14 Religionstillhörighet

Världens religioner

Bilden gäller för år 2005, men statistiken är bristfällig när det gäller hur många som tillhör olika religioner vare sig det gäller tro eller endast tradition.

Den kristna religionen var störst även år 2010 med 31,4 procent och islam med 23,2 procent av världens befolkning. Med tanke på befolkningstillväxten uppskattas att muslimerna år 2050 kommer att växa till 29,7 procent medan de kristna fortfarande utgör 31,4 procent enligt The Future of World Religions, 2010.

Rubriker                              Se bild från Globalis 20o8

I

En gemensam kärna

     En vision

II

Behov av gudar

Olika slags gudar

Religion kontra vetenskap

Religion och krig

Religion och natur

III

Värdet av en tro

Andlighet

Tendens till dogmatik

Några jämförelser

IV

Religionsfrihet

Sekularisering

    Postsekularisering

V

Hur började det hela?

    Dans för att komma i trans

    Stadier under hallucination

    Grottmålningar

    En religiös gen?

    Rytm och musik

    Från orakel till psykoanalys.

Litteratur

I

En gemensam kärna 

Religionerna har olika sätt att uttrycka och gestalta våra liv i förhållande till högre makter och som en gemensam nämnare har många budskapet om medkännande och hänsyn till vår nästa.

De stora religionerna har alltså en sak gemensam - att vi skall visa omtanke och försöka känna oss in i andra människor och leva oss in i hur den andre känner och upplever något. Alla religioner har därför möjlighet att förmedla detta budskap. Ändå har vi skapat en värld med kärnvapen där vi är rädda för varandra i stället för att samarbeta.

Empati kan beskrivas som den spontana intuitiva förmågan att känna oss in i vad andra känner. Medkänsla kan beskrivas som något kyligare och mer intellektuellt och bådadera behövs.

Moralisk fostran har ofta fallit bort i västvärlden när kyrkan inte längre står för den uppgiften. Religion och stat har skilts åt i många länder och detta särskilt under senaste århundradet då vetenskap och teknologi växt fram med en mer materialistisk inriktning där framgång och pengar fått dominera.

Hur kan vi balansera detta undrar Dalai Lama som lyssnar på BBC varje dag. Nyheterna säger honom att mycket lidande och våld är gjort av oss människor, trots att de som förorsakar detta ofta är intelligenta.

Vår sanna fiende finns inom oss själva med våra egna destruktiva tendenser som inte skall tryckas undan utan göras medvetna. Och även emotionell utveckling behöver därför läras och övas. Det är nu vetenskapligt bevisat att även hjärnan påverkas när vi lever oss in i andra och förmågan behöver komma in i undervisningen och övas.

 Dalai Lama nämner att:

”Mitt välbefinnande är beroende av andra och att bry sig om andras välbefinnande är ett moraliskt ansvar som jag tar på allvar”.

Han utsågs till Lama i Tibet vid 16 års ålder och drillades i filosofi, argumentationsteknik och kunskapsteori samt i konsten att vara stilla, osjälvisk och medkännande. Redan vid 24 års ålder tvingades han fly till Indien och 2011 avsade han sig rollen som statsöverhuvud för Tibet. Han fick Nobels fredspris 1989 och pengarna har i stort sett gått till hans organisation www.joinaforce4good.org

Flera författare som Paul Ekman och Aron Beck har skrivit böcker i samarbete med Dalai Lama och senast har han skrivit tillsammans med sin nära vän, den kände forskaren professor Daniel Goleman som skrivit både om Social intelligens och Emotionell intelligens, det senare ett begrepp som han själv myntat. Boken Godhetens kraft kom på svenska 2015 och jag tyckte titeln lät flummig, men boken är allt annat än flummig och originalet heter A Force for Good

Visionen om en revolution inom undervisningen.

De båda författarna önskar nu utveckla effektiva, strikt vetenskapligt prövade redskap, för att träna självbehärskning och omtanke. En läroplan behöver utformas som kan bli allmän standard världen över.

Läroplanen bör följa upp vår allmänmänskliga medfödda förmåga till medkänsla som finns både hos djur och redan vid 3 månaders ålder hos barn. Denna förmåga behöver sedan tränas steg för steg upp i vuxen ålder och även visa sig i handling – ”muskulös medkänsla”. Exempel ges på hur t.ex. mobbing uppstår och kan hanteras.

Redan forskar man på flera håll och provar fram olika program. Då används även tidigare kunskap som finns inom gamla vishetsläror, religion, filosofi, pedagogik och sociologi. Ett litet antal skolor i USA, Vietnam, Buhtan och Norge har anmält sig för att delta i detta projekt som kallas Call to Care.

Några program för lärare finns t.ex. på nätet: Resolving Conflict Creativly; Social and Emotional Learning, Cultivating Emotional Balance och Morningside Center for Teaching Social Responsibility.

Dalai Lama har vidare tagit initiativ till Shared Concern Initiative som skall representera världens miljarder människor och som i sin sammansättning påminner om Pugwashrörelsen med pensionerade statsledare, nobelpristagare och liknande personer.

Vi behöver se inåt, utåt, bakåt och framåt och med den inställningen har han engagerat sig i många av vår tids frågor, inte minst gällande klimatet.

Dalai Lama ser fram mot en ny generation med omtanke och medkänsla. För att klara de globala system som gäller livet på jorden är det viktigare att lindra nöd och fostra än att omvända någon till en viss religion.

Skolundervisningen i ämnet religion handlar numera mest om det historiska och generella och en kritiker som Karin Kittelmann Flensner anser att man försummar hur "levd religion" visar sig i vad människor gör. Man bör t.ex. visa hur människor handlar i sin vardag och hur de för traditioner vidare och vad bön och meditation står för inom olika religioner.

 - Om det inte är min uppgift att vara medmänniska - vems uppgift är det då?" frågar professor Stefan Einhorn.

"Medkänsla i handling kan vara den fantastiska möjlighet som skulle kunna skydda vår trångbodda, förorenade planet." /Viktoria Moran

....................

II

Behov av gudar

Religion

Där kärleken är, där är Gud, Caritas et amor, Deus ibi est.

Caritas innebär att se sig själv som del av kärleken, i vilken varje individuellt själv har ett värde, men också är relaterat till varje annat själv.

Ateisten Jean-Paul Sartre talade om "ett tomrum reserverat för Gud i människans inre".

Varje försök att definiera Gud slutar i dess motsats som både ljus och strålande mörker.

"Gud är Namnet på det Namnlösa INTET som uppfyller ALLT" skriver f.d. biskopen K.G. Hammar.

Religionerna kan även ses som konstverk.

