19 Världen rustar

Krigsbåt, Soldater, Rymdvapen

Rubriker:

I

Först en lovsång till det militära

Militären världens största arbetsgivare

Metoder för inofficiell krigföring

     Våldtäkter

     Militära förband i privat regi 

     Handeldvapen för privat bruk

     Kemiska och biologiska vapen

     Krigföring med internet 

II

Rustningar rättfärdigas

Vinnare i upprustningen

Vapenhandel

Vad kostar det militära?

     Människor och miljö

     Kostnader mätt i pengar

III

Överenskommelser om rymden

    Satelliter

IV

Kärnvapen - jordens dolda bölder

    Hur mycket kärnvapen finns det - och var?

Kärnteknologi i annat än bomber

    Motiv för att behålla kärnvapen

Ytterligare några vapen

V

Militära allianser

För och emot Nato

Sverige - Nato?

Svensk vapenexport

Sveriges försvar.

Litteratur 

....................

 

I

Först en lovsång till det militära

Där finns allt vi behöver, pengar, utbildning, karriärmöjligheter, forskare, tekniker, organisatörer, strateger, affärsmän, ekonomer samt dessutom disciplin och laganda. Där finns underrättelsetjänst, infrastruktur och lokaler. Vilken värld vi kunde få om vi tog strid för att till exempel rädda planeten!

Bara ett exempel: Länder som har militära flottor kunde gemensamt gå till anfall mot de stora virvlar av plast som samlats på åtminstone sex ställen i världshaven! Där hamnar bortåt 7 miljarder ton plast varje år! Plast som äts av fisk som äts av människor. Plast som skulle kunna återanvändas och spara olja.

Allt som kan brukas av det civila kan brukas av det militära.
Allt som kan brukas av det militära kan inte brukas av det civila.
Det civila kan styras på demokratisk väg.
Det militära kan endast styras auktoritärt.

 

Vi har fått två parallella samhällen, ett civilt och ett militärt med stora likheter. Båda bedriver utbildning, sjuk- och friskvård. De har flygplatser, transportmedel, kommunikationsnät, byggnadsfirmor etc. I fredstid kan civila och militära befattningar ha likartad karaktär såsom planering, förrådsförvaltning och undervisning. Inte ens den personliga klädseln behöver skilja dem åt och vapenmässorna sägs vara lika inbjudande som andra varumässor.

Militären är dock som nämnts mindre åtkomlig för demokratiska processer, åtminstone i krig. Order skall lydas. Eller som en officer uttryckte saken: ”utan denna ordning skulle man ju inte kunna föra krig!”

I några demokratier har kärnvapen inte utvecklats delvis tack vare folkförankrade beslut. Sverige var på god väg, men efter demokratisk omröstning och insatser från Östen Undén, Alva Myrdal och Inga Thorsson skrinlades planerna.

Det militära kan vara lockande. Det erbjuder tillhörighet i en organisation mest för män och tillhandahåller spännande utmaningar att bemästra i samarbete. Där ges även betald utbildning och träning, möjlighet att avancera, samt friluftsliv.

Energi kanaliseras i disciplinerade former för gemensamma mål. Regler finns för hur och vad som skall verkställas. Uniformen tjänar som en klädkod och gör att man kan slippa osäkerhet och känna sig ''riktig''. Man kan vara både sedd och anonym och kanske befriad från en del av det civila livets påfrestningar.

Råder allmän värnplikt skapas en institution där unga män från socialt och ekonomiskt olika håll förs samman inför den gemensamma uppgiften att försvara sitt land vilket kan vara både fostrande och förbrödrande. Dessutom ges tid att hinna mogna inför kommande yrkesval. Även om där finns mindre frihet fostras gemensamt ansvar.

Militären - världens största arbetsgivare

Sammantaget är militären världens största arbetsgivare  om man räknar med industrin för krigsmaterial enligt News Voice, 2010.

Totalt 3,2 miljoner är anställda bara i Förenta staternas Department of Defence, därnäst kommer Folkets Befrielsearmé i Kina med 2,3 och Indien med 1,9 miljoner. Summan för bara dessa tre länder blir 7,4 miljoner människor. Därtill kommer även handeln med vapen som ger arbeten.

Som jämförelse kan nämnas att företag som Walmart som finns i 27 länder ger 2,2 miljoner arbeten och McDonalds 1,9 miljoner.

