16  Enpartistat - Demokrati

Bild ur Lillebrors segelfärd av Elsa Beskow.

Bilden ur Lillebrors segelfärd av Elsa Beskow är författarens fösta möte med Kina.

Rubriker:

I

     Tankar om styrelsesätt

     Vilka brukar styra?

     Klanstyre

II

     Indirekta maktgrupper                       

     De intellektuella

     Media, Företagare

III
 
     Enpartistater    
   
     Ryska unionen
 
IV
 
    Jämförelser enpartistater - demokratier
 
    Ekonomi
 
    Fred
 
    Frihet
 
    Länder rangordnas

V

     Demokratier

     Hur skapa en demokrati?

     Demokratier av olika typ

     Framväxt och tillbakagång

VI

     Demokrati kräver diskussion

     Tendenser som försvagar demokratin

     Vad lära av gamla romartiden?

     Populism

     Demokrati ett gemensamt projekt

VII

     Samhällsengagemang

     Amerikanska erfarenheter

     Svenska erfarenheter

Litteratur

...................

Vem skulle vilja bo i ett land som saknar ett rättssystem med lagar och domstolar - utlämnade åt andras råstyrka, makt och girighet frågar László Szombatfalvy och framhåller att vi nu lever i en värld

•  där konflikter löses med hot och våld och där vapen säljs till dem som vill betala

•  som är oduglig eftersom det inte finns globala lagar, domstolar och ordningsmakt för att lösa globala problem och

•  som är omoralisk eftersom en stor del av mänskligheten lever i fattigdom och misär där

•  vi låter nationalstaterna vara suveräna vare sig de är demokratiska i västerländsk mening eller inte

•  vi låter folkmängden öka utan att veta hur den skall försörjas

•  vi låter länder kapprusta

•  vi låter koldioxidhalten öka fast den måste minska och

•  vi spelar hasard med kommande generations livsvillkor.

De flesta har lämnat furstendömen och klansamhällen och lever i nationer som ofta blivit rättssamhällen, men dessvärre saknar vi det rättssystem som står över nationalstaterna och ett aldrig så civiliserat land kan i längden aldrig klara sig i en laglös omgivning.

FN har ingen juridisk makt och dess områden gäller mest relationerna mellan människor, men klimatförändringar och frågor som rör själva planeten saknar en överordnad organisation.

Internationella lagar

Inter-Parlamentary Union, IPU är världens äldsta internationella politiska organisation från 1889. Den är rådgivande till FN och dess olika organ och ett forum där lagstiftare från hela världen kan mötas för att anpassa gamla lagar och stifta nya. Att kontrollera efterlevnaden är dock en annan sak.

Skulle denna union kunna ta sig an uppgiften att få fram globalt gällande lagar som rör själva planeten med miljö och klimat?

De flesta har lämnat furstendömen och klansamhällen och lever i nationer som ofta blivit rättssamhällen, men dessvärre saknar vi det rättssystem som står över nationalstaterna och ett aldrig så civiliserat land kan i längden aldrig klara sig i en laglös omgivning.

FN har ingen juridisk makt och dess områden gäller mest relationerna mellan människor, men klimatförändringar och frågor som rör själva planeten saknar en överordnad organisation.

I stället står medborgarnas frihet i förgrunden. Den garanteras om staten inte kan få igenom förslag som medborgarna inte själva varit delaktiga i. Detta har aktualiserats av den internationella brottsmålsdomstolen, ICC som har ett 60-tal medlemsländer. En amerikan garanteras friheten att aldrig behöva åtalas av ICC, varken för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Han döms efter de egna lagarna och en dom i en delstat skall inte kunna överklagas i Genève. Inte heller vid Folkmordskonferensen i Stockholm 2004 gick USA med på att se ICC som ett redskap i kampen mot folkmord. Även Kina och Ryssland står utanför ICC.

Kungahus och klaner är de som styr i Saudiarabien, Kuwait, Bahrin, Qatar, Förenade Araberimiraten och Oman och de har år 1981 bildat ett samråd, GCC. Gemensamt för dem är tre viktiga faktorer: världens största oljetillgångar, en enande religion och ett medeltida styrelsesätt.

Undersåtarna behöver varken arbeta eller betala skatt och därmed kan de heller inte ställa några demokratiska krav eller bestämma om hur pengar från oljan skall användas.

Arbeten som måste utföras sköts av hårt exploaterad utländsk arbetskraft utan medborgarskap och sociala rättigheter. (I Saudiarabien tio av 30 miljoner, i Kuwait två av tre personer och i Qatar nio av tio.)

Globaliseringen och livaktiga sociala medier tvingar fram förändringar. I Saudiarabien pågår särskilt från intellektuella och ungdomar nya strömningar.

Det finns för närvarande 4 grupperingar - en liberal riktning, - en med moderata islamister, - en med salafister som stöder kungahuset och slutligen - en med salafister som bekämpar kungahuset dit al-Qaida och IS räknas. En undersökning har visat att 92 procent av vuxna saudier anser att Islamiska staten stämmer bättre med islamsk lag och sharia än vad kungahuset och statsreligionen gör. /Bitte Hammargren artikel i SvD 29/8, 2014.

I

Tankar om styrelsesätt

Vilka brukar styra? Kraftfulla ledare brukar ta makten om det råder laglöshet och oordning i ett samhälle.

Vilket styrelseskick råder t.ex. under uppväxtåren? Hur går det till mellan vuxna och barn och mellan barnen själva? Vad har vi själva medverkat i? Vem bestämmer bland syskon och kamrater – den som är äldst, starkast, snällast, klokast, eller den som mutar och tyranniserar. Gäller makt efter ålder och kön?

För att klara av orättvisor och bråk tar barn ibland helt klokt ödet till hjälp. Vilket lag skall börja? Man drar lott eller använder någon räkneramsa.

En statsmakt ger visserligen folket en politisk kropp, men det är inte sagt att folket i sig gett staten något mandat att styra dem, med sina ibland diskutabla lagar, domstolar och verkställande organ.

''Makten skall ligga hos folket'' sägs det, men det finns ingen bra definition på vad som menas med ''folket'' (demo - latin, folk). Kvinnor, arbetare och minoriteter hamnar ofta utanför.

Folket har setts som gudfruktiga, lydiga och lojala undersåtar men även som upproriska och självrådiga. och som uttryck för ''folkviljan'' har man ibland betrakta olika proteströrelser.

Folket kan också ses som människor inom samma landområde där språk och levnadsförhållanden givit upphov till en varaktig kultur.

Begreppet folkhem i Sverige har haft en enande funktion, men med nya påfrestningar kan det samtidigt göra att vi utestänger andra.

Både Mussolini, Stalin och Mao med efterföljare ville göra sig till tolkar för en utopisk ''folkvilja'' och Putin talar om sig själv som en ''ödesvald ledare för den ryska själen''. Inget folk kan dock ha någon ''metafysisk vilja''.

Utan statsmakt hamnar ett land i kaos och inbördeskrig. Med för mycket statsmakt går ett land mot diktatur. För att balansera makten behövs olika konstitutionella arrangemang, institutioner och finstilta lagar. Land skall med lag byggas och lagarna är de mångas skydd mot makten. Stater har beskrivits som maktbehållare som fungerar alltmer pragmatiskt. Under 1800- 1900- talet har nationalstater vuxit även i Mellanöstern

En skrivelse om demokrati kommer från sumererna i nutida Irak två tusen år före de gamla grekernas  tankar i ämnet.Hos grekerna rådde direkt demokrati för fria män och statens intressen var viktigare än individens.

