15 FN, Mänskliga rättigheter

Rubriker:

Så dags

FN, Förenta Nationerna

    FN önskar skapa en folkförsamling

Mänskliga rättigheter - människans största innovation

Utvecklingshistoria fram till MR.

Områden och arbetsordning för MR

     A - Grundrättigheter

     B - Medborgerliga rättigheter

          Yttrandefrihet

Kvinnors rättigheter

Barns rättigheter

Funktionsnedsattas rättigheter

MR och verkligheten

Förslag till uppdatering av MR

Kritik mot MR

      Östasien, Arabvärlden, USA

      Övervakning

Vad omfattas av en helhetssyn på människan?

Litteratur

.................

 

Så dags

En västvärld som vill vara global och ädel ses trots FN som suspekt i många länder. Förr gällde minsann en regelbok för vita - och en annan för resten av världen. Västländerna med USA, Storbritannien, Nederländerna och Tyskland har trots allt ett kolonialt förflutet sedan 1800-talet Detta har bland annat varit möjligt genom tankar om frihet, naturvetenskap, teknologi och industrialisering. Men hade allt detta i stället haft sitt ursprung i Kina, Indien, Ryssland eller länder inom islam kanske dessa också hade försökt expandera över världen och berika sig med hjälp av kanoner, rasism och frihandel.

De vitas materiella standard, livskvalitet, goda hälsa och frihet väcker avund hos många av världens människor vilket t.ex. tas upp av skribenter som Karen Arrmstrong i Kampen för Gud, 2000 och nyligen av professor Magnus Ljunggren och Ola Wong båda i SvD. Wong hänvisar även till indiern Pankaj Mishras skrift, From the ruins of empire, 2012.

Insikt behövs därför om det hat som finns från folk med ett stolt förflutet som Kina, Ryssland och Indien samt människor i arabstaterna som blivit överkörda och förödmjukade och som känner sig kränkta och nedvärderade.

Västerlänningarnas egen självbild är däremot att se sig som frihetens försvarare där särskilt USA har gjort stora ekonomiska uppoffringar och anser sig värna freden i världen.

Parallellt med kolonialismen har hela tiden pågått arbete för de värderingar som nu omfattas av FN med de mänskliga rättigheterna.

Kina som kulturell supermakt och med Konfucius som vishetslärare fick uppleva 100 år av förödmjukelse från engelsmännen som skaffade sig landområden och införde opium. Kina hade även inbördeskrig samt krig med Japan där flottan förintades vilket blev slutet för det 2000-åriga kejsardömet Kina.

År 1949 utropade Mao Folkrepubliken och fattiga bönder lovades jordreform och egen mark vilket i stället blev att all mark socialiserades under partiet som blev den nya storgodsägaren. 

Politiker kan nu skylla egna tillkortakommanden på ”de vita djävlarna”. Opium och silver var t.ex. det enda England och Frankrike kunde erbjuda Kina i utbyte mot silke, te och porslin. 

Kina söker revansch, har en stor apparat för propaganda och skriver om sin historia. Dessutom förser man sig med odlingsmark i Afrika.

•  Indien beskrev engelsmännen ”…som vilda djur utan förmåga att skilja på gott och ont” och många i världen gladdes över attacken mot World Trade Center.

• Ryssland har genomgått fyra imperifaser - en under medeltiden, en under Peter den store, en under 1800-talet och senast under Stalin och kommunismens fall 1990. Man drömmer om en femte - en Euroasiatisk union - med ett Storryssland där nu demokratin i Ukraina sätter käppar i hjulet. Man talar åter om det ryskslaviska blodets hemlighet och om att en universell strid skall utkämpas mot ''atlantism, globalism och modernitet''. 

• Arabländerna rådde en blomstring mellan 700 och 1200--talet med vetenskap och förnuftstro. Nu önskar många få reformer och förnyelse med det bästa både från denna tid och från västvärldens civilisation. Usama bin Laden och senast IS och andra vill bygga upp en version av Kalifatet och där finns ett stort antivästligt tryck. De förfogar över terrororganisationer, professionell krigsmakt, underrättelseorganisationer, propagandamaskin och en stor byråkrati för statlig omsorg i människornas tjänst - dock inte för shiamuslimer.

I Turkeiet som en gång styrde halva världen med det Osmanska riket pågår nu ett upptrissat förakt mot européer förstärkt av flyktingfrågan och Turkeiet rikerar att bli en diktatur.

Desto viktigare att försvara samarbete, frihet, rörlighet och utbyte mellan länder.

Mycket kommer an på individuella människor. Underrättelseofficeren och den berömde deckarförfattaren John Carré med succén" Mannen som kom in från kylan" byggde sin bok på äckelkänslor inför efterkrigspolitiken. Han konstaterade 50 år senare:

"Idag kan man höra samme man, fast med bättre tänder och hår och en mycket snyggare kostym, bortförklara det katastrofala kriget mot Irak eller rättfärdiga medeltida tortyrteknik som den bästa förhörsmetoden på 2000-talet, eller försvara den oomkullrunkeliga rätten för halvpsykopater att bära halvautomatiska vapen, att använda obemannade drönare för att mörda sina förmenta fiender och vem som helst som har oturen att stå intill dem. Eller som en lojal representant för sitt företag, försäkra oss att rökning inte skadar hälsan i tredje världen och att storbanker finns till för att tjäna allmänheten."

I detta sammansatta klimat försöker dock FN ena världens människor om de gemensamma ödes frågorna och även frågor som gäller Mänskliga Rättigheter.. Förenta staterna är fortfarande starkast när det gäller "soft power" och militär styrka medan Kina har blivit den största ekonomin och Ryssland starkt militärt, men med en svagare ekonomi

................

 • FN - Förenta Nationerna

Utmärkta presentationer finns på nätet t.ex. FN - Fakta Förenta Nationerna.

Nationernas Förbund, NF bildades 1920 på amerikanskt initiativ för att bevara fred, men namnet ändrades 1945 till Förenta Nationerna, FN.

Som en ljusblå fantasi kan man undra hur t.ex. Saudiarbien, Ryssland eller Kina skulle ställa sig om FN erbjöd dem att flytta ''FN-skrapan'' dit med högkvarter, personal och allt.

Inom FN brukar man arbeta fram olika avtal - konventioner - som sedan kan ratificeras av en stat och då blir bindande för staten ifråga.

