15 Mänskliga rättigheter  Frihet 

 

     Frihetsgudinnan        Ansvarsgud

Frihetsgudinnan väntar på sin make Ansvarsguden.

Rubriker:

I

Mänskliga rättigheter

Förhistoria

Liv, frihet och att sträva efter lycka

II

Frihet och planeten

Frihet i världen

Frihet i olika stater

Frihet för individer

     Nya friheter

     Nya ofriheter

Frihet och byråkrati

Yttrandefrihet

Tryckfrihet

III

Områden och arbetsordning för MR

     A - Grundrättigheter

     B - Medborgerliga rättigheter  

IV     

Kvinnors rättigheter

Barns rättigheter

Funktionsnedsattas rättigheter

V

MR och verkligheten

Kritik mot MR

      Östasien, Arabvärlden, USA

Övervakning

Förslag till uppdatering

Litteratur

Mänskliga rättigheter MR

- människans största innovation

 

 

Efter två världskrig med förintelsen och atombomben över Hiroshima, ombildades Nationernas förbund till Förenta nationerna, FN år 1945.

I början saknade man visioner vilka sedan kom att fyllas av de mänskliga rättigheterna, MR som är ett försök att formulera en gemensam, universell moral för världen som skall gälla alla människor, män, kvinnor och barn, statslösa, gamla och handikappade.

En internationellt sammansatt kommitté med 18 representanter från olika delar av världen tillsattes där Eleanor Roosevelt blev en uppskattad och drivande ordförande. Peng Chung Chang som var en framstående filosof från Kina och tack vare honom uppmärksammades Konfucius.

I arbetet ingick dock inte de stater i Afrika och Asien som ännu inte var befriade.

Man kunde falla tillbaka på:

• Världens äldsta dokument med tankar som kommer från 500-talet f.Kr. då Kyros II i dåvarande Persien med kilskrift på 45 rader lät nedteckna tankegångar om religionsfrihet, rättstrygghet och förbud mot slaveri. Texten finns nu att läsa på alla FN:s officiella språk.

• Vidare hade man Magna Carta som fastslogs i England 1215, med rätten till liv, frihet och egendom och krav på att lagen skulle stå över både kungen och undersåtarna. Texten i korta koncisa texter på latin, var skriven på torkat och slipat fårskinn. Två institutioner skulle tygla makten genom ett nytt skattesystem och domstolar.

De engelsmän som utvandrade till Amerika tog med sig Magna Carta som sedan påverkat den amerikanska konstitutionen.

•  Man tog också upp de berömda satserna om mänskliga rättigheter i Förenta staternas förklaring om oavhängighet som infördes 1776:

”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, they are endowed by their Creator with certain undeniable Rights, that among these are Life, Liberty, and the pursuit of Happiness".

Observera här gällde inte rätt till lycka utan rätt att sträva efter lycka.

•  Vidare hade man franska revolutionen att utgå från med "frihet, jämlikhet och broderskap" 1789.

FN:s Generalförsamling kunde 1948 anta den allmänna deklarationen om MR formulerade i 30 artiklar. Av de olika länderna röstade sedan 48 stater för, och sex öststater lade ner sina röster liksom Sydafrika som fortfarande hade apartheid och Saudiarabien som inte ville gå med på religionsfrihet.

MR är världens mest översatta dokument och finns på 360 olika språk och  man har vinnlagt sig om ett enkelt och rakt språk som skall kunna förstås av alla.

Men behövs verkligen MR? Det mesta fanns väl redan utsagt inom olika religioner som t.ex. kristendomen med Jesu bud om att vi skall älska vår nästa och Paulus ord om att ”här är inte jude eller grek, inte fri eller slav, inte man eller kvinna”. Men föreställningarna om att alla människor är likställda som Guds barn räcker tydligen inte.

Kärlek är inte heller detsamma som rättigheter. Avsikten är att MR skall ställas över alla religiösa gränser eftersom det handlar om relationer mellan världens människor och deras förhållande till de samhällen och stater de tillhör - medan de lever här på jorden....."såsom i himmelen så ock på jorden."

