18 Om våld

Dödade av krig och diktatorisk maktDe ekonomiska kostnaderna för konflikt och våld under 2014 var 14,3 trilljoner US dollar vilket var 13,4 procent av den globala ekonomin enligt Ban Ki-moon 2016.

Rubriker:

I

Krig

Våld som fenomen

Gandhi och Icke-våld

II

Våldets lockelser

Fanatism

Terrorism

Förföriska utopier

Folkmord - genocid och democide

      Internationella brottmålsinstitutionen, ICC

III

Hoppfullt - mindre våld

Slutsatser från djur till människa?

     Empatisk förmåga

Medverkan till våld

     Kompletterande tolkning av Philip Zimbardo

Vanliga anledningar till konflikt

    Vinningslystnad, Misstro, Värdighet

IV

Dödsstraff

Tortyr

Slaveri

    Förtryckarteknik 

Fysiskt våld från män

Fysiskt våld från kvinnor

Våld mot barn - direkt och indirekt.

Litteratur

....................

I

Krig

En dialog med en 11-årig pojke som går i psykoterapi: 

– "You play always wargames!

– (The boy answered promtly in a rather sharp tone of voice) Why not War! and added: War is the most funny thing I know!

– You think it is funny to get people injured and killed?

– Yes if they have deserved it!

– Deserved it?

– Behaved badly in some way against me, my family or my friends or my country.

– And if you get hurt or killed yourself?

– No, I will get out of it!

– Can you really be that sure?

-- (In a very determined voice) I am quite sure.

The rationality was always very illusory, careless and extremely superficial – especially in comparison with the very earnest, careful and clever planning and accomplishment of the war.

 

... I have met a lust for war among young professional soldiers, as well as among older soldiers who already had taken part in very cruel wars and were volontarily engaged in their second war in Korea.

… "This war was a miserable war, but it was better than no war at all!"

Ur Bengt Herulfs stencilerade föredrag 1985, ”Why not war?”  Bengt Herulf var en svensk läkare och psykoanalytiker som under en tid var verksam i Korea.

Barn med psykiska problem och förhärdade soldater som vant sig vid att kräva starka stimuli hjälper oss inte långt om vi vill förstå våld och krig i vidare mening.

Krig brukar vara en beteckning som gäller mellan stater där man först förklarat ett land krig och sedan fred. I vår tid ser vi dock hur Ryssland anfaller ett annat land utan krigsförklaring och därför inte heller vill kalla detta krig.

Vi har också inbördeskrig och revolter inom stater, liksom terror mot den egna befolkningen. 

Krig går ut på att förstöra med fysiska- biologiska och mekaniska medel samt med eld. Syftet är vanligen att få ökad makt och att vinna något. Alla som deltar vid krigföring är inte speciellt aggressiva från början, men kan bli det. Alla har vi aggressiva krafter som brukar balanseras av en mer kärleksfull kraft. I grupp kan vi lojalt lyda de beslut som ofta tagits av överordnade. Man dödar ofta på kommando vilket inte hindrar att detta kan ske under stor upphetsning.

Krig kan definieras som en legaliserad, organiserad och förberedd våldshandling som inkluderar grupper av människor i relativt komplexa handlingar av anfall och försvar, genomförda på ett rationellt sätt i avsikt att nå vissa mål. 

Krig för ''gentlemän'' skildras i hög grad av antika författare och senare har t.ex. Leo Tolstoj i romanen Krig och Fred, 1868, skrivit om romantiska män fyllda av entusiasm och drömmar om att bli hjältar och befordras. Ingenting går upp mot krig när det gäller att skapa nya roller och status. Kriget sågs som en sport och ett äventyr där man varken blev sårad eller sjuk och där döden upphöjdes till ett offer för fosterlandet. Sedan kom opersonliga avancerade krigsmaskiner.

Att frihet och demokrati har starkt samband med fred är en slutsats som Rummel kommer fram till då demokratier inte har gått i krig mot varandra sedan år 1816. Dock kan de stödja andras krig och agera odemokratiskt gentemot icke demokratiska länder. Vidare provocerar de med vapenutveckling och vapenhandel. Världens starkaste krigsmakter finns nu dels i en demokratisk stat och dels i en diktatur.

Våld som kommer till handling är våld vare sig det utförs av en terrorist eller en hjälte. Det är de moraliska värderingarna som skiljer. Att försvara sig ses som legitimt och våld kan då vara moraliskt tillåtet. För en buddhist råder däremot i princip totalt förbud mot våld, vilket dock inte efterlevs. 

Att en enskild person skulle kunna framkalla farsoter i krigiskt syfte tänkte man sig tidigare. Det har skrivits om Perikles'' pest, Konstantins pest och Gregorius den stores pest o.s.v. - farsoter som varit effektivare att ta människoliv än krig.

Varför krig?

Albert Einstein blev 1932 ombedd av Nationernas Förbund att välja både ett ämne och någon person att dryfta detta med. Frågan blev: "Finns det något sätt att förhindra krig?" och för meningsutbytet valde han Sigmund Freud. En kort brevväxling följde som finns separat utgiven på svenska i en liten, tunn bok, Varför krig, 2003. En bättre belysning av ämnet torde inte finnas. Båda blev sedan fördrivna under påföljande krig.

Einstein parade ihop rätt och makt och Freud spetsade till det med rätt och våld. Freud tar upp hur rätt och lagar utvecklas och visar hur lagar bestämmer vår grad av frihet. Lagarna anger såväl det våld som individer och stater kan använda liksom det våld som de måste avstå ifrån - och lagarna tjänar som individens skydd mot makten.

Einsteins fråga om vi kan fostra människor bort från krig besvarar Freud med en redogörelse för våra inre bevekelsegrunder samt hur dessa kan påverkas. Människans medfödda tendens för aggression kan inte avskaffas, däremot kan vår psykiska mognad i någon mån påverkas och där kan allt som gynnar kulturell utvecklingen, motverka kriget.

...............

Aggression. NF omvandlades till FN och fortfarande kämpar vi för att skapa en central makt till vilken ärenden om krig kan hänvisas, vilket innebär att stater måste överlåta viss makt till FN, vilket de fortfarande inte vill.

Kulturell utveckling. För att mogna behöver vi studera både den västerländska och andra högtstående civilisationer. För humaniora och klassiska språk stod tidigare ämbetsmän, prästerskap och fakulteter inom juridik och medicin. Denna gemensamma kunskapsgrund håller idag på att försvinna vilket redan Orwell visade med "1984" och senare Svetlana Aleksijevitj som går till försvar för en själ som behöver berikas.

Kurser i liberal arts, - civilisationsstudier - börjar nu ingå vid amerikanska colleges och på vissa universitet kan man även avlägga examen i ämnesområdet. Även Sverige har nu sådana möjligheter.

Våld som fenomen

Örnen anfaller sitt byte för att överleva. Den följer sin natur men stämplas inte som ondsint. Offret försöker då försvara sig. Vi är precis som djuren, genetiskt programmerade att föra släktet vidare och försöka överleva. Att människor breder ut sig över nya ''tomma'' marker är inte ont ur mänsklig synpunkt. Ont blir det när någon med våld inkräktar på andra människors områden. De senare är då programmerade att försvara sig. När arkeologerna påträffat vapen är det dock inte självklart att dessa var avsedda för människor utan kan ha tillkommit för att försvara sig mot djur.

Vi kan till skillnad från djuren även använda vapen som är fristående från kroppen. Den som vinner finner detta gott. Den som förlorar finner det ont.

Tendenser till våld finns hos var och en av oss. Detta är en viktig insikt. Till och med spädbarn kan bitas, men våldsammast, relativt sett, är små tvååringar. De knuffar, sparkar och nyps rätt ohämmat och är oförmögna att samtidigt hantera motstridiga känslor. Därnäst kommer, enligt allmänpsykologiska erfarenheter, pojkar och sedan unga män upp i 30-årsåldern. För att utföra en våldshandling krävs ett visst mått av fysisk kraft som alltså redan finns hos spädbarn.

