16  Olika styrelseskick

Bild ur Lillebrors segelfärd av Elsa Beskow.

Bilden ur Lillebrors segelfärd av Elsa Beskow är författarens första möte med Kina.

Rubriker:

Inledning

I

Makt

Klanstyre

Från små stater till större
 
Kungahus
 
Nationalstater
II

Indirekta maktgrupper

     De intellektuella

     Media

     Företagare

III

Enpartistater 

      Kina

      Nordkorea 

Enpartistater med valdemokrati

      Turkiet, Iran

IV

Jämförelser enpartistater och demokrati

    Ekonomi, fred, frihet

V

Demokratier

Demokratier av olika slag

Hur skapa en demokrati?

Framväxt och tillbakagång

Vad lära av gamla romartiden?

VI

Demokrati kräver diskussion

Tendenser som försvagar demokratin

     Nyliberalism, Populism

Samhällsengagemang

     Amerikanska erfarenheter

     Svenska erfarenheter

Länder rangordnas

Litteratur

Inledning

Vem skulle vilja bo i ett land som saknar ett rättssystem med lagar och domstolar - utlämnade åt andras råstyrka, makt och girighet frågar László Szombatfalvy och framhåller bl.a. att vi nu lever i en värld

•  där konflikter löses med hot och våld och där vapen säljs till dem som vill betala

•  som är omoralisk eftersom en stor del av mänskligheten lever i fattigdom och misär

•  vi låter folkmängden öka utan att veta hur den skall försörjas

•  vi låter länder kapprusta

•  vi låter nationalstaterna vara suveräna vare sig de är demokratiska i västerländsk mening eller inte.

Vi bor nu i en global värld där de flesta har lämnat klansamhällen och furstendömen och lever i nationalstater som ofta blivit rättssamhällen, men vi saknar det rättssystem som står över staterna.

En amerikan garanteras därför att aldrig behöva åtalas av den internationella brottmålsdomstolen, ICC, varken för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Han döms efter de egna lagarna och en dom i en delstat skall inte kunna överklagas i Genève. Inte heller vid Folkmordskonferensen i Stockholm 2004 gick USA med på att se ICC som ett redskap i kampen mot folkmord.

I

Makt

Makt är ett sätt att påverka andra och få vad man vill.

Man kan skaffa sig makt: genom tvång, hård makt, - genom betalning och - genom mjuk makt som manipulation och attraktion och även genom att söndra.

Bäst fungerar en kombination. Första världskriget avslutades genom hård makt och Berlinmuren föll genom mjuk makt. Makt är inte statisk och kan vara snabbrörlig varför t.ex. auktoritära stater ofta står på lerfötter. Önskan om makt finns inom alla samhällssystem och mer eller mindre inom alla människor.

Vilket styrelseskick råder t.ex. under uppväxtåren? Hur går det till mellan vuxna och barn och mellan barnen själva? Hur fungerar vi själva? Vem bestämmer bland syskon och kamrater – den som är äldst, starkast, snällast, klokast, eller den som mutar och tyranniserar. Är det ålder och kön som gäller?

För att undvika orättvisor och bråk tar barn helt klokt ibland ödet till hjälp. Vilket lag skall börja? Man drar lott eller använder någon räkneramsa.

Makt kan även adla sin utövare och fostra både ansvarskänsla och klokhet. Det krävs mod för att fatta beslut, stå för dem och ta konsekvenserna.

..........

Utan statsmakt hamnar ett land i kaos och inbördeskrig. Med för mycket statsmakt kan ett land gå mot diktatur. För att balansera makten behövs olika konstitutionella arrangemang, institutioner och finstilta lagar. Land skall med lag byggas och lagarna är de mångas skydd mot makten.

Ett sätt kan vara att påverka lagstiftning, inrätta departement, vaka över verk och myndigheter, bestämma över utnämningar och militära styrkor samt att äga media. Då kan också finnas stora möjligheter att sko sig själv.

Ekonomiska intressenter försöker påverka makten med gynnsamma lagar och makten vill åt ekonomin. Många lyckas uppnå bådadera.

Mellan stater behövs makt tillsammans med andra och inte över andra varför Trumps "Amerika first" inte är tillrådlig och ledarskap inte detsamma som dominans.

Om en stat försvagas försvinner inte makten, någon annan tar den.

''Makten skall utgå från folket'' sägs det ibland.

Det finns dock ingen bra definition på vad som menas med ''folket'' (demo - latin, folk). Kvinnor, arbetare och minoriteter hamnar ofta utanför.

Både Mussolini, Stalin och Mao med efterföljare ville göra sig till tolkar för en utopisk ''folkvilja'' och Putin talar om sig själv som en ''ödesvald ledare för den ryska själen''. Inget folk kan dock ha någon ''metafysisk" själ eller vilja.

Folket kan vara både gudfruktiga, lydiga och lojala undersåtar, men även upproriska och självrådiga. Olika proteströrelser har ibland betraktats som uttryck för en ''folkvilja''.

En statsmakt ger visserligen folket en politisk kropp, men det är inte sagt att folket gett staten något mandat att styra dem, med sina ibland diskutabla lagar, brist på domstolar och verkställande organ.

Folket kan också ses som människor inom samma landområde där språk och levnadsförhållanden ibland givit upphov till en varaktig kultur. Begreppet "folkhem" inger nog trygghet för svenskarna.

I Sveriges regeringsform står att all makt utgår från folket. Politikerna uppdrag är att förverkliga folkets vilja. Sedan skall regeringen styra och leda landet på uppdrag av riksdagen.

Klan-styre

Klanen är den äldsta styrelseformen. Där råder blodsband och släktskap. Klanen avgör vad som är rätt och fel. Allt man gör är knutet till klanen och klanens makt.

"Vädjar man till blodsbanden, så får man ock blodet att sjuda och så får man det att rinna. Men kanske är inte geografiska gränser viktigast utan den moraliska gräns i varje folks inre, ja i varje människas inre som värnar kultur mot barbari" har någon yttrat.

I  Centralasien och delar av Afrika är det fortfarande ofta klanen med tillhörande traditioner, stolthet och makt som är rådande.

Om klanvälde i nutid har två professorer i juridik, Francis Fukuyama och Mark S. Weiner skrivit boken Klanväldet, från klansamhälle till rättsstat, 2015. De visar att individen i modern tid återigen kan vara underordnad en sorts "klan" t.ex. inom ett konglomerat av stora företag, internationella brottssyndikat, maffia eller ungdomsgäng. Man kanske måste vara knuten till en viss politiker eller känna rätta personer för att få saker och ting gjorda. Vissa kvarlevor av detta system kan finnas inom adel och finansfamiljer.

I invandrartäta områden i Storbritannien och även i Sverige börjar nu många vid statliga val rösta efter etnicitet, religion och klan och inte efter egen övertygelse. Inte alla gillar frihet och eget ansvar som kan te sig krävande, ensamt och litet kyligt jämfört med klanens varma gemenskap där det räcker med att följa vad klanens ledare föreskriver.

Religionerna har motverkat klanernas makt och bidragit till rättssamhällen både inom kristendomen och islam.

Från små stater till större

Redan före Kristus lyckades man ena 10 000 småstater till ett Kina och i Europa fanns det på 1300-talet runt 1000 olika politiska enheter såsom stadsstater och furstendömen.

Världen som helhet har gått från 100 000 småstater till allt större enheter. Nu har vi t.ex. Amerikas förenta stater, EU samt Rysslands oberoende staters samvälde och vidare har Afrikas småstater börjat enas.

Trots fler människor är antalet stater nu endast ett par hundra och jämfört med statslösa samhällen med diverse stridsherrar har stater brukat vara fredligare. När ett krig startat har det tillkännagivits med en krigsförklaring och därefter avslutas med beslut mellan staterna. 

Kungahus

Kungahus  och delvis klaner är de som styr i Saudiarabien, Kuwait, Bahrin, Qatar, Förenade Araberimiraten och Oman och de har bildat samrådet, GCC, Gulf Cooperation Council  år 1981 och ligger runt Jemen.

De har tre viktiga faktorer gemensamt: världens största oljetillgångar, en enande religion och ett medeltida styrelsesätt.

Undersåtarna behöver varken arbeta eller betala skatt, men då kan de inte heller ställa några demokratiska krav eller bestämma om hur pengar från oljan skall användas.

Arbeten som måste utföras sköts av hårt exploaterad utländsk arbetskraft utan medborgarskap och sociala rättigheter. (I Kuwait två av tre personer, i Qatar nio av tio och i Saudiarabien tio av 30 miljoner.)

Globaliseringen och livaktiga sociala medier tvingar dock fram förändringar. I Saudiarabien pågår nya strömningar särskilt bland intellektuella och ungdomar. Där finns för närvarande fyra grupperingar - en liberal riktning, - en med moderata islamister, - en med salafister som stöder kungahuset och slutligen - en med salafister som bekämpar kungahuset dit al-Qaida och IS räknas.

