18 Om våld

 

Dödade av krig och diktatorisk maktDe ekonomiska kostnaderna för konflikt och våld under 2014 var 14,3 trilljoner US dollar vilket var 13,4 procent av den globala ekonomin enligt Ban Ki-moon 2016.

 

Rubriker:

I

Våld som fenomen

Krig

Skriften Varför krig?

Våldets lockelser

Icke-våld

Förföriska utopier

Terrorism

 

II

Folkmord - genocid 

      Democide

Internationella brottmålsinstitutionen, ICC

Hoppfullt - mindre våld

Våldet ökar igen

 

III

Slutsatser från djur till människa?

Att lyda auktoriteter    

Vanliga anledningar till konflikt

    Vinningslystnad, Misstro, Värdighet

 

IV

Dödsstraff

Tortyr

Slaveri

    Förtryckarteknik 

Fysiskt våld från män

Fysiskt våld från kvinnor

Våld mot barn - direkt och indirekt.

 

Litteratur

....................

 

I

Våld som fenomen

En dialog med en 11-årig pojke som går i psykoterapi: 

– "You play always wargames!

– (The boy answered promtly in a rather sharp tone of voice) Why not War! and added: War is the most funny thing I know!

– You think it is funny to get people injured and killed?

– Yes if they have deserved it!

– Deserved it?

– Behaved badly in some way against me, my family or my friends or my country.

– And if you get hurt or killed yourself?

– No, I will get out of it!

– Can you really be that sure?

-- (In a very determined voice) I am quite sure.

The rationality was always very illusory, careless and extremely superficial – especially in comparison with the very earnest, careful and clever planning and accomplishment of the war.

 

... I have met a lust for war among young professional soldiers, as well as among older soldiers who already had taken part in very cruel wars and were volontarily engaged in their second war in Korea.

… "This war was a miserable war, but it was better than no war at all!"

Ur Bengt Herulfs stencilerade föredrag 1985, ”Why not war?”  Bengt Herulf var en svensk läkare och psykoanalytiker som under en tid var verksam i Korea.

Barn med psykiska problem och förhärdade soldater som vant sig vid att kräva starka stimuli hjälper oss dock inte långt om vi vill förstå våld och krig i vidare mening.

.........

Örnen anfaller sitt byte för att överleva. Den följer sin natur men stämplas inte som ondsint. Offret försöker då försvara sig. Vi är precis som djuren, genetiskt programmerade att föra släktet vidare och försöka överleva. Vi kan till skillnad från djuren även använda vapen som är fristående från kroppen. Den som vinner finner detta gott. Den som förlorar finner det ont.

Att människor breder ut sig över nya ''tomma'' marker är inte ont ur mänsklig synpunkt. Ont blir det när någon med våld inkräktar på andra människors områden. De senare är då programmerade att försvara sig. När arkeologerna påträffat vapen är det dock inte självklart att dessa var avsedda för att användas mot människor utan mot djur.

Tendenser till fysiskt våld finns hos var och en av oss. Detta är en viktig insikt. Till och med spädbarn kan bitas, men våldsammast, relativt sett, är små tvååringar. De knuffar, sparkar och nyps rätt ohämmat och är oförmögna att samtidigt hantera motstridiga känslor. Därnäst kommer, enligt allmänpsykologiska erfarenheter, pojkar och sedan unga män upp i 30-årsåldern. Dessa aggressiva krafter brukar under uppväxten balanseras av en mer kärleksfull kraft.

Våld är en medfödd biologisk förmåga. Våld begås för det mesta av vanliga, relativt friska människor utan genetiska defekter. Vi är inte predestinerade att bruka våld utom i vissa sammanhang. Våld är en målinriktad verksamhet som styrs av mer eller mindre komplicerade överväganden i vår hjärna. Målen kan variera avsevärt och gälla alltifrån makt, ära, social rang, rädsla och till paranoida föreställningar. Omdömesförmågan kan slås ut av övermäktiga känslor, alkohol och droger.

Att bruka våld under affekt upplevs ofta som befriande, utan hämmande instanser med fullt emotionellt pådrag och kanske "i gott syfte" och "i gott sällskap".

Att inte bruka våld styrs av samma biologiska hjärna vars lika biologiska funktioner sker i högre hjärncentra som har till uppgift att behärska, besinna och förutse något. Dessa förmågor brukar utvecklas spontant och efter hand inom varje individ. Även dessa högre funktioner kan dock svikta under starka känslor, droger. masspåverkan eller vid hot, press, sömnbrist, förödmjukelse och liknande. Ofta är det en känsla av uppgivenhet inför att vara kuvad som sätter igång våldet. Även föräldrar som har större makt än sina barn kan känna sig i underläge och bli provocerade av olydiga, trilska ungar och slå dem i upphetsning.

I kraft av de högre cerebrala funktionerna har vi också ett legaliserat väl genomtänkt våld. Fängelser, isolering, tortyr och avrättningar hör hit. Detta våld brukar verkställas av någon som har dylikt till uppgift, men inte av den som fattar besluten. Även demokratiska stater bygger sin makt på rätten att kunna utöva tvång och visst våld inom lagens ramar. Vid krig legitimerar staten det våld som annars är förbjudet och många slipper då de inre restriktioner som följer med civilisation. I diktaturer har staten gett sig rätt att även utdöma dödsstraff. 

Krig

Vår historia är onekligen mycket blodig, det dödas i Gamla testamentet och på Colosseum miste flera miljoner människor livet. För att ta några exempel ingick tortyr systematiskt under den Spanska inkvisitionen och därefter följde två världskrig och många mindre.

Tidigare tänkte man sig att en enskild person kunde framkalla farsoter i krigiskt syfte och det har skrivits om Perikles pest, Konstantins pest och Gregorius den stores pest o.s.v. dessa farsoter som varit effektivare att ta människoliv än krig.

Alltifrån det tidigare NF som omvandlades till FN, kämpar vi fortfarande för att skapa den centrala makt till vilken ärenden om krig skall hänvisas, vilket skulle innebära att stater måste överlåta viss makt till FN, vilket de fortfarande inte vill.

Krig brukar vara en beteckning som gäller mellan stater där man först förklarat ett land krig och sedan fred. I vår tid ser vi dock hur t.ex. Ryssland anfaller ett annat land utan krigsförklaring och därför inte heller vill kalla detta krig utan "intervention".

Krig kan definieras som en legaliserad, organiserad och förberedd våldshandling som inkluderar grupper av människor i relativt komplexa handlingar av anfall och försvar, genomförda på ett rationellt sätt i avsikt att nå vissa mål.

Vi har också inbördeskrig och revolter inom stater, liksom terror mot den egna befolkningen. 

Krig går ut på att förstöra med fysiska, biologiska och mekaniska medel samt med eld. Syftet är vanligen att få ökad makt och att vinna något. Alla som deltar vid krigföring är inte speciellt aggressiva från början, men kan bli det. I grupp kan vi lojalt lyda de beslut som ofta tagits av överordnade. Man dödar ofta på kommando vilket inte hindrar att detta kan ske under stor upphetsning.

Krig för ''gentlemän'' skildras i hög grad av antika författare och senare har t.ex. Leo Tolstoj i romanen Krig och Fred, 1868, skrivit om romantiska män fyllda av entusiasm och drömmar om att bli hjältar och befordras. Ingenting går upp mot krig när det gäller att skapa nya roller och status. Kriget sågs som en sport och ett äventyr där man varken blev sårad eller sjuk och där döden upphöjdes till ett offer för fosterlandet. Sedan kom opersonliga avancerade krigsmaskiner.

