15 Frihet och Mänskliga rättigheter

     Frihetsgudinnan     Ansvarsgud  

Frihetsgudinnan väntar på sin make Ansvarsguden.

Rubriker:

I

Vår frihet och planeten

Frihet i världen

Frihet i olika stater

II

Individens frihet

     Nya friheter

Nya ofriheter

     Frihet och byråkrati

Yttrandefrihet

Tryckfrihet

III

Mänskliga rättigheter

Förhistoria

Områden och arbetsordning för MR

     A - Grundrättigheter

     B - Medborgerliga rättigheter  

IV     

Kvinnors rättigheter

Barns rättigheter

Funktionsnedsattas rättigheter

V

MR och verkligheten

Kritik mot MR

      Östasien, Arabvärlden, USA

Övervakning

Litteratur

I

Figur som bär jordglob

Vår frihet och planeten

Vi har gett oss obegränsad frihet att söka välstånd och rikedom och finansvärlden har fått härja relativt fritt på ett sätt som inte är hållbart i längden.

Vår framgångssaga tog fart från mitten av 1900-talet, men har nu gått över gränsen för vad naturen och klimatet tål. De flesta har sett farliga utvecklingskurvor som sedan stigit brant och borde tjäna som varningssignaler.

År 1970 kom t.ex. beslut om om en myndighet för miljöskydd i Amerika, men 2017 berövades samma myndighet några av sina befogenheter.

Att snabbt ställa om är den frihet vi i viss mån ännu har.

Om inte staten och vi själva begränsar oss kommer naturen och klimatet att göra det.

Det arbetas, men för långsamt, för att sätta gränser och ramar för våra verksamheter, lagar behöver upprättas med möjlighet till juridiska påföljder, men politikerna undviker ofta ämnet. Se Staffan Laestadius senaste bok, Klimatet och omställningen, 2018.
 
...........

Frihet i världen

Freedom House är en organisation med bas i Washington som vi kan tacka för att de sedan 1941, alltså under drygt 75 år, har åtagit sig att bedöma graden av frihet i världens stater.

De har bedömt ett stort antal faktorer och graderat dem med poäng som sedan vägts samman där 1 är bäst och 7 är sämst. För frihet kräver de av en stat att medborgarna har:

- politiska rättigheter 

   valprocess med  politisk pluralism och att

   statsmakten fungerar. Vidare krävs

- social och ekonomisk frihet med

   yttrande- och trosfrihet

   rätt att organisera sig, rättssäkerhet samt

   personlig autonomi och

   individuella rättigheter.

Vad man bedömt sammanfaller alltså i viss mån med de mänskliga rättigheterna.

Bilden nedan bygger på rapporten från år 2016.

Fria var 89 stater med 2900 miljoner invånare med  1 - 2,5 poäng, en minskning med tre stater.

Delvis fria var 55 stater med 1700 miljoner invånare med  3 - 3,5 poäng.

Ofria var 51 stater med 2600 miljoner invånare med  4 - 7 poäng.

 

Frihet i olika stater

Varje stat begränsar vår frihet. Var skall staten med krav på enhetlighet och tvång sluta och var skall civilsamhället med frivillighet och mångfald börja? ”Med för litet stat blir samhället kaotiskt och med för mycket en kasern" framhåller skribenten P J Anders Linder.

Bilden nedan visar graden av frihet som råder i olika länder.



År 2018 får Finland högst poäng, därnäst Norge och sedan Sverige. Sist kommer Azerbadjan, Ryssland Vitryssland och Turkiet. Av 47 europeiska stater hade friheten minskat i 29 länder och ökat i 11. 

FN- rapporterna Arab Human Development Report från åren 2002 och 2003 var skriven av enbart arabiska forskare och har väckt stor uppmärksamhet. I dessa visades att arabvärlden var den mest ofria regionen i världen. Dit hörde 22 länder med 280 miljoner invånare som ingår i Arabförbundet.

