13 Stat Fosterland Migration Flyktingar

Fågelholk och kolonn

 

Rubriker:  

I

Hela jorden ägs av något land  

    Ursprungsfolk 

    Gränser               

 

II

Medborgarskap

Nationalkänslor

 

III

Migranter - en stor folkvandring har börjat

      Immigranter

      Gästarbetare

      Illegal invandring

Medborgarskap

Flyktingar

      Ensamkommande barn

      Asylärenden

      Klargörande begrepp

 

IV

Vad gäller inom FN?

      Genèvekonventionen

Vad gäller inom EU?

       Schengenavtalet

       Lissabonfördraget

       Dublinförordningen

 

V   

Mottagarländer

     Vilka bor i landet?

     Att se skillnader

     Diskriminering

     Kulturell självsäkerhet

     Anpassning

     Knepiga begrepp

 

VI

Sveriges och migrationen

Sveriges välfärd - ett försäkringsbolag

     Arbetsmarknad

Historik för invandring i Sverige

Litteratur

...................

 

I

Hela jorden ägs av något land

Varje tillgänglig kvadratmeter av vår jord ägs av någon, utan att något blivit över. I Peru och Ecuador har man istället för att fortsätta strida om ett område skapat en gemensam zon - en naturpark och ett liknande exempel lär finnas i Afrika. När isen smälter runt nordpolen kan dock nya landområden uppstå med konflikter mellan angränsande stater, i synnerhet som där finns både olje- och gasfyndigheter mm.

Ursprungsfolk

Man räknar fortfarande med 100 - 300 ursprungsfolk och med 5000 - 8000 etniska minoriteter. Dessa människor saknar egna statsbildningar och har ofta svårt att hävda sina intressen inom den stat där de bor. Ursprungsfolkens finns i över 70 olika länder och över alla kontinenter. De lever nära naturen som samer i Sverige, eskimåer i Alaska, inuiter på Grönland och Kanada samt aboriginer i Australien.

Etniska minoriteter och urfolk passar inte alltid ihop med gränser.

Ursprungsfolk

Ursprungsfolk önskar ofta behålla sin särart och i nutid ser vi hur äldre kvinnor, ofta med hög utbildning, ordnar sammankomster för att diskutera hur man skall förhålla sig till livet i nuet och framtiden. De samlas från olika håll i världen och vill överföra sina unika kunskaper till efterföljande generationer.

Schackpjäser

 

Gränser

En del statsgränser är gamla och naturliga och har sakta vuxit fram utmed bergskedjor och hav eller helt enkelt utmed en bäck som på ett ställe bildar gräns mellan Sverige och Norge. Andra stater är nybildade och somliga endast gjorda av politiker med penna och linjal som i Afrika och Mellanöstern. Då togs ingen hänsyn till språklig eller etnisk gemenskap och bakgrund.

Efter första världskriget då det osmanska riket fallit sönder, delades Mellanöstern upp i 25 olika stater som nu är endast 100 år gamla och där stor oro råder.

Ett undantag är Irak med en historia på 2500 år. Saddam Hussein ville i sin tur göra Irak fritt från alla shiamuslimer som fördrevs till Iran och så har det pågått.

Stater finns inte bara till av sig själva. Deras gränser och auktoritet har krävt våld både för att skyddas och vidgas.

Att ta det man vill ha från främmande och okända människor har ansetts legitimt inte minst av kolonialmakter, alltså på statlig nivå.

Uppfattningen om vad som är mitt och ditt påverkas av revir- och revanschkänslor. Förr hade man enligt tidens sed rätt till det som förvärvades i strid såsom land, guld, slavar och kvinnor. Den som inte kunde försvara sig och sitt fick skylla sig själv och man måste vara beredd på överfall. Detta skildras vältaligt i t.ex. Frans G Bengtssons Röde Orm.