"Mänskliga rättigheter är afrikanska rättigheter. De är också asiatiska rättigheter, de är amerikanska rättigheter. De tillhör ingen regering, de är inte begränsade till någon kontinent och de är grundläggande för mänskligheten själv", säger Kofi Annan - eller som han uttryckte det ett par år senare ”Rights beyond borders.

Rätten att slippa något, gäller t.ex. tortyr och dödsstraff som utmättes i minst 21 länder och tortyr i minst 81 länder år 2012.

Rätten att få något såsom utbildning, sjukvård etc. blir mer beroende av ett lands ekonomi, de styrandes möjligheter och medborgarna egna insatser. Att slippa något kan därför inte helt jämställas med att få något, som rätt till högre utbildning.

Rättigheterna motsvaras av någons skyldighet och denne någon är vanligen staten som brukar inta en mer eller mindre aktiv roll.

MR talar om "alla människor" i stället för om medborgare framhåller Hanna Ahrendt. I praktiken har det dock blivit medborgarskapet som har blivit "rätten till rättigheter".

Rättigheterna vilar på staters goda vilja, deras kunskaper och förmåga till förutseende samt ett outtröttligt arbete av alla oss människor i civilsamhället. I kölvattnet av MR har också kommit internationella institutioner som:

Krigsförbrytartribunalen, Den internationella brottsmålsdomstolen, ICC samt organisationer som Amnesty, Human Rights Watch, Läkare utan gränser och Kvinna till Kvinna.

Den första av de 30 artiklarna som också kommit att bli den första formuleringen av folkrätten lyder:

- Artikel 1

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla mot varandra i en anda av gemenskap". 

All human beings are born free and equal in dignity and rights. They are endowed with reason and conscience and should act towards one another in a spirit of brotherhood.

På svenska har det blivit ordet värde vilket är en felöversättning av dngelskans dignity, och franskans dignité och på tyska Würde som alla tre betyder värdighet vilket tingsfiskal Daniel Bergström framhåller.

Säger vi att människan har ett värde - blir det något mätbart och samtidigt gör budet att alla är lika i värde att vi tvingas blunda. "Alla människors lika värde" har blivit en trollformel för att vinna i alla debatter. Om man står för en restriktiv flyktingpolitik kan man anklagas för att inte ta hänsyn till "alla människors lika värde" etc.

Då är begreppet värdighet mer korrekt och går tillbaka till Kant 1797, som menade att människan inte får behandlas som medel för ett mål utan måste behandlas som mål i sig.

- Artikel 3

"Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet."

Everyone has the right to life, liberty and security of person.

Ofta ser vi på svenska formuleringen "rätten till liv, frihet och rätten att sträva efter lycka".

I MR ingår inte formuleringen "the pursuit of Happiness", utan där gäller "rätten till liv, frihet och rätten till personlig säkerhet".

Nu 70 år senare kan man börja diskutera rätten till liv och fråga sig hur länge? Vad skall forskarna prioritera idag? Hur gamla vill vi bli? Förr fick man enligt de stora religionerna nöja sig med ett evigt liv efter döden, eller att återfödas.

Några ord om lycka i den svenska felöversättningen kan vara på sin plats innan jag tar upp begreppet frihet.

Buddha menade att strävan efter behagliga förnimmelser var roten till lidande eftersom det ständigt krävs mer. Epikuros varnade för lycka, då det är ansträngande att vara lycklig och vidare att det är ett personligt projekt.

"Största möjliga lycka åt största möjliga antal människor" är det hösta goda menade sedan Jeremy Bentham på 1700-talet.

Nuförtiden är vi mer benägna ett se lycka som ett kollektivt projekt som mer gäller landet med statlig planering, ekonomi och vetenskap för de materiella behoven.

L.yckokänslor har att göra med en växande förväntan och biokemiska förnimmelser i kroppen. När något väl är uppnått avtar känslan ganska snabbt, men den har gett mersmak. Detta har varit nödvändigt för t.ex forna tiders jägare och nuförtiden för fotbollsspelare.

Man kan även skapa lyckokänslor genom att direkt påverka hjärnan eller med droger.

