19 Världen rustar

 

Krigsbåt, Soldater, Rymdvapen

Rubriker:

I

Först en lovsång till det militära

Militären världens största arbetsgivare

Billig krigföring

Rustningar rättfärdigas

Vinnare i upprustningen

Vapenhandel

Militära kostnader

     Människor och miljö

     Kostnader mätt i pengar 

II

Överenskommelser om rymden

    Satelliter, Drönare

Kärnvapen - jordens dolda bölder

    Hur mycket kärnvapen finns det - och var?

    Kärnteknologi i annat än bomber

    Vilket värde anses kärnvapnen ha?

Kemiska och biologiska vapen

Ytterligare vapen

III

Militära allianser

För och emot Nato

     Så till Sverige.

Litteratur 

....................

I

Först en lovsång till det militära

Där finns allt vi behöver, pengar, utbildning, karriärmöjligheter, forskare, tekniker, organisatörer, strateger, affärsmän, ekonomer samt dessutom disciplin och laganda. Där finns underrättelsetjänst, infrastruktur och lokaler. Vilken värld vi kunde få om vi tog strid för att till exempel rädda planeten!

Bara ett exempel: Länder som har militära flottor kunde gemensamt gå till anfall mot de stora virvlar av plast som samlats på åtminstone sex ställen i världshaven! Där hamna bortåt 7 miljarder ton plast - varje år! Plast som äts av fisk som äts av människor. Plast som skulle kunna återanvändas och spara olja enligt ny forskning.

Allt som kan brukas av det civila kan brukas av det militära.
Allt som kan brukas av det militära kan inte brukas av det civila.
Det civila kan styras på demokratisk väg.
Det militära kan endast styras auktoritärt.

Vi har fått två parallella samhällen, ett civilt och ett militärt med stora likheter. Båda bedriver utbildning, sjuk- och friskvård, har flygplatser, transportmedel, kommunikationsnät, byggnadsfirmor etc. I fredstid kan civila och militära befattningar ha likartad karaktär som planering, förrådsförvaltning och undervisning. Inte ens den personliga klädseln behöver skilja dem åt och vapenmässorna är lika inbjudande som andra varumässor.

Militären är dock som nämnts mindre åtkomlig för demokratiska processer åtminstone i krig. Order skall lydas. Eller som en officer uttryckte saken: ”utan denna ordning skulle man ju inte kunna föra krig!”

I några demokratier har kärnvapen inte utvecklats delvis tack vare folkförankrade beslut. Sverige var på god väg, men efter demokratisk omröstning och insatser från Östen Undén, Alva Myrdal och Inga Thorsson skrinlades planerna.

Det militära kan vara lockande. Det erbjuder tillhörighet i en organisation mest för män och tillhandahåller spännande utmaningar att bemästra i samarbete. Där ges även betald utbildning och träning samt möjlighet att avancera. Energi kanaliseras i disciplinerade former för gemensamma mål och regler finns för hur och vad som skall verkställas. Uniformen tjänar som en klädkod och sätt att hälsa gör att man kan slippa osäkerhet och känna sig ''riktig''. Man kan vara både sedd och anonym och kanske befriad från det civila livets påfrestningar.

Råder allmän värnplikt skapas en institution där unga män från socialt och ekonomiskt olika håll förs samman inför den gemensamma uppgiften att försvara sitt land vilket kan vara både fostrande och förbrödrande. Dessutom ges tid att hinna mogna inför kommande yrkesval. Dock innebär det visst tvångsarbete i länder som hyllar frihet. Där finns mindre frihet men gemensamt ansvar.

Sverige har övergått till ett yrkesförsvar med frivilliga soldater, men det har visat sig svårt både att rekrytera nya och hålla kvar dem som redan fått utbildning och därför införs nu värnplikt för en del av varje årskull.

Militären - världens största arbetsgivare

Världens största arbetsgivare sammantaget är industrin för krigsmaterial enligt News Voice, 2010.

Totalt 3,2 miljoner är anställda i Förenta staternas Department of Defence, därnäst kommer Folkets Befrielsearmé i Kina med 2,3 och Indien med 1,9 miljoner. Summan för bara dessa tre länder blir 7,4 miljoner människor. Därtill kommer även handeln med vapen som ger arbeten.

Som jämförelse kan nämnas att företag som Walmart i 27 länder ger 2,2 och McDonalds 1,9 miljoner arbetsplatser.

Försvar har blivit forsknings- och industriprojektet som gynnas av alla de stater som får skatteintäkter från både statliga och privata företag, men detta är ett mycket dyrbart sätt att förhindra arbetslöshet. Det mesta går nu att köpa och sälja över gränserna såsom material, uppfinningar och spetskompetens. Så länge det finns efterfrågan på mer och bättre militär utrustning för mark, hav, luft och rymd kommer sådan att tillverkas. Att provocera som USA gjort med sina drönare gynnar affärerna för många.

Ingen förväntar sig att ledningen för en framgångsrik vapenkoncern skall anse att man producerat nog nog och att man med styrelse och verkställande direktör bör avgå och de anställda sägas upp.

 

Vapenindustrins produkter kan köpas och säljas över huvudet på medborgarna av ett fåtal som är delegerade för uppgiften. När det gäller civil produktion av mat och kläder är det däremot medborgarna som styr både tillgång och efterfrågan.

Innan vi ger oss in i den avancerade och storskaliga rustningsvärlden som väst och öst drivit fram är det skäl att se hur strider nuförtiden förs även med billiga och enkla medel.

Billig krigföring

•  Billiga handeldvapen

Arbetslösa militärer har efter kalla kriget kunnat öppna överfulla depåer för enkla handeldvapen som sålts åt alla håll.

I ett trettiotal stater med paramilitära styrkor används bara dessa vanliga enkla vapen. Stora och små vapenhandlare har försett t.ex. starka gerillagrupper i Colombia och Sierra Leone med mängder av mindre vapen som raketgevär, kulsprutor, Ak 47, kanoner för kustvärns samt mindre skjutvapen. Dessutom tillverkas nya enkla vapen som är svårare att överblicka än de som kommer från de större producenterna.

Handeldvapen

Handeldvapen för civilt bruk. Både vapen och ammunition säljs på den civila marknaden såväl lagligt som olagligt och skapar stora problem - åtta miljoner nya handeldvapen lär produceras årligen och i Balkanländerna cirkulerar tre till sex miljoner gamla vapen sedan krigen på 90-talet. Även om inte vapnen skapar våldet dödar de 300 000 människor om året och skadar tio gånger fler. Om man inte kan lita på statens beskydd vill man ha egna vapen. Regler för vilka som får äga, köpa och sälja skjutvapen arbetas nu fram inom EU.

Länder med tillgångar som guld, diamanter och sällsynta jordmetaller som behövs för elektroniken är utsatta för beväpnade våldsmän som har att röja undan civilbefolkningen. Samtidigt kidnappas pojkar som beväpnas och tvingas att hjälpa till i striderna.

I New York har man med gott resultat gett amnesti till dem som frivilligt lämnar in sina vapen och därefter infört hårda regleringar, kontroller och straff för vapeninnehav, med följd att beskjutningarna minskat.

I Sverige mellan år 2000 -2010 anmäldes 971 grova brott med skjutvapen. Av dessa var dock bara 117 riktiga skjutvapen medan resten var attrapper. Av de 117 vapnen var endast två civila och lagliga.

Alla stater hävdar att de vill ha fred, men offrar mänskliga och materiella resurser motsvarande ca 30 miljarder kronor per dag för att försvara sig mot varandra nämner Laszlo Szombatfalvy i sin bok Den största utmaningen, 2012.

•  Våldtäkter

Den billigaste metoden som även satts i system är dock att beordra systematiska våldtäkter vilket är det enklaste sättet att bryta ner ett samhälle. Män kommenderas till gruppvåldtäkter där vägran kan bestraffas.