Även barn skyddar sina revir. Om de t.ex. kan plocka blåbär mot betalning ''paxar'' de friskt när de hittar ett bra ställe. ”Det här är mitt. Jag hittade det först. Kom inte hit!” Man tävlar om att plocka mest och tjäna mest. En familj kan däremot gå ut och plocka bär, var och en efter sin förmåga. Fångsten slås sedan ihop och delas enligt någon regel om turordning, rättvisa och olika behov. Så sägs bushmänniskorna göra än idag.

I vår tid krävs emellertid att inse att både blåbärsskogar och jordens tillgångar är begränsade. Revirkänslan kanske inte var ett problem för jägare och samlare under tusentals år, men då människorna blev fler och civilisationer uppkom behövdes lagar för äganderätt.

Oklara gränser inom en stat råder ofta i fattiga länder där ägandet inte finns officiellt registrerat vilket gör att man varken kan belåna eller sälja mark.

Lantmätare har haft en avgörande betydelse för att ange klara gränser för någons äganderätt inom ett land. Att bara i generationer ha bott på en ort brukar inte hålla som motvikt mot någons önskan om mark.

Gränser blir naturligtvis känsliga under och efter krig. De allierade bestämde t.ex. efter andra världskriget att inga tyskar skulle få finnas kvar i Polen, Ungern och Tjeckoslovakien som skulle bli ''tyskrena, utan tyskt blod eller tysk anda''. Med denna nazistiska motivering fördrevs minst 12 miljoner under vidriga former där många flydde eller dog.

Strider pågår nu om gränser. Området som nu bebos av israeler och palestinier är eldfängt. Båda folken kan på goda grunder åberopa sin rätt att bo där och ingendera gruppen har något annat område som de kan kalla ''sitt land''. Då båda anser sig ha fått landet av Gud blir frågan än svårare.

Många vill bilda egna stater som det kurdiska folket som är splittrat mellan Turkiet, Iran, Irak och Syrien. I dessa länder bor 60–70 miljoner kurder och det finns ytterligare ett tiotal miljoner som önskar se Kurdistan som sitt hemland.

Stater i södra Centralasien har frigjort sig från rysk dominans och gränsområden i Ryssland med Krim och Ukraina är eldfängda sedan 2014.

I länder söder om Sahara vill man bryta sig ut från nuvarande gränsdragningar och Södra Sudan har just frigjort sig från den norra delen.

Somliga vill återfå sitt självstyre som Tibet.

Av t.ex. Rysslands 147 miljoner invånare bor endast 15 miljoner i det jättelika området som ligger öster om Ural och en mindre rysk landtunga hindrar en del av nordöstra Kina att nå fram till det japanska havet vilket medför spänningar. Många ryssar bor i andra länder som i Ukraina eller har placerats i Estland och Lettland där de utgör 25 procent och i Litauen 6 procent.

Jugoslavien bildades 1918 och upplöstes redan 1991 och i stället bildades Slovenien och Kroatien och nu finns där även Bosnien-Hercegovina, Serbien, Montenegro, Kosovo och Makedonien. En del öar i Polynesien som vill frigöra sig från Frankrike, Storbritannien och USA. Västsahara vill få självstyre sedan de ockuperats av Marocko 1975 och Biafra vill skilja sig från resten av Nigeria.

II

Medborgarskap

Det räcker inte med att tillhöra Guds rike på jorden, en folkstam eller en yrkesgrupp. Utan medborgarskap och uppehållstillstånd och ibland arbetstillstånd i en nationalstat saknar man skydd av landets lagar och eventuellt av de mänskliga rättigheterna.

Det krävs en stat för att ett land skall räknas som ett av världens länder och därmed följer lagar, institutioner, byråkrati och skatter. Stater har även givit sig rätten till monopol på våld gentemot andra stater och i viss mån mot civila via polisen.

Utanför nationalstaten kan man knappast räkna med någon godhet såvida man inte blir ''adopterad''.

De flesta människor älskar sitt fosterland, hemland, ursprungsland där man är rotad, även om man inte älskar sin stat. Statsmakten kontrollerar invånarna och tar mer eller mindre ansvar för deras väl. De flesta får vara med, andra inte, somliga avvisas, en del döms till landsflykt och några flyr.