Förenta nationerna omfattar praktiskt taget hela världens befolkning med 193 medlemsstater, varav 54 i Afrika. Alla har själva valt att gå med i FN. Taiwan, Västsahara, Kosovo, Palestina och Vatikanstaten ingår inte, men de två senare har observatörsstatus. Varje stat oavsett antalet invånare och typ av statsskick har rösträtt och några speciella inträdeskrav finns inte i motsats till vad som gäller för EU.

Då man refererar till FN bör man komma ihåg att FN inte överallt har så hög status som i Sverige. Juristen Hans Blix framhåller att: "Vi kanske tror att FN i New York är världens huvudscen, men för beslutsfattare i USA, gäller Washington. För dem är FN bara ett sidoorgan som man kan överlägga med, ibland är det värdefullt men oftare uppfattas FN som segt och irriterande eller betydelselöst".

FN har tre huvuduppgifter - fred, säkerhet och utveckling.

FN skall lösa konflikter mellan olika stater, stormakter såväl som småstater samt mellan rika och fattiga, nord–syd, öst–väst. Trots det gjorde väpnade grupper anfall i minst 35 länder under 2014 och trenden fortsätter.

FN-stadgan utgör ryggraden med tydliga regler för ändamål och arbetssätt.

FN kan ses som ett företag där medlemsländerna är ägare och om ägarna är oense har FN:s tjänstemän begränsade handlingsmöjligheter. Om staterna inte själva följer de regler man uppställt urholkas respekten för FN som saknar befogenhet att utkräva något av nationalstaterna.

All den kritik som vuxit fram redan sedan 50-talet måste tas på allvar. Det gäller själva konstruktionen av FN som hindrar organisationen att fullfölja sina globala mål. Framför allt behövs en ny global rättsordning där många förslag finns och ytterligare forskning pågår för en global styrmodell.

Boken "Världsfred genom världslag" av Louis B. Sohn, kom redan 1960 och är exempel på itankar om hur FN borde reformeras.

Tyvärr visar det sig att många av de fredsavtal som ingåtts kollapsar inom en 10 års period. Man hoppas därför att såväl civilsamhället som kvinnorna skulle kunna göra fredsavtalen hållbara.

FN har många olika organ som Världsbanken, Internationella valutafonden, IMF med 188 medlemsstater, Klimatpanelen, IPCC etc.

-  Generalförsamlingen är FN:s huvudorgan som fattar beslut om det årliga arbetet. Det finns ett antal olika underavdelningar t.ex. för - politiska frågor och fredsbevarande insatser - administrativa och juridiska frågor - nedrustningsfrågor - mänskliga rättigheter - ekonomiska och sociala frågor som även innefattar hälsa. 

Generalsekreteraren tillsätts av generalförsamlingen på förslag av säkerhetsrådet.

Personalen består av 9000 personer från 170 länder, varav mer än hälften finns i New York och resten ute i världen, ofta på otacksamma platser. De fredsbevarande soldaterna uppgår till cirka 100 000  i olika operationer. En kraftfull generalsekreterare krävs alltså i detta världens omöjligaste jobb. Ordföranden har varit Ban Ki-Moon och som vice generalsekreterare Jan Eliasson. Som ordförande från 2017 tillträder António Guterres, diplomat från Portugal.

För en del mindre länder fungerar FN som ambassader och en del länder ger utnämningar inom FN som belöning för lojalitet, oavsett kompetens för uppgifter som kräver kunnande och integritet. Vissa stormakter önskar inte ett starkt FN.

-  Säkerhetsrådet är nu det mäktigaste fasta beslutande organet med

5 ständiga medlemmar - USA, Ryssland. Kina, Storbritannien och Frankrike. De ständiga medlemmarna har:

- vetorätt som omöjliggör många insatser. Denna rätt önskar nu många FN-länder begränsa.

-  själva brutit mot artikel 24 i FN-stadgan som säger att de har "huvudansvaret för att upprätthålla fred och säkerhet".

(USA, och Storbritannien anföll Irak 2002  och Ryssland anföll Georgien 2008 och Ukraina 2014.)

FN:s stater är skyldiga att verkställa rådets beslut.

Från år 2010 till och med 2015 har antal konflikter i världen gått från 59 till 123 och antal dödsoffer från 30 706 till 118 788.

Förslag har framlagts att även Afrika skall ha en ständig plats, men fler medlemmar kan göra arbetet svårare.

Ytterligare ingår 10 rörliga medlemmar från andra stater som väljs för två år, fem nya varje år. Sverige har efter vissa ansträngningar efter 20 år, åter fått en plats 2017.

Med Margot Wallström vill Sverige verka för, demokrati, folkrätt, mänskliga rättigheter och ökat inflytande från kvinnor. Vidare önskas bättre arbetsfördelning och tydligare prioriteringar av FN-ambassadören Olof Skoog. Viktigast är dock att verka för att reformera själva säkerhetsrådet anser Hans Corell f.d. ambassadör och rättschef i justitiedepartementet, UD och FN.

Fem stormakter har alltså permanenta platser i säkerhetsrådet, men det innebär inte att de skall ha permanenta platser i sekretariatets toppskick framhåller Hans Blix. På de högsta professionella posterna är 3 av 4 män och för posterna därunder gäller 2 av 3.

Risker finns för byråkratisk förlamning och cynisk stormaktspolitik med maktspel bakom stängda dörrar.

Farhågor har nu uppstått om att de fem i säkerhetsrådet skulle kunna komma att bestå av Donald Trump, Vladimir Putin, Teresa May, Xi Jinping och kanske Marine Le Pen.

FN har står redan inför klimatproblemen och de flyktingströmmar som kommer att välla fram om vattnet stiger och öknarna breder ut sig medan befolkningen ökar.

Intern oberoende granskning sköts av Office of International Oversight Services, OIOS vilken fått en uppryckning med svenska Inga-Britt Ahlenius, som tillsammans med Niklas Ekdal skrivit boken Mr Change, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011.

Rådet för mänskliga rättigheter inrättades 2006 och som efterträdare kom den tidigare kommissionen för mänskliga rättigheter. MR-rådet har 47 medlemmar som väljs för tre år. Man är nu upprörd över att en representant för Saudiarabien fått sitta kvar i rådet trots att landet begått brott mot MR och 2018 invaldes även Kina, Irak och Egypten.