Redan på 1100-talet hade t.ex. Island ett allting med majoritetsbeslut och hänsyn till allas bästa. I senmedeltida städer förekom röstning inom en begränsad elit och

Franska revolutionen gav rösträtt, men bara till 10-20 procent av befolkningen.

Aristoteles ansåg att de som skulle styra var allmogen – medelklassen – som han hyllade. Medelklassen som det inte fanns så stor plats för i Marx teorier, ökar nu i flera stater såsom Kina, Pakistan, Indonesien och bara i Indien uppgår medelklassen till 300 miljoner människor.

Att bestämma över andra människor och vissa tillgångar lockar. Den som har makten över faktiska människor kan i nutid stärka eller försvaga deras frihet och rättigheter genom att t.ex. äga media, påverka lagstiftning, inrätta departement, vaka över verk och myndigheter, bestämma över utnämningar och militära styrkor. Dessutom finns vanligen stora möjligheter att sko sig själv. Önskan om makt finns inom alla samhällssystem och mer eller mindre inom alla människor.

Klanstyre

Klanen är den äldsta styrelseformen

Där råder blodsband och släktskap samt klanens styrka över individen. Klanen avgör vad som är rätt och fel, sant och falskt. Allt du gör är knutet till klanen och klanens makt.

Klanvälde i vår tid tenderar att uppstå på nytt när en stat är svag. Det finns moderna stater, där det i praktiken är släktband som råder eller där det gäller att vara knuten till en viss politiker eller att känna rätta personer för att få saker gjorda. Vissa kvarlevor av detta system kan finnas inom adel och finansfamiljer.

Boken"Klanväldet. Från klansamhälle till rättsstat, 2015 visar  att individen återigen är underordnad en sorts "klan" inom konglomerat av stora företag, internationella brottssyndikat, maffia och ungdomsgäng. Boken i fråga är skriven av Francis Fukuyama och professorn i juridik Mark S. Weiner.

Vid statliga val börjar nu många rösta efter etnicitet, religion och klan och inte efter egen övertygelse. Så sker i invandrartäta områden i Storbritannien och även i Sverige. Inte alla gillar frihet och eget ansvar som kan te sig krävande, ensamt och litet kyligt jämfört med klanens varmare gemenskap där det räcker med att följa vad klanen föreskriver.

Kungahus och klaner är de som styr i Saudiarabien, Kuwait, Bahrin, Qatar, Förenade Araberimiraten och Oman och de har år 1981 bildat ett samråd, GCC. De har tre viktiga faktorer gemensamt: världens största oljetillgångar, en enande religion och ett medeltida styrelsesätt.

Undersåtarna behöver varken arbeta eller betala skatt och därmed kan de heller inte ställa några demokratiska krav eller bestämma om hur pengar från oljan skall användas.

Arbeten som måste utföras sköts av hårt exploaterad utländsk arbetskraft utan medborgarskap och sociala rättigheter. (I Kuwait två av tre personer, i Qatar nio av tio och i Saudiarabien tio av 30 miljoner.)

Globaliseringen och livaktiga sociala medier tvingar dock fram förändringar. I Saudiarabien pågår nya strömningar särskilt bland intellektuella och ungdomar. Där finns för närvarande fyra grupperingar - en liberal riktning, - en med moderata islamister, - en med salafister som stöder kungahuset och slutligen - en med salafister som bekämpar kungahuset dit al-Qaida och IS räknas.

I unga stater som i Afrika råder i viss mån fortfarande klanerna.

På sätt och vis kan man säga att Japan tidigare varit ett klansamhälle med en gudomlig kejsare som garanterade viss trygghet om de underlydande uppfylla ett antal plikter mot honom.

Religionerna har dock motverkat klanernas makt. Islam har haft en enande inverkan på de arabiska klanerna och kristendomen har lett till rättssamhällen.

Om staten försvagas försvinner inte makten, någon annan tar både den och friheten.

II                                                          

Indirekta maktgrupper

Vi urskilja tre grupper av människor som alla är oerhört betydelsefulla för vår välfärd - de intellektuella - media och - företag, men som kan få en ''osynlig'' makt över oss. Kanske uppstår makteliter som konkurrerar med varandra om väljarna. Det kan då bli dessa eliter som styr oss fast vi inbillar oss att det är vi själva som gör det.

- De intellektuella

etenskapsmän, forskare, ekonomer och tekniker är en ny status- och prestigegrupp som har tillkommit och som varken består av fattiga, rika eller medelklass. De uppfattar sig inte som styresmän fast de får ett stort inflytande över vår produktion, vår hälsa och våra livsvillkor. De har möjlighet att producera statistik, en statistik som i en demokrati bör vara tillgänglig för medborgarna om den är framtagen med statliga medel.

De intellektuella är skingrade över världen och knappast motiverade att organisera sig. De saknar erfarenhet av maktutövning, men har ändå enorm inverkan på oss alla. De brukar samverka med politiker och ekonomer och deras beslut kan döljas bakom ´vetenskap´.

- Media

Vare sig det gäller en enpartistat eller en demokrati skaffar sig de styrande makt över olika media och kan bestämma över vad som meddelas allmänheten. Krig kan t.ex. handla om att ha ''ett medialt tolkningsföreträde'' och media kan då förmedla ''det rätta'' till respektive allmänhet på olika sidor.

Hur nya nätverkssamhällen kommer att påverka demokratin återstår att se. Personer som Silvio Berlusconi och Rupert Murdoch knöt samman medier och internet med politik och ekonomi vilket gav dem stor makt. Små terrorhandlingar kan blåsas upp och politiska skandaler tystas ner.

Med propagandans nutida möjligheter kan man t.o.m. förändra en befolknings tidigare historia och göra om den till något som passar dem som har makten och man kan även vandalisera tidigare minnesmärken.

Man skriver om sin historia och indoktrinerar människor för egna syften.

- Företagare

Företagseliter har trätt in på scenen, men inte i avsikt att verka för demokrati, utan för ekonomisk vinst. Avigsidorna har börjat visa sig från 2000-talet. Storföretagarna har genom lobbing skaffat sig alltmer politisk makt och pressar stater till eftergifter och fördelaktig lagstiftning. År 2013 hade t.ex. USA 12 000 registrerade lobbyister

Ekonomisk liberalisering och en global marknad gynnar ofta storföretagen med Världshandelsorganisationen, Internationella valutafonden, EU och OECD verkar alla för ekonomisk frihet. Storföretagen har ofta vuxit ur sin nationalstat och när reglerna i det egna landet inte passar kan man flytta till ett annat. Vad som ingår under ett varumärke kan dessutom vara svårt att veta, då företag köper upp andra företag med helt skilda verksamheter.

III

Enpartistater

Kina

Världens största och mäktigaste enpartistat är Kina.

Förutom diverse artiklar har jag som litteratur använt Ola Wongs böcker När tusen eldar slickar himlen, 2007 och Pekingsyndromet, 2014 samt Kina ned tio ord av Yu Hua, 2013.

Partiet har makt över 1/5 av världens befolkning. Då partiet har grepp om makt, pengar, politik, militär och inte minst medier och ideologi - är allt möjligt. Människorna har inte frihet, men många kan ändå ta sig avsevärda friheter.

"Den som kontrollerar maten, kontrollerar människorna och
den som kontrollerar pengarna kontrollerar världen" /Kissinger

För att makthavares handlingar skall framstå som legitima vädjar man till nationalism. Fattiga, försvagade och okunniga människor som tror på den rådande ideologin blir utnyttjade och lätta att råda över, medan upplysta människor är och bör vara besvärliga att styra.