I senare års strider våldtogs 3/4 av kvinnorna i Liberia , 1/2 miljon i Rwanda och 2 miljoner i Kongo enligt uppgift 2011.

För att juridiskt kunna ingripa krävs både vittnesmål och att offren är villiga att framträda vid en rättegång. Som tidigare beskrivits i kap. 7 är det vanligen mycket svårt att få kvinnor att tillstå att de blivit våldförda.

Då Serberna angrep muslimer fanns dock en kvinna på plats som dokumenterade 10 000 fall och dessutom fick hon 1 300 kvinnor att vara villiga att t.o.m. framträda inför domstol. Tack vare detta har FN börjat arbeta fram lagar mot våldtäkter där både den som utför handlingen och den som ger order skall kunna ställas till ansvar för krigsförbrytelser.

Kvinnor i Liberia och Ghana fick nog av att betala krig med sina kroppar och gick samman och tvingade fram fred och krävde sedan rätt att delta vid fredsförhandlingar. Vid sådana har nu kvinnor generellt rätt att delta enligt en FN-resolution från år 2000.

•  Deligerad krigföring med militära förband i privat regi

Privata militära företag med flyg, stridsvagnar och högt utbildade soldater kan rekryteras och elitstyrkor med särskilda dödspatruller har arbetat för oljebolag och olika regeringar. Efter den 11 september 2001 ökade antalet sådana privata förband.

Rekrytering av före detta barnsoldater.Pojkarna, männen är redan psykiskt skadade av tidigare upplevelser och ofta aggressiva med dålig impulskontroll. De är svåra att behandla med psykologiska metoder och enda sättet att försörja sig i många länder kan vara att låta sig rekryteras av något privat bolag för att skickas ut på olika uppdrag i världen. Detta är en ren affärsverksamhet där man söker pressa priserna. Man säljer även konsulttjänster åt regeringar och bolag. I bakgrunden finns sedan den privata militärindustrin.

AEGIS är världens största privata företag grundat 2002 med huvudkontor i London och flera dylika företag finns. De säljer arbetskraft för att utföra uppdrag åt USA i olika krigszoner. Före detta barnsoldater tränas hårt och verkställer order mot så låg betalning som möjligt. Här är det inte fråga om att dö för sitt land och det man tror på. Att rekrytera dessa soldater är som att "gå till en prostituerad".

Då flera leverantörer snabbt anlitades uppstod ofta bristande organisation varför AEGIS med en f.d. officer fick till uppdrag att vara samordnare över denna världens näst största militära styrka. Han blev efter en tid mycket förmögen.

Sedan har USA dragit sig ur och en kommission har fastslagit att USA har gjort sig alltför beroende av dessa privata militärföretag och att mellan 30-60 miljarder dollar förslösats i Afghanistan och Irak.

Som överallt när det gäller företag och pengar söker man den billigaste arbetskraften, men här gäller det inte tillverkning av leksaker utan krigföring.

Nu har Schweiz formulerat en kod för uppförande och tillsammans med både USA och Storbritannien bildat ett internationellt regelverk till den verkan det hava kan. Företag kan till skillnad från en regering inte röstas bort.

•  Krigföring med internet och satelliter

Elnätet släcktes ner i Ukraina och en it-attack mot Estland slog ut nästan alla samhällsfunktioner. Genom att slå ut informationsnätet för t.ex. elektricitetsverk, tunnelbanor och trafikljus, kan man slå ut ett samhälle. Man kan ta sig in i andras datorer eller göra så att en server överlastas och kraschar.

Felaktig information från Ryssland infiltrerar också Sveriges nät, vilket är ett verksamt medel för att skrämma och förvirra människor och ge upphov till ryktesspridning. Ungdomar lär använda facebook som sin viktigaste politiska informationskälla. Här finns uppgifter att ta tag i för både  den vanliga skolan, Försvarshögskolan, Utrikesdepartementet och Myndigheten för samhällsberedskap (MSB).

Rustningar rättfärdigas 

Ordet ''försvar''kan vara försåtligt och vilseledande.

Nästan automatiskt går tanken till militärt försvar trots att det mesta som behöver försvaras är vår miljö och vår hälsa och sådant som inte kräver militära medel. En huvudförfattare till den årliga publikationen World Military and Social Expenditures, Ruth Leger Sivard, har outtröttligt i 16 årgångar fram till 1996 visat den snedfördelning av anslag som pågår. Texten är både engagerad och försedd med illustrativa diagram och siffror. Det är bara att läsa och följa utvecklingen, men den är makaber. Försvarsutgifter ses som den försäkringspremie vi anses behöva för vår säkerhet.

Skillnaden mellan offensiv och defensiv kan vara oklar.

•  Offensiva vapen är provocerande och kan användas för hot eller anfall. De är tänkta att användas på annat lands område. Till dessa vapen räknas kärnvapen, bombplan med stor räckvidd, mellan- och långdistansraketer, robotiserade vapen, drönare och offensivt övade divisioner m.m.

•  Defensiva vapen är inte provocerande, utan skall avskräcka fienden så att ett anfall kommer att stå honom dyrt. Dessa vapen skall användas inom det egna landet och åstadkomma minsta möjliga skada. Kustförsvar, befästningar, civilförsvar och hemvärn räknas hit. Dock skall insatsstyrkor kunna användas på andra länders mark.

•  Som både offensiva och defensiva vapen räknas t.ex. handeldvapen liksom teknik för underrättelsetjänst och tjänster från satelliter.

Under namn av säkerhet legitimeras en verksamhet som ofta leder till ökad osäkerhet. Att tjäna pengar på att göra världen farligare kan klassas som cyniskt och att bryta avtal som ohederligt.

Legitimeringen för rustningar kan vara:

•  att  skapa arbetsmöjligheter för industriföretag, forskarlag och tekniker

•  engagera militären och 

•  få politikerna att skaffa fram pengar - och sådana skaffas fram. 

"Vi får aldrig låta detta tunga (militära) komplex hota våra friheter eller de demokratiska processerna" / President  Eisenhower i sitt avskedstal år 1961.

Tidigare kunde krig ge god utdelning i form av mark, naturtillgångar, slavar och kvinnor samt ära där krigen vanns med hjälp av stora arméer och armador. Därnäst följde beskjutning från ubåtar och bombardemang från luften. Sådana krig ter sig nu omoderna och ger föga utbyte. Nu kan anfall göras via nätet och från rymden där motåtgärder kan vara ytterst svåra att verkställa.

Dock pågår färre stora krig, men konkurrens inom produktion och vapenhandel fortgår och nu säljs även kommunikationsnät till terrorister och privata arméer.

För att bromsa vapenutvecklingen måste man börja med grupper av forskare. Dessa kan vara destruktiva genier hävdade både Einstein och den svenske motståndaren mot kärnvapen, fysikern  Hannes  Alfvén.

Forskare i allmänhet kan dock ibland vara helt ovetande om hur eller till vad deras arbete kommer att användas, men många vet att de är verksamma för militära syften.

 

Vinnare i upprustningen

Vi har nu fått just ett sådant "militärindustriellt komplex" som Eisenhower varnade för.

Nya vågor av upprustning gynnar börser och aktier. För vapenindustrin gäller ofta att skapa nya produkter, provocera och producera, finna eller skapa nya marknader och motverka lagerhållning. Att spela på rädsla och fiendebilder, att underblåsa konflikter och att sedan leverera vapen till båda sidor kan ingå i marknadsföringen. Alltid finns det några som är ''dom andra'' som skall slås ut.

Ofta ökar upprustningen när ett lands ekonomi förbättras enligt Sipri 2016.

