17 Frihet - Organisationer

FrihetsgudinnanAnsvarsgud

Frihetsgudinnan väntar på sin make Ansvarsguden. 

Rubriker:

Inledning

I

Frihet i världen

Frihet i olika stater

   Yttrandefrihet

   Tryckfrihet

Personlig frihet

    Nya friheter

    Nya ofriheter

Frihet och byråkrati

Vår frihet och planeten

II 

Organisationer

Förenta Nationerna, FN

EU - Europeiska unionen

AU - Afrikanska unionen 

CIS - Ett ryskt Euroasiatiskt imperium

SCO - Shanghai Co-Operation

Ytterligare några organisationer

      G 20, OECD, OSSE, ASEAN,

      NAFTA,  NEPAD, G 77.

Litteratur

I

Frihet i världen

Man kunde frestas tro att frihet råder där det är fred framhöll fredsforskaren Johan Galtung. Dock kan fred råda i samhällen som är både despotiska och stagnerade. Fred kan vi få om vi underkastar oss, men vi vill vanligen ha mer än så - både fred och frihet.

Fria människor bidrar till mindre våld, oro och politisk instabilitet än andra. Ju större frihet inom två länder ju mindre våld mellan dem konstaterar professorn i statsvetenskap R. J. Rummel.
Filosofen Rousseau menade att de som motsatte sig frihet måste tvingas att bli fria. Mao hävdade att ”makten kommer ur gevärspiporna” och f.d. presidenten Bush nämnde att friheten skulle komma samma väg ”försvarsdepartementet hade blivit det mäktigaste medlet till frihet som världen någonsin skådat".

Den attraktiva friheten har såväl nazister som kommunister korrumperat med slagord som ”arbete ger frihet” och ”frihet åt folket”. Stalin, Hitler och Mao kunde utöva sin makt med hjälp av förföriska löften i propagandan. Människor blev entusiastiska och beredda till heroiska insatser. Men följden blev lydnad, rädsla, angiveri och kontroll. Staten blev guden och under täckmanteln "folkets bästa" blev individen ett objekt och utbytbar utan några moraliska problem.

När kommunismen inte kunde uppfylla sina mål kollapsade systemet. I Ryssland har människorna nu blivit mer borgerliga konsumenter, men då fick också kapitalismens värsta avigsidor snabbt insteg med ojämlikhet, fattigdom och skamlös rikedom.

Om målet ”frihet åt folket” verkligen hade uppnåtts hade människorna då vetat hur man skulle använda denna frihet? Det undrar nobelpristagaren Svetlana Aleksijevitj i boken Tiden second hand, 2013. "Friheten verkade ju så enkel. Men snart började vi själva digna under dess börda eftersom ingen hade lärt oss vad frihet innebär. "Vi hade bara fått lära oss hur man dör för friheten...  Hela historien igenom har vi överlevt men inte levt".

Vi har alltid krigat eller förberett oss för krig framhåller hon. Av alla ungdomar mellan 19 och 30 år är det nu 50 procent som har Stalin som förebild och en nostalgisk dröm om ett storslaget sovjet har återkommit.

Hon själv var med i den kommunistiska barnorganisationen och bar medlemsmärke och blev sen med stolthet pionjär.

..............

Detta påminner mig om känslan jag själv hade då jag var en hängiven scout. Vi hade bra ledare och lärde oss sådant som inte ingick i skolan. Att klara sig i skog och mark, slå knopar, lägga förband och att som patrull ansvara för att t.ex. dagligen under en tid hämta mat till en fattig gumma. Vi sjöng och hittade på underhållning till lägerbålen. "Alltid redo" var mottot och vi avlade prov och fick olika märken som synliga bevis på vilken grad vi uppnått. Sen började jag i gymnasiet och intresset slocknade helt.

Freedom House är en organisation med bas i Washington som vi kan tacka för att de sedan 1941, alltså under drygt 75 år, har åtagit sig att bedöma graden av frihet i världens stater.

De har bedömt ett stort antal faktorer och graderat dem med poäng som sedan vägts samman där 1 är bäst och 7 är sämst. För frihet kräver de av en stat att medborgarna har:

- Politiska rättigheter 

   valprocess med  politisk pluralism och att

   statsmakten fungerar. Vidare krävs

- Social och ekonomisk frihet med

   yttrande- och trosfrihet

   rätt att organisera sig, rättssäkerhet samt

   personlig autonomi och

   individuella rättigheter.

Vad man bedömt sammanfaller alltså  i viss mån med vad som ingår i de Mänskliga rättigheterna.

Bilden nedan bygger på deras rapport från år 2016.

Fria var 89 stater med 2900 miljoner invånare med  1 - 2,5 poäng, en minskning med tre stater

Delvis fria var 55 stater med 1700 miljoner invånare med  3 - 3,5 poäng

           Ofria var 51 stater med 2600 miljoner invånare med  4 - 7 poäng.

 

 

Frihet i världen

År 2018 får Finland högst poäng, därnäst Norge och sedan Sverige. Sist kommer Azerbadjan, Ryssland Vitryssland och Turkiet. Av 47 europeiska stater had friheten minskat i 29 länder och ökat i 11.                                                                             

Frihet i olika stater

Varje stat begränsar vår frihet. Var skall staten med krav på enhetlighet och tvång sluta och var skall civilsamhället med frivillighet och mångfald börja? ”Med för litet stat blir samhället kaotiskt och med för mycket en kasern" framhåller skribenten P J Anders Linder.

Bilden nedan visar graden av frihet som råder i olika länder.

Staten behöver t.ex. inte styra familjelivet eller tala om för oss hur vi skall ta hand om våra barn eller vad vi skall äta. Människor förstår själva att de behöver bra mat. Kunskap kan vi skaffa från många håll - från varandra, dagstidningar och böcker.