Med Millenniemålen och senare Hållbarhetsmålen har FN satt upp klara mål och regler och sedan utvärderat dem. Dessa ger ett moraliskt ramverk inom vilket vi har att verka och är ett bra centrum för försök till internationella normer. Detta är också vad näringslivet önskar sig - näringslivet som ofta i praktiken är den verkställande makten. Se vidare kap.10.

Kvaliteten på länders styre är en fråga som även Världsbanken har undersökt där man studerade flera hundra olika separata faktorer. Detta ledde till en rapport redan 1997 som sedan följdes av ytterligare en 2007 - World Development Report. Där sammanfattas vad som är viktigt i sex huvudpunkter:

efterlevnad (compliance) av mänskliga rättigheter

politisk stabilitet och frånvaro av våld

effektivitet hos de styrande och deras trovärdighet i den förda politiken inom hälsa och utbildning, där kompetens och oberoende hos tjänstemän i den civila sektorn liksom typ av byråkrati är avgörande

politikers inställning till fria marknader samt tillräcklig pris- och bankkontroll liksom måttliga regleringar när det gäller handel och affärsutveckling

lagar som gäller så att t.ex. brott uppmärksammas och deras följder går att förutse

verktyg för att minska möjligheterna till korruption och penningtvätt.

Världsbanken tvingades tyvärr dra slutsatsen att situationen var dyster i allt för många länder.

"... statsledningar startade fantasifulla projekt. Privata investerare, bromsades av bristande förtroende för den förda politiken eller opåverkbara ledare. Mäktiga styresmän handlade godtyckligt. Korruption blev epidemisk. Utveckling blev tveksam och fattigdom kvarstod". /Helander s.135.

FN önskar skapa en folkförsamling

Politiker kan ofta sätta käppar i hjulet när det gäller övergripande frågor. FN försöker nu att skapa en folkförsamling som riktar sig direkt till individer och lösgör dem från bindningen till nationalstaterna. Människor skulle då i demokratisk ordning kunna rösta på frågor som rör intressen bortom nationalstatens begränsningar. Här skulle alltså inte gälla regeln ett land, en röst som i FN:s generalförsamling.

Till detta FN:s förslag om en United nations parlamentary assemmbly, UNPA har redan 800 parlamentariker från mer än 100 länder anslutit sig. Däribland EU-parlamentet, Argentinas senat och Panafrikanska parlamentet. I arbetet med att få fram denna folkförsamling ingår två svenskar, filosoferna Torbjörn Tännsjö och Gustaf Arrhenius.

Redan nu kan människor rösta oberoende av sin stat. Så sker vid de årligen återkommande melodifestivalerna i Europa. Att både samverka och tävla är vi vana vid inom musik och idrott även om vissa politiska spänningar mellan öst och väst, nord och syd brukar märkas även då.

Gränslös demokrati, Democracy Unbound är ytterligare ett projekt i samma anda. Det leddes sedan år 2004 av filosofen, professor Folke Tersman tillsammans med forskare från filosofi, juridik, psykologi och historia och bekostades av vetenskapsrådet. Där diskuterades exempelvis påståendet att den som påverkas mest av ett politiskt beslut borde ha mest att säga till om vilket man kunde tycka vore rimligt. Dock uppstår knäckfrågor om vem som skall avgöra vem som påverkas mest o.s.v.

I väntan på en världsregering har vi efterhand fått pröva sådana lösningar som vi tror är bättre än andra. En rättvis värld kan vi aldrig få, men dock en som är mindre orättvis. Vi kan till en del lita på och öva upp en medfödd förmåga att leva oss in i hur andra människor har det.

FN-byggnaden äger sin mark i New York och är ett internationellt territorium. Ingen polis, militär eller tjänsteman får beträda FN-området utan tillstånd. Ytan är en femtedel så stor som Vatikanens i Rom och båda är suveräna gentemot sina värdländer och båda är magneter för turister och de utövar en mjuk makt som bygger på allmänmänskliga värderingar.

Den största givaren till FN brukar vara USA som gav organisationen 600 miljoner dollar för 2016, vilket är 22 procent av FN:s kärnbudget.

Mänskliga rättigheter - människans största innovation

Manshuvud

 "Det blir ingen fred utan utveckling
 Det blir heller ingen utveckling utan fred.
 Det blir varken fred eller utveckling
 utan respekt för de mänskliga
 rättigheterna".
 / Jan Eliasson, vice generalsekreterare i FN

"Om nu människan en gång uppfann Gud för att hantera ovisshetens ångest inför döden, vad måste vi uppfinna idag för att orka bära visshetens ångest inför livet?"
   / Fredrik Sjöberg
 

Mänskliga rättigheter, MR  är ett försök att formulera en gemensam moral.

Åtminstone själva begreppet mänskliga rättigheter, MR har nu kommit att bli känt över världen, mycket tack vare att man har vinnlagt sig om ett enkelt och rakt språk som skall kunna förstås av alla.

Världens mest översatta dokument är nu MR som finns på 360 olika språk och innehåller 30 artiklar som skall gälla alla människor, män, kvinnor och barn, statslösa, gamla, handikappade o.s.v.

De sju rättigheterna är kortfattat rätt att:
  •  -  rösta i politiskt val
  •  -  bilda fria sammanslutningar
  •  -  rätt till åsikts- och yttrandefrihet, rätt att
  •  -  uttrycka och åtnjuta sin egen kultur
  •  -  befrielse från godtycklig arrestering och internering 
  •  -  tillfredsställande standard, sjukvård, bostad och mat
  •  -  rätt till frihet och
  •  -  rätt till arbete.

Dessa rättigheterna innebär både att slippa något och att få något.

 

Rätten att slippa något, gäller  t.ex. tortyr och dödsstraff som utmättes i minst 21 länder och tortyr i minst 81 länder år 2012. Rättigheterna motsvaras av någons skyldighet och denne någon är vanligen staten som brukar inta en mer eller mindre aktiv roll.

Rätten att något såsom utbildning, sjukvård etc. blir mer beroende av ett lands ekonomi, de styrandes möjligheter och medborgarna egna insatser. Att slippa något kan därför inte helt jämställas med att något, som rätt till högre utbildning.

.............