Politisk tillhörighet avgörs av medborgarskapet som bör vara som ett kontrakt mellan den enskilda individen och staten, med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter.

Pass

Pass är en sentida uppfinning.

 - Vem är t.ex. svensk? I ett svenskt pass står: "Nation - Sverige" och detta gäller medborgarskapet - oavsett varifrån personen kommer, utseende, etnicitet och religion. Det betyder att innehavaren av passet i juridisk mening är svensk. Om en av föräldrarna är svensk blir även barnet svenskt.

Många människor som bor i Sverige är inte svenska medborgare.

För att bli svensk medborgare krävs nästan inget annat än att man haft uppehållstillstånd i landet fyra eller fem år. För att erhålla tyskt medborgarskap krävs däremot åtskilligt av t.ex invandrare. Personen får genomgå olika test som bland annat tar upp vad man får och inte får i landet. Man får t.ex. inte ha två fruar och 11 barn. Rena kunskapsprov ingår också liksom viss förmåga att tala tyska.

Språktest diskuteras nu även i Sverige och enligt en undersökning brukar vi betrakta en person som svensk om vederbörande kan tala svenska.

En svensk medborgare garanteras en del rättigheter såsom att erhålla svenskt pass, att ha möjlighet att inneha vissa uppdrag och tjänster, att ha rösträtt i riksdagsvalet samt att inte bli landsförvisad. Dessutom ges rättighet att utan visum besöka 173 olika länder. Den som har ett pass utfärdat t.ex. i Afghanistan kan däremot bara besöka 28 länder.

I Sverige uppgavs år 2015 att 64 000 pass anmälts som förkomna, året därpå var siffran 63 628 och passen kan vara borttappade, stulna eller sålda.

Men det är lätt att få ett nytt pass. Under år 2016 har vi dock fått en ändring som bara tillåter en person att hämta ut pass tre gånger under fem år. Effekten är knappt märkbar då 62 773 pass fortfarande var förkomna under 2017.

Dessa pass har nu blivit begärliga på marknaden och av de 1 300 personer som försökte ta sig in i EU bara under 18 månader hade var fjärde person ett svenskt pass enligt Sveriges radio 2013.

Även tillverkas falska pass av t.ex. IS. Att förfalska ett svenskt pass lär dock vara extra svårt, men att köpa dem är alltså lätt. Frågan har fått ny aktualitet i samband med alla migranter.

Amerika utfärdar ibland ett så kallat green card med permanenta uppehållstillstånd för vissa önskvärda personer och dit räknas inte vem som helst.

Betydelsen av att ha ett medborgarskap, att tillhöra ett land upplevs naturligtvis extra starkt av statslösa, invandrare och flyktingar.

Medborgarskap saknas för de barn som varje år föds utan att registreras och som alltså formellt inte finns. År 2006 uppgavs de till 51 miljoner!

Dubbelt medborgarskap kan man ha i Sverige sedan 2001 och det gäller för 60 000 svenskar. I Finland har cirka 20 000 ryssar dubbelt medborgarskap. För dem vill man begränsa rätten att inneha vissa statliga tjänster, t.ex. rätten att vara officer i finska armén.

I Estland med en befolkning på 1,3 miljoner har minst 200 000 medborgare ryska som modersmål och då ställs språkfrågan på sin spets när det gäller samarbete och demokrati.

Två eller flera identiteter kan vara en ljusskygg företeelse som förekommer även i Sverige. Utan fingeravtryck kan det gå bra och man kan t.ex. få barnbidrag och andra förmåner från flera länder. Här har lagstiftningen inte hunnit med.

På sätt och vis har vi alla ett dubbelt medborgarskap som medborgare i ett visst land och medborgare på planeten jorden.

Språket inom en stat brukar hänga samman med allmän skolundervisning, då man uppifrån bestämmer vilket språk som skall talas och framför allt skrivas. Språk kan också förbjudas av en stat som tidigare det kurdiska i Turkiet. I ett land som Indien är respekten för landets många språk en mycket viktig faktor för att kunna upprätthålla demokratin.

