15 Frihet och Mänskliga rättigheter

 

     Frihetsgudinnan    Ansvarsgud    

Frihetsgudinnan väntar på sin make Ansvarsguden.

Rubriker: 

Inledning

I

Vår frihet och planeten

Frihet i olika stater

Yttrandefrihet

Tryckfrihet

Individens frihet

Nya friheter

Nya ofriheter

     Frihet och byråkrati

II

Mänskliga rättigheter

Förhistoria

Områden och arbetsordning för MR

     A - Grundrättigheter

     B - Medborgerliga rättigheter  

III      

Kvinnors rättigheter

Barns rättigheter

Funktionsnedsattas rättigheter

IV

MR och verkligheten

Förslag till uppdatering av MR

Kritik mot MR

      Östasien, Arabvärlden, USA

Övervakning

En helhetssyn på människan.

Litteratur

I

Figur som bär jordglob

Vår frihet och planeten

Vi har gett oss obegränsad frihet att söka välstånd och rikedom och finansvärlden har fått härja relativt fritt på ett sätt som inte är hållbart i längden.

Vår framgångssaga tog fart från mitten av 1900-talet, men har nu gått över gränsen för vad naturen och klimatet tål. De flesta har sett farliga utvecklingskurvor som sedan stigit brant och borde tjäna som varningssignaler.

1970 kom beslut om om en myndighet för miljöskydd i Amerika, men 2017 berövades samma myndighet några av sina befogenheter.

Att snabbt ställa om är den frihet vi i viss mån ännu har.

Om inte staten och vi själva begränsar oss kommer naturen och klimatet att göra det.

Det arbetas, men för långsamt, för att sätta gränser och ramar för våra verksamheter, lagar behöver upprättas med möjlighet till juridiska påföljder, men politikerna undviker ämnet. Se Staffan Laestadius senaste bok, Klimatet och omställningen, 2018.
 
...........

Frihet i världen

Man kunde frestas tro att där det är fred där råder frihet framhöll fredsforskaren Johan Galtung. Dock kan fred råda i samhällen som är både despotiska och stagnerade. Fred kan vi få om vi underkastar oss, men vi vill vanligen ha mer än så - både fred och frihet.

Fria människor bidrar till mindre våld, oro och politisk instabilitet än andra. Ju större frihet inom två länder ju mindre våld mellan dem konstaterar professorn i statsvetenskap R. J. Rummel.
Filosofen Rousseau menade att de som motsatte sig frihet måste tvingas att bli fria.

Mao hävdade att ”makten kommer ur gevärspiporna” och f.d. presidenten Bush nämnde att friheten skulle komma samma väg ”försvarsdepartementet hade blivit det mäktigaste medlet till frihet som världen någonsin skådat".

Den attraktiva friheten har såväl nazister som kommunister korrumperat med slagord som ”arbete ger frihet” och ”frihet åt folket”. Stalin, Hitler och Mao kunde utöva sin makt med hjälp av förföriska löften i propagandan. Människor blev entusiastiska och beredda till heroiska insatser., men följden blev lydnad, rädsla, angiveri och kontroll. Staten blev guden och under täckmanteln "folkets bästa" blev individen ett objekt och utbytbar utan några moraliska problem.

När kommunismen inte kunde uppfylla sina mål kollapsade systemet. I Ryssland har människorna nu blivit mer borgerliga konsumenter, men då fick också kapitalismens värsta avigsidor snabbt insteg med ojämlikhet, fattigdom och skamlös rikedom.

Om målet ”frihet åt folket” verkligen hade uppnåtts hade människorna då vetat hur man skulle använda denna frihet? Det undrar nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i boken Tiden second hand, 2013. "Friheten verkade ju så enkel. Men snart började vi själva digna under dess börda eftersom ingen hade lärt oss vad frihet innebär. "Vi hade bara fått lära oss hur man dör för friheten...  Hela historien igenom har vi överlevt men inte levt".

Vi har alltid krigat eller förberett oss för krig framhåller hon. Av alla ungdomar mellan 19 och 30 år   är det nu 50 procent som har Stalin som förebild och en nostalgisk dröm om ett storslaget sovjet har återkommit.

Hon själv var med i den kommunistiska barnorganisationen och bar medlemsmärke och blev sedan  med stolthet pionjär.

..............

Detta påminner mig om känslan jag själv hade då jag var en hängiven scout. Vi hade bra ledare och lärde oss sådant som inte ingick i skolan. Att klara sig i skog och mark, slå knopar, lägga förband och att som patrull ansvara för att t.ex. dagligen under en tid hämta mat till en fattig gumma. Vi sjöng och hittade på underhållning till lägerbålen. "Alltid redo" var mottot och vi avlade prov och fick olika märken som synliga bevis på vilken grad vi uppnått. Sen började jag i gymnasiet och intresset slocknade helt.

Frihet i olika stater

 

Freedom House är en organisation med bas i Washington som vi kan tacka för att de sedan 1941, alltså under drygt 75 år, har åtagit sig att bedöma graden av frihet i världens stater.

De har bedömt ett stort antal faktorer och graderat dem med poäng som sedan vägts samman där 1 är bäst och 7 är sämst. För frihet kräver de av en stat att medborgarna har:

- Politiska rättigheter 

   valprocess med  politisk pluralism och att

   statsmakten fungerar. Vidare krävs

- Social och ekonomisk frihet med

   yttrande- och trosfrihet

   rätt att organisera sig, rättssäkerhet samt

   personlig autonomi och

   individuella rättigheter.

Vad man bedömt sammanfaller alltså i viss mån med de Mänskliga rättigheterna se under II.

Bilden nedan bygger på deras rapport från år 2016.

Fria var 89 stater med 2900 miljoner invånare med  1 - 2,5 poäng, en minskning med tre stater

Delvis fria var 55 stater med 1700 miljoner invånare med  3 - 3,5 poäng

           Ofria var 51 stater med 2600 miljoner invånare med  4 - 7 poäng.

Frihet i världen

År 2018 får Finland högst poäng, därnäst Norge och sedan Sverige. Sist kommer Azerbadjan, Ryssland Vitryssland och Turkiet. Av 47 europeiska stater hade friheten minskat i 29 länder och ökat i 11.                                                                    

Varje stat begränsar vår frihet. Var skall staten med krav på enhetlighet och tvång sluta och var skall civilsamhället med frivillighet och mångfald börja? ”Med för litet stat blir samhället kaotiskt och med för mycket en kasern" framhåller skribenten P J Anders Linder.