Begreppet Gud - eller gudar - har människor tydligen behövt i alla tider och behovet att dyrka något tycks vara urgammalt.

Solen var Gud för de forna egyptierna, för Spinoza var det Naturen eller Livets princip och energi, för Mahatma Gandhi var det Sanningen, för Buckminster Fuller var det ett verb inte ett substantiv. Andra gudar är den dolde Guden, Kärleken, Varat, det Absoluta, Skönheten och Musiken.

Alla dessa gudar kan vi nog bejaka, men vi kan varken tala med Solen eller Varat och vi söker en relation.

Människor behöver någon i sitt inre att tala med, någon att få svar ifrån och någon att beveka. Som förmedlande länkar fungerar t.ex. Jesus och Muhammed. Vi är relationsvarelser och Martin Buber förlägger Gud i själva mellanrummet mellan jag och du. Ensam är hon ingen. Vi behöver hjälp, tröst och förståelse och någon att rikta både tacksamhet och vrede mot och särskilt gäller detta inom tre stora områden.

•   Förundran, vördnad och skräck. Vi upplever andakt och vördnad inför naturens  skönhet och krafter, livet, människans litenhet och storhet. Vi förnimmer något heligt, något annat, det mirakulösa, mysteriet, det bestående, varandets enhet.

•   Existentiella frågor. Vad är meningen med det egna livet, Varifrån kommer allt? Vad innebär döden? Även om det inte finns några svar på dessa frågor måste vi ändå försöka formulera tankar och känslor på något sätt. Vi finner uttrycksmedel i olika riter, myter och konstarter. En rit som t.ex. kyrkans vigselakt kan ha innebörden att göra förbjuden sexualitet tillåten.

Stelnade ritualer blir otidsenliga och kan då hämma den gestaltande funktionen som riterna är till för. Om man anser att de existentiella frågorna har ett definitivt svar hotar låsningar.

•   Moraliska frågor. Vad är mitt ansvar, min skuld och var finns försoning. Etiska problem aktualiseras i olika sammanhang, till exempel kring abortfrågan som inte kan avgöras enbart med vetenskapliga eller juridiska argument. Att döda ett liv är något ont, att inte döda kan vara ännu ondare.

I Vilhelm Mobergs bok Utvandrarna har personerna ständigt ett kärnfullt bibelord till hands i olika livssituationer. Budord och sentenser som mejslats fram under sekler kan ses som en inre tillgång precis som den poesi vi kan utantill gör oss till ägare av inre konstverk.

Även barn ställs inför de stora frågorna i samband med födelse, sjukdom, skuld och död. De behöver uttrycka och forma sina föreställningar alltefter olika behov i olika åldrar, kulturer och tidsepoker som de lever i. Gud kan då för en tid uppfattas som något i stil med en snäll pappa, vilket kan förekomma även hos vuxna. Med större mognad avskriver vi numera Gud som en patriarkalisk fadersfigur.

Vi behöver stöd vid vissa känsloladdade övergångsskeden i livet som födelse, giftermål och död. Vi behöver förtröstan, försoning, hjälp och hopp vid ensamhet och nöd, men föreställningarna behöver naturligtvis inte vara av religiös art.

Religion gäller relationer, känslor, gestaltning, gemenskap och sociala behov. Tempel, moskéer, katedraler och kyrkor fungerar som sociala mötesplatser. Inom kristenheten är de demokratiska och öppna för alla med gemensamma sammankomster för andakt, musik och konst till Guds ära. Inom islam tillåts dock kvinnorna endast en mer undanskymd placering om de alls får komma in i moskéerna. I Köpenhamn har nyligen Mariam-moskén öppnats men bara för kvinnor och med en kvinnlig imam.

Religionen påverkar hela kulturen med traditioner, helgdagar, seder och bruk som ofta ger ett andligt innehåll även åt vardagliga sysslor. Religionen har under århundraden format våra föreställningar och förhoppningar, gett oss symboler, riter, poesi och konst som med sekulariseringen vanligen tagit en annan inriktning.

Michel Montaigne skrev på 1500-talet i sina essäer att Gud genomsyrar tillvaron och förser oss med en tepåse och att det är vi själva som tillhandahåller koppen och vattnet. Även om vi inte undfår denna dryck direkt, är det tillräckligt att tro på kyrkan som en sorts auktoriserad mass-samovar med en förbrygd tro.

Olika slags gudar

Det finns både manliga och kvinnliga gudar eller både och som Pallas Athena.

Med de grekiska gudarna kom tanken att människan hade ett gudalikt ursprung och därför borde inspireras att eftersträva både etisk och fysisk skönhet. De räknade med och tillbad olika gudar varav sex av dem var kvinnliga och lika många manliga. Detta gav ett bredare register åt både män och kvinnor än den enkla uppdelningen i bara manligt och kvinnligt framhåller Jean Shinoda Bolen med böckerna Gudarna inom oss, 1993 och Gudinnorna inom oss, 1998.

Dessa gudar representerar vad C G Jung i sitt tänkande benämnde som arketyper - urgamla mönster som finns inom oss alla. De olika arketyperna kunde komplettera varandra och de olika gudarna hade olika stor betydelse under livsloppet.

Vanligen tillbad man flera gudar vilket gällde även bland judarna innan de förklarade att det för dem bara fanns en Gud, alltså en etnisk Gud. Med kristendomen ville man dock inte ha en etniskt begränsad Gud.

I norden hade vi tidigare gudarna Tor, Frej och Oden - gudar som vi övergivet - men vi har inte bevisat att de inte finns - men om ingen tillber dem kan man ju säga att de inte finns. Vi hade en kvinnlig gud som stod för fruktbarhet och livets förnyelse och släktskap räknades ofta på kvinnosidan varom ordet matriarkat påminner oss. Talet tretton har på sina håll varit heligt då det överensstämmer med antalet fullmånar varje år och med kvinnans menstruationscykel. Detta tal har på en del håll gjorts till ett olyckstal.

Religion kontra vetenskap

Religioner och vetenskap ställer olika frågor. Den religiöse frågar av vem, och för vem skapades världen medan vetenskapsmannen undrar när, var och hur?

Jämförd med vetenskapen ger religionen en annan sorts kunskap som gäller känslor och relationer och den står närmare myter, poesi och konst.

Varken vetenskap, konst eller kultur för dock fram kristendomens radikala kärleksbudskap.

I gamla testamentet gick det fort då allt skapades på en vecka, men även en vilodag infördes. Någon sådan tillhandahåller dock inte naturvetenskapen. Genom kunskap om kroppen kan vi dock påvisa att det är lämpligt att vila periodvis.

