17 Frihet;  Organisationer

FrihetsgudinnanAnsvarsgud

                     Frihetsgudinnan väntar på sin make Ansvarsguden. 

Rubriker:

I

Frihet i världen

Frihet i olika stater

   Tryckfrihet

   Yttrandefrihet

Personlig frihet

     Nya friheter

     Nya ofriheter

     Frihet och byråkrati

II    

Organisationer

      Världens största organisation - Kina  

      EU - Europeiska unionen

      AU - Afrikanska unionen 

      CIS - Ett ryskt Euroasiatiskt imperium 

Ytterligare organisationer 

Internationell lagstiftning
 
Litteratur
 

När vi tänker på frihet gäller det vanligen förhållandet oss människor emellan, men nu blir det alltmer uppenbart att vi tagit oss friheter gentemot vår planet, på ett sätt som inte är försvarligt.

Vi har gett oss obegränsad frihet att söka välstånd och rikedom och finansvärlden har fått härja fritt. De flesta har hört om utvecklingskurvor som sedan mitten av 1900-talet stigit brant och liknar 24 hockyklubbor.  En framgångssaga som dock kan vändas till sammanbrott om inte alla klubborna vänds neråt.

Här arbetas nu, om än långsamt, för att sätta gränser och ramar för våra verksamheter. Lagar behöver upprättas med möjlighet till juridiska påföljder.

1970 kom beslut om om en myndighet för miljöskydd i amerika, men 2017 berövas samma myndighet några av sina befogenheter.

Frihet i världen

Man kunde frestas tro att frihet råder där det är fred framhåller fredsforskaren Johan Galtung. Dock kan fred råda i samhällen som är både despotiska och stagnerade. Fred kan vi få om vi underkastar oss, men vi vill vanligen ha mer än så:

  • fred och frihet
  • fred och politiska rättigheter
  • fred och utveckling
  • fred och landområden
  • fred och mänskliga rättigheter m.m.

Fria människor bidrar till mindre våld, oro och politisk instabilitet än andra. Ju större frihet inom två länder ju mindre våld mellan dem konstaterar professorn i statsvetenskap R. J. Rummel.
Filosofen Rousseau menade att de som motsatte sig frihet måste tvingas att bli fria. Mao hävdade att ”makten kommer ur gevärspiporna” och f.d. presidenten Bush nämnde att friheten skulle komma samma väg ”försvarsdepartementet hade blivit det mäktigaste medlet till frihet som världen någonsin skådat".

Den attraktiva friheten har såväl nazister som kommunister korrumperat med slagord som ”arbete ger frihet” och ”frihet åt folket”. Stalin, Hitler och Mao kunde utöva sin makt med hjälp av förföriska löften i sin propaganda. Människor blev entusiastiska och beredda till heroiska insatser. Men följden blev lydnad, rädsla, angiveri och kontroll. Staten blev guden och under täckmanteln "folkets bästa" blev individen ett objekt och utbytbar utan några moraliska problem.

När kommunismen inte kunde uppfylla sina mål kollapsade systemet. I Ryssland har människorna nu blivit mer borgerliga konsumenter, men då fick kapitalismens värsta avigsidor snabbt insteg med ojämlikhet, fattigdom samt fräck och skamlös rikedom.

Om målet ”frihet åt folket” verkligen hade uppnåtts hade människorna då vetat hur man skulle använda denna frihet? Det undrar nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i boken Tiden second hand, 2013. "Friheten verkade ju så enkel. Men snart började vi själva digna under dess börda eftersom ingen hade lärt oss vad frihet innebär. "Vi hade bara fått lära oss hur man dör för friheten...  Hela historien igenom har vi överlevt men inte levt".

Vi har alltid krigat eller förberett oss för krig framhåller hon. Av alla ungdomar mellan 19 och 30 år är det nu 50 procent som har Stalin som förebild och en nostalgisk dröm om ett storslaget sovjet har återkommit. Hon själv var med i den kommunistiska barnorganisationen och bar medlemsmärke och blev sen med stolthet pionjär.

Detta påminner mig om känslan jag själv hade då jag var en hängiven scout och inte kunde förstå vad de andra gjorde som inte var scouter. Vi hade bra ledare och lärde oss sådant som inte ingick i skolan. Att klara sig i skog och mark, slå knopar, lägga förband och att som patrull ansvara för att t.ex. dagligen under en tid hämta mat till en fattig gumma. Vi sjöng och hittade på underhållning till lägerbålen. "Alltid redo" var mottot och vi avlade prov och fick olika märken som synliga bevis på vilken grad vi uppnått. Sen började jag i gymnasiet och intresset slocknade helt

Freedom House är en organisation med bas i Washington som vi kan tacka för att de sedan 1941, alltså under drygt 75 år, har åtagit sig att bedöma graden av frihet i världens stater.