Kejsardömet i Kina störtades 1911 och gick i konkurs 1921. Det var därför lätt för Mao att få med sig folket när det gällde arbete, skötsamhet och återhållsamhet, allt för en bättre framtid.

Man slängde ut de vita och rensade landet från droger och maffia som svar på västerlänningarnas krav på betalning av lån, förmynderi och tullar mm.

År 1949 utropade Mao Folkrepubliken och fattiga bönder lovades jordreform och egen mark vilket i stället blev att all mark socialiserades under partiet. Bönderna är fortfarande en andra rangens medborgare som endast får arrendera mark på 30 år och de kan bara sälja den till staten, men de kan inte belåna den. Medan många föräldrar söker sig till städer för arbete lämnas barnen kvar på landet att skötas av den äldre generationen.

Antingen fattigdom eller sjukdom är vad som ofta gäller vid kolgruvor eller vid hanteringen av elektroniskt skrot där bekämpningen av fattigdomen drabbar just de fattiga.

Under Mao var ingenting tillåtet utom revolution och politiken var allt. Nu är det mesta tillåtet och pengar är allt och kan skapas med revolutionära metoder. Förr och nu har blivit som att vända en pannkaka - från askes till måttlöshet. Litteratur brändes under Mao, men hans egna skrifter fanns överallt. Nu är utbudet betydligt större.

En osäkerhet råder när tjänstemän med stämplar råder över lagen. Korruption är vanlig och ökar i takt med ekonomin och inställningen att "går det så går det" sprider sig. Man piratkopierar och bluffar och alla vet att alla gör likadant, det har blivit ett mode. Värderingarna blir förvirrande och samhällsmoralen bristfällig.

Den nuvarande ledaren inom partibyrån är Xi Jinping har dock inlett en kampanj mot korruption, denna gång även riktad mot en man i den innersta kretsen, mot förre säkerhetschefen. Detta blåses upp av propagandan och kan ses som ett led i att öka Xi Jinpings egen makt och han anses vara starkt påverkad av Mao.

Det mesta tycks nu vara tillåtet bara det går att tjäna pengar - och det går. En kvarts miljon människor har blivit dollarmiljonärer. Att bygga hus är speciellt lönsam med lyxbostäder och kontorshus vilket gör att kulturarvet rivs ännu hänsynslösare än under kulturrevolutionen. Områden där de fattiga bor planas ut och människor placeras i höghus där kontakten med grannar blir svårare. Även prostitutionen är lönsam och ses som normal med bortåt 20 miljoner arbetare.

En ny storhetstid har kommit i Kina och partiet har fått fler ur fattigdom på kortare tid än vad som någonsin skett i världshistorien - detta mätt i pengar och inte för att man ömmat för de fattiga. En ny medelklass har vuxit fram med allmän sjukförsäkring och allmän läskunnighet även bland kvinnor.

Stora skillnader råder mellan olika landsändar där somliga barn aldrig har sett en fotboll medan andra har skor från Adidas och Nike. Klassklyftorna ökar och en ny aristokrati växer fram.

För yttrande- och tryckfrihet är bestämmelserna i många enpartistater luddiga vilket gör medborgarna osäkra och rädda. Korruption, tvångsförflyttning av människor och polisvåld är exempel på sådant som då inte kan påtalas.

Nationalism uppammas och historien skrivs delvis om i läroböcker vilket gör att den yngre generationer inte känner till händelser som 'det stora språnget’ som drabbade bönderna värst. Inte heller kulturrevolutionen får nämnas som gick ut över partiledare, intellektuella och stadsbor och samma tystnad gäller massakern på Himmelska fridens torg år 1989.

Det internationella nätet är censurerat till över 95 procent. Däremot finns ett inhemskt nät som används flitigt. Propagandan är effektiv med en filmindustri som väntas bli världens största om några år. Utländska aktörer förbjuds att publicera nyheter, bilder och kartor som inte har godkänts av kinesiska statens censurbyrå.

För innovationer vill Kina bli ledande och man satsar kraftfullt och sedan 1980 har över 1 miljon studenter skickas att studera utomlands varav 2/3 stannat kvar - då är plötsligt USA bra. För att locka tillbaks dem ges nu gynnsamma villkor särskilt för forskare.

Snabb produktion och ekonomi går nu före ansvar för mark, miljö och jordens ändliga resurser, på samma sätt som  tidigare gällde industriländerna. Effekten blir dock större när ett land som Kina på 10 år industrialiseras jämfört med lilla Sverige där samma sak tog hundra år.

En viss modifiering har börjat komma - då naturen själv sätter sina gränser och samarbete med andra stater blir nödvändigt.

Man inriktar sig mot den dominerande ställning som USA har i världspolitiken och är avog mot demokrati och mänskliga rättigheter. Några fackföreningar behövs inte eftersom arbetaren anses ha det bra i kommunistiska länder. Västerländska firmor som verkar i Kina har ibland kunnat utnyttja denna brist på fackföreningar.

Våld som politiskt medel är tydligt sanktionerat och krig mot Japan står på agendan.

För reform genom arbete hade Kina vid slutet av 50-talet läger för 36-45 miljoner människor. Om alla de miljoner som levde och dog där har Yang Jisheng skrivit en bok kallad Gravstenen, 2008. Den är prisbelönad i väst, men totalförbjuden i Kina, men smugglas in via Hongkong. Arbetsläger finns fortfarande kvar.

Rysslands Gulag omfattade "bara" 18 miljoner människor och där tillåts nu Solsjenitsyns bok En dag i Ivan Denisovijts liv. Den är en svidande kritik av systemet, där Stalin även drev en svältpolitik mot Ukraina på 30-talet.

Andra enpartistater

Nordkorea

I landet fanns 6 arbetsläger år 2015 med cirka 200 000 fångar. Kärnvapentester pågår.

Kuba, Laos och Vietnam räknas också till enpartistater.

 

Ryska unionen

 Ryska unionen kan beskrivas som en demokratur.

Presidenten har stor makt, men det råder klara gränser mellan den verkställande och dömande makten.

I Ryssland hade kommunismen som en av sina satser "Av var och en efter hans förmåga och åt var och en efter hans behov". Där fanns tankar om gemensam egendom och ekonomisk jämlikhet, något som man dessförinnan uppnått inom mindre och frivilliga institutioner som kyrkans kloster. Resultatet av idéer och annat mänskligt arbete liksom marken och dess avkastning var där gemensam egendom.

Kommunismen inbjöd dock till heroiska insatser och man tycks nu leta efter teman som skall elda människor till osjälviska insatser för att göra Ryssland stort. och man firar nu hundraårs minnet av den stora ryska revolutionen 1917.

Vad som frivilligt fungerat i liten omfattning visade sig dock inte fungera i större skala.

Demokrati har blivit "fint" och ett starkt värdeladdat ord, men Churchill konstaterade nyktert att demokrati endast var den minst dåliga styrelseformen och att orimliga förhoppningar lätt smög sig in.

Även en diktator kan nu vilja att hans land skall betraktas som en demokrati och har lärt sig hur slipstenen skall dras. Man behåller ett ramverk av fria val och lagar. Hur valen sedan genomförs och hur lagarna tolkas och tillämpas är en annan sak, men finns lagar kan de trots allt stödja dissidenter. Det är alltså skillnad på demokrati och demokrati där den västerländska modellen nu kallas liberal demokrati.

- Ryssland kan beskrivs som en styrd demokrati. 

- Turkiet är ett bland många länder med val-demokrati, men där valresultatet inte behöver respekteras och där det inte finns yttrandefrihet. Tankar finns om att återinföra dödsstraff.