Om vi tänker oss att världen skapades av en eller flera gudar blir vår jord helig, liksom allt liv på den, både djur och människor. Att kasta sitt avfall i havet vore för de gamla grekerna att skända havsgudinnan medan vi har mer prosaiska motiveringar. Indianerna lär ha bett en bön som ursäkt inför trädet som skulle fällas. Vetenskapens språk är på sätt och vis torftigare även om det också fördjupar vår förundran och vördnad inför skapelsen.

Med en vetenskaplig syn finns dock risken att naturen bara ses som en resurs, djuren som kött och människan som arbetskraft och till och med som en vara som kan säljas och köpas. Ekonomisk vinst kan bli högsta värde utan hänsyn till moral. Vi behöver heller inte begrunda våra synder av fruktan för straff eller offra något till gudarna för att slippa sjukdom, blixt och dunder.

Av forskaren krävs också hög moral även om den inte kommer från en religion och den som fuskar avfärdas. Den kunskap vi får hjälper oss att se det omoraliska i att producera t.ex. olämpliga livsmedel.

Newton ifrågasatte en gud som verkar i världen, Darwin införde utvecklingsläran och den franska revolutionen ifrågasatte en katolsk kyrkas auktoritet.

Religionens anspråk på auktoritet i vetenskapliga frågor har genomgått en eklut inom kristendomen där man har måst förkasta vidskepelse och begrepp som arvsynd, en straffande gud och mycket som tidigare varit tabu. Inom t.ex. den nutida muhammedanism återstår en dylik rensning och det är därför begripligt att Buko Haram och IS förbjuder västerländsk utbildning.

Världsbilden var en helt annan då religionerna växte fram, men tidigare myter om tillvaron med en eller flera gudar har dock visat sig livskraftiga.

Nattens drömmar påminner oss om ett bildspråk och en logik som liknar myternas. På samma sätt är det religiösa bildspråket ett försök att uttrycka något, ett språk som alltså färgas av både medvetna och omedvetna föreställningar, primitiva rädslor och förhoppningar. Hur vetenskapliga vi än blir drömmer även vetenskapsmännen på nätterna och använder då ett primitivt bildspråk.

Begrepp som evig salighet, eller eviga straff har just de måttlösa proportioner som påminner om våra drömmar och små barns fantasivärldar.

Den kristne hoppas på frälsning och förlåtelse för de synder som begåtts och önskar en individuell, evig existens nära Gud. Buddhisten föreställer sig ingen individuell identitet efter döden utan väntar att återfödas och uppgå i en högre gemensam existens.

Tanken på en stegvis förändring mot något högre var vanlig under 1800-talet. Marx tänkte i banor av feodalism, socialism/kommunism och Freud tänkte sig en stadieutveckling från magi, animism och religion mot en allt högre intellektuell vetenskaplig förståelse.

Somliga hoppas något förenande som skall ligga på en högre nivå och slutligen söker både troende och ateister efter en totalförklaring av tillvaron.

III

Större religioner

•    Judendom, kristendom och islam är alla monoteistiska
•    Hinduism har många gudar
•    Flera orientaliska religioner bygger på Buddhas lära.

Dessutom finns en mångfald av andra religioner.

Gränserna mellan religionerna kommer från människorna och inte från någon gud. Blotta vetskapen om att somliga tror på en, flera eller ingen gud borde öka vår tolerans. Ingen religion kan ha monopol på någon gud.

Religionerna säger mer om människorna än om gud och de kan därför lära oss mycket om oss själva och tjäna som en erfarenhetsbank nämner f.d. biskopen K.G. Hammar.

Koranen och bibeln

Alla de större religionerna har heliga skrifter.  Även om Gud är tidlös och anses tala genom dessa texter är de skrivna av människor för några tusen år sedan och har därpå undan för undan uttolkats av män på olika sätt. Endast Mohammeds uppenbarelser är nertecknade medan han ännu levde. Med en sekulariserad syn ser man dessa skrifter som jämförbara med andra klassiska verk.

"Käre Gud var nu snäll och tala en gång för alla om vem som har den rätta tron". - Och Gud svarade: "Om jag ska säga som det är, min son, så är jag inte religiös, jag är inte ens intresserad av religion". /  Amos Oz.

Bilden nedan visar utbredning inom vissa områden år 2005.

 

I början av sekelskiftet hade katolicismen inte längre sin största utbredning i Europa då 62 procent av världens katoliker fanns i Afrika, Asien och Latinamerika. I Sydkorea uppgick de kristna till 40 procent och i Kina uppskattades katolikerna till 12 och protestanterna till 70 miljoner.

Inom Europa är katoliker och protestanter inte allena rådande, utan där finns även ortodoxa kristna samt drygt 30 miljoner muslimer, varav cirka hälften är aktivt troende. Av de muslimska länderna i världen är det endast Turkiet som har skiljt stat och religion åt.
Efter kommunismens fall råder motsättningar mellan de kristna kyrkorna i väst och de nationella, ortodoxa kyrkorna i öst som fått starkt uppsving. Dessa motsätter sig ofta västlig rationalitet och materialism.

Religionstillhörigheter bara i Europa visar alltså en provkarta på latenta motsättningar mellan protestanter/katoliker, katoliker/ortodoxa, kristna/muslimer och muslimer/sekulariserade. Islamofobi och antisemitism finns dessutom. Även motsättningarna inom en religion kan vara stora.

Utanför Europa finns stater med stora religiösa motsättningar som i Nigeria, Iran, Sudan, Egypten, Pakistan och inte minst Saudiarabien. USA som tidigt varit hemvist just för de religiöst förtryckta visar stor tolerans och någon ''slöjdebatt'' lär inte förekomma.

Omfattande förföljelse pågår i vår tid där 230 miljoner kristna i 50 länder är särskilt utsatta. Ofta bekämpas gamla kolonialmakter, men också FN:s kamp för mänskliga rättigheter. Muhammedaner angriper främst i Nordkorea, Somalia, Syrien, Irak och Afghanistan medan hinduer attackerar i Indien.

Religion och krig

Att göra religion till politik har alltid pågått.

- "Även heliga krig är krig. Av det skälet borde krig kanske inte förekomma” /Författaren Umberto Eco.
- Heliga krig lär sakna legitimitet i Koranen.
- De som rår över människors fantasi har makten i varje samhälle, vare sig det gäller religion eller politik.   /Författaren Philip Roth

Målet att bli en bättre människa inom den egna religionen borde vara mer väsentligt än att sprida den. Det heliga, mysterium tremendum, den vördnadsfulla känslan av enhet med alla människor och med allt liv borde medföra att våld och motsättningar blir meningslösa och omöjliga. Ändå hör religionskrigen till de grymmaste. Att tillhöra en religion är en sak, men att tro sig ha en gudomlig order att missionera är en annan.