Våld som kommer till handling är våld vare sig det utförs av en terrorist eller en hjälte. Det är de moraliska värderingarna som skiljer. Att försvara sig ses som legitimt och våld kan då vara moraliskt tillåtet. För en buddhist råder däremot i princip totalt förbud mot våld, vilket dock inte efterlevs.

Skriften Varför krig? 

Albert Einstein blev 1932 ombedd av Nationernas Förbund att välja både ett ämne och någon person att dryfta detta med. Frågan blev: "Finns det något sätt att förhindra krig?" och för meningsutbytet valde han Sigmund Freud. En kort brevväxling följde som finns separat utgiven på svenska i en liten, tunn bok, Varför krig, 2003. Båda blev sedan fördrivna under påföljande krig.

Min vuxne son läste boken och blev helt förstummad.

Einstein parade ihop rätt och makt och Freud spetsade till det med rätt och våld. Freud tar upp hur rätt och lagar utvecklas och visar hur lagar bestämmer vår grad av frihet. Lagarna anger såväl det våld som individer och stater kan använda liksom det våld som de måste avstå ifrån - och lagarna tjänar som individens skydd mot makten.

Einsteins fråga om vi kan fostra människor bort från krig besvarar Freud med en redogörelse för våra inre bevekelsegrunder samt hur dessa kan påverkas. Människans medfödda tendens till aggression kan inte avskaffas, däremot kan vår psykiska mognad i någon mån påverkas och där kan allt som gynnar kulturell utvecklingen, motverka krig.

För kulturell utveckling kan vi studera både den västerländska och andra högtstående civilisationer. Tidigare hade ämbetsmän, prästerskap och fakulteter inom juridik och medicin som grundval humaniora och klassiska språk. Denna gemensamma kunskapsgrund håller idag på att försvinna vilket redan Orwell visade med boken "1984" och senare Svetlana Aleksijevitj som går till försvar för "en själ som behöver berikas".

Kurser i liberal arts, - civilisationsstudier - börjar nu ingå vid amerikanska colleges och inom detta ämnesområde kan man även avlägga examen på vissa universitet. Även Sverige har nu sådana möjligheter.

Den moral och självbehärskning som långsamt växer fram inom en människa i social samvaro vet vi en hel del om bland annat tack vare psykoanalysens insikter om vårt fördolda inre vardagsarbete. Där brottas vi med att avveckla tron på att vara världens medelpunkt, där kämpar vi mot svartsjuka och avund, ilska och trots, tjurighet och hämndlystnad. Vi har också mer kunskap om rötterna till exempelvis sadistens njutning som kan spåras till den tidiga utvecklingen.

I tragiska fall växer inte ett samvete fram och vi kan i extrema fall få våldsverkare som ofta i grupp går till storms med rått våld, mot vad som helst som råkar vara aktuellt. Detta våld kan inte bortförklaras med sociala nedskärningar och dylikt och vad det än beror på måste det beivras.

Vrede räknas till en av de sju dödssynderna, men inte ens "helig vrede" legitimerar våld.

Godhet kräver kraft om den inte skall bli menlös. Om vi till vardags är blasé med inställningen det-kan-jag-i alla-fall-inte-göra-något-åt, då tappar vi den indignation, harm, förtrytelse och kraft som behövs för att gripa in åtminstone på något område och ta personligt ansvar med risk att bli obekväma. Är ''fienden'' tydlig engageras vi lättare. En bok av den nyligen avlidne Stéphane Hessel, som var med om att utforma förklaringen till de Mänskliga rättigheterna, hette Säg ifrån! och kom 2011.

Se även Dalai Lamas och Golemans projekt om att systematiskt odla inlevelse vilket beskrivs i kapitel 14.

Våldets lockelser

"Hämnden är min säger Herren" alltså inte  något som människor skall ägna sig åt i verkligheten.

I fiktionens världar kan vi däremot ta ut svängarna och i fantasin njuta av våldet och den ljuva hämnden med hjälp av berättarkonst, teater, litteratur och film. Inte minst i gamla sagor för barn fanns mycken grymhet.

Mordiska önskningar och fantasier

Enligt en undersökning i olika länder finns önskan om någons död hos 80 procent av kvinnorna och 90 procent av männen. Det kan gälla kärleksrivaler, styvföräldrar eller någon som förödmjukat oss offentligt. Även inom sport och vetenskap bekämpar och besegrar man varandra och rivaliteten är stundtals våldsam i sin intensitet - dock utan fysiskt våld.

Det fantiserade onda är romantiskt och rikt på omväxling, det verkliga onda är grått, enformigt, ödsligt och tråkigt.
Det fantiserade goda är också tråkigt, men det
verkligt goda är alltid nytt, sällsamt och hänförande.
   / Simon Weil, fransk filosof.

Icke-våld

Att frihet och demokrati har starkt samband med fred är en slutsats som Rummel kommer fram till då demokratier inte har gått i krig mot varandra sedan år 1816. Dock kan de stödja andras krig och agera odemokratiskt gentemot icke demokratiska länder. Vidare provocerar de med vapenutveckling och vapenhandel. Världens starkaste krigsmakter finns nu dels i en demokratisk stat och dels i en diktatur.

Gandhi var talesman för opposition utan våld och i vår tid har många rörelser börjat med att på ett fredligt sätt protestera mot auktoritära regimer.

Men hur har det gått? Fredliga folkprotester i t.ex. Syrien, Tunisien, Egypten, Ukraina, Jemen och Thailand har slagits ner. Alla regimer är faktiskt i viss mån beroende av dem de styr över och gynnar då särskilt landets militära, juridiska och politiska institutioner så att förtrycket kan fortgå.

Hade Gandhi fel med sina krav på fredlig opposition? För att lyckas, måste det enligt honom finnas disciplin och enighet och framför allt:

- krav på dialog                                                                                                                                - - att tänka på motståndarens situation utan syfte att krossa denne och                                                 - - slutligen krävs konstruktiva förslag för de ändringar man önskar få genomförda.

När dessa villkor saknats har proteströrelserna misslyckats.                                 

...............

Förföriska utopier

Stora ledare för våld som Stalin, Kadaffi och Amin för att nämna några, har kommit från olika samhällsklasser och religioner och de har haft olika grad av skolning samt politiskt stått både till vänster och höger. En forskare finner att de alla vuxit upp i en miljö med mycket våld och att de under sin barndom inte haft någon beskyddare. Infantila önskningar om allmakt och osårbarhet har sedan levt kvar och i förskräckande mån kunnat omsättas i verkligheten.

Trots hög intelligens, hög bildning och komna från välbärgade familjer visade till exempel ledarna för de röda khmererna i Kambodja att de ingalunda blivit mer empatiska och förnuftiga. I kraft av en utopisk ideologi med utopiska löften tog de sig rätten att välorganiserat tortera och döda en femtedel av den egna befolkningen vid mitten av 1970-talet.