Våld är en medfödd biologisk förmåga. Våld begås för det mesta av vanliga, relativt friska människor utan genetiska defekter. Vi är inte predestinerade att bruka våld utom i vissa sammanhang. Våld är en målinriktad verksamhet som styrs av mer eller mindre komplicerade överväganden i vår hjärna. Målen kan variera avsevärt och gälla alltifrån makt, ära, social rang, rädsla och till paranoida föreställningar. Omdömesförmågan kan slås ut av övermäktiga känslor, alkohol och droger.

Att bruka våld under affekt upplevs ofta som befriande, utan hämmande instanser med fullt emotionellt pådrag och kanske "i gott syfte" och "i gott sällskap".

Att inte bruka våld styrs av samma biologiska hjärna vars lika biologiska funktioner sker i högre hjärncentra som har till uppgift att behärska, besinna och förutse något. Dessa förmågor brukar utvecklas spontant och efter hand inom varje individ. Även dessa högre funktioner kan dock svikta under starka känslor, droger. masspåverkan eller vid hot, press, sömnbrist, förödmjukelse och liknande. Ofta är det en känsla av uppgivenhet inför att vara maktlös som sätter igång våldet. Även föräldrar som har större makt än sina barn kan känna sig i underläge och bli provocerade av olydiga, trilska ungar och slå dem i upphetsning.

I kraft av de högre cerebrala funktionerna har vi också ett legaliserat väl genomtänkt våld. Fängelser, isolering, tortyr och avrättningar hör hit. Detta våld brukar verkställas av någon som har dylikt till uppgift, men inte av den som fattar besluten. Även demokratiska stater bygger sin makt på rätten att kunna utöva tvång och visst våld inom lagens ramar. Vid krig legitimerar staten det våld som annars är förbjudet och många slipper då de inre restriktioner som följer med civilisation. I diktaturer har staten gett sig rätt att utdöma dödsstraff.   

Icke-våld

Gandhi var talesmannen för opposition utan våld. I vår tid har många rörelser börjat med att på ett fredligt sätt protestera mot auktoritära regimer.

Men hur har det gått? Fredliga folkprotester i t.ex. Syrien, Tunisien, Egypten, Ukraina, Jemen och Thailand har slagits ner. Alla regimer är faktiskt i viss mån beroende av dem de styr över och särskilt gäller det landets militära, juridiska och politiska institutioner. Gynnas dessa kan förtrycket fortgå.

Hade Gandhi fel med sina krav på fredlig opposition?

För att lyckas måste det enligt Gandhi finnas disciplin och enighet och framför allt

- krav på dialog

- att tänka på motståndarens situation utan syfte att krossa denne och

- slutligen krävs konstruktiva förslag för de ändringar man önskar få genomförda.

När dessa villkor saknats har proteströrelserna misslyckats.                                  

II

Våldets lockelser

Vår historia är onekligen mycket blodig, det dödas i Gamla testamentet, på Colosseum miste flera miljoner människor livet och tortyr ingick systematiskt under den Spanska inkvisitionen för att ta några exempel. Inte minst i gamla sagor för barn fanns mycken grymhet.

I fiktionens världar alltsedan det funnits berättarkonst, teater, litteratur och filmen kan vii ta ut svängarna i fantasin och kanske njuta av våld och den ljuva hämnden. "Hämnden är min säger Herren" alltså inte är något som människor skall ägna sig åt i verkligheten.

Mordiska önskningar och fantasier är inte detsamma som att faktiskt utföra våldshandlingar. Enligt en undersökning i olika länder finns önskan om någons död hos 80 procent av kvinnorna och 90 procent av männen. Det kan gälla kärleksrivaler, styvföräldrar eller någon som förödmjukat en offentligt. Även inom sport och vetenskap bekämpar och besegrar man varandra. och rivaliteten är stundtals våldsam i sin intensitet - dock utan fysiskt våld.

Det fantiserade onda är romantiskt och rikt på omväxling, det verkliga onda är grått, enformigt, ödsligt och tråkigt.
Det fantiserade goda är också tråkigt, men det
verkligt goda är alltid nytt, sällsamt och hänförande.
   / Simon Weil, fransk filosof.

Den moral och självbehärskning som långsamt växer fram inom en människa i social samvaro vet vi en hel del om bland annat tack vare psykoanalysens insikter om vårt fördolda inre vardagsarbete. Där brottas vi med att avveckla tron på att vara världens medelpunkt, där kämpar vi mot svartsjuka och avund, ilska och trots, tjurighet och hämndlystnad. Vi har också mer kunskap om hur exempelvis sadistens njutning av att plåga kan uppstå.

I tragiska fall växer inte ett samvete fram och vi kan i extrema fall få våldsverkare som ofta i grupp med rått våld, går till storms mot vad som helst som råkar vara aktuellt. Detta våld kan inte bortförklaras med sociala nedskärningar och dylikt och vad det än beror på måste det beivras.

Vrede räknas till en av de sju dödssynderna, men inte ens "helig vrede" legitimerar våld.

Godhet kräver kraft om den inte skall bli menlös. Om vi till vardags är blasé med inställningen det-kan-jag-i alla-fall-inte-göra-något-åt, då tappar vi den indignation, harm, förtrytelse och kraft som behövs för att gripa in på åtminstone något område och ta personligt ansvar med risk att bli obekväma.  Är ''fienden'' tydlig engageras vi lättare. Säg ifrån! är titeln på en bok av den nyligen avlidne Stéphane Hessel, 2011 - en av dem som var med om att utforma förklaringen till de mänskliga rättigheterna.

Förföriska utopier

Stora ledare för våld som Stalin, Kadaffi och Amin för att nämna några har kommit från olika samhällsklasser och religioner och de har haft olika grad av skolning samt politiskt stått både till vänster och höger. En forskare finner att de alla vuxit upp i en miljö med mycket våld och att de under sin barndom inte haft någon beskyddare. Infantila önskningar om allmakt och osårbarhet har sedan levt kvar och i förskräckande mån kunnat sättas i verket.

Trots hög intelligens, hög bildning och komna från välbärgade familjer visade till exempel ledarna för de röda khmererna i Kambodja att de ingalunda blivit mer empatiska och förnuftiga. I kraft av en utopisk ideologi med utopiska löften tog de sig rätten att välorganiserat tortera och döda en femtedel av den egna befolkningen vid mitten av 1970-talet.

Auktoritära narcissistiska personer med enkla budskap drar till sig personer som gärna bejakar hårda tag som våld och tortyr. Den som vill ha makt och känner medborgarnas missnöje kan dels skapa fruktbara visioner om att återupprätta en tidigare guldålder eller skapa ett framtida lyckorike genom att besegra motståndare. De kan vända uppmärksamhet mot yttre hot och måla upp en fiende som skapar rädsla. För att väcka avsky och opinion utmålas fienden hota kvinnor och barn. Att locka med utopier och verklighetsfrämmande drömmar är effektivt. Makt, våld och potenskänsla brukar höra ihop.

Exempel på nutida utopier:

- khmererna - ville återgå till en tid som inte var förpestad utan god och ren
- kommunisterna - skulle införa det klasslösa samhället
- nazisterna - den rena rasen
. serberna - återfå en förlorad serbisk storhetstid
- Saddam Hussein - återupprätta Iraks antika historia med Nebudkadnessar som förebild
- hutierna i Rwanda - tiden innan tutsierna kom till landet
- al-Qaida - ett renrasigt samhälle där shiamuslimer skall uteslutas
- syriska baathideologer - renässans och återupprättelse av arabisk kultur
- nordkoreaner - ett land som inte kan erövras - senaste hände det 1945
- palestinier och israeler - hänvisar till Gamla testamentet och                                                                        - IS - en muslimsk stat.                                