För många har lycka fått en dragning åt det materiella och ett ständigt jagande efter mer. Undersökningar visar dock att de som bor i Costa Rica och tjänar 14 000 dollar per år är lika lyckliga som de som bor i Singapore och tjänar 56 000 dollar och lycka i USA bedöms vara lika stor 1900 som 1950.

Om begreppen lycka, välbefinnande, glädje m.m. se slutet på kap 10.

Förslag till uppdatering av MR

F.d. brittiska premiärministern Gordon Brown och statsvetaren Jeremy Waldron från New York University har gjort en översyn över de nu 70-åriga texterna.

Rätten till liv och hälsa berörs nu dessutom av klimat och miljö och en internetvärld har tillkommit vilken hotar individen med övervakning och dessutom har vi utmaningen att sörja för allt fler migranter.

Därför behövs nya tolkningar och tillämpningsområden. Vidare behöver barnens rättigheter fortsätta att tas på allvar och inte bara stanna vid allmänna goda avsikter.

I!

Figur som bär jordglob

Frihet  och planeten

Vi har gett oss obegränsad frihet på planeten att söka välstånd och rikedom och finansvärlden har fått härja relativt fritt på ett sätt som inte är hållbart i längden.

Vår framgångssaga tog fart från mitten av 1900-talet, men har nu gått över gränsen för vad natur och klimat tål. De flesta har sett farliga utvecklingskurvor som sedan stigit brant och borde tjäna som varningssignaler.

År 1970 kom t.ex. beslut om om en myndighet för miljöskydd i Amerika, men 2017 berövades samma myndighet några av sina befogenheter.

Om inte staten och vi själva begränsar oss kommer naturen och klimatet att göra det.

Det arbetas, men för långsamt, för att sätta gränser och ramar för våra verksamheter, lagar behöver upprättas med möjlighet till juridiska påföljder, men politikerna undviker ofta ämnet. Se t.ex. Staffan Laestadius senaste bok, Klimatet och omställningen, 2018.

Frihet i världen

Freedom House är en organisation med bas i Washington som vi kan tacka för att de sedan 1941, har åtagit sig att bedöma graden av frihet i världens stater.

De har bedömt ett stort antal faktorer och graderat dem med poäng som sedan vägts samman där 1 är bäst och 7 är sämst.

Vad man bedömt sammanfaller alltså i viss mån med de mänskliga rättigheterna.

Bilden nedan bygger på rapporten från år 2016.

Fria var 89 stater med 2900 miljoner invånare med  1 - 2,5 poäng, en minskning med tre stater.

Delvis fria var 55 stater med 1700 miljoner invånare med  3 - 3,5 poäng.

Ofria var 51 stater med 2600 miljoner invånare med  4 - 7 poäng.

Frihet i olika stater

Varje stat begränsar vår frihet. Var skall staten med krav på enhetlighet och tvång sluta och var skall civilsamhället med frivillighet och mångfald börja? ”Med för litet stat blir samhället kaotiskt och med för mycket en kasern" framhåller skribenten P J Anders Linder.

Bilden nedan visar graden av frihet som råder i olika länder.



År 2018 får Finland högst poäng, därnäst Norge och sedan Sverige. Sist kommer Azerbadjan, Ryssland Vitryssland och Turkiet. Av 47 europeiska stater hade friheten minskat i 29 länder och ökat i 11. 

FN- rapporterna Arab Human Development Report från åren 2002 och 2003 var skriven av enbart arabiska forskare och har väckt stor uppmärksamhet. I dessa visades att arabvärlden var den minst fria regionen i världen. Dit hörde 22 länder med 280 miljoner invånare som ingår i Arabförbundet.

Man påvisade tre stora brister som underskott på frihet, jämställdhet och tillgång till kunskap. Detta till sorg för alla dem som sett araberna som föregångare och kulturskapare inom många områden. Forskarna kom fram till att invasioner och ockupationer utifrån hade kört över de berördas rätt till självbestämmande och blivit ett hinder för förändringar. Något annat kanske inte hade varit tillåtet att skriva.

I omvärlden har man ofta tänkt sig att det är islam som varit hindrande för utvecklingen, men numera ser många i stället att orsaken ligger i bristande maktfördelning och gamla ekonomiska strukturer vilket också anses vara fallet i Ryssland.

