och sämre lekområden för barnen varför detta börjar ifrågasättas av moderna arkitekter. Människorna blir lätt passiviserade och kan inte göra egna insatser för att få det bättre.

Gästarbetare flyttar ofta till städer och 60 miljoner kinesiska barn lär då få växa upp med far- och morföräldrar och med endast sporadisk kontakt med sina föräldrar.

En del kineser förfogar över en viss del jord under 30 år, en tillgång som de kan sälja eller belåna. Om staten sedan löser in jordlotten mot obligationer kan säljaren vara illa ute om konjunkturen viker.

Tvånget att flytta till staden

”Plogen sönder, spis rök in,
värk och valk i handen.
Långt till präst och fjorton barn,
ingen häst och långt till kvarn.
Sen gick goda tider in
Ingen bor på landet.
/ Kajenn, SvD

Värdefull jordbruksmark används när städerna nu snabbt växer i Asien, Afrika och Kina. Nu hotas värdefull jordbruksmark, dessutom extra bördig mark, som till ytan är lika stor som Tyskland att försvinna fram till 2030. Det gäller mark som kan föda 300 miljoner människor, meddelar forskare vid Stockholm Resilience Centre. En fjärdedel av den hotade marken ligger i Kina.

Ett effektivare jordbruk som kräver färre arbetare och en industri som i sin tur behöver denna arbetskraft låter enkelt och bra. I praktiken innebär det att bönder helt enkelt fördrivs från sin mark och förvandlas till rörlig arbetskraft. Dessutom minskar byarnas fungerande sociala mönster som utgör en ovärderlig social ''infrastruktur''.

Våndan inför att tvingas flytta till staden beskrivs av författaren Marcel Ayme: "Det klokaste skulle väl vara att bli fabriksarbetare ty det var bara i en stad hans hustru och barn kunde få tjänst. I hans innersta gjorde tanken honom nedstämd. Att vid 45 års ålder börja arbeta i stan, att aldrig mer få känna hur träskons känsliga spets smulade sönder en jordkoka, att inte längre ha något att hoppas av sol och regn, att inte mer vara mol allena under den vida himmelskupan, nej i stan skulle ens ögon ständigt vara instängda mellan järnskrot och husväggar, där skulle man hantera andra människors verktyg.”

I vissa delar av Kina börjar man satsa mer på landsbygden med bättre vägar, utbildning och hälsovård och i Indien har man förlagt delar av konfektionsindustrin till byarna. Dessa byar som Mahatma Gandhi ömmade för med hemslöjd och måttfullhet, med byråd och ett liv nära naturen. Han varnade för en ekologisk katastrof om indierna skulle ta efter västerlandets sätt att konsumera. Han sägs dock inte vara populär i idag.

Att försöka tvinga människor kvar på landsbygden har varken lyckats under kulturrevolutionen i Kina eller under Pol Pot i Kambodja.

Städer med slum

Informella städer eller kåkstäder som helt okontrollerat växer upp utmed bergsluttningar eller andra områden finns i fysisk mening, men de är inte alltid utsatta på kartor och de utgör områden som myndigheter vill slippa ta ansvar för.

Vi har läst om slummen i Carl Michael Bellmans Stockholm, Charles Dickens London och Victor Hugos Paris, städer som efterhand sanerats och t.o.m. blivit turistattraktioner.

Nu liksom förr anländer många till världens städer utan att veta var de ska bo eller hur de ska försörja sig. Hälften av dem beräknas få bo i slum, getton, kåkstäder och favelas. Sanitet och elektricitet saknas ofta, men om man tjuvkopplar till elledningar så kan internet finnas även i slummen.

Städerna kan erbjuda ett större nätverk, jobb, utbildning och social rörlighet, varför slumområden tenderar att efterhand minska från 46 procent 1990 till 30 procent 2014.

Om nedanstående saknas anses man bo i ett slumområde:

•    tillgång till rent vatten inom rimligt avstånd och till rimligt pris
•    privat eller gemensam toalett för ett begränsat antal personer
•    huskonstruktion av någorlunda stabilitet 
•    utrymme för högst två personer i samma rum
•    boende som inte ligger på en farlig plats
•    tillstånd att bebo platsen utan hot om vräkning.