Sverige har haft obruten monarki sedan mer än 1000 år och tillhör en av de äldsta, där numera även kvinnor kan vara tronföljare. Att tillhöra ett kungahus ger privilegier, men också speciella skyldigheter som att vara symbolbärare genom att personligen representera landet vid olika tillfällen. Kungahuset skall nu stå höjd över politiska konflikter och inte ta ställning i samhällsfrågor.

"En konung skall vara för sitt folk som en far för sina barn" - det är bara det att inga vill vara barn sa min historielärare. Tage Danielsson konstaterade kort att "Farbror Kungen genom sin blotta existens bevisar att vi lever i ett sagoland".

I sagorna är det pappa Kungen som bestämmer och mamma Drottningen som står för omsorgen. Själva är vi Prinsen och Prinsessan. I förlängningen blir det kanske sedan känslomässigt ''pappa staten'' och ''mamma samhället''.

Kungahusen kan även stå som symbol för familj och släkt med alla de band som ger tillhörighet och sammanhållning vilket ger historisk kontinuitet och kontakt över gränserna.

Monarkin som institution, med sina speciella traditioner och sin rekvisita är ett bra exempel på sådant som blir ett känslomässigt kitt som förenar människor. Vi tar ofta detta för givet då vi sedan 200 år levt i fred.

Nationalstater

Nation kommer från latinets nascor, "jag föds". Var vi råkat födas avgör som regel vilken nation vi kommer att tillhöra med dess språk, religion, kultur och styrelseform. Här är Island ett bra exempel.

Nationalstater i allmänhet är en modern företeelse även om man kanske tror att de har en lång förhistoria och gammal kultur. Ofta sägs nationalstater ha börjat med Westfaliska freden 1648. Bland muslimerna är ofta den religion man tillhör viktigare än den stat man bor i, särskilt i trakter där själva statsgränserna är ganska nya.

Nationalism har ofta fått en negativ betydelse genom att stå för trångsynthet och ovilja att samarbeta med utomstående, men då talar man egentligen om chauvinism som betecknar en överdriven och fanatisk patriotism.

Som nationalstat är det bara Frankrike 1789 som är äldre än nationen Sverige och vi har varit tämligen etniskt homogena med ett språk och tidig allmän läskunnighet. Så är det inte i många andra länder med flera olika språk och multietniska folkgrupper.

Bilden nedan visar antalet människor som bor i olika stater. Människor flyttar in i och ut ur olika länder legalt och illegalt. Stater fylls med nytt innehåll även om gränserna både kan bestå och förändras.Vid sekelskiftet angavs att 25 miljoner indier bodde utanför Indien och 50 miljoner kineser utanför Kina.

Trästockar

Trots den dåliga bilden av årsringar på bildens stockar kanske en nationalstat kan ses som en stock med koncentriska ringar.

- Först  kommer en inre cirkel av familjer omgivna av släkt, vänner och grannar

- sedan civila verksamheter som hembygds- och idrottsföreningar

- gemensam by eller stad med

- företag för produktion och handel

- institutioner för utbildning, sjukvård, polis, brandförsvar och transporter och

- rättsväsen gällande inom staten.

Varje sfär har sina viktiga funktioner både för livsuppehälle, fostran och gemensamma regler. Flera stockar av olika art, storlek och ålder kan sedan hamna i samma upplag, liksom fler nationer efterhand frivilligt kan gå samman med gemensamma regelverk och organisationer som EU och FN.

Vanliga argument för och mot nationalstater

•   Argument för:

Vår födelseort är färgad av känslor, minnen och levnadssätt. Den är mitt hem på jorden. Nationen är en tillgång för individen och en försäkran om tillhörighet och trygghet. Nationen är ett värn mot främmande anfall och utan den har vi ingen rösträtt. De mänskliga rättigheterna blir meningslösa om de inte garanteras av landets stat, som ratificerar dessa rättigheter. Nationalstater kommer att bestå som ett effektivt hjälpmedel för samhällsbyggande inom landet. Nationen är vår garanti för demokrati och välfärd. Nationer behövs som administrativa enheter och för att sluta avtal och värna lagar. Även multinationella företag är djupt rotade i sina ursprungsländer. Ingen annan känd samhällsstruktur ger en bättre grund för samexistens, för beslut och åtgärder som gäller såväl privat som gemensam egendom t.ex. natur och klimat. Nationalstater bör fortfarande vara den mäktigaste organisationsformen inom EU. Behåll och värna nationernas särart önskar ja-sägarna. Om någon frågar - Varifrån kommer du? - är det enklare att svara Kazakstan - än att beskriva ett område öster om Uralbergen och norr om Aralsjön. Ytterligare och dessutom överraskande skäl för nationalstater är att de bidragit till färre krig.

•   Argument mot:

Slumpen har avgjort platsen där vi är födda och att göra den till högsta värde är inskränkt. Den traditionella nationen, som bygger sin makt på militär och ekonomisk styrka är överspelad. Nationer är korrumperade genom krig, våld och rasism. 'Vi måste besegra vår historia. Nationer är egocentriska och ett hinder för gemensamma ödesfrågor om natur och klimat. Moderna människor behöver inte längre någon stat när de kan koppla upp sig på internationella databaser. Nationalstater har förlorat sin tidigare auktoritet och kan inte längre faderligt beskydda sina medborgare och skapa rättvisa. Nationer kan t.ex. inte skydda upphovsrätt till film och musik och de kan inte styra informationsflödet och har inte ens kontroll över sin egen valuta och låter narkotika, sjukdomar och terrorism släppas genom gränserna.

Övernationella lagar och institutioner kommer att ta över nationernas funktioner. Vi får nya aktörer genom privatpersoner, företag, icke statliga organisationer och överstatliga som FN, en institution som kritiseras som alltför uppbunden av stater. Nationer borde inte längre vara suveräna som en följd av de Mänskliga rättigheterna.

Det gäller att bygga broar inte murar. Somliga vill förkasta gränser och andra vill vara supernationalistiska. Somliga vill stänga inne och andra stänga ute, men den industriella världen öppnade upp med järnvägar och flyg, sedan kom internet vilket allt medfört nya maktområden med nya möjligheter att såväl sprida som förvanska information.

II

Indirekta maktgrupper

Vi kan urskilja tre grupper av människor - de intellektuella - media och - företag  som alla är betydelsefulla för vår välfärd och som kan få en ''osynlig'' makt över oss. Det kan då bli dessa eliter som styr oss, fast vi i demokratier inbillar oss, att det är vi själva som gör det.

- De intellektuella

Vetenskapsmän, forskare, ekonomer och tekniker är en ny status- och prestigegrupp som har tillkommit och som varken består av fattiga, rika eller medelklass. De uppfattar sig inte som styresmän fast de får ett stort inflytande över vår produktion, vår hälsa och våra livsvillkor. De har möjlighet att producera statistik, en statistik som i en demokrati bör vara tillgänglig för medborgarna om den är framtagen med statliga medel.

De intellektuella är skingrade över världen och knappast motiverade att organisera sig och de saknar erfarenhet av maktutövning. De brukar samverka med politiker och ekonomer och deras beslut kan döljas bakom "vetenskap".

- Media

De som styr brukar vilja ha makt över olika media och bestämma över vad som meddelas allmänheten. Detta är lätt i en enpartistat och i viss mån i en demokrati där man skaffar sig inflytande över pressen genom att donera pengar.

Hur nya nätverkssamhällen kommer att påverka demokratin återstår att se. Personer som Silvio Berlusconi och Rupert Murdoch knöt samman medier och internet med politik och ekonomi vilket gav dem stor makt. Små terrorhandlingar kunde blåsas upp och politiska skandaler tystas ner.

Media kan skriva om en befolknings tidigare historia och göra den till något som passar makthavare och indoktrinera människor för egna syften.

- Företagare

Företagseliter har trätt in på scenen i avsikt att verka för ekonomisk vinst. Avigsidorna har börjat visa sig. Storföretagarna har genom lobbing skaffat sig alltmer politisk makt och pressar stater till eftergifter och fördelaktig lagstiftning. År 2013 hade t.ex. USA 12 000 registrerade lobbyister.

Ekonomisk liberalisering och en global marknad gynnar ofta storföretagen. Världshandelsorganisationen,WHO, Internationella valutafonden, EU och OECD verkar alla för ekonomisk frihet. Storföretagen har ofta vuxit ur sin nationalstat och när reglerna i det egna landet inte passar kan man flytta till ett annat. Vad som ingår under ett varumärke kan dessutom vara svårt att veta, då företag köper upp andra företag med helt skilda verksamheter.