De har bedömt ett stort antal faktorer och graderat dem med poäng som sedan vägts samman där 1 är bäst och 7 är sämst. För frihet krävs av en stat att medborgarna har:

Politiska rättigheter 

   valprocess med  politisk pluralism och att

   statsmakten fungerar.

Vidare krävs

- Social och ekonomisk frihet med

   yttrande- och trosfrihet

   rätt att organisera sig, rättssäkerhet samt

   personlig autonomi och

   individuella rättigheter.

Bilden nedan bygger på deras rapport från år 2016.

Frihet i världen

Fria var 89 stater med 2900 miljoner invånare med  1 - 2,5 poäng, en minskning med tre stater

Delvis fria var 55 stater med 1700 miljoner invånare med  3 - 3,5 poäng

           Ofria var 51 stater med 2600 miljoner invånare med  4 - 7 poäng.

Hela 72 länder hade gått mot mindre frihet medan 43 länder gått mot större frihet.

Vad man bedömt sammanfaller alltså  i viss  mån med vad som ingår i de mänskliga rättigheterna.                                                                               

Frihet i olika länder

Varje stat begränsar vår frihet. Var skall staten med krav på enhetlighet och tvång sluta och var skall civilsamhället med frivillighet och mångfald börja? ”Med för litet stat blir samhället kaotiskt och med för mycket en kasern" framhåller skribenten P J Anders Linder.

Bilden visar att olika grader av frihet råder såväl inom demokratier som totalitära stater.

                       

 

Även om demokratiska val används allt oftare kan dessa bara vara en täckmantel för att legitimera auktoritära regimer som i fallet i Turkiet, Filippinerna och Venezuela.

Staten behöver t.ex. inte styra familjelivet eller tala om för oss hur vi skall ta hand om våra barn eller vad vi skall äta. Människor förstår själva att det behövs bra mat. Kunskap kan vi skaffa från många håll - från varandra, dagstidningar och böcker.

Staten behöver inte heller bestämma hur vi skall vara klädda. Att förbjuda muslimska kvinnor att gå på offentliga platser i burka går emot demokratiska ideal om frihet och religiös tolerans. Krav på att en kvinna som tenterar på ett universitet måste ta av slöjan för att visa att inte någon annan döljer sig i hennes ställe är en annan sak, liksom när slöjan kan vara ett hinder i en viss yrkesutövning.

I Frankrike får man inte bära religiösa symboler i statlig tjänst, däremot är det fritt fram för privata företag att själva  bestämma.

Kvinnor i många arabiska länder borde själva få bestämma hur de vill vara klädda och vad de vill demonstrera för och emot. Kanske skyddar burka mot sol och sandiga vindar, kanske är den ibland bekväm då kvinnorna slipper tänka på frisyren innan de går ut.

FN- rapporterna Arab Human Development Report från åren 2002 och 2003 var skriven av enbart arabiska forskare och väckte stor uppmärksamhet. I dessa visades att arabvärlden var den mest ofria regionen i världen. Dit hörde 22 länder med 280 miljoner invånare som ingår i Arabförbundet.

Man påvisade tre stora brister som underskott på frihet, jämställdhet och tillgång till kunskap. Detta till sorg för alla dem som sett araberna som föregångare och kulturskapare inom många områden. Forskarna kom fram till att invasioner och ockupationer utifrån kört över de berördas rätt till självbestämmande och blivit ett hinder för förändringar. Något annat kanske inte hade varit opportunt att skriva.

I omvärlden har man ofta tänkt sig att det är islam som varit hindrande för utvecklingen, men numera ser många i stället att orsaken ligger i bristande maktfördelning och åldriga ekonomiska strukturer vilket också anses vara fallet i Ryssland.

Yttrandefrihet

Individers yttrandefrihet vållar ofta problem och kan vara provocerande.

Yttrandefriheten kan ses som ett medel och inte som ett mål. Medel för vad? Yttrandefriheten är ett medel för att underlätta kommunikation mellan människor och är inte tänkt som ett sätt att höja en tidningsupplaga. Vårdslöst använd utan takt- och hänsynsfullhet kan yttrandefriheten i stället försvåra kommunikation.

Frankrike har total yttrandefrihet med två undantag, man får inte förneka förintelsen och inte heller folkmordet i Armenien.

I Frankrike finns 5 miljoner muslimer och dessa borde vara informerade om att man i Frankrike har rätt att driva med såväl politiker som Jesus och Mohammed. Fransmännen bör i sin tur ha kunskap om att det sista är något helt förbjudet för muslimer. En fransman i ett muslimskt land bör också vara informerad om detta, annars råkar han illa ut. Man borde alltså ta seden dit man kommer.