Bilden nedan visar graden av frihet som råder i olika länder.

Staten behöver t.ex. inte styra familjelivet eller tala om för oss hur vi skall ta hand om våra barn eller vad vi skall äta. Människor förstår själva att de behöver bra mat. Kunskap kan vi skaffa från många håll - från varandra, dagstidningar och böcker.

Staten behöver inte heller bestämma hur vi skall vara klädda. Att förbjuda muslimska kvinnor att gå på offentliga platser i burka går emot demokratiska ideal om frihet och religiös tolerans. Krav på att en kvinna som tenterar på ett universitet måste ta av slöjan för att visa att inte någon annan döljer sig i hennes ställe är en annan sak, liksom när slöjan kan vara ett hinder i en viss yrkesutövning.

Kvinnor i många arabiska länder borde själva få bestämma hur de vill vara klädda och vad de vill demonstrera för och emot. Kanske skyddar burka mot sol och sandiga vindar, kanske är den ibland bekväm då kvinnorna slipper tänka på frisyren innan de går ut.

I Frankrike får man inte bära religiösa symboler i statlig tjänst, däremot är det fritt fram för privata företag att själva bestämma.

FN- rapporterna Arab Human Development Report från åren 2002 och 2003 var skriven av enbart arabiska forskare och har väckt stor uppmärksamhet. I dessa visades att arabvärlden var den mest ofria regionen i världen. Dit hörde 22 länder med 280 miljoner invånare som ingår i Arabförbundet.

Man påvisade tre stora brister som underskott på frihet, jämställdhet och tillgång till kunskap. Detta till sorg för alla dem som sett araberna som föregångare och kulturskapare inom många områden. Forskarna kom fram till att invasioner och ockupationer utifrån hade kört över de berördas rätt till självbestämmande och blivit ett hinder för förändringar. Något annat kanske inte hade varit tillåtet att skriva.

I omvärlden har man ofta tänkt sig att det är islam som varit hindrande för utvecklingen, men numera ser många i stället att orsaken ligger i bristande maktfördelning och åldriga ekonomiska strukturer vilket också anses vara fallet i Ryssland.

Yttrandefrihet 

Individers yttrandefrihet vållar ofta problem och kan vara provocerande.

Yttrandefriheten kan ses som ett medel och inte som ett mål. Medel för vad? Yttrandefriheten är ett medel för att underlätta kommunikation mellan människor och är inte tänkt som ett sätt att höja en tidningsupplaga. Kommunikationen kan i stället försvåras om den används vårdslöst utan takt och hänsynsfullhet.

Frankrike har total yttrandefrihet med två undantag, man får inte förneka förintelsen och inte heller folkmordet i Armenien.

I Frankrike finns 5 miljoner muslimer och dessa borde vara informerade om att man i Frankrike har rätt att driva med såväl politiker som med Jesus och Mohammed. Fransmännen bör i sin tur ha kunskap om att det sista är något helt förbjudet för muslimer. En fransman i ett muslimskt land bör också vara informerad om detta, annars råkar han illa ut. Man borde alltså ta seden dit man kommer.

De fransmän som tycker illa om muslimers kläder och förtrycket av kvinnor kan vilja provocera dem genom att häda Muhammed. Har man då nått målet att kommunicera - eller tvärtom? De likheter som finns mellan fransmän och muhammedaner frågar man mindre efter.

Till min vän kan jag säga att "du är ju inte riktigt klok", men inte till en utomstående. Vad som är humor för de inkluderade kan vara en skymf för de exkluderade. Vi har faktiskt rätt att avgöra vad vi vill yttra och till vem. Med Göran Rosenbergs ord borde vi fråga oss: "Vad är det jag tänker säga bra för?"

FN har en konvention mot rasdiskriminering som Sverige undertecknat 1966. Enligt paragraf 4b är rasistiska organisationer totalt förbjudna. Ändå tillåter vi sådana vilket påtalas av ordföranden i FN-förbundet. Under 1916 hade vi drygt 4000 registrerade främlingsfientliga aktiviteter med demonstrationer och föredrag.

Tryckfrihet

Som friast rankas  Finland, Nederländerna, Norge, Danmark, NyaZealand med Sverige på åttonde plats.

Sämst förhållanden råder i Eritrea, Nordkorea, Turkmenistan, Syrien och Kina och  det land som nu fängslar flest journalister är Turkiet.

Sverige

Tryckfrihetsforordningen TF, från 1766 var den första i världen och vi är stolta över att ha kunnat fira 250-årsjubileum. En av grundbultarna säger att staten t.ex. inte får förhandsgranska en tidning.

Den tändande gnistan för vår tryckfrihetet var en avhandling av Peter Forsskål med titeln "Tankar om borgerliga friheten". Då den skulle presenteras i Uppsala mötte detta först diverse motstånd.

Yttrandefrihetsgrundlagen YGL  är en senkommen förordning som också den behöver ses över då den numera inte ger speciellt starkt stöd åt yttrandefriheten framhåller professorn i civilrätt Mårten Schultz.  Bara t.ex. ett begrepp som yttrande  kan vara svårt att definiera i lagens mening,.

Individens frihet 

  

- Sanningen skall göra eder fria.

- Ingen är fri när andra är förtryckta.

- Det har aldrig funnits någon fri människa, vi är alla beroende av varandra.

- Det högsta goda man kan göra människorna är att skänka dem bruket av sin fria vilja ty det är att skänka dem sig själva. /Torbjörn Säfve

- Allt om kan brukas kan missbrukas.

Slaveri behandlas i kap. 18. och Jämställdhet i kap. 7.

Frihet - gener

Vi har ingen frihet att välja hudfärg och kön liksom en del karaktärsdrag. Disposition för en del sjukdomar liksom begåvning och temperament är i viss mån genetiskt betingade. Livet är inte rättvist, vi får olika kort på handen, somliga får bara tvåor och treor och andra både dam, kung och ess.

Att äga sitt eget liv

Att vara ''ingens herre och ingens slav'' är något omvälvande nytt för många människor i världen. Frihet att varken vara ägodel, undersåte eller objekt under feodalherrar, en enväldig monark, en oligarki, klan eller kast, en president vald på livstid eller en diktator.

Ofta har makt över en individ legitimerats med att vara av Guds nåde, tradition, religion eller av en samhällssyn där individens plats är bestämd en gång för alla.