Alla organisationer inom såväl demokratier som kommunistiska stater brukar få ett toppskikt av personer som antingen bygger på ekonomi eller på makt. Enligt en undersökning av den amerikanske ekonomen Abram Bergson hade på 1970-talet:

- USA i den ekonomiska toppen 238 500 personer och

- Sovjet en maktelit på  227 000 som kontrollerade alla de andras inkomster.

III

Västvärldens kolonialism

Att västvärlden kunnat kolonisera andra länder har bland annat byggt på gamla kinesiska uppfinningar som krut, kompass, tryckpress och papper. Dessutom har man tagit hjälp av rasism och frihandel.

Nu kan Kina, Indien och Ryssland i sin tur använda moderna västerländska uppfinningar som höghastighetståg, mobilbetalningar och e-handel om de vill erövra världen och berika sig. De kan även använda västvärldens framsteg inom medicinens område.

Västerlanets materiella standard, livskvalitet, goda hälsa och frihet väcker avund hos många av världens människor vilket t.ex. tas upp av skribenter som Karen Arrmstrong i Kampen för Gud, 2000.

Insikt behövs om att det ofta finns en avog inställning hos folk med ett stolt förflutet som känner sig överkörda. Det kan gälla Kina, Ryssland och Indien samt människor i arabvärlden som känner sig förödmjukade, kränkta och nedvärderade.

I västerlänningarnas egen självbild ser vi oss dock ofta som upphov till vetenskap, upplysning, och individens frihet. 

Kina

Med Konfucius som vishetslärare var Kina en kulturell supermakt innan man fick uppleva 100 år av förödmjukelse från ”de vita djävlarna” där Frankrike och Engeland skaffade sig landområden och bara kunde erbjuda opium och silver i utbyte mot silke, te och porslin. Kina hade dessutom både inbördeskrig och krig med Japan, där flottan förintades vilket då blev slutet för det 2000-åriga kejsardömet.

Kina har nu börjat med viss kolonialism då man t.ex. förser sig med odlingsmark i Afrika.

• Indien beskrev engelsmännen ”…som vilda djur utan förmåga att skilja på gott och ont” och många i världen gladdes över attacken mot World Trade Center.

Storbritannien hade dock övergått från att vara ett imperium till att bli ett samvälde. Där det tidigare funnits lydriken med vita härskare blev det i stället en representativ organisation som förmådde skapa resolutioner mot sådant som apartheid och rasism.

• Ryssland har genomgått fyra imperifaser - en under medeltiden, en under Peter den store, en under 1800-talet och senast under Stalin. Sedan kom kommunismens fall 1990. Man drömmer nu om ett StorRyssland. Man talar åter om det ryskslaviska blodets hemlighet och om att en universell strid som skall utkämpas mot ''atlantism, globalism och modernitet''. 

• Arabländerna hade en blomstring mellan 700 och 1200-talet med vetenskap och förnuftstro. Nu önskar många få reformer och förnyelse för att återta det bästa från denna tid. Usama bin Laden och senast IS och andra vill bygga upp sin version av Kalifatet och där finns ett stort antivästligt tryck.

Turkiet som går mot diktatur styrde en gång halva världen med det Osmanska riket och där pågår nu ett upptrissat förakt mot européer förstärkt av flyktingfrågan.

III

Enpartistater

Kina

"Den som kontrollerar makten, kontrollerar människorna och
den som kontrollerar pengarna kontrollerar världen" /Kissinger

Kina är världens största organisation och mäktigaste enpartistat.

Partiet har makt över 1/5 av världens befolkning. Då partiet har grepp om makt, pengar, politik, militär och inte minst medier och ideologi - är allt möjligt. Människorna har inte frihet, men många kan ändå ta sig avsevärda friheter.

Förutom diverse artiklar har jag här använt Ola Wongs böcker När tusen eldar slickar himlen, 2007 och Pekingsyndromet, 2014 samt artiklar i SvD. Dessutom har jag läst Kina med tio ord av Yu Hua, 2013.

Kina, Mittens rike har en lång tradition av meritokrati och dynastier med en kejsare som haft himmelens mandat. När kejsaren blivit allt för mänsklig har ofta en ny dynasti tagit över. I nutid störtades kejsardömet 1911 och gick i konkurs 1921.

- Chang kai shek 1927 återställde en viss ordning. Man slängde ut de vita efter opiumkriget och rensade landet från droger och maffia som svar på västerlänningarnas krav på betalning av lån, förmynderi och tullar mm.

- Mao hade det sedan lätt att få med sig folket när det gällde arbete, skötsamhet och återhållsamhet - allt för en bättre framtid. Han utropade Folkrepubliken år 1949.

Fattiga bönder lovades jordreform och egen mark, vilket i stället blev att all mark socialiserades under partiet. Bönderna är fortfarande en andra rangens medborgare som endast får arrendera mark på 30 år och de kan bara sälja den till staten, men de kan inte belåna den. Många söker sig nu till städer för arbete och barnen lämnas kvar för att skötas av den äldre generationen.

Under Mao var ingenting tillåtet utom revolution och politiken var allt. Nu är det mesta tillåtet och pengar är allt och kan skapas med revolutionära metoder. Förr och nu har blivit som att vända en pannkaka - från askes till måttlöshet. Litteratur brändes under Mao, men hans egna skrifter fanns överallt. Nu är utbudet betydligt större.

Redan efter Maos död 1979 gick man mot ekonomisk kapitalism. Partiet styr näringslivet, men lägger ut driften på privata entreprenörer och partiet kontrollerar hela samhället.

Nationalism uppammas och historien skrivs delvis om i läroböcker vilket gör att den yngre generationer inte känner till händelser som 'det stora språnget’ som drabbade bönderna värst. Inte heller kulturrevolutionen får nämnas vilken gick ut över partiledare, intellektuella och stadsbor och samma tystnad gäller massakern på Himmelska fridens torg år 1989.

- Deng Xiaopong som efterträdare införde reformer och försökte separera partiet från staten bland annat genom att bygga upp institutioner och ett domstolsväsen.

- Xi Jinping är den nuvarande ledaren inom partibyrån och anses vara starkt påverkad av Mao. Korruption är vanlig och har ökar i takt med ekonomin, men han driver en kampanj mot korruption, denna gång även riktad mot en man i den innersta kretsen. Av partitjänstemän har 1,4 miljoner blivit straffade. Detta blåses upp av propagandan och kan ses som ett led i att öka Xi Jinpings egen makt.

Tidigare mandatperioder har varit högst 2 perioder på 5 år, men han kan sitta på livstid. Kina har nu världens näst högsta militära budget och efter partikongressen 2017 vill Xi Jinping se sig som "en Mao för vår tid".

En ny storhetstid har kommit i Kina och partiet har fått fler ur fattigdom på kortare tid än vad som någonsin skett i världshistorien - detta mätt i pengar och inte för att man ömmat för de fattiga där de som arbetar vid kolgruvor eller vid hanteringen av elektroniskt skrot drabbas värst.

1990 var de fattiga 60 procent, mot

2014 endast 12 procent. /Statistik från FN.

Stora skillnader råder mellan olika landsändar där somliga barn aldrig har sett en fotboll, medan andra har skor från Adidas och Nike. Klassklyftorna ökar och en ny aristokrati växer fram liksom en ny medelklass med allmän sjukförsäkring och allmän läskunnighet även bland kvinnor. 

Kina vill skapa en ny världsordning och man investerar i ett stort Bälte- och Väg-projekt. Sidenvägar genom 70 länder i Asien, Europa och Afrika byggs ut och höghastighetståg som går 350 kilometer i timmen finns för 1500 mil. Transporterna till lands går 3 gånger snabbare än till havs.

Man uppmuntrar privat entreprenörskap  som även kan subventioneras, men partiet kan gå in och styra och militären integreras både i det civila näringslivet och vid universiteten.

Osäkerhet råder när tjänstemän med stämplar råder över lagen. Inställningen "går det så går det" sprider sig. Man piratkopierar och bluffar och alla vet att alla gör likadant, det har blivit ett mode. Värderingarna blir förvirrande och moralen diskutabel.

Även prostitutionen är lönsam och ses som normal med bortåt 20 miljoner arbetare.

Det mesta tycks nu vara tillåtet bara det går att tjäna pengar - och det går. En kvarts miljon människor har blivit dollarmiljonärer.  

Byggsektorn är stark och världens största med 5 miljoner arbetare 2017. Att bygga hus är speciellt lönsamt med lyxbostäder och kontorshus vilket gör att kulturarvet rivs ännu hänsynslösare än under kulturrevolutionen. Områden där de fattiga bor planas ut och människor placeras i höghus där kontakten med omgivningen blir svårare.

Utomlands investerar man dock inte i onödigheter som lyxhotell.

Partiet skall ersätta religion och de kristna måste ta ner bilder av Jesus och ersätta dem med Xi-Jinping. Han har ökat sin makt och Kina blir alltmer totalitärt - inte bara auktoritärt som i Ryssland.