Efter två världskrig med förintelsen och atombomben över Hiroshima 1945, ombildades samma år NF till FN. Sedan bildade man en internationellt sammansatt kommitté med 18 representanter från olika delar av världen för att formulera de mänskliga rättigheterna, MR. 

I arbetet ingick inte de stater i Afrika och Asien som ännu inte var befriade, men de blev ändå representerades av t.ex. Peng Chung Chang som var en framstående filosof från Kina och en uppskattad och drivande ordförande hade man i Eleanor Roosevelt.

Först ägnade man sig åt de fri- och rättigheter som formulerades under den västerländska upplysningstiden vilka gällde tankefrihet, yttrandefrihet och frihet från religion samt rättssäkerhet.

Tack vare Chang uppmärksammades även tankar hos Konfucius som gällde medmänsklighet och individens plikter gentemot samhället. Även en furste hade plikter mot samhället som att förse människorna med det som de behövde. Detta gjorde att politiska, sociala och ekonomiska rättigheter också kom att ingå i MR.

Men behövs verkligen MR? Det mesta finns väl redan utsagt inom olika religioner som t.ex. kristendomen med Jesu bud om att vi skall älska vår nästa eller Paulus ord om att ”här är inte jude eller grek, inte fri eller slav, inte man eller kvinna”. Kärleksbudet finns i alla religioner, men föreställningarna om att alla människor är likställda som Guds barn räcker tydligen inte.

Kärlek är inte heller detsamma som rättigheter. Avsikten är att MR skall ställas över alla religiösa gränser eftersom det handlar om relationer mellan världens människor och deras förhållande till de samhällen och stater de tillhör - medan de lever här på jorden. ..."såsom i himmelen så ock på jorden."

MR skulle handla om alla människors fundamentala, universella, absoluta och okränkbara rättigheter och den allmänna deklarationen antogs år 1948 i FN:s generalförsamlingen där alla röstade för. Av de olika länderna röstade sedan 48 stater för och sex öststater samt Sydafrika och Saudiarabien lade ner sina röster..

"Mänskliga rättigheter är afrikanska rättigheter. De är också asiatiska rättigheter, de är amerikanska rättigheter. De tillhör ingen regering, de är inte begränsade till någon kontinent och de är grundläggande för mänskligheten själv", säger Kofi Annan - eller som han uttryckte det ett par år senare ”Rights beyond borders.”

Rättigheterna skall alltså gälla för alla människor och vilar på staters goda vilja, deras kunskaper och förmåga till förutseende samt ett outtröttligt arbete av alla oss människor. Det går dock trögt med att förverkliga de mänskliga rättigheterna.

Krigsförbrytartribunalen och Den internationella brottsmålsdomstolen, ICC) samt organisationer som Amnesty, Human Rights Watch, Läkare utan gränser och Kvinna till Kvinna är exempel på internationella institutioner som har följt i kölvattnet av MR.

MR och verkligheten

Efter terrorattacken 2001 tog sig en västmakt rätten att på gammalt manér bemöta våld med våld och att betrakta det egna landets människor som mer värda än andras. Man missade chansen att visa världen hur en sådan situation borde handhas på ett civiliserat sätt. Samma land som hyser FN:s huvudbyggnad hade kunnat visa att en demokratisk stat, anhängare av fred och frihet även måste vara beredd på att detta kostar något, att kunna förlora något.

Många förleds att tro att MR är globalt omfattade och alltmer giltiga utan att vara medvetna om de stora motsättningar som råder både från politiskt och filosofiskt håll. Åsikterna går isär mellan demokratiska och totalitära stater. Ett litet försök att påverka de senare har gjorts av Sverige som skänkt en treårig gästprofessur i ämnet mänskliga rättigheter till ett universitet i Peking - vilket torde vara unikt.

Man har utgått från att staterna skulle medverka när det gäller MR. I praktiken gäller det i stället alltför ofta statsledningens egenintresse, makt och ekonomi. Precis som på medborgarnivå där vi först brukar se till våra egna intressen först sedan till det allmännas. För oss medborgare gäller lagar som talar om vad vi har att rätta oss efter och vid överträdelse blir vi dömda. Dömda blir däremot inte stater när det gäller MR eftersom FN saknar juridiska möjligheter till sanktioner.

Områden och arbetsordning för MR

- Först söker man fortlöpande formulera gemensamma konventioner som innehåller normer och mål att eftersträva trots motsättningar mellan mer eller mindre demokratiska stater och diktaturer.

- Därpå eftersträvar man att stater åtminstone skall enas om och skriva under dessa gemensamma, mer detaljerade konventioner som hela tiden arbetas fram - exempelvis Barnkonventionen.

Slutligen skall konventionerna göras juridiskt bindande genom att ratificeras genom att undertecknas.

Ansvar och skyldighet åligger de stater som ratificerat rättigheterna. Både staters och företags maktutövning och suveränitet kan alltså begränsas av MR vilket även utgör ett skydd för enskilda stater mot aggression. Alltså kan varken pirater eller plundrare i statens eller någon annans intresse sanktioneras av MR.

Människor runt ett jordklot

(Bilden tagen från FN-publikationen ''Världshorisont'', Nr 3. 1999.)

Den första av de 30 artiklarna som också kommit att bli den första formuleringen av folkrätten lyder:

Artikel 1

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla

mot varandra i en anda av gemenskap”

FN:s tre huvuduppgifter som gäller stater emellan omfattar: 

              säkerhet, mänskliga rättigheter och utveckling.                                                          

MR:s uppgifter gäller däremot främst individer och omfattar normer och mål som:

               rätt till liv, frihet och strävan efter lycka.

A  Grundrättigheter

      -  Alla människor har vissa naturliga rättigheter, vilka är lika för alla och

      -  varje människa har ett egenvärde, ett människovärde som är lika för alla

B  Medborgerliga rättigheter (ESK) är

      -  politiska samt

      -  ekonomiska, sociala och kulturella

Påståenden om rättigheter är inte något som kan bevisas och begrepp som rätt och rättvisa, människovärde och egenvärde kan därför tolkas på skilda sätt.

A - Grundrättigheter 

De tre fundamentala rättigheterna rätt till liv, frihet och sträva efter lycka gäller alla människor.