Detta ruckades av tankar om frihet, jämlikhet och broderskap i Frankrike, England och Amerika. Vertikala strukturer där människans plats var given ersattes av horisontella. Respekt för individen och frihet gentemot stat och kyrka, stam, kast och släkt fick intåg. Många länder genomgår nu sin egen ''Franska revolution''. Individen ses inte längre som ett medel utan i sin egen rätt med frihet att styra sitt eget liv och arbete, att göra förbättringar och få skörda frukterna därav.

Före industrialiseringen visste alla människor att de skulle leva i närheten av den plats där de fötts och att de skulle försörja sig på ungefär samma sätt som sina föräldrar och om man skötte sig väntade evigt liv. Ofta går man fortfarande i föräldrarnas fotspår trots att vi har större valmöjligheter och därmed ökad frihet men kanske mindre trygghet.

Moderna människor kan däremot känna sig utlämnade då de har att själva söka sin utkomst, sina orienteringspunkter och gemenskaper vilket kan vara vanskligt för en del. En fast samhällsordning med familjestruktur och religion ger trygghet.

Friheten kan också berövas en människa inifrån om låg självkänsla, blyghet, skam, rädsla och omedvetna tvångsneurotiska föreställningar hindrar.

Nya friheter

Frihet att inom lagliga ramar själv kunna skapa sig säkerhet och trygghet är en stark drivkraft som gjort att allt fler tagit sig ur fattigdom och kan leva i välstånd. Vi har frihet att t.o.m. ifrågasätta kunskap.

Friheten att förflytta sig med bil, tåg och flyg har ökat markant för många människor vilket gjort det möjligt att arbeta på ett ställe, bo på ett annat och tillbringa fritiden på ett tredje och inte minst har vår frihet att kommunicera ökat med internet och mobiler.

I praktisk mening är den fattige som saknar pengar till bussen och livets nödtorft inte fri.

Nya ofriheter

Nya frihetsinskränkningar uppstår framhåller bland andra fredsforskaren Wilhelm Agrell. Exempelvis kan de som har kontroll över en människas genetiska kod djupt kränka en individs integritet och ”vi kan hamna i ett osynligt men genomreglerat elektroniskt fängelse, rymningssäkert därför att det omfattar hela samhället".

Med internet har följt att både storebror och lillebror kan se dig.

Att övervakning även finns inom demokratier är ingen hemlighet, men där brukar det åtminstone inte vara något man skryter med.

Våra privata förehavanden, även gällande småsaker kan nu spåras har vi fått veta även om omfattningen har överraskat oss. Visselblåsare fanns redan 2013 med Edward Snowden och något yrvakna har vi ställts inför en ny skandal 2018. Ändå växer Facebook och har cirka  2 miljarder användare och fler lär det bli. Som medborgare har vi möjlighet att ålägga våra politiker att införa regler för hur nätet får användas.

Nya frågor uppstår och frihetens gränser behöver alltid diskuteras, har vi t.ex. rätt att göra abort eller att välja barn efter kön?

Vår frihet påverkas av frestelser och reklam för oerhörda belopp. Att ha vad alla andra har, vädjar till våra urgamla önskningar att tillhöra gruppen.

Vi lockas att köpa tobak och alkohol som förutom pengar dessutom kostar vår hälsa. Hans Roslings www.gapminder.org tar upp ämnet.

Alkoholen tog sin tribut med 69 000 dödsfall om året i USA.. Bland dem som dricker är genomsnittet i världen 13 liter/år - en siffra som gäller även för Sverige.

Tobaksindustrin orsakar ett 20-tal procent av alla dödsfall i cancer.

Coca-cola som säljs i alla länder utom Nordkorea, bidrar till att människor blir feta.

Knark och droger  förslavar oss och kräver inte ens reklam och somliga fastnar i pipan som den amerikanske artisten Rey Shell:

"... en hjärtlös spindel som väver disiga vita nät bland dom slingrande förgreningarna i min hjärna, då är min själ den saftiga feta flugan, insnärjd, hypnotiserad, villigt väntande på att bli slukad... bit... för... bit...Ingen kärlek är djupare...eller starkare...inga pengar räcker till..."

Redan år 2003 beräknades narkotikahandeln till 400 miljarder dollar och 2009 omsatte enbart kokainmarknaden 88 miljarder och opiater 65, vartill kommer marijuana och hash. Om och när en drog blir förbjuden dyker ständigt nya preparat upp. En övergång till kemiska preparat med nya tillverkare pågår liksom handel via nätet där nya marknader öppnas. Kostnader överförs till närstående, mentalsjukhus och fängelser.

Nu forskas om hur man skall kunna påverka hjärnans lustcentrum för att kunna bryta t.ex. alkoholism.

Frihet och byråkrati

Ett tyranni utan tyrann.

Ju fler människor, ägodelar och resurser ett land har, ju större blir behovet av administration och med den växer också den anonyma administratörens maktfullkomliga herravälde, framhåller Hannah Arendt i sin bok Den banala ondskan, 1996. Fara finns att ett lands styre övergår i administration och i en fullt utvecklad byråkrati finns det inte längre någon enskild person till vilken man kan vädja för att överlämna klagomål.

När någon faller genom maskorna i ett socialt skyddsnät kan personen ställas helt utan handlingsmöjligheter och bli en "slaggprodukt i en hårdnande samhällsmaskin". I studentrevolter kan det vara just mot byråkratin man ofta riktar sin vrede. Fast man har både yttrande- och tankefrihet går det inte att använda friheten på ett meningsfullt sätt.

Den engelska filmen "Jag Daniel Blake" visar en skötsam engelsk arbetares dilemma då han faller mellan stolarna i det sociala välfärdssystemet där tjänstemännen, mest kvinnor, är blinda för mannens livsvillkor och hans egna försök att klara upp sin situation. Detta gör honom till slut rabiat.

Studentrevolten som gick över Västeuropa 1968 ville göra rent hus med all auktoritetsutövning. Att sätta sig upp mot en rektor blev elevens plikt, strunt samma vad det gällde. Man revolterade mot myndigheter, lärare, föräldrar och traditioner som sågs som förtryckare. Frihet och jämlikhet skulle råda.