De fransmän som tycker illa om muslimers kläder och förtryck av kvinnor kan vilja provocera dem genom att häda Muhammed. Särskilt de muslimer i Frankrike som känner sig utanför och svaga har lätt att ta till våld om de kränks ytterligare. Har man då nått målet att kommunicera - eller tvärtom? De likheter som finns mellan fransmän och muhammedaner frågar man mindre efter.

Till min vän kan jag säga att "du är ju inte riktigt klok", men inte till en utomstående. Vad som är humor för de inkluderade kan vara en skymf för de exkluderade. Vi har faktiskt rätt att avgöra vad vi vill yttra. Med Göran Rosenbergs ord borde vi fråga oss: "Vad är det jag tänker säga bra för".

Pressfriheten i världen är bäst i Finland, Nederländerna, Norge, Danmark, NyaZealand med Sverige på åttonde plats.

Sämst förhållanden råder i Eritrea, Nordkorea, Turkmenistan, Syrien och Kina och Turkiet är det land som nu fängslar flest journalister.

Sverige

Tryckfrihetsforordningen TF, från 1766 kom först i världen och vi är stolta över att ha kunnat fira 250-årsjubileum. En av grundbultarna säger att staten t.ex. inte får förhandsgranska en tidning. En avhandling: "Tankar om borgerliga friheten" av Peter Forsskål som skulle presenteras i Uppsala blev efter diverse motstånd den tändande gnistan för vår tryckfrihet.

Yttrandefrihetsgrundlagen YGL  är en senkommen förordning som också den behöver ses över då den numera inte ger speciellt starkt stöd åt yttrandefriheten framhåller professorn i civilrätt Mårten Schultz. Bara begreppet yttrande i lagens mening kan vara svårt att definiera.

Personlig frihet 

  

- Sanningen skall göra eder fria.

- Ingen är fri när andra är förtryckta.

- Det har aldrig funnits någon fri människa, vi är alla beroende av varandra.

- Det högsta goda man kan göra människorna är att skänka dem bruket av sin fria vilja ty det är att skänka dem sig själva. /Torbjörn Säfve

Slaveri behandlas i kap. 18. och Jämställdhet kap. 7.

Frihet - gener, miljö och kultur.

För oss alla är hudfärg och kön bestämda liksom en del karaktärsdrag. Disposition för en del sjukdomar liksom begåvning och temperament är i viss mån också genetiskt betingade. Livet är inte rättvist, vi får olika kort på handen, somliga får bara tvåor och treor och andra både dam, kung och ess.

Att äga sitt eget liv

Att vara ''ingens herre och ingens slav'' är något omvälvande nytt för många människor i världen. Frihet att varken vara ägodel, undersåte eller objekt under feodalherrar, en enväldig monark, en president vald på livstid eller en diktator. Att också slippa berövas sin frihet av en militärregim, en enpartistat, en styrande minoritet, en oligarki, klan eller kast.

Ofta har makt över en individ legitimerats med att vara av Guds nåde, tradition, religion eller av en samhällssyn där individens plats är bestämd en gång för alla.

Detta ruckades av tankar om frihet, jämlikhet och broderskap i Frankrike, England och Amerika. Vertikala strukturer där människans plats var given ersattes av horisontella. Respekt för individen och frihet gentemot stat och kyrka, stam, kast och släkt fick intåg. Många länder genomgår nu sin egen ''Franska revolution''. Individen ses inte längre som ett medel utan i sin egen rätt med frihet att styra sitt eget liv och arbete, att göra förbättringar och få skörda frukterna därav.

Före industrialiseringen visste alla människor att de skulle leva i närheten av den plats där de fötts och att de skulle försörja sig på ungefär samma sätt som sina föräldrar och om man skötte sig väntade evigt liv.

En fast samhällsordning med familjestruktur och religion ger trygghet. Moderna människor kan däremot känna sig utlämnade och har att själva söka sina orienteringspunkter och gemenskaper vilket kan vara vanskligt för en del. Ofta går man fortfarande i föräldrarnas fotspår, där det för somliga känns naturligt  med högskolestudier vilket däremot kan kännas verklighetsfrämmande för andra.

Friheten kan också berövas inifrån där låg självkänsla, blyghet, skam, rädsla och omedvetna tvångsneurotiska föreställningar blir hinder.

Nya friheter

Frihet att inom lagliga ramar själv kunna skapa sig säkerhet och trygghet är en stark drivkraft som gjort att allt fler tagit sig ur fattigdom och kan leva i välstånd.

Till och med själva kunskapen har vi frihet att ifrågasätta. Vi har frihet att fantisera och experimentera och göra våra egna värderingar.