Fanatism

Att förlägga allt dåligt till en viss folkgrupp, ett annat land eller en religion är en enkel och ofta beprövad metod i synnerhet om den anförs av politiska ledare. Nästa steg är bara att förinta det onda så att endast det goda och rena finns kvar. I denna strävan är inget förbjudet - allt för den goda sakens skull - enkelt och bra. All moral förfaller och man bör därför se upp för renhetsfanatiker! Humor är det enda som möjligen biter på dessa enligt erfarenhet av författaren Amos Oz.

När alt är tillåtet i rasens namn får vi en Hitler, när allt är tillåtet i klasskampens namn får vi en Lenin, när allt är tillåtet i Guds namn finns inte längre några gränser för vad människor kan åstadkomma sammanfattar den nyligen avlidne franske filosofen André Glucksmann. Militarisering och våld mot kvinnor brukar följas åt

Religiös fundamentalism genom tiderna såväl inom judendom, kristendom som islam skildras ingående av Karen Armstrong i boken Kampen för Gud, 2001.

Terrorism

Opposition från individer och grupper som känner sig trängda av det rådande samhället har alltid förekommit både med väl genomtänkta men ofta med enkla budskap. Somliga känner sig i praktiken statslösa och misstron mellan individ och stat är ofta ömsesidig. Man tar då saken i egna händer.

Var tid har sina metoder. Man förfogar i modern tid över vapen, träningsläger, underrättelsetjänst och propaganda på nätet. Man besväras inte av de lagar och skyldigheter som är rådande eftersom man anser sig själv utesluten. Man använder västerländska vapen samtidigt som man vill besegra dess kunskap och teknologi och är emot västerländsk utbildning, materialistisk civilisation och andras imperialism.

En ny typ av mindre krig - förs nu av extremistiska rörelser som rättfärdigar våld som metod. Att bekämpa terrorister är svårt då där inte finns några fronter. Vi har nu rörelser som IS, al Haram, al Shabaab och Boko Haram. Särskilt drabbade är Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan och Syrien med 10 000 terroristattacker. Där avrättas människor vilket dock är mindre uppseendeväckande i de länder där dödsstraff förekommer.

Sexhandel med kvinnor och våldtäkter används systematiskt och blir en anklagelse mot de män som inte har kontroll över sina kvinnor vilket krävs inom islam. Att kidnappa människor och kräva ut pengar för lösen ger miljoner i utbyte.

Budskapen brukar vara enkla. Hopp till de hopplösa. För de områden som t.ex. IS lyckats erövra finns ibland en byråkrati till hands som avser att ge invånarna ett bättre och tryggare liv.

Man kan stirra sig blind på det laglösa våldet, men måste ändå fråga efter de bakomliggande förhållanden som driver fram dessa rörelser.

Terrorister och mer eller mindre organiserade paramilitära grupper drar ofta till sig vanliga rotlösa ungdomar. En del blir dock tvångsrekryterade. Många har vuxit upp i krass materialism, saknar arbete och känner sig varken tillhöriga eller önskade.

En del blir förförda till att göra en "rättfärdig sak" för att sedan komma till himlen där alla drömmar uppfylls, i annat fall väntar helvetet. "Varför vara en andra klassens norrman när man kan vara en fösta klassens muslim" skriver Åsne Seierstad i sin bok Två systrar, 2016.

Dåligt samvete kan också finnas för lättja och viss kriminalitet. Kanske hade man tillgång till skola, men utnyttjade den inte och har då inget att skylla på. Småbrottslighet med droger vapen och tvättade pengar gör att de ofta skyddas av omgivningen i städernas utkanter där polisen varit alltför överseende som nu i Belgien.

De som inte kan se fram mot ett vuxet liv blir lätt hatiska mot det samhälle där de lever. Ett inre tomrum uppstår med önskan om en ny tillhörighet. Man slår ner det som man hindrats att delta i och vill upprätta något bättre. Från att känna sig värdelös kan man kämpa och bli hjälte. Sedan 2012 har 286 svenskar åkt till Syrien och Irak uppger Säpo 2015.

Den franske journalisten Nicolas Henin blev tagen som gisslan av IS, men sedan frigiven. Hans erfarenheter finns nu i bokform. Han studerade sina vakter och fann dem ofta barnsliga och narcissistiska med önskan om att synas och komma i tv. En del kunde inte arabiska, en del lekte på ett sadistiskt sätt med sina fångar, andra var våldsamma och en var smart. Några hade tidigare varit smått kriminella och ville få en inre upprättelse genom att strida för en rättfärdig sak.

Bara under 2016 har bombattacker skett i Istanbul, Ankara, Bryssel, Bagdad, Nice, Munchen och Berlin.

Avhoppare har undersökts och visat att det är mycket få som nämner religion eller ideologi som en avgörande orsak till den tidigare anslutningen. Såväl sociala som individualpsykologiska aspekter måste beaktas och forskning pågår framför allt om förebyggande åtgärder. Straff med isolering ger ingen bot.

Hur rekryteringen kan stoppas visar Emerich Roth som gjort stora insatser för barn och ungdomar i Sverige. Han ser skolan som den stora chansen där barn svältfödda på kärlek och faderligt stöd kan upptäckas och få hjälp. Sedan behöver som vanligt de unga få arbete och en meningsfull gemenskap i det samhälle där de bor. Här går författarens tankar till något i stil med Transitionel Towns vilka beskrevs i kap.11 och 12 samt till israels kibbutzer.

Terrorismen kostade världen 52,9 miljarder dollar redan 2014 enligt Global Terrorism Index. Summan gällde fastigheter och sjukvård dock inte säkerhetsvakter. Några datum: New York 11 september, Madrid 18 mars, London 7 juli, Mumbai 26 november, UtØja 22 juli och Paris 13 november.

Folkmord - genocide och democide

Grekiska genos = ras,  cide = mörda och demo = folk (latin).

Begreppet folkmord - genocide -  infördes 1944 tack vare arbetet av juristen Rafhael Lemkin som var en polsk-judisk flykting. Folkmord gäller våld utfört av stater mot en grupp människor - inte mot vad denna gjort. FN antog sedan en lag mot folkmord som trädde i kraft 1951.

Folkmord,  är nu straffbart enligt internationell rätt och definieras som att både med eller utan en regering, både direkt och indirekt, avsiktligt förgöra, helt eller delvis, en nationell, etnisk, religiös eller rasmässigt bestämd grupp. Detta har t.ex. gällt grupper som adelsmän och judar samt dem som bebor ett områden som man vill åt t.ex. indianer.

Folkmord brukar ofta föregås av indoktrinering särskilt riktad till fattiga, arbetslösa ungdomar vilka uppmanas att delta i dödande, såsom under Hitler och senare i Kambodja, Bosnien, Kongo och Rwanda.

Mussolini säger rent ut. "Vårt program är enkelt. Det är ett försök att lösa problem med maskingevär och pistolskott."

Folkmord kan följa på politiska beslut som av Mussolini och Hitler eller som i Indien 1946 då hela folkgrupper av människor som tidigare varit grannar fördrevs. Både män och kvinnor, blev våldsverkare.

´Aldrig mer´ har det sagts och nu pågår ändå samma sak i Sudan, Syrien och Irak. Tidigare gällde det Turkiet som styrde etnisk rensning, dödsmarscher och massavrättningar av 30 000 armenier under åren 1915-1916 och nu diskuteras IS. Både ras, religion, ideologi, nationalism, etniska motsättningar, girighet och avund samt önskan om makt utlöser folkmord. Till hjälp finns som nämnts utopier, modern teknik, medier och propaganda.

År 2016 pågår utrotning av flera minoriteter såsom ickemuslimer och kristna inom vissa områden.