Ord är tänkandets byggnadsmaterial och språket är ett kollektivt skapande som inte minst pågår inom internet och affärsvärlden där man utvecklar så kallad ''globish''.

En ny företeelse har dykt upp där ett land som Malta planerar att sälja 1 800 medborgarskap till rika icke-européer mot vissa förbindelser om köp av ett antal obligationer och aktier i maltesiska företag. Detta skulle kunna ge en inkomst på 1 miljard euro. Varje land har rätt att själv bestämma om medborgarskap, men Maltas projekt har väckt skarp kritik. Risk finns att kriminella personer för ut pengar och med köpta EU-pass sedan fritt kan röra sig, bo och arbeta i alla EU-länder.

Nationalkänslor

Jag - som individ är beroende av mina biologiska föräldrar eller deras ställföreträdare för att överleva. 

Vem jag är - beror även på grupptillhörighet och den är så ursprunglig och stark att vi t.o.m. relativt lätt kan överge vårt eget samvete om vi känner att detta krävs för grupptillhörigheten. Samvetet är en produkt av senare utveckling och inte lika pålitligt som det primära behovet av tillhörighet.

Behov av tillhörighet och identitet följer oss. Det kan även gälla yrkesgrupper och kategorier som att vara kvinna, gotlänning, hundägare, körsångare o.s.v.

Vad är svenskt eller svenskhet?

Här rör det sig om känslor och stämningar som brukar hålla samman människor som är släkt och vuxit upp i samma land, talar ett gemensamt nedärvt språk, som har skola, traditioner, seder och bruk i ett fungerande samhällssystem.

Midsommarfirande, luciatåg, röd färg på våra stugor, köttbullar med lingonsylt, brännvin, surströmming och IKEA med sitt ljusa och demokratiska sortiment upplevs som svenskt. Däremot finns det inte någon speciell svensk björk. Ett stort naturintresse anses dock vara svenskt och har gjort att vi gett ut Nationalnyckeln som en fortsättning på Linnés arbete med fauna och flora - hittills i 17 av beräknade 120 volymer.

Vi beskriver oss som ett folkhem, föregångsland, matland och vi anser oss pålitliga, rättvisa och jämställda. Tilliten både mot medmänniskor och stat är hög. Vi vill värna om vår identitet vilken ju bygger på att man uppmärksammar skillnader. Om det svenska är måttstocken då är andra kanske inte lika bra. Enligt World Values Survey är vi extrema när det gäller sekularisering och individualism.

Känslor för ursprungslandet brukar vara starka och långlivade. En vuxen person som kommer från Sverige och sedan blir t.ex. chilensk medborgare kommer alltid att i själ och hjärta känna sig som svensk och vice versa. Det handlar om en magkänsla och ofta finns ett vemod med i sammanhanget.

År 2016 var 660 000 svenskar bosatta utomlands vilket ger oss en vidgad och värdefull kontaktyta. Som "världsmedborgare" kan somliga tänka sig att bo och arbeta nästan överallt i världen, så kallade "Varsomhelstare" men majoriteten brukar vara "Någonstansare" som stannar hemmavid. Av Storbritanniens folk lär 60 procent bo inom 3 mil från den plats där de växte upp.

Vi-känslan sträcker sig både bakåt och framåt i tiden, till både de döda och de ännu inte födda. Ursprung, natur, historia, barndomsintryck, seder och bruk, språk och religion, lagar och skrifter och inte minst myter stärker denna känsla.

I vår tid tenderar dock tillhörigheterna att bli mindre långvariga. Vi byter t.ex. partner, arbetskamrater, grannar och bostadsort oftare och dessutom lever vi längre. I en globaliserad värld kan det bli mer av flytande identiteter. För att bli internationell kanske vi dock först behöver ha tryggheten att få vara nationella.

Dubbel långvarig grupptillhörighet kan vi möta hos den som t.ex. är både jude och svensk.