"Himmelsögat" får ersätta en allseende gud. Polis- och säkerhetsövervakning sker med uppkopplad kameraövervakning som även ger möjlighet att känna igen ansikten. Aktivister och avvikare hamnar i arbetsläger och fängelser och Tibet har blivit ett experimentområde för hjärntvätt.

Ett "System för samhällskredit" skall införas, där varje människa skall få ett betyg av samhället. Där ingår kredithistoria, trafikböter, deklaration eventuella brott och visst beteende på internet. Systemet skall vara infört till 2020. Tala om frihet! Påpassade är särskilt de som har politiskt känsliga ställningar såsom journalister men även tjänstemän lärare och läkare. Allt för att skänka individen trygghet sägs det i propagandan.

Det internationella nätet är censurerat och friheten att använda det är lägst i världen. Däremot finns ett inhemskt nät som används flitigt. Propagandan är effektiv med en filmindustri som snart väntas bli världens största. Utländska aktörer förbjuds att publicera nyheter, bilder och kartor som inte har godkänts av kinesiska statens censurbyrå.

För innovationer vill Kina bli ledande och man satsar kraftfullt och har sedan 1980 över 1 miljon studenter som skickats att studera utomlands varav 2/3 stannat kvar. För att locka tillbaks dem ges nu gynnsamma villkor särskilt för forskare. Man tar för sig av andra länders innovationer, bygger vidare och konkurrerar på egna villkor.

Snabb produktion och ekonomi går nu före ansvar för mark, miljö och jordens ändliga resurser, på samma sätt som tidigare gällde industriländerna. Effekten blir dock större när ett land som Kina på 10 år industrialiseras jämfört med lilla Sverige där samma sak tog hundra år.

En viss modifiering har börjat komma - då naturen själv sätter sina gränser och samarbete med andra stater blir nödvändig när det gäller luft och klimat.

Kina har lyckats bli världens största handelsnation och samtidigt stänga sina gränser för det man inte vill ha såsom flyktingar, konkurrenter och idéer.

Man inriktar sig mot den dominerande ställning som USA har i världspolitiken och arbetar på att infiltrera demokratier. Man skapar en polisstat som vill, och ofta kan, leverera välstånd, men inte yttrandefrihet och ett oberoende rättsväsen.

Några fackföreningar behövs inte eftersom arbetaren anses ha det bra i kommunistiska länder och västerländska firmor som verkar i Kina har ibland kunnat utnyttja denna brist.

För att bli medlem i WTO, 2001 och för OS i Peking 2008 lovade man att verka för marknadsekonomi, Mänskliga rättigheter och pressfrihet. Poängen med FN:s Mänskliga rättigheter är att det gäller individer, men Kina arbetar nu på att FN skall frångå detta.

Naturligtvis har motkrafter i västvärlden kommit igång.

Våld som politiskt medel är tydligt sanktionerat. Man gör anspråk på Taiwan, Sydkinesiska havet och områden som kontrolleras av Japan och Indien.

För reform genom arbete hade Kina vid slutet av 50-talet läger för 36-45 miljoner människor. Om alla de miljoner som levde och dog där har Yang Jisheng skrivit en bok kallad Gravstenen, 2008. Den är prisbelönad i väst, men totalförbjuden i Kina, men smugglas in via Hongkong. Arbetsläger finns fortfarande kvar.

Rysslands Gulag omfattade "bara" 18 miljoner människor och där tillåts nu Solsjenitsyns bok En dag i Ivan Denisovijts liv som är en svidande kritik av systemet, där Stalin även drev en svältpolitik mot Ukraina på 30-talet.

 

Nordkorea

Under tre på varandra följande envåldshärskare har man lyckats indoktrinera befolkningen att tro på och älska sina härskare trots hungersnöd.

I landet fanns 6 arbetsläger med cirka 200 000 fångar år 2015. Kärnvapentester har pågått.

 

Ryska unionen

Ryska Eeroasiatiska Imperiet - CIS -en demokratur

Presidenten har stor makt, och det råder klara gränser mellan den verkställande och dömande makten.

I Ryssland hade kommunismen som en av sina satser "Av var och en efter hans förmåga och åt var och en efter hans behov". Där fanns tankar om gemensam egendom och ekonomisk jämlikhet, något som man dessförinnan uppnått inom mindre och frivilliga institutioner som kyrkans kloster. Där var resultatet av idéer och annat mänskligt arbete liksom marken och dess avkastning gemensam.

Vad som frivilligt fungerat i liten omfattning visade sig dock inte fungera i större skala.

Kommunismen inbjöd dock till heroiska insatser och man tycks nu leta efter teman som skall elda människor till osjälviska insatser för att göra Ryssland stort och man har firat hundraårsminnet av den stora ryska revolutionen 1917.

President Putin i Ryssland med 143 miljoner invånare säger sig arbeta för ett civilisatoriskt alternativ och avser att skapa en union med stater i f.d. Sovjetunionen. Den tullunion som finns mellan Ryssland, Vitryssland och Kazakstan skall ökas med Kirgizístan och Tadzjikistan. Man anser sig ha rätt att hävda ryssars intressen var de än befinner sig.

Man skall ta fram en ny europeisk nationalistisk doktrin. Propagandan odlar nationalism och censur används. Putin är starkt kritisk till andras nationalism och till det multikulturella, till feminism och inte minst Mänskliga rättigheter. Antiamerikanism är klart uttalad, särskilt när det gäller Nato.

För närvarande pågår också här ett sofistikerat och framgångsrikt arbete med att försöka destabilisera befolkningar i demokratier genom att söndra och genom att infiltrera olika medier, vilket de i och för sig inte är ensamma om.

Ordet demokrati har ibland blivit "fint".

Man vill att landet skall betraktas som en demokrati och har lärt sig hur slipstenen skall dras. Man behåller ett ramverk av fria val och lagar. Hur valen sedan genomförs och hur lagarna tolkas och tillämpas är en annan sak, men finns lagar kan dessa trots allt stödja dissidenter.

Ryssland kan då beskrivs som en styrd demokrati.

I motsatt anda och för "Ett öppet Ryssland"- Europavänligt och demokratiskt -  arbetar Michail Chodorkovskij som efter tio år i fängelse är bosatt sig i Schweiz. Där verkar han med en stiftelse vars första mål är att införa hederliga val till parlamentet.

.................

Enpartistater med valdemokrati

- Kuba, Laos och Vietnam

För yttrande- och tryckfrihet är bestämmelserna i många enpartistater luddiga vilket gör medborgarna osäkra och rädda. Korruption, tvångsförflyttning av människor och polisvåld är exempel på sådant som då inte kan påtalas.

- Turkiet är ett bland många länder med val-demokrati, men där valresultatet inte behöver respekteras och där det inte finns yttrandefrihet och tankar finns om att återinföra dödsstraff.

- Iran är en teokrati med demokratiska inslag där president och parlament utses genom allmänna val. Den "högste ledaren" utses på livstid av religiösa skriftlärda. Ledaren har sedan till uppgift att kontrollera rättsväsendet och de väpnade styrkorna.

I detta sammansatta klimat försöker dock FN ena världens människor kring de gemensamma ödes frågorna. USA är fortfarande starkast när det gäller "soft power" och militär styrka medan Kina har blivit den största ekonomin och Ryssland militärt starkt, men med en svagare ekonomi.

IV

Jämförelser enpartistat och demokrati

- En ofullkomlig demokrati kan vara bättre för människorna än en fullkomlig diktatur.

- I en diktatur är det ett fåtal med sin moral som bestämmer.

- I en demokrati är det majoriteten med sin moral som bestämmer.

- Enpartistater kan frodas av osanningar.

- Demokratier försöker odla respekt för sanning och medmänniskor.

- Demokrati betyder inte rättvisa, men innebär dock mindre orättvisa än andra system.

- "Dårar och fanatiker är alltid säkra på sin sak, medan klokare människor tvivlar." /Bertrand Russel

- Ekonomi

I ett fattigt kommunistiskt  land som Kina har den ekonomisk utvecklingen varit rekordsnabb, men även Indien med en sextioårig demokrati har utvecklats, om än i långsammare takt.

Låg poäng på demokrati fick de tio länder som de senaste fem åren hade snabbast ekonomisk tillväxt. Sydkorea hade t.ex. en militärdiktatur då de gjorde snabba ekonomiska framsteg från levnad på Nivå 1 till Nivå 3 enligt Roslings indelning. Factfulness, s. 239.

För sin forskning inom detta område fick statsvetaren Adam Przeworski det Skytteanska priset år 2010. Han kom fram till att just i denna fråga, den ekonomiska, är demokratier inte bättre, men inte heller sämre än diktaturer. Framför allt kan de ekonomiska skillnaderna inom ett land vara stora i båda fallen.