- Iran är en teokrati med demokratiska inslag där president och parlament utses genom allmänna val. Den "högste ledaren" utses på livstid av religiösa skriftlärda. Ledaren har sedan till uppgift att kontrollera rättsväsendet och de väpnade styrkorna.

"I en demokrati är det svårt att fatta bra beslut. I en diktatur är det lätt att fatta både bra och dåliga beslut.” / Lasse Berg

"Dårar och fanatiker är alltid säkra på sin sak, medan klokare människor tvivlar." /Bertrand Russel

- I en diktatur är det ett fåtal med sin moral som bestämmer.

- I en demokrati är det majoriteten med sin moral som bestämmer.

IV

Jämförelser av ekonomi, fred och frihet

i enpartistater och demokratier

- Ekonomi

Både ett fattigt kommunistiskt  Kina med en rekordsnabb ekonomisk utveckling och en sextioårig demokrati i Indien har gjort stora framsteg.

För sin forskning inom detta område fick statsvetaren Adam Przeworski det Skytteanska priset år 2010. Han kom fram till att just i denna fråga, den ekonomiska, är demokratier inte bättre, men inte heller sämre än diktaturer. Framför allt kan de ekonomiska skillnaderna inom ett land vara stora i båda fallen.

Ekonomin har vuxit och som ofta i början har även de ekonomiska klyftorna vuxit. Ekonomisk tillväxt i sig garanterar inte att de fattigaste får det bättre.

Krävs en viss ekonomisk utveckling för att demokrati skall växa fram? På den frågan svarar Przeworski nej. Det finns ingen garanti för att t.ex. Kina av ekonomiska skäl skall bli en demokrati eller att Ryssland skall bli mer demokratiskt.

Dock tycks ofta krav på demokrati växa fram när de elementära behoven är tillfredsställda - en process som brukar vara långsam och stegvis. Då Kina nu har nått denna gräns med råge för många - inte alla - kanske förändringar med krav på demokrati kan väntas.

För att en demokrati skall överleva tycks det dock krävas en viss ekonomisk nivå per invånare och år. Fattigdomsbekämpning blir alltså viktig för dem som ivrar för demokrati med alla dess övriga fördelar för medborgarna. Krisar ekonomin följer ofta social oro, indragna förmåner och i värsta fall uppror då totalitära krafter kan ta över.

Nobelpristagaren Amartya Sen gör en bedömning och menar att Indien har för litet demokrati. Indien har en dålig byråkrati och har försummat folkflertalet. Indien har flest analfabeter och 1/5 har inte råd att söka sjukvård. Dock slipper man arbetsläger, avrättningar och människor har rätt att protestera.

Uraguay var en högt utvecklad demokrati redan före Sverige, med rösträtt - även för kvinnor och ett utbyggt välfärdssamhälle med skola, sjukvård och pensioner. Då exporten minskade och energin blev dyrare föll ekonomin på 70-talet och förmånerna som blivit rättigheter kunde inte längre infrias. Missnöje och social oro följde som slutade med diktatur som varade till 1985. Landet har styrt in på frihet och hållbar utveckling både socialt och ekonomiskt och är snart självförsörjande när det gäller energi och demokrati återinfördes.

Handeln är viktig och i en marknadsekonomi som EU finns skyddsmekanismer mot dumpning av priserna och staterna får inte gå in och snedvrida konkurrensen. Detta är däremot tillåtet av partiet i Kina, där man hade en överproduktion av stål och därför ville sälja till underpris och konkurrera med EU:s stålverk. 

Demokrati skulle alltså inte vara en förutsättning för ekonomiska framsteg. Däremot tycks ekonomisk frihet vara nödvändig för framsteg vilket Kina visar när det inte längre är förkastligt att vara rik. Rysslands förre president Gorbatjov frågade sig i efterhand om man kraftfullare borde ha tagit itu med det ekonomiska systemet som var efterblivet och osmidigt. Men den frågan fann man mycket svår att hantera. Han beklagar också att väst efter kalla kriget ville se sig som segrare med monopol på världens ledarskap.

Alla organisationer inom såväl demokratier som kommunistiska stater brukar få ett toppskikt av personer som antingen bygger på ekonomi eller på makt. USA hade på 1970-talet 238 500 personer i den ekonomiska toppen och Sovjet hade en maktelit på 227 000 som kontrollerade alla de andras inkomster enligt en undersökning av den amerikanske ekonomen Abram Bergson.

Ekonomiska intressenter vill påverka makten med gynnsamma lagar och makten vill åt ekonomin. Många lyckas uppnå bådadera! Demokrati betyder inte rättvisa, men innebär dock mindre orättvisa än andra system.

- Fred

Att demokratier skyddar liv hävdar bland andra fredsforskaren Rudolf J. Rummel och ekonomen Amartya Sen. Demokratiska stater har:

• inte gått i krig med varandra i stort sett sedan år 1816

• inte, med få undantag, gjort sig skyldiga till folkmord. När så har skett har det varit i samband med krigföring som dödat cirka 2 miljoner människor.

• inte drabbats av kollektiva svältkatastrofer, inte ens i Indien trots missväxt, eftersom de styrande har blivit beroende av folket och då tvingats vidta åtgärder i god tid. Demokrati med pressfrihet har blivit ett skydd mot svält

Under samma tid har icke-demokratiska regimer dödat 38 miljoner i strid och begått folkmord på 220 miljoner människor. Dödandet har ofta skett indirekt genom tortyr, fängelse, arbetsläger, koncentrationsläger, svält, misshandel, hetta, köld och transporter. Dock har demokratiska länder indirekt varit delaktiga, ibland pådrivande, i andra länders krigföring genom stora vapenleveranser till parter som ansetts lämpliga. Se vidare kap.18, Om våld.

- Frihet

"Om du säger till folket i Kina att inte skratta, gör de inte det. Säger du samma sak till indier skrattar de ännu mer." /Tridib Chakraborti.

Att ha människors frihet som utgångspunkt för ett styrelseskick har varit ganska ovanligt och har vuxit fram ur en västerländsk civilisation och är ett ideal som provocerar och upplevs som hotfullt i många delar av världen. Att vara en fri medborgare är kanske den största poängen med demokrati se vidare nästa kap.17, Frihet  och organisationer.

Olika grader av frihet finns givetvis inom demokratierna vilket också framgår av bilden i nästa kapitel. Statsskick är inte statiska utan i ständig förändring både till det bättre och sämre. Våra grundläggande villkor är ganska oförutsägbara både när det gäller politik, ekonomi och våra grannländers agerande.

Även demokratier behöver personer med ledarskapsförmåga - ett område där kvinnor har kompletterande värden att tillföra.

- Churchill nämner att "En demokrati är en stat där fritt meningsutbyte inte slutar med begravning." och vidare nämner Obama i sitt tal i Kuba 2016:

- "Jag tror på att medborgarna skall ha rätt att säga sin mening utan fruktan. Att få organisera sig och kritisera sin regering och kunna protestera med fredliga medel och att rättsväsendet inte ska omfatta godtyckliga fängslanden av människor som utövar dessa rättigheter. Jag tror på att varje individ skall ha rätt att utöva sin tro på ett fredligt och offentligt sätt. Och jag tror på att väljare skall kunna välja sina regeringar i fria och demokratiska val. Alla håller inte med mig, alla håller inte med det amerikanska folket om detta. Men jag anser att dessa mänskliga rättigheter är universella."

Jämförelse mellan demokrati och diktatur. 