Friheten att förflytta sig har ökat markant för många människor vilket gjort det möjligt att arbeta på ett ställe, bo på ett annat och tillbringa fritiden på ett tredje. Framför allt har vår frihet att kommunicera också ökat med internet och mobiler.

I mer handfast mening är den fattige som saknar pengar till bussen och livets nödtorft inte fri.

Nya ofriheter

Med internet har följt att både storebror och lillebror kan se dig.

Att övervakning även finns inom demokratier är ingen hemlighet, men där brukar det inte vara något man skryter med.

Nya frihetsinskränkningar uppstår framhåller bland andra fredsforskaren Wilhelm Agrell. Exempelvis kan kontroll över den genetiska koden djupt kränka en individs integritet och ”vi kan hamna i ett osynligt men genomreglerat elektroniskt fängelse, rymningssäkert därför att det omfattar hela samhället".

Nya frågor uppstår och frihetens gränser behöver alltid diskuteras, har vi t.ex. rätt att göra abort eller att välja barn efter kön?

Mycket av våra privata förehavanden kan spåras. Detta är inte längre någon hemlighet även om omfattningen har överraskat oss. Nyligen har man märkt att ''hedniska'' fester som vid midsommar, blivit något mindre vilda sedan alla riskerar att hamna i någons kamera för vidarebefordran till nätet o.s.v.

Vår frihet påverkas av frestelser och reklam för oerhörda belopp varje år. Att ha vad alla andra har, vädjar till våra urgamla önskningar att tillhöra gruppen, men denna önskan att vara som alla andra kan minska frihetskänslan.

Vi lockas att köpa tobak och alkohol som förutom pengar dessutom kostar vår hälsa. Hans Roslings www.gapminder.org tar upp ämnet.

Alkoholen tog sin tribut med 140 miljoner alkoholister, 2,5 miljoner dödsfall bara under ett år. Bland dem som dricker är genomsnittet i världen 13 liter/år - vilket stämmer för Sverige.

Tobaksindustrin orsakar ett 20-tal procent av alla dödsfall i cancer.

Coca-cola som säljs i alla länder utom Nordkorea, bidrar till att människor blir feta.

Knark och droger  förslavar oss och kräver inte ens reklam och somliga fastnar i pipan som den amerikanske artisten Rey Shell:

"... en hjärtlös spindel som väver disiga vita nät bland dom slingrande förgreningarna i min hjärna, då är min själ den saftiga feta flugan, insnärjd, hypnotiserad, villigt väntande på att bli slukad... bit... för... bit...Ingen kärlek är djupare...eller starkare...inga pengar räcker till..."

Redan år 2003 beräknades narkotikahandeln till 400 miljarder dollar och 2009 omsatte enbart kokainmarknaden 88 miljarder och opiater 65, vartill kommer marijuana och hash. Om och när en drog blir förbjuden dyker ständigt nya preparat upp. En övergång till kemiska preparat med nya tillverkare pågår liksom handel via nätet där nya marknader öppnas. Kostnader överförs till närstående, mentalsjukhus och fängelser.

Frihet och byråkrati

Ett tyranni utan tyrann.

Ju fler människor, ägodelar och resurser ett land har, ju större blir behovet av administration och med den växer också den anonyma administratörens maktfullkomliga herravälde, framhåller Hannah Arendt i sin bok Den banala ondskan, 1996. Fara finns att ett lands styre övergår i administration och i en fullt utvecklad byråkrati finns det inte längre någon enskild person till vilken man kan vädja för att överlämna klagomål.

När någon faller genom maskorna i ett socialt skyddsnät kan personen ställas helt utan handlingsmöjligheter och bli en "slaggprodukt i en hårdnande samhällsmaskin". I studentrevolter kan det vara just mot byråkratin man ofta riktar sin vrede. Fast man har både yttrande- och tankefrihet går det inte att använda friheten på ett meningsfullt sätt.

Studentrevolten som gick över Västeuropa 1968 ville göra rent hus med all auktoritetsutövning. Att sätta sig upp mot en rektor blev elevens plikt, strunt samma vad det gällde. Man revolterade mot myndigheter, lärare, föräldrar och traditioner som sågs som förtryckare. Frihet och jämlikhet skulle råda.

Den franske filosofen Alain Finkielkraut drog slutsatsen att jämlikhet bara borde gälla inom det politiska området. Inom familj, skola och kultur måste det däremot få finnas hierarkier då somliga inom sina områden är kunnigare och har kommit längre än andra. Kulturen, vetenskapen, idrotten o.s.v. måste få vara elitistisk. Men, framhåller en annan fransk filosof Alain Badiou, det är politikerna som i viss mån bestämmer kulturens förutsättningar.