Både konkurrens och samarbete pågår över Atlanten mellan EU och USA. Världen har fått färre vapenindustrier, men de som överlever blir allt större. En del enskilda stater har tappat kontrollen över såväl framställning som försäljning av sina vapen.

Fragmentering av ansvar blir det i praktiken då det numera ofta inte finns några hemligheter mellan militärmakterna. Den brottsliga tystnaden gäller de egna befolkningarna som hålls utanför.
Att stampa fram ett mindre krig kan vara frestande
om man vill träna soldater med nya vapen som kräver testning och vapen som prövats i strid är särskilt attraktiva. Lagerhållning är både dyrbar och oroande. ”Utan krig har man ju ingen nytta av alla kanonerna” yttrade ett barn.

Vad sker med ”omoderna” vapen? De säljs på den öppna marknaden till hugade spekulanter som Grekland, Turkiet och fattiga utvecklingsländer. De återanvänds eller byts mot olja eller t.o.m. skänks bort, ibland under rubriken ''bistånd''.

Vi har fått en värld som är både överrustad och undernärd.

Vapenhandel

Vapenhandeln är en värld för sig. Den är lukrativ både för det egna landet och för den internationella marknaden. I den inofficiella handeln ingår såväl vapen som tillgängligt uran och plutonium.

Exportörer

Sipri, Stockholms International Peace Research Institute, grundat 1966, meddelar i sin årsbok för 2014 att som de största exportörerna kommer i tur och ordning USA, Ryssland och Tyskland. Kina har kommit upp på fjärde plats och även om Nordkorea inte platsar i statistiken är export av missiler och missilteknik till många arabstater dess viktigaste källa till hårdvaluta.

Importörer

Indien leder som importör. Även afrikanska stater och länder runt persiska viken samt Sydkorea har ökat med tvåsiffriga procenttal.

De tio största importörerna och exportörerna

   © Barbro Martell

Affärerna lär vara komplicerade finansiella arrangemang med överföring av teknologi och motköpsvillkor. De civila sektorerna i både det land som köper och säljer dras därför in.

•   Åren 1960–1994 gick 69 % av den totala vapenhandeln till utvecklingsländer.

•    Åren 1995–1999 stod EU för 29 % av världens vapenexport.

EU införde tidigt en uppförandekod för vapenhandel som tar hänsyn till mänskliga rättigheter och 2013 undertecknades den av alla stater.

Så sent som 2013 har ett stort antal länder ingått ett globalt vapenhandelsavtal ATT, men staterna har högst olika uppfattning om när och var vapenleveranser kan bidra till fred.

Export av vapen som har "dubbla användningsområden" faller ofta utanför om ett embargo införs för ett land.

Militära kostnader

Människor och miljö

• 1   Humankapital - mänskliga hjärnor och arbetskraft har redan nämnts där bara USA, Kina och Indien stod för 7,4 miljoner människor år 2010.

Paramilitära organisationer använder dessutom barn som drogas och får gå i främsta ledet vid t.ex. minröjning.

• 2   Människors psyken – rädsla, hopplöshet och personlig maktlöshet.

• 3   Människors hälsa - kärnvapen utgör världens största hälsoproblem, även när de inte kommer till användning. För att ha visat detta fick Internationella Läkare mot Kärnvapen, IPPNW fredspriset år 1985. Brytning av uran, produktion, testning, lagring, nedmontering och bristande kontroll – allt medför risker och bör klassas som miljöbrott. EU har t.ex. anklagat Nato för miljöbrott eftersom det finns tonvis med anrikat uran kvar i mark och vatten samt urandamm över stora områden i Jugoslavien, Irak och Afghanistan.

Hälsoproblem

• 4  Miljöpåverkan - det finns digra utredningar om de skador som rustningar, militära övningar och krig åsamkar naturen i form av läckage av giftiga ämnen från rostiga tunnor, dumpning av radioaktivt spill och diken fyllda med svavelsyra etc. På Kolahalvön låg i det fria 22 000 radioaktiva bränslestavar från gamla ryska ubåtar. Uppstädning pågår visserligen och var klar till 60 procent år 2013 där Sverige liksom flera andra länder gjorde insatser. Dumpning till havs förbjöds inte förrän 1972 och fortfarande ligger hopklumpad senapsgas kvar på botten av Östersjön. Inte heller kan man förvänta att miljövänlig energi kommer att användas.

Vidare finns dessutom risk för att en nukleär vinter kan följa om atombomber fälls. Se bilder på www.nucleardarkness.org

• 5   Provsprängningar vilka är en sorts ''minikrig'' var de än utförs. Fler än 2 055 var kända 1945. Radioaktivitet kommer förr eller senare ut även från underjordiska sprängningar. Motståndet mot dessa sägs dock ha ökat. Ett fördrag med totalt förbud mot provsprängningar finns dock sedan 1996, men Nordkorea gjorde provsprängningar år 2013 och 2016.

.• 6   Landområden - används för militära anläggningar på en yta motsvarande minst Frankrikes yta.

•  7   Råvaror - förbrukas och dessutom finns gamla vapen för miljarder som köar på skroten som avfall.

•  8   Energi och industriell kapacitet - under andra världskriget krävde en amerikansk soldat 228 gånger mer energi än en soldat lär ha gjort under första världskriget.

Kostnader mätt i pengar

Världens försvar kostar varje dag 30 miljarder kronor år 2016.

Som högst stod kostnaderna år 1987 och för 1995 har författaren gjort nedanstående skiss:

Missade chanser

© Barbro Martell

Rustningar bekostas av tålmodiga medborgares skatter.

Enbart i USA hade skattebetalarna fått punga ut med 8 triljoner dollar (8 med 12 nollor) enbart för kärnvapen fram till år 1996. Utslaget på alla människor blev det 2-3 årsinkomster till det militära. Fortsättning har följt och följer.

Stora reduceringar följde fram till år 1998, framför allt av Warszawapakten, men även av Nato. Däremot skedde ingen minskning av kostnaderna i övriga länder.

Efter terroristattacken 2001, höjdes utgifterna åter över hela världen. Terrorism hade tidigare övervägande hanterats av civila myndigheter inom stater och sådana motåtgärder är relativt billiga.

Förnyad ökning kom med kriget i Syrien och Rysslands annektering av Krim, men militära ingripanden i konflikter har nu börjat visat sig negativa, dyrbara och leda till ett försämrat politiskt kapital.

I USA föreslog Barack Obama att man bantade budgeten från drygt 700 miljarder dollar till 495 för året 2014/2015.

När generalerna protesterade mot att dra ner på de militära utgifterna för att i stället stödja kulturen lär Churchill ha yttrat "Vad ska vi då försvara?"

Kostnader år 2014 för att skydda mot militära hot eller för att anfalla var:

i US-dollar löpande priser  ..............................................................1 756 miljarder

   -  att uppfylla FN:s millenniemål beräknades till.........................189 miljoner/år

   -  den omstridda klimatnotan för energi till utvecklingsländer .....200-250 miljoner/år

   -  Listan kunde göras lång...

Militära utgifter

För år 2016 uppges USA stå för 36 % eller 600 miljarder dollar av världens rustningskostnader. Kina för 13%, Saudiarabien 5,2 %, Ryssland 4 %, Storbritannien 3,3 % och övriga 38,5 %. Från USA meddelar Trump att han med Nato bara vill stödja sådana länder som använder minst 2 procent av sin BNP till det militära, vilket skulle sätta tryck på de nordiska natoländerna.

II

Överenskommelser om rymden

Först i rymden var Ryssland med Sputnik. Sedan har USA drivit på och Kina ansåg att det var ''historiskt oundvikligt'' att följa efter. Kina visade sig t.o.m. kunna skjuta ner en av sina egna satelliter år 2007. Samma sak kunde USA göra ett halvår senare. Indien följer härnäst.