Demokrati

                        Demokrati                                        Diktatur

Illustrationen är gjord av författaren Stellan Tengroth i boken Tillväxt till döds.

Enligt nutida demokratiska ideal har varje människa ett unikt värde och varje individ ett individuellt ansvar. Alla röster väger lika och allas intressen har samma rätt att beaktas och fördelarna består av:

•   frihet och politisk jämlikhet

•   möjlighet att utkräva ansvar och

•   klokare och rättvisare politik.

En demokrati har som regel grundlagar och fördelar makt mellan verkställande, lagstiftande och dömande institutioner. Vidare finns medborgarnas fri- och rättigheter angivna.

En oberoende, opolitisk granskning och revision av dessa maktområden utgör hörnstenar inom demokratin och denna oberoende revision utgör medborgarnas bästa skydd mot makten. Om mutor eller vänskapskorruption påträffas ses det som skandalöst.

Samtidigt växer medborgarnas förväntningar på bättre livsvillkor, men utan höjda skatter!

Stater samarbetar redan inom många områden, men än så länge råder ett klart underskott på demokrati mellan stater.

Länder rangordnas

Faktorer som brukar rangordnas:

•  Bruttonationalprodukt (BNP) vilken som tidigare nämnts, mäter ekonomisk tillväxt d.v.s. volymen och värdet av vad landet skapar, ett lands penningtransaktioner.

•  Human Development Index, HDI bedömer människors välfärd inom ett land genom att väga samman faktorer som barndödlighet, hälsa, läskunnighet och inkomst. Inom dessa områden har FN samlat statistik sedan 1990-talet. Därigenom kan man rangordna länderna. Se http//www.undp.se

•  Freedom House poängsätter frihetsgraden i olika länder, se kap.18, Om Våld.

•  Graden av korruption rangordnas bland andra av Transparency International som enligt en 10-gradig skala gör bedömningar där en hög siffra är bäst. Se vidare kap. 9.

•  Innovationsförmåga graderas genom The Global Innovation Index. Sverige kom på andra plats efter Schweiz och med Singapore på tredje plats år 2013.

•  World Value Survey, WWS från 2012 analyserar t.ex. demokratiutvecklingen, uppfattning om mänskliga rättigheter, synen på åldrande, korruption, och förtroende för samhällets organ.

•  S- indikator är ett index som införts att gälla för EU-länderna. S står för sustainabillity - hållbarhet. Hur mycket mer pengar behöver ett land för att skatteintäkterna på sikt skall klara av alla de utgifter som staten lovat sina medborgare samt för räntebetalningar och amorteringar på statsskulden? Ju högre siffra ju svårare att klara detta. År 2011 får Sverige siffran 2 och Grekland 14.

•  Goda samhällsbyggen lämpliga som förebilder har t.ex. Tällbergs Foundation studerat. Man har använt uppgifter från FN, universitet, internationella organisationer och fristående stiftelser, alla dessa belägna utanför Skandinavien. Mänskliga rättigheter, demokrati, konkurrenskraft och miljö, mm ingår. Resultaten visar att Sverige ligger i topp för tredje året i rad år 2010. På området företagsklimat kommer Sverige dock på 18:e plats, när det gäller att starta företag på 43:e och att anställa arbetare på 117:e plats. Det svenska samhället utmärker sig dock när det gäller dels att förena egennytta med solidaritet och dels hänsyn till natur och klimat.

V

Demokratier

Bilden nedan visar att det i början av 1900-talet fanns ytterst få demokratier, uppskattningsvis omfattade de endast cirka 12,5 procent av världens människor och då vanligen med inskränkt rösträtt och diskriminering. I Sverige hade endast 10 procent av den vuxna befolkningen rösträtt och dödsstraff tillämpades i början av 1900-talet. Svensk demokrati  med lika och allmän rösträtt för både män och kvinnor kommer att kunna fira hundraårsjubileum 2018.

Människor i demokratier

Demokrati betyder inte att flertalet skall bestämma över minoriteten utan att de styrande skall kunna kontrolleras. Deras makt skall begränsas av lagar och medborgarna skall ha rätt till insyn.

Hur skapa en demokrati?

Kan man påtvinga en stat demokrati uppifrån och utifrån? Uppenbarligen kan man det. Så skedde efter andra världskriget då både Tyskland och Japan tvingades till demokrati trots stor skepsis.

En ny internationell folkrättslig regel innebär att de folk som kräver demokrati har rätt att få detta. En diktator som vägrar att erkänna resultatet av ett demokratiskt val kan och borde sålunda avsättas enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Finns det någon mall att följa för att lyckas genomföra demokrati? Självklart har nutida forskare försökt hitta en sådan och kanske finns det vissa tumregler.

- Steg ett skulle vara att först förbättra villkoren för de fattigaste och dra in tidigare snedvridna och orättvisa subsidier till vissa grupper vilket inte är så lätt, men en stat skall vara till för alla.

- Rättssäkerhet och ett självständigt domstolsväsen är avgörande, men sådant kan inte bara importeras. Här fordras att varje land bygger vidare på egna rättsliga traditioner och då i en demokratisk anda.

- Universellt tycks dock gälla att det bland annat krävs öppenhet, förutsägbarhet och rätt till självförsvar samt opartiska och självständiga domare.

Rätt att organisera sig med självständiga fackliga föreningar visade sig särskilt viktigt för framgångarna i Brasilien, Polen och Sydafrika. Detta enligt Council on foreign Relations som driver demokratifrågor och har gett ut skriften Pathways to freedom: Political and economic lessons for democratic transitions.

Att läs- och skrivkunnighet inte har varit nödvändig för en demokrati visas av Indien, men detta brukar vara en fördel om den skall utvecklas. Nu finns där världens största demokratiska väljarkår med över 800 miljoner människor och där har nästan var femte tillgång till internet och vidare finns det över 800 tv-kanaler mot bara en statlig kanal år 1991.

Demokratier av olika typ

Demokratier skiljer sig åt när det gäller grad av utveckling och individuell frihet och det lär t.ex. finnas mer än tusen olika sätt att organisera ett demokratiskt beslutsmaskineri. I en demokrati skall alla ha rösträtt sedan de förklarats som myndiga medborgare. Därefter gäller att inte bara bli styrd utan att själv vara med och påverka landets styre.

Väststatsmodellen - liberal demokrati. Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud.

Öststatsmodellen. Envar har i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet med risk för att staten på ett auktoritärt sätt avgör vad detta skall omfatta.

För att belysa skillnaden mellan de två första typerna ges som exempel ''rätten till arbete'' och ''rätten att arbeta'', hämtade från skribenten Thomas Gür.

Öststatsmodellen med rätten till arbete innebär att någon är skyldig att ge mig ett arbete. Denna skyldighet kan i slutänden bara åläggas staten. En ägare till en pizzeria kanske kan tvingas att anställa mig, men om ingen vill köpa pizzorna faller hela projektet. Kanske tvingas vi köpa hans pizzor i brist på annat. Om inte, blir ägaren arbetslös och vem skall sedan anställa honom och mig, vi har ju båda rätt till arbete? Detta system gynnar inte egenföretagare, frilansare eller risktagare.

Väststatsmodellen med rätten att arbeta innebär att få försöka arbeta med sådant som man själv valt och under de villkor som man själv godtagit, allt inom möjlighetens och lagens ramar. Även väststatsmodellen har sina nackdelar. Om staten varken garanterar arbete eller inrättar arbeten, varken garanterar en minimilön eller ordnar försäkringar blir livet hårt för den arbetslöse.

Framväxt och tillbakagång

•  En första demokrativåg kom då kolonierna avvecklades.