Auktoritära narcissistiska personer med enkla budskap drar till sig personer som gärna bejakar hårda tag, våld och tortyr. Den som vill ha makt och känner medborgarnas missnöje kan dels skapa fruktbara visioner om att återupprätta en tidigare guldålder eller skapa ett framtida lyckorike genom att besegra motståndare. De kan vända uppmärksamhet mot yttre hot och måla upp en fiende som skapar rädsla, en fiende som utmålas hota kvinnor och barn. Att locka med utopier och verklighetsfrämmande drömmar är effektivt. Makt, våld och potenskänsla brukar höra ihop.

Exempel på nutida utopier:

- khmererna ville återgå till en tid som var god och ren och inte förpestad 
- kommunisterna skulle införa det klasslösa samhället
- nazisterna skulle verka för den rena rasen
. serberna återfå en förlorad serbisk storhetstid
- Saddam Hussein återupprätta Iraks antika historia med Nebudkadnessar som förebild
- hutierna i Rwanda återskapa tiden innan tutsierna kom till landet
- al-Qaida ett renrasigt samhälle där shiamuslimer skall uteslutas
- syriska baathideologer, renässans och återupprättelse av arabisk kultur
- nordkoreaner skapa ett land som inte kan erövras - senast det hände var 1945
- palestinier och israeler hänvisar till Gamla testamentet och                                                                   - IS vill verka för en muslimsk stat.

Terrorism                            

Att förlägga allt dåligt till en viss folkgrupp, ett land eller en religion är en enkel och ofta beprövad metod i synnerhet om den anförs av politiska ledare. Nästa steg är bara att förinta det onda så att endast det goda och rena finns kvar. I denna strävan är inget förbjudet - allt för den goda sakens skull - enkelt och bra. All moral förfaller och man bör därför se upp för renhetsfanatiker. Humor är det enda som möjligen biter på dessa enligt erfarenhet av författaren Amos Oz.

När allt är tillåtet i rasens namn får vi en Hitler, när allt är tillåtet i klasskampens namn får vi en Lenin, när allt är tillåtet i Guds namn finns inte längre några gränser för vad människor kan åstadkomma sammanfattar den nyligen avlidne franske filosofen André Glucksmann. Militarisering och våld mot kvinnor brukar följas åt.

Sexhandel med kvinnor och våldtäkter används systematiskt och blir en anklagelse mot de män som inte har kontroll över sina kvinnor. Att kidnappa människor och kräva ut pengar för lösen ger miljoner i utbyte.

Religiös fundamentalism genom tiderna såväl inom judendom, kristendom som islam skildras ingående av Karen Armstrong i boken Kampen för Gud, 2001.

Opposition från individer och grupper som känner sig trängda av det rådande samhället har alltid förekommit både med väl genomtänkta men ofta med enkla budskap. Somliga känner sig i praktiken statslösa och misstron mellan individ och stat är ofta ömsesidig. Man tar då saken i egna händer.

Var tid har sina metoder

Man förfogar i modern tid över vapen, träningsläger, underrättelsetjänst och propaganda på nätet. Man besväras inte av de lagar och skyldigheter som är rådande eftersom man anser sig själv utesluten. Man använder västerländska vapen samtidigt som man vill besegra västerländsk kunskap och teknologi och är emot västerländsk utbildning, materialistisk civilisation och andras imperialism.

En ny typ av mindre krig - förs nu av extremistiska rörelser som rättfärdigar våld som metod. Att bekämpa terrorister är svårt då där inte finns några fronter. Vi har nu rörelser som IS, al Haram, al Shabaab och Boko Haram. Särskilt drabbade är Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan och Syrien med 10 000-tals terroristattacker. Där avrättas människor vilket dock är mindre uppseendeväckande i de länder där dödsstraff förekommer.

Budskapen brukar vara enkla. Hopp till de hopplösa. För de områden som t.ex. IS lyckats erövra finns ibland en byråkrati till hands som avser att ge invånarna ett bättre och tryggare liv.

Man kan stirra sig blind på det laglösa våldet, men måste ändå fråga efter de bakomliggande förhållanden som driver fram dessa rörelser.

Vilka attraheras?

 Ofta är det vanliga rotlösa ungdomar som dras till terrorister och mer eller mindre organiserade paramilitära grupper. En del blir dock tvångsrekryterade. Många har vuxit upp i krass materialism, saknar arbete och känner sig varken tillhöriga eller önskade.

En del blir förförda till att göra en "rättfärdig sak" för att sedan komma till himlen där alla drömmar uppfylls, i annat fall väntar helvetet. "Varför vara en andra klassens norrman när man kan vara en fösta klassens muslim" skriver Åsne Seierstad i sin bok Två systrar, 2016. Från att känna sig värdelös kan man kämpa och bli hjälte. Sedan 2012 har 286 svenskar åkt till Syrien och Irak uppger Säpo 2015.

Dåligt samvete kan också finnas för lättja och viss kriminalitet. Kanske hade man tillgång till skola, men utnyttjade den inte och har då inget att skylla på. Småbrottslighet med droger vapen och tvättade pengar har ofta skyddats av omgivningen i städernas utkanter där polisen varit alltför överseende.

De som inte kan se fram mot ett vuxet liv blir lätt hatiska mot det samhälle där de lever. Ett inre tomrum uppstår med önskan om en ny tillhörighet. Man slår ner det som man hindrats att delta i och vill upprätta något bättre.

Den franske journalisten Nicolas Henin bekräftar ovan sagda. Han blev tagen som gisslan av IS, men sedan frigiven och hans erfarenheter finns nu i bokform. Han studerade sina vakter och fann dem ofta barnsliga och narcissistiska med önskan om att synas och komma i tv. En del kunde inte arabiska, en del lekte på ett sadistiskt sätt med sina fångar, andra var våldsamma och en var smart. Några hade tidigare varit smått kriminella och ville få en inre upprättelse genom att strida för en rättfärdig sak.

Avhoppare har undersökts och visat att det är mycket få som nämner religion eller ideologi som en avgörande orsak till den tidigare anslutningen. Såväl sociala som individualpsykologiska aspekter måste beaktas och forskning pågår framför allt om förebyggande åtgärder. Straff med isolering ger ingen bot.

Hur rekryteringen kan stoppas visar Emerich Roth som gjort stora insatser för barn och ungdomar i Sverige. Han ser skolan som den stora chansen där barn svältfödda på kärlek och faderligt stöd kan upptäckas och få hjälp. Sedan behöver de unga få arbete och en meningsfull gemenskap i det samhälle där de bor. Här går mina tankar till något i stil med Transitionel Towns vilka beskrevs i kap.11 och 12 samt till israels kibbutzer.

Terrorismen kostade världen 52,9 miljarder dollar redan 2014 enligt Global Terrorism Index. Summan gällde fastigheter och sjukvård dock inte säkerhetsvakter. Några datum: New York 11 september, Madrid 18 mars, London 7 juli, Mumbai 26 november, UtØja 22 juli och Paris 13 november.

II

Folkmord - genocide

Grekiska genos = ras,  cide = mörda och demo = folk (latin).

Begreppet folkmord - genocide -  infördes 1944 tack vare arbetet av juristen Rafhael Lemkin som var en polsk-judisk flykting. Folkmord gäller våld utfört av stater mot en grupp människor, men inte mot något som denna grupp gjort. En lag mot folkmord infördes sedan av FN år 1951.

Folkmord,  är nu straffbart enligt internationell rätt och definieras som att både med eller utan en regering, både direkt och indirekt, avsiktligt förgöra, helt eller delvis, en nationell, etnisk, religiös eller rasmässigt bestämd grupp. Detta har t.ex. gällt grupper av adelsmän och judar samt dem som bebor ett områden som man vill åt där t.ex. indianer bott.