Överlägsenhet som riktas utåt, blir lätt aggressivt missionerande, driven av religiös fanatism och ekonomiska intressen med härskartendenser, exploatering och förtryck.

Inre överlägsenhet förekommer också då man håller sig för god att överhuvudtaget beblanda sig med hedningar och ogudaktiga. Denna form leder dock mer sällan till våld även om den kan vara provocerande.

Buddhismen ses som den mest fredsskapande, då den i princip inte sanktionerar våld av något slag, varken direkt eller indirekt. Buddhismen är inte en missionerande religion utan där är det - "budbäraren som är budskapet". Dock har det alltid funnits organiserade grupper av buddhister som använder våld t.ex. i Sri Lanka.

I en film om Gandhi störtar en förtvivlad man fram till Gandhi med skräck i ögonen inför att komma till helvetet då han själv hindu, har mördat en muslimsk pojke. Hans egen son hade i sin tur blivit ihjälslagen av en muslim. Gandhi svarar lugnt att det finns en väg bort från helvetet för denne hinduiske man. Han skall adoptera en föräldralös pojke och fostra honom till muslim!

Islam kan bedömas som den religion som är minst tolerant mot andra religioner.

Att ta till vapen i den religiösa fanatismens namn är fortfarande det mest barbariska, det onda som måste bekämpas hävdade redan Voltaire på sin tid och i Traktat om toleransen slutar han med en bön till alla världars Gud varur jag citerar:

"Du har inte givit oss ett hjärta för att hata varandra och händer för att mörda varandra; giv att vi ömsesidigt må hjälpa varandra att bära bördan av ett mödosamt och flyktigt liv; ... Att de som på ljusan dag tänder vaxljus till din ära, tål dem som åtnöjs med strålarna från din sol; att de som över sin dräkt draga en vit linneklädnad för att säga att man bör älska dig, inte avskyr dem som säger detsamma under en kåpa av svart ylle; att det må vara likgiltigt på vilket språk man tillber dig; ... "

Religion och natur

År 2015 kom påven Franciskus encyklika Laudato Si', Lovad vare du, där kyrkorna gemensamt slutit upp kring klimatfrågorna.

Tidiigare har till exempel Kyrkornas Världsråd, 1969 startat arbete för ekologisk rättvisa och diskuterat hållbar utveckling. Vid Parliament of the World´s Religions, 1993 enades man om att formulera en global etik, men där fick naturen en mindre framträdande plats skriver Carl Henrik Lyttkens i Människan en ohållbar historia?, 2012.

•   Hinduismen ser en gudomlig närvaro i all natur och har därigenom bromsat exploateringen och liksom inom buddhismen har man engagerat sig mot miljöförstörelse.

•   Östkristna kyrkan tolkade ofta naturen symboliskt och inom den västliga kristenheten fanns t.ex. Franciskus av Assisi på 1100-talet som förkunnade en ödmjuk inställning till naturen.

•   Judendom, kristendom och islam visar dock att människan vanligen satt sig över naturen och tagit som sin uppgift att utforska och utnyttja den. Filosofen Bacon på 1600-talet ansåg t.o.m. att det var människans uppgift att förbättra och omvandla naturen. Här fanns inga heliga skogar. Naturvetaren Linné såg dock en gudomlig skönhet i naturens ekonomi.

•   Ostasiatiska religionerna har från 1900-talet påverkats i riktning mot en mer exploaterande inriktning.

III

Värdet av en tro

Ingen kan bevisa om Gud finns eller inte finns fast många försökt. Tron är mystisk och ofattbar och varken tro eller kärlek kan mätas eller bevisas. Detta kan vara värdefullt för därigenom kan ingen beröva någon annan hennes tillit och tro, en tro som ibland kan försätta berg.

Sanningen behöver inte alltid ha det högsta värdet. Det viktiga i detta sammanhang är att människor byggt upp religiösa föreställningar som kan vara livsbefrämjande vare sig de är sanna eller inte. Den som är sjuk men hoppfull och tror sig få hjälp av en högre makt klarar sig sannolikt bättre, än den som inte har en sådan övertygelse och i så fall blir ju detta också en sanning. Men det är inget bevis för att Gud finns endast för att Gud finns inom den människan.

Vi vet att kropp och själ påverkar varandra. ''Blott hos den som tror sker under''. "Den har tro för vilken mycket är heligt" skrev Verner von Heidenstam.
Människor som i livet
här på jorden verkligen mött djup kärlek och som inom sig lyckats bevara tron på kärleken även under extremt vidriga förhållanden skildras av författarinnan Anita Goldman i boken Ljusbärarna, 2008.

De människor hon skildrar väntar inte hjälp från någon Gud utifrån utan de ser som sin uppgift att själva vara gud-bärare. Detta kunde kanske stå för den högsta formen av religiös utveckling.

Andlighet

Den som stiger in i en katedral kan knappast undgå att gripas av en speciell känsla som skiljer sig från den vi upplever i andra byggnader - något av det vi menar med andlighet.

Andlighet omfattar alltid en känsla. Andlighet är ett gemensamt område som skiljer ut sig från själva religionerna och de religiösa strukturerna.

Frigörelse, uppvaknande, förvandling, upplysning, kristendomens frälsning och buddhismens slut på lidande, visar alla på likartade önskningar och erfarenheter hos människor århundraden igenom, medvetandetillstånd som uppnåddes av t.ex. Buddha, Laotse och Jesus.

Ett gemensamt drag inom andligheten synes vara att skilja formen, d.v.s. den manifesta världen, från det icke manifesta - tomrummet, rymden, ett latent energifält utan ljud, endast tystnad. De som söker andlighet vill förnimma den icke manifesta delen av tillvaron vilken vanligen negligeras, fastän den sägs utgöra en inre hälft av oss. I andligheten söker man jämvikt mellan den manifesta och den icke manifesta världen. Jesus verkade således på jorden, men hans rike "var icke endast av denna världen".

Tendens till dogmatik

Att alla religioner har en gemensam kärna som omges av ett yttre skal av olika varianter på teologi, dogmatik och sedvänjor är en tanke som även framförts av den estniske poeten Jaan Kaplinski.

Runt den inre kärnan har varje religion ett mjukt område med värme, hängivenhet och villkorslös kärlek, med nåd och barmhärtighet till allt liv och med öppenhet utåt mot världen. Gud är den förlåtande kärleken och ömsesidighet är den gyllene regeln.

Längre ut mot periferin kommer i alla religioner olika grader av hårdhet. Där finns det frusna hjärtan som bara ser skillnader och olikheter och som har monopol på sanningen och kräver total kontroll. Dessa brukar organisera sig vertikalt och ge uttryck för religiös hybris som att:

- människan står över naturen, män över kvinnor, överklass över underklass, ett folkslag över ett  annat, egen nation över andra. Utan kärlek blir det hat, våld och krig oavsett vilken religion.