Även våldtäkterna i Rwanda bedömdes för första gången som en form av folkmord.

Democide 

Statsvetaren professor Rudolph J. Rummel frågade sig varför man bara skall räkna med dödande av definierade grupper och införde begreppet democide.

Varför inte också räkna med mördande som utförs under en regerings auktoritet när det gäller enskilda som demonstrerar eller är desidenter? Eller mot oskyldiga bybor, bönder och civila? Rummel inkluderar även indirekt dödande då människor torteras till döds i fängelser, våldtas, arbetar ihjäl sig i koncentrationsläger eller dör av hunger som kunde ha förhindrats. Sådant dödande kan pågå av ideologiska skäl. Av hans många skrifter finns en hel del på nätet varifrån siffror hämtats till bilden överst i kapitlet. Hitler, Stalin och Mao använde sig av både genocide och democide.

Internationella brottmålsdomstolen - ICC 

Fredspalatset i Haag invigdes redan 1913, men den Permanenta Internationella Domstolen, International Criminal Court, ICC i nuvarande form trädde i kraft först år 2002. Detta sedan 124 stater undertecknat en konvention som 77 stater ratificerat.

Syftet med ICC är att kunna bestraffa folkmord och även övergrepp mot civila. Enligt stadgarna kan ICC inte ingripa om brottet utreds eller har utretts av en stat som dels är villig och dels har förmåga att själv utreda och lagföra ett brott. Endast ärenden från personer som tillhör ett land som undertecknat överenskommelsen kan behandlas av domstolen och samma sak gäller stater.

Kritik har kommit från afrikanska ledare som anser att domstolen är rasistisk och om de drar sig ur hotas hela domstolens existens. Ofta är det afrikanska presidenter som anklagats, men dessa har anmälts till ICC av länderna själva. Hotet att lämna ICC motverkas dock av flera  stater.

I gamla testamentet gällde det att krossa fienden, sedan kom budet öga för öga och därpå vänd andra sidan till.
                                   

III

Hoppfullt - mindre våld

I boken Glädjerapporten, 2008 har Bosse Angelöw sammanställt nedanstående punkter som han hämtat från Human Security Report och Human Security Brief:

•  Antalet väpnade konflikter har minskat med 40 % sedan år 1992

•  de dödligaste konflikterna, de som krävt 1000 dödsoffer eller fler, har haft ännu mer dramatisk nedgång med hela 80 %

•  antalet internationella kriser, som ofta leder till krig, minskade med 70 % under åren 1981–2001

•  antalet dödade i krig har minskat dramatiskt. Mellan 1950 - 2006 minskade antalet människor som i genomsnitt dödades i varje väpnad konflikt med 99 %. Från 38 000 år 1950, till 500 år 2006

•  folkmord och andra former av massdödande har sjunkit med 80 % mellan åren 1989 - 2001.

Tre huvudsakliga förklaringar till färre krig och färre döda anses vara slut på kolonialism, slut på kalla kriget och internationella insatser ledda av FN. Vid dessa har FN samarbetat med många andra organisationer och institutioner. Dock kvarstår kritiken mot FN:s brist på framgång vid förhandlingar och att FN ibland griper in för sent.

Fredsforskaren Peter Wallensten som forskat om konflikter i över 40 år vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP visar att krig kan pågå trots regeringarnas fredsavtal om landet varit splittrad. Detta gäller i Afghanistan, Jemen, Pakistan, Sudan och Irak.

Medierna bevakar inte alla krig lika mycket varför vi får en skev bild av verkligheten vilket i sin tur påverkar politik och hjälpinsatser. Ett av de två största krigen sedan andra världskriget pågår sedan år 1998 i Kongo medan ett tjugotal länder illegalt handlar med landets råvaror. Större uppmärksamhet fick Koreakriget redan medan det pågick med 4,5 - 7 miljoner döda och Vietnamkriget med 3 miljoner döda.

Psykologiprofessorn Steven Pinker vid Harvard University kom med en hoppfull bok, 2012, The better angels of our nature. Budskapet är även här att våldet i världen avtagit dramatiskt sedan andra världskriget. Han har tidigare gett ut The blank slate: the modern denial of human nature år 2002 där han hävdar biologins betydelse när det gäller vad som är manligt och kvinnligt.

- Antal krig med kärnvapen - 0 (trots att kärnvapenländer fört krig)

- väpnade stormaktskonflikter - 0

- krig i Västeuropa - 0

- krig mellan mindre utvecklade länder - 0

- ockupation av ett utvecklingsland av ett annat - 0

- internationellt erkända stater som gått under genom erövring - 0

------------

- Årliga mord i dagens Europa per 100 000 invånare visar siffran -1

  att jämföras med årliga mord under medeltiden som var - 100

- Årliga mord bland naturfolk, vilka ofta anses

  som speciellt fredliga, uppgår för inuiter till - 100 

De 14 länder som toppar listan för mord visar ett genomsnitt på 30 mord per 100 000 invånare och dit hör El Salvador, Irak, Jamaica och Sydafrika.

En annan källa som Global Peace Index i Washington uppger 90 mord per 100 000 för Honduras och endast 0,2 för Singapore. Ytterligare en källa Global Terrorism Index meddelar att 13 gånger fler människor mördas än de som dödas i terrordåd.

På senare år skulle Sverige ha överfall med 800-900 per 100 000 invånare. Detta kan jämföras med Finland, England och Belgien som har siffror runt 600. Vidare har Sverige år 2017 endast hälften så många poliser per capita som jämförbara länder.

Pinker söker givetvis efter förklaringar och kommer fram till två:

1  Vi är numera indelade i stater medan mänskligheten tidigare till 99 procent levt utan stater som bara en tredjedel så våldsamma som statslösa samhällen. Om staten är svag kan våldet fortsätta. En muhammedan identifierar sig ofta i första hand med sin religion och i först i andra hand med sin stat. Detta beror delvis på de konstlade gränser som en gång drogs upp av de segrande makterna Frankrike och Storbritannien.

Stater kan införa kontroll av sina medborgare och straffa dem som bryter mot dess lagar. Vidare kan staten på ett lagligt sätt driva in skatter som i sin tur främjar infrastruktur, hälsa och utbildning etc. Stater kan tyvärr även bedriva statsterrorism mot sina medborgare, men stater skulle ändå på det hela taget göra oss mindre utsatta för våld. I Afrika ökar nu antalet stater samtidigt som krigen minskar.

•  2  Stater växelverkar med kapitalismen. Här hänvisar Pinker till sociologen Norbert Elias som hävdar att statens monopol på våld gör det dyrt att begå brott och att friare marknader och större rörlighet förbättrar ekonomin. Även kapitalismen skulle då medverka till att göra oss mer humana genom handel och kommunikation som kan sprida medborgarnas arbete och uppfinningar.

Men att antalet mord har gått ner från 100 till 10 per 100 000 invånare och sedan sjunkit till 1 i Europa förklaras knappast av statsbildningar utan här åberopar Pinker något annat. Detta skulle bero på:

- den humanitära revolutionen med ökad förmåga till inlevelse där det offentliga rummet har vidgats genom läskunnighet och urbanisering. Vi har fått fler kontaktytor och kan kommunicera som aldrig förr. Vi har blivit mer upplysta tack vare en del filosofer som förenat förnuft och erfarenhet i sina skrifter. Härigenom anser han att vår självbehärskning, sinnet för proportioner och förmågan att tänka abstrakt har stärkts.

Sådana förmågor i förening med våra starka sociala behov och den vikt vi lägger vid att vara som de andra i gruppen ser han som goda tecken. När ledarna och människogrupperna blir förnuftigare pekar det fram mot en värld med mindre våld.