Staten behöver inte heller bestämma hur vi skall vara klädda. Att förbjuda muslimska kvinnor att gå på offentliga platser i burka går emot demokratiska ideal om frihet och religiös tolerans. Krav på att en kvinna som tenterar på ett universitet måste ta av slöjan för att visa att inte någon annan döljer sig i hennes ställe är en annan sak, liksom när slöjan kan vara ett hinder i en viss yrkesutövning.

Kvinnor i många arabiska länder borde själva få bestämma hur de vill vara klädda och vad de vill demonstrera för och emot. Kanske skyddar burka mot sol och sandiga vindar, kanske är den ibland bekväm då kvinnorna slipper tänka på frisyren innan de går ut.

I Frankrike får man inte bära religiösa symboler i statlig tjänst, däremot är det fritt fram för privata företag att själva bestämma.

FN- rapporterna Arab Human Development Report från åren 2002 och 2003 var skriven av enbart arabiska forskare och har väckt stor uppmärksamhet. I dessa visades att arabvärlden var den mest ofria regionen i världen. Dit hörde 22 länder med 280 miljoner invånare som ingår i Arabförbundet.

Man påvisade tre stora brister som underskott på frihet, jämställdhet och tillgång till kunskap. Detta till sorg för alla dem som sett araberna som föregångare och kulturskapare inom många områden. Forskarna kom fram till att invasioner och ockupationer utifrån hade kört över de berördas rätt till självbestämmande och blivit ett hinder för förändringar. Något annat kanske inte hade varit tillåtet att skriva.

I omvärlden har man ofta tänkt sig att det är islam som varit hindrande för utvecklingen, men numera ser många i stället att orsaken ligger i bristande maktfördelning och åldriga ekonomiska strukturer vilket också anses vara fallet i Ryssland.

Yttrandefrihet 

Individers yttrandefrihet vållar ofta problem och kan vara provocerande.

Yttrandefriheten kan ses som ett medel och inte som ett mål. Medel för vad? Yttrandefriheten är ett medel för att underlätta kommunikation mellan människor och är inte tänkt som ett sätt att höja en tidningsupplaga. Vårdslöst använd utan takt- och hänsynsfullhet kan yttrandefriheten i stället försvåra kommunikation.

Frankrike har total yttrandefrihet med två undantag, man får inte förneka förintelsen och inte heller folkmordet i Armenien.

I Frankrike finns 5 miljoner muslimer och dessa borde vara informerade om att man i Frankrike har rätt att driva med såväl politiker som med Jesus och Mohammed. Fransmännen bör i sin tur ha kunskap om att det sista är något helt förbjudet för muslimer. En fransman i ett muslimskt land bör också vara informerad om detta, annars råkar han illa ut. Man borde alltså ta seden dit man kommer.

De fransmän som tycker illa om muslimers kläder och förtryck av kvinnor kan vilja provocera dem genom att häda Muhammed. Har man då nått målet att kommunicera - eller tvärtom? De likheter som finns mellan fransmän och muhammedaner frågar man mindre efter.

Till min vän kan jag säga att "du är ju inte riktigt klok", men inte till en utomstående. Vad som är humor för de inkluderade kan vara en skymf för de exkluderade. Vi har faktiskt rätt att avgöra vad vi vill yttra och till vem. Med Göran Rosenbergs ord borde vi fråga oss: "Vad är det jag tänker säga bra för?"

FN har en konvention mot rasdiskriminering som Sverige undertecknat 1966. Enligt paragraf 4b är rasistiska organisationer totalt förbjudna. Ändå tillåter vi sådana vilket påtalas av ordföranden i FN-förbundet. Under 1916 pågick drygt 4000 registrerade främlingsfientliga aktiviteter med demonstrationer och föredrag.

Tryckfrihet

Som friast rankas  Finland, Nederländerna, Norge, Danmark, NyaZealand med Sverige på åttonde plats.

Sämst förhållanden råder i Eritrea, Nordkorea, Turkmenistan, Syrien och Kina och Turkiet är det land som nu fängslar flest journalister.

Sverige

Tryckfrihetsforordningen TF, från 1766 var den första i världen och vi är stolta över att ha kunnat fira 250-årsjubileum. En av grundbultarna säger att staten t.ex. inte får förhandsgranska en tidning.

Det var en avhandling av Peter Forsskål med titeln "Tankar om borgerliga friheten" som blev den tändande gnistan för vår tryckfrihet. Då den skulle presenteras i Uppsala mötte detta först diverse motstånd.

Yttrandefrihetsgrundlagen YGL  är en senkommen förordning som också den behöver ses över då den numera inte ger speciellt starkt stöd åt yttrandefriheten. Detta framhåller professorn i civilrätt Mårten Schultz och t.ex. bara begreppet yttrande i lagens mening, kan vara svårt att definiera.

Personlig frihet 

  

- Sanningen skall göra eder fria.

- Ingen är fri när andra är förtryckta.

- Det har aldrig funnits någon fri människa, vi är alla beroende av varandra.

- Det högsta goda man kan göra människorna är att skänka dem bruket av sin fria vilja ty det är att skänka dem sig själva. /Torbjörn Säfve

Allt om kan brukas kan missbrukas.

Slaveri behandlas i kap. 18. och Jämställdhet i kap. 7.

Frihet - gener, miljö och kultur.

Vi har ingen frihet att välja hudfärg och kön bestämda liksom en del karaktärsdrag. Disposition för en del sjukdomar liksom begåvning och temperament är i viss mån också genetiskt betingade. Livet är inte rättvist, vi får olika kort på handen, somliga får bara tvåor och treor och andra både dam, kung och ess.

Att äga sitt eget liv

Att vara ''ingens herre och ingens slav'' är något omvälvande nytt för många människor i världen. Frihet att varken vara ägodel, undersåte eller objekt under feodalherrar, en enväldig monark, en oligarki, klan eller kast, en president vald på livstid eller en diktator.