En välfungeranade byråkrati utmärker dock Europa och USA och kan vara en orsak till deras utveckling och välstånd. 

Men allt som kan brukas kan missbrukas.

Ett "System för samhällskredit" kallas ett nytt projekt som börjat i Kina där varje människa skall få ett betyg av samhället. Där ingår kredithistoria, trafikböter, deklaration samt brott och beteende på internet. Systemet skall vara infört till 2020. Tala om frihet! Påpassade är särskilt de som har politiskt känsliga ställningar som journalister men även tjänstemän lärare och läkare allt för att skänka individen trygghet sägs det i propagandan. /Ola Wong SvD 2015.                      

 

Figur som bär jordglob

II

Organisationer

Angående FN se kap 15

 

EU-flagga

-  EU - Europeiska Unionen

"Förenade i mångfalden" står som valspråk.

EU som bärare av värderingar anses som det mest framgångsrika demokratiska projektet i världshistorien.

För att undvika fler krig i Europa har man gått från slagfält till förhandlingsbord. EU är alltså först och främst ett politiskt projekt och EU hyllas som världens största demokratiexperiment och som världens första ''stormakt'' som bildats utan våld och sedan 1989 har inte ett enda krig förts mellan EU:s medlemmar eller dem som söker medlemskap.

En EU-medlem kan alltså inte beskrivas med hjälp av vare sig religion, språk eller landområden. Europa består helt enkelt av en mängd minoriteter som under historiens gång påverkat varandra och gett en viss kulturell gemenskap. Utifrån Aristoteles och Platon och senare med latinet som ett gemensamt språk för de lärda har vi idag t.ex. Erasmusuniversitetet där ungdomar kan välja att studera i ett annat europeiskt land än sitt eget.

Med sina nu 27 länder och drygt 500 miljoner invånare och 23 officiella språk har EU att värna om mångfalden av olika religioner, sedvänjor och politiska prioriteringar vilket är den bästa garantin mot korståg, förintelse och Gulag.

Liksom de flesta andra civilisationer har länderna inom EU en tragisk historia med kolonialism, slaveri, krig, rasism och kvinnoförtryck, men även en uppfordrande och kulturskapande tradition.

Dock finns det vapen inom EU. Både Frankrike och Storbritannien har egna kärnvapen och några andra stater förvarar amerikanska kärnvapen inom sina gränser.

EU bildades år 1993 av Frankrike, Västtyskland, Italien och BeneLux-länderna. Britterna var skeptiska och ville hellre identifierade sig med det brittiska samväldet. Antalet medlemsstater har sedan vuxit fram efter hand, men 2016 begärde britterna att få lämna EU som därefter kommer att omfattar 27 stater.

År 2013 blev Kroatien medlem och i tur står Island, Montenegro och med tvekan Turkiet.  Potentiella kandidatländer är Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och Serbien.

Varken Norge, Schweiz eller senare Stobritannien är medlemmar liksom inte heller Andorra, Lichtenstein, Monaco och San Marino, de senare med en halv miljon människor sammantagna.

Sverige har haft nytta av sitt medlemskap genom att få lättare att exportera och cirka 20 procent lägre livsmedelspriser, dock med nackdelen att vi blivit mindre självförsörjande. Systemet med utsläppshandel och utsläppsmål har fått stöd liksom ett kemikaliedirektiv och den arbetskraftsinvandring som kom från Östeuropa har varit balanserad.

Därmed inte sagt att alla länder vinner på att vara med i EU. Den ekonomiska politiken i Schweiz har t.ex. visat sig vara bättre än den inom EU och Storbritannien kommer efter Brexit att själv kunna bestämma om sin invandring. För- och nackdelar med storskalighet måste alltid diskuteras.

Turkiet önskar visumfrihet till EU för sina medborgare och spelar ut detta kort med att annars riva upp det flyktingavtal mellan EU och Turkiet som stoppade en ny flyktingvåg mot EU.

                                                        

EU-länder

Kraven för att bli medlem i EU sammanfattas av de tre ''Köpenhamnskriterierna'' från 1993 och de är ganska stränga.

- Det politiska kriteriet: med tre hörnpelare:  demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter.

- Det ekonomiska kriteriet: en fungerande marknadsekonomi som kan hantera konkurrens och marknadskrafter inom unionen.

- Det rättsliga kriteriet: förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap.

Allt som EU gör bygger på fördrag som medlemsländerna har kommit överens om på frivillig och demokratisk väg där EU försöker skapa demokrati på överstatlig nivå med bindande avtal, men om någon bryter mot dessa finns inga sanktioner - precis som inom FN.