Den franske filosofen Alain Finkielkraut drog slutsatsen att jämlikhet bara borde gälla inom det politiska området. Inom familj, skola och kultur måste det däremot få finnas hierarkier då somliga inom sina områden är kunnigare och har kommit längre än andra. Kulturen, vetenskapen, idrotten o.s.v. måste få vara elitistisk. Men, framhåller en annan fransk filosof Alain Badiou, det är politikerna som i viss mån bestämmer kulturens förutsättningar.

Hur mycket kulturell frihet får finnas och skall politikerna dra upp eventuella riktlinjer och med pengar se till att det finns tjänstemän och lokaler som fyller vissa anspråk. Men vad som skall visas i lokalerna är en annan fråga. Flera olika finansiärer borde kunna garantera att det blir mer frihet. Vilken grad av frihet skall tolereras? I Sverige har vi fått en Myndighet för kulturanalys år 2011, som skall utvärdera, analysera och redovisa effekter av åtgärder. Men vad som skall mätas och hur, kan vara svårt att avgöra. Konst skapas av individer och inte av kulturpolitik.

En välfungerande byråkrati utmärker dock Europa och USA som bidragit till människornas välstånd och utveckling.                 

II

Mänskliga rättigheter  MR - människans största innovation

Manshuvud

"Det blir ingen fred utan utveckling
Det blir heller ingen utveckling utan fred.
Det blir varken fred eller utveckling
utan respekt för de mänskliga
rättigheterna".
 / Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN

"Om nu människan en gång uppfann Gud för att hantera ovisshetens ångest inför döden, vad måste vi uppfinna idag för att orka bära visshetens ångest inför livet?"
   / Fredrik Sjöberg
 

 

Mänskliga rättigheter, MR  är ett försök att formulera en gemensam moral för världen.

Åtminstone själva begreppet Mänskliga rättigheter, MR har nu kommit att bli allmänt känt, mycket tack vare att man har vinnlagt sig om ett enkelt och rakt språk som skall kunna förstås av alla.

MR är världens mest översatta dokument och finns på 360 olika språk och innehåller 30 artiklar som skall gälla alla människor, män, kvinnor och barn, statslösa, gamla, handikappade o.s.v.

Här talas om "alla människor" i stället för om medborgare. I praktiken har det dock blivit medborgarskapet som har blivit "rätten till rättigheter" framhåller Hanna Ahrendts

Dessa rättigheterna innebär både att slippa något - negativa rättigheter och att få något - positiva rättigheter

Rätten att slippa något, gäller t.ex. tortyr och dödsstraff som utmättes i minst 21 länder och tortyr i minst 81 länder år 2012. Rättigheterna motsvaras av någons skyldighet och denne någon är vanligen staten som brukar inta en mer eller mindre aktiv roll.

Rätten att något såsom utbildning, sjukvård etc. blir mer beroende av ett lands ekonomi, de styrandes möjligheter och medborgarna egna insatser. Att slippa något kan därför inte helt jämställas med att något, som rätt till högre utbildning.

FN:s generalförsamling antog den allmänna deklarationen om MR år1948. Av de olika länderna röstade sedan 48 stater för, och sex öststater lade ner sina röster liksom Sydafrika som fortfarande hade apartheid och Saudiarabien som inte ville gå med på religionsfrihet.

Förhistoria fram till MR

•   Världens äldsta dokument för MR kommer från 500-talet f.Kr. och det finns nu att läsa på alla FN:s officiella språk. På en bevarad cylinder lät en gång Kyros II i dåvarande Persien med kilskrift på 45 rader   nedteckna tankegångar om religionsfrihet, rättstrygghet och förbud mot slaveri. Kritiker menar dock att detta bara var tidens sätt att göra propaganda för att ge härskaren legitimitet. 

•  Redan Konfucius - 500 år f.Kr. - hade tankar som gällde medmänsklighet och individens plikter gentemot samhället liksom att även fursten hade plikter att förse människorna med det som de behövde.

•  Tidigt har även en buddhistisk kung i Indien framfört liknande tankegångar.

•  I stället för att bara göra uppror formulerades i England 1215 en skrivelse kallad Magna Carta med krav på att lagen skulle stå över både kungen och undersåtarna. Den presenterades för dåvarande kungen och den efterföljaren fick sedan signera skrivelsen författad i korta koncisa texter på latin, skriven på torkat och slipat fårskinn. Där fastslogs rätten till liv, frihet och egendom. Två institutioner skulle tygla makten med ett nytt skattesystem och domstolar.

•  De engelsmän som utvandrade till Amerika tog med sig Magna Carta som sedan påverkat den amerikanska konstitutionen.

•  1776 infördes de berömda satserna om mänskliga rättigheter i Förenta staternas förklaring om oavhängighet: ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, they are endowed by their Creator with certain undeniable Rights, that among these are Life, Liberty, and the pursuit of Happiness".

•  1789  kom franska revolutionen med Frihet, jämlikhet och broderskap.

Efter två världskrig med förintelsen och atombomben över Hiroshima, ombildades Nationeras Förbund till FN år1945.

Man saknade då visioner och de kom att fyllas av de Mänskliga rättigheterna, MR.

En internationellt sammansatt kommitté med 18 representanter från olika delar av världen tillsattes där Eleanor Roosevelt blev en uppskattad och drivande ordförande. I arbetet ingick dock inte de stater i Afrika och Asien som ännu inte var befriade. Dock ingick t.ex. Peng Chung Chang som var en framstående filosof från Kina och tack vare honom uppmärksammades Konfucius.

Men behövs verkligen MR? Det mesta fanns väl redan utsagt inom t.ex. Magna Carta och olika religioner som t.ex. kristendomen med Jesu bud om att vi skall älska vår nästa och Paulus ord om att ”här är inte jude eller grek, inte fri eller slav, inte man eller kvinna”. Men föreställningarna om att alla människor är likställda som Guds barn räcker tydligen inte.

Kärlek är inte heller detsamma som rättigheter. Avsikten är att MR skall ställas över alla religiösa gränser eftersom det handlar om relationer mellan världens människor och deras förhållande till de samhällen och stater de tillhör - medan de lever här på jorden....."såsom i himmelen så ock på jorden."

"Mänskliga rättigheter är afrikanska rättigheter. De är också asiatiska rättigheter, de är amerikanska rättigheter. De tillhör ingen regering, de är inte begränsade till någon kontinent och de är grundläggande för mänskligheten själv", säger Kofi Annan - eller som han uttryckte det ett par år senare ”Rights beyond borders.”