Rymdens ''Magna charta''

Outer Space Treaty är ett regelverk för rymdens användning. FN-organet Copous har sedan år 1953 energiskt arbetat med detta. Generalförsamlingen antog år 1966 ett avtal om att inte placera ut kärnvapen och massförstörelsevapen i rymden. Detta har liknats vid ett rymdens Magna Charta (urkund från år 1215 om Englands konstitutionella, lagbundna frihet).

Det ligger i hela mänsklighetens gemensamma intresse att utforska och använda den yttre rymden för fredliga syften och att detta också skall komma de fattiga länderna till godo.

''Försvar'' har nu återigen tolkats som fredsbevarande och gett passersedel för militären. Då resolutionen för att stödja FN:s avtal åter togs upp i generalförsamlingen år 2000, röstade 163 nationer för, medan USA, Israel och Mikronesien lade ner sina röster.

USA har öppet sagt sig vilja dominera på land, till havs, i luften och nu också i rymden och de lägger för närvarande det mesta av sina militära kostnader på satellitsystemen även om dessa skall minskas. Att så sker när nu hotbilden ändras torde vara osäkert. Redan i Irakkriget användes satelliter för att styra vapnen mot mål och senare för att också följa trupprörelser i Afghanistan.

•  Satelliter

Ett vanligt flygplan går ofta på 10 000 meters höjd medan satelliterna rör sig i banor 5-7 gånger högre upp. Arbete pågår i USA för att nå ännu högre höjder för att bli en ''över-övervakare''. USA har ett globalt nät av sammankopplade datornätverk, Global Information Grid, GIG.

Konkurrensen är hård mellan alla de företag i världen som nu bygger satelliter. Dessa kan ge oss bilder, kartor och data om väder, natur och miljö. Man kan få tydliga bilder på föremål ner till en halv meter från jordytan och GPS, Global Positioning System användes först för militärt bruk i samband med Gulfkriget år 1991.

Sedan har utvecklingen varit enorm och GPS användas redan 1996 för bilar. Nu kan hundratals mobiler genom Google Earth zooma ner till praktiskt taget vilket ställe som helst på jorden. Därmed blir det också svårare att dölja något.

För att överföra information finns alltså en helt ny kapacitet. Det gäller även att samtidigt kunna avlyssna, manipulera, vilseleda, dölja, störa och förstöra information.

Data från satelliter ''tankas'' sedan ner till stationer på marken och sådana som ligger nära polerna är särskilt attraktiva som Thule-basen på Grönland och Keflavik på Island. Dessa kan dessutom sälja sina tjänster till höga priser.

Vardö är en liten plats i Norge som gränsar till Finland och Ryssland. Här finns en av världens mest avancerade radaranläggningar och där har USA byggt upp ett nytt vapensystem för försvar av egna och allierades satelliter och för angrepp mot fientliga satelliter. Detta torde vara provocerande för Ryssland.

Också för Vardö fanns klara bestämmelser och förbud mot militära anläggningar

Norge har två stora namn inom polarforskningen. Fritiof Nansen som startade sin expedition mot nordpolen från Vardö, föddes för 150 år sedan och fick senare Nobels fredspris för sina humanitära insatser. Roald Amundsen var i sin tur den förste att nå sydpolen för 50 år sedan och nyligen hedrades båda med ett jubileumsår.

Norge har blivit ett viktigt land med ögruppen Svalbard som de tillerkändes år 1920. Däri ingick internationella förpliktelser och förbud mot all militär användning. Där finns nu satellitbasen Svalsats och på Antarktis stationen Toll, med ännu strängare bestämmelser om enbart fredlig användning. Trots detta används båda i USA:s krigföring.

På Vardö bor också den norske journalisten Bård Wormdal som skrivit boken Satellittkrigen, Norges militarisering av polarområdene og verdensrommet, 2011.

”Man måste se historiskt på sådana traktat”! - tas som ursäkt för att strunta i överenskommelser.

EU  bygger upp ett helt nytt övervakningssystem och blir det största strukturföretaget som beräknas ge 10 000 nya högkvalificerade jobb.

En satellit Galileo skall ha både en militär och en civil användning, detta är klart uttalat och skall bli oberoende av amerikanarnas GPS för navigation och kartläggning. Den skall vidare kunna användas för att rädda liv. Två satelliter har skjutits upp från Franska Guyana men kommit i fel omloppsbana vilket blev dyrbart att rätta till. Man tvistar om den fortsatta betalningen, då den stora budgeten redan är överskriden. Av de planerade 30 satelliterna har man nu sänt upp 8 stycken vilket sker med hjälp av ryska rymdfärjor.

•  Drönare 

Drönare - för spaning är inte alltid ''kliniska'' utan används även för fjärrstyrt dödande. Drönare kan ställas in med viss precision även om osäkerheten för en träff kan ha en radie på 15 meter. Militära mål kan dessutom vara svåra att skilja från civila.

Så länge man är ensam om ett nytt vapen kan det kännas bra, men det tillverkas snart av andra. Drönare av varierande storlekar, säljs och smugglas snabbt och innehas redan nu av 76 länder - och har i  mindre skala blivit moderna leksaker för civila.

Därpå återstår ett antal segdragna konferenser för att begränsa dem och först 2013 har FN uppmanat till stopp för utvecklingen tills man utrett en del etiska frågor.

Drönare har använts av USA och Storbritannien i Kosovo, Sudan, Afghanistan och Irak. I Pakistan hade redan 12 miljoner blivit hemlösa av översvämningar år 2010 och sedan utsattes landet för drönare som dödat mellan 400 och 800 civila människor. Dylik terror mot befolkningen som hör surrandet framstår som värre än de ''terrorister'' som skulle besegras och resultatet tycks bara bli att fler sådana rekryteras. Terror besvaras med terror. Att döda misstänkta terrorister och hålla fångar utan att de först ställts inför domstol anstår inte en demokrati och skulle kraftigt fördömas om det skett i en diktatur.

Informationen till drönare kan också påverkas av "hackare".

Kärnvapen - jordens dolda bölder

 - Antingen avskaffar alla länder kärnvapen eller också är de tillåtna för alla.

          / Fysikern Joseph Rotblat som var med om att framställa den första atombomben.

 -  Kärnvapen bygger på drömmen om att vara oövervinnerlig.

 -  "Kärnvapen är det perfekta vapnet under förutsättning att det inte kommer till direkt                 användning för då har det misslyckats" / Sagt av en Nato-representant.

 -  Vilka värden är värda att värnas av kärnvapen?

 -  Kärnvapenmakter borde inte själva stifta lagar om kärnvapen.

 -  Militär kärnteknologi och civil kärnteknologi är identisk. Ett land som har det ena - har det   andra. / Frank Barnaby, kärnfysiker.

En härskare före atomåldern kunde starta krig där miljoner människor dödades. I dag kan en sådan ledare med hjälp av moderna vapen döda miljarder och dessutom föröda livet på jorden utan att vara mer cynisk, ond, trängd, aningslös, desperat, härsklysten, psykotisk, fantasilös eller storhetsvansinnig än sina föregångare. 

En dators tangentbord kan nu vara det kraftfullaste vapnet. Bomben, en knapptryckning från kärnvapenkrig är titeln på Eric Schlossers bok, 2014 där han beskriver återkommande ''nästan-katastrofer'' på grund av den mänskliga faktorn. Av ren tur har en del katastrofer hindrats t.ex. då två vätebomber tappades i havet från ett bombplan och 1983 då den ryske officeren Stanislav Petrov som den ende av tre förhindrade att bomber avfyrades.

Inte i något land har kärnvapen byggts efter demokratiska beslut.