Två år senare återkommer Pinker tillsammans med Andrew Mack med samma budskap. För mord, dråp, beskjutning, barnmisshandel går utvecklingskurvorna åt rätt håll. De visar att merparten av stater blivit mer demokratiska och att Ryssland och Kina blivit mindre auktoritära än under Stalin, Brezhnev och Mao. Isamistiska grupper och annekteringen av Krim uppmärksammas dock.

The world is not Falling apart. www.slate.com/articles/news_and_ politics/foreigners/2014  

Så långt Pinker.

Tyvärr har våldet i världen ökat igen från 2014 med 40 väpnade konflikter på 27 olika ställen till det dittills våldsammaste året sedan andra världskriget. Efter en optimistisk period av globalisering, teknikutveckling och minskad fattigdom ökar nu våldet igen.

Från år 2010 till och med 2015 har antal konflikter i världen gått från 59 till 123 och antal dödsoffer från 30 706 till 118 788.

Ovan nämnda Global Peace index har listat vad som bidrar till fred och kommit fram till 8 pelare. Som vanligt kunde man säga gäller det bra institutioner, marknader som fungerar, att resurser fördelas rättvist, gemensamma normer, bra förhållande till grannländer, yttrandefrihet, starkt humankapital och sist men inte minst liten korruption.

Man har dessutom rangordnat länders fredlighet där Island, Danmark och Österrike kommer högst, med Sverige först på plats 13 - då vi säljer mycket vapen. Sämst till ligger 9 länder i Afrika med t.ex. Libyen, Mali, Nigeria och Sydsudan och 3 länder i Asien, Syrien, Irak och Jemen.

Att bemöta våld kostar. Hela 13,4 procent av världens BNP går åt för att  bekämpa terrorism, betala militära utgifter, säkerhet, FN:s styrkor m.m. enligt en uppskattning.                     

Slutsatser från djur till människa?

''Ädla vildar'' eller ''djuriska förfäder'' är en fråga som vetenskapsmännen fortfarande strider om. Som om det vore ett antingen eller. Det finns nu levande människor, så kallade urfolk som är äldre än både européer och amerikaner. En del lever i fredliga samhällen och andra i aggressiva samhällen. I Kalahari i Afrika finns en fredlig stam, med viss odling och I Nya Papua Guinea en stam av huvudskallejägare beskriven av den legendariske forskaren Sten Bergman på femtiotalet.

Forskarna har mest studerat djurens aggressiva beteenden och nöjt sig med att studera vissa arter av apor som schimpanser, men varit okunniga om andra som bonoboer. De har varit ointresserade av att se, höra och tala om djurens fredliga sidor och deras förmåga till inlevelse. Detta beklagar både primatologen, professor Frans de Waal i sin bok The age of empathy, 2009 och forskaren och författaren Lasse Berg i sina båda böcker om Gryning över Kalahari, 2005, och Skymningssång i Kalahari 2011.

De tre aporna som håller för ögon, öron och mun

                                                 ''Primatologer''

Viss enighet råder om att jägare och samlare tenderar att vara fredligare än jordbrukare. Vi skulle då ha en lång fredlig förhistoria eftersom det var först för 10 000 år sedan vi började med jordbruk. Jordbruk gör oss bofasta och kräver mer arbete. Då behövs både dragdjur och redskap och möjlighet att lagra skördar. Man får därmed något att värna om och försvara mot inkräktare samtidigt som ibland ett överflöd kan växa fram. 

De tidigaste människorna levde i små grupper med inbördes hjälpsamhet vilket de var tvungna till för att överleva.

Vi nutidsmänniskor lever dock inte i mindre grupper utan ingår i allt större enheter som stater och allianser. Moralen hos ledarna inom politik, ekonomi och tillämpad vetenskap blir allt viktigare. Vår önskan att tillhöra gruppen och lita på ledare och massmedia samt vår brist på kunskap kan göra det svårt för oss att själva ta ställning i många frågor. Mao lyckades t.ex. få makt över 800 miljoner kineser och hans efterföljare har lyckats hålla kvar makten.

Empatisk förmåga

Inlevelseförmåga, medkännande och empati har funnits långt före religionerna. Empati är ett relativt nytt begrepp och kan definieras som en andra-persons förståelse till skillnad från den egna subjektiva första-persons förståelsen.

Empati är en medfödd, spontan och omedveten reaktion. Den bärs av känslor och förmedlas blixtsnabbt genom kroppsspråk och den är tidig, ursprunglig och nödvändig för att överleva. Först uppfattar man bara andras känslor, sedan kan man dessutom förstå den andre i vidare mening och ibland i så hög grad att man kommer till undsättning.

Empati kräver lång tid för övning och förfining och den som sköter levande varelser som hjälplösa små barn eller djur får självklart mer övning än den som sysslar med enbart död materia. Träning ger färdighet precis som inom idrotten och dopamin frigörs inte bara av mat, sex och pengar utan även - och i än högre grad av hjälpsamhet. Se vidare under kap,14 Religioner där moderna förslag diskuteras om hur empatin kan tränas.

Richard Dawkins hade skrivit boken Den själviska genen 1976 och Frans de Waals bok kom senare och innehåller en intressant diskussion om gener och empati.

Formerna för tortyr bygger tyvärr också på hög grad av inlevelse i vad som kan plåga en annan person.

http://ccare.stanford.edu och www.ccaresweden.com

Empati sjunker drastiskt under sporttävlingar vilket inte hindrar att man efter en match kan skaka hand med varandra. Den empatiska känslan är ofta selektiv och kan tillfälligt stängas av vilket kan vara nödvändigt för en kirurg liksom för en soldat.

Handel mellan människor brukar bidra till att empati växer fram. Men ett samhälle som är enbart baserat på opersonliga marknadskrafter och bankväsen ökar inte inlevelseförmågan vilket trots de bästa intentioner visat sig inom EU.

Speciellt låg empatisk förmåga finner man hos dem som ser människor i svart och vitt, de som riskerar att när som helst och hur som helst översvämmas av starka emotioner och sedan agera ut dessa känslor. Gemensamt brukar vara extremt dålig omvårdnad under uppväxten med oberäkneliga reaktioner från föräldrarna. Låg empatisk förmåga har även autister och de med Aspbergers syndrom och detta anses då primärt bero på själva hjärnans funktion.

Medverkan till våld

Nils Christie i Norge gjorde i samband med andra världskriget en undersökning om våld som publicerades i boken Fangevoktere i konsentrasjonsleire, 1952. Han lär först ha mötts av iskall tystnad, men inte senare.

Stanley Milgram, vid Yale University, gjorde en serie välkända socialpsykologiska experiment ett par år efter rättegången mot Eichmann 1961.

Milgram ville studera vår benägenhet att lyda auktoriteter genom att uppmana försökspersoner att utsätta en dold person för allt svårare smärtor via fingerade elektriska stötar - ända upp till mycket farlig strömstyrka. Varför? Jo för något så oskyldigt som att offret inte kunna säga efter en serie ord. Dessa serier blev allt svårare liksom bestraffningarna. Försökspersonen kunde höra offret som var instruerad att låtsas reagera med allt högre skrik. Resultatet blev att endast 35 % valde att inte lyda forskaren utan i stället valde att sluta tillfoga en okänd person ökande smärtor. När försöksledaren lämnade rummet ''fuskade'' dock många av de övriga och gav svagare elstötar.

Experimentet handlar om val. Försökspersonerna hade två alternativ - att inte vara till lags eller - att lyda. Personen kunde Välja att överlämna ansvaret till en auktoritet, välja att utan personlig animositet eller större anledning tillfoga en annan människa smärta, välja att tjäna vetenskapen. Att inte medverka hade varit fullt möjligt och inte kostat något, men endast en tredjedel vägrade lyda.