Folkmord brukar ofta föregås av indoktrinering särskilt riktad till fattiga, arbetslösa ungdomar vilka uppmanas att delta i dödande, såsom under Hitler och senare i Kambodja, Bosnien, Kongo och Rwanda.

Mussolini säger rent ut. "Vårt program är enkelt. Det är ett försök att lösa problem med maskingevär och pistolskott."

Folkmord kan följa på politiska beslut som av Mussolini och Hitler eller som i Indien 1946 då hela folkgrupper av människor som tidigare varit grannar fördrevs. Både män och kvinnor, blev våldsverkare.

´Aldrig mer´ har det sagts och nu pågår ändå samma sak i Sudan, Syrien och Irak. Tidigare gällde det Turkiet som styrde etnisk rensning, dödsmarscher och massavrättningar av 30 000 armenier under åren 1915-1916 och nu har vi IS. Både ras, religion, ideologi, nationalism, etniska motsättningar, girighet och avund samt önskan om makt utlöser folkmord. Till hjälp finns som nämnts utopier, modern teknik, medier och propaganda.

År 2016 pågår utrotning av flera minoriteter såsom ickemuslimer och kristna inom vissa områden.

Även våldtäkterna i Rwanda bedömdes för första gången som en form av folkmord.

Democide

Statsvetaren professor Rudolph J. Rummel frågade sig varför man bara skall räkna med dödande av definierade grupper och införde begreppet democide.

Varför inte också räkna med mördande som utförs under en regerings auktoritet när det gäller enskilda som demonstrerar eller dissidenter? Eller mot oskyldiga bybor, bönder och civila? Rummel inkluderar även indirekt dödande då människor torteras till döds i fängelser, våldtas, arbetar ihjäl sig i koncentrationsläger eller dör av hunger som kunde ha förhindrats. Sådant dödande kan pågå av ideologiska skäl.

Av hans många skrifter finns en hel del på nätet varifrån siffror hämtats till bilden överst i kapitlet. Hitler, Stalin och Mao använde sig alltså av både genocide och democide.

Internationella brottmålsdomstolen - ICC

Fredspalatset i Haag invigdes redan 1913, men den Permanenta Internationella Domstolen, International Criminal Court, ICC i nuvarande form trädde i kraft först år 2002. Detta sedan 124 stater undertecknat en konvention som 77 stater ratificerat.

Syftet med ICC är att kunna bestraffa folkmord och även övergrepp mot civila. Enligt stadgarna kan ICC inte ingripa om brottet utreds eller har utretts av en stat som dels är villig och dels har förmåga att själv utreda och lagföra ett brott. Endast ärenden från personer som tillhör ett land som undertecknat överenskommelsen kan behandlas av domstolen och samma sak gäller stater.

USA är inte medlem i den internationella brottmålsdomstolen, ICC och en amerikan garanteras därför att aldrig behöva åtalas för folkmord, brott mot mänskligheten eller krigsförbrytelser. Han döms efter de egna landets lagar och en dom i en delstat skall inte kunna överklagas i Genève. Inte ens vid Folkmordskonferensen i Stockholm 2004 gick USA med på att se ICC som ett redskap i kampen mot folkmord.

Kritik har kommit från afrikanska ledare som anser att domstolen är rasistisk och om de skulle dra sig ur hotas hela domstolens existens. Ofta är det afrikanska presidenter som anklagats, och dessa har då anmälts till ICC av länderna själva. Hotet att lämna ICC motverkas dock av flera  stater.                                 

Hoppfullt - mindre våld

Efter budet "öga för öga" kom "vänd andra sidan till".

- I boken Glädjerapporten, 2008 har Bosse Angelöw sammanställt nedanstående punkter som han hämtat från Human Security Report och Human Security Brief:

•  Antalet väpnade konflikter har minskat med 40 % sedan år 1992

•  de dödligaste konflikterna, de som krävt 1000 dödsoffer eller fler, har haft ännu mer dramatisk nedgång med hela 80 %

•  antalet internationella kriser, som ofta leder till krig, minskade med 70 % under åren 1981–2001

•  antalet dödade i krig har minskat dramatiskt. Mellan 1950 - 2006 minskade antalet människor som i genomsnitt dödades i varje väpnad konflikt med 99 %. Från 38 000 år 1950, till 500 år 2006

•  folkmord och andra former av massdödande har sjunkit med 80 % mellan åren 1989 - 2001.

Tre huvudsakliga skäl till färre krig och färre döda anses vara slut på kolonialism, slut på kalla kriget och internationella insatser ledda av FN. Vid dessa har FN samarbetat med många andra organisationer och institutioner. Dock kvarstår kritiken mot FN:s brist på framgång vid förhandlingar och att FN ibland griper in för sent.

- Fredsforskaren Peter Wallensten som forskat om konflikter i över 40 år vid Uppsala Conflict Data Program, UCDP visar att krig kan pågå trots regeringarnas fredsavtal om landet varit splittrat. Detta gäller i Afghanistan, Jemen, Pakistan, Sudan och Irak.

Medierna bevakar inte alla krig lika mycket varför vi får en skev bild av verkligheten vilket i sin tur påverkar politik och hjälpinsatser. Ett av de två största krigen sedan andra världskriget pågår sedan år 1998 i Kongo medan ett tjugotal länder mer eller mindre illegalt handlar med landets råvaror. Större uppmärksamhet fick Koreakriget redan medan det pågick med 4,5 - 7 miljoner döda och Vietnamkriget med 3 miljoner.

- Psykologiprofessorn Steven Pinker vid Harvard University kom med en hoppfull bok, 2012, The better angels of our nature. Budskapet är även här att våldet i världen avtagit dramatiskt sedan andra världskriget.

- Antal krig med kärnvapen - 0  (trots att kärnvapenländer fört krig)

- väpnade stormaktskonflikter - 0

- krig i Västeuropa - 0

- krig mellan mindre utvecklade länder - 0

- ockupation mellan utvecklingsländer - 0

- internationellt erkända stater som gått under genom erövring - 0

------------

- Årliga mord i dagens Europa per 100 000 invånare visar siffran -1

  att jämföras med årliga mord under medeltiden som var - 100

- Årliga mord bland naturfolk, vilka ofta anses

  som speciellt fredliga, uppgår för inuiter till - 100

De 14 länder som toppar listan för mord visar ett genomsnitt på 30 mord per 100 000 invånare och dit hör El Salvador, Irak, Jamaica och Sydafrika.

Pinker söker givetvis efter förklaringar och kommer fram till två:

1  Vi är numera indelade i stater medan mänskligheten tidigare till 99 procent levt statslösa samhällen och stater är bara en tredjedel så våldsamma. Om staten är svag kan våldet fortsätta och detta beror delvis på de konstlade gränser som en gång drogs upp av de segrande makterna.

Stater kan införa kontroll av sina medborgare och straffa dem som bryter mot dess lagar. Vidare kan staten på ett lagligt sätt driva in skatter som i sin tur främjar infrastruktur, hälsa och utbildning etc. Stater kan tyvärr även bedriva statsterrorism mot sina medborgare, men stater skulle ändå i stort sett göra oss mindre utsatta för våld. I Afrika ökar nu antalet stater samtidigt som krigen minskar.