Ofta har makt över en individ legitimerats med att vara av Guds nåde, tradition, religion eller av en samhällssyn där individens plats är bestämd en gång för alla.

Detta ruckades av tankar om frihet, jämlikhet och broderskap i Frankrike, England och Amerika. Vertikala strukturer där människans plats var given ersattes av horisontella. Respekt för individen och frihet gentemot stat och kyrka, stam, kast och släkt fick intåg. Många länder genomgår nu sin egen ''Franska revolution''. Individen ses inte längre som ett medel utan i sin egen rätt med frihet att styra sitt eget liv och arbete, att göra förbättringar och få skörda frukterna därav.

Före industrialiseringen visste alla människor att de skulle leva i närheten av den plats där de fötts och att de skulle försörja sig på ungefär samma sätt som sina föräldrar och om man skötte sig väntade evigt liv. Ofta går man fortfarande i föräldrarnas fotspår trots att vi har större valmöjligheter och därmed ökad frihet men kanske mindre trygghet.

Moderna människor kan däremot känna sig utlämnade då de har att själva söka sina orienteringspunkter och gemenskaper vilket kan vara vanskligt för en del. En fast samhällsordning med familjestruktur och religion ger trygghet.

Friheten kan också berövas inifrån där låg självkänsla, blyghet, skam, rädsla och omedvetna tvångsneurotiska föreställningar blir hinder.

Nya friheter

Frihet att inom lagliga ramar själv kunna skapa sig säkerhet och trygghet är en stark drivkraft som gjort att allt fler tagit sig ur fattigdom och kan leva i välstånd. Vi har frihet att t.o.m. ifrågasätta kunskap.

Friheten att förflytta sig har ökat markant för många människor vilket gjort det möjligt att arbeta på ett ställe, bo på ett annat och tillbringa fritiden på ett tredje och inte minst har vår frihet att kommunicera ökat med internet och mobiler.

I praktisk mening är den fattige som saknar pengar till bussen och livets nödtorft inte fri.

Nya ofriheter

Nya frihetsinskränkningar uppstår framhåller bland andra fredsforskaren Wilhelm Agrell. Exempelvis kan de som har kontroll över en människas genetiska kod djupt kränka en individs integritet och ”vi kan hamna i ett osynligt men genomreglerat elektroniskt fängelse, rymningssäkert därför att det omfattar hela samhället".

Med internet har följt att både storebror och lillebror kan se dig.

Att övervakning även finns inom demokratier är ingen hemlighet, men där brukar det åtminstone inte vara något man skryter med.

Våra privata förehavanden, även gällande småsaker kan nu spåras. Detta är inte längre någon hemlighet även om omfattningen har överraskat oss. Visselblåsare fanns redan 2013 med Edward Snowden och något yrvakna har vi ställt inför en ny skandal 2018. Ändå växer Facebook och har cirka  2 miljarder användare och fler lär det bli. Det är som medborgare vi kan ålägga våra politiker att införa regler för hur nätet inte får användas.

Nyligen har man märkt att ''hedniska'' fester som vid midsommar, blivit något mindre vilda sedan alla riskerar att hamna i någons mobilkamera för vidarebefordran o.s.v.

Nya frågor uppstår och frihetens gränser behöver alltid diskuteras, har vi t.ex. rätt att göra abort eller att välja barn efter kön?

Vår frihet påverkas av frestelser och reklam för oerhörda belopp. Att ha vad alla andra har, vädjar till våra urgamla önskningar att tillhöra gruppen.

Vi lockas att köpa tobak och alkohol som förutom pengar dessutom kostar vår hälsa. Hans Roslings www.gapminder.org tar upp ämnet.

Alkoholen tog sin tribut med 69 000 dödsfall om året  i USA under senaste 20 åren.. Bland dem som dricker är genomsnittet i världen 13 liter/år - en siffra som gäller även för Sverige.

Tobaksindustrin orsakar ett 20-tal procent av alla dödsfall i cancer.

Coca-cola som säljs i alla länder utom Nordkorea, bidrar till att människor blir feta.

Knark och droger  förslavar oss och kräver inte ens reklam och somliga fastnar i pipan som den amerikanske artisten Rey Shell:

"... en hjärtlös spindel som väver disiga vita nät bland dom slingrande förgreningarna i min hjärna, då är min själ den saftiga feta flugan, insnärjd, hypnotiserad, villigt väntande på att bli slukad... bit... för... bit...Ingen kärlek är djupare...eller starkare...inga pengar räcker till..."

Redan år 2003 beräknades narkotikahandeln till 400 miljarder dollar och 2009 omsatte enbart kokainmarknaden 88 miljarder och opiater 65, vartill kommer marijuana och hash. Om och när en drog blir förbjuden dyker ständigt nya preparat upp. En övergång till kemiska preparat med nya tillverkare pågår liksom handel via nätet där nya marknader öppnas. Kostnader överförs till närstående, mentalsjukhus och fängelser.

Nu forskas om hur man skall kunna bryta t.ex. alkoholism och påverka hjärnans lustcentrum.

Frihet och byråkrati

Ett tyranni utan tyrann.

Ju fler människor, ägodelar och resurser ett land har, ju större blir behovet av administration och med den växer också den anonyma administratörens maktfullkomliga herravälde, framhåller Hannah Arendt i sin bok Den banala ondskan, 1996. Fara finns att ett lands styre övergår i administration och i en fullt utvecklad byråkrati finns det inte längre någon enskild person till vilken man kan vädja för att överlämna klagomål.

När någon faller genom maskorna i ett socialt skyddsnät kan personen ställas helt utan handlingsmöjligheter och bli en "slaggprodukt i en hårdnande samhällsmaskin". I studentrevolter kan det vara just mot byråkratin man ofta riktar sin vrede. Fast man har både yttrande- och tankefrihet går det inte att använda friheten på ett meningsfullt sätt.