Samma krav måste rimligtvis ställas på nya såväl som gamla medlemsstater där vissa propsat på undantag, t.ex. när det gäller reglerna för statsfinanser. Tanken var att stegvis ekonomisk integration skulle leda till politisk integration. Så har inte blivit fallet. Det krävs i så fall mer av reformer gällande staternas olika styrelseskick. ''Hotet'' mot EU:s samarbete kommer inte bara från de nya medlemsländerna utan även från de gamla.

Somliga inom EU anser att européer inte skall yvas över bedrifter i stil med ''Europa vann''. Inte heller anser de att EU borde ha någon flagga eller EU-sång då detta är symboler för nationalstater. Nya symboler kan skapas som motsvarar tanken med EU, t.ex. en Europadag.

EU har inte tillkommit för att bli en superstat, även om några önskar detta. Dessbättre kan ländernas olikhet bidra till bevarad mångfald och som ett forum där man ödmjukt strävar efter inbördes förhandlingar och samarbete.

Man kan t.ex. inte bara inrätta svenska välfärdsinstitutioner i andra länder och tro att det skall fungera. Forskare har kommit fram till att i det skede då man bygger upp välfärdsinstitutioner är förekomsten av tillit mellan människor viktig. Tilliten bör finnas först och uppstår inte bara genom reformer - åtminstone inte i början.

"Demokrati, åtskillnad mellan kyrka och stat, jämställdhet mellan könen, yttrandefrihet, marknadsekonomi samt avståndstagande från ideologiska frälsningsläror är värden som har visat sig attraktiva för många människor och det gäller för EU att visa att man också lever som man lär” nämner Jeremy Rifkin, ekonom, författare och visionär.

Först och främst skall EU ta upp frågor som är viktiga för alla EU:s medborgare klimat, energi, utrikespolitik och flyktingfrågor. Övriga frågor skall behandlas så nära de direkt berörda som möjligt - den s.k. subsidaritetsprincipen. För närvarande önskar t.ex.Tyskland förstärka EU medan Storbritannien efter en folkomröstning 2016 beslutat att lämna EU - brexit.

EU är ett demokratiexperiment med många svårigheter, vad annat hade varit att vänta. När de som stiftar lagarna i EU gör detta över huvudet på medborgarna och politikerna i de olika länderna leder det till att många känner sig överkörda av ”några som sitter i Bryssel”.

EU-kommissionen bestämmer dock ingenting utan föreslår lagar och strategier, tar fram handelsavtal och drar igång rättsfall som bryter mot EU. Olika regeringar kan sedan ibland ta åt sig äran av bra beslut och skylla icke populära på EU.

Önskan om större öppenhet ligger inte alltid i de beslutandes intresse och försvåras av olika språk och vaga formuleringar. Många människor önskar just öppenhet, dialog och debatt.

Livliga diskussioner och folklig förankring inom ett land bör därför föregå de olika majoritetsbeslut som EU vill införa ibland med tvång, brösttoner och hot om mindre pengar. Detta har aktualiserats med påbud om olika kvoter när det gäller flyktingmottagning där särskilt motstånd råder i Polen, Slovakien, Ungern och Tjeckien.

Populisterna brukar vilja ha demokrati, men alla frågor är inte lämpade för folkomröstningar. Vi har t.ex utbildade jurister för att slippa dömas av en folkopinion.

EU:s organisation består av fem huvudinstitutioner:

Kommissionen består av de 27 kommissionärer som länderna själva föreslagit - varav 9 är kvinnor år 2014. Uppgiften är att verka som initiativtagare.

•  Parlamentet väljs direkt av folken vart 5:te år varvid givetvis partipolitiska intressen blir avgörande. Parlamentet beslutar om EU:s budget samt har viss lagstiftande makt tillsammans med ministerrådet.

Ministerrådet  består av alla medlemsländernas regeringschefer. Här tas alla beslut om t.ex. nya medlemsländer.

EG domstolen placerad i Luxemburg skall avgöra brott mot gemensamma regler samt tvister mellan en institution och ett medlemsland eller mellan en enskild person och ett medlemsland.

Revisionsrätten med en centralbank skall ta hand om valutasamarbetet, där  deltar inte Sverige. Banken har till uppgift att sköta penningpolitiken och upprätthålla prisstabilitet i de länder som deltar. Ett allmänt råd finns även där de länder som inte infört euron.

Inom ekonomin skall EU:s främsta strävan vara att införa en gränslös marknad för varor och produktion samt en gemensam valuta där varor, tjänster, kapital och människor skall kunna röra sig fritt till gagn för alla.