•  2  Stater växelverkar med kapitalismen. Här hänvisar Pinker till sociologen Norbert Elias som hävdar att statens monopol på våld gör det dyrt för enskilda att begå brott och att friare marknader och större rörlighet både gör oss mer humana och förbättrar ekonomin.

Men att antalet mord har gått ner från 100 till 10 per 100 000 invånare och sedan sjunkit till 1 i Europa förklaras knappast av statsbildningar utan här åberopar Pinker något annat. Detta skulle bero på:

- den humanitära revolutionen där det offentliga rummet har vidgats genom läskunnighet och urbanisering. Vi har fått fler kontaktytor och kan kommunicera som aldrig förr. Vi har blivit mer upplysta och härigenom anser han att vår självbehärskning, sinnet för proportioner och förmågan att tänka abstrakt har stärkts.

Sådana förmågor i förening med våra starka sociala behov och den vikt vi lägger vid att vara som de andra i gruppen ser han som goda tecken. När ledarna och människogrupperna blir förnuftigare pekar det fram mot en värld med mindre våld.

Två år senare återkommer Pinker tillsammans med Andrew Mack med samma budskap. För mord, dråp, beskjutning, barnmisshandel går utvecklingskurvorna åt rätt håll. De visar att merparten av stater blivit mer demokratiska och att Ryssland och Kina blivit mindre auktoritära än under Stalin, Brezhnev och Mao. Dock  uppmärksammar de annekteringen av Krim och isamistiska grupper.

The world is not Falling apart. www.slate.com/articles/news_and_ politics/foreigners/2014 

Så långt Pinker.

Våldsbrotten i USA hade sjunkit från 14,5 miljoner till 9,5 miljoner mellan 1990 och 2016.  /Rosling, 2017.

Våldet ökar igen

På senare år skulle överfallen i Sverige vara 800-900 per 100 000 invånare mot runt 600 i Finland, England och Belgien. År 2017 hade Sverige endast hälften så många poliser per capita som jämförbara länder.

Tyvärr har våldet i världen ökat igen från 2014 med 40 väpnade konflikter på 27 olika ställen. Efter en optimistisk period av globalisering, teknikutveckling och minskad fattigdom.

Från år 2010 till och med 2015 har antal konflikter i världen gått från 59 till 123 och antal dödsoffer från 30 706 till 118 788.

Global Peace index har listat vad som bidrar till fred och kommit fram till 8 pelare. Som vanligt kunde man säga gäller det bra institutioner, marknader som fungerar, resurser som fördelas rättvist, gemensamma normer, bra förhållande till grannländer, yttrandefrihet, starkt humankapital och sist men inte minst liten korruption.

Man har dessutom rangordnat länders fredlighet där Island, Danmark och Österrike kommer högst, med Sverige först på plats 13  eftersom vi säljer mycket vapen. Sämst till ligger 9 länder i Afrika med t.ex. Libyen, Mali, Nigeria och Sydsudan och 3 länder i Asien, Syrien, Irak och Jemen.  

Att bemöta våld kostar pengar. Hela 13,4 procent av världens BNP går åt för att  bekämpa terrorism, betala militära utgifter, säkerhet, FN:s styrkor m.m. enligt en uppskattning.                

III

Slutsatser från djur till människa?

''Ädla vildar'' eller ''djuriska förfäder'' är en fråga som vetenskapsmännen fortfarande strider om. Som om det vore ett antingen eller. Det finns fortfarande levande människor, så kallade urfolk där en del lever i fredliga samhällen och andra i aggressiva samhällen. I Kalahari i Afrika finns en fredlig stam, med viss odling och I Nya Papua Guinea en stam av huvudskallejägare beskriven av den legendariske forskaren Sten Bergman på femtiotalet.

Forskarna har mest studerat djurens aggressiva beteenden och nöjt sig med att studera vissa arter av apor som schimpanser, men varit okunniga om andra som bonoboer.

De har varit ointresserade av att se, höra och tala om djurens fredliga sidor och deras förmåga till inlevelse. Detta beklagar både primatologen, professor Frans de Waal i sin bok The age of empathy, 2009 och forskaren och författaren Lasse Berg i sina båda böcker om Gryning över Kalahari, 2005, och Skymningssång i Kalahari 2011.

De tre aporna som håller för ögon, öron och mun

                                                               ''Primatologer''

Viss enighet råder om att jägare och samlare tenderar att vara fredligare än jordbrukare. Vi skulle då ha en lång fredlig förhistoria innan  vi började med jordbruk som kräver mer arbete gör oss bofasta. Då behövs både dragdjur och redskap och möjlighet att lagra skördar. Man får därmed något att värna om och försvara mot inkräktare samtidigt som ibland ett överflöd kan växa fram. 

De tidigaste människorna levde i små grupper med inbördes hjälpsamhet vilket de var tvungna till för att överleva.

Vi nutidsmänniskor lever dock inte i mindre grupper utan ingår i allt större enheter och allianser. Moralen hos ledarna inom politik, ekonomi och tillämpad vetenskap blir allt viktigare vilket visas av t.ex. Mao och Xi-Jinping.

Att lyda auktoriteter

Nils Christie i Norge gjorde i samband med andra världskriget en undersökning om våld som publicerades i boken Fangevoktere i konsentrasjonsleire, 1952. Han lär först ha mötts av iskall tystnad, men inte senare.

Hannah Arendt, filosof med egen erfarenhet av koncentrationsläger publicerade år 1963 skriften Eichmann in Jerusalem där hon myntade begreppet den banala ondskan. Några år senare kom boken Om våld på svenska. Hon tog upp en allmänmänsklig tendens nämligen att avstå från att tänka själv och i stället identifiera sig med grupper och makthavare "i gott syfte". Då slipper man lyssna till sitt eget samvete och sitt eget ansvar. Hon hävdade att tänkandet sker i en inre dialog som leder till omdöme och förmåga att tänka sig in i andra. Hur hade Eichman svarat på frågan - ''Vad anser du själv?''

Vi brukar mycket väl veta om vi handlar enligt vår egen moral eller inte, om vi skulle känna och tänka efter.

Gitta Sereny är en annan kvinna, journalist, som skrivit om Franz Stangl vilken dömdes för mord på 900 000 människor i bland annat Treblinka.

Denna hade som polis fått lära sig att det krävs fyra faktorer för att något skall vara ett brott. -1 ett subjekt som här var regeringen,- 2  ett objekt, judarna, - 3 en gärning - gasning och - 4 uppsåt. Han ansåg sig själv sakna uppsåt och kunde därmed frita sig från skuld.

Experiment av Stanley Milgram, vid Yale University, med en serie välkända socialpsykologiska experiment gjordes ett par år efter rättegången mot Eichmann 1961.

Milgram ville studera vår benägenhet att lyda auktoriteter genom att uppmana försökspersoner att utsätta en dold person för allt svårare smärtor via fingerade elektriska stötar - ända upp till mycket farlig strömstyrka. Varför? Jo för något så oskyldigt som att offret inte kunna säga efter en serie ord. Dessa serier blev allt svårare liksom bestraffningarna. Försökspersonen kunde höra offret som var instruerad att låtsas reagera med allt högre skrik.

Resultatet blev att endast 35 % valde att inte lyda forskaren utan i stället valde att sluta tillfoga en okänd person ökande smärtor. När försöksledaren lämnade rummet ''fuskade'' dock många av de övriga och gav svagare elstötar.