Försvar har blivit forsknings- och industriprojektet som gynnas av alla de stater som får skatteintäkter från både statliga och privata företag, men detta är ett mycket dyrbart sätt att förhindra arbetslöshet. Så länge det finns efterfrågan på mer av och bättre militär utrustning för mark, hav, luft och rymd kommer sådan att tillverkas. Att provocera som USA gjort med sina drönare gynnar affärerna för många. Det mesta går nu att köpa och sälja över gränserna såsom material, uppfinningar och spetskompetens.

Ingen förväntar sig att ledningen för en framgångsrik vapenkoncern skall anse att man producerat nog och att man med styrelse och verkställande direktör bör avgå och att de anställda sägs upp.

 

 

 

Vapenindustrins produkter kan köpas och säljas över huvudet på medborgarna, av ett fåtal som är delegerade för uppgiften. När det gäller civil produktion av mat och kläder är det däremot medborgarna som styr både tillgång och efterfrågan.

Innan vi ger oss in i den avancerade och storskaliga rustningsvärlden som både väst och öst drivit fram är det skäl att se hur strider nuförtiden förs även med billiga och enkla medel.

Metoder för inofficiell krigföring

•  Våldtäkter

Den billigaste metoden som även satts i system är att beordra systematiska våldtäkter vilket är det enklaste sättet att bryta ner ett samhälle. Män kommenderas till gruppvåldtäkter där vägran kan bestraffas.

Enligt uppgift 2011 våldtogs 3/4 av kvinnorna i Liberia, 1/2 miljon i Rwanda och 2 miljoner i Kongo i senare års strider.

För att juridiskt kunna ingripa häremot krävs både vittnesmål och att offren är villiga att framträda vid en rättegång. Som tidigare beskrivits i kapitel 7 är det vanligen mycket svårt att få kvinnor att tillstå att de blivit våldtagna.

Då Serberna angrep muslimer fanns dock en kvinna på plats som dokumenterade 10 000 fall och dessutom fick hon 1 300 kvinnor att vara villiga att t.o.m. framträda inför domstol. Tack vare detta har FN börjat arbeta fram lagar mot våldtäkter, där både den som utför handlingen och den som beordrar dem, skall kunna ställas till ansvar för krigsförbrytelser.

Kvinnor i Liberia och Ghana fick nog av att betala krig med sina kroppar och gick samman och tvingade fram fred och krävde sedan rätt att delta vid fredsförhandlingar. Vid sådana har nu kvinnor generellt rätt att delta enligt en FN-resolution från år 2000.

•  Militära förband i privat regi

Privata militära företag med flyg, stridsvagnar och högt utbildade soldater kan rekryteras och sådana elitstyrkor med särskilda dödspatruller har arbetat för oljebolag och olika regeringar. Efter den 11 september 2001 ökade antalet sådana privata förband.

Man rekryterar före detta barnsoldater.

Barn som drogats och måst gå i främsta ledet vid minröjning, är redan psykiskt skadade av tidigare upplevelser och ofta aggressiva med dålig impulskontroll. De är svåra att behandla med psykologiska metoder och enda sättet att försörja sig i många länder, kan vara att låta sig rekryteras av något privat bolag för att skickas ut på olika uppdrag i världen.

De före detta barnsoldater tränas hårt och har att verkställa order mot så låg betalning som möjligt. Här är det inte fråga om att dö för sitt land och det man tror på. Att rekrytera dessa soldater är som att "gå till en prostituerad".

Detta är en ren affärsverksamhet där man söker pressa priserna. Man säljer även konsulttjänster åt regeringar och bolag. I bakgrunden finns sedan den privata militärindustrin. 

AEGIS är världens största privata företag grundat 2002 med huvudkontor i London och flera dylika företag finns. Då flera leverantörer snabbt anlitades uppstod ofta bristande organisation varför AEGIS med en f.d. officer fick till uppdrag att vara samordnare över denna världens näst största militära styrka. Han blev efter en tid mycket förmögen.

Man säljer t.ex. arbetskraft för att utföra uppdrag åt USA i olika krigszoner.

Sedan har USA dragit sig ur och en kommission har fastslagit att USA har gjort sig alltför beroende av dessa privata militärföretag och att mellan 30-60 miljarder dollar förslösats i Afghanistan och Irak.

Nu har Schweiz formulerat en kod för uppförande och tillsammans med både USA och Storbritannien bildat ett internationellt regelverk till den verkan det hava kan. Företag kan till skillnad från en regering inte röstas bort.

Som överallt när det gäller företag och pengar söker man den billigaste arbetskraften, men här gäller det inte tillverkning av leksaker utan krigföring.