Den engelska filmen "Jag Daniel Blake" visar en skötsam engelsk arbetares dilemma då han faller mellan stolarna i det sociala välfärdssystemet där tjänstemännen, mest kvinnor, är blinda för mannens livsvillkor och hans egna försök att klara upp sin situation. Detta gör honom till slut rabiat.

Studentrevolten som gick över Västeuropa 1968 ville göra rent hus med all auktoritetsutövning. Att sätta sig upp mot en rektor blev elevens plikt, strunt samma vad det gällde. Man revolterade mot myndigheter, lärare, föräldrar och traditioner som sågs som förtryckare. Frihet och jämlikhet skulle råda.

Den franske filosofen Alain Finkielkraut drog slutsatsen att jämlikhet bara borde gälla inom det politiska området. Inom familj, skola och kultur måste det däremot få finnas hierarkier då somliga inom sina områden är kunnigare och har kommit längre än andra. Kulturen, vetenskapen, idrotten o.s.v. måste få vara elitistisk. Men, framhåller en annan fransk filosof Alain Badiou, det är politikerna som i viss mån bestämmer kulturens förutsättningar.

Hur mycket kulturell frihet får finnas och skall politikerna dra upp eventuella riktlinjer och med pengar se till att det finns tjänstemän och lokaler som fyller vissa anspråk. Men vad som skall visas i lokalerna är en annan fråga. Flera olika finansiärer borde garantera för mer frihet. Vilken grad av frihet skall tolereras? I Sverige har vi fått en Myndighet för kulturanalys år 2011, som skall utvärdera, analysera och redovisa effekter av åtgärder. Men vad som skall mätas och hur kan vara svårt att avgöra. Konst skapas av individer och inte av kulturpolitik.

En välfungerande byråkrati utmärker dock Europa och USA som bidragit till människornas välstånd och utveckling.                 

Figur som bär jordglob

Vår frihet och planeten

Vi har gett oss obegränsad frihet att söka välstånd och rikedom och finansvärlden har fått härja relativt fritt på ett sätt som inte är hållbart i längden.

De flesta har sett utvecklingskurvor som sedan mitten av 1900-talet stigit brant. Vår framgångssaga kan dock vändas till sammanbrott om inte vår frihet begränsas.

1970 kom beslut om om en myndighet för miljöskydd i Amerika, men 2017 berövades samma myndighet några av sina befogenheter.

Dock arbetas det, om än långsamt, för att sätta gränser och ramar för våra verksamheter, lagar behöver upprättas med möjlighet till juridiska påföljder.

II

Organisationer

 Världens största organisation är Kina.

 ................

Förenta Nationerna - FN

"FN bildades inte för att föra oss till himlen,                      men för att rädda oss från helvetet".                                     / Dag Hammarskjöld         

Utmärkta presentationer finns på nätet t.ex. FN - Fakta Förenta Nationerna.

I väntan på en världsregering har vi efterhand fått pröva sådana lösningar som vi tror är bättre än andra. En rättvis värld kan vi aldrig få, men dock en som är mindre orättvis.

Nationernas Förbund, NF bildades år 1920 på amerikanskt initiativ för att bevara fred, men namnet ändrades 1945 till Förenta Nationerna, FN som nu står inför både klimatproblem, stora flyktingströmmar och en befolkning som ökar.

FN omfattar praktiskt taget hela världens befolkning med 193 medlemsstater, varav 54 i Afrika och alla har själva valt att gå med.

Taiwan, Västsahara, Kosovo, Palestina och Vatikanstaten ingår inte, men de två senare har observatörsstatus. Varje stat oavsett antalet invånare och typ av statsskick har rösträtt och några speciella inträdeskrav finns inte i motsats till vad som gäller för EU.

Då man refererar till FN bör man komma ihåg att FN inte överallt har så hög status som i Sverige. Juristen Hans Blix framhåller att: "Vi kanske tror att FN i New York är världens huvudscen, men för beslutsfattare i USA, gäller Washington. För dem är FN bara ett sidoorgan som man kan överlägga med, ibland är det värdefullt men oftare uppfattas FN som segt och irriterande eller betydelselöst".

FN har tre huvuduppgifter - fred, säkerhet och utveckling.

FN skall lösa konflikter mellan olika stater, stormakter såväl som småstater samt mellan rika och fattiga, nord–syd, öst–väst. Trots det gjorde väpnade trupper anfall i minst 35 länder under 2014 och trenden har fortsatt.

FN-stadgan utgör ryggraden med tydliga regler för ändamål och arbetssätt.

Man har inrättat många olika organ som Världsbanken, Internationella valutafonden, IMF , Klimatpanelen, IPCC etc. Det finns ett antal olika underavdelningar för t.ex. - politiska frågor och fredsbevarande insatser - administrativa och juridiska frågor - nedrustningsfrågor - mänskliga rättigheter - ekonomiska och sociala frågor som även innefattar hälsa.

-  Generalförsamlingen är FN:s huvudorgan och Generalsekreteraren tillsätts av generalförsamlingen på förslag av säkerhetsrådet.

Där fattas beslut om det årliga arbetet. Ordföranden sedan 2007 har varit sydkoreanen Ban Ki-Moon och som vice generalsekreterare Jan Eliasson. Från 2017 tillträdde António Guterres, diplomat från Portugal som ordförande.

För en del mindre länder fungerar FN som ambassader och en del länder ger utnämningar inom FN som belöning för lojalitet, oavsett kompetens för uppgifter som kräver kunnande och integritet. Vissa stormakter önskar inte ett starkt FN.

-  Säkerhetsrådet är nu det mäktigaste fasta beslutande organet med

5 ständiga medlemmar - USA, Ryssland. Kina, Storbritannien och Frankrike. De ständiga medlemmarna är 2018 Donald Trump, Vladimir Putin och Xi-Jinping.