Ekonomin har vuxit och som ofta i början, har även de ekonomiska klyftorna vuxit. Ekonomisk tillväxt i sig garanterar inte att de fattigaste får det bättre.

Krävs en viss ekonomisk utveckling för att demokrati skall växa fram? På den frågan svarar Przeworski nej. Det finns ingen garanti för att t.ex. Kina av ekonomiska skäl skall bli en demokrati eller att Ryssland skall bli mer demokratiskt.

Dock tycks ofta krav på demokrati växa fram när de elementära behoven är tillfredsställda, en process som brukar vara långsam och stegvis. Då Kina nu har nått denna gräns med råge för många, inte alla, borde krav på demokrati väntas, men knappast under nuvarande ledning.

För att en demokrati skall överleva tycks det dock krävas en viss ekonomisk nivå per invånare och år. Fattigdomsbekämpning blir alltså viktig för dem som ivrar för demokrati med alla dess övriga fördelar för medborgarna. Krisar ekonomin följer ofta social oro, indragna förmåner och i värsta fall uppror då totalitära krafter kan ta över.

Nobelpristagaren Amartya Sen gör en bedömning och menar att Indien har för lite demokrati. Indien har en dålig byråkrati och har försummat folkflertalet och man har flest analfabeter och 1/5 har inte råd att söka sjukvård. Dock slipper man arbetsläger, avrättningar och människor har rätt att protestera.

Uraguay var en högt utvecklad demokrati redan före Sverige, med rösträtt även för kvinnor och ett utbyggt välfärdssamhälle med skola, sjukvård och pensioner. På 70-talet då exporten minskade och energin blev dyrare föll ekonomin och förmånerna som blivit rättigheter kunde inte längre infrias. Missnöje och social oro följde som slutade med diktatur som varade till 1985. Landet har sedan blivit självförsörjande när det gäller energi och demokrati har återinförts.

Handeln är viktig och i en marknadsekonomi som EU finns skyddsmekanismer mot dumpning av priserna och staterna får inte gå in och snedvrida konkurrensen. Detta är däremot tillåtet av partiet i Kina, där man hade en överproduktion av stål och därför ville sälja till underpris och konkurrera med EU:s stålverk. 

Demokrati skulle alltså inte vara en förutsättning för ekonomiska framsteg. Däremot tycks ekonomisk frihet vara nödvändig vilket Kina visar, när det inte längre är förkastligt att vara rik.

Rysslands förre president Gorbatjov frågade sig i efterhand om man kraftfullare borde ha tagit itu med det ekonomiska systemet som var efterblivet och osmidigt. Men den frågan fann man mycket svår att hantera. Han beklagar också att väst efter kalla kriget ville se sig som segrare med monopol på världens ledarskap.

- Fred

Att demokratier skyddar liv hävdar bland andra fredsforskaren Rudolf J. Rummel och ekonomen Amartya Sen. Demokratiska stater har:

•  inte gått i krig med varandra i stort sett sedan år 1816

•  inte drabbats av kollektiva svältkatastrofer, inte ens i Indien trots missväxt, eftersom de styrande hade blivit beroende av folket och då tvingats vidta åtgärder i god tid. Demokrati med pressfrihet har blivit ett skydd mot svält

•  inte, med få undantag, gjort sig skyldiga till folkmord. När så har skett har det varit i samband med krigföring som dödat cirka 2 miljoner människor.

Under samma tid har icke-demokratiska regimer

• dödat 38 miljoner i strid och

• begått folkmord på 220 miljoner människor. Dödandet har ofta skett indirekt genom tortyr, fängelse, arbetsläger, koncentrationsläger, svält, misshandel samt hetta och köld under transporter. Dock har demokratiska länder indirekt varit delaktiga, ibland pådrivande, i andra länders krigföring genom stora vapenleveranser till parter som ansetts lämpliga.

- Frihet

"Om du säger till folket i Kina att inte skratta, gör de inte det. Säger du samma sak till indier skrattar de ännu mer." /Tridib Chakraborti.

Att ha människors frihet som utgångspunkt för ett styrelseskick har varit ganska ovanligt och har vuxit fram ur en västerländsk civilisation och är ett ideal som provocerar och upplevs som hotfullt i många delar av världen. Men att vara en fri medborgare är kanske den största poängen med demokrati. Om Frihet se vidare kapitel 15.

..........

I skissen nedan jämförs demokrati och diktatur av författaren Stellan Tengroth i boken Tillväxt till döds, 2010.

                 Demokrati                                         Diktatur

Demokrati                                                       

V

Demokratier

Bilden nedan visar att det i början av 1900-talet fanns ytterst få demokratier, uppskattningsvis omfattade de endast cirka 12,5 procent av världens människor och då vanligen med inskränkt rösträtt och diskriminering.

I Sverige hade endast 10 procent av den vuxna befolkningen rösträtt och dödsstraff tillämpades i början av 1900-talet. Svensk demokrati, med lika och allmän rösträtt för både män och kvinnor, kan fira hundraårsjubileum 2018.

Människor i demokratier

 

Bilden nedan visar länder med demokrati år 2012 enligt en definition av Freedom House, en mångårig organisation som stöds av USA:s Department of State.

Demokratier (2012)

Freedom House tvingas 2015 tyvärr konstatera att en försämring pågår och att demokratin går bakåt särskilt i de yngre demokratierna som Turkiet, Ungern och Ryssland samt att staterna Thailand och Egypten åter har blivit diktaturer.

Framväxt och tillbakagång

•  En första demokrativåg kom då kolonierna avvecklades.

•  1945 spreds demokratin till Italien, Västtyskland, Österrike, Japan, Sydkorea, Turkiet och stater i Latinamerika.

•  1974 blev Portugal, Grekland och Spanien demokratier, men fortfarande var det bara 46 stater som uppfyllde minimikraven varav de flesta låg i västvärlden.

Drivande krafter under 1980 och 90-talen var bönder och industriarbetare. De var många till antalet och organiserade sig.

Nationalstaten fick auktoritet och ansvarade för fördelning av makt och rikedom. Statliga tjänstemän ansvarade för och skötte de offentliga uppgifterna såsom skola, vård och omsorg och optimism rådde när det gällde fortsatt spridning av demokratin.

Fram till år 2000 skedde en oerhörd tillväxt med upp till 119 stater även om definitionen av demokrati kunde variera.

Övergången från diktatur, enpartistat och militärjuntor har gått bra i Brasilien och Polen trots att länderna haft vitt skild kultur, ekonomi och historia.

De drivande krafterna för demokrati avtog i vissa länder i takt med att antalet bönder och industriarbetare minskade och blev medelklass. I Kina och Indien ökar de däremot och där börjar nu krav komma på att få bilda fackföreningar.

•  Uppifrån försökte USA år 2001 skapa demokrati i Afghanistan och Irak vilket ledde till sammanbrott.

•   Nerifrån  försökte ´den arabiska våren´ med början år 2011, men slogs ner i Tunisien, Libyen, Egypten, Syrien, Jemen och Bahrain. Protest hade riktats mot dem som uppfattades som korrupta och rika, egoistiska och inkompetenta. Revolterna blev ofta fruktlösa då där inte fanns utarbetade planer för de reformer som skulle genomföras.

På andra håll som i Malaysia utlovades reformer som inte infriades - tvärtom förbjöds folkliga demonstrationer.  

•  Frångått sin demokrati har 25 stater genom militärkupper eller frihetsinskränkningar och 18 av dessa har skett efter år 2005.

•  Avtagande demokrati visar nu en del stater som kallas illiberala såsom Ungern, Polen, Tjecken och Slovakien.

•  Post-demokrati med minskad demokrati märks inom vissa länder. Helt nya yrkesgrupper har uppstått med svaga organisationer och energin finns på en del håll mest hos miljöaktivister och feminister.

.........

Demokrati betyder inte att flertalet skall bestämma över minoriteten utan att de styrande skall kunna kontrolleras. Deras makt skall begränsas av lagar och medborgarna skall ha rätt till insyn.

- En skrivelse om demokrati kommer från sumererna i nutida Irak två tusen år före de gamla grekernas tankar i ämnet. Hos grekerna rådde direkt demokrati för fria män och statens intressen var viktigare än individens.

- Aristoteles ansåg att de som skulle styra var allmogen – medelklassen – som han hyllade.

- Redan på 1100-talet hade t.ex. Island ett allting med majoritetsbeslut och hänsyn till allas bästa och i senmedeltida städer förekom röstning öppen för en begränsad elit.

- Franska revolutionen gav rösträtt, men bara till 10-20 procent av befolkningen.

- Medelklassen fanns det inte så stor plats för i Marx teorier, men den ökar nu i flera stater såsom Kina, Pakistan, Indonesien och bara i Indien uppgår den till 300 miljoner människor.