Man påvisade tre stora brister som underskott på frihet, jämställdhet och tillgång till kunskap. Detta till sorg för alla dem som sett araberna som föregångare och kulturskapare inom många områden. Forskarna kom fram till att invasioner och ockupationer utifrån hade kört över de berördas rätt till självbestämmande och blivit ett hinder för förändringar. Något annat kanske inte hade varit tillåtet att skriva.

I omvärlden har man ofta tänkt sig att det är islam som varit hindrande för utvecklingen, men numera ser många i stället att orsaken ligger i bristande maktfördelning och gamla ekonomiska strukturer vilket också anses vara fallet i Ryssland.

.......... 

Man kunde frestas tro att där det är fred där råder frihet framhöll fredsforskaren Johan Galtung. Dock kan fred råda i samhällen som är både despotiska och stagnerade. Fred kan vi få om vi underkastar oss, men vi vill vanligen ha mer än så - både fred och frihet.

Fria människor bidrar till mindre våld, oro och politisk instabilitet än andra. Ju större frihet inom två länder ju mindre våld mellan dem konstaterar professorn i statsvetenskap R. J. Rummel.
De som motsatte sig frihet måste tvingas att bli fria ansåg filosofen Rousseau.

Mao hävdade att ”makten kommer ur gevärspiporna” och f.d. presidenten Bush nämnde att friheten skulle komma samma väg ”försvarsdepartementet hade blivit det mäktigaste medlet till frihet som världen någonsin skådat".

Den attraktiva friheten har såväl nazister som kommunister korrumperat med slagord som ”arbete ger frihet” och ”frihet åt folket”. Stalin, Hitler och Mao kunde utöva sin makt med hjälp av förföriska löften i propagandan. Människor blev entusiastiska och beredda till heroiska insatser, men följden blev lydnad, rädsla, angiveri och kontroll. Staten blev guden och under täckmanteln "folkets bästa" blev individen ett objekt och utbytbar utan några moraliska problem.

När kommunismen inte kunde uppfylla sina mål kollapsade systemet och i Ryssland har människorna nu blivit alltmer borgerliga konsumenter, men då fick också kapitalismens värsta avigsidor snabbt insteg med ojämlikhet, fattigdom och skamlös rikedom.

Om målet ”frihet åt folket” verkligen hade uppnåtts hade människorna då vetat hur man skulle använda denna frihet? Det undrar nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i boken Tiden second hand, 2013. "Friheten verkade ju så enkel. Men snart började vi digna under dess börda eftersom ingen hade lärt oss vad frihet innebär. "Vi hade bara fått lära oss hur man dör för friheten...  Hela historien igenom har vi överlevt men inte levt".

Vi har alltid krigat eller förberett oss för krig framhåller hon. Av alla ungdomar mellan 19 och 30 år, är det nu 50 procent som har Stalin som förebild och en nostalgisk dröm om ett storslaget sovjet har återkommit.

Svetlana själv var med i den kommunistiska barnorganisationen och bar medlemsmärke och blev sedan med stolthet pionjär.

Detta påminner mig om känslan jag själv hade som en hängiven scout. Vi hade bra ledare och lärde oss sådant som inte ingick i skolan. Att klara sig i skog och mark, slå knopar, lägga förband och att som patrull ansvara för att t.ex. dagligen under en tid hämta mat till en fattig gumma. Vi sjöng och hittade på underhållning till lägerbålen. "Alltid redo" var mottot och vi avlade prov och fick olika märken som synliga bevis på vilken grad vi uppnått. Sen började jag i gymnasiet och intresset slocknade helt.                                                                             

Staten behöver t.ex. inte styra familjelivet eller tala om för oss hur vi skall ta hand om våra barn eller vad vi skall äta. Kunskap kan vi skaffa från många håll, från varandra, dagstidningar och böcker.

Staten behöver inte heller bestämma hur vi skall vara klädda. Att förbjuda muslimska kvinnor att gå på offentliga platser i burka går emot demokratiska ideal om frihet och religiös tolerans. Krav på att en kvinna som tenterar på ett universitet måste ta av slöjan för att visa att inte någon annan döljer sig i hennes ställe är en annan sak, liksom när slöjan kan vara ett hinder i en viss yrkesutövning.