"...jag - (Erland Josephson i boken Föreställningar) - har kanske lärt mig att göra hemlängtan abstrakt, till en vilsen rörelse i själen, en vag oro som är förbjuden att fästa sig alltför mycket vid en plats i världen som i nästa ögonblick kan fördriva en... det ger hemlängtan en bismak av nästan förbjuden lyx". 

En speciell form av både tillhörighet och utanförskap gäller för cirka 170 miljoner i praktiken kastlösa indier. Dock är numera diskriminering på denna grund straffbelagd inom den offentliga sektorn där ett kvotsystem har införts för att ge kastlösa tillträde till olika tjänster och Indien har nu för första gången fått en regeringschef Narendra Modi som själv tillhör en lågkast.

Nationalkänslan sätts utan vidare igång vid segrar och kriser. Tänk om Sverige vann VM-finalen i fotboll! Vilken euforisk glädje! Vi är bäst – jag med! Inga om och men, vi vann i rent spel! Stolthet! Dagens hjältar gör mål i stället för att erövra land.

Plötsligt går vi upp i något större - Sverige! Vi hör ihop och alla känner och tycker för en gångs skull lika. Ibland enas vi också i hejaramsor, allsång och psalmsång. Klass och könsgränser suddas ut. Alla omfamnar alla och alla ställer upp om det behövs. Här kan man tala om en positiv nationalkänsla som är rätt oförarglig i måttlig skala.

Glädje, solidaritet och stolthet över det egna lagets prestationer känns bra. Negativt blir det om känslan leder till skryt, patriotism och fanatism. Detta motverkas dock av t.ex. idrotten om spelarna inom samma landslag kommer från flera olika länder. Då gäller fri arbetskraftsinvandring i en globaliserad värld.

Segeryra

Afghanistan har erfarenhet. År 1922 grundades deras landslag i fotboll och 1948 blev de medlemmar av Internationella fotbollsförbundet, Fifa. Följande 18 år med sovjetisk invasion gjorde att medlemskapet bröts och därpå följde inbördeskrig och sedan talibanskt styre då landslagens fotbollsmatcher inleddes med avrättningar. Spelarna tvingades att odla skägg och ha byxor som gick nedanför knäna och kvinnor och män satt på var sin sida av läktaren.

När diktaturen föll kom en ny inbjudan från Fifa år 2002. Sedan har laget klättrat mot toppen och till slut vunnit i finalen mot Indien. Glädjen visste inga gränser och segern anses vara det som gjort mest för att ena det afghanska folket. Till och med talibaner gratulerade.

Särskilt nya eller svaga nationer med färska traumatiska upplevelser behöver ofta känsloladdade värden att samlas kring. Behovet att hävda sin särart tycks vara stark och bygger vanligen på bragder och oförrätter, mer eller mindre uppdiktade. Man kan även tro sig vara utvald och ha en speciell mission att fylla. Då odlas ofta romantiserade föreställningar om det egna landet, medan grymhet, svaghet och misstag förtigs. Inget land torde kunna propsa på oskuld.

Även gamla och stora nationer som Kina och Ryssland odlar fortfarande denna romantiserade nationalism och använder den i sin propaganda.

Till och med en nations hälsotillstånd lär påverkas om det råder optimism och framtidstro som hos många asiater eller en känsla av maktlöshet och bitterhet som på en del håll i arabvärlden. Amerikaner och européer är i sin tur ofta mer pessimistiska och känner sig sårbara och bekymrade inför framtiden, om man nu får göra sådana generaliseringar.

Generaliseringar görs dock alltför lätt särskilt när det gäller flyktingar, gästarbetare och invandrare. Vi tillskriver människor egenskaper som de inte har och är blinda för de egenskaper de faktiskt har.

Pusselbit som ska passas in

III

En stor folkvandring har börjat

Migranter är ett samlingsnamn för och immigranter (invandrare) och emigranter (utvandrare) - en stor folkvandring har börjat 

•  Immigranter

 är inte något nytt, det nya är den omfattning som tagit fart och ny riktning.