- vetorätt som omöjliggör många insatser. Denna rätt önskar nu många FN-länder begränsa.

(USA, och Storbritannien anföll Irak 2002 och Ryssland anföll Georgien 2008 och Ukraina 2014 etc.)

Förslag har framlagts att även Afrika skall ha en ständig plats, men fler medlemmar anses göra arbetet svårare.

FN:s stater är skyldiga att verkställa rådets beslut.

Från år 2010 till och med 2015 har dock antal konflikter i världen gått från 59 till 123 och antal dödsoffer från 30 706 till 118 788.

Ytterligare ingår 10 rörliga medlemmar från andra stater som väljs för två år, fem nya varje år. Sverige har efter vissa ansträngningar efter 20 år, åter fått en plats 2017, med Margot Wallström.

Sverige vill verka för, demokrati, folkrätt, mänskliga rättigheter och ökat inflytande från kvinnor. Vidare önskar FN-ambassadören Olof Skoog. bättre arbetsfördelning och tydligare prioriteringar. Viktigast är dock att verka för att reformera själva säkerhetsrådet anser Hans Corell f.d. ambassadör och rättschef i justitiedepartementet, UD och FN.

Fem stormakter har alltså permanenta platser i säkerhetsrådet, men det innebär inte att de skall ha permanenta platser i sekretariatets toppskick framhåller Hans Blix. På de högsta professionella posterna är 3 av 4 män och för posterna därunder är det 2 av 3.

Personalen består av 9000 personer från 170 länder, varav mer än hälften finns i New York och resten ute i världen, ofta på otacksamma platser. De fredsbevarande soldaterna uppgår till cirka 100 000 i olika operationer. En kraftfull generalsekreterare krävs alltså i detta världens omöjligaste jobb.

FN kan ses som ett företag där medlemsländerna är ägare och om ägarna är oense har FN:s tjänstemän begränsade handlingsmöjligheter.

Risker finns för byråkratisk förlamning och cynisk stormaktspolitik med maktspel bakom stängda dörrar.

Inom FN brukar man arbeta fram olika avtal - konventioner - som sedan kan ratificeras av en stat och då blir bindande för staten ifråga. Om staterna inte själva följer de regler man uppställt urholkas respekten för FN som saknar befogenhet att utkräva något av nationalstaterna. Framför allt behövs en ny global rättsordning för detta finns många förslag och ytterligare forskning pågår för att få fram en global styrmodell.

All den kritik som vuxit fram redan sedan 50-talet måste tas på allvar. Det gäller själva konstruktionen av FN som ofta hindrar organisationen att fullfölja sina globala mål.

Boken "Världsfred genom världslag" av Louis B. Sohn, kom redan 1960 och är exempel på tankar om hur FN borde reformeras.

Tyvärr visar det sig att många av de fredsavtal som ingåtts kollapsar inom en 10 års period. Man hoppas därför på att såväl civilsamhället, särskilt kvinnorna skall driva på och göra fredsavtalen mer hållbara.

Intern oberoende granskning sköts av Office of International Oversight Services, OIOS vilken fått en uppryckning med svenska Inga-Britt Ahlenius, som tillsammans med Niklas Ekdal skrivit boken Mr Change, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011.

Några FN-initiativ

- Med Millenniemålen fram till 2015, satte FN upp klara mål och regler och sedan utvärderat dem.

- Därefter kom de nya Hållbarhetsmålen vilka skall utvärderas 2030.

Dessa ger ett moraliskt ramverk inom vilket vi har att verka och är ett bra centrum för försök till internationella normer. Detta är också vad näringslivet önskar sig - näringslivet som ofta i praktiken är den verkställande makten. Se vidare kap.10.

- FN önskar även skapa en folkförsamling

Politiker kan ofta sätta käppar i hjulet när det gäller övergripande frågor. FN försöker därför att skapa en folkförsamling som riktar sig direkt till individer och lösgör dem från bindningen till nationalstaterna. Människor skulle då i demokratisk ordning kunna rösta på frågor som rör intressen bortom nationalstatens begränsningar. Här skulle alltså inte gälla regeln ett land, en röst som i FN:s generalförsamling.

Till detta FN:s förslag om en United nations parlamentary assemmbly, UNPA har redan 800 parlamentariker från mer än 100 länder anslutit sig. Däribland EU-parlamentet, Argentinas senat och Panafrikanska parlamentet. I arbetet med att få fram denna folkförsamling ingår två svenskar, filosoferna Torbjörn Tännsjö och Gustaf Arrhenius.

Redan nu kan människor rösta oberoende av sin stat. Så sker vid de årligen återkommande melodifestivalerna i Europa. Att både samverka och tävla är vi vana vid inom musik och idrott även om vissa politiska spänningar mellan öst och väst, nord och syd brukar märkas även då.

Gränslös demokrati, Democracy Unbound är ytterligare ett projekt i samma anda. Det leddes sedan år 2004 av filosofen, professor Folke Tersman tillsammans med forskare från filosofi, juridik, psykologi och historia och bekostades av vetenskapsrådet. Där diskuterades exempelvis påståendet att den som påverkas mest av ett politiskt beslut borde ha mest att säga till om vilket man kunde tycka vore rimligt. Dock uppstår knäckfrågor om vem som skall avgöra vem som påverkas mest o.s.v.

......

FN-byggnaden äger sin mark i New York och är ett internationellt territorium. Ingen polis, militär eller tjänsteman får beträda FN-området utan tillstånd. Ytan är en femtedel så stor som Vatikanens i Rom och båda är suveräna gentemot sina värdländer och båda är magneter för turister och de utövar en mjuk makt som bygger på allmänmänskliga värderingar.