Vräkning hotar ofta då ett område skall saneras vilket visas i den populära indiska filmen Slumdog Millionaire som är inspelad i Bombay där sju miljoner människor lever i slum. Se: www.gapminder.org Video: A Slum Insight.

I Tibet har Kina flyttat 737 000 nomader till nybyggda betongsamhällen för att ''skydda naturen mot överbetning'' medan det verkliga skälet lär vara gruvdrift. Herdarna förlorar därmed sin vanliga livsstil och försörjning.

Nyare forskning om människorna i slummen visar att de inte alltid är så olyckliga som vi tror. Där finns även mycken stolthet över den bostad man själv lyckats förfärdiga, ibland med grannars hjälp och inte minst uppskattar man en känsla av frihet. Människorna i slummen blir mer hjälpsamma och beroende av varandra vilket är bra för trivsel.

Man talar nu om slumturism dit människor kommer för att titta på "fattigdomsporr."

Därmed inte sagt att slummen skall idylliseras. I Nairobi bor två miljoner på en liten yta där det som regel saknas rinnande vatten, toalett och elektricitet och kriminaliteten är hög.

En befolkning under jord finns i Peking där människor bor i de tunnlar och de 20 000 skyddsrum som Mao lät bygga. Dessa har nu gjorts om till både vandrarhem, bostäder, biografer och butiker. Alla har ventilation, el och vatten. Många som bor där slipper att pendla till arbetet och priset är hälften mot ovan jord. I samma stad bor även förmögna personer i omgärdade skyddade bostäder - gated communities.

Dragkärra

Bild från World Concerns and UN:s Model teaching units, 1983.

Till och från staden

Tillförsel  av livsmedel och varor tycks megastäderna klara av. Förr begränsades tillgången av färskvaror av att en dragkärra måste hinna fram och åter under dagen.

Värre är det med det som skall föras bort och det har varit och är en gigantisk uppgift att ordna vatten och avlopp.

I förhistorisk tid fanns städer vid Indus med offentliga badhus och de flesta hushåll hade badkar och toalett där urinen separerades och senare kom romarna som anlade akvedukter och badhus.

Här är exempel från senare århundraden:

I tur och ordning hemsöktes stora städer som Venedig och Wien av sjukdomar, stank, råttor och löss. I samtliga fall var det epidemier med höga dödstal som tvingade fram saneringar.

London på 1300-talet växte med 500 procent och drabbades av pest speciellt 1348 - 49. Man tvingades senare att införa tre nya yrken - dyngsamlare, gatsopare och kvartersmästare för att forsla undan avfallet ner i Themsen eller bort från staden. Kött fick bara säljas i dagsljus.

Paris på 1700-talet med stark tillväxt och olidliga sanitära förhållanden blev en av anledningarna till den franska revolutionen då Ludvig den XIV inte höll sina förespeglingar om åtgärder. Det blev Napoleon som därefter införde massvaccinering mot kolera och tog itu med sanering av kloaker och lät bygga kanaler och fontäner efter en ny stadsplan.

New York på 1800-talet blev den stora porten för emigranter som ofta hamnade i slumbostäder och staden nådde gränsen för det uthärdliga då man drabbades av kolera 1865 och av tyfus 1907. Då genomdrevs saneringar och gatubelysning infördes. Kolkraftverk för el lades på stort avstånd från staden och den första elbilen kom som en räddare undan all spillning från hästarna som sen försvann på 5 år. Därefter kom bensinbilar där man tillsatte bly i bensinen för att göra dem lättstartade vilket ledde till osynliga giftiga avgaser. Ständigt nya utmaningar.

Lokal styrning  

God balans mellan offentligt och privat behövs i en stad och förvaltningen och människorna själva är avgörande för hur städerna fungerar.

Bland borgmästarna finns många eldsjälar som inspirerar andra med goda åtgärder och de ordnar även pristävlingar. De har bildat en internationell förening och bland annat gått samman mot kärnvapen. 

Borgmästaren i New York lyckades få bukt med kriminalitet, från Paris kom idén att sätta ut tiotusentals cyklar, i London lyckades man klara en brokig befolkning, Berlin har lockat turister med ”fattig men sexig”, Bogotá har infört ”kvinnornas kväll” medan männen passar barnen och ett hopplöst smutsigt Mexico City har genomgått en förvandling, allt tack vare dristiga styresmän som delar uppslag erfarenheter.