Alltså inte rätt till lycka men rätt att få sträva efter lycka. Detta är på sätt och vis häpnadsväckande. När har någonsin mänskliga grundbehov haft någon som helst rätt att bli tillfredsställda? Rätt till frihet från hunger, rätt att slippa vara nakna, osäkra, hemlösa och diskriminerade? Aldrig någonsin har alla människor haft dessa rättigheter, fast vi av moraliska skäl anser att alla borde ha det. Svält strider alltså mot MR.

Naturen, naturrättslagar eller någon gud har inte lovat någonting. Det är vi människor som själva via FN anser att alla som lever och kommit till världen, utan egen förtjänst eller förskyllan, skall ha dessa rättigheter av moraliska och inte av juridiska skäl. Vi har inte fått dessa rättigheter utan kämpat och kämpar för dem precis som somliga länder kämpar för tryckfrihet o.s.v..

Grundrättigheterna står över demokratiska beslut och kan därför inte heller upphävas på demokratisk väg. Vid kränkningar har staten skyldighet att upprätta individen.

De tre grundrättigheterna som FN ställt upp bygger alltså på att alla människor tillhör arten människa oavsett ras, kön och speciella egenskaper. Vi har alla öron, ögon och hud. Under huden är vi ännu mer lika med samma organ. Dock har naturen lyckats med konststycket att ge oss individuella ansikten och tumavtryck. Glada och ledsna kan alla bli då vi har samma tillgång till känslor oberoende av kultur och etnicitet. Ingen vill heller vara slav eller bli orättvist behandlad. Vi har gemensamma biologiska behov, men högst olika förmåga att tillfredsställa dem. Detta beroende på begåvning, kulturell miljö och slump. Som art är vi alla lika men som personligheter och ur moralisk synpunkt är vi olika såsom Stalin och Mandela och våra kärleksval följer sina egna lagar och inte några rättviselagar.

Grundkraven går inte att rangordna. De är inte något vi kan göra oss förtjänta av och inte heller något vi kan berövas.

Om man anser att de tre kraven är berättigade för en själv ar man inget skäl att neka alla andra människor att resa samma krav. Om någon kräver att få härska över alla andra och beröva dem frihet, kan inte alla andra ställa samma krav - varför kravet inte är berättigat.

Ingen skall kunna ställa speciella krav på dessa grundrättigheter genom att åberopa en högre status,            en viss instans eller en gud.

Med rättigheter följer skyldigheter. De mänskliga rättigheterna tar inte upp vad vi bör göra utan detta framgår indirekt genom de krav som vi alla har rätt att ställa. Med rätten till liv följer även en sådan  skyldighet som att t.ex. vårda sin egen kropp.

Vem skall definiera begreppen? Vilka skall avgöra vad det innebär att äga liv, frihet och rätt att söka lycka? Det skall de göra som är hotade eller hindrade. Därför krävs det yttrandefrihet och rösträtt så att människor kan göra sina röster hörda. Ofta - som t. ex. inom kommunismen är det däremot staten som avgör vilka behov som medborgarna skall ha och i viss mån hur de skall tillfredsställas.

De tre grundrättigheterna och den därav följande rösträtten blir ett minimikrav på en demokrati.

B - medborgerliga rättigheter

-  Politiska

 -  Ekonomiska, sociala och kulturella (ESK).

Frågan uppstår vad vi kan kräva och med vilken rätt. Detta är filosofiska frågor som många arbetat och fortfarande arbetar med.

Människor vill få tala sitt eget språk, kunna utöva sin religion, inte hindras av sitt etniska ursprung och de vill ha kulturell frihet och slippa förnedring. De vill ha yttrandefrihet och pressfrihet vilken var begränsad i 77 stater år 2008 och är 2016 inskränkt i flera stater i Mellanöstern.

Rätten att organisera sig och yttrandefrihet är alltså universella rättigheter och de är oberoende av ekonomi och måste respekteras av såväl affärsföretag som regeringar.

Demonstranter

Vilka medborgerliga rättigheter är viktigast? De politiska som försvarar individens enskilda politiska frihet eller de som försvarar individernas gemensamma välfärd som omfattar skola, vård och omsorg? De senare kräver att vi gemensamt gör ekonomiska, sociala och kulturella investeringar för det allmännas bästa.

Det räcker t. ex. inte med en kvinnas politiska frihet att rösta (A), om hon saknar den kulturella rättigheten att gå i skola (B), annars kan rösträtten bli ganska meningslös. Någon måste alltså tillhandahålla skolor vilket faller inom det sociala området och enligt de politiska rättigheterna får ingen hindras från att gå i skola. 

Båda typerna av rättigheter behövs alltså och de är såväl generella som odelbara, vilket uttryckligen fastslogs vid en konferens i Wien 1993. Livet är orättvist och de sociala rättigheterna behövs för att utjämna de olika förutsättningar som vi föds med såsom hälsa, ekonomi och kulturell miljö.

1 Politiska rättigheter
Våg
2 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ESK)

MR är till för att skydda individer, skydda dem mot både en religion, en diktator och den egna staten. Hon ges även rätt att delta i statens styrelse och att med dess hjälp sörja för sociala behov. 

Angående Yttrandefrihet se kap. 17.

Önskningar

För att få alla möjliga önskningar uppfyllda åberopas ibland begreppet MR litet vårdslöst. Dock är den främsta mänskliga rättigheten att få önska och drömma, påminner oss den indiska författarinnan Mahasweta Devi i boken Branden i hjärtat, 2008.

Kvinnors rättigheter

Under franska revolutionen konstaterade en socialt engagerad författarinna att eftersom kvinnan hade rätt att bestiga schavotten måste hon ha lika stor rätt att gå fram till talarstolen.

Redan ett år efter att FN bildats 1945 tillsattes en särskild kommission för kvinnor och denna arbetar fortfarande trots att det väl borde ha räckt med vad som kom att stå i MR. Man fann dock att det behövdes en särskild kvinnokonvention eftersom det råder patriarkala system inom många stora kulturer. Med den följer att kvinnans sfär är hem, man och barn. Med färre barn, läskunnighet och högre levnadsålder och standard behöver dock kvinnorna större områden för sin verksamhet.