Hannah Arendt, filosof med egen erfarenhet av koncentrationsläger publicerade år 1963 skriften Eichmann in Jerusalem där hon myntade begreppet den banala ondskan. Några år senare kom boken Om våld på svenska. Hon tog upp en allmänmänsklig tendens nämligen att avstå från att tänka själv och i stället identifiera sig med grupper och makthavare ´i gott syfte´. Då slipper man lyssna till sitt eget samvete och sitt eget ansvar. Hon hävdade att tänkandet sker i en inre dialog som leder till omdöme och förmåga att tänka sig in i andra. Hur hade Eichman svarat på frågan - ''Vad anser du själv?''

Gitta Sereny är en annan kvinna, journalist, som skrivit om Franz Stangl vilken dömdes för mord på 900 000 människor i bland annat Treblinka.

Denna hade som polis fått lära sig att det krävs fyra faktorer för att något skall vara ett brott. -1 ett subjekt som här var regeringen,- 2  ett objekt, judarna, - 3 en gärning - gasning och - 4 uppsåt. Han ansåg sig själv sakna uppsåt och kunde därmed frita sig från skuld.

Philip Zimbardo följde upp Milgrams experiment 1971 med det kända Stanford Prison Experiment

Här annonserade efter försökspersoner och bland 100 collegestudenter som testades och intervjuades valdes 24 som alla var friska och ostraffade. De var villiga att mot ersättning delta i ett experiment. Hälften fick spela fångvaktare och hälften fångar. På mindre än en vecka förvandlades ungdomarna dels till sadistiska fångvaktare och dels till undergivna offer vars hälsa äventyrades. Experimentet måste därför avbrytas efter endast denna första vecka fast det skulle pågått i två.

De som utföde det onda lät sig frestas av sina inre mörkare sidor då detta inte hindrades av dem som hade makt och auktoritet. Vi har olika lätt för att frestas till onda handlingar och i många sammanhang efterfrågas inte vårt eget samvete.

Zimbardo själv var som barn lämnad att klara sig själv och blev som han säger ''street-smart´. Han har sedan efter 30 års forskning bland annat gett ut boken The Lucifer effect, 2007. Den beskriver vad som kan göra hyggliga människor till plågoandar. Filmavsnitt kan ses på nätet.

Hur omständigheterna kan påverka vanliga människor ville han framför allt visa. För att förstå dynamiken i mänskligt handlande behövs därför två perspektiv ett individuellt och ett socialpsykologiskt. Om någon är magsjuk ger den som är individcentrerad medicin, medan den socialt inriktade undersöker samhällets vattentäkter. Psykiater, psykologer, pedagoger, terapeuter etc. brukar studera arv, uppväxt o.s.v. och intressera sig för individen och frågar vem, medan sociologen frågar vad. 

Institutioner kommer i blickpunkten som utlösare av våld. Själva institutionen kan utöva makt och definiera vad som är legalt och inte. Dess makt kommer i sin tur från djupare källor som stöpts i gjutformar av ideologi, religion, ekonomi och kultur.

Institutioner med kollektiv av soldater och befäl, fångar och vaktare, nykomlingar och äldre elever på internat samt människor i läger frestar till våld. De som hamnar i sådana yttre omständigheter befinner sig i en riskzon. Det är bäddat för våld om både makt och befogenheter är rigida liksom om motsatsen godtycke gäller. Om det råder osäkerhet kring vem som fattar beslut och man själv kan vara anonym så bidrar även detta till våld.

Genom att avhumanisera människor, ge dem nummer i stället för namn och förnedrande klädedräkt underlättas både vålds- och offermentalitet. Avhumaniserade enheter som invandrare, flyktingar, fångar, färgade och i synnerhet fiender kan leda till våld

Att ifrågasätta en auktoritet, ens i fantasin, framstår för en del som omöjligt i synnerhet om auktoriteten dessutom har makt. Många anser sig då fritagna från eget ansvar för de gärningar som uppmuntras eller avkrävs. Vi anpassar oss, fogar oss och lyder. Genom en klyvning i psyket kan man även hålla sig med två olika normer - en som fångvaktare och en som familjefar. Psykiskt är det även möjligt att göra sig okänslig och förstenad.

Att vi har ett eget ansvar för våra handlingar är något som Zimbardo upprepar som ett mantra och han har även studerat både vad som befordrar moraliskt handlande och vad som kan göra människor till hjältar.

Vi brukar mycket väl veta om vi handlar enligt vår egen moral eller inte, om vi skulle känna och tänka efter vilket redan Hanna Arendt framhöll.

Kompletterande tolkningar av Zimbardo har gjorts av flera med liknande experiment till exempel The Experiment "BBC Prison Study" 1  och  Banality of evil 2 

Vanliga anledningar till konflikt

Att leva är att möta konflikter, men också att försöka lösa dem och det är speciellt tre drivkrafter och allmänmänskliga känslor som brukar leda till konflikt, enligt filosofen Thomas Hobbs (1588–1679): vinningslystnad, misstro och värdighet. Hobbs såg den primitiva människan som fattig, smutsig, djurisk och kortvuxen. (Här refereras till Steven Pinker, Ett Oskrivet blad, 2006.)

Vinningslystnad  
Alexander den store

Vinningslystnad kan gälla områden som man konkurrerar om för att garantera överlevnad för en ökande befolkning. Då röjer man undan sådant som står i vägen och lägger beslag på det som kan utnyttjas vilket har varit den utlösande faktorn i 251 krig de senaste 200 åren. Angriparen har kalkylerat med erövringar till gagn för den egna nationen och "plogbillar har smits till svärd och söner sänts ut i krig".

På samma sätt handlar fattiga, unga, chanslösa män som försöker erövra status, pengar och kvinnor med de metoder som står dem till buds.

Mot ohämmad vinningslystnad har vi nu större insyn både när det gäller stater och banker. Vi handlar, läser, reser och får lättare att leva oss in i andra människors situation som att det till exempel finns miljontals arbetslösa unga män som behöver arbete som ger dem värdighet så att de kan bygga upp sina liv utan brottslighet.

Misstro
Misstro

Misstro väcks inom A om han har det bättre än B, för då kan B vilja ta något från A. En strategi är att försöka utestänga B vilket brukar vara lättare än att dela med sig. "Det är saligare att giva än att taga", men uppenbarligen svårare både individuellt och mellan länder.

Är A misstrogen måste han vara beredd att försvara sig till exempel med ett missilförsvar, men A känner sig kanske ändå inte trygg. Fienden B kan sabotera uppbyggnaden av försvaret innan det är färdigt eller förekomma med ett anfallskrig samt bilda allianser. Även A bildar allianser och sådana har bland annat stimulerat kapprustning.

Samma logik med oro för egen säkerhet och behov av allianser gäller för gangster- och maffiafamiljer.

Ofta får den svagare ge sig eller försöka bluffa och genomskåda andras bluff. Är man jämstarka kan bara en kamp fälla utslaget eller som en pojke sa: ”Vi slåss ju för att se vem som är starkast". Under kalla kriget utlovades att inte anfalla först och inte slå tillbaka med större kraft än den man blev utsatt för. Samma resonemang går igen vid blodshämnder. Bland beduiner i öknen finns inte någon polis att vädja till för ordning och bestraffning. Då får man lita till lagen om ''Öga för öga, tand för tand''.

Värdighet
Värdighet

Förödmjukelse hänger ihop med värdighet och heder. En struntsak som att bli förbigången i en kö inför åskådare kan utlösa våld särskilt om vederbörande är drogpåverkad. Det blir gräl, handgemäng osv. Även sociala orättvisor känns förödmjukande och leder till våld. Märker man dessutom att det som skulle vara rättvisa bara är hyckleri väcks ursinne. Stolthet och status som hotas väcker vrede och hämndbegär - allmänmänskliga känslor som ett samhälle har att räkna med.

Redan Hobbes förordade en organisation med makt att hålla alla i tukt och förmaning för att komma till rätta med våldet. Han önskade en styrande myndighet med monopol på att utöva våld, ett rättssystem och ett skiljedomsförfarande. Man kan säga att Hobbs misstrodde det civila samhället och mest litade till en maktfullkomlig suverän makt.