Experimentet handlar om val. Försökspersonerna hade två alternativ - att inte vara till lags - eller att lyda. Personen kunde välja att överlämna ansvaret till en auktoritet och välja att utan personlig animositet eller att utan större anledning tillfoga en annan människa smärta och välja att tjäna vetenskapen. Att inte medverka hade varit fullt möjligt och inte kostat något, men endast en tredjedel vägrade lyda.

Philip Zimbardo följde upp Milgrams experiment 1971 med det kända Stanford Prison Experiment

Han annonserade efter försökspersoner och bland 100 collegestudenter som testades och intervjuades valdes 24 som alla var friska och ostraffade. De var villiga att mot ersättning delta i ett experiment. Hälften fick spela fångvaktare och hälften fångar. På mindre än en vecka förvandlades ungdomarna dels till sadistiska fångvaktare och dels till undergivna offer, vars hälsa äventyrades. Experimentet måste därför avbrytas efter endast en första vecka fast det skulle pågått i två.

De som utförde det onda lät sig frestas av sina inre mörkare sidor då detta inte hindrades av dem som hade makt och auktoritet. Vi har olika lätt för att frestas till onda handlingar och i många sammanhang efterfrågas inte vårt eget samvete.

Zimbardo själv var som barn lämnad att klara sig själv och blev som han säger ''street-smart´. Han har sedan efter 30 års forskning bland annat gett ut boken The Lucifer effect, 2007. Den beskriver vad som kan göra hyggliga människor till plågoandar. Filmavsnitt kan ses på nätet.

Hur omständigheterna kan påverka vanliga människor var det han framför allt ville visa. För att förstå dynamiken i mänskligt handlande behövs därför två perspektiv ett individuellt och ett socialpsykologiskt. Om någon är magsjuk ger den som är individcentrerad medicin, medan den socialt inriktade undersöker samhällets vattentäkter. Psykiater, psykologer, pedagoger, terapeuter etc. brukar studera arv, uppväxt o.s.v. och intressera sig för individen och frågar vem, medan sociologen frågar vad. 

Institutioner kommer i blickpunkten som utlösare av våld. Själva institutionen kan utöva makt och definiera vad som är tillåtet och inte. Dess makt kommer i sin tur från djupare källor som stöpts i gjutformar av ideologi, religion, ekonomi och kultur.

Institutioner med kollektiv av soldater och befäl, fångar och vaktare, nykomlingar och äldre elever på internat samt människor i läger frestar till våld. De som hamnar i sådana yttre omständigheter befinner sig i en riskzon. Om både makt och befogenheter är rigida är det bäddat för våld liksom om motsatsen godtycke gäller. Om det råder osäkerhet kring vem som fattar beslut och om man själv kan vara anonym så vädjar detta till våra sämre sidor.

Genom att avhumanisera människor, ge dem nummer i stället för namn och förnedrande klädedräkt underlättas både vålds- och offermentalitet. Sådana avhumaniserade enheter är invandrare, flyktingar, fångar, färgade och i synnerhet fiender och kan leda till våld.

Att ifrågasätta en auktoritet, ens i fantasin, framstår för en del som omöjligt i synnerhet om auktoriteten dessutom har makt. Många anser sig då fritagna från eget ansvar för de gärningar som uppmuntras eller avkrävs. Vi anpassar oss, fogar oss och lyder. Genom en klyvning i psyket kan man även hålla sig med två olika normer - en som fångvaktare och en som familjefar. Psykiskt är det även möjligt att göra sig okänslig och förstenad.

Att vi har ett eget ansvar för våra handlingar är något som Zimbardo upprepar som ett mantra och han har även studerat både vad som befordrar moraliskt handlande och vad som kan göra människor till hjältar.

Kompletterande tolkningar av Zimbardo har gjorts av flera med liknande experiment till exempel The Experiment "BBC Prison Study" 1  och  Banality of evil 2. 

Vanliga anledningar till konflikt

Att leva är att möta konflikter, men också att försöka lösa dem och det är speciellt tre drivkrafter och allmänmänskliga känslor som brukar leda till konflikt, enligt filosofen Thomas Hobbs (1588–1679): vinningslystnad, misstro och värdighet.

För nedanstående  text är referenten Steven Pinker, Ett Oskrivet blad, 2006.)

Vinningslystnad  
Alexander den store

Vinningslystnad kan gälla områden som man konkurrerar om för att garantera överlevnad för en ökande befolkning. Då röjer man undan sådant som står i vägen och lägger beslag på det som kan utnyttjas vilket har varit den utlösande faktorn i 251 krig de senaste 200 åren. Angriparen har kalkylerat med erövringar till gagn för den egna nationen och "plogbillar har smids till svärd och söner sänts ut i krig".

På samma sätt handlar fattiga, unga, chanslösa män som försöker erövra status, pengar och kvinnor med de metoder som står dem till buds.

Mot ohämmad vinningslystnad har vi nu större motkrafter både när det gäller stater och banker. Vi handlar, läser, reser mer.

Misstro
Misstro

Misstro väcks inom A om han har det bättre än B, för då kan B vilja ta något från A. En strategi är att försöka utestänga B vilket brukar vara lättare än att dela med sig. "Det är saligare att giva än att taga", men uppenbarligen svårare både individuellt och mellan länder.

Är A misstrogen måste han vara beredd att försvara sig till exempel med ett missilförsvar, men A känner sig kanske ändå inte trygg. Fienden B kan sabotera och bilda allianser. Även A bildar allianser och sådana har bland annat stimulerat kapprustning.

Samma logik med oro för egen säkerhet och behov av allianser gäller för gangster- och maffiafamiljer.

Ofta får den svagare ge sig eller försöka bluffa och genomskåda andras bluff. Är man jämstarka kan bara en kamp fälla utslaget eller som en pojke sa: ”Vi slåss ju för att se vem som är starkast". Under kalla kriget utlovades att inte anfalla först och inte slå tillbaka med större kraft än den man blev utsatt för. Samma resonemang går igen vid blodshämnder. Bland beduiner i öknen finns inte någon polis att vädja till för ordning och bestraffning. Då får man lita till lagen om ''Öga för öga, tand för tand''.

Värdighet
Värdighet

Förödmjukelse hänger ihop med värdighet och heder. En struntsak som att bli förbigången i en kö inför åskådare kan utlösa våld, särskilt om vederbörande är påverkad. Det blir gräl, handgemäng osv. Även sociala orättvisor känns förödmjukande och leder till våld. Märker man dessutom att det som skulle vara rättvisa bara är hyckleri väcks ursinne. Stolthet och status som hotas väcker vrede och hämndbegär - allmänmänskliga känslor som ett samhälle har att räkna med.

Redan Hobbes förordade en organisation med makt att hålla alla i tukt och förmaning för att komma till rätta med våldet. Han önskade en styrande myndighet med monopol på att utöva våld, ett rättssystem och ett skiljedomsförfarande. Man kan säga att Hobbs misstrodde det civila samhället och mest litade till en maktfullkomlig suverän makt som vi saknar.