I den antika grekiska kulturen hade fria kvinnor ofta tjänstefolk och man hade sex olika kvinnliga gudar som visar vad fria kvinnor tilläts att ge uttryck för. De avspeglar ett brett register av verksamheter och förhållningssätt som tillhör kvinnans psyke, så kallade arketyper, d.v.s. nerlagda inneboende mönster som framträder olika starkt i olika skeden av livet  Samma sak gäller sex olika manliga arketyper.

Härom har såväl Freud, som Carl Gustav Jung skrivit och senast Jean Shinoda-Bolen i sin bok ”Gudinnorna”, 1998.

En konvention om kvinnors rättigheter antogs äntligen av FN 1979 och av Sverige 1981. Det har hållits flera stora världsomfattande kvinnokonferenser där särskilt den i Peking 1995 nådde en mycket stor uppslutning från 189 stater. Handlingsplaner antogs och dessa har sedan backats upp av FN:s Millenniemål. Kvarnarna mal på även om det går långsamt och det dessutom uppstår nya problem.

För att bevaka kvinnors utsatta läge i krig och konflikter tillsatte FN en ny myndighet, UN Women, 2010 med Morgot Wallström som ordförande.

Barn

Barns rättigheter (BR) 

''Små barn och stora rättigheter''

Eftersom barn är fysiskt och psykiskt omogna fann man snart att MR inte var tillräckliga för att skydda dem. Barnets bästa är den bärande principen i Barnkonventionen, BR som kom efter tio års arbete år 1989 och nu kunnat fira 25-årsjubileum. Den innebär en universell definition om vilka rättigheter som bör gälla varje barn i hela världen. BR är alltså inte bunden av kultur, religion och andra särdrag.

Nästan alla länder har gjort barnkonventionen rättsligt bindande och omfattar 196 nationer. Undantag är USA som har sina egna lagar. Få statsmakter vågar tydligen - i varje fall officiellt - motsätta sig omsorgen om barn. Konventionsstaterna skall vidta alla lämpliga åtgärder för att genomföra de rättigheter som ingår i BR och till det yttersta utnyttja sina resurser samt helst samarbeta internationellt. Bland annat betonas rätten till beskydd, till god hälsa och utbildning, rätt till jämställdhet samt rätt att bli hörd och få ställa krav. Även rätt till lek, rekreation, kultur och ett privatliv som respekteras av de vuxna ingår.

Att göra barnkonventionen till svensk lag förväntas av många. Från juridiskt håll anser man att det skulle försvaga svenska barns rättigheter då barnkonventionen är otydlig. Justitieombudsmannen och kammarrätten i Stockholm liksom hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker.

Tyvärr har denna konvention blivit så tandlös i praktiken att den ofta blivit parodisk, se kap 8. Nu pågår arbete med att ratificera en internationell barndomstol dit barn kan överklaga. Där skall även ideella organisationer och andra aktörer som verkar för barn kunna överklaga.

Med åldersgraderade rättigheter för barn har man velat undvika ett dilemma som uppstått för föräldrar och skola. Barnets frihet kommer i kläm inför de tvång som är oundvikliga när det gäller uppfostran och kunskapsförmedling. Ett samhälle måste kunna överföra sina värderingar och kunskaper till nästa generation.

Som förebilder har man lyft fram en del barn som själva varit barnsoldater, skuldslavar etc. och som ändå gjort insatser för barnens rättigheter. Malala Yosufzai fick t.ex. "barnens nobelpris" 2014.

World Childrens Prize skall medverka till att skapa en medmänskligare värld. Avsikten är att undervisa barn om mänskliga rättigheter och demokrati. Stöd kommer från 107 länder och omfattar 27 miljoner elever i 58 000 skolor varav 1682 skolor i Sverige 2012. Man har även börjat framställa material för de yngsta som i sagans form levandegör de olika artiklarna.

Funktionsnedsattas rättigheter

Ytterligare en grupp som kräver speciella hänsyn och som också har fått en egen konvention gäller människor med funktionsnedsättningar. Men det har inte gått av sig själv. Redan 1978 föreslog med. dr. Einar Helander en sådan konvention efter att för WHO:s räkning ha rest runt i världens länder och gjort fältstudier av handikappade (disable) människors villkor. Han såg hur stater, kommuner och de närstående människorna hanterade dem. Statliga institutioner var vanligen sämst.

En offentlig institution i NewYork på 80-talet visade exempelvis våld, försummelse, kriminellt beteende, nakna människor i stinkande lokaler med flugor, läckande tak och trasiga fönster.

Funktionsnedsättning gällde först fysiska och sensoriska handikapp, men slutligen uppmärksammades att 1/3 av alla handikapp gällde psykiska störningar som depression, alkoholism, schizofreni och bipolär sjukdom.

Många handikappade stöts bort från sina närstående och en del anses vara drabbade av guds straff. De sätt som handikappade människor själva kommit på och ordnat väckte uppmärksamhet och togs tillvara, men några program för rehabilitering syntes aldrig till.

Slutligen arbetade Helander och medhjälpare fram ett program kallat CBR, Community Based Rehabilitation, där grundtanken var att arbeta nerifrån, med decentralisering, med landets egna resurser och med vanligt sunt förnuft. En manual utformades med bidrag från SIDA. Den har prövats och omarbetats och gått från 138 000 ord till 1300 för dem som skall träna och 1500 för ledare, inga svåra ord, korta meningar och bilder. Översättningar har sedan gjorts.

För att få en konvention inom FN åberopade Helander MR:s egna formuleringar om "grym, inhuman och degraderande behandling" men fick svaret att det inte behövdes någon ny konvention. Alltså kunde inte en kommissionär ta emot klagomål från en person med speciella handikapp, eftersom det inte fanns någon konvention för handikappade och att få fram en konvention skulle inte vara möjligt eftersom det inte fanns någon politisk vilja bland FN:s medlemsstater.

Efter arbete med bland annat ytterligare två svenskar antogs dock ett förslag till en konvention av Generalförsamlingen 1993. Därefter gjordes insatser av olika NGOs samt av Mexiko och slutligen blev det utan ändringar i förslaget en MR-konvention 2006. Denna har sedan ratificerats av 132 länder.

Världens förtigna funktionshindrade människor har därmed fått en röst

Förslag till uppdatering av MR

F.d. brittiska premiärministern Gordon Brown och statsvetaren Jeremy Waldron från New York University har gjort en översyn över de nu 70-åriga texterna. Rätten till liv och hälsa berörs nu av klimat- och miljö och en internetvärld har tillkommit som hotar individen med övervakning och dessutom har vi utmaningen att sörja för fler migranter.