•  1945 spreds demokratin till Italien, Västtyskland, Österrike, Japan, Korea, Turkiet och stater i Latinamerika.

•  1974 blev Portugal, Grekland och Spanien demokratier, men fortfarande var det bara 46 stater som uppfyllde minimikraven varav de flesta i västvärlden.

Drivande krafter under 1980- och 90-talen var bönder och industriarbetare . De var många till antalet och organiserade sig.

Nationalstaten fick auktoritet och ansvarade för fördelning av makt och rikedom. Statliga tjänstemän ansvarade för och skötte de offentliga uppgifterna såsom skola, vård och omsorg och optimism rådde när det gällde fortsatt spridning av demokratin.

Fram till år 2000 skedde en oerhörd tillväxt med upp till 119 stater även om definitionen av demokrati kunde variera.

Övergången från diktatur, enpartistat och militärjuntor har gått bättre i Brasilien och Polen trots att länderna haft vitt skilda kulturer, ekonomi och historia.

De drivande krafterna för demokrati avtog i vissa länder i takt med att antalet bönder och industriarbetare minskade och blev medelklass. I Kina och Indien ökar de däremot och där börjar nu krav komma att få bilda fackföreningar.

•  Uppifrån försökte USA år 2001 skapa demokrati i Afghanistan och Irak vilket ledde till sammanbrott.

•   Nerifrån  försökte ´den arabiska våren´ med början år 2011, men slogs ner i Tunisien, Libyen, Egypten, Syrien, Jemen och Bahrain. Protest hade riktats mot dem som uppfattas som korrupta och rika, egoistiska och inkompetenta. Revolter anses ofta bli fruktlösa om där inte funnits utarbetade planer för de reformer som skall genomföras.

På andra håll som i Malaysia utlovades reformer som inte infriades - tvärtom förbjöds folkliga demonstrationer.  

•  Frångått sin demokrati har 25 stater genom militärkupper eller frihetsinskränkningar och 18 av dessa har skett efter år 2005.

•  Avtagande demokrati visar nu en del stater som kallas illiberala såsom Ungern, Polen, Tjecken och Slovakien.

•  Post-demokrati med minskad demokrati märks inom vissa länder. Helt nya yrkesgrupper har uppstått med svaga organisationer och energin finns på en del håll mest hos miljöaktivister och feminister.

Bilden nedan visar länder med demokrati år 2012 enligt en definition av Freedom House, en mångårig organisation som stöds av USA:s Department of State.

Demokratier (2012)

Freedom House tvingas 2015 tyvärr konstatera att en försämring pågår sedan nio år och att demokratin går bakåt särskilt i de yngre demokratierna som Turkiet, Ungern och Ryssland samt att staterna Thailand och Egypten åter blivit diktaturer.

VI

Demokrati kräver diskussion

Att stöta och blöta problem, lyssna på andras argument, ge och ta ingår i demokrati som inte är någon garanti för godhet, men möjligen tvingar den oss att bli mer resonabla.
Mortel

Erfarenheterna från  Brundtlandskommissionen är belysande. Den tillsattes av FN år 1983 för att formulera Ett världsprogram för förändring. I deras skrivelse står:

”… resultatet är utan tvekan mera globalt, mera realistiskt och mera framåtsyftande än vad någon av oss kunnat åstadkomma på egen hand. Vi gick in i kommissionen med olika synsätt och perspektiv, värderingar och tro och med mycket olika erfarenheter och insikter. Efter tre år av gemensamt arbete, resor, lyssnande och diskussioner lägger vi fram en enhetlig rapport".

Det enklaste är att passivt hålla med majoriteten. Svenskarna börjar nu kritiseras för att vara oengagerade, vilja vara anonyma och röra sig inom ett trångt normalitetsbegrepp. Samförstånd och konsensus skall råda. Det förs dock t.ex. seglivade diskussioner om man i stället för monarki borde ha republik.

Tendenser som försvagar demokratin

Staten skall stå i medborgarnas tjänst och värna om alla medborgare och deras välfärd. Det är medborgarskapet och inte en människas köpkraft som skall ge rösträtt och rättssäkerhet där alla skall vara lika inför lagen. Om detta skriver bland andra statsvetaren Colin Crouch i boken Postdemokrati, 2005.

Staten kan nu sälja ut en hel verksamhet till privata ägare vilket ger pengar till statskassan, men staten är då inte längre ägare eller en myndighet för verksamheten. Så har skett t.ex. med järnvägarna i England där även underleverantörerna har dragits med vilket gör det än svårare när man skall utkräva ansvar för trafiken.

Staten kan även lägga ut verksamheter på entreprenad och ibland lyckas entreprenörerna t.o.m. genomdriva bestämmelser att detta är statens skyldighet. Staten är då fortfarande ägare men de statliga ämbetsmännen förlorar ingående kunskap om verksamheterna. Även separata delar av en nyttighet kan läggas ut t.ex. med särskilda avdelningar för trafik, gods- och stationsverksamhet. För att bli ägare eller få en entreprenad pågår ofta ett intensivt lobbyarbete.

Staten får till slut endast ansvar för en allmän inriktning, men inte för tillsyn och själva utförandet av tjänster. Då oberoende statstjänstemännen med avtalsenlig lön, men inte profit på sin verksamhet. Till deras uppgifter hörde även att ansvara både för ekonomi och ett flertal andra områden medan företagen kan koncentrera sig mest på det ekonomiska. Avgörande är naturligtvis ansvarskänsla och önskan att stå till sina medmänniskors tjänst vare sig det gäller statstjänstemän, privata ägare eller entreprenörer.

Företag kan i viss mån välja sina kunder och konkurrera. Förlorarna är de fattiga och maktlösa som faller på statens lott. De mest behövande kan då få sämre service när det gäller advokater, rätt till arbetsförmedling, vård och omsorg. Medborgarna blir försvagade. Osäkra anställningar som löper på obestämd tid har blivit vanligare och stressar många. Köpcentra och stormarknader må vara lönsamma men deras placering gör dem ofta svåråtkomliga för gamla och mindre bemedlade.

Stater i den industrialiserade världen står nu alltmer i förbund med företagen och deras rådgivare, konsulter och lobbyarbetare. Att få röster från medborgarna är viktigt, men dessa bör helst vara passiva och utan starka organisationer. Storfinansen kan bekosta opinionsundersökningar, tv-program med underhållning och rikta intresset till politiska personligheter i stället för till deras program.

Väljarna blir mer publik än medborgare och att föra diskussioner med media är svårt. Storföretagarna kan få mer politiskt inflytande utan att besväras av demokratiska processer. Belysande exempel finns i USA och Italien. Statens auktoritet urholkas och företagarna vill ofta sköta sitt kapital och sin ekonomi utan statlig inblandning.

Att en demokrati inte mår bra visas när korruptionen tilltar.

Makt kan dock även adla sin utövare och fostra ansvarskänsla och klokhet. Det krävs mod för att fatta beslut, stå för dem och ta konsekvenserna.

Vad lära av gamla romartiden?

Med hjälp av olika böcker och tidningar har jag läst en del om statsvetenskap, senast av Ida Östenberg, docent i antikens kultur och samhällsliv samt statsvetaren Peter Adler. Styrelsesätt har man tydligen grubblat över alltsedan antiken och kommit fram till att olika typer kommer och går enligt vissa återkommande mönster.

Kungamakt brukar urarta i tyranni och efter en tid fällas av samhällets främsta. Dessa aristokrater brukar sedan urarta till en oligarki mot vilka folket sedan gör uppror, varefter det blir demokrati. Den i sin tur leder efter en tid till viss byråkratisk stelhet.