Filosofen John Lockes tänkte tvärtom och värnade först och främst om individens frihet. En ständigt pågående balansering, mellan dessa filosofier torde vara önskvärd. En modern tänkare inom området är Bertrand Russel som initierade den Internationella brottmålsdomstolen.                                                                                       

IV

Dödsstraff

Amnesty är den organisation som sedan 70-talet har kämpat mot dödsstraffet och 2017 har 105 länder både i lag och praktik avskaffat det. Dock har det återupptagits i Japan, Indien och Pakistan. Under 2015 väntade minst 20 292 fängslade på avrättning, de flesta i Kina, Pakistan, Iran, Saudiarabien, men mörkertalet är stort. Av de 10 folkrikaste länderna är det bara två som inte hade dödsstraff år 2016.

Samma år kom en ny bok av Lars Åke Augustsson, Dömd till döden som dessutom beskriver läget i Afrika, där närmare 20 länder söder om Sahara avskaffat dödsstraffet. Kina uppges avrätta 3000 per år och sedan använda kropparna som organbanker. I demokratin USA har antalet dödsstraff minskat, och landet bedriver avancerad forskning om dödsstraffet och aktivt motstånd pågår.

Tortyr

Tortyr är en form av maktutövning och ofta en handling som utförs på uppdrag av någon som företräder stater i vars system tortyr ingår. Olika stater förbjuder, förnekar eller accepterar tortyr. Syftet är ofta att tvinga fram uppgifter, en bekännelse eller för att straffa. På 70-talet skrev Thomas Hammarberg inom Amnesty en rapport om tortyr och drev fram en konvention i FN som trädde i kraft år 1987. Trots att 146 av 193 länder undertecknat den förekom tortyr i minst 141 stater enligt Amnesty år 2015.

Industrin för tortyrredskap växer sedan ett par tiotal år. Kinesiska tillverkare och säljföretag har ökat från 28 till över 130. Exporten bara till Afrika ger 100 miljoner per år enligt Amnesty. Inom EU är sådan tillverkning förbjuden.

Många fransmän skrev böcker mot tortyr i samband med kriget i Algeriet. Störst genomslagskraft fick journalisten Henri Alleg - själv torterad av sina egna landsmän - med boken The Question, 1958. Han backades upp av Jean-Paul Sartre med ett mycket kraftfullt inlägg som ingår i den svenska översättningen Tortyren, 1958. Boken konfiskerades ett par gånger, men har kommit ut igen och finns översatt till 19 språk.

Gestapo hade 8000 torterare vid andra världskrigets utbrott och sovjets hemliga polis 350 000. Antalet som blev torterade i Algeriet var 300 000, i Chile 400 000 o.s.v.

Den som torterar kan stänga av sina egna känslor eller erfara pervers, sadistisk njutning. Torteraren utför ett ''hantverk'' som kan läras med övning och enligt speciella instruktionsböcker som översatts till flera språk.

Moderna metoder avser att ge mindre kroppsliga spår för att i stället använda psykiskt plågsamma ljud, social isolering och andra metoder för att bryta ner individer. Sömn- och koncentrationssvårigheter nämns ofta som bestående plågor efter tortyr..

En inflytelserik konstnär Ai Weiwei som tidigare misshandlats av polisen arresterades åter år 2011 och skriver efter 81 dagar i fönsterlös cell: "Du är i total isolering. Du vet inte hur länge du skall vara där, men du tror att de kan göra vad de vill med dig... Du tappar uppfattning om tiden. Du blir som galen".

Danmark har varit föregångare när det gäller rehabilitering av tortyrskadade människor och där har man också samlat världens största bibliotek i detta ämne.

Läkaren Tuire Toivanen och forskaren Susanna Toivanen har skrivit boken Utsatt för tortyr, 2014. Enligt uppskattning finns det närmare 180 000 torterade människor i Sverige.

Slaveriets historia

Slaveri

Slaveri har alltid funnits och enligt en uppskattning har 83 procent av alla jordbrukssamhällen använt sig av slavar. Värdefulla böcker i ämnet har skrivits av Dick Harrison, Slaveriets världsomspännande historia i tre delar, 2010 -03 -12 och han säger sig ha svårt att finna något ställe i världen där man inte använt slavar.

Nu har en film  kommit efter en bok "12 years a slave" där kanske för första gången en skrivkunnig man kunnat berätta om sina år som slav. Han var en fri svart man i nordstaterna som 1853 kidnappades och såldes som slav till sydstaterna, men han blev sedan frigiven.

Vi är väl medvetna om européernas slavhandel över Atlanten som omfattade 9–12 miljoner afrikanska slavar mellan 1400 och 1800. Slavhandeln skedde i samarbete med de afrikanska härskarna söder om Sahara som levererade slavarna. Fler dog på vägen till hamnarna än på resan över Atlanten. Mellan 30 och 60 procent av afrikanerna var redan slavar innan slavhandeln sattes i system av européerna.

Inte minst barn har exporterats och sålts som slavar. Kolonialmakterna behövde arbetskraft varför man samlade ihop fattiga, mer eller mindre föräldralösa barn och skickade dem över Atlanten.

Redan på 1500- talet hade en kyrkans man i Spanien skrivit en bok för att väcka opinion mot slaveriet och sedan följde bland andra Adam Scott under upplysningstiden. En kamp under mottot ”He is your brother too” följde .men först

-  Britterna var först med att förbjuda slaveriet 1833.

-  Amerika förbjöd det 1865, men det kostade dem ett inbördeskrig.

-  Ryssland införde förbud 1861, Ottomanväldet 1882, Kina 1906, Oman 1970.

-  Arabvärlden hade satt i slaveriet i system redan på 700-talet och där togs slavar speciellt från Afrika och detta upphörde först mellan 1960-70.

-  Slaveriet återkom sedan  med nazismens och kommunismens arbetsläger.

Till brittiska kolonier över hela världen exporterades dock miljontals indier, där de fick arbeta under slavliknande förhållanden. Med indierna följde miljontals kineser, javaneser och japaner. Med billig, stulen arbetskraft finns alltid pengar att tjäna.

I slaveriets världshistoria har sålunda nästan alla del - Europa, Afrika, Amerika liksom Asien med arabvärlden. Särskilt de svarta ansågs stå på samma nivå som djuren och levde bara i nuet och sades ha "en särskilt tjock skalle" som gjorde att de inte kände slagen mot huvudet. De led inte på samma sätt som de vita.

Slaveri pågår fortfarande både fysiskt och psykiskt. Idag lever mer än 35 miljoner människor i slaveri enligt Global Slavery Index, 2014 varav enligt FN-organet ILO hälften är barn. Det handlar inte bara om lägerfångar. De flesta slavar hamnar i hushålls- eller jordbruksarbete. Den som undanhåller ID-handlingar eller inte utbetalar lön till arbetare definieras som slavdrivare.

Människohandel är också en form av slaveri och mot detta har 21 av EU:s 28 länder enats. Skärpta bestämmelser skall ingå i de olika ländernas lagstiftning och övervakningen skall förbättras. Utsatta för traffiking är både män, kvinnor och barn och verksamheten har tilltagit sedan år 2009.

För människohandlarna är sexarbetare särskilt lönsamma och vinsten beräknades vara 230 miljarder kronor år 2006. Man talar om en lönsam kinappningsindustri. Hit kan även räknas kapning av fartyg.