Filosofen John Lockes tänkte tvärtom och värnade först och främst om individens frihet. En ständigt pågående balansering, mellan dessa filosofier torde vara önskvärd. En modern tänkare inom området är Bertrand Russel som initierade den internationella brottmålsdomstolen.                                                                                       

IV

Dödsstraff

Amnesty finner att 102 länder har avskaffat dödsstraffet i lag och även i praktiken, men Japan, Indien och Pakistan har återupptagit det. Under 2015 väntade minst 20 292 fängslade på avrättning, de flesta i Kina, Pakistan, Iran, Saudiarabien, men mörkertalet är stort Av de 10 folkrikaste länderna är det bara två som inte har dödsstraff enligt Amnesty år 2016.

Samma år kom en ny bok av Lars Åke Augustsson, Dömd till döden som dessutom beskriver läget i Afrika, där närmare 20 länder söder om Sahara avskaffat dödsstraffet vilket är särskilt anmärkningsvärt för Sydafrika. Kina uppges avrätta 3000 per år och sedan använda kropparna som organbanker. I demokratin USA har antalet dödsstraff minskat, och landet bedriver avancerad forskning om dödsstraffet och aktivt motstånd pågår.

Tortyr

Tortyr är en form av maktutövning och ofta en handling som utförs på uppdrag av någon som företräder stater i vars system tortyr ingår. Tortyr förbjuds, förnekas eller accepteras av olika stater. Syftet med tortyr är ofta att tvinga fram uppgifter, en bekännelse eller att straffa. På 70-talet skrev Thomas Hammarberg inom Amnesty en rapport om tortyr och drev fram en konvention i FN som trädde i kraft år 1987. Trots att 146 av 193 länder undertecknat den förekom tortyr i minst 141 stater enligt Amnesty år 2015.

Antalet tillverkare och säljföretag i världen har ökat från 28 till över 130 stycken, enligt den rapport som Amnesty och Omega Research Foundation gjort 2014. Ett av de största företagen i Kina tjänar 100 miljoner dollar per år i export till afrikanska länder.

Många fransmän skrev böcker mot tortyr i samband med kriget i Algeriet. Störst genomslagskraft fick journalisten Henri Alleg - själv torterad av sina egna landsmän - med boken The Question, 1958. Han backades upp av Jean-Paul Sartre med ett mycket kraftfullt inlägg som ingår i den svenska översättningen Tortyren, 1958. Boken konfiskerades ett par gånger men har kommit ut igen och finns översatt till 19 språk.

Gestapo hade 8000 torterare vid andra världskrigets utbrott och sovjets hemliga polis 350 000. Antalet som blev torterade i Algeriet var 300 000, i Chile 400 000 o.s.v.

Den som torterar kan stänga av sina egna känslor eller erfara pervers, sadistisk njutning. Torteraren utför ett ''hantverk'' som kan läras med övning och enligt speciella instruktionsböcker som översatts till flera språk.

Industrin för tortyrredskap växer sedan ett par tiotal år och i Kina har tillverkare och säljföretag ökat från 28 till över 130. Exporten bara till Afrika ger 100 miljoner per år enligt Amnesty uppges i SvD. Inom EU är sådan tillverkning förbjuden.

Moderna metoder avser att ge mindre kroppsliga spår för att i stället använda psykiskt plågsamma ljud, social isolering och andra metoder för att bryta ner individer. Sömn- och koncentrationssvårigheter nämns ofta som bestående plågor.

En inflytelserik konstnär Ai Weiwei som tidigare misshandlats av polisen arresterades åter år 2011 och skriver efter 81 dagar i fönsterlös cell: "Du är i total isolering. Du vet inte hur länge du skall vara där, men du tror att de kan göra vad de vill med dig... Du tappar uppfattning om tiden. Du blir som galen".

Danmark har varit föregångare när det gäller rehabilitering av tortyrskadade människor och där har man också samlat världens största bibliotek i detta ämne.

Hur bemöter man flyktingar som utsatts för tortyr? - enligt uppskattning närmare 180 000 i Sverige. Därom skriver läkaren Tuire Toivanen och forskaren Susanna Toivanen i boken Utsatt för tortyr, 2014. Sverige kritiseras för att inte efterleva flera viktiga artiklar i en skrivelse mot tortyr som har den starkaste ställningen av alla i internationell rätt med universell jurisdiktion. Den används i många rättsfall världen över och en kommitté med 10 experter granska konventionsstaterna och håller förhör och avger rekommendationer.

Slaveriets historia

Slaveri

Slaveri har alltid funnits och enligt en uppskattning har 83 procent av alla jordbrukssamhällen använt sig av slavar. Värdefulla böcker i ämnet har skrivits av Dick Harrison, Slaveriets världsomspännande historia i tre delar, 2010- 03 -12 och han säger sig ha svårt att finna något ställe i världen där man inte använt slavar.

Nu har en film  kommit efter en bok "12 years a slave" där kanske för första gången en skrivkunnig man kunde berätta om sina år som slav. Han var en fri svart man i nordstaterna som 1853 kidnappades och såldes som slav till sydstaterna, men blev sedan frigiven.

Vi är väl medvetna om européernas slavhandel över Atlanten som omfattade 9–12 miljoner afrikanska slavar mellan 1400 och 1800. Slavhandeln skedde i samarbete med de afrikanska härskarna söder om Sahara som levererade slavarna. Fler dog på vägen till hamnarna än på resan över Atlanten. Mellan 30- och 60 procent av afrikanerna var redan slavar innan slavhandeln sattes i system av européerna.

Inte minst barn har exporterats och sålts som slavar. Kolonialmakterna behövde arbetskraft varför man samlade ihop fattiga, mer eller mindre föräldralösa barn och skickade dem över Atlanten.

Redan på 1500- talet hade en kyrkans man i Spanien skrivit en bok för att väcka opinion mot slaveriet och sedan följde bland andra Adam Scott under upplysningstiden. Under mottot ”He is your brother too” följde under lång tid en kamp och föst 1833 förbjöd britterna slaveriet.

-  Amerika förbjöd slaveriet 1865, men det kostade dem ett inbördeskrig.

-  Ryssland införde förbud 1861, Ottomanväldet 1882, Kina 1906, Oman 1970.

-  Arabvärlden hade satt i slaveriet i system redan på 700-talet och där togs slavar speciellt från Afrika och detta upphörde först mellan 1960-70.

Slaveriet återkom sedan  med nazismens och kommunismens arbetsläger.

Till brittiska kolonier över hela världen exporterades dock miljontals indier, där de fick arbeta under slavliknande förhållanden. Med indierna följde miljontals kineser, javaneser och japaner. Med billig, stulen arbetskraft finns alltid pengar att tjäna.

I slaveriets världshistoria har sålunda nästan alla del - Europa, Afrika, Amerika liksom Asien med arabvärlden. Särskilt de svarta ansågs stå på samma nivå som djuren och levde bara i nuet och sades ha "en särskilt tjock skalle" som gjorde att de inte kände slagen mot huvudet. De led inte på samma sätt som de vita. Utan slavar skulle allt kollapsa

Slaveri pågår fortfarande både fysiskt och psykiskt. Idag lever mer än 35 miljoner människor i slaveri enligt Global Slavery Index, 2014 varav enligt FN-organet ILO hälften är barn. Det handlar inte bara om lägerfångar. De flesta slavar hamnar i hushålls- eller jordbruksarbete. För människohandlarna är sexarbetare särskilt lönsamma och vinsten beräknades vara 230 miljarder kronor år 2006. Den som undanhåller ID-handlingar eller inte utbetalar lön till arbetare definieras också som slavdrivare.