Rättigheterna skall alltså gälla för alla människor och vilar på staters goda vilja, deras kunskaper och förmåga till förutseende samt ett outtröttligt arbete av alla oss människor i civilsamhället. I kölvattnet av MR har också kommit internationella institutioner som:

Krigsförbrytartribunalen och                                                                                                            Den internationella brottsmålsdomstolen, ICC samt organisationer som                                           Amnesty,                                                                                                                                 Human Rights Watch                                                                                                                  Läkare utan gränser och                                                                                                                 Kvinna till Kvinna.

Näringslivet tycks återigen kunna vara en pådrivande faktor för MR. Många multinationella företag är alltmer beredda att ta ansvar för MR då det snabbt kan avslöjas om t. ex. barnarbete eller fackligt förtryck förekommer vilket snabbt återverkar på varumärket och affärerna.

Ett företag som ASEA ingår tillsammans med Schweiz i ABB och har tusentals anställda i ett hundratal länder. De föregår med gått exempel när det gäller både anställning och behandling av arbetarna. De tar även hänsyn till miljön vid sin produktion. Genom att lyssna och sätta sig in i ett lands förhållanden har man successivt utvecklat en trappa att gå för förbättringar.

Handelsblockader har ibland fungerat som påtryckningsmedel.

Områden och arbetsordning för MR

- Först söker man fortlöpande formulera gemensamma konventioner som innehåller normer och mål att eftersträva trots motsättningar mellan mer eller mindre demokratiska stater och diktaturer.

- Därpå eftersträvar man att stater åtminstone skall enas om och skriva under dessa gemensamma, mer detaljerade konventioner som hela tiden arbetas fram - exempelvis Barnkonventionen.

Slutligen skall konventionerna göras juridiskt bindande genom att ratificeras, d.v.s. undertecknas.

Ansvar och skyldighet åligger de stater som ratificerat rättigheterna. Både staters och företags maktutövning och suveränitet kan alltså begränsas av MR vilket även utgör ett skydd för enskilda stater mot aggression. Alltså kan varken pirater eller plundrare i statens eller någon annans intresse sanktioneras av MR.

Människor runt ett jordklot

/ Bilden tagen från FN-publikationen ''Världshorisont'', Nr 3. 1999.

Den första av de 30 artiklarna som också kommit att bli den första formuleringen av folkrätten lyder:

Artikel 1

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av gemenskap”


MR:s uppgifter gäller främst individer och omfattar normer och mål medan FN:s tre huvuduppgifter däremot gäller stater.

Rättigheterna indelas i två grupper: A Grundrättigheter och B Medborgerliga rättigheter.

A - Grundrättigheter 

De tre fundamentala rättigheterna rätt till liv, frihet och rätt att sträva efter lycka gäller alla människor.

Detta är på sätt och vis häpnadsväckande. När har någonsin mänskliga grundbehov haft någon som helst rätt att bli tillfredsställda? Rätt till frihet från hunger, rätt att slippa vara nakna, osäkra, hemlösa och diskriminerade? Aldrig någonsin har alla människor haft dessa rättigheter, fast vi av moraliska skäl anser att alla borde ha det. Svält strider alltså mot MR.

Vi har däremot inte rätt till lycka men rätt att få sträva efter lycka.

Naturen, naturrättslagar eller någon gud har inte lovat någonting. Det är vi människor som själva via FN anser att alla som lever och kommit till världen, utan egen förtjänst eller förskyllan, skall ha dessa rättigheter av moraliska och inte av juridiska skäl. Vi har inte fått dessa rättigheter utan kämpat och kämpar för dem precis som somliga länder kämpar för tryckfrihet o.s.v..

Grundrättigheterna står över demokratiska beslut och kan därför inte heller upphävas på demokratisk väg. Vid kränkningar har staten skyldighet att upprätta individen.

De tre grundrättigheterna som FN ställt upp bygger alltså på att alla människor tillhör arten människa oavsett ras, kön och speciella egenskaper. Vi har alla öron, ögon och hud. Under huden är vi ännu mer lika med samma organ. Dock har naturen lyckats med konststycket att ge oss individuella ansikten och tumavtryck. Allla har vi känslor, alla kan bli glada och ledsna oavsett kultur och etnicitet.

Ingen vill heller vara slav eller bli orättvist behandlad. Vi har gemensamma biologiska behov, men högst olika förmåga att tillfredsställa dem. Detta beroende på begåvning, kulturell miljö och slump. Som art är vi alla lika men som personligheter och ur moralisk synpunkt är vi olika och våra kärleksval följer sina egna lagar.

Om man anser att de tre kraven är berättigade för en själv har man inget skäl att neka alla andra människor att resa samma krav. Om någon kräver att få härska över alla andra och beröva dem frihet, kan inte alla andra ställa samma krav - varför kravet inte är berättigat.

Ingen skall kunna ställa speciella krav på dessa grundrättigheter genom att åberopa en högre status,            en viss instans eller en gud.

Med rättigheter följer skyldigheter. De mänskliga rättigheterna tar inte upp vad vi bör göra utan detta framgår indirekt genom de krav som vi alla har rätt att ställa. Med rätten till liv följer även en sådan skyldighet som att t.ex. vi vårdar vår egen kropp.

Vem skall definiera begreppen? Vilka skall avgöra vad det innebär att äga liv, frihet och rätt att söka lycka? Det skall de göra som är hindrade eller hotade. Därför krävs det yttrandefrihet och rösträtt så att människor kan göra sina röster hörda.

Påståenden om rättigheter är inte något som kan bevisas och därför kan de tolkas på skilda sätt liksom rättvisa, människovärde och egenvärde. Vad vi kan kräva och med vilken rätt är filosofiska frågor som många arbetat och fortfarande arbetar med.

Ofta som t. ex. inom kommunismen är det däremot staten som avgör vilka behov som medborgarna skall ha och i viss mån hur de skall tillfredsställas.

De tre grundrättigheterna och den därav följande rösträtten blir ett minimikrav på en demokrati.

B - medborgerliga rättigheter

Här finns två grupper:     

      1 - Politiska och

       2 - Ekonomiska, sociala och kulturella (ESK).

Vilka medborgerliga rättigheter är viktigast?

De politiska som försvarar individens enskilda politiska frihet eller de som försvarar individernas gemensamma välfärd som omfattar skola, vård och omsorg?