Sedan år 1945 har 158 krig utkämpats utan större kärnvapen. Detta sägs bero på att kärnvapen haft en avskräckande effekt. I så fall är det en alltför enkel bevisföring. De stora och gamla kärnvapnen anses nu som ''oanvändbara''. Mastodonta och gamla ligger de där som i praktiken militära dinosaurier – skräckinjagande förvisso - som om de skulle ligga i ide - inte döda.

Periodvis är det tyst om dem. Ibland vaknar vi till, när t.ex. Indien skaffade kärnvapen, när Pakistan, Iran och Nordkorea hade bomben – och terroristerna, hur är det med dem? Här finns inga underskrivna avtal om ickespridning och kommer de som finns att gälla? Det är inte längre bara USA och Europa med sina föreställningar som formar världen.

Små, nya användbara kärnvapen ersätter de gamla som har visat sig vara militärt oanvändbara och dessutom impopulära inom den amerikanska militären. De gamla vapnen har mest en rent politisk betydelse och därför skaffar sig fler stater kärnvapen just som en politisk markering.

Det finns obemannade missiler som kan transportera kärnstridsspetsar likaväl som kemiska och biologiska stridsmedel vilka har tillräcklig styrka för att utplåna stora städer över hela jorden.

Kärnvapnen finns kvar och de underhålls. De är inte som minor utan de förvaras i separata delar och för att sammanföra dessa krävs det sprängämnen så att processen kan starta. Sprängämnen föråldras dock och måste ersättas. Avfyrningsklara kärnvapen förvaras däremot inte i separata delar.

Ryssland kan 2017 avlossa kärnvapen både via armén, flyget och marinen med ubåtar. Taktiska kärnvapen moderniseras för att användas i en viss situation och viss typ av mål. De finns bland annat på Kolahalvön och sydvästra Ryssland samt Kaliningrad. Man har lärt sig göra mindre kärnladdningar - men mer användbara - som dock är kraftigare än konventionella laddningar.

Samtidigt finns amerikanska taktiska kärnvapen i Italien och Turkiet samt i ett 20-tal Natoländer som Tyskland, Belgien och Nederländerna. Frankrike har egna taktiska och Storbritannien strategiska kärnvapen.

Risker

Flera tillbud har förekommit under 2000-tqlet. Vad händer om en bomb träffar ett kärnkraftverk eller t.ex. Assuandammen? Vad händer med människorna och miljön? Blir det en nukleär vinter? Naturligtvis har man försökt göra riskbedömningar och här hänvisas till skriften Global Catasrophic Risks, 2016.

På senare år talar har man börjat tala om människors  säkerhet och inte bara länders. Kärnvapenfria länder driver nu en kampanj  där Svenska Läkare mot  Kärnvapen ingår  ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons för att pressa kärnvapenstaterna att avveckla dem.

Hur mycket kärnvapen finns det - och var?

Ingen vet. Det beror på hur man räknar.

Enligt Sipri 2015:

-  kan kärnvapnen i USA och Ryssland räknas i tusental,

-  i Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan och Kina i hundratal

-  och Nordkorea och Israel i tiotal.     

                               Här kommer Sipris bild av kärnvapen                         

Människor i kärnvapenberoende stater

- De länder som först hade kärnvapen var USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Sen kom icke-spridningsavtalet.

- Därefter kom Israel, Indien och Pakistan.

- Några länder har kärnvapen placerade inom sitt område som Belgien, Tyskland, Italien, Turkiet och Nordkorea. I fredstid samtycker inte Danmark, Norge och Spanien till att kärnvapen finns inom deras områden och inte heller under krigstid tillåts detta av Island och Litauen.

- Tröskelländere kallas de som har kapacitet för kärnvapen, men avstått från dem och allt fler avstår då de ofta kostar mer än de är politiskt motiverade.

Många kärnvapen förvaras på ubåtar som ständigt ljudlöst patrullerar haven.

Tridentsystemet för ubåtar med kärnvapenstridsspetsar är det farligaste och dyraste vapen som hittills konstruerats. Befälhavaren på en av dessa 18 kärnvapenbestyckade ubåtar är en av världens mäktigaste män. Han fraktar motsvarande 192 Hiroshimabomber ombord och han skulle kunna utplåna 250 stora städer. Den grekiske jätten Atlas som bar himlavalvet på sina skuldror kan bli distanserad i ansvarstyngd.

Systemet är utvecklat i USA, men även Storbritannien har byggt 4 exemplar i Skottland. Dessa började patrullera haven 1969 och behöver förnyas till en kostnad av 13,5 miljarder kronor. Att så skall ske är redan beslutat och därmed sänds signaler till övriga länder. Avancerade forskningslaboratorier har påbörjats och en ny laserenhet kallad Orion används vid en kärnvapenfabrik 8 mil från London.

År 2016 meddelas att ytterligare 4 ubåtar med kärnvapenmissiler skall byggas för 450 miljarder kronor.

Marknaden domineras dock av USA och för världen gäller att cirka 300 miljarder per år går till ubåtar.

För ''global balans'' rustade tidigare Ryssland upp sina 8 ubåtar, som mest låg på land. Dessa har 768 kärnstridsspetsar vardera till en kostnad av 864 miljarder kronor.

Officiellt fanns 4 650 kärnvapen klara att avfyra i USA år 2014 och 2700 hade kasserats, men var intakta. Kärnvapen kan vara utplacerade, förvaras i lager eller höra till dem som inte brukar räknas officiellt.

Det börjar dock bli meningslöst att ange antal kärnvapen eller mängden av tillgängligt uran och plutonium då inofficiell handel pågår med material från röntgenapparatur och de restprodukter som uppstår vid hantering av kärnvapen. Mellan åren 1993 - 2000 har 376 fall bekräftats. Strålningen anses inte så stor, men skapar kaos och rädsla och kräver dyrbar sanering.

Uppgifter i tidningarna kan vara förvirrande, men Sipri uppskattar år 2015 antalet kärnstridsspetsar till cirka 15 400 och det är betydligt färre än de 65 000 som fanns 1986. Minskning har skett i USA och Ryssland vilka ändå står för 90 procent. I de flesta länderna arbetar man vidare på att förbättra sina kärnvapen och producerar klyvbart material för vapenändamål.

Uppskattningsvis finns det material på drift i världen till ytterligare mer än 100 000 bomber, alltså utom kontroll. Apparatur, teknologi och kunskap finns på en svårgenomtränglig marknad vilket gör det möjligt för allt fler länder att skaffa kärnvapen. Avancerad utrustning för nödvändiga centrifuger finns nu till och med i en del av de fattigaste länderna.

Bland länder för inofficiell handel med kärnvapen brukar nämns Malaysia, Kina och Dubai och även Burma samt organisationer som Al-Qaida.

Historik om kärnvapnens  (För motsvarande historik om motåtgärder- se nästa kap.)

- !944   Fick Otto Hahn nobelpriset för kärnklyvning. Viss betydelse hade samarbetet med Lise Meitner.

- 1945  Första kärnvapenprovet i New Mexiko. Tre veckor senare bomber över Nagasaki och Hiroshima.

- 1949  första kärnvapenprovet i Sovjet

- 1952  första testet i Storbritannien som tillsammans med Sovjet och USA har cirka 1000 kärnvapen

- 1960  har Frankrike  kärnvapen

- 1962  finns mer än 30 000 kärnvapen. Proteströrelser börjar med krav på kontroll

- 1964  har Kina kärnvapen

- 1980  hittills har 500 atomsprängningar gjorts i atmosfären, motsvarande 20 000 Hiroshimabomber

- 1998  Indien och Pakistan genomför kärnvapentester

- 2003  Nordkorea lämnar ickespridningsavtalet Non-Proliferation Treaty, NPT

- 2006  Nordkorea utför sitt första kärnvapenprov

- 2015  har nio kärnvapenstater plus Natoländer inkluderat kärnvapen för sin säkerhet

- 2015  fortfarande finns ingen internationell rättslig norm som förbjuder innehav, överlåtelse, produktion och användning av kärnvapen.