Kvinnor i många arabiska länder borde själva få bestämma hur de vill vara klädda och vad de vill demonstrera för och emot. Kanske skyddar burka mot sol och sandiga vindar, kanske är den ibland bekväm då kvinnorna slipper tänka på frisyren innan de går ut.

I Frankrike får man inte bära religiösa symboler i statlig tjänst, däremot är det fritt fram för privata företag att själva bestämma. Danmark har nyligen förbjudit burka på offentliga platser.

II

 Individens frihet

 

 

                                                

- Sanningen skall göra eder fria.

- Ingen är fri när andra är förtryckta.

- Det har aldrig funnits någon fri människa, vi är alla beroende av varandra.

- Det högsta goda man kan göra människorna är att skänka dem bruket av sin fria vilja ty det är att skänka dem sig själva. /Torbjörn Säfve

- Allt om kan brukas kan missbrukas.           Sätt dessa 6 rader inom ljus blå färg som nertill på bilden

Frihet - gener, miljö och kultur.

Ingen individ har eller kommer någonsin att själv få frihet att välja hudfärg eller kön liksom en del karaktärsdrag. Även disposition för en del sjukdomar liksom begåvning och temperament är i viss mån genetiskt betingade. Livet är inte rättvist, vi får olika kort på handen, somliga får bara tvåor och treor och andra både dam, kung och ess.

Däremot kan kommande föräldrar få möjlighet att bestämma en hel del om sina barn i takt med att gentekniken utvecklas.

Att äga sitt eget liv

Att vara ''ingens herre och ingens slav'' är något omvälvande nytt för många människor i världen. Frihet att varken vara ägodel, undersåte eller objekt under feodalherrar, en enväldig monark, en klan, kast, en president eller diktator.

Ofta har makt över en individ legitimerats med att vara av Guds nåde, tradition, religion eller av en samhällssyn där individens plats är bestämd en gång för alla.

Detta ruckades av tankar om frihet, jämlikhet och broderskap i Frankrike, England och Amerika. Vertikala strukturer där människans plats var given ersattes av horisontella. Respekt för individen och frihet gentemot stat och kyrka, stam, kast och släkt fick intåg.

Många länder genomgår nu sin egen ''Franska revolution''. Individen ses inte längre som ett medel utan i sin egen rätt, med frihet att styra sitt eget liv och arbete, att göra förbättringar och få skörda frukterna därav.

Före industrialiseringen visste alla människor att de skulle leva i närheten av den plats där de fötts och att de skulle försörja sig på ungefär samma sätt som sina föräldrar och om man skötte sig väntade evigt liv. Ofta går man fortfarande i föräldrarnas fotspår trots att vi har större valmöjligheter och därmed ökad frihet.

Moderna människor kan däremot känna sig utlämnade då de har att själva söka sin utkomst, sina orienteringspunkter och gemenskaper vilket kan vara vanskligt för en del. En fast samhällsordning med familjestruktur och religion ger trygghet.

Friheten kan också hindras inifrån för den som har låg självkänsla, blyghet, skam, rädsla och omedvetna tvångsneurotiska föreställningar.

Nya friheter

Frihet att inom lagliga ramar själv kunna skapa sig säkerhet och trygghet är en stark drivkraft som gjort att allt fler tagit sig ur fattigdom och kan leva i välstånd. Vi har frihet att t.o.m. ifrågasätta kunskap.

Friheten att förflytta sig med bil, tåg och flyg har ökat markant för många människor vilket gjort det möjligt att arbeta på ett ställe, bo på ett annat och tillbringa fritiden på ett tredje och inte minst har vår frihet att kommunicera ökat med internet och mobiler.

I praktisk mening är den fattige som saknar pengar till bussen och livets nödtorft inte fri.

Nya ofriheter   

Nya frihetsinskränkningar uppstår dock framhåller bland andra fredsforskaren Wilhelm Agrell. Exempelvis kan de som har kontroll över en människas genetiska kod djupt kränka en individs integritet och ”vi kan hamna i ett osynligt men genomreglerat elektroniskt fängelse, rymningssäkert därför att det omfattar hela samhället".