Mot slutet av 1800-talet fanns t.ex. många italienare i Eritrea och mellan 1930 och 1960 gick t.ex. en strid ström av emigranter i riktning från Italien till Libyen för att komma undan fattigdom och överbefolkning.

Migrationen kan ses som lika omvälvande som både industrialiseringen och urbaniseringen. Här gäller det människor som vill få det bättre och migranterna söker sig helst till städerna, vilka beräknas hysa en tredjedel av världens befolkning 2050 och då i en värld med förmodligen ytterligare 2 miljarder människor.

När ett fattigt land blir rikare stiger antalet emigranter enligt Center för Global Development i Washington efter mätningar gjorda under fem decennier. År 2015 uppehöll sig 244 miljoner människor i ett annat land än sitt födelseland enligt FN - det är tre gånger Tysklands befolkning.

De flesta som börjat utvandra, trots livsfara är alltså inte de fattiga. När välståndet höjts i ett land har fler genom skolning och digital information fått ökad kunskap om andra länder och med ett visst kapital kunnat resa. Man har börjat röra på sig för att få ett bättre liv.

En datatekniker som tjänar motsvarande 5000 kronor i Indien kan få bättre betalt i Sverige. Det är ekonomisk tillväxt som skjutsar på utvandringen, inte fattigdomen. Asien och främst Indien står för flest migranter.

En gång utvandrade t.ex. Karl Oskar med familj i Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna. Varför? Han hade det inte sämre än sina förfäder, men han hade genom tidningen kunskap om att man kunde få ett bättre liv i Amerika. Han tog risken att utvandra även om resan kunde vara livsfarlig. Denna önskan och dragning till något inte bara bort från något börjar omfattas av allt fler.

Sociologen Zygmunt Bauman nämner dock att det trots allt också blir fattigdomen som skjuter på utvandringen i moderna samhällen, eftersom allt fler människor blir obehövliga, bortrationaliserade och arbetslösa och då ökar migranterna.

Av de som nu söker sig över Medelhavet råder en stor blandning av flyktingar och relativt välbeställda migranter som alla far lika illa i dåliga båtar och då behövs omedelbar hjälp - asyl.

Förr kunde en utvandrare ta sig till relativt obebodda områden som Amerika, men att idag söka sin utkomst i tätbefolkade områden blir svårare. Den folktätaste kontinenten är nu Europa. Ju fler som emigrerar ju större kan motståndet väntas bli som t.ex. i USA, där man inte vill ta emot fler människor från Mexiko.

Även inom länder förekommer migration. I Kina lämnar hundratals miljoner landsbygden för bättre betalda arbeten i städerna vid kusten. De riskerar då att hamna utanför den välfärd som bara gäller där de är skrivna, förhållanden som dock håller på att ändras.

De som arbetar på det vanliga sättet såsom småjordbrukare och vissa hantverkare stannar vanligen kvar, en del slås ut eller blir över och en del försöker kanske bli gästarbetare.

•  Gästarbetare

Antalet gästarbetare  räknat i miljoner var år 2011 från Kina - 35, Indien - 20 och Filippinerna - 8 och cirka hälften av alla var kvinnor.

Gulfstaterna är exempel på länder som är ytterst beroende av dessa gästarbetare och i Qatar är hela 90 procent av befolkningen migrantarbetare. I påfallande stor utsträckning skickar de sedan sina pengar till hemlandet. Samma sak har redan tidigare pågått i USA. Om gästarbetarna har rätt till banbidrag, ibland till många barn som finns kvar i gästarbetarens hemland, kan det bli problem.

Vanligen krävs både uppehållstillstånd och arbetstillstånd av migranten. Den som själv försöker ordna ett arbete mister ofta bådadera och blir då ´papperslös´. Eftersom denna arbetskraft varken är, eller i många fall tillåts att organisera sig, är deras rättigheter därefter. Allsköns elände förekommer med falska förespeglingar och uteblivna löner. Kvinnor med hushållsarbete, barnomsorg och diverse servicejobb blir ofta flerfaldigt exploaterade. I övrigt står gästarbetarna ofta för "dirty, dangerrous and difficult jobs" som mottagarländerna vill få utförda.