Därför behövs nya tolkningar och tillämpningsområden där tillgång till internet ingår. Vidare behöver barnens rättigheter tas på allvar och inte bara stanna vid allmänt goda avsikter.

Tummen ner

Kritik mot MR

I många stater har man en annan syn på frihet, människor, hennes rättigheter, på hur en stat skall använda sin makt och kontroll samt på innebörden av utveckling. Tillämpningen av MR möter således motstånd i praktiken och kräver ofta heroiska insatser för att vinna gehör. Trots ratificeringar brukar det ingå diverse finstilta inskränkningar och villkor.

Motsättningar har som nämnts, framför allt kommit från länder i Östasien, arabvärlden och även från några delstater i USA, från auktoritära stater, från patriarkat och vissa religiösa grupper. Man frågar sig i vad mån världens länder önskar komma fram till en global samsyn. I varje fall torde det ta tid.

•  Östasien

Kina betonar med emfas gruppens rättigheter, MR däremot individens. Bara detta stöter på patrull och anses som en västerländsk idé, vilket det också är och ett sätt att pracka på andra sin egen uppfattning. Endräkt är då viktigare än yttrandefrihet och rösträtt som leder till splittrande partier. När maktens intressen sätts främst krävs enighet, men ofta innebär det att befolkningen inte kommer till tals.

Ekonomiska och sociala rättigheter ses som viktigare än politiska. Mat viktigare än rösträtt, men undrar de fattigas ekonom Amartya Sen, hur skall man kunna kräva mat och sjukvård om man varken har yttrandefrihet eller rösträtt?

Kanhända har västvärlden idag extremt betonat individens önskemål framför gruppens, men det behöver inte gälla antingen individ eller grupp utan som vanligt en balans mellan båda. Exempelvis bygger både en tidningsredaktion och en orkester på att olika individer med sina speciella förmågor var och en ger sitt bidrag till den gemensamma helheten.

Den mänskliga rättigheten till arbete infrias inte i många demokratier, däremot ofta i diktaturer, dock ofta i form av arbetsläger eller tvångskommenderingar mot ringa lön.

•  Arabvärlden

Visserligen ses MR som universella, men de är trots allt en produkt av människor och kommer inte som islams lag från Allah. Dock är det till sist människor som skall uttolka denna lag vilket har pågått under århundraden av män i de muslimska länderna.

MR:s artiklar om religionsfrihet och kvinnans ställning inom äktenskapet uppskattas inte i arabvärlden. Där är kvinnan underställd mannen och kan efter skilsmässa inte själv skriva kontrakt eller få en operation utförd utan manligt medgivande. I domstol är hennes vittnesmål värt hälften av mannens och hon får t.ex. i flera länder inte köra bil.

Man har dock skäl att fråga sig hur en viss balans mellan könen ändå upprätthålls i vissa gamla kulturer som visat sig bestå. Kvinnan kan ha ytterst stor makt inom hemmet och hon kan gynna sina söner och få dem på sin sida för att stärka sin makt. När dessa själva blir äkta makar brukar de dock upprepa fädernas mönster.

I flera länder skriver man under konventioner, men alltid med förbehållet att de inte gäller om de kommer i strid med tolkningen av den egna lagen. På så sätt kan man stå på god fot både med den egna befolkningen och FN för att kanske få bistånd. För att en konvention skall bli juridiskt bindande måste den, som nämnts, ratificeras av respektive stat.

•  USA

MR ges lägre status än den amerikanska konstitutionen där det är staten som skall ansvara för politiska rättigheter. Staten påtar sig däremot inte samma ansvar för sociala och ekonomiska rättigheter och har inte heller skrivit under viktiga konventioner på dessa områden. Ansvar för sjukvård och liknande har tidigare enbart fallit på privata aktörer.

Kritik finns även mot att alla stater, oavsett folkmängd, har 1 röst var vid beslutsfattande i FN.

 .................

Arbetet med MR omfattar som nämnts att:

1  enas om vissa gemensamma konventioner - normer, regler och ideal

2  göra konventioner lagligt bindande - vilket kräver att man granskar i vad mån en stats lagar verkligen tjänar som skydd för grundrättigheterna och i vad mån regeringar vidtar de ändringar som krävs.

3 i verkligheten leva upp till det som är lagligt bindande. Detta är något helt annat och som vanligt är kontrollen den svåra frågan. Någon makt finns inte som kan utkräva ansvar.

Det ursprungliga antalet paragrafer i MR var 10 stycken. Nu finns 1377 tillägg vilket riskerar att göra MR till något urvattnat. Vad menas t.ex. med ”Barns rätt att lära sig att respektera sina föräldrar” eller rätten till ”internationell solidaritet” krävd av en diktaturstat.

Övervakning

FN-organ, regionala organisationer, regeringar och organisationer som Amnesty och Human Watch hjälper till med att övervaka MR. Av de 170 stater som skrivit under konventionen om MR var det dock bara 20 procent som brukade skicka in sina rapporter till FN och 60 procent har hört av sig endast en gång under 30 år. Bättre uppföljning och bättre kriterier behövs alltså. I tidigare årliga rapporter fanns förvrängda proportioner och uteblivna uppgifter. Ingenting om Gulag, inget Vietnamkrig, ingenting om Kina osv.

En särskild kommitté inom FN tillsattes år 2006 och meningen var att stater som av t.ex. Freedom House klassas som världens mest repressiva regimer inte skulle få vara med i kommittén vilket de fortfarande är. Således ingår både Kina, Ryssland, Kuba och Saudiarabien. Det sistnämnda landet har valts in i det organ som skall bevaka kvinnors rättigheter. De värden en ledamot är beredd att kämpa för är dock viktigare än det land vederbörande kommer ifrån.

Bättre granskning av alla länder periodiskt och rutinmässigt krävdes under Jan Eliassons ordförandeskap i ovan nämnda kommitté. Den har visat att många kastar sten fast de själva sitter i glashus. Iran, i gott sällskap med andra diktaturer anser att Sverige behöver agera för kvinnor och handikappade samt införa förbud mot tortyr, 2010. Anklagelser från arabstater går i 80 procent mot staten Israel och länder tillåts att själva utreda sina brott.