•  Billiga handeldvapen för privat bruk

Arbetslösa militärer har efter kalla kriget kunnat öppna överfulla depåer för enkla handeldvapen som sålts åt alla håll.

I ett trettiotal stater med paramilitära styrkor används bara dessa vanliga enkla vapen. Stora och små vapenhandlare har försett t.ex. starka gerillagrupper i Colombia och Sierra Leone med mängder av mindre vapen som raketgevär, kulsprutor, Ak 47, kanoner för kustvärn samt mindre skjutvapen. Dessutom tillverkas nya enkla vapen som är svårare att överblicka, än de som kommer från de större producenterna.

Handeldvapen

Handeldvapen för civilt bruk. Både vapen och ammunition säljs på den civila marknaden såväl lagligt som olagligt och skapar stora problem och dessutom lär cirka åtta miljoner nya handeldvapen produceras årligen. I Balkanländerna cirkulerar tre till sex miljoner gamla vapen sedan krigen på 90-talet. Även om inte vapnen skapar våldet dödar de 300 000 människor om året och skadar tio gånger fler. Kan man inte lita på statens beskydd, vill man ha egna vapen.

Länder med tillgångar som guld, diamanter och sällsynta jordmetaller som behövs för elektroniken är utsatta för beväpnade våldsmän som har att röja undan civilbefolkningen. Samtidigt kidnappas pojkar som beväpnas och tvingas att hjälpa till i striderna.

I New York har man med gott resultat gett amnesti till dem som frivilligt lämnar in sina vapen och därefter infört hårdare regleringar, kontroller och straff för vapeninnehav, med följd att beskjutningarna minskat. I övriga USA pågår diskussion och folkliga demonstrationer för liknande åtgärder.

Inom EU arbetas nu fram regler för vilka som får äga, köpa och sälja skjutvapen.

I Sverige mellan år 2000 -2010 anmäldes 971 grova brott med skjutvapen. Av dessa var dock bara 117 riktiga skjutvapen och endast två civila och lagliga, medan resten var attrapper.

Alla stater hävdar att de vill ha fred, men offrar mänskliga och materiella resurser motsvarande ca 30 miljarder kronor per dag för att försvara sig mot varandra nämner Laszlo Szombatfalvy i sin bok Den största utmaningen, 2012.

Kemiska och biologiska vapen

Det finns stridsmedel som tyvärr är rätt billiga att framställa, smuggla och transportera. 

Kemiska vapnen användes under första världskriget men förbjöds 1997, tack vare en drivande sammanslutning, OPCW där den svenske diplomaten Rolf Ekéus kraftfullt medverkade. I en konvention i Haag år 2007 förband sig 190 länder att förstöra sina innehav vilket också skett i Storbritannien, Iran, Japan, och Kina. Senast har man tvingat Syrien att ta bort dem. Länder som står utanför avtalet är Israel, Burma, Angola, Egypten, Sydsudan och Nordkorea, men mindre resterande lager finns fortfarande i USA och Ryssland. Avtal respekteras dock inte av terrorister.

Biologiska vapen förbjöds som stridsmedel i väpnade konflikter år 1972 och omfattades av 144 stater som kräver nedrustning av de depåer som fanns. Även ingick förbud mot att utveckla, tillverka, prova, lagra och handla med dessa biologiska stridsmedel. Konventionen mot biologiska vapen kontrolleras dock sämre än för de kemiska vapnen.

Krigföring med internet

Elnätet släcktes ner i Ukraina och en it-attack mot Estland slog ut nästan alla dess samhällsfunktioner. Genom att slå ut informationsnätet för t.ex. elektricitetsverk, tunnelbanor och trafikljus, kan man slå ut ett samhälle. Man kan ta sig in i andras datorer eller göra så att en server överlastas och kraschar. Så varför satsa på alla dessa vanliga vapen.

Felaktig information från Ryssland infiltrerar också Sveriges nät, vilket är ett verksamt medel för att skrämma och förvirra människor och ge upphov till ryktesspridning. Ungdomar lär använda facebook som sin viktigaste politiska informationskälla. Här finns uppgifter att ta tag i för både den vanliga skolan, Försvarshögskolan, Utrikesdepartementet och Myndigheten för samhällsberedskap, MSB.

Infiltrering i andra stater är dock en gammal metod som använts inte minst av USA, men med internet blir det effektivare.

..............