- 2016  spränger Nordkorea en neutronbomb samt gör sitt femte kärnvapentest.

Kärnteknologi i annat än bomber

•   Radioaktiva projektiler framställs där utarmat uran kan ingå för att göra projektilerna hårdare och när dessa går genom atmosfären blir temperaturen flera tusen grader. Vid nedfallet uppstår bränder och ett tunt radioaktivt stoft sprids.

•   Smutsiga bomber och väskbomber kan framställas genom smuggling och stöld av nukleärt material. Eftersom kärnvapen är komplicerade föredrar troligen terrorister kemiska vapen, till exempel Sarin som användes vid terrordådet i Tokyos tunnelbana år 1995.

•   Konventionella vapen är inte längre så konventionella. Gränsen mellan dem och kärnvapen är ibland otydlig. Det finns små, träffsäkra och långtgående kryssningsmissiler vilka är lätta att skjuta upp och osynliga för radar.

För att bli trovärdig måste den som säger sig inte tillverka kärnvapen ratificera provstoppsavtalet the Comprehensive Test Ban Treaty, CTBT och samarbeta med Intenational Atomic Energy Agency, IAEA.

Motiv för att behålla kärnvapen:

•    de anses skapa respekt hos andra och höjer självbilden i det egna landet

•    de har en avskräckande effekt och höjer landets säkerhet

•    de ger tyngd vid förhandlingar

•    de ger symbolvärde och hög status.

Om alla kärnvapen togs bort skulle USA fortfarande vara militärt mäktigast. Ryssland skulle vara mäktigt med sina vapen och Kina, Indien och Pakistan skulle fortfarande komma som nummer ett, två och tre i sina delar av Asien.

De som redan har lagt ner pengar på kärnvapen har ingen motivation att göra sig av med dem. Det anses naivt, orealistiskt, opraktiskt och dyrbart. Kostnaderna för avveckling anses inte uppväga värdet av att ha dem kvar.

Man måste ha ''en modern effektiv styrka'' och måste ''förnya den nukleära infrastrukturen'' heter det, vilket inte låter hoppfullt för dem som vill avskaffa dem.

Kemiska och biologiska vapen

Det finns stridsmedel som tyvärr är rätt billiga att framställa, smuggla och transportera. 

Kemiska vapnen användes under första världskriget men förbjöds 1997 tack vare en drivande sammanslutning, OPCW där den svenske diplomaten Rolf Ekéus kraftfullt medverkat. I en konvention i Haag år 2007 förband sig 190 länder att förstöra sina innehav vilket också skett i Storbritannien, Iran, Japan, och Kina. Senast har man tvingat Syrien att ta bort dem. Länder som står utanför avtalet är Israel, Burma, Angola, Egypten, Sydsudan och Nordkorea och mindre resterande lager finns fortfarande i USA och Ryssland. Avtal respekteras dock inte av terrorister.

Biologiska vapen förbjöds som stridsmedel i väpnade konflikter år 1972 och omfattades av 144 stater som kräver nedrustning av de depåer som fanns. Även ingick förbud mot att utveckla, tillverka, prova, lagra, och handla med dessa biologiska stridsmedel. Konventionen mot biologiska vapen kontrolleras dock sämre än för de kemiska vapnen.

Ytterligare några vapen: 

•   E-bomber finns med en elektrisk laddning som kan slå ut strömmen inom en viss radie när den slagit ner, röntgen som kan se genom väggar, bomber med kemikalier och i all enkelhet taggtråd som fungerar som rakblad.

•   Klusterbomber  som utlöses på hög höjd och innehåller ett par hundra mindre små bomber som ska detonera på marken. Cirka 10 procent detonerar inte omedelbart och blir en sorts trampminor. En konvention mot klusterbomber har undertecknats av 119 stater, men ratificerats av endast 37 länder och blev alltså åtminstone i dessa länder lagligt bindande. Stora länder som USA, Ryssland, Syrien, Kina, Indien, Pakistan och Brasilien har inte ratificerat konventionen och de har använts i pågående strider i Syrien, Jemen och Ukraina.

•   Antipersonella minor får fortfarande tillverkas i USA, Kina, Indien och Ryssland, men en konventionen mot dem har undertecknats av 116 stater. Från tidigare konflikter skadas människor fortfarande i ett 60-tal länder.

III

Militära allianser

- Nato bildades år 1949, med USA som mäktigaste medlem för att skydda Västeuropa mot Sovjet och Warszawapakten.

- 1991 upplöstes Warszawapakten medan Nato fortsatte och utökades med Polen, Ungern och Tjeckien för att skapa ett enat och demokratiskt Europa. Behövdes ett Nato till detta?

- 1952  trädde Anzus i kraft vilket är en allians mellan USA, Australien och Nya Zeeland. USA har mer än 50 formella militära allianser.

- Kina har inga allianser, men de har både kärnvapen och vätebomb och såväl flotta som rymdvapen byggs upp.

Natoländer

För och emot Nato

Nato har armé, vapenproduktion och vida utspritt spionage samt förfogar över kärnvapen. Ingående länder står under Natos kärnvapenparaply, men Frankrike som har egna kärnvapen bestämmer själv över sina.

Efter attentatet 2011 den 11 september förklarade G. Bush ett globalt krig mot terrorismen, alltså inte krig med någon eller några enskilda stater. Därmed gav sig USA rätten att eliminera alla juridiska begränsningar för sin maktutövning och rätt att angripa en potentiell motståndare. USA vill gärna framstå som den som skapar global rättvisa.

- År 2014 inlemmade Nato även Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen. Nato kallar sig försvarsmakt och inte militärallians och är framför allt en politisk makt där nu Kanada och 27 europeiska stater ingår. Även utan Nato har USA möjlighet att agera.

EU skall själv bestämma om sin verksamhet och skall kunna leda militära operationer, dels självständigt och dels tillsammans med Nato.

Även Ukraina har velat inlemmas i Nato vilket Ryssland ogillar. Nato önskar vidare få med även Australien och Nya Zeeland.

Nato expanderar efter annekteringen av Krim med nya anläggningar över hela Östeuropa med Polen, Rumänien, Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland och Litauen. För några år sedan lämnade de sista amerikanska stridsvagnarna Europa, men i början av 2017 har de börjat komma tillbaka liksom amerikanska soldater.

För Serbien är ett stöd från Nato kontroversiellt och Ryssland ser helst ingen inblandning varken från EU eller Nato.

”Föreställ dig att Ryssland bygger ett missilförsvar på gränsen mellan Kanada och USA. Och när amerikanarna protesterade, svarade de "oroa er inte, det är inte avsett för att skjuta ned era missiler, utan för att försvara oss mot ett anfall från Latinamerika. Jag tror inte den amerikanska administrationen skulle uppskatta det!”    / Claes Andreasson, journalist nyligen avliden.

Nato vill numera framstå som en global försvarsorganisation och gör en hel del insatser för att hjälpa civila människor t.ex. vid jordbävningskatastrofen i Kashmir.

Man kan starkt ifrågasätta denna blandning av humanitär hjälp och militär verksamhet. Det gör att humanitära organisationer inte längre ses som neutrala och då kan de motarbetas och bli måltavlor. Röda korsets bärande princip, var just neutralitet, oberoende och opartiskhet. När både militär aktivitet och hjälparbete kallas ''humanitära'' blandar man samman olika roller.

Den största arbetsgivaren i USA är militären. Min fundering är att då ett stort antal människor är anställda i den sektorn måste de legitimera sin verksamhet.