Med aspekterna mjuk och hård kan man i princip undersöka både alla religioner och ideologier, även minsta lilla sekt. Det finns mjuka såväl som hårda liberaler, marxister, demokrater, feminister och veganer. Däremot kan en nazist inte vara mjuk då ideologin bygger på hat.

Historiskt kan man följa tydliga svängningar inom olika religioner mellan en död, kylig och hierarkisk religion och en levande, genuin och förvandlande religion vilket ju är själva grundberättelsen i kristendomen framhåller David Thurefjell i boken Det gudlösa folket, De postkristna svenskarna och religionen, 2015.

Angående kristendomens syn på sexualiteten genom tiderna hänvisas till kap 7.

Fanatiska religiösa grupper med monopol på sanningen har alltid funnits och beskrivs för judendom, kristendom och islam av Karen Armstrong i boken Kampen för Gud, 2001. Fundamentalister finns dock även bland buddhister, hinduer och konfucianer och naturligtvis inom alla slags rörelser inte minst politiska.

Jihad kan inte bara tolkas som att bekämpa det onda i världen utan framför allt att bekämpa det onda inom sig själv.

I nutid är det muslimerna som hyser några procent som är radikala och våldsbenägna som t.ex. talibanerna, al Qaida, Boko Haram och IS.  Jihad är den sjätte plikten för en muslim för vilken det jordiska livet är en tillfällighet och där livet efter döden är viktigast. Att fatta ett heroiskt beslut om vad man skall använda sitt liv till inspirerar särskilt unga.

Mycken grymhet har begåtts i religioners namn, men ofta handlar det egentligen om politik som vid inkvisitionen under Ferdinand och Isabella i Spanien.

Olika ideologier, som kommunism, fascism, nationalism och nazism har ibland fått träda in i religionens ställe. Många längtar efter något utanför sig själva att kämpa och brinna för.

Hönan och ägget

Formar religionerna våra karaktärer så att vi blir mjuka och hårda eller är det hårda och mjuka människor som formar religionerna? Förmodligen sker en växelverkan.

Enskilda människor som får sina grundbehov tillfredsställda och som möts av kärlek under sin uppväxt skulle enligt Freud disponeras för mjukhet och alla de sju dödssynderna har sin rot i en kärlekslös och otrygg barndom skriver professor Stefan Einhorn. Detta avspeglas sedan i den religiösa hållningen.

Vad som sedan händer med denna ''hållning'' under tryck, hot och krig tycks dock vara mindre förutsägbart. Behovet av tillhörighet och att göra som alla andra segrar ofta över den egna övertygelsen.

Som arbetshypotes för levernet utgår många från en fantiserad gud som älskar henne i en skapelse där allt är heligt. Detta är lätt om den egna fadern varit kärleksfull och om inte, så behövs åtminstone en sådan i fantasin.

Några jämförelser

Graden av skolning varierar mellan religionerna enligt Pew Research Center som kommit fram till att antalet formella skolår inom judendomen är 13,4 för pojkar såväl som för flickor. För de kristna gäller 9,3 år, för buddhisterna 7,9 och för muslimer och hinduer 5,6 år.

Får man kritisera en religion? I Kairodeklarationen 1990 säger 57 muslimska stater att man inte får detta. Enligt FN är det människor som skall skyddas, inte vad de tror på och därför är lagen om hets mot folkgrupp nödvändig.

När vi diskuterar en religion är det viktigt att respektera en människas rätt till en tro, men själva tron har vi rätt att granska.

De som debatterar om olika religioner hamnar lätt i fällan att jämföra det bästa i sin egen religion med det sämsta i den andres vilken t.o.m. kan ha något att avundas. Kanske krävs det att man först är förankrad i en viss religion för att sedan kunna jämföra den med andra. Gudsbilden färgas ofelbart av den tid och kultur där vi fötts. Vidare borde man hålla isär begreppen religionskunskap, religion och tradition.

- För islam gäller att man först och främst är muslim och i andra hand t.ex. från Pakistan. Kristna och hinduer brukar däremot först uppge nationell tillhörighet. Förr talade vi i Sverige om invandrare från  t.ex. Jugoslavien, nu har vi börjat tala om dem som muslimer.

Vi förknippar gärna islam med något medeltida och diktatoriskt, medan filosofi är modernt och demokratiskt. Dock är det muslimerna som har bevarat och vidareutvecklat den grekiska filosofin och de har hela tiden haft livaktiga filosofer där utmaningen ofta är hur man kan leva ett bra liv.

Både islam och hinduism erbjuder ett heltäckande program för levernet och politikerna kan här räkna med de troendes lojalitet. Kristendomen skiljer däremot på "det som tillhör Gud och det som tillhör kejsaren"- den världsliga makten. Moskéerna är till för män även om det t.ex. i Kina finns moskér också för kvinnor.

- Hinduismen i vår tid har allt svårare att få acceptans för sitt kastväsende och möter liksom islam opposition mot sin kvinnosyn.

- Inom konfucianismen finns exempelvis sedan 2500 år fem hörnpelare: fursten över folket, fadern över sonen, mannen över hustrun, äldre bror över yngre, äldre vän över yngre vän. Men tiderna förändras och det är inte längre säkert att det finns lydiga undersåtar eller någon äldre bror och kvinnorna börjar bli läskunniga och förvärvsarbetar.

- Inom judendomen har merparten av det judiska folket valt att inte bo i Israel och de har ingen gemensam samling av politiska eller religiösa övertygelser - men de befinner sig i samma religiösa flod nämner författaren Jonatan Safran Foer. Man har haft anledning att undersöka vad integration och assimilering medför.

- Kristendomen omhuldar de fattiga och att man inte skall söka sig skatter på jorden utan i himmelriket medan hinduerna snarare ser fattigdom som självförvållad. Även för islam finns mindre problem med jordiska tillgångar. Inom kristendomen står kärleksbudet  högst och vi skall inte göra goda gärningar för att själva komma till himlen utan av kärlek till vår nästa.

Katolikerna har sakrament - nådemedel - de heliga symboliska handlingarna som skall vara en källa till styrka och verka som Kristus handlande genom kyrkan. Genom dopet, bikten, nattvarden, konfirmationen, de sjukas smörjelse, äktenskapet och ämbetsvigningen skall den ortodoxe hjälpas att komma till besinning om sin vandel. Protestanterna räknar däremot endast med två sakrament - dop och nattvard.