Då uppstår misstro mot samhällets institutioner och varken politiker, vetenskapsmän eller journalister har kanske sett till att sprida saklig information på ett begripligt sätt.

Den engelska filmen "Jag Daniel Blake" visar en skötsam engelsk arbetares dilemma då han faller mellan stolarna i det sociala välfärdssystemet där tjänstemännen, mest kvinnor, är blinda för mannens livsvillkor och hans egna försök att klara upp sin situation. Detta gör honom till slut rabiat.

Finns stor besvikelse hos människorna brukar någon vältalig kraftfull person, en populist, utropa sig själv till språkrör och ledare som vill förändring, men det brukar urarta i ett mobbvälde. En språklig jargong utvecklas som blir ett stort hot mot demokratin. Känslor och fördomar får styra i stället för fakta. Lögner får stå oemotsagda. Demokratin kan sedan avskaffas på demokratiskt sätt med allmänna val. Då populisten inte klarar uppgiften att styra och för att tysta kritiker kan han starta ett krig och så börjar det hela om igen.

Alltså: en gång demokrati inte alltid demokrati.

Den amerikanska självständighetsförklaringen och konstitutionen författades i slutet av 1700-talet och vilade på den då välkända, främst romerska antikens kunskaper samt på upplysningsfilosofin. I det gamla Rom hade man uttryckligen betonat vikten av maktfördelning och bäst resultat skulle man därför nå genom att på något sätt förena monarki, aristokrati och demokrati. 

I USA ledde detta till ett försök där det

- monarkistiska inslaget fick motsvaras av konsulerna,

- aristokraterna av senaten och

- folkförsamlingen av demokraterna.

Detta har bildat grunden för en indelning av makten i en verkställande, en lagstiftande och en dömande instans. Den amerikanska konstitutionen har sedan utvecklats vidare och har t.o.m. ansetts starkare än den romerska förebilden.

Om politikerna har låtit människors missnöje växa, kanske inför påfrestningar av ökad migration, utan att  ta detta på allvar och lyssna till människorna och vidta åtgärder hotar populism.

Mark Thompson  har bland annat författat en nyutkommen bok: Enough said: What's gone wrong with te language of politics?  Han har utnämnts till en av de hundra mest inflytelserika personerna i världen.

Populism

Mot de styrande politikerna ställer populisterna "folkviljan".

Då blir det läge för kraftfulla personer som kan sjunga ut med rå jargong och föra folkets talan. Här behövs inga diskussion med sakliga debatter som är en hörnsten inom demokratin. I stället spelar man på känslor och använder nätet för både lögner och hat, med anklagelser om både fusk och konspiration.

Populister finns nu till exempel till höger i Ungern  och till vänster i Venezuela och en tredjedel av Europas regeringar har aktiva populister. Då populismen nu hotar demokratierna har många författare skrivit om ämnet.
Om populisterna vinner i val kan de kapa åt sig statsapparaten, åsidosätta lagar och ge anhängare olika slags förmåner. Framför allt kan den liberala demokratins maktfördelning avskaffas och man kan kallar sig illiberala, vilket kan låta betryggande. Men läget brukar bli instabilt och kortvarigt.

Populister brukar gilla demokratiska folkomröstningar där det antas att folkets vilja och deras sunda förnuft kan visa sig, där de som känner sig manipulerade kan gå till angrepp mot en politisk och social elit som inte anses uppfatta den verklighet där vanliga människor lever, där det blivit långt mellan väljare och de valda.

Demokratins tjänstemän som skall förverkliga beslut rör sig i sina egna världar och har börjat tala ett kanslispråk som ingen förstår och inte heller har de vanlig normal kontakt med människorna. Folket, vi, omfattar alltså inte alla - några utesluts.

Populisternas kritik kan gälla att många stater måst dra ner på välfärden, vilket skylls på att antalet invandrare ökat eller att landet kommit i kris av dålig politik. Det är just sådana frågor som skall diskuteras i en demokrati med debatter, lösningsförslag och kompromisser utan att fastna i teknokratiska svårbegripligheter.

Mycken välbehövlig kritik kan behövas, men den bör inte endast komma från populister.

Sverige

Tage Danielsson,1965, konstaterade kort att: "Farbror Kungen som genom sin blotta existens bevisar att vi lever i ett sagoland".

I sagorna är det pappa Kungen som bestämmer och mamma Drottningen som står för omsorgen. Själv känner man sig som Prinsen eller Prinsessan. I förlängningen blir det kanske sedan känslomässigt ''pappa staten'' och ''mamma samhället''.

Kungahusen kan stå som symbol för familj och släkt med alla de band som ger tillhörighet, sammanhållning som även når utom landets gränser vilket ger dem kontinuitet och historisk förankring.

"En konung skall vara för sitt folk som en far för sina barn" - det är bara det att inga vill vara barn sa min historielärare.

Sverige har haft obruten monarki sedan mer än 1000 år och tillhör en av de äldsta där numera även kvinnor kan vara tronföljare. Att tillhöra ett kungahus ger privilegier, men också speciella skyldigheter som givetvis kan skötas olika förtjänstfullt. Monarki som institution bör skiljas från de personer som har att bli dess symbolbärare. I Sverige är det numera statschefens uppgift att stå höjd över politiska konflikter och inte ta ställning i samhällsfrågor. Monarkin som institution, med sina speciella traditioner och sin rekvisita är ett bra exempel på sådant som blir ett känslomässigt kitt som förenar människor. Vi tar ofta detta för givet då vi sedan 200 år levt i fred. 

Demokrati ett gemensamt projekt

Att demokrati är ett gemensamt projekt är en grundsats. Filosofer som Edmund Burke tänkte sig dessutom ett samhällskontrakt mellan döda, nu levande och framtida generationer.

Just begreppet samhällskontrakt synas av den i USA boende engelskan, Carole Pateman som också fått det skytteanska priset i statskunskap 2012. Hon visar att detta kontrakt egentligen bara ingåtts av män. I takt med att kvinnorna föder färre barn, kan studera, lever längre och blir mer självständiga börjar de också bli mer synliga i politiken och kan hävda de intressen som gäller halva mänskligheten och indirekt hela mänskligheten.

•  Medborgarnas ansvar är att verkligen behandla varandra som jämlikar i politisk mening och åta sig att delta i det gemensamma projektet. Men en fri medborgare kan i stället bara blir en klagande konsument som överlåter ansvaret på andra och lågt valdeltagande kan bero på en tyst i stället för en framförd kritik av politikerna. Politisk vänster eller höger ersätts ibland av individualism - bara jag själv får det bättre.

Pojke med keps och röstbox 

Skola vård och omsorg har tidigare skötts av kyrkan och klostren men efter hand har privata stiftelser och frivilliga initiativ vuxit fram för att sedan komma under statliga myndigheter.

En del medborgare ägnar sig åt hjälpverksamhet och gör insamlingar och ordnar välgörenhetsgalor och även mer varaktiga institutioner byggs upp som Myrorna. Skall Myrorna betala omsättningsskatt eller inte. EU har nu medgivit att de inte behöver detta, då det inte påverkar EU:s inre marknad. Även om all vård och omsorg skall garanteras av statens skattemedel behövs dylika verksamheter.

När vi väl lagt vår röst har vi själva mindre makt än den som politikerna får. Dessa skall nu representera oss. Maktfördelningen brukar vara formulerad i lagar och regelverk. Institutioner skapas efter behov för att administrera, kontrollera och utöva makt under former som flertalet finner rimliga.