- Jag håller med Donald Trump på en punkt - han tycker att Nato är för dyrbart. I stället för att minska budget för USA, kräver han att alla skall anslå 2 procent av sin BNP till Nato.   De som står på den nivån är USA, Storbritannien, Grekland, Polen och Estland.

Som jämförelse står Sveriges hela försvarskostnad på cirka 1 procent.

- Jag instämmer även med Hans Blix som förordar investeringar, handel och dialog med Ryssland, något man också eftersträvar inom EU med Tyskland och Frankrike som ledande krafter.

.................

Gång på gång har olika amerikanske presidenter förklarat krigsuppdragen i Mellanöstern vara avslutade, men i de flesta fall har ett krigsslut bara varit början till fortsatta krigshandlingar.

En ny bok America's War for the Greater Middle East, a Military History, 2016, recenseras i SvD av f.d. diplomaten Per Jönsson.

Boken är skriven av amerikanen Andrew J. Bacevich som har varit yrkesmilitär i ett kvartssekel och befälhavare i Kuwaitkriget 1991. Han har sedan doktorerat och är nu professor i internationell historia i Boston. Han konstaterar att förr dog amerikanska soldater i Korea och Vietnam. Nu sker det däremot nästan uteslutande i Stor-Mellanöstern dit han räknar muslimska länder alltfrån Marocko till Pakistan. Stor-Mellanöstern har blivit ett strategiskt mål gentemot Ryssland i samma anda som under kalla kriget. Han summerar:

Strider år 1983 i - Libanon, stöd till Irak 1980--88, attacker i Libyen utan att Gaddafi störtades 1986, Kuwaitkriget mot Irak utan att störta Saddam 1991, brandkårsinsatser i Somalia utan att knäcka Aidid 1992-93 samt tolv års militärblockad av Irak utan att försvaga Saddamstyret.

Samtidigt har upprustningen av Mellanöstern tilltagit med hangarfartyg, förråd och elitförband.

Detta har pågått ett trettiotal år och inget slut är i sikte. Amerikanerna har skäl att fråga sig varför krigar vi i Mellanöstern, varför kan vi inte vinna krigen och varför drar vi oss inte ur det hela?
Bacevichs slutsats är att det finns två vägar att vinna - antingen måste man vänta ut ett motstånd eller gå till kraftfull militär offensiv,- men Amerika gör varken det ena eller det andra och har hamnat i ett otydligt mellanting som skapar nya fiender som IS.

Kort historik

Att läget i Mellanöstern ser ut som det gör har naturligtvis en förhistoria. Efter det Bysantinska riket kom det Osmanska 1453 då turkarna intog Konstantinopel som sedan kom att kallas Istanbul. Det Osmanska riket hade sin höjdpunkt under 1500-talet och varade i 600 år med kurder, kristna och judar som ingående minoriteter med egna lagar och institutioner. Alla betalade dock skatt till sultanen. 

Under 1700-talet försvagades riket då först grekerna frigjorde sig och därefter serber, rumäner och bulgarer. Då Ryssland ville krossa det Osmanska riket slöt England och Frankrike upp på turkarnas sida och Ryssland förlorade i Krimkriget 1856.

Vid fredsslutet ritade Frankrike och Storbritannien om kartan för det sammanfallande Osmanska riket med raka streck mellan kolonialmakterna. Av de nu 25 olika staterna är ingen äldre än 100 år utom Iran med en ålder på 2500 år. Med hjälp av NF skulle sedan dessa områden utvecklas till riktiga nationalstater med folkens självbestämmanderätt. Så blev det inte och olika religiösa minoriteter gynnades av västmakterna  - kristna över sunniaraber i Libanon, sionister framför araber i Palestina - och sunniaraber över majoriteten av shiaaraber i Irak.

Under II världskriget stödde Turkiet de allierade mot Tyskland och det moderna Turkiet förklarades som stat 1923 med Kemil Attaturk som president.

Så till Sverige

Det finns delade meningar om huruvida Sverige skall gå med i Nato eller inte.

Utanför Nato står EU-länderna Irland, Österrike, Finland och Sverige och saknar därmed beslutsrätt om kärnvapen.

Om vi skulle gå med i Nato vore det viktigt att förbjuda att kärnvapen placeras inom våra gränser eller att ha stationär utländsk trupp på svensk mark. Just dessa möjligheter har man nu infört i Polen, Rumänien och Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen.

Logistik är ett argument för att Nato vlll placera manskap och stridsmaterial i Europa. Det är lätt att med flyg transportera soldater, men det tar både tid och kraft att flytta stridsvagnar och artilleri över Atlanten och man hänvisar till att Ryssland "har allt på plats".

- Med EU har vi redan avtal i och med Lissabonfördraget från 2009 som innehåller en Solidaritetsklausul som säger att om ett EU-land drabbas av en katastrof, en terroristattack eller ett väpnat angrepp är de andra medlemsländerna skyldiga att ställa upp med resurser. Det behöver inte vara militärt bistånd utan länderna får själva välja på vilket sätt de ska hjälpa ett annat medlemsland eller hur de vill ta emot eventuell hjälp.

Näst efter USA är Storbritannien Natos starkaste militärmakt och med Brexit kommer detta att få stora konsekvenser för EU.

- Vidare ingår vi i ett nordiskt försvarssamarbete, Nordefco där även Estland, Lettland och Litauen brukar vara med på organisationens möten.

Stratcom i Lettland är en central som inrättats speciellt för att analysera och motverka rysk propaganda och desinformation. Tio länder ingår varav Sverige är ett.

- Ett antal böcker om nej till Nato har kommit bland annat från Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2014. Där framläggs skälen för och emot i en antologi Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap. Anders Björnsson och Sven Hirdman har redigerat ett flertal debattörer och diplomater som Hans Blix och Rolf Ekéus. Skulle Sverige gå med säger vi också ja till kärnvapen, men i en omröstning 1980 sade vi nej till dessa. En diskussion som kan följas på YouTube.

Man behöver inte vara psykolog för att förstå att det som det egna landet ser som försvar av ett närliggande land kan ses som ett hot.

En svensk tecknad film har just producerats kallad Nato på 6 minuter https://www.youtube.com/watch?v=K9-Pc3w4Hgc

Historik

-  1994 gick försvarsmakten i det tysta med i Partnerskap för fred, PFP - ett praktiskt inriktat samarbetsprogram mellan Nato och icke-Nato-länder i Europa.                                    

Mellan Luleå och Kiruna finns ett avgränsat område - 36 mil långt som fått namnet Neat, North European Aerospace Testrange. Området är lika stort som Belgien och fungerar som Europas största testområde för bombfällning och prövning av militära system. En viktig del utgör testning av drönare. Proven kan inte utföras i det övriga tätbefolkade Europa.

Vad samerna anser om det hela är tydligen oväsentligt liksom att det strider mot FN:s Urfolksdeklaration som Sverige skrivit under. Vindkraftverk får t.ex. inte byggas inom området. Senast protesterar Jokkmokk mot utökning av testområdet vilket skulle skada turistnäringen.

Vi har redan hyrt ut mark till 24 andra stater inom Nato. Detta ger inkomster och stimulerar svensk vapenindustri. Med 600 miljoner svenska kronor utvecklar t.ex. Saab en drönare kallad Neuron i samarbete med Frankrike, Spanien och Grekland. En av världens största nerladdningsstationer ligger nu i Neat-området och heter Estange. Sverige har ett gott anseende inom rymdindustrin.

Internationella protester mot Neat har förekommit och intensifierats 2013. Pådrivande i  Sverige är organisationen Ofog i Luleå och Svenska fredskommittén. Ofog finns dessutom i de tre största städerna och ordnar stadsvandringar för att visa platser som är kopplade till myndigheten för försvarsexport och liknande verksamheter.