På allmänna platser såsom torg har man de rättigheter som samhället medger och där krävs ett visst uppträdande. Ju tätare människor bor desto fler sammanstötningar och desto mer måste de styrande vara förutseende och ha beredskap för olika utmaningar. Städernas torg har nu blivit viktiga platser för demonstrationer.

Förtätade städer på begränsad areal omgiven av ett högproducerande jordbruk är en vision hos somliga. Då skulle det kunna bli mer utrymme för rekreation och framför allt för en natur som i viss mån lämnas ifred för människan.

Städer och luftföroreningar 

I många storstäder får man kämpa mot smog och dis. Städer med mer än en miljon invånare brukar ha 10 procent kraftigare molntäcke och 10 procent högre nederbörd än omgivningen. Även om avgaserna i någon mån hindrar solens strålar att tränga ner hindrar de framför allt värmen från att tränga ut. Modern teknik har utvecklats och många städer i västvärlden har nu renare luft än fattiga länder som väntar på teknik som börjat exporteras i stor skala.

Städerna står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Många storstäder i västvärlden har dock lyckats minska dem med 80 procent som i New York. Med borgmästarna som ledare skräddarsyr man nu åtgärder för olika städer där man i förebyggande syfte t.ex. bygger murar och vidtar skyddsåtgärder för tunnelbanor. Det blir dyrare att reparera skador än att förebygga dem. Självpåtagna utsläppsmål gäller för allt fler städer.

För att bli en bra klimatstad krävs många parallella åtgärder som förnybara energisystem, biogasanläggningar och energisnåla hus. I Zimbabwe har man inspirerats av hur termiterna lyckas reglera temperaturen i sina bon och sedan använt deras teknik för byggnader och därigenom kunnat minska el-driven luftkonditionering.

Världens enda hållbara land är Kuba enligt Världsnaturfonden, 2006. Då landet förlorade 90 procent av sin oljetillförsel från Ryssland tvingades man redan på 90-talet att försöka odla även i städerna. Där produceras nu nästan hela dagsbehovet av grönsaker. Diktaturen Kuba kan därför ha mycket att lära oss om stadsodling. I Havanna med 2,5 miljoner invånare är 44 000 heltidsarbetande med ekologiska och småskaliga odlingar.

Uppmärksammade initiativ har tagits av svensken Hans Hassle med odling i städer som engagerar medborgarna vilka får skörda i proportion till satsade medel. Växthus byggs på höjden där man odlar 10 gånger mer än vad markytan för ett vanligt växthus skulle medge. Odlingslådor med näringsvätska och pimpsten förs sakta uppåt på en bana för att få ljus. Business as usual is out, 2012 lyder titeln på hans skrift

Ambitiösa projekt pågår runt om i världen. I Förenade Arabemiratens beräknas en helt ren och grön stad stå färdig år 2015 med hållbara energilösningar och i Kina byggs en liknande stad, stor som Stockholm med svensk miljöteknik, beräknad till 2020. Vidare planeras metropoler och flera tusen nya småstäder som skall byggas från grunden med moderna hänsyn till ekologi och resurssnålhet. Man räknar med bilar och ställer stränga krav för tillåtna utsläpp.

Ljuset från städerna syns tydligt för den som flyger på natten och ser neråt. Hav och obebodda områden ligger i mörker och samma sak gäller för områden med diktatur. Med frihet följer tydligen också ökad produktion och konsumtion av energi. Se: Natt på jorden. http://www.globalis.se/Vaerldskartor

Städer och trygghet

Segregerade stadsdelar har uppstått, Gated Communities vilket är termen för vissa bostadsområden där människor isolerar sig och själva tar över ansvaret för sin säkerhet med egna ordningsvakter och inhägnader. Här kan man alltså köpa säkerhet för pengar vilket kan diskuteras ur demokratisk rättvisesynpunkt, då alla människors säkerhet bör åligga staten. Cirka 30 000 finns enbart i USA och i Peking pågår samma sak.