Det räcker t. ex. inte med en kvinnas politiska frihet att rösta (A), om hon saknar den kulturella rättigheten att gå i skola (B), annars kan rösträtten bli ganska meningslös. Någon måste alltså tillhandahålla skolor vilket faller inom det sociala området och enligt de politiska rättigheterna får ingen hindras från att gå i skola.

1 Politiska rättigheter
Våg
2 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK)

•  1993 fastslogs att de båda rättigheterna är generella och odelbara samt att det är legitimt för omvärlden att lägga sig i när MR kränks i ett land.

Människor vill t.ex. få tala sitt eget språk, kunna utöva sin religion, inte hindras av sitt etniska ursprung och de vill ha kulturell frihet och slippa förnedring. De vill ha yttrandefrihet och pressfrihet vilken var begränsad i 77 stater år 2008.

Rätten att organisera sig och yttrandefrihet är alltså universella rättigheter och oberoende av ekonomi och måste respekteras av såväl affärsföretag som regeringar.

 

                        Demonstranter

MR är till för att skydda individer, skydda dem mot både en religion, en diktator och den egna staten. Hon ges även rätt att delta i statens styrelse och att med dess hjälp sörja för sociala behov.

.........

För att få alla möjliga önskningar uppfyllda åberopas ibland begreppet MR litet vårdslöst. Dock är den främsta mänskliga rättigheten att få önska och drömma, påminner oss den indiska författarinnan Mahasweta Devi i boken Branden i hjärtat, 2008.

De sju rättigheterna är kortfattat rätt att:

•  rösta i politiska val

•  bilda fria sammanslutningar

•  rätt till åsikts- och yttrandefrihet

•  rätt att uttrycka och åtnjuta sin egen kultur

•  befrielse från godtycklig arrestering och internering

•  tillfredsställande standard med sjukvård, bostad och mat

•  rätt till frihet och

•  rätt till arbete.

III

Kvinnors rättigheter

Under franska revolutionen konstaterade en socialt engagerad författarinna att eftersom kvinnan hade rätt att bestiga schavotten, måste hon ha lika stor rätt till talarstolen.

Redan ett år efter att FN bildats 1945 tillsattes en särskild kommission för kvinnor och denna arbetar fortfarande trots att det väl borde ha räckt med vad som kom att stå i MR. Man fann dock att det behövdes en särskild kvinnokonvention eftersom det råder patriarkala system inom många stora kulturer där kvinnans sfär enbart är hem, man och barn.

Med färre barn, läskunnighet och högre levnadsålder och standard behöver dock kvinnorna större områden för sin verksamhet.

En konvention om kvinnors rättigheter antogs äntligen av FN 1979 och av Sverige 1981. Det har hållits flera stora världsomfattande kvinnokonferenser där särskilt den i Peking 1995 nådde en mycket stor uppslutning från 189 stater. Handlingsplaner antogs och dessa har sedan backats upp av FN:s Millenniemål. Kvarnarna mal på även om det går långsamt och nya problem uppstår.

För att bevaka kvinnors utsatta läge i krig och konflikter tillsatte FN en ny myndighet, UN Women, 2010 med Morgot Wallström som ordförande.

Barn

Barns rättigheter (BR) 

''Små barn och stora rättigheter''

Eftersom barn är fysiskt och psykiskt omogna fann man snart att MR inte var tillräckliga för att skydda dem. Barnets bästa är den bärande principen i Barnkonventionen som kom efter tio års arbete år 1989 och nu kunnat fira 25-årsjubileum. Den innebär en universell definition om vilka rättigheter som bör gälla varje barn i hela världen. BR är alltså inte bunden av kultur och religion eller andra särdrag.

Nästan alla länder har gjort barnkonventionen rättsligt bindande och omfattas av 196 nationer. Undantag är USA som har sina egna lagar. Få statsmakter vågar tydligen - i varje fall officiellt - motsätta sig omsorgen om barn. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra de rättigheter som ingår i BR och till det yttersta utnyttja sina resurser samt helst samarbeta internationellt. Bland annat betonas rätten till beskydd, till god hälsa och utbildning, rätt till jämställdhet samt rätt att bli hörd och få ställa krav. Även rätt till lek, rekreation, kultur och ett privatliv som respekteras av de vuxna ingår.

Att göra barnkonventionen till svensk lag förväntas av många. Från juridiskt håll anser man dock att det skulle försvaga svenska barns rättigheter då barnkonventionen är otydlig. Justitieombudsmannen och kammarrätten i Stockholm liksom hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker.

Med åldersgraderade rättigheter för barn har man velat undvika ett dilemma som uppstått för föräldrar och skola. Barnets frihet kommer i kläm inför de tvång som är oundvikliga när det gäller uppfostran och kunskapsförmedling. Ett samhälle måste kunna överföra sina värderingar och kunskaper till nästa generation.

Tyvärr har denna konvention blivit så tandlös i praktiken att den ofta blivit parodisk. Nu pågår arbete med att ratificera en internationell barndomstol dit barn själva kan överklaga. Där skall även ideella organisationer och andra aktörer som verkar för barn kunna överklaga.

Som förebilder har man lyft fram en del barn som själva varit t.ex. barnsoldater eller skuldslavar och som ändå gjort insatser för barnens rättigheter. Malala Yosufzai fick "barnens nobelpris" 2014.

World Childrens Prize skall medverka till att skapa en medmänskligare värld. Avsikten är att undervisa barn om mänskliga rättigheter och demokrati. Stöd kommer från 107 länder och omfattade 27 miljoner elever i 58 000 skolor varav 1682 skolor i Sverige 2012. Man har även börjat framställa material för de yngsta som i sagans form levandegör de olika artiklarna.

Funktionsnedsattas rättigheter 

Ytterligare en grupp som kräver speciella hänsyn och som också har fått en egen konvention gäller människor med funktionsnedsättningar. Men det har inte gått av sig själv. Redan 1978 föreslog med. dr. Einar Helander en sådan konvention efter att för WHO:s räkning ha rest runt i världens länder och gjort fältstudier av handikappade (disable) människors villkor. Han såg hur stater, kommuner och de närstående människorna hanterade dem.

En del handikappade ansägs vara drabbade av guds straff och stöttes därför bort av sina närstående.

Statliga institutioner var vanligen sämst. En offentlig institution i NewYork på 80-talet visade exempelvis våld, försummelse, kriminellt beteende, nakna människor i stinkande lokaler med flugor, läckande tak och trasiga fönster.