Sveriges militär gäller försvar, men kan få indirekt betydelse för anfall. Militarisering av Sverige ökar även i Göteborgs skärgård och vid Vättern.

Stora flygövningar med USA och Natos partnerskap för fred har ägt rum över Östersjön och särskilt över arktiska områden med bland andra Sverige, Norge och Finland.

- 2014 har Sveriges riksdag undertecknat ett Världlandsstöd med Nato, men först efter vissa lagändringar.

- 2016 skall Världlandsstödet träda i kraft. Det innebär enligt: SVT / Regeringens proposition om  samförståndsavtal om värdlandsstöd.

    • Avtalet omfattar principer för att basera Natostyrkor i Sverige och för svenskt stöd till styrkorna.
    • Det innebär att Nato tillåts transportera helikoptrar, flygplan och fartyg på svenskt territorium.
    • Natostyrkor kan bara placeras i Sverige efter svensk inbjudan.
    • Värdlandsavtalet ger inte Natoländer rätt att placera kärnvapen på svenskt territorium.
    • Avtalet innebär förändringar i olika svenska lagar. Natopersonal ska kunna ha immunitet och privilegier när det gäller till exempel skatter, tullregler och regler för bruk av fordon. De förändringarna kräver ett riksdagsbeslut.

Vänsterpartiet har vid omröstning sagt nej liksom bland andra SLMK:s vetenskapliga råd. Avtalet torde vara provocerande för Ryssland med gränser till 16 andra länder.

- 2016, Cold Respons 16 blir nästa stora övning i Norge och delvis över svensk luft- och sjögräns för att inhämta underrättelser och klara transporttjänster som omfattar cirka 15 000 deltagare från 15 nationer varav drygt 2000 svenska soldater och officerare.

Om detta skrivs föga i media medan vi får uppgifter om minsta aktivitet från rysk sida i eller över Östersjön.

År 2016 är Sveriges försvar mindre än 2 procent av vår BNP mot 3 procent 1976.

USA:s försvar utgör 3,5 procent av deras BNP och Ryssland visar 4,5 procent. USA_s försvarsbudget är dock tio gånger större än Rysslands

Vapenexport

Sverige kom på delad 9:e plats år 2008 bland vapenexportörerna. Vi har skickliga ingenjörer och avancerad teknik och vi exporterade mest vapen per person i världen år 2012, Exporten gick till sammanlagt 66 olika länder under 2015.

Enligt en dagstidning fanns det 30 000 arbeten inom försvarsindustrin år 2010. Under åren 1997–2001 importerade Sverige militär utrustning för 782 miljoner US-dollar och exporterade för 1 123 miljoner. Svenska företag som Saab och Volvo samt storbanker är involverade.

Svenska staten har beställt två nya ubåtar samt uppgradering av två befintliga. Allt skall vara färdigt i början av 20-talet och kosta sammanlagt cirka 10 miljarder samt ge arbete för omkring 1000 anställda.

"Till svenska vapen som säljs utomlands skall bifogas

en bruksanvisning som förbjuder missbruk". / Henrik Tikkanen, finsk författare.

Priset på uran stiger och därför diskuteras uranbrytning än en gång i Sverige. Uran kan användas både fredligt och militärt, men det är en grå sektor. Antag att Indien vill köpa uran av Sverige mot villkor att detta endast får användas till kärnkraftverk. Därmed blir Indiens eget uran friställt och kan användas för militärt bruk. Indien framställer än så länge 6–10 atombomber per år.

Sverige är inte militärt självförsörjande. Vi säljer utrustning till länder om dessa kan förse oss med den vapenteknologi vi själva behöver. Så fältet är ganska fritt, men inte helt. Försök till kontroll pågår i Europa så att exportländernas produkter inte skall kunna användas för tillverkning av massförstörelsevapen, personminor, viss ammunition och laser.

Dock tycks det ofta utvecklas kryphål och utrymme för kringgående manövrer. Om EU syftar till att bygga upp en gemensam försvarsförmåga med tillhörande industri skulle Sverige ha en viss betydelse även om stora delar av vår försvarsindustri som Bofors och Kockums har köpts upp av andra.

En självständig myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, ISP infördes i Sverige år 1996 för att sköta och kontrollera vapenexporten. Vitsen med detta är att regeringen endast drar upp riktlinjerna medan besluten överförs till en myndighet utan politisk kontroll. Om ett ärende är av principiell betydelse eller av särskild vikt skall det dock lämnas över till regeringen. Fram till år 2004 hade endast en promille av alla ärenden om krigsmaterial överlämnats.

Vi handlar även med diktaturstater som kan använda vapnen mot den egna befolkningen. Saudiarabien köpte utrustning för 2,9 miljarder och tillsammans med Förenade Araberimiraten, Pakistan, Thailand och Indien tog de emot 60 procent av vår vapenexport år 2012. Sedan dess pågår intensiv marknadsföring av svenska vapen även i Indonesien och Filippinerna. Exportkontrollrådet (EKR) som består av 12 ledamöter från samtliga riksdagspartier har ingen formell makt, men fungerar som riksdagens förlängda arm. De sammankallas av ISP tio gånger om året för att diskutera kontroversiella ärenden.

Demokrati och mänskliga rättigheter borde sätta stopp då Sverige vill vara neutralt och endast legitimera rustning till försvar och inta en alliansfri hållning.

Sveriges försvar - vår försäkringspremie - kostade 46 miljarder kronor år 2003 mot 40,5 miljarder år 2007, vilket ungefär motsvarade statens utgifter för utbildning och forskning. År 2011 var vår riskpremie 1,3 procent av BNP vilket var hälften mot år 1990. En aktad forskare som Wilhelm Agrell bedömer det svenska försvaret som nedmonterat och inte möjligt att snabbt ställa på fötter igen. Agrell är professor i underrättelseanalys och framför sina synpunkter i boken Fredens illusioner, 2010.

"Sverige värt att skydda" är en skrift från krigsvetenskapsakademien tar ingående upp vad som krävs för ett modernt försvar.

Markering

 

I demokratiska stater marscherar taktfast, hierarkiskt ordnade forskare, teknologer, militärer, moderna industriledare, statliga och civila ekonomer samt politiker skuldra vid skuldra mot en allt osäkrare värld i namn av statliga och civila intressen, inte minst ekonomiska. Vi medverkar fridfullt till destruktiva möjligheter.

Det är få som opponerar sig och förnuftet sviker oss, framhåller fredsforskaren Johan Galtung som manar oss att ta itu med de djupare strukturer som styr oss; våra rädslor, nationella trauman och skuldkänslor för vad vi själva tillfogat andra.

Kampen att överleva är i biologisk mening det högsta värdet. Ibland tvingas vi offra livet i något syfte, men att sträva efter att kunna utplåna stora delar av mänskligheten skulle visa vår oduglighet som art.

Som om det inte skulle räcka med fatigdom, epidemier, jordbävningar, miljö och klimat och  som vi har att tampas med.

Litteratur:

Olika årgångar av Sipris årsrapporter 

Olika nummer av Läkare mot kärnvapen

Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Bevara alliansfriheten - Nej till Natomedlemsskap, 2014

Agrell, Wilhelm, Fredens illusioner, 2010.

Bacevich J Andrew, America's War for the Greater Middle East, a Military History, 2016,

Boken är skriven av amerikanen Andrew J. 

Global Challenges Foundation, Global Catasrophic Risks, 2016.

Schlosser, Eric, Bomben, en knapptryckning från kärnvapenkrig, 2014

Szombatfalvy, Laszlo, Den största utmaningen, 2012

Wormdal, Bård, Satellittkrigen, Norges militarisering av polarområdene og verdensrommet, 2011

Kungliga Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, 2014

  

Läs vidare: Kap. 20 Strategier för fred och säkerhet >