Med internet har följt att både storebror och lillebror kan se dig.

Att övervakning även finns inom demokratier är ingen hemlighet, men där brukar det åtminstone inte vara något man skryter med.

Våra privata förehavanden, även gällande småsaker kan nu spåras, vilket vi fått veta även om omfattningen har överraskat oss. Visselblåsare fanns redan 2013 med Edward Snowden och något yrvakna har vi ställts inför en ny skandal 2018.

Ändå växer Facebook och har cirka 2 miljarder användare och fler lär det bli. Som medborgare har vi möjlighet att ålägga våra politiker att införa regler för hur nätet får användas. Nya frågor uppstår och frihetens gränser behöver alltid diskuteras.

Vår frihet påverkas av frestelser och reklam för oerhörda belopp. Att ha vad alla andra har, vädjar till våra urgamla önskningar att tillhöra gruppen.

Vi lockas att köpa tobak och alkohol som förutom pengar, dessutom kostar vår hälsa. Hans Roslings www.gapminder.org tar upp ämnet.

Alkoholen tog sin tribut med 69 000 dödsfall om året i USA. Vi samma tidpunkt var genomsnittet i världen 13 liter/år - en siffra som också gällde för Sverige.

Tobaksindustrin orsakar cirka 20 procent av alla dödsfall i cancer.

Coca-cola som säljs i alla länder utom Nordkorea, bidrar till att människor blir feta.

Knark och droger förslavar oss och kräver inte ens reklam och somliga fastnar i pipan som den amerikanske artisten Rey Shell:

"... en hjärtlös spindel som väver disiga vita nät bland dom slingrande förgreningarna i min hjärna, då är min själ den saftiga feta flugan, insnärjd, hypnotiserad, villigt väntande på att bli slukad... bit... för... bit...Ingen kärlek är djupare...eller starkare...inga pengar räcker till..

Redan år 2003 beräknades narkotikahandeln till 400 miljarder dollar och 2009 omsatte enbart kokainmarknaden 88 miljarder och opiater 65, vartill kommer marijuana och hash. Om och när en drog blir förbjuden dyker ständigt nya preparat upp.

En övergång till kemiska preparat med nya tillverkare pågår, liksom handel via nätet där nya marknader öppnas. Kostnader överförs till närstående, mentalsjukhus och fängelser.

Nu forskas om hur man skall kunna påverka hjärnans  för att kunna bryta t.ex. beroende som alkoholism.

Frihet och byråkrati

   

Ju fler människor, ägodelar och resurser ett land har, ju större blir behovet av administration och med den växer också den anonyma administratörens maktfullkomliga herravälde, framhåller Hannah Arendt i sin bok Den banala ondskan, 1996. Fara finns att ett lands styre övergår i administration och i en fullt utvecklad byråkrati finns det inte längre någon enskild person till vilken man kan vädja för att överlämna klagomål.

När någon faller genom maskorna i ett socialt skyddsnät kan personen ställas helt utan handlingsmöjligheter och bli en "slaggprodukt i en hårdnande samhällsmaskin". I studentrevolter kan det vara just mot byråkratin man ofta riktar sin vrede. Fast man har både yttrande- och tankefrihet går det inte att använda friheten på ett meningsfullt sätt.

Den engelska filmen "Jag Daniel Blake" visar en skötsam engelsk arbetares dilemma då han faller mellan stolarna i det sociala välfärdssystemet där tjänstemännen, mest kvinnor, är blinda för mannens livsvillkor och hans egna försök att klara upp sin situation. Detta gör honom till slut rabiat.

Studentrevolten som gick över Västeuropa 1968 ville göra rent hus med all auktoritetsutövning. Att sätta sig upp mot en rektor blev elevens plikt, strunt samma vad det gällde. Man revolterade mot myndigheter, lärare, föräldrar och traditioner som sågs som förtryckare. Frihet och jämlikhet skulle råda.