Som en ljusblå fantasi kan man undra hur t.ex. Saudiarbien, Ryssland eller Kina skulle ställa sig om FN erbjöd dem att flytta ''FN-skrapan'' till sitt eget land med högkvarter, personal och allt.

Den största givaren till FN brukar vara USA som gav organisationen 600 miljoner dollar för 2016, vilket är 22 procent av FN:s kärnbudget.

 

EU-flagga

EU - Europeiska Unionen

"Förenade i mångfalden" står som valspråk.

EU som bärare av gemensamma värderingar anses som det mest framgångsrika demokratiska projektet i världshistorien.

För att undvika fler krig i Europa har man gått från slagfält till förhandlingsbord. EU är alltså först och främst ett politiskt projekt och EU hyllas som världens största demokratiexperiment och som världens första ''stormakt'' som bildats utan våld och sedan 1989 har inte ett enda krig förts mellan EU:s medlemmar eller dem som söker medlemskap.

En EU-medlem kan inte beskrivas med hjälp av vare sig religion eller språk. Europa består helt enkelt av en mängd minoriteter som under historiens gång påverkat varandra och gett en viss kulturell gemenskap. Utifrån Aristoteles och Platon och senare med latinet som ett gemensamt språk för de lärda har vi idag t.ex. Erasmusuniversitetet där ungdomar kan välja att studera i ett annat europeiskt land än sitt eget.

Med sina nu 27 länder och drygt 500 miljoner invånare och 23 officiella språk har EU att värna om mångfalden av olika religioner, sedvänjor och politiska prioriteringar vilket är den bästa garantin mot korståg, förintelse och Gulag.

Liksom de flesta andra civilisationer har länderna inom EU en tragisk historia med kolonialism, slaveri, krig, rasism och kvinnoförtryck, men även en uppfordrande och kulturskapande tradition.

Dock finns det vapen inom EU. Både Frankrike och Storbritannien har egna kärnvapen och några andra stater förvarar amerikanska kärnvapen inom sina gränser.

EU bildades år 1993 av Frankrike, Västtyskland, Italien och BeneLux-länderna. Britterna var dock skeptiska och ville hellre identifierade sig med det brittiska samväldet. Antalet medlemsstater har sedan vuxit fram efter hand, men 2016 begärde britterna att få lämna EU som därefter tills vidare  kommer att omfatta 27 stater. Island har inte bestämt om de vill gå med i EU eller inte.

År 2013 blev Kroatien medlem och Serbien och Montenegro väntas kunna bli anslutna 2025.  Potentiella kandidatländer är Albanien, Bosnien-Hercegovina, Kosovo och med tvekan Turkiet.

Varken Norge, Schweiz eller efter brexit - Storbritannien är medlemmar liksom inte heller Andorra, Lichtenstein, Monaco och San Marino, de senare med en halv miljon människor sammantagna.

Sverige har haft nytta av sitt medlemskap genom att vi fått lättare att exportera och cirka 20 procent lägre livsmedelspriser, dock med nackdelen att vi blivit mindre självförsörjande. Systemet med utsläppshandel och utsläppsmål har fått stöd, liksom ett kemikaliedirektiv och den tidigare arbetskraftsinvandringen som kom från Östeuropa har varit balanserad.

Därmed inte sagt att alla länder vinner på att vara med i EU. Den ekonomiska politiken i Schweiz har t.ex. visat sig vara bättre än den inom EU. Att själva kunna bestämma om sin invandring är nu ett önskemål. För- och nackdelar med det storskaliga måste alltid diskuteras.

Turkiet önskar visumfrihet till EU för sina medborgare och spelar ut detta kort med att de annars vill riva upp det flyktingavtal mellan EU och Turkiet som stoppade en ny flyktingvåg mot EU.

EU-länder

Kraven för att bli medlem i EU sammanfattas av de tre ''Köpenhamnskriterierna'' från 1993 och de är ganska stränga.

- Det politiska kriteriet: med tre hörnpelare: demokrati, rättssäkerhet och Mänskliga rättigheter.

- Det ekonomiska kriteriet: en fungerande marknadsekonomi som kan hantera konkurrens och marknadskrafter inom unionen.

- Det rättsliga kriteriet: förmåga att ta på sig de skyldigheter som följer av ett medlemskap.

Allt som EU gör bygger på fördrag som medlemsländerna har kommit överens om på frivillig och demokratisk väg där EU försöker skapa demokrati på överstatlig nivå med bindande avtal, men om någon bryter mot dessa finns inga sanktioner - precis som inom FN.

Samma krav måste rimligtvis ställas på nya såväl som gamla medlemsstater där vissa propsat på undantag, t.ex. när det gäller reglerna för statsfinanser. Tanken var att stegvis ekonomisk integration skulle leda till politisk integration. Så har inte blivit fallet. Det krävs i så fall mer av reformer gällande staternas olika styrelseskick. ''Hotet'' mot EU:s samarbete kommer inte bara från de nya medlemsländerna utan även från de gamla.

Somliga inom EU anser att européer inte skall yvas över bedrifter i stil med ''Europa vann''. Inte heller anser de att EU borde ha någon flagga eller EU-sång då detta är symboler för nationalstater. Nya sätt kan skapas som motsvarar tanken med EU, t.ex. en Europadag.

EU har inte tillkommit för att bli en superstat, även om några önskar detta. Dessbättre kan ländernas olikhet bidra till bevarad mångfald och som ett forum där man ödmjukt strävar efter inbördes förhandlingar och samarbete.

Man kan t.ex. inte bara inrätta svenska välfärdsinstitutioner i andra länder och tro att det skall fungera. Forskare har kommit fram till att tillit mellan människor viktig när man börjar bygga upp välfärdsinstitutioner. Tilliten bör finnas först och uppstår inte bara genom reformer - åtminstone inte i början.