Vad som händer efter döden har sysselsatt alla religioner. - De kristna har tankar om att komma till himlen efter ett dygdigt liv, annars väntar helvetet. - Judarna uttalar sig inte med någon säkerhet och tror man på ett helvete varar det dock bara 12 månader. - Islam lovar både himmel och helvete. - Hinduerna erbjuds en mer varierad möjlighet som återfödelse till ett liv på jorden som människa eller en tillvaro tillsammans med den gud man tillbett eller uppgår man i den gudomliga kraften Brahman. - Buddhisterna kan återfödas som människa, djur eller växt men i lyckliga fall liksom Buddha uppgå i Nirvana.

IV

Religionsfrihet

Indien har framgångsrikt visat att det går att leva tillsammans trots olika religioner. Även om strider blossat upp har människorna senare återgått till tidigare fredliga samexistens. Indien har ett stabilt sekulariserat och demokratiskt statsskick trots olika religioner, etnicitet och språk.

Kina har haft en öppen attityd till olika religioner för att se vad man kan lära av dem.

De mänskliga rättigheterna tar upp religionsfrihet i artikel 18 trots att många menar att man inte borde behöva betona just religionsfrihet. Men religioner består inte bara av en tro utan även av tillhörande sedvänjor och praxis och det är dessa senare som gör att enskilda individer kan råka illa ut av t.ex. fanatiker även inom det egna samfundet.

Religionsfrihet innebär att tolerera andras samfund samt frihet att byta religion och även frihet från religion. Med religionsfrihet skall alla behandlas lika oavsett religion men det innebär inte rätt att bli särbehandlad på grund av religion.

I Sverige tar vi religionsfrihet för given, men detta gäller inte för flertalet människor i välden. Där den finns, brukar den ha en lång förhistoria. Olika personer i skilda kulturer har genom århundraden förespråkat religionsfrihet.

Som svenskar tillhör vi en kristen kultur där många svenskar kallar sig ''namnkristna''.

•   För inte så länge sedan var det straffbart att inte tillhöra katolska kyrkan – då var man en ''avfälling''.
•   Först med Westfaliska freden 1648 blev tyska rikets katoliker, lutheraner och reformerta likställda.
•   På 1900-talet kom i Sverige formuleringen att Kunglig Majestät ”bör ingens samvete tvinga eller tvinga låta, utan skydda var och en vid en fri utövning av sin religion, så vitt han därigenom icke störer samhällets lugn eller allmän förargelse åstadkommer”.
•   1919 års skolreform togs kristendomsundervisningen bort från kyrkans kontroll i Sverige.
•   1930 slutade folkbokföringen i Sverige att registrera trostillhörighet.
•   1962–1965 deklarerade katolska kyrkan religionsfrihet.
•   1981 uppmanade FN:s generalförsamling alla stater att lagstifta om religionsfrihet i överensstämmelse med dokumentet om de mänskliga rättigheterna. Varje år tar en kommission inom FN emot undersökningar och rapporter om kränkningar.
•   2000 skildes stat och kyrka åt. Staten skall då inte blanda sig i religiösa samfund och dessa skall inte heller blanda sig i statens angelägenheter.

Till USA emigrerade många undan religiös förföljelse och där råder religiös mångfald och tolerans och även där ingår att staten skall skiljas från religionen liksom kyrkorna från staten. Yttrandefriheten gör dock att man kan kritisera religiösa inslag som verkar problematiska i samhället.

Sekularisering

”Vi som ingen änglasång förnimmer
och till ingen trofast fader ber
men i jordens tyngd och ljusets skimmer
höga under och mirakler ser”.
/Alf Henriksson, författare, poet.

Kyrkan stod tidigare för både skola, vård och omsorg - områden som nu tagits över av staten. Vi har nu ett utbud inom dessa områden som är vida större än vad kyrkan tidigare kunde erbjuda. Kyrkan stod för kultur och gemenskap och för bara drygt hundra år sedan var de flesta i världen inte läskunniga. Utbildning och utbudet för en modern människa med tv, tidningar, facklitteratur, deckare, romaner, poesi och musik är enormt. Vi har möjlighet att informera oss och diskutera på ett helt nytt sätt.

En sekulariserad människa har ersatt straff med psykisk bearbetning och behandling och insikt om eget ansvar för hur känslor hanteras. Inte bara ödet bestämmer utan vi görs själva delvis ansvariga för våra liv. Som sekulariserad är man ofta religionsneutral dock icke värdeneutral. Själva sökandet efter livets mening och villkor har blivit en livsstil.

Existentialisterna har namn som Sören Kirkegaard, Jean Paul Sartre och Martin Heidegger, Människan är inte helt beroende av den miljö och situation som hon befinner sig i utan har viss frihet att reflektera och välja.

Humanisterna med filosofer som Sokrates och Platon och senare Erasmus av Rotterdam och J. J. Rousseau betonar humana värden. Nutida humanister är ofta starkt engagerade för de mänskliga rättigheterna som har tillkommit utanför religionerna. Man vänder sig mot hierarkiska strukturer som mannen över kvinnan etc. Människan har vissa basbehov och en medfödd personlighet och Abraham Maslow införde begreppet 'behovstrappa' som vi har att följa steg för steg.

Humanisterna finns sedan 1979 i många länder där Sverige har 5500 medlemmar med Christer Sturmark som ordförande och författare till Upplysning i det 21:a århundradet, 2015.

Seientisterna betonar rationellt tänkande och en vetenskaplig syn med rätt att ifrågasätta etablerade sanningar. Flera, inte bara Mäster Eckhart på 1200-talet såg också människans intellekt som något gudomligt.

Med bland andra professorn och författaren Richard Dawkins i spetsen är det nu dags att göra upp med vår kristna gudsföreställning. Dawkins tes är att:

- på människans nuvarande utvecklingsnivå med vår förmåga att tänka är moralen avgörande och det krävs ett medvetet program där vi själva måste ta ansvar för vår utveckling om vi vill överleva. Här gäller stora frågor som klimat, energi, natur, ekonomi och kärnvapen - områden som alla kräver etik.

En religionsskeptisk hållning är nu vanlig i Västeuropa med ökad frihet och möjlighet att välja - och då inte bara den lättillgängliga populärkulturen, vars texter dock ofta tar upp ämnen som kärlek och förtröstan.

Även sekulariserade människor behöver samlingsrum vid viktiga milstolpar i livet som födelse, äktenskap och död. I kyrkan kan vi uppleva tradition, andakt och historia med tacksamhet för vad förfäderna skapat.

Graden av sekularisering hänger ofta samman med ett lands ekonomiska utveckling. Som exempel började Uppsala domkyrka byggas då Sverige var ett fattigt land med en halv miljon invånare. Det var den tidens livförsäkring. Varaktig fred, hög materiell standard och trygghet med statlig sjukförsäkring kan såsom i Norden bidra till sekularisering.