•  Politikers ansvar

Staten bör vara så liten som möjligt och samhället så stort som möjligt anser somliga, andra tycker tvärtom. Bör goda gåvor komma från staten eller från medmänniskorna. Här har olika länder och olika partier sina traditioner.

Vi kan vara villiga att betala för gemensamma nyttigheter såsom vägar där våra bilar kan köra, men mindre hågade att betala för andra insatser. Bra skolor, gemensam energipolitik, gemensamma transportmöjligheter och sjukförsäkringar m.m.. hör till det som gynnar både enskilda och samhället

I Sverige står staten numera för vissa grundläggande behov och Felicia Feldt skriver:

"Tack Sverige:.. Jag fick bostad genom Bostadsförmedlingen, alldeles gratis. Jag fick jobb. Jag blev gravid och kunde gå på mödravårdscentralen, gratis. Jag blev förlöst, också det gratis. Jag kunde vara hemma med mina barn och få pengar för det. Så småningom fick jag en utbildning, den var gratis... Barnen fick gå i förskola och på dagis...fyra stycken... Vi har besökt välfärdssveriges många hållplatser...psykiatrin, dagis och sjukhus, utan att ruinera oss."

Det fordras att makten brukas så att varken kaster, klasser, raser, kön eller speciella grupper får förtur eller speciella förmåner. Om så sker kan det i princip beivras av medborgarna genom val som leder till maktombyte. Särskilda grupper som invandrare eller flyktingar kan behöva extra stöd - vilket kan skapa avund och därför bör stödet vara öppet för insyn och gälla även de behövande som inte ingår i någon särskild grupp.

Politikerna bör våga besluta om impopulära åtgärder som kan kräva omställning då det t.ex. gäller miljön eller då ekonomin krisar. De bör se till att viktiga beslut som rör människors liv och trygghet, såsom handelsavtal och militära anslag, görs tillgängliga för medborgarna. De har att värna om fred, säkerhet  krisberedskap och rättsväsende. Staten bör värna kulturarv, undervisning och fri forskning, men inte bestämma om dess innehåll vilket sköts av samhället.

Bild av Sverker Ek/Expressen med text av Tage Danielsson

Efter Sverker Ek/Expressen med text av Tage Danielsson

VII

Samhällsengagemang

”Sitter hon på dagen framför datorskärmen och på kvällen framför TV skärmen.” /Robert Putnan.

Bilden nedan kan alltså illustrera hur vi går till väga för att informera oss och bredda vårt engagemang i samhällsfrågor.

Dator-tittare och tv-tittare

Amerikanska erfarenheter

En modern medborgaren är en ensam medborgare som isolerar sig vid tv och dator i stället för att vara engagerad i folkrörelser, religiösa samfund, politiska partier och oegennyttigt arbete privat och i föreningar.

Robert Putnam, professor i statskunskap vid Harvard University mottog det Skytteanska priset i Uppsala år 2006. I sina böcker Den fungerande demokratin, 1993 och Den ensamme bowlaren, 2001 skriver han att det sociala kapitalet i USA är i sönderfall. Utvecklingen pekar mot upplösta familjer, försvagade vänskapsband, sämre grannkontakter och avklingande föreningsliv. Normer överförs inte längre mellan generationerna vid gemensamma måltider där vi tidigare lärde oss hänsyn och självkontroll. I boken Better Together, 2003 visar han på moderna metoder att ta tillbaka de goda sidorna av det traditionella samhället utan att återgå till gammalt familjeförtryck eller att driva kvinnan tillbaka till köket.

I Putnams senaste bok Our Kids, 2015 visar han med faktiska data hur inkomstklyftorna ökar liksom att den sociala rörligheten minskar. Även djupintervjuer med 107 unga vuxna och deras familjer ingår.

Om det på 50 talet mest gällde ras- och könsskillnader var det då  i stället ökade klasskillnader som oroar. Klasskillnader också vita mellan. De förmögna bygger stora villor i vackra områden med inhägnader som skydd mot ökad brottslighet. Deras barn sätts i bra privata skolor till men för mindre välbeställda barn som får sämre skolor fast dessa bevisligen brukar klara sig bättre i bra skolor. Barn med låga betyg från rika familjer har nu större chans att klara universitetsexamen än fattiga barn med höga betyg.

Putnam visar att institutioner och civilsamhället försvagats, men tar inte upp storföretag, lobbing och enskilda aktörer med enorma resurser som driver fram denna utveckling enligt professor Erik Åsard i SvD. En liknande inställning har även Theda Skocpol.

- Theda Skocpol är professor i samma ämne vid samma universitet som Putnam och fick samma pris året efter. Hon siktar in sig på de statliga institutionerna och deras organisation. Hon vill att dessa reformeras så att deras strategier bättre hänger ihop med de röstberättigade medborgarnas verksamheter. Tas deras erfarenheter tillvara stärks demokratin inifrån.

Risk finns annars att självutnämnda representanter för vissa särintressen tar sig makt utan att vara valda av dem de skall företräda. Detta kan gälla välutbildade idealister och olika nätverk som vill verka utan kontakt med dem det gäller. Projekt kan finansieras genom gåvor och medel som kommer från utomstående eller från staten som ger anslag i proportion till antalet medlemmar, oavsett om dessa är hörda eller inte.

Också Theda framhåller att statsmakten, efter många revolutioner varit så illa organiserad att personer som Napoleon, Stalin och Mao kunnat skaffa sig enorm makt. Om staten och dess institutioner upplöses och infiltreras av partiska lagar finns inget som skyddar landet vare sig mot inhemska eller utomstående farliga krafter.

Svenska erfarenheter

Enligt en undersökning vid Göteborgs universitet var den svenska valmanskåren katastrofalt okunnig. Om allt fungerar ganska bra i ett samhälle blir kanske intresset för inrikespolitik inte så stort. Sverige anses vara en av världens friaste och stabilaste demokratier, men detta innebär ingen garanti för framtiden.

Då vi vant oss att alltmer lita till staten blir vi mindre beroende av familj, släkt, grannar, vänner och det civila samhället. Jämfört med en arabisk eller sydamerikansk familj där medlemmarna livfullt engagerar sig i vem som gifter sig med vem, gläds och sörjer gemensamt, delar på ansvar etc. kan vår modell te sig litet sval, med många skilsmässor och ensamhet som följd. Sannolikt blir det lättare att utvecklas ansvarsfullt om vi lever bland engagerade medmänniskor som ställer krav på oss och där kontakt finns mellan olika generationer.

''Relationspessimisterna'' ser bara den ensamma, passiva svenska medborgaren, men detta kan vara en myt. Svenskarna kommer på femte plats i världen när det gäller ideellt arbete och det största frivilliga engagemanget finns inom idrotten och därnäst kommer sociala områden.

Litteratur:

Crouch, Colin, Postdemokrati, 2005

Fukuyama Francis, Political order and political decay. From the industrial revolutionto the globalization of democracy, 2014

Yu Hua, Kina ned tio ord, 2013

Putnam, Robert, Den fungerande demokratin, 1993

Putnam, Robert, Den ensamme bowlaren, 2001

Putnam, Robert, Our Kids, 2015

Sörlin, Sverker, Nationalism, 2015

Tengroth, Stellan, Tillväxt till döds, 2010

Mark, S Weiner, "Klanväldet. Från klansamhälle till rättsstat, 2015

Wong, Ola, När tusen eldar slickar himlen, 2007

Wong, Ola, Pekingsyndromet, 2014.

 

Läs vidare: Kap. 17 Frihet - Organisationer >>