"Demokrati, åtskillnad mellan kyrka och stat, jämställdhet mellan könen, yttrandefrihet, marknadsekonomi samt avståndstagande från ideologiska frälsningsläror är värden som har visat sig attraktiva för många människor och det gäller för EU att visa att man också lever som man lär, nämner Jeremy Rifkin, ekonom, författare och visionär.

Först och främst skall EU ta upp frågor som är viktiga för alla EU:s medborgare klimat, energi, utrikespolitik och flyktingfrågor. Övriga frågor skall behandlas så nära de direkt berörda som möjligt - den s.k. subsidaritetsprincipen.

EU är ett demokratiexperiment med många svårigheter, vad annat hade varit att vänta. När de som stiftar lagarna i EU gör detta över huvudet på medborgarna och politikerna i de olika länderna leder det till att många känner sig överkörda och det är då lätt att skylla på ”några som sitter i Bryssel”.

EU-kommissionen bestämmer dock ingenting utan kommer endast med föreslag till lagar och strategier samt handelsavtal. De skall även dra igång rättsfall om dessa bryter mot EU. Olika regeringar kan sedan ibland skylla icke populära beslut på EU och själva ta åt sig äran av bra beslut.

Önskan om större öppenhet ligger dock inte alltid i de beslutandes intresse och försvåras av olika språk och vaga formuleringar. Många människor önskar just öppenhet, dialog och debatt.

Livliga diskussioner och folklig förankring inom ett land bör därför föregå de olika majoritetsbeslut som EU vill införa ibland med tvång. Detta har aktualiserats med påbud om olika kvoter när det gäller flyktingmottagning där särskilt motstånd råder i Polen, Slovakien, Ungern och Tjeckien.

EU:s organisation består av fem huvudinstitutioner:

Kommissionen består av de 27 kommissionärer som länderna själva föreslagit - varav 9 är kvinnor år 2014. Uppgiften är att verka som initiativtagare.

•  Parlamentet väljs direkt av folken vart 5:te år varvid givetvis partipolitiska intressen blir avgörande. Parlamentet beslutar om EU:s budget samt har viss lagstiftande makt tillsammans med ministerrådet.

Ministerrådet  består av alla medlemsländernas regeringschefer. Här tas alla beslut om t.ex. nya medlemsländer.

EG domstolen placerad i Luxemburg skall avgöra brott mot gemensamma regler samt tvister mellan en institution och ett medlemsland eller mellan en enskild person och ett medlemsland.

Revisionsrätten med en centralbank skall ta hand om valutasamarbete.Banken har till uppgift att sköta penningpolitiken och upprätthålla prisstabilitet i de länder som deltar. Ett allmänt råd finns även för de länder som inte infört euron, som Sverige.

Inom ekonomin skall EU:s främsta strävan vara att införa en gränslös marknad för varor och produktion samt en gemensam valuta där varor, tjänster, kapital och människor skall kunna röra sig fritt till gagn för alla.

Man har dock inte lyckats med en gemensam finanspolitik. Flera av medlemsländerna har inte fullföljt sina ekonomiska åtaganden och EU anklagas för att inte vara tillräckligt effektivt och befinner sig för närvarande i ekonomisk kris och gap som ökar, när det gäller människors inkomster. Det fortsatta välstånd man hoppats på har inte kunna infrias överallt. Grekland och Ungern och senast Polen är exempel på problemländer.

Aktuella frågor gäller press från flyktingar och ökad invandring där man söker enas om hur det gemensamma ansvaret skall fördelas på olika stater. Hållbar utveckling, miljö och klimatfrågor är andra utmaningar. Fartyg tillåts t.ex. inte längre släppa ut mer än 0,1 procent svavel i sina rökavgaser varken i Engelska kanalen, Nordsjön eller Östersjön.

Globaliseringen innebär ökad konkurrens för EU från nyligen industrialiserade länder som Kina, Indien och en del andra låglöneländer där arbetsstyrkan har fyrdubblats på 20 år. En teknisk firma i Banglador annonserade nyligen ut 800 jobb och fick 87 000 sökande.

EU har å sin sida en åldrande befolkning och låga födelsetal. Vidare ställer internet krav på utbildning som många i EU saknar. Särskilt för lågutbildade eller de som bara har gymnasieutbildning åligger det nationalstaterna att hjälpa till med omskolning och stödåtgärder för att länderna skall kunna leva upp till den sociala modell som anses typisk för Europa.

Europa skulle gynnas av att få med fler i gemenskap, samarbete och god grannsämja, men det fungerar ibland tvärtom så att EU blir urvattnat, intetsägande och maktlöst. Trots svårigheter anses EU hittills ha bidragit till ett ganska välmående och fredligt Europa - en framgångssaga.

Men är den hållbar? Ryssland provocerades då Ukraina ville komma med i EU liksom Georgien och Moldavien. De som är missbelåtna med EU som ett krisande Grekland eller Ungern vars demokratier inte är liberala söker sig då till Ryssland. Så gör även Franska Nationella fronten, Italiens Liga Nord, Tysklands NDP med flera.

Den sociala integration man hoppats på har inte infriats. Arbetslösheten växte till drygt 26 miljoner år 2013. Många kulturer är fortfarande isolerade och parallellsamhällen finns med oförenliga värderingar. Man saknar ofta det förtroende för staten och den inbördes solidaritet som t.ex. en gång drev arbetarna vid industrialiseringen.

Man talar t.o.m. om en identitetskris för EU och missnöje med de gamla vänster- och högerpartierna. Särskilt medelklassen känner sig ofta hotad både av flyktingar, invandrare och globalisering. Stater som Ungern, Österrike och Italien har börjat bli mer inåtvända och nationalistiska.

För att få en starkare röst inom EU kunde mindre stater som de nordiska länderna gå samman då de har likheter i språk, historia och kultur samt hög tillit människor emellan.