En undersökning pågår om värderingar av World Value Survey. Den omfattar tre miljoner människor mellan 18 och 70 år boende i ett åttiotal olika länder. Det visar sig då att begrepp som Gud, familj och nation tycks vara starkast förankrade bland fattiga befolkningar som lever av jordbruk och att hemmavarande kvinnor ofta är mer religiösa än kvinnor i arbetslivet. Vägen skulle alltså gå från jorden och kyrkan till staden, industrin och det sekulära samhället. I USA står nu 46 miljoner utanför alla kyrkor och nedgången märks nu särskilt bland ungdomar.

Men detta kan vara en alltför enkel bild. Även om samhällets institutioner sekulariseras så finns folkliga religiösa kulturer i fattiga industriområden och det religiösa landskapet lär vara fyllt av många överraskningar.

Enligt en undersökning utförd 2004 av Princeton Survey Research Associates international tror fortfarande 67 procent av USA:s befolkning att Jesus är Guds jungfrufödda son, 69 procent tror att helvetet är en realitet och 48 procent tror inte på Darwins evolutionsteori.

Hur sekulariserat är egentligen Sverige där 66 procent är betalande medlemmar i svenska kyrkan och där svenska staten sköter inbetalningen av kyrkoskatten och där vi har både katoliker, muslimer och privatreligiösa? Det lär finnas 3700 kyrkobyggnader som tillhör svenska kyrkan förutom att det finns både små bönhus och andra lokaler för olika samfund.

Post-sekularisering

Vi befinner oss nu i en post-sekulariserad tid där man inte längre är lika säker på att religion, transcendens eller ens Gud är något förlegat eller ett övervunnet stadium. En sekulariserad inställning skulle då bara vara ett möjligt perspektiv bland andra.

Albert Camus förklarade att "Jag tror inte på Gud och är inte ateist." Thomas av Aquinos i sin tur menade att "Gud inte är svaret. Gud är frågan" och så länge människor frågar om rätt och fel, mål och mening med sina liv torde religionen bestå om än i nya former och samfund. De andliga behoven tycks kvarstå och drar till sig ökat intresse. Vi har nyandliga rörelser som New Age, Mindfulness, yoga, meditation och tai chi och vi talar om chakra, auror, karma och reinkarnation och tidningar och självhjälpsböcker kommer i strid ström.

V

Hur började det hela?

Alla kulturer under tusentals år har haft föreställningar om en skapare och övernaturliga väsen både över och under jorden. Det finns onda och goda krafter, gåtfulla väsen som ger oss sjukdomar, gör oss vanskapta, ger otur, skapar konflikter och utsätter oss för jordens skälvningar och annat obegripligt. Dessa väsen skänker oss även skyddsänglar, mirakel och osannolik tur.

Vad kan vara mer angeläget än att komma i kontakt med dessa krafter och utröna deras vilja, blidka dem, finna bot och överleva? Vissa benådade personer som schamaner och andra religiösa personligheter "vågar den farliga färden längs sköra tankesträngar" fram till gudomen och återvänder med budskap, tolkade enligt gällande kultur. Allt får en förklaring och görs begripligt till lättnad för människorna. Med denna syn kan man t.ex. se Guds befallning till Abraham att döda sin son Isak. Då Abraham även föreställde sig Gud som barmhärtig kunde Abraham själv tolka Guds bud som att det räckte med hans beredskap att lyda.

För 3000 år sedan brukade kineserna hetta upp sköldpaddsskal och i sprickorna som bildades sedan se ''tecken'' som svar på kungens frågor om skörd, krig och fred. Även på orakelben har man funnit dessa tidigaste tecken för skrift. Kungen - gudomen - var den förmedlande länken mellan folket och andevärlden som bestod av kungahusets döda förfäder. Dessa andar kontrollerade sedan allt från sol och regn till segrar och sjukdom. Även här måste andarna blidkas och de styrande använde offer från människor och djur och det var endast kungahuset som kunde rädda människorna - idag är det partiet.

Nedanstående tankar kommer till största delen från Lasse Bergs bok Gryning över Kalahari, 2005.

•  Dans för att komma i trans

Att röra sig i grupp och dansa på ett lekfullt sätt till monoton, rytmisk musik under lång tid är lustfyllt och ger sammanhållning. Några kommer så småningom i trans och genomströmmas av en extra energi som genom beröring kan komma de övriga i gruppen till godo. Därigenom kan det som är ont dras ut. Helande, bot och försoning kan ske. Efter dansen känner sig alla lättade och renade, sammanhållningen i gruppen har stärkts och då överlever man bättre.
Den som kommer i riktigt djup trans svettas, djupandas, flämtar, får hes röst, ont i mellangärdet, näsblod och konvulsioner som kan sluta i medvetslöshet och en puls som nästan upphör. Detta kostar mycket energi. Efteråt krävs lång sömn. Man betalar ett högt pris för att utröna makternas vilja och få dem på sin sida.
Andra metoder för att komma i trans kan vara att isolera sig i en mörk grotta, tillfoga sig stor smärta eller använda vissa växter som narkotika. Hallucinationer som uppstår kan vara av olika djup och såväl skrämmande som extatiska och lyckliga. Under dylika transtillstånd kan man se bilder, höra röster, känna hur kroppen förvandlas och se andra världar som både känns, hörs och luktar. Migrän, epilepsi och schizofreni kan också framkalla hallucinationer vilka - liksom dagdrömmar och drömmar - bara är några av våra möjliga medvetandetillstånd. Skickliga schamaner kan förflytta sig mellan olika nivåer av medvetande.

Transdansen kring lägerelden var en angelägenhet där alla deltog, men i djupa grottor i Europa uppkom för mer än 30 000 år sedan ensamma specialister med privilegiet att umgås med andarna och blidka dessa. En sådan schaman kunde få stor makt genom sina syner som ansågs givna av gudarna och vilka han hade ensamrätt att tolka. Därifrån är steget inte långt till religiösa hierarkier.