Funktionsnedsättning gällde först fysiska och sensoriska handikapp, men slutligen uppmärksammades att 1/3 av alla handikapp gällde psykiska störningar som depression, alkoholism, schizofreni och bipolär sjukdom.

De  goda sätt som handikappade människor själva kommit på och ordnat väckte uppmärksamhet och togs tillvara, men några egentliga program för rehabilitering syntes aldrig till.

Slutligen arbetade Helander och medhjälpare fram ett program kallat CBR, Community Based Rehabilitation, där grundtanken var att arbeta nerifrån, med decentralisering, med landets egna resurser och med vanligt sunt förnuft. En manual utformades med bidrag från SIDA. Den har prövats och omarbetats. Inga svåra ord, korta meningar och bilder och från 138 000 ord har det blivit 1500 ord och sedan översättningar.

Men att få till stånd en konvention inom FN var inte det lättaste. Helander åberopade MR:s egna formuleringar om "grym, inhuman och degraderande behandling" men fick svaret att det inte behövdes någon ny konvention. Alltså kunde inte en kommissionär ta emot klagomål från en person med speciella handikapp, eftersom det inte fanns någon konvention för handikappade och att få fram en konvention skulle inte vara möjligt eftersom det inte fanns någon politisk vilja bland FN:s medlemsstater.

Efter fortsatt arbete av Helander och ytterligare två svenskar m.fl. antogs dock ett förslag till en konvention av Generalförsamlingen 1993. Därefter gjordes insatser av olika NGOs samt av Mexiko och slutligen blev det utan ändringar i förslaget en MR-konvention 2006. Denna har sedan ratificerats av 132 länder.

Världens förtigna funktionshindrade människor har därmed fått en röst.

IV

MR och verkligheten

Efter terrorattacken 2001 tog sig en västmakt rätten att på gammalt manér bemöta våld med våld och att betrakta det egna landets människor som mer värda än andras. Man missade chansen att visa världen hur en sådan situation borde handhas på ett civiliserat sätt. Samma land som hyser FN:s huvudbyggnad hade kunnat visa att en demokratisk stat, anhängare av fred och frihet även måste vara beredd på att detta kostar något, att kunna förlora något.

Många förleds att tro att MR är globalt omfattade och alltmer giltiga utan att vara medvetna om de stora motsättningar som råder både från politiskt och filosofiskt håll. Åsikterna går isär mellan demokratiska och totalitära stater. Ett litet försök att påverka de senare har gjorts av Sverige som skänkt en treårig gästprofessur i ämnet Mänskliga rättigheter till ett universitet i Peking vilket torde vara unikt.

Man har utgått från att staterna skulle medverka när det gäller MR. I praktiken gäller det i stället alltför ofta statsledningars egenintresse, makt och ekonomi. Precis som på medborgarnivå där vi brukar börja med att se till våra egna intressen och först därefter till det allmännas.

För oss i demokratiska stater gäller lagar som talar om vad vi har att rätta oss efter och vid överträdelse blir vi dömda. Stater blir däremot inte dömda när det gäller MR eftersom FN saknar juridiska möjligheter till sanktioner.

Bland länder som 2017 öppet motsätter sig MR kan nämnas Kina, Kuba, Etiopien, Egypten, Saudiarabien och Venezuela och 2018 drog sig USA ur FN:s råd för MR.

Förslag till uppdatering av MR

F.d. brittiska premiärministern Gordon Brown och statsvetaren Jeremy Waldron från New York University har gjort en översyn över de nu 70-åriga texterna. Rätten till liv och hälsa berörs nu dessutom av klimat och miljö och en internetvärld har tillkommit vilken hotar individen med övervakning och dessutom har vi utmaningen att sörja för fler migranter.

Därför behövs nya tolkningar och tillämpningsområden. Vidare behöver barnens rättigheter fortsätta att  tas på allvar och inte bara stanna vid allmänna goda avsikter.

Tummen ner

Kritik mot MR

En västvärld som vill vara global och ädel ses trots arbetet i FN som suspekt i många länder. Förr gällde minsann en regelbok för vita och en annan för resten av världen. Många västländer har trots allt ett kolonialt förflutet.

Det ursprungliga antalet paragrafer i MR var 10 stycken. Nu finns 1377 tillägg vilket riskerar att göra MR urvattnat. Vad menas t.ex. med ”Barns rätt att lära sig att respektera sina föräldrar” eller rätten till ”internationell solidaritet” krävd av en diktaturstat.

I många stater har man en annan syn på frihet, människor, hennes rättigheter och på hur en stat skall använda sin makt och kontroll samt på innebörden av utveckling. Tillämpningen av MR möter således motstånd i praktiken och kräver ofta heroiska insatser för att vinna gehör. Trots ratificeringar brukar det ingå diverse finstilta inskränkningar och villkor.

Vid 70-årsjubileet av MR var en av huvudtalarna i FN:s finaste forum - Människorättsrådet - en minister från Iran som är ökänd för grova brott mot MR. En annan talare var Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov. I råden sitter länder som Afghanistan, Burundi, Kuba, Demokratiska republiken Kongo, Egypten, Etiopien, Irak, Pakistan och Venezuela vilket blir ett hån mot MR. /Gunilla von Hall SvD.

Man frågar sig i vad mån världens länder önskar komma fram till en global samsyn. I varje fall torde det ta tid men ett internationellt arbete för en gemensam moral har dock utförts, förhoppningsvis till framtida gagn.

 • Östasien

Kina betonar med emfas gruppens rättigheter, MR däremot individens. Bara detta stöter på patrull och anses som en västerländsk idé, vilket det också är. Endräkt anses i Kina viktigare än yttrandefrihet och rösträtt som leder till splittrande partier. När maktens intressen sätts främst krävs enighet, men ofta innebär det att befolkningen inte kommer till tals.

Mat anses viktigare än rösträtt, men undrar de fattigas ekonom Amartya Sen, hur skall man kunna kräva mat och sjukvård om man varken har yttrandefrihet eller rösträtt?

Den mänskliga rättigheten till arbete infrias inte i många demokratier, däremot ofta i diktaturer, t.ex. med arbetsläger eller tvångskommenderingar mot ringa lön.

   Arabvärlden

Visserligen ses MR som universella, men de är trots allt en produkt av människor och kommer inte som islams lag från Allah. Dock är det till sist människor som skall uttolka Allahs lag vilket män har gjort under århundraden.

MR:s artiklar om religionsfrihet och kvinnans ställning inom äktenskapet uppskattas inte. Där är kvinnan underställd mannen. I domstol kan hennes vittnesmål värt hälften av mannens och hon får t.ex. i flera länder inte köra bil. Förändringar har dock börjat.

Man har skäl att fråga sig hur en viss balans mellan könen ändå upprätthålls i vissa gamla kulturer som visat sig bestå. Kvinnan kan ha ytterst stor makt inom hemmet och hon kan gynna sina söner och få dem på sin sida för att stärka sin makt. När dessa själva blir äkta makar brukar de dock upprepa fädernas mönster.

I flera länder skriver man under konventioner, men alltid med förbehållet att de inte gäller om de kommer i strid med tolkningen av den egna lagen. På så sätt kan man stå på god fot både med den egna befolkningen och med FN för att kanske få bistånd. För att en konvention skall bli juridiskt bindande måste den, som nämnts, ratificeras av respektive stat.

 •  USA

MR ges lägre status än den amerikanska konstitutionen, där det är staten som skall ansvara för politiska rättigheter. Staten påtar sig däremot inte samma ansvar för sociala och ekonomiska rättigheter och har inte heller skrivit under viktiga konventioner på dessa områden. Ansvar för sjukvård och liknande har tidigare enbart fallit på privata aktörer.

Kritik finns även mot att alla stater, oavsett folkmängd, har 1 röst var vid beslutsfattande i FN.

Övervakning

Att i verkligheten leva upp till det man ratificerat är en sak för sig och som vanligt är kontrollen den svåra frågan. Makten att utkräva ansvar saknas, men viss övervakning finns.

FN-organ, regionala organisationer, regeringar och organisationer som Amnesty och Human Watch hjälper till. Av de 170 stater som skrivit under konventionen om MR var det dock bara 20 procent som brukade skicka in sina rapporter till FN och 60 procent hade hört av sig endast en gång under 30 år.

Bättre uppföljning och bättre kriterier behövs alltså. I tidigare årliga rapporter fanns förvrängda proportioner och uteblivna uppgifter. Ingenting om Gulag, inget Vietnamkrig, etc.

En särskild kommitté inom FN tillsattes år 2006 och meningen var att stater som av t.ex. Freedom House klassas som världens mest repressiva regimer inte skulle få vara med i kommittén vilket de dock fortfarande är. Således ingår både Kina, Ryssland, Kuba och Saudiarabien. Det sistnämnda landet har valts in i det organ som skall bevaka kvinnors rättigheter. De värden en ledamot är beredd att kämpa för borde dock vara viktigare än det land vederbörande kommer ifrån.

Bättre granskning av alla länder periodiskt och rutinmässigt krävdes under Jan Eliassons ordförandeskap i ovan nämnda kommitté. Den har visat att många kastar sten fast de själva sitter i glashus. Iran, i gott sällskap med andra diktaturer anser 2010 att Sverige behöver agera för kvinnor och handikappade samt införa förbud mot tortyr. Anklagelser från arabstater går i 80 procent mot staten Israel och länder tillåts att själva utreda sina brott.

En förlamande korruption och rättslöshet är fortfarande mycket svår att komma åt och man tvingas att sila mygg och svälja kameler. Världsbanken bedömer att 20 miljarder dollar av biståndet aldrig når dem som skulle hjälpas på grund av korruption. Amnesty rapporterar från Indien om att 20 miljoner ärenden står i kö till landets tingsrätter där man 2011 hade 1 domare per 100 000 invånare mot 20 i västvärlden.

............

Cirklarna har vidgats för vilka som skall omfattas av vår hänsyn. Brottslingar, utstötta, handikappade, krigsfångar och civilbefolkning i fiendeland börjar bli inräknade. Med stöd av de Mänskliga rättigheterna arbetar alltså många för en bättre värld.

Många framsteg har gjorts sedan andra världskriget: kolonialism och slaveri rättfärdigas inte längre. Inställningen till etniska minoriteter har ändrats och rasism och sexism motarbetas. Vi har skapat ett FN, formulerat MR och stramat åt internationella lagar vilket är humanitära landvinningar. Dödsstraff finns inte längre i Europa så när som på Vitryssland och att aga barn förbjuds i allt fler länder.

"Det rätta får armar, det sanna får röst och folken stå upp till förvandling". / Esaias Tegnér.

-----------------

En helhetssyn på människan

Olika filosofiska skolor har vuxit fram under sekler där man betonar olika sidor av människan vilket påverkar både hur vi ser på oss själva och på andra. För att inte bli trångsynt är det värdefullt att vara medveten om den makt man faktiskt utövar på andra t.ex. i vårdande yrken.

Carl E. Olivenstam och Håkan Thorsén ger en bra sammanfattning i boken Etik och livsfrågor i vård och omsorg, 2007 och sammanfattar olika synsätt där människan:

•  är en biologisk kropp med behov som är kopplade till kroppen - viktigt för sjuk och hälsovårdare

•  har ett psyke med känslor och upplevelser - gäller humanister, existentialister och psykoanalytiker

•  ses i sina relationer - viktigt för bl.a. vårdare med patienter och deras anhöriga

•  ses utifrån sin plats i skola, arbetsplats m.m. - vilket ger olika makt och handlingsfrihet

•  ses utifrån sin tillhörighet i ett samhälle - förvaltning av skattemedel, vad kan en person få del av

•  står på en viss kulturell nivå - vilket påverkar hur vi uppfattar t.ex. könsroller och sjukdomsbegrepp

•  finns i en viss ekologisk miljö - där natur och färger, buller och stress påverkar sinnestillståndet

•  ses från en religiös eller existentiell nivå - som påverkar tankar om liv och död.

För att "se människan", oss själva och andra, behöver vi ta hänsyn till alla dessa aspekter.

 ................

 Litteratur

Ahlenius, Inga-Britt och Ekdal, Niklas, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011. Office of International Oversight Services, OIOS, Mr Change.

Ekdal, Niklas & Ahlenius, Inga-Britt, Mr Change, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011

 Laestadius, Staffan, Klimatet och omställningen, 2018.

 Olivenstam, Carl E. och Håkan Thorsén, Etik och livsfrågor i vård och omsorg, 2007.

Läs vidare: Kap. 16 Enpartistat - Demokrati >>