Människohandel är också en form av slaveri och mot detta har 21 av EU:s 28 länder enats. Skärpta bestämmelser skall ingå i de olika ländernas lagstiftning och övervakningen skall förbättras. Utsatta för traffiking är både män, kvinnor och barn och verksamheten har tilltagit sedan år 2009. Man talar om en lönsam kinappningsindustri.  Hit kan även räknas kapning av fartyg.

Förtryckarteknik 

Man kan avpersonalisera och osynliggöra ett offer genom att undvika egennamn, förbjuda eget språk och egna tillhörigheter samt begränsa rörelsefriheten och undanhålla information. Dålig mat och usel bostad skärper nedvärderingen liksom anklagelser som att ”du tänker rymma, du luktar illa och du snattar och smittar”. Att förlöjliga och straffa på ett oberäkneligt sätt hör till. Hot, stryk och skrämsel, som att din familj kommer att dödas om …, skapar total undergivenhet.

Ofta har själva klädseln, om den inte bara varit trasor, markerat att någon är slav eller fånge. Nazisterna införde randiga dräkter i avsikt att förödmjuka judar och i fängelset Guantanamo bär fångarna orangefärgade overaller.

Slaven ser till att order uppfattas rätt, upprepar dem och utför dem snabbast möjligt. Om det inträffar olyckshändelser är felet alltid slavens och att argumentera är otänkbart.

Slaven kan med olika medel fås att lyda, men över hennes tankar råder ingen brukar det sägas. Tyvärr kan dock tankarna blockeras. De som länge utsatts för permanent ojämlikhet och blivit behandlade som objekt, löper risk att också betrakta sig själva på detta sätt. Det gäller människor i slavarbete, förtryckta män, kvinnor och barn och de kroniskt nödställda. Tyvärr blir många som tidigare varit förtryckta själva förtryckare om tillfälle ges. Antingen över eller under. Man har då identifierat sig med förtryckaren vilket ofta sker om det man utsatts för inte blir bearbetat och ifrågasatt.

Rasism

Alla människor föddes svarta och de som blev vita var de som begrep att de måste tvätta sig. En herrens ängel steg ner och uppmanade alla att gå ner till floden vid midnatt den fjärde fredagen i månaden. Ängels förklarade att de skulle bli vita och få håret utslätat. Men de dumma negrerna brydde sig inte om honom… När fredagen kom gick bara en ynka liten del ner till floden och började skrubba sig. Vattnet stod lågt, det var inte som gamla Missisippi, utan bara en ynklig rännil. Vid gryningen reste sig gamla tant Grinny Granny, stormodern till allihop, och klappade händerna. ”Gud i himlen negrerna blir vita” och hon vaggade ner till floden och alla de dumma niggrerna följde henne. Men vattnet hade nästan tagit slut så det räckte bara till händer och fotsulor. Därför är negrerna vita på de ställena. /Erik Homburger Erikson: Barnet och samhället, 1950.

"Inför slavens servilitet förlorar också härskaren sin mänsklighet och omvänt återvinner slaven sin mänsklighet inför en ödmjuk härskare''.

Fysiskt våld från män

Män står för 80-90 procent av allt våld i världen och av alla som dödas i samband med krig och väpnade konflikter är cirka 70 procent kvinnor och barn. Män är våldsammare än kvinnor vilket inte säger att kvinnor skulle vara mer godhjärtade - vilket är ett vanligt önsketänkande. Män utsätts själva för våld i militära och paramilitära sammanhang, vid initiationsriter och vid sexuella övergrepp, men detta förtigs vanligen av männen själva då det upplevs som alltför skamfyllt.

Våldtäkter har redan beskrivits i kap. 7.

Unga fattiga män anses allmänpsykologiskt vara en riskgrupp i sammanhang med våld. Bevisligen kan de fostras till ansvarsfulla ungdomar, föräldrar och medborgare. Om deras ökade energi inte kanaliseras i banor som lämpar sig för det samhälle de tillhör uppstår risk för våld.

Att arbeta, studera, gå till sjöss, göra värnplikten, engagera sig i idrott och ta förtroendeuppdrag förhindrar våld. Genom att tydligt markera och belöna olika steg i utvecklingen med betygsatta kunskaper och bevis på prestationer kan energin lockas in i önskvärda banor. Detta sker i viss mån genom skolans betygssystem och inom scoutrörelsen, det militära, frälsningsarmén och den akademiska världen.

Arbetslösa män med familj är en annan riskgrupp, i synnerhet om hustrun står för försörjningen. I en rapport från år 2007 meddelas av FN:s sektion för kvinnor (UNIFEM) att:

•  var tredje kvinna i världen kommer att bli utsatt för någon form av våld under sin livstid, till exempel misshandel, våldtäkt eller våldtäktsförsök. Detta är en högre riskfaktor för kvinnor än cancer, trafikolyckor, krig och malaria tillsammans

•  våld är en dominerande orsak till kvinnors ohälsa och död

•  hälften av alla kvinnor som mördas i världen dödas av sin nuvarande eller före detta partner. ¨Dom skriker och bråkar en massa, dom gråter... det är väl för att dom är kvinnor."

Här går mina tankar till Ludvig Igras bok: Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet, 2001

Fysiskt våld från kvinnor

Kvinnors våld bortförklaras ibland helt och hållet. Hon betraktas ofta som mindre ansvarig eller endast som medhjälpare till en man om hon utför våld. Vid barnamord har man vanligen endast bedömt detta som utslag av ett sjukt sinne eller som att vara offer för omständigheter.

Kvinnor utövar dock själva våld och då mot de svagare som tjänstefolk och - framför allt barnen. Enligt en undersökning från Indien år 2007 som omfattade 18 000 barn var det mammorna som svarade för de flesta övergreppen där 73 procent av pojkarna och 65 av flickorna utsattes för fysisk misshandel.

Även våld i karriärsyfte kan förekomma. En kvinnlig minister för familje- och kvinnoärenden i Rwanda, beordrade män att först våldta kvinnor och sedan döda dem. Detta förklarades med att hon ville vara duktig och ställa sig in hos sina överordnade. Kvinnors våld riktas annars ofta inåt mot den egna personen i form av att skära sig eller t.ex. begå självmord.

Svärmödrar, husmödrar och andra kan utöva nog så kännbart förtryck - om än inte fysiskt våld, mot underställda kvinnor.

Våld mot barn - direkt och indirekt

(Se kap. 8 Världens barn.)

Barn som far illa

Klicka på läktarbilden för större version

Litteratur:

Alleg, Henry, The Question, 1958

Angelöw, Bosse, Glädjerapporten, 2008

Arendt, Hanna, Eichman in Jerusalem, 1963

Arendt, Hanna, Om våld, 1970

Armstrong, Karen, Kampen för Gud, 2001

Berg, Lasse, Gryning över Kalahari, 2005

Berg, Lasse, Skymningssång i Kalahari, 2011

Christie, Niels, Fangevoktere i konsentrasjonsleire, 1952

Einstein, Albert o. Freud, Sigmund, Varför Krig?, 2003

Harrison, Dick, Slaveriets världsomspännande historia i tre delar, 2010- 03 -12

Homburger, Erik, Erikson: Barnet och samhället, 1950

Igra, Ludvig, Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet, 2001. Pocketbok  2011

de Waal, Frans, The age of empathy, 2009

Pinker, Steven, The blank slate: the modern denial of human nature, 2002

Pinker, Steven, Ett oskrivet blad, 2006

Pinker, Steven, The better angels of our nature, 2012

Rudolph J Rummel, se nätet!

Sartre, Jean-Paul, Tortyren,  1958

Seierstad, Åsne, Två systrar, 2016

Toivanen, Tuire & Toivanen, Susanna, Utsatt för tortyr, Att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar, 2014

Zimbardo, Philip, The Lucifer effect, 2007.

 

Läs vidare: Kap. 19 Världen rustar >