Demokratier av olika typ

Demokratier skiljer sig åt när det gäller grad av utveckling och individuell frihet och det lär t.ex. finnas mer än tusen olika sätt att organisera ett demokratiskt beslutsmaskineri. I en demokrati skall alla ha rösträtt sedan de förklarats som myndiga medborgare.

Väststatsmodellen - liberal demokrati. Envar har rätt att taga del i sitt lands styrelse direkt eller genom fritt valda ombud.

Öststatsmodellen. Envar har i sin egenskap av samhällsmedlem rätt till social trygghet med risk för att staten på ett auktoritärt sätt avgör vad detta skall omfatta.

För att belysa skillnaden mellan de två typerna ger skribenten Thomas Gür exempel med ''rätten till arbete'' och ''rätten att arbeta''.

Öststatsmodellen med rätten till arbete innebär att någon är skyldig att ge mig ett arbete. Denna skyldighet kan i slutänden bara åläggas staten. En ägare till en pizzeria kanske kan tvingas att anställa mig, men om ingen vill köpa pizzorna faller hela projektet. Kanske tvingas vi köpa hans pizzor i brist på annat. Om inte, blir ägaren arbetslös och vem skall sedan anställa honom och mig, vi har ju båda rätt till arbete? Detta system gynnar inte egenföretagare, frilansare eller risktagare.

Väststatsmodellen med rätten att arbeta innebär att få försöka arbeta med sådant som man själv valt och under de villkor som man själv godtagit, allt inom möjlighetens och lagens ramar. Även väststatsmodellen har sina nackdelar. Om staten varken garanterar arbete eller inrättar arbeten, varken garanterar en minimilön eller ordnar försäkringar, blir livet hårt för den arbetslöse.

Hur skapa en demokrati?

Kan man påtvinga en stat demokrati uppifrån och utifrån? Uppenbarligen kan man det. Så skedde efter andra världskriget då både Tyskland och Japan tvingades till demokrati trots stor skepsis.

En ny internationell folkrättslig regel innebär att de folk som kräver demokrati har rätt att få detta enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Finns det någon mall att följa för att lyckas genomföra demokrati? Självklart har nutida forskare försökt hitta en sådan och kanske finns det vissa tumregler.

- Steg ett skulle vara att först förbättra villkoren för de fattigaste och dra in tidigare snedvridna och orättvisa subsidier till vissa grupper vilket inte är så lätt, men en stat skall vara till för alla.

- Rättssäkerhet och ett självständigt domstolsväsen är avgörande, men sådant kan inte bara importeras. Här fordras att varje land bygger vidare på egna rättsliga traditioner och då i en demokratisk anda.

- Universellt tycks dock gälla att det bland annat krävs öppenhet, förutsägbarhet och rätt till självförsvar samt opartiska och självständiga domare.

Rätt att organisera sig med självständiga fackliga föreningar visade sig särskilt viktigt för framgångarna i Brasilien, Polen och Sydafrika. Detta enligt Council on foreign Relations som driver demokratifrågor och har gett ut skriften Pathways to freedom: Political and economic lessons for democratic transitions.

Att läs- och skrivkunnighet inte har varit nödvändig för en demokrati visas av Indien, men detta brukar vara en fördel om den skall utvecklas. Nu finns där världens största demokratiska väljarkår med över 800 miljoner människor och där har nästan var femte människa tillgång till internet och vidare finns det över 800 tv-kanaler mot bara en statlig kanal år 1991.

Enligt nutida demokratiska ideal har varje människa ett unikt värde och varje individ ett individuellt ansvar. Alla röster väger lika och allas intressen har samma rätt att beaktas och fördelarna består av:

•   frihet och politisk jämlikhet                                                                                                   •   möjlighet att utkräva ansvar och                                                                                           •   klokare och rättvisare politik.

En demokrati har som regel grundlagar och fördelar makt mellan verkställande, lagstiftande och dömande institutioner. Vidare finns medborgarnas fri- och rättigheter angivna.

En oberoende, opolitisk granskning och revision av dessa maktområden utgör hörnstenar inom demokratin och denna oberoende revision utgör medborgarnas bästa skydd mot makten. Om mutor eller vänskapskorruption påträffas blir det skandal.

Samtidigt växer medborgarnas förväntningar på bättre livsvillkor, men utan höjda skatter.

Stater samarbetar redan inom många områden, men än så länge råder ett klart underskott på demokrati mellan stater.

Staten skall stå i medborgarnas tjänst och värna om alla medborgare och deras välfärd. Det är medborgarskapet och inte en människas köpkraft som skall ge rösträtt och rättssäkerhet där alla skall vara lika inför lagen. Om detta skriver bland andra statsvetaren Colin Crouch i boken Postdemokrati, 2005.

Demokratin i Sverige tar vi kanske som självklar, men demokratin kan aldrig bli färdig utan ständigt  behövs diskussioner. Hur många medlemmar skall t.ex. sitta i regeringen? Vilka krav skall de personer uppfylla som kan bli valda? Skall somliga ha mer rösträtt än andra, skall man genomgå ett test för att få rösta, hur skall näringslivet förhålla sig till politik och vise versa? Vilka mål skall vi sträva efter för landets alla människor.

En poäng med demokrati är att den att den får vara ofullkomlig precis som vi människor alla är ofullkomliga.

Vad lära av gamla romartiden?

Styrelsesätt har man rimligtvis grubblat över alltsedan antiken och kommit fram till att olika typer kommer och går enligt vissa återkommande mönster.

Kungamakt brukar urarta i tyranni och efter en tid fällas av samhällets främsta. Dessa aristokrater brukar sedan urarta till en oligarki mot vilka människor sedan gör uppror, varefter det blir demokrati. Den i sin tur leder efter en tid till viss byråkratisk stelhet.

Då uppstår misstro mot samhällets institutioner och varken politiker, vetenskapsmän eller journalister har kanske sett till att sprida saklig information på ett begripligt sätt.

Finns stor besvikelse hos människorna brukar någon vältalig kraftfull person, en populist, själv göra sig till språkrör och ledare för förändring, men detta brukar urarta i ett mobbvälde. En språklig jargong utvecklas och känslor och fördomar får styra i stället för fakta och lögner får stå oemotsagda.

Om det råder demokrati kan den sedan avskaffas på demokratiskt sätt med allmänna val. Då populisten sedan inte klarar uppgiften att styra eller tysta kritiker, kan han starta ett krig och så börjar det hela om igen.

Alltså: en gång demokrati inte alltid demokrati.

VI

Demokrati kräver diskussion

Att stöta och blöta problem, lyssna på andras argument, ge och ta ingår i demokrati som inte är någon garanti för godhet, men möjligen tvingar den oss att bli mer resonabla.
                                                        Mortel

Erfarenheterna från  Brundtlandskommissionen är belysande. Den tillsattes av FN år 1983 för att formulera Ett världsprogram för förändring. I deras skrivelse står:

”… resultatet är utan tvekan mera globalt, mera realistiskt och mera framåtsyftande än vad någon av oss kunnat åstadkomma på egen hand. Vi gick in i kommissionen med olika synsätt och perspektiv, värderingar och tro och med mycket olika erfarenheter och insikter. Efter tre år av gemensamt arbete, resor, lyssnande och diskussioner lägger vi fram en enhetlig rapport".

Det enklaste är att passivt hålla med majoriteten. Svenskarna börjar nu kritiseras för att vara oengagerade, vilja vara anonyma och röra sig inom ett trångt normalitetsbegrepp. Samförstånd och konsensus skall råda.

Tendenser som försvagar demokratin

Internet, detta fantastiska  kommunikationsmedel, kan även ha en isolerande funktion och man talar t.o.m. om en "dialog mellan döva" och människor har blivit alltmer individualistiska. I Amerika bor var fjärde amerikan i ensamhushåll.

Senast har vi skandalen med Facebook som inte bara samlar uppgifter om oss utan även sålt dem till Cambridge Analytica och kanske fler som sen kan sända riktad propaganda till utvalda människor.

Att skilja på fantasi och verklighet blir svårare av all propaganda och alla filmer som uppger sig skildra verkligheten, samt all avsiktlig förvanskning av fakta.

Staten kan lägga ut delar av sin verksamhet

Staten kan nu sälja ut en hel verksamhet till privata ägare vilket ger pengar till statskassan, men staten är då inte längre ägare eller en myndighet för verksamheten. Så har skett t.ex. med järnvägarna i England där även underleverantörerna har dragits med, vilket gör det än svårare när man skall utkräva ansvar för trafiken.

Staten kan även lägga ut verksamheter på entreprenad och ibland lyckas entreprenörerna t.o.m. genomdriva bestämmelser att detta skall vara statens skyldighet. Staten är då fortfarande ägare men de statliga ämbetsmännen förlorar ingående kunskap om verksamheterna. Även separata delar av en nyttighet kan läggas ut t.ex. med särskilda avdelningar för trafik, gods- och stationsverksamhet. För att bli ägare eller få en entreprenad pågår ofta ett intensivt lobbyarbete.