Projekt utan segregering startas även. Människor meddelar att ''det här behöver göras och vi är beredda att själva arbeta, men vi behöver hjälp''. Samarbete kan komma igång med olika myndigheter, näringsliv och filantroper. I USA har det uppstått en folkrörelser i städerna, Community Development Corporation (CDC) som sedan 1980-talet skapat ett bättre boende i en säkrare och renare miljö. I England finns liknande rörelser sedan 2006 kallade Transiional Towns, en rörelse som spritts även till många andra länder. Se tidigare kap 11.

I Pakistan har grupper av fattiga människor tillsammans med kompetenta tekniker byggt sanitära system som fungerar bra för miljoner människor till en bråkdel av de kostnader som myndigheter eller kommersiella företag skulle betingat.

Hus som byggs så att det bildas kvarter med gårdar kan ha betydelse för vår trivsel. Gården där man kan sätta ut några trädgårdsmöbler, träffa grannar, släppa ut barnen och påta i rabatter skapar hemkänsla och hjälpsamhet mellan grannar och gynnar det gemensamma ansvaret för närmiljön. Om hus i stället byggs i långa rader och vården sköts av ''det allmänna'' blir vi likgiltiga - man vårdar bäst det man älskar.

Städer och turism

Städer tävlar om att locka turister och att ''sätta sig på kartan''. Här kommer Kyoto, Florens och Charleston högst enligt Travel-Leisures år 2014.

Städerna inbjuder turister att korsa gränser medan immigranter är förbjudna att göra detsamma. Det har till slut blivit som om en del europeiska städer har skaffat sig stora extraområden kring attraktiva ställen som Benidorm i Spanien. I detta stora turistland har det vuxit upp turistorter varvid Medelhavskusten har byggts ut på ett sätt som ibland gjort att den ursprungliga omgivningen förlorat sin charm.

På t.ex. Costa Rica fanns 550 hotell vid mitten av 80-talet. Nu finns där 2 200. Detta fick följder för naturen och redan år 2002 bildades ett stort samarbetsprojekt för miljön där nu 200 hotell ingår med graderade kvalitetsgarantier.

Olika typer av städer

Ringmur

•   Den befästa staden fanns redan 5 000 år f.Kr. omgiven av en mur där borgarna kunde söka skydd mot anfall.
•   Kulturstäder har vuxit fram med historiska minnesmärken, universitet, kyrkor, teatrar, museer och  sociala och kulturella samlingsplatser.

•   Industristäder med höga fabriksskorstenar.

•   Sovstäder där man knappast kan gå till fots för att det saknas både trottoarer och något att gå till i närheten. Allt är planerat för biltrafik. Shoppingcentra och nöjeslokaler nås endast via bil.  Barn och gamla göre sig icke besvär!

•   Städer med s.k. shopping-malls, inglasade, luftkonditionerade gallerior växer upp, byggda i flera våningar för tusentals människor. Bara i USA och Kanada fanns 40 000 redan på 90-talet. Människor inomhus i svalkan eller tvärtom inne i värmen undan kylan, ställen dit alla människor kan söka sig för att shoppa eller bara strosa.

•   Uppdelade städer förekommer där affärscentra, industriområden och bostäder skilts från varandra och endast är förbundna med trafikleder. En utvandring från städernas husväggar och buller kan bli följden då man vill söka sig till fridfulla bostadsområden på landet. Man arbetar på ett håll och bor på ett annat.

•   Integrerade städer börjar eftersträvas där man både bor, arbetar och rekreerar sig samt har tillgång till de sociala institutioner som behövs. Djurgårdsstaden i Stockholm är ett försök.

•   Idylliska småstäder i liten skala, trädgårdsstäder och ''slow cities'' attraherar med kvarter och en blandning av människor och verksamheter där man både kan gå till fots och färdas kollektivt. Städer med gynnsamt klimat där man trivs, flanerar och umgås med släkt och vänner.

•   Slutligen ser vi hur stora handelsstäder växer fram som sjuder av liv och rörelse och blir internationella mötesplatser.

Hamnstad

Litteratur

Hassle, Hans, Busseness as usual is out, 2012

www.gapminder.org Video: A Slum Insight.

 

Läs vidare: Kap. 13 Både stat och fosterland >>