"We wanted workers, but we got people instead" skriver den Schweiziske författaren Max Frisch.

Illegal invandring skulle inte frodas om den inte levde i symbios med det legala samhället som vill ha billig arbetskraft utan att behöva ge sociala förmåner. Invandringen till USA har t.ex. varit mycket stor med 3,5 miljoner papperslösa från Mexiko 1990 och 9,7 miljoner år 2000.

Spanien bestämde att göra invandringen legal för att stävja flyktingmaffians handel med människor. Då ökade invandringen och Spanien inledde därför ett samarbete med västafrikanska stater för att bistå hemländerna ekonomiskt, så att de kunde ta emot dem som sändes tillbaka.

Flyktingar

Fågeln väljer flykten. Vi valde den icke.

Flykten valde oss. Därför är vi här.

Ni som ej blev valda - men ändå frihet äger,

hjälp oss att bära den tunga flykt vi bär.

/ Stig Dagerman

Flyktingar har alltid funnits och bara under de senaste 100 åren flydde drygt 1 miljon under revolutionen i Ryssland och undan Hitler flydde 400 000 tyska judar. Efter kriget var cirka 40 miljoner människor på flykt eller också hade de blivit förflyttade. Då Indien och Pakistan separerades drabbades 13 miljoner och på 70-talet flydde människor från Kambodja och Vietnam och på 90-talet gällde det Bosnien, Rwanda och Somalia.

En ny flyktingvåg har börjat över världen och den beräknas fortsätta även om det blir fred i Syrien.

Enligt FN var antalet flyktingar 258 miljoner 2018 och väntas bli fler.

Asien toppar både när det gäller dem som flyr och dem som tar emot migranter.

Men somliga kan inte ens bli flyktingar utan försvinner genom statens försorg. I Syrien har 65 000 människor hamnat i fängelse, bortförts eller dödats inom landet.

Flyktingar som söker sig till annat land uppges av FN:s flyktingorgan UNHCR till 68,5 miljoner människor för 2017 vilket motsvarar mer än befolkningarna i Storbritannien, Frankrike och Italien.

              

- Dissident kallas den som opponerar mot ett politiskt system utan att fly utomlands.

- Internflykting är den som flyr men stannar inom det egna landet och detta beror till stor del på klimatförändringar, men även på politiska skäl som i Syrien, Colombia, Irak, Sudan, Nigeria och Demokratiska republiken Kongo.

- Båtflyktingarnas antal bara sedan januari 2014 till september 2015 var över:

-  Medelhavet 350 000 varav 2 600 dött 

-  Adenviken och Röda Havet flydde 82 680 och 

Bengaliska viken och Indiska oceanen 54 000 människor.

Syrien har i nutid stått för 23 procent av flyktingarna och tillsammans med Afghanistan och Somalia blir det över hälften av alla flyktingar.

Turkiet har tagit emot flest flyktingar i världen - 2,5 miljoner, men landet stängde sedan vägen till Europa via Grekland och Balkan. Även Pakistan, Libanon och Iran är stora mottagarländer.

En ström pågår även från Afrika över Italien med kontroller i Schweiz, Österrike och Frankrike.

Att förhandla med Libyen har visat sig svårt då landet saknar en fungerande regering. Afrika har både tagit emot och bidragit till många flyktingar, särskilt från Nigeria och Tunisien.

Mer än 5,9 miljoner flyktingar kom till fattiga länder och i slutet av 2014 var det länder under utveckling som fick vara värdar för ungefär 12,4 miljoner, men samma år återvände dock tusentals flyktingar till sina ursprungsländer. Det är alltså inte de rikaste länderna som tar emot flest flyktingar.

Näst Asien är Europa den mest tätbefolkade världsdelen.

Bilden nedan visar väntad folkökning till 20125 och 2050.