En förlamande korruption och rättslöshet är fortfarande mycket svår att komma åt och man tvingas att sila mygg och svälja kameler. Världsbanken bedömer att 20 miljarder dollar av biståndet aldrig når dem som skulle hjälpas på grund av korruption. Amnesty rapporterar från Indien om att 20 miljoner ärenden står i kö till landets tingsrätter där man har 1 domare per 100 000 invånare mot 20 i västvärlden (2011).

Återigen tycks näringslivet kunna vara en pådrivande faktor för MR. Många multinationella företag är alltmer beredda att ta ansvar för MR då det snabbt kan avslöjas om t. ex. barnarbete eller fackligt förtryck förekommer vilket solkar det egna varumärket och snabbt återverkar på affärerna.

Handelsblockader har ibland fungerat som påtryckningsmedel.

Ett företag som ASEA ingår tillsammans med Schweiz i ABB och har 135 000 anställda i ett 100-tal länder. De föregår med gått exempel när det gäller både anställning och behandling av arbetarna. De tar även hänsyn till miljön vid sin produktion. Genom att lyssna och sätta sig in i ett lands förhållanden har man successivt utvecklat en trappa att gå stegvis för att göra förbättringar.

Utvecklingshistoria fram till MR 

•   På 500-talet f.Kr. formulerade Kyros II i dåvarande Persien förordningar om religionsfrihet, rättstrygghet och förbud mot slaveri. På en bevarad cylinder finns tankegångarna nertecknade på 45 rader med kilskrift och detta har setts som världens äldsta dokument om MR. Kritiker menar dock att detta bara var tidens sätt att göra propaganda för att ge härskaren legitimitet. År 1971 lät FN översätta dokumentet till alla sina officiella språk.

•  Tidigt hade även en buddhistisk kung i Indien framfört liknande tankegångar.

•   På 1200-talet kom begreppet naturliga rättigheter som sedan återkom under upplysningstiden med filosofen John Locke.

•  1776 infördes de berömda satserna om mänskliga rättigheter i Förenta staternas förklaring om oavhängighet: ”We hold these truths to be self-evident, that all men are created equal, they are endowed by their Creator with certain undeniable Rights, that among these are Life, Liberty, and the pursuit of Happiness".

•  1789  kom franska revolutionen med Frihet, jämlikhet och broderskap.

•  1939 -1945 under andra världskriget och förintelsen började FN:s arbete med att formulera vissa normer som skulle gälla för alla, alltid. En arbetsgrupp på tolv personer tillsattes och Eleanor Roosevelt var en drivande ordförande i en grupp där deltagarna kom från vitt skilda delar av världen.

•  FN bildas 1945 samma år som atombomben fälldes mot Hiroshima.

•  1948 antogs FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, MR av 48 av dåtidens 58 stater medan 8 avstod från att rösta, däribland Sydafrika som fortfarande hade apartheid och Saudiarabien som inte ville gå med på religionsfrihet.

Tidigare samma år hade Mahatma Gandhi mördats och Storbritannien övergått från att vara ett imperium till att bli ett samvälde. Där det tidigare funnits lydriken med vita härskare blev det i stället en representativ organisation som förmådde skapa resolutioner mot sådant som apartheid och rasism.

•  1966 beslutade man i Wien att båda de två viktiga grupperna Politiska och Sociala rättigheter skall tillmätas lika stort värde

•  1993 fastslogs att de båda rättigheterna är generella och odelbara samt att det är legitimt för omvärlden att lägga sig i när MR kränks i ett land.

Cirklarna har vidgats för vilka som skall omfattas av vår hänsyn. Brottslingar, utstötta, handikappade, krigsfångar, civilbefolkning i fiendeland och även djur och natur börjar bli inräknade. Med stöd av de mänskliga rättigheterna arbetar alltså många för en bättre värld.

Många framsteg har gjorts sedan andra världskriget: kolonialism och slaveri rättfärdigas inte längre. Inställningen till etniska minoriteter har ändrats och rasism och sexism motarbetas. Vi har skapat ett FN, formulerat MR och stramat åt internationella lagar vilket är humanitära landvinningar. Dödsstraff finns inte längre i Europa så när som på Vitryssland och att aga barn förbjuds i allt fler länder.

"Det rätta får armar, det sanna får röst och folken stå upp till förvandling".

/ Esaias Tegnér.

Vad omfattas av en helhetssyn på människan?

Olika filosofiska skolor har vuxit fram under sekler där man betonar olika sidor av människan vilket påverkar både hur vi ser på oss själva och hur vi bemöter andra. Det är därför värdefullt att känna till vilka förhållanden man själv påverkas av, för att inte bli trångsynt.

Carl E. Olivenstam och Håkan Thorsén ger en bra sammanfattning i boken Etik och livsfrågor i vård och omsorg, 2007.  De sammanfattar olika synsätt där människan:

1  - är en biologisk kropp med behov som är kopplade till kroppen - den behavioristiska skolan  - viktig för sjuk och hälsovårdare

2  - är en person som är medveten, kännande och har upplevelser - psykoanalytiker, humanister och existentialister

3  - ses i sina relationer - vilket betonas t.ex. av feminister - viktigt för vårdare med patienter och deras anhöriga

4  - ses utifrån sin plats i organisationer som skola, arbetsplats m.fl. -  med olika makt och handlingsfrihet

5  - ses utifrån sin tillhörighet i ett samhälle - hur förvaltas t. ex. skattemedel - vad kan en behövande räkna med att få del av

6 -  står på en viss kulturell nivå vilket påverkar hur vi uppfattar t.ex. könsroller och sjukdomsbegrepp

7 -  finns i en viss ekologisk miljö där natur och färger, buller och stress påverkar vårt sinnestillstånd

8 -  ses från en religiös eller existentiell nivå med olika tankar om liv och död.

För att "se människan" behöver vi ta hänsyn till alla dessa aspekter.

 ................

 Litteratur

Ahlenius, Inga-Britt och Ekdal, Niklas, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011. Office of International Oversight Services, OIOS, Mr Change.

Ekdal, Niklas & Ahlenius, Inga-Britt, Mr Change, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011

Carl E. Olivenstam och Håkan Thorsén, Etik och livsfrågor i vård och omsorg, 2007.

Läs vidare: Kap. 16 Demokratier >>