Förtryckarteknik 

Man kan avpersonalisera och osynliggöra ett offer genom att undvika egennamn, förbjuda eget språk och egna tillhörigheter samt begränsa rörelsefriheten och undanhålla information. Dålig mat och usel bostad skärper nedvärderingen liksom anklagelser som att ”du tänker rymma, du luktar illa och du snattar och smittar”. Att förlöjliga och straffa på ett oberäkneligt sätt hör till. Hot, stryk och skrämsel, som att din familj kommer att dödas om …, skapar total undergivenhet.

Ofta har själva klädseln, om den inte bara varit trasor, markerat att någon är slav eller fånge. Nazisterna införde randiga dräkter i avsikt att förödmjuka judar och i fängelset Guantanamo bär fångarna orangefärgade overaller.

Slaven ser till att order uppfattas rätt och utför dem snabbast möjligt. Om det inträffar olyckshändelser är felet alltid slavens och att argumentera är otänkbart.

Slaven kan med olika medel fås att lyda, men över hennes tankar råder ingen brukar det sägas. Tyvärr kan dock tankarna blockeras. De som länge utsatts för permanent ojämlikhet och blivit behandlade som objekt, löper risk att också betrakta sig själva på detta sätt. Det gäller människor i slavarbete, förtryckta män, kvinnor och barn och de kroniskt nödställda.

Tyvärr blir många som tidigare varit förtryckta själva förtryckare om tillfälle ges. Antingen över eller under. Man har då identifierat sig med förtryckaren vilket ofta sker om det man utsatts för inte blir bearbetat och ifrågasatt.

Den kände barnpsykologen Erik Homburger Erikson nämner ett citat i boken Barnet och samhället, 1950:

Alla människor föddes svarta och de som blev vita var de som begrep att de måste tvätta sig. En herrens ängel steg ner och uppmanade alla att gå ner till floden vid midnatt den fjärde fredagen i månaden. Ängels förklarade att de skulle bli vita och få håret utslätat. Men de dumma negrerna brydde sig inte om honom… När fredagen kom gick bara en ynka liten del ner till floden och började skrubba sig. Vattnet stod lågt, det var inte som gamla Missisippi, utan bara en ynklig rännil. Vid gryningen reste sig gamla tant Grinny Granny, stormodern till allihop, och klappade händerna. ”Gud i himlen negrerna blir vita” och hon vaggade ner till floden och alla de dumma niggrerna följde henne. Men vattnet hade nästan tagit slut så det räckte bara till händer och fotsulor. Därför är negrerna vita på de ställena.

"Inför slavens servilitet förlorar också härskaren sin mänsklighet och omvänt återvinner slaven sin mänsklighet inför en ödmjuk härskare''.

Fysiskt våld från män

Män står för 80-90 procent av allt våld i världen, men av alla som dödas i samband med krig och väpnade konflikter är cirka 70 procent kvinnor och barn. Män är våldsammare än kvinnor vilket inte säger att kvinnor skulle vara mer godhjärtade - vilket är ett vanligt önsketänkande. Män utsätts själva för våld i militära och paramilitära sammanhang, vid initiationsriter och vid sexuella övergrepp, men detta förtigs vanligen av männen själva då det upplevs som alltför skamfyllt.

Våldtäkter har redan beskrivits i kap. 7.

Unga fattiga män anses allmänpsykologiskt vara en riskgrupp i sammanhang med våld. Bevisligen kan de fostras till ansvarsfulla ungdomar, föräldrar och medborgare. Om deras ökade energi inte kanaliseras i banor som lämpar sig för det samhälle de tillhör uppstår risk för våld.

Att arbeta, studera, gå till sjöss, göra värnplikten, engagera sig i idrott och ta förtroendeuppdrag förhindrar våld. Genom att tydligt markera och belöna olika steg i utvecklingen med betygsatta kunskaper och bevis på prestationer kan energin lockas in i önskvärda banor. Detta sker i viss mån genom skolans betygssystem och inom t.ex. scoutrörelsen, det militära,frälsningsarmén och den akademiska världen.

Arbetslösa män med familj är en annan riskgrupp, i synnerhet om hustrun står för försörjningen. I en rapport från år 2007 meddelas av FN:s sektion för kvinnor (UNIFEM) att:

•  var tredje kvinna i världen kommer att bli utsatt för någon form av våld under sin livstid, till exempel misshandel, våldtäkt eller våldtäktsförsök. Detta är en högre riskfaktor för kvinnor än cancer, trafikolyckor, krig och malaria tillsammans

•  våld är en dominerande orsak till kvinnors ohälsa och död

•  hälften av alla kvinnor som mördas i världen dödas av sin nuvarande eller före detta partner. ¨Dom skriker och bråkar en massa, dom gråter... det är väl för att dom är kvinnor".

Här går mina tankar till Ludvig Igras bok: Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet, 2001.

Fysiskt våld från kvinnor

Kvinnors våld bortförklaras ibland helt och hållet. Hon betraktas ofta som mindre ansvarig eller endast som medhjälpare till en man, om hon utför våld. Vid barnamord har man vanligen endast bedömt detta som utslag av ett sjukt sinne eller som att vara offer för omständigheter.

Kvinnor utövar dock själva våld och då mot de svagare som tjänstefolk och framför allt barnen. Enligt en undersökning från Indien år 2007 som omfattade 18 000 barn var det mammorna som svarade för de flesta övergreppen där 73 procent av pojkarna och 65 av flickorna utsattes för fysisk misshandel.

Även våld i karriärsyfte kan förekomma. En kvinnlig minister för familje- och kvinnoärenden i Rwanda, beordrade män att först våldta kvinnor och sedan döda dem. Detta förklarades med att hon ville vara duktig och ställa sig in hos sina överordnade. Kvinnors våld riktas annars ofta inåt mot den egna personen i form av att skära sig eller t.ex. begå självmord.

Svärmödrar, husmödrar och andra kan utöva nog så kännbart förtryck - om än inte fysiskt våld mot underställda kvinnor.

Våld mot barn - direkt och indirekt

(Se kap. 8 Världens barn.)

Barn som far illa

Litteratur:

Alleg, Henry, The Question, 1958

Angelöw, Bosse, Glädjerapporten, 2008

Arendt, Hanna, Eichman in Jerusalem, 1963

Arendt, Hanna, Om våld, 1970

Armstrong, Karen, Kampen för Gud, 2001

Berg, Lasse, Gryning över Kalahari, 2005

Berg, Lasse, Skymningssång i Kalahari, 2011

Christie, Niels, Fangevoktere i konsentrasjonsleire, 1952

Einstein, Albert o. Freud, Sigmund, Varför Krig?, 2003

Harrison, Dick, Slaveriets världsomspännande historia i tre delar, 2010- 03 -12

Homburger, Erik, Erikson: Barnet och samhället, 1950

Igra, Ludvig, Den tunna hinnan mellan omsorg och grymhet, 2001. Pocketbok  2011

de Waal, Frans, The age of empathy, 2009

Pinker, Steven, The blank slate: the modern denial of human nature, 2002

Pinker, Steven, Ett oskrivet blad, 2006

Pinker, Steven, The better angels of our nature, 2012

Rudolph J Rummel, se nätet!

Sartre, Jean-Paul, Tortyren,  1958

Seierstad, Åsne, Två systrar, 2016

Toivanen, Tuire & Toivanen, Susanna, Utsatt för tortyr, Att möta och rehabilitera traumatiserade flyktingar, 2014

Zimbardo, Philip, The Lucifer effect, 2007.

 

Läs vidare: Kap. 19 Världen rustar >>