   AU - Afrikanska Unionen

Lillebrors segelfärd

Lillebrors segelfärd av Elsa Beskow var författarens första möte med Afrika.

Afrikanska unionen, AU är en sammanslutning av oberoende afrikanska stater och bildades år 2002 som en efterföljare till OAU där syftet främst hade varit att frigöra sig från kolonialismen.

Dock hade man genom OAU inte rått på många negativa händelser i ett antal länder som Somalia, folkmord i Rwanda och Burundi, svåra brott mot mänskliga rättigheter i Sierra Leone och Liberia samt stora problem i Nigeria, Sudan, Etiopien, Eritrea, Angola, Demokratiska republiken Kongo och Zimbabwe.

Därför bildades AU efter långt förarbete för att kunna ingripa och agera mer kraftfullt och omfattar nu 54 länder, dock inte Västsahara eftersom området fortfarande är en koloni under Marocko. Vidare uteslöts Egypten 2013 då en demokratiskt vald ledare hade avsatts genom en kupp - ett förfarande som inte tillåts.

Själva organisationen av AU är kopierad efter mönster från EU och avser att verka kraftfullt för frihet, fred, Mänskliga rättigheter och demokrati. Att intervenera i andra AU-länder är tillåtet och förmågan att hantera konflikter har gjort stora framsteg varför Afrika vänder, 2014 har blivit titeln på en bok av f.d. guvernören i Afrika, Sten Rylander. Sverige har genom åren gjort uppskattade insatser först genom mission och sedan genom att bygga upp institutioner samt stödja och bedriva forskning.

AU samverkar med både EU och FN. Dock finns skepsis mot västländer särskilt efter beslut av FN om att Nato skulle ingripa i Libyen och få bort Muammar al-Khadaffi. Detta ogillades av flera afrikanska stater liksom av Kina och Ryssland och har sedan inverkat negativt på FN:s förmåga att hantera krisen i och kring Syrien.

Inom AU finns en särskild avdelning för rättsskipning och en för Mänskliga rättigheter.

I två länder - Liberia och Maldawi - är kvinnor statschefer och en kvinna har framgångsrikt haft den högsta befattningen inom AU.

Inom AU finns ytterligare en mångfald organisationer för olika intresseområden.

-  CIS - Ett ryskt Euroasiatiskt Imperium

Se kapitel 16

-  SCO - Shanghai Co-operation

Organisationen omfattar en fjärdedel av jordens befolkning med Kina, Ryssland, Kirgizistan, Kazachstan,Tadzjikistan och Uzbekistan. Som ledord står att bekämpa separatism, terrorism och extremism. Dessutom skall USA:s inverkan i regionen minskas och särskilt deras baser skall dras bort. SCO vill dock inte vara ett nytt Nato utan avser att samverka inom ekonomi, säkerhet och energifrågor.

...................

-  Ytterligare organisationer

I nedanstående exempel eftersträvar man samarbete och avstår från allianser där makt och styrka koncentreras gentemot en fiende. Sammanslutningarna är inte heller hierarkiska eller auktoritära. Genom öppen information, tillit och förtroendeskapande åtgärder flätas ekonomier samman. Dylika regioner kommer troligen att ytterligare komplettera nationalstaterna i framtiden. Här några exempel på sammanslutningar som vuxit fram där giganten är:

G-20 - internationellt forum för regeringar och centralbanker grundades 1999. G-20 har ersatt tidigare G-8 och står nu för

- 85 % av världens samlade nationalprodukt,                                                                                      - för 80 % av världshandeln och omfattar                                                                                           - 2/3 av världens befolkning.

Där ingår Indien, Kina, Ryssland, USA, Japan och Tyskland samt EU där Sverige ingår indirekt. Möten hålls årligen och protester brukar komma från dem som är emot globalisering.

Bilden visar medlemsländer i G-20.

De mörkblå länderna har direkt, medan de ljusblå har indirekt medlemskap genom att de tillhör EU. Rosa länder är inte medlemmar, men var inbjudna till toppmötet 2016.

Världskarta

 

OECD –  organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling med över 30 medlemsländer är en aktiv part inom G-20. En tidigare form av OECD fick liksom Marshallhjälpen stor betydelse för Europas återuppbyggnad. Efter detta vidgades verksamhetsområdet geografiskt och man arbetar särskilt med praktisk politik och förvaltning och bidrar till att göra denna demokratisk och kontrollerad vilket ökar solidaritet och stabilitet Angående OECD och biståndsverksamhet se kap. 10.

OECD-länder

OSSE –  organisation för säkerhet och samarbete. Omfattar alla Europas länder och representerar både en femtedel av jordens befolkning och hälften av världens ekonomi.

ASEAN –  organisation med samma målsättning som OSSE; omfattar de sydostasiatiska länderna.

NAFTA –  North American Free Trade Agreement omfattar USA, Kanada och Mexiko.

NEPAD – Nytt partnerskap för Afrikas utveckling.

G77 – sammanslutning av 130 mindre utvecklade länder.

..........................

Litteratur

Ahlenius, Inga-Britt och Ekdal, Niklas, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011. Office of International Oversight Services, OIOS, Mr Change.

Aleksijevitj, Svetlana, Tiden second hand, 2013.

Arendt, Hannah,  Den banala ondskan,1996

Carré, John med succén" Mannen som kom in från kylan", 1963

Ekdal, Niklas & Ahlenius, Inga-Britt, Mr Change, FN:s förfall under Ban Ki-Moon, 2011

Helander, Einar, Children and violence: The World of the defensless, 2008

Sohn, Louis B, "Världsfred genom världslag", 1960

Szombatfalvy, László, Den största utmaningen, 2012

Rylander, Sten, Afrika vänder, f.d. guvernör i Afrika.

www.gapminder.org

 

Läs vidare: Kap.18 Om våld >