Staten får till slut endast ansvar för en allmän inriktning, men inte för tillsyn och själva utförandet av tjänster. De oberoende statliga ämbetsmännen hade tidigare avtalsenlig lön, men inte profit på sin verksamhet. Till deras uppgifter hörde att ansvara både för ekonomi och ett flertal andra områden medan företag kan koncentrera sig mest på det ekonomiska.

Avgörande är naturligtvis ansvarskänsla och önskan att stå till sina medmänniskors tjänst vare sig det gäller statstjänstemän, privata ägare eller entreprenörer.

Företag kan i viss mån välja sina kunder och konkurrera. Förlorarna är de fattiga och maktlösa som faller på statens lott. De mest behövande kan då få sämre service när det gäller advokater, rätt till arbetsförmedling, skola, vård och omsorg. Osäkra anställningar som löper på obestämd tid har blivit vanligare och stressar många. Köpcentra och stormarknader må vara lönsamma men deras placering gör dem ofta svåråtkomliga för gamla och mindre bemedlade.

Stater i den industrialiserade världen står nu alltmer i förbund med företagen och deras rådgivare, konsulter och lobbyarbetare. Att få röster från medborgarna är viktigt, men dessa bör helst vara passiva och utan starka organisationer. Storfinansen kan bekosta opinionsundersökningar, tv-program med underhållning och rikta intresset till politiska personligheter i stället för till deras program.

Väljarna blir mer publik än medborgare och att föra diskussioner med media är svårt. Storföretagarna kan få mer politiskt inflytande utan att besväras av demokratiska processer. Belysande exempel finns i USA och Italien. Statens auktoritet urholkas och företagarna vill ofta sköta sitt kapital och sin ekonomi utan statlig inblandning.

Att en demokrati inte mår bra visas om korruptionen tilltar.

.............

Nyliberalism

Vi har blivit politiskt passiviserade i ett samhälle som dyrkar konsumtion och marknader. Vi har blivit konkurrenter i stället för samarbetande människor. Det finns inga frågor som vi alla sluter upp omkring, vi saknar visioner som bygger på medmänniskors engagemang.

Klimatfrågan om något borde dock kunna fylla tomrummet.

Populism

Rädsla att förlora jobb, försämrad ekonomi och hot mot vår identitet inför okontrollerad migration är påfrestningar som gynnar populism i vår tid.

Om olikheterna mellan människor är alltför stora när det gäller kognitiv förmåga och sociala och ekonomiska förhållanden leder det till att somliga talar och andra tiger. Om de senare inte får någon som talar för dem uppstår missnöje. Vi samlas inte på torget och diskuterar, utan väljer dem som skall representera oss. Då kan det vara viktigt att en folkgrupp också känner sig representerad av en av de egna, det kan gälla svarta, homosexuella o.s.v.

Om politikerna har låtit människors missnöje växa, t.ex. inför påfrestningar av ökad migration, utan att  ta detta på allvar och lyssna till människorna och vidta åtgärder hotar populism.

Mark Thompson  har bland annat författat boken: Enough said: What's gone wrong with te language of politics?, 2017  som har utnämnts till en av de hundra mest inflytelserika personerna i världen. Det politiska språket har försämrats från Churchill till Donald Trump och människor lämnas med en vokabulär som är både oprecist och vilseledande.

Populister finns nu till exempel till höger i Ungern och till vänster i Venezuela och en tredjedel av Europas regeringar har aktiva populister. Då populismen nu hotar demokratierna har många författare skrivit om ämnet som professorerna Joseph S Nyere och mottagaren av det skytteanska priset 2018, Jane Mansbridge.

Då blir det läge för kraftfulla personer som kan sjunga ut på rå jargong och föra folkets talan. Här behövs inga diskussion med de sakliga debatter som är en hörnsten inom demokratin. I stället spelar man på känslor och använder nätet för både lögner och hat, med anklagelser om både fusk och konspiration

Om populisterna vinner i val kan de kapa åt sig statsapparaten, åsidosätta lagar och ge anhängare olika slags förmåner. Framför allt kan den liberala demokratins maktfördelning avskaffas. Men läget brukar bli instabilt och kortvarigt.
 

Populister brukar gilla demokratiska folkomröstningar där det antas att folkets vilja och dess sunda förnuft kan visa sig, där de som känner sig manipulerade kan gå till angrepp mot en politisk och social elit som inte anses uppfatta den verklighet, där vanliga människor lever, där det blivit långt mellan väljare och de valda.

Demokratins tjänstemän som skall förverkliga beslut rör sig i sina egna världar och har börjat tala ett kanslispråk som ingen förstår och inte heller har de vanlig normal kontakt med människorna. Folket omfattar alltså inte alla - några utesluts.

Populisternas kritik kan gälla att många stater måst dra ner på välfärden, vilket skylls på att antalet invandrare ökat eller att landet kommit i kris av dålig politik. Det är just sådana frågor som skall diskuteras i en demokrati med debatter, lösningsförslag och kompromisser utan att fastna i teknokratiska svårbegripligheter.

Mycken välbehövlig kritik kan behövas, men den bör inte endast komma från populister.

Hur har man gjort i Finland?

Där har man infört något som kallas Folkmotion. Man använder nätet och samlar in medborgarnas namn och åsikter i en fråga. Om 1 procent svarar skall ärendet sedan tas upp i kommunfullmäktige,, landsting eller riksdag. Metoden har slagit väl ut och diskuteras nu även i Sverige av vår Demokratiutredning i syfte att låta medborgarna göra sina röster hörda och tvinga politikerna till debatt och dialog.

Något snarlikt har använts i Sverige vid 6 tillfällen.

Demokrati ett gemensamt projekt

Att demokrati är ett gemensamt projekt är en grundsats. Filosofer som Edmund Burke tänkte sig dessutom ett samhällskontrakt mellan döda, nu levande och framtida generationer.

Just begreppet samhällskontrakt synas av den i USA boende engelskan, Carole Pateman som också fått det skytteanska priset i statskunskap 2012. Hon visar att detta kontrakt egentligen bara ingåtts av män. Då nu kvinnorna föder färre barn, studerar, lever längre och blir mer självständiga börjar de också bli mer synliga i politiken och kan hävda de intressen som gäller halva mänskligheten och indirekt hela mänskligheten.

•  Medborgarnas ansvar är att verkligen behandla varandra som jämlikar i politisk mening och åta sig att delta i det gemensamma projektet. Men en fri medborgare kan i stället bara blir en klagande konsument som överlåter ansvaret på andra och lågt valdeltagande kan bero på en tyst i stället för en framförd kritik av politikerna. Politisk vänster eller höger ersätts ibland av individualism - bara jag själv får det bättre.

Pojke med keps och röstbox 

Skola vård och omsorg har tidigare skötts av kyrkan och klostren men efter hand har privata stiftelser och frivilliga initiativ vuxit fram för att sedan komma under statliga myndigheter.

En del medborgare ägnar sig åt hjälpverksamhet och gör insamlingar och ordnar välgörenhetsgalor och även mer varaktiga institutioner byggs upp som Myrorna. Skall Myrorna betala omsättningsskatt eller inte? EU har nu medgivit att de inte behöver detta, då det inte påverkar EU:s inre marknad. Även om all vård och omsorg skall garanteras av statens skattemedel behövs dylika verksamheter.

När vi väl lagt vår röst har vi själva mindre makt än den som politikerna får. Dessa skall nu representera oss.

•  Politikers ansvar

Staten bör vara så liten som möjligt och samhället så stort som möjligt anser somliga, andra tycker tvärtom. Bör goda gåvor komma från staten eller från medmänniskorna. Här har olika länder och olika partier sina traditioner.

Vi kan vara villiga att betala för gemensamma nyttigheter såsom vägar där våra bilar kan köra, men mindre hågade att betala för andra insatser. Bra skolor, gemensam energipolitik, gemensamma transportmöjligheter och sjukförsäkringar m.m. hör till det som gynnar både enskilda och samhället

I Sverige står staten numera för vissa grundläggande behov och Felicia Feldt skriver:

"Tack Sverige:.. Jag fick bostad genom Bostadsförmedlingen, alldeles gratis. Jag fick jobb. Jag blev gravid och kunde gå på mödravårdscentralen, gratis. Jag blev förlöst, också det gratis. Jag kunde vara hemma med mina barn och få pengar för det. Så småningom fick jag en utbildning, den var gratis... Barnen fick gå i förskola och på dagis...fyra stycken... Vi har besökt välfärdssveriges många hållplatser...psykiatrin, dagis och sjukhus, utan att ruinera oss."