•  Stadier under hallucination

Vår hjärna är idag likadan som för 40 000 år sedan anser moderna forskare. Den är fortfarande konstruerad så att alla människor, oavsett kultur, under hallucinationer genomgår tre olika stadier.
Först ser man optiska fenomen som geometriska figurer, nät, stegar, vinklar och sicksackmönster som blinkar, rör sig och flyter ihop. I stället för den verkliga världen ser man strukturer och dessa kommer från den egna hjärnan.
Sedan får man ett sjätte sinne som ger personliga upplevelser. De syner man ser jämförs sedan med vad som finns lagrat i minnet. Något runt kan bli en apelsin för den som är törstig, eller en bomb för den som är rädd.
Slutligen blir hallucinationerna ännu djupare. Omvärlden stängs av och man blir alltmer autistisk. Man sugs in i en mörk tunnel och möts av ljus. Kanske flyger man uppåt eller ramlar ner i ett hål i jorden. Runt tunneln finns ett nätverk av bilder där de geometriska figurerna åter dyker upp. Dessa kopplas samman med bilder av djur, människor och monster. Det känns som att det kryper i kroppen och att extra lemmar växer ut. Det sticker och bränner som av insekter och pilar. Människor förändras till djur och djur till människor. En tavla kan bli tredimensionell eller flyta ut över väggar och tak. Kroppsdelar förändras och benen kan gå i sicksack. Synerna har stark emotionell laddning.

Grottmålning

•  Grottmålningar 

Med denna kunskap har man kommit att se på gamla grottmålningar, klippkonst och stenyxor på ett helt nytt sätt. Förr såg man dessa skickligt gjorda avbildningar som konst eller kanske jaktmagi med ursprung i Europa. Nu vet vi att de äldsta finns i Afrika och är flera hundratusen år gamla. Vidare finns det hundratusentals även i Asien, Amerika och Australien.

Grottmålningarna har alla liknande motiv och man har kommit fram till att inte heller de europeiska målningarna under 25 000 år har genomgått någon förändring i motiven. Vissa djur avbildas och antalet människor kan variera.
En sydafrikansk professor i arkeologi, David Lewis-Williams, som är väl insatt i bushfolkens mytologi och där är en eland en mytisk centralfigur. Han såg plötsligt en sådan i en av dessa målningar och insåg då att dessa inte var realistiska bilder av den yttre världen utan av den inre. I målningen han såg fann han en döende eland med korsade ben och päls som står rätt ut. Den som håller i bildens svans är döende med benen i kors och håret på ända; tecken på att han själv håller på att bli en eland. Bilden är en symbol för döden och resan in i den andliga världen.
Enighet råder idag om att dessa målningar är religiös konst med symboliska bilder som funnits långt före senare människors alla religioner.

•  En religiös gen? 

Eftersom religioner är allmänmänskliga har forskarna t.o.m. frågat sig om det finns en religiös gen. I viss mån är svaret ja. Det finns en gen som styr produktionen av kemikalien monoamin i hjärnan, vari serotonin och dopamin ingår. Antalet receptorer för signalämnet serotonin hos friska människor visar stora variationer. Det framkommer tydligt att ju fler receptorer för serotonin man har ju mer skeptisk är man till allt som har med mystik att göra och omvänt.
Om balansen ändras kan djupa ''religiösa'' erfarenheter framkallas såsom att känna sig vara ett med universum, lämna sin kropp och gå in i något som kan kallas Nirvana. Denna förmåga kan i viss mån tränas upp och även stimuleras utifrån. En känsla som kallas oceanisk anses vara gemensam för de religiösa upplevelserna. Svaga magnetfält mot högra tinningloben och störningar i förbindelsen mellan hjärnhalvorna kan göra att vi hör röster och detta blir ytterligare exempel på sådant som kan påverka oss.
Trumma

•  Rytm och musik

Rytm och musik har haft stor betydelse för evolutionen och tycks vara helande och kunna hjälpa människor. Som alltid formas våra upplevelser i hjärnan och orsakas av eller följs av kemiska reaktioner. Men hur dessa syner eller budskap tolkas kan inte hjärnforskningen ge svar på.
Den som har befunnit sig på en stor läktare med tusentals andra personer som rytmiskt klappar i händerna, gungar och skanderar hejarop eller slagord kan känna sig både skrämd och lycklig över att gå upp i något större, bli ett med alla andra, uppleva gemenskap och sammanhållning. Samma lustfyllda känslor uppstår inom taktfasta roddarlag och bland marscherande soldater. Detta är erfarenheter som har utnyttjats av militärer och demagoger.
I modern tid tar vissa kyrkor - som pingströrelsen med 6 miljoner medlemmar - fasta på vårt urgamla behov av sång, rytm och extatisk dans. Idrottens hejaramsor, rockkonserter, sångkörer och vissa partyn lutar åt samma håll, men de ger långtifrån den djupa gemenskap vi törstar efter i vår individualistiska kultur och den gemenskap som band samman våra förfäder i små grupper.

•  Från orakel till psykoanalys

Under antiken sökte man få svar från gudarna genom att med bävan uppsöka heliga platser i Delfi och på andra ställen för att med oraklet som förmedlare lära känna sig själv och få gudarnas svar på trängande frågor. Prästen eller prästinnan, för den delen också schamanen var både den som förmedlade frågorna till högre makter och den som gav svaren. Den sökande fick genomgå vissa riter som att sova på skinnet av en vädur för att s.a.s. ruva över sin undran och invänta en meningsbärande dröm. Även oraklet skulle förhålla sig ruvande och förväntades sedan formulera makternas svar i gåtfull eller allegorisk form.

I vår tid undrar vi kanske mest över vad som gäller för oss själva och går till horoskop, spåmän eller personer som tycks ha en parapsykologisk förmåga som clair voyance - att uttala sig om oss och förutse vår framtid. Vi går även med viss bävan till psykoanalysens slutna rum och stimuleras att fånga upp nattens drömmar och berätta dem för analytikern. Det nya som Freud införde var att den sökande själv uppmanas att associera fritt till sina manifesta drömmar för att komma åt deras eventuella bakomliggande innehåll. Gemensamt letar man sig sedan fram till individens egna svar på sina egna frågor med drömmen som ledning och visdom.

Litteratur:
Armstrong, Karen, Kampen för Gud, 2001

Berg, Lasse, Gryning över Kalahari, 2005

Bolan, Jean Shinoda, Gudarna inom oss, 1993 

Bolan, Jean Shinoda, Gudinnorna inom oss, 1998

Einhorn, Stefan, Medmänniskor, 2007

Einhorn, Stefan, De nya dödssynderna, 2014

Franciskus, påve, Lovad vare du, 2015

Freud, Sigmund, Svensk utgåva av Freuds samlade verk band X

Goldman, Anita, Ljusbärarna, 2008

Hammar, K.G. Släpp fången loss, 2015

Lyttkens, Carl Henrik, Människan en ohållbar historia?, 2012

Moberg, Vilhelm, Utvandrarna, 1949

Sturmark, Christer, Upplysning i det 21:a århundradet, 2015

Thurefjell, David, Det gudlösa folket, De postkristna svenskarna och religionen, 2015

 

Läs vidare: Kap. 15 Mänskliga rättigheter MR >>