Man har inte lyckats med en gemensam finanspolitik. Flera av medlemsländerna har inte fullföljt sina ekonomiska åtaganden och EU anklagas för att inte vara tillräckligt effektivt och befinner sig för närvarande i ekonomisk kris med stigande gap när det gäller människors inkomster. Det fortsatta välstånd man hoppats på har inte kunna infrias överallt. Grekland och Ungern och senast Polen är exempel på problemländer.

Aktuella frågor gäller press från flyktingar och ökad invandring där man söker enas om hur det gemensamma ansvaret skall fördelas på olika stater. Hållbar utveckling, miljö och klimatfrågor är andra utmaningar. Fartyg tillåts t.ex. inte längre släppa ut mer än 0,1 procent svavel i sina rökavgaser varken i Engelska kanalen, Nordsjön eller Östersjön.

Globaliseringen innebär ökad konkurrens för EU från nyligen industrialiserade länder som Kina, Indien och en del andra låglöneländer där arbetsstyrkan har fyrdubblats på 20 år. En teknisk firma i Banglador annonserade nyligen ut 800 jobb och fick 87 000 sökande.

EU har å sin sida en åldrande befolkning och låga födelsetal. Vidare ställer internet krav på utbildning som många i EU saknar. Särskilt för lågutbildade eller de som bara har gymnasieutbildning åligger det nationalstaterna att hjälpa till med omskolning och stödåtgärder för att länderna skall kunna leva upp till den sociala modell som anses typisk för Europa.

Europa skulle gynnas av att få med fler i gemenskap, samarbete och god grannsämja, men det fungerar ibland tvärtom så att EU blir urvattnat, intetsägande och maktlöst. Trots svårigheter anses EU hittills ha bidragit till ett ganska välmående och fredligt Europa - en framgångssaga.

Men är den hållbar? Ryssland provocerades då Ukraina ville komma med i EU liksom Georgien och Moldavien. De som är missbelåtna med EU som ett krisande Grekland eller Ungern vars demokratier inte är liberala söker sig till Ryssland. Så gör även Franska Nationella fronten, Italiens Liga Nord, Tysklands NDP med flera.

Den sociala integration man hoppats på har inte infriats. Arbetslösheten växte till drygt 26 miljoner år 2013. Många kulturer är fortfarande isolerade och parallellsamhällen finns med oförenliga värderingar. Man saknar ofta det förtroende för staten och den inbördes solidaritet som t.ex. en gång drev arbetarna vid industrialiseringen.

Kostsamma reklamkampanjer som Europe for Citizens för 2 miljarder kronor för att göra EU populärt har kritiserats. Mer av öppen debatt om EU:s framtid behövs.

För att få en starkare röst inom EU kunde mindre stater som de nordiska länderna gå samman då de har likheter i språk, historia och kultur samt hög tillit människor emellan.

-  AU - Afrikanska Unionen

Lillebrors segelfärd

Författarens första möte med Afrika kom från Lillebrors segelfärd av Elsa Beskow.

Afrikanska unionen, AU är en sammanslutning av oberoende afrikanska stater och bildades år 2002 som en efterföljare till OAU där syftet främst hade varit att frigöra sig från kolonialismen.

Man hade genom OAU inte rått på många negativa händelser i ett antal länder som Somalia, folkmord i Rwanda och Burundi, svåra brott mot mänskliga rättigheter i Sierra Leone och Liberia samt stora problem i Nigeria, Sudan, Etiopien, Eritrea, Angola, Demokratiska republiken Kongo och Zimbabwe.

AU bildades efter långt förarbete för att kunna ingripa och agera mer kraftfullt och omfattar nu 54 länder, dock inte Västsahara eftersom området fortfarande är en koloni under Marocko. Vidare uteslöts Egypten 2013 då en demokratiskt vald ledare hade avsatts genom en kupp - ett förfarande som inte tillåts.

Själva organisationen av AU är kopierad efter mönster från EU och avser att verka kraftfullare för frihet, fred, mänskliga rättigheter och demokrati. Att intervenera i andra AU-länder är tillåtet och förmågan att hantera konflikter har gjort stora framsteg varför Afrika vänder, 2014 har blivit titeln på en bok av f.d. guvernören i Afrika, Sten Rylander. Sverige har genom åren gjort uppskattade insatser först genom mission och sedan genom att bygga upp institutioner samt stödja och bedriva forskning.

AU samverkar med både EU och FN. Dock finns skepsis mot västländer särskilt efter beslut av FN om att Nato skulle ingripa i Libyen och få bort Muammar al-Khadaffi. Detta ogillades av flera afrikanska stater liksom av Kina och Ryssland och har inverkat negativt på FN:s förmåga att hantera krisen i och kring Syrien.

Inom AU finns en särskild avdelning för rättsskipning och en för mänskliga rättigheter.