Det fordras att makten brukas så att varken kaster, klasser, raser, kön eller speciella grupper får förtur eller speciella förmåner. Om så sker kan det i princip beivras av medborgarna genom val som leder till maktombyte. Särskilda grupper som invandrare eller flyktingar kan behöva extra stöd - vilket kan skapa avund och därför bör stödet vara öppet för insyn och gälla även de behövande som inte ingår i någon särskild grupp.

Politikerna bör våga besluta om impopulära åtgärder som kan kräva omställning då det t.ex. gäller miljön eller då ekonomin krisar. De bör se till att viktiga beslut som rör människors liv och trygghet, såsom handelsavtal och militära anslag, görs tillgängliga för medborgarna. De har att värna om fred, säkerhet, krisberedskap och rättsväsende. Staten bör värna kulturarv, undervisning och fri forskning, men inte bestämma om dess innehåll vilket sköts av samhället.

 Bild av Sverker Ek/Expressen med text av Tage Danielsson

Bild av Sverker Ek /Expressen med text av Tage Danielsson

Samhällsengagemang

”Sitter hon på dagen framför datorskärmen och på kvällen framför Tv skärmen.” /Robert Putnan.

Bilden nedan kan alltså illustrera hur vi går till väga för att informera oss och bredda vårt engagemang i samhällsfrågor.

                                           Dator-tittare och tv-tittare

Amerikanska erfarenheter

En modern medborgaren är en ensam medborgare som isolerar sig vid Tv och dator i stället för att vara engagerad i folkrörelser, religiösa samfund, politiska partier och oegennyttigt arbete privat och i föreningar.

Robert Putnam, professor i statskunskap vid Harvard University mottog det Skytteanska priset i Uppsala år 2006. I sina böcker Den fungerande demokratin, 1993 och Den ensamme bowlaren, 2001 skriver han att det sociala kapitalet i USA är i sönderfall.

Utvecklingen pekar mot upplösta familjer, försvagade vänskapsband, sämre grannkontakter och avklingande föreningsliv. Normer överförs inte längre mellan generationerna vid gemensamma måltider där vi tidigare lärde oss hänsyn och självkontroll. I boken Better Together, 2003 visar han på moderna metoder att ta tillbaka de goda sidorna av det traditionella samhället utan att återgå till gammalt familjeförtryck eller att driva kvinnan tillbaka till köket.

I Putnams senaste bok Our Kids, 2015 visar han med faktiska data hur inkomstklyftorna har ökat liksom att den sociala rörligheten minskat. Även djupintervjuer med 107 unga vuxna och deras familjer ingår.

Om det på 50 talet mest gällde ras- och könsskillnader var det sedan i stället ökade klasskillnader som oroarde. Klasskillnader också vita mellan. De förmögna bygger stora villor i vackra områden med inhägnader som skydd mot ökad brottslighet. Deras barn sätts i bra privata skolor till men för mindre välbeställda barn som får sämre skolor fast barn bevisligen brukar klara sig bättre i bra skolor. Barn med låga betyg från rika familjer har nu större chans att klara universitetsexamen än fattiga barn med höga betyg.

Putnam visar att institutioner och civilsamhället försvagats, men tar inte upp storföretag, lobbing och enskilda aktörer med enorma resurser som är de drivande i utvecklingen enligt professor Erik Åsard i SvD. En liknande inställning har även Theda Skocpol.

- Theda Skocpol är professor i samma ämne vid samma universitet som Putnam och fick samma pris året efter. Hon siktar in sig på de statliga institutionerna och deras organisation. Hon vill att dessa reformeras så att deras strategier bättre hänger ihop med de röstberättigade medborgarnas verksamheter. Tas deras erfarenheter tillvara stärks demokratin inifrån.

Risk finns annars att självutnämnda representanter för vissa särintressen tar sig makt, utan att vara valda av dem de skall företräda. Detta kan gälla välutbildade idealister och olika nätverk som vill verka utan kontakt med dem det gäller. Projekt kan finansieras genom gåvor och medel som kommer från utomstående eller från staten som ger anslag i proportion till antalet medlemmar, oavsett om dessa är hörda eller inte.

Också Theda framhåller att statsmakten, efter många revolutioner varit så illa organiserad att personer som Napoleon, Stalin och Mao kunnat skaffa sig enorm makt. Om staten och dess institutioner upplöses och infiltreras av partiska lagar finns inget som skyddar landet vare sig mot inhemska eller utomstående farliga krafter.

Här väcks farhågor då Trump i USA börjat nedmontera vissa statliga institutioner som energidepartementet med 100 000 oberoende statligt anställda, med ansvar för USA:s energi. Klimatforskare är inte populära.

Svenska erfarenheter

Enligt en undersökning vid Göteborgs universitet var den svenska valmanskåren katastrofalt okunnig. Om allt fungerar ganska bra i ett samhälle blir kanske intresset för inrikespolitik mindre. Sverige anses vara en av världens friaste och stabilaste demokratier, men detta innebär ingen garanti för framtiden.

Då vi vant oss att alltmer lita till staten blir vi mindre beroende av familj, släkt, grannar, vänner och det civila samhället. Jämfört med en arabisk eller sydamerikansk familj där medlemmarna livfullt engagerar sig i vem som gifter sig med vem, gläds och sörjer gemensamt, delar på ansvar etc. kan vår modell te sig litet sval, med många skilsmässor och ensamhet som följd. Sannolikt blir det lättare att utvecklas ansvarsfullt om vi lever bland engagerade medmänniskor som ställer krav på oss och där kontakt finns mellan olika generationer.

''Relationspessimisterna'' ser bara den ensamma, passiva svenska medborgaren, men detta kan vara en myt. Svenskarna kommer på femte plats i världen när det gäller ideellt arbete och det största frivilliga engagemanget finns inom idrotten och därnäst kommer sociala områden.

..........

Länder rangordnas

Faktorer som brukar rangordnas:

•  Bruttonationalprodukt (BNP) vilken som tidigare nämnts, mäter ekonomisk tillväxt d.v.s. volymen och värdet av vad landet skapar, ett lands penningtransaktioner.

•  Human Development Index, HDI bedömer människors välfärd inom ett land genom att väga samman faktorer som barndödlighet, hälsa, läskunnighet och inkomst. Inom dessa områden har FN samlat statistik sedan 1990-talet. Härigenom kan man rangordna länderna. Se http//www.undp.se

•  Freedom House poängsätter frihetsgraden i olika länder och meddelar år2018 att av 47 europeiska stater har friheten minskat i 29 och ökat i 11. Bäst poäng får Finland, därnäst Norge och sedan Sverige. Sist kommer Azerbadjan, Ryssland Vitryssland och Turkiet.

•  Graden av korruption rangordnas bland andra av Transparency International som enligt en 10-gradig skala gör bedömningar där en hög siffra är bäst. Se vidare kap. 9.

•  Innovationsförmåga graderas genom The Global Innovation Index.

•  World Value Survey, WWS från 2012 analyserar t.ex. demokratiutvecklingen, uppfattning om mänskliga rättigheter, synen på åldrande, korruption, och förtroende för samhällets organ.

•  S- indikator är ett index som gäller för EU-länderna. S står för sustainabillity - hållbarhet. Hur mycket mer pengar behöver ett land för att skatteintäkterna på sikt skall klara av alla de utgifter som staten lovat sina medborgare samt för räntebetalningar och amorteringar på statsskulden? Ju högre siffra ju svårare att klara detta. År 2011 får Sverige siffran 2 och Grekland 14.

•  Goda samhällsbyggen lämpliga som förebilder har t.ex. Tällbergs Foundation studerat. Man har använt uppgifter från FN, universitet, internationella organisationer och fristående stiftelser, alla dessa belägna utanför Skandinavien.

Mänskliga rättigheter, demokrati, konkurrenskraft och miljö, mm ingår. Resultaten visar att Sverige låg i topp för tredje året i rad år 2010. På området företagsklimat kom Sverige dock på 18:e plats, när det gäller att starta företag på 43:e och att anställa arbetare på 117:e plats. Det svenska samhället utmärker sig dock när det gäller dels att förena egennytta med solidaritet och dels när det gäller natur och klimat.

Litteratur:

Crouch, Colin, Postdemokrati, 2005

Fukuyama Francis, Political order and political decay. From the industrial revolutionto the globalization of democracy, 2014

Yu Hua, Kina ned tio ord, 2013

Putnam, Robert, Den fungerande demokratin, 1993

Putnam, Robert, Den ensamme bowlaren, 2001

Putnam, Robert, Our Kids, 2015

Rosling, Hans, Factfulness, 2017

Sörlin, Sverker, Nationalism, 2015

Tengroth, Stellan, Tillväxt till döds, 2010

Mark, S Weiner, "Klanväldet. Från klansamhälle till rättsstat, 2015

Wong, Ola, När tusen eldar slickar himlen, 2007

Wong, Ola, Pekingsyndromet, 2014.

Läs vidare: Kap. 17 Organisationer >>