II

Rustningar rättfärdigas 

Ordet ''försvar''kan vara försåtligt och vilseledande.

Nästan automatiskt går tanken till militärt försvar trots att det mesta som behöver försvaras är vår miljö och vår hälsa - sådant som inte kräver militära medel.

En huvudförfattare till den årliga publikationen World Military and Social Expenditures, Ruth Leger Sivard, har outtröttligt i 16 årgångar fram till 1996 visat den snedfördelning av anslag som pågår. Texten är både engagerande och försedd med illustrativa diagram och siffror. Det är bara att läsa och följa utvecklingen, men den är makaber. Försvarsutgifter ses som den försäkringspremie vi anses behöva för vår säkerhet.

Skillnaden mellan offensiv och defensiv kan vara oklar.

•  Offensiva vapen är provocerande och kan användas för hot eller anfall. De är tänkta att användas på annat lands område. Till dessa vapen räknas kärnvapen, bombplan med stor räckvidd, mellan- och långdistansraketer, robotiserade vapen, drönare och offensivt övade divisioner m.m.

•  Defensiva vapen är inte provocerande, utan skall avskräcka fienden så att ett anfall kommer att stå honom dyrt. Dessa vapen skall användas inom det egna landet och åstadkomma minsta möjliga skada. Kustförsvar, befästningar, civilförsvar och hemvärn räknas hit. Dock skall insatsstyrkor kunna användas på andra länders mark.

•  Som både offensiva och defensiva vapen räknas t.ex. handeldvapen liksom teknik för underrättelsetjänst och tjänster från satelliter.

Under namn av säkerhet legitimeras en verksamhet som ofta leder till ökad osäkerhet. Att tjäna pengar på att göra världen farligare kan klassas som cyniskt och att bryta avtal som ohederligt.

Den som rustar:

•  skapar arbetsmöjligheter för industriföretag, forskarlag och tekniker

•  engagerar militären och 

•  gör att politikerna måste skaffa fram pengar - och sådana brukar skaffas fram.

"Vi får aldrig låta detta tunga (militära) komplex hota våra friheter eller de demokratiska processerna". /President Eisenhower i sitt avskedstal år 1961.

 

Tidigare kunde krig ge god utdelning i form av mark, naturtillgångar, slavar och kvinnor samt ära, där krigen vanns med hjälp av stora arméer och armador. Därnäst följde beskjutning från ubåtar och bombardemang från luften. Sådana krig ter sig nu omoderna. Nu kan anfall göras via nätet och från rymden där motåtgärder kan vara ytterst svåra att verkställa.

Dock pågår färre stora krig, men konkurrens inom produktion och vapenhandel fortgår och även  kommunikationsnät och privata arméer finns till försäljning.

För att bromsa vapenutvecklingen måste man börja med grupper av forskare. Dessa kan vara destruktiva genier hävdade både Einstein och den svenske motståndaren mot kärnvapen, fysikern Hannes Alfvén.

 

Vinnare i upprustningen

Vi har nu fått just ett sådant "militärindustriellt komplex" som Eisenhower varnade för.

Nya vågor av upprustning gynnar börser och aktier. För vapenindustrin gäller ofta att skapa nya produkter, provocera och producera, finna eller skapa nya marknader och motverka lagerhållning. Att spela på rädsla och fiendebilder, att underblåsa konflikter. Att sedan leverera vapen till båda sidor kan ingå i marknadsföringen. Alltid finns det några som är ''dom andra'' som skall slås ut.

Ofta ökar upprustningen när ett lands ekonomi förbättras enligt Sipri 2016.

Både konkurrens och samarbete pågår över Atlanten mellan EU och USA. Världen har fått färre vapenindustrier, men de som finns blir allt större. En del enskilda stater har tappat kontrollen över såväl framställning som försäljning av sina vapen.

Fragmentering av ansvar blir det i praktiken då det numera ofta inte finns några hemligheter mellan militärmakterna. Den brottsliga tystnaden gäller de egna befolkningarna som hålls utanför.
Att stampa fram ett mindre krig kan vara frestande om man vill träna soldater med nya vapen som kräver testning eftersom vapen som prövats i strid är särskilt attraktiva. Lagerhållning är både dyrbar och oroande. ”Utan krig har man ju ingen nytta av alla kanonerna” yttrade ett barn.

Vad sker med ”omoderna” vapen? De säljs på den öppna marknaden till hugade spekulanter som Grekland, Turkiet och fattiga utvecklingsländer. De återanvänds eller byts mot olja eller