I två länder - Liberia och Maldawi - är kvinnor statschefer och en kvinna har framgångsrikt haft den högsta befattningen inom AU.

Inom AU finns ytterligare en mångfald organisationer för olika intresseområden.

-  CIS - Ett ryskt Euroasiatiskt Imperium

President Putin i Ryssland med 143 miljoner invånare säger sig arbeta för ett civilisatoriskt alternativ och avser att skapa en union med stater i f.d. Sovjetunionen. Den tullunion som finns mellan Ryssland, Vitryssland och Kazakstan skall ökas med Kirgizístan och Tadzjikistan. Man anser sig ha rätt att hävda ryssars intressen var de än befinner sig.

Man skall ta fram en ny europeisk nationalistisk doktrin. Propagandan odlar nationalism och censur används. Putin är starkt kritisk till andras nationalism och till det multikulturella, till feminism och inte minst mänskliga rättigheter. Antiamerikanism är klart uttalad särskilt då det gäller Nato.

I motsatt anda för "Ett öppet Ryssland"- europavänligt och demokratiskt -  arbetar Michail Chodorkovskij efter tio år i fängelse. Bosatt i Schweiz arbetar han med en stiftelse som har som första mål att införa hederliga val till parlamentet år 2016.

-  SCO - Shanghai Co-operation

Organisationen omfattar en fjärdedel av jordens befolkning med Kina, Ryssland, Kirgizistan, Kazachstan,Tadzjikistan och Uzbekistan. Som ledord står att bekämpa separatism, terrorism och extremism. Dessutom skall USA:s inverkan i regionen minskas och särskilt deras baser skall dras bort. SCO vill dock inte vara ett nytt Nato utan samverka inom ekonomi, säkerhet och energifrågor.

...................

-  Ytterligare organisationer mellan stater

I nedanstående exempel eftersträvar man samarbete och avstår från allianser där makt och styrka koncentreras gentemot en fiende. Sammanslutningarna är inte heller hierarkiska eller auktoritära. Genom öppen information, tillit och förtroendeskapande åtgärder flätas ekonomier samman. Dylika regioner kommer troligen att ytterligare komplettera nationalstaterna i framtiden. Här några exempel på sammanslutningar som vuxit fram där giganten är:

G-20 - internationellt forum för regeringar och centralbanker grundades 1999. G-20 har ersatt tidigare G-8 och står nu för

- 85 % av världens samlade nationalprodukt,

- för 80 % av världshandeln och omfattar

- 2/3 av världens befolkning.

Där ingår Indien, Kina, Ryssland, USA, Japan och Tyskland samt EU där Sverige ingår indirekt. Möten hålls årligen och protester brukar komma från dem som är emot globalisering.

 

Världskarta

Medlemsländer i G-20. De mörkblå länderna har direkt, medan de ljusblå har indirekt medlemskap genom att de tillhör EU. Rosa länder är inte medlemmar, men var inbjudna till toppmötet 2016.

OECD –  organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling med över 30 medlemsländer är en aktiv part inom G-20. En tidigare form av OECD samt Marshallhjälpen fick stor betydelse för Europas återuppbyggnad. Efter detta vidgades verksamhetsområdet geografiskt och man arbetar särskilt med praktisk politik och förvaltning och bidrar till att göra denna demokratisk och kontrollerad vilket ökar solidaritet och stabilitet Angående OECD och biståndsverksamhet se kap. 10.

OECD-länder

OSSE –  organisation för säkerhet och samarbete. Omfattar alla Europas länder och representerar både en femtedel av jordens befolkning och hälften av världens ekonomi.

ASEAN –  organisation med samma målsättning som OSSE; omfattar de sydostasiatiska länderna.

NAFTA –  North American Free Trade Agreement med USA, Kanada och Mexiko.

NEPAD – Nytt partnerskap för Afrikas utveckling.

G77 – sammanslutning av 130 mindre utvecklade länder.

..........................

Litteratur

Ahlenius, Inga-Britt och Ekdal, Niklas, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011. Office of International Oversight Services, OIOS, Mr Change.

Aleksijevitj, Svetlana, Tiden second hand, 2013.

Arendt, Hannah,  Den banala ondskan,1996

Carré, John med succén" Mannen som kom in från kylan", 1963

Ekdal, Niklas & Ahlenius, Inga-Britt, Mr Change, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011

Helander, Einar, Children and violence: The World of the defensless, 2008

Sohn, Louis B, "Världsfred genom världslag", 1960

Szombatfalvy, László, Den största utmaningen, 2012

Rylander, Sten, Afrika vänder, f.d. guvernör i Afrika.

www.gapminder.org

 

Läs vidare: Kap.18 Om våld >