Den franske filosofen Alain Finkielkraut drog slutsatsen att jämlikhet bara borde gälla inom det politiska området. Inom familj, skola och kultur måste det däremot få finnas hierarkier då somliga inom sina områden är kunnigare och har kommit längre än andra. Kulturen, vetenskapen, idrotten o.s.v. måste få vara elitistisk. Men, framhåller en annan fransk filosof Alain Badiou, det är politikerna som i viss mån bestämmer kulturens förutsättningar.

En välfungerande byråkrati utmärker dock Europa och USA som bidragit till människornas välstånd och utveckling. 

Yttrandefrihet 

Individers yttrandefrihet vållar ofta problem och kan vara provocerande.

Yttrandefriheten kan ses som ett medel och inte som ett mål. Medel för vad? Yttrandefriheten är ett medel för att underlätta kommunikation mellan människor och är inte tänkt som ett sätt att höja en tidningsupplaga. Kommunikationen kan i stället försvåras om den används vårdslöst utan takt och hänsynsfullhet.

Frankrike har total yttrandefrihet med två undantag, man får inte förneka förintelsen och inte heller folkmordet i Armenien.

I Frankrike finns 5 miljoner muslimer och dessa borde vara informerade om att man i Frankrike har rätt att driva med såväl politiker som med Jesus och Mohammed. Fransmännen bör i sin tur ha kunskap om att det sista är något helt förbjudet för muslimer. En fransman i ett muslimskt land bör också vara informerad om detta, annars råkar han illa ut. Man borde alltså ta seden dit man kommer.

De fransmän som tycker illa om muslimers kläder och förtrycket av kvinnor kan vilja provocera dem genom att häda Muhammed. Har man då nått målet att kommunicera - eller tvärtom? De likheter som finns mellan fransmän och muhammedaner frågar man mindre efter.

Till min vän kan jag säga att "du är ju inte riktigt klok", men inte till en utomstående. Vad som är humor för de inkluderade kan vara en skymf för de exkluderade. Vi har faktiskt rätt att avgöra vad vi vill yttra och till vem. Med Göran Rosenbergs ord borde vi fråga oss: "Vad är det jag tänker säga bra för?"

FN har en konvention mot rasdiskriminering som Sverige undertecknat 1966. Enligt paragraf 4b är rasistiska organisationer totalt förbjudna. Ändå tillåter vi sådana vilket påtalas av ordföranden i FN-förbundet. Under 1916 hade vi drygt 4000 registrerade främlingsfientliga aktiviteter med föredrag och demonstrationer.

Tryckfrihet

Som friast rankas  Finland, Nederländerna, Norge, Danmark, NyaZealand med Sverige på åttonde plats.

Sämst förhållanden råder i Eritrea, Nordkorea, Turkmenistan, Syrien och Kina och det land som nu fängslar flest journalister är Turkiet.

 Sverige

Tryckfrihetsförordningen, TF från 1766 var den första i världen och vi är stolta över att ha kunnat fira 250-årsjubileum. En av grundbultarna säger att staten t.ex. inte får förhandsgranska en tidning.

Den tändande gnistan för vår tryckfrihet var en avhandling av Peter Forsskål med titeln "Tankar om borgerliga friheten". Då den skulle presenteras i Uppsala mötte framförande av ett sådant förslag först diverse motstånd.

Yttrandefrihetsgrundlagen, YGL är en senkommen förordning som också den behöver ses över då den numera inte ger speciellt starkt stöd åt yttrandefriheten framhåller professorn i civilrätt Mårten Schultz.  Bara t.ex. ett begrepp som yttrande kan vara svårt att definiera i lagens mening

I Sverige har vi fått en Myndighet för kulturanalys år 2011, som skall utvärdera, analysera och redovisa effekter av åtgärder. Men vad som skall mätas och hur, kan vara svårt att avgöra.

Hur mycket kulturell frihet får finnas? Politikerna borde dra upp vissa riktlinjer och med pengar se till att det finns tjänstemän och lokaler till muséer och teatrar som fyller rimliga anspråk. Men vad som skall visas i lokalerna är en annan fråga. Konst skapas av individer och inte av kulturpolitik. Flera olika finansiärer borde garantera mer av frihet.

               

III

Mänskliga rättigheter  MR - människans största innovation