.......... 

Man kunde frestas tro att där det är fred där råder frihet framhöll fredsforskaren Johan Galtung. Dock kan fred råda i samhällen som är både despotiska och stagnerade. Fred kan vi få om vi underkastar oss, men vi vill vanligen ha mer än så - både fred och frihet.

Fria människor bidrar till mindre våld, oro och politisk instabilitet än andra. Ju större frihet inom två länder ju mindre våld mellan dem konstaterar professorn i statsvetenskap R. J. Rummel.

De som motsatte sig frihet måste tvingas att bli fria ansåg filosofen Rousseau.

Mao hävdade att ”makten kommer ur gevärspiporna” och f.d. presidenten Bush nämnde att friheten skulle komma samma väg ”försvarsdepartementet hade blivit det mäktigaste medlet till frihet som världen någonsin skådat".

Den attraktiva friheten har såväl nazister som kommunister korrumperat med slagord som ”arbete ger frihet” och ”frihet åt folket”. Stalin, Hitler och Mao kunde utöva sin makt med hjälp av förföriska löften i propagandan. Människor blev entusiastiska och beredda till heroiska insatser, men följden blev lydnad, rädsla, angiveri och kontroll. Staten blev guden och under täckmanteln "folkets bästa" blev individen ett objekt och utbytbar utan några moraliska problem.

När kommunismen inte kunde uppfylla sina mål kollapsade systemet i Ryssland har människorna nu blivit alltmer borgerliga konsumenter, men då fick också kapitalismens värsta avigsidor snabbt insteg med ojämlikhet, fattigdom och skamlös rikedom.

Om målet ”frihet åt folket” verkligen hade uppnåtts hade människorna då vetat hur man skulle använda denna frihet? Det undrar nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i boken Tiden second hand, 2013. "Friheten verkade ju så enkel. Men snart började vi digna under dess börda eftersom ingen hade lärt oss vad frihet innebär. "Vi hade bara fått lära oss hur man dör för friheten...  Hela historien igenom har vi överlevt men inte levt".

Vi har alltid krigat eller förberett oss för krig framhåller hon. Av alla ungdomar mellan 19 och 30 år, är det nu 50 procent som har Stalin som förebild och en nostalgisk dröm om ett storslaget sovjet har återkommit.

Svetlana själv var med i den kommunistiska barnorganisationen och bar medlemsmärke och blev sedan med stolthet pionjär.

Detta påminner mig om känslan jag själv hade som en hängiven scout. Vi hade bra ledare och lärde oss sådant som inte ingick i skolan. Att klara sig i skog och mark, slå knopar, lägga förband och att som patrull ansvara för att t.ex. dagligen under en tid hämta mat till en fattig gumma. Vi sjöng och hittade på underhållning till lägerbålen. "Alltid redo" var mottot och vi avlade prov och fick olika märken som synliga bevis på vilken grad vi uppnått. Sen började jag i gymnasiet och intresset slocknade helt.                                                                            

Staten behöver t.ex. inte styra familjelivet eller tala om för oss hur vi skall ta hand om våra barn eller vad vi skall äta. Kunskap kan vi skaffa från många håll, från varandra, dagstidningar och böcker.

Staten behöver inte heller bestämma hur vi skall vara klädda. Att förbjuda muslimska kvinnor att gå på offentliga platser i burka går emot demokratiska ideal om frihet och religiös tolerans. Krav på att en kvinna som tenterar på ett universitet måste ta av slöjan för att visa att inte någon annan döljer sig i hennes ställe är en annan sak, liksom när slöjan kan vara ett hinder i en viss yrkesutövning.

Kvinnor i många arabiska länder borde själva få bestämma hur de vill vara klädda och vad de vill demonstrera för och emot. Kanske skyddar burka mot sol och sandiga vindar, kanske är den ibland bekväm då kvinnorna slipper tänka på frisyren innan de går ut.

I Frankrike får man inte bära religiösa symboler i statlig tjänst, däremot är det fritt fram för privata företag att själva bestämma. Danmark har nyligen förbjudit burka på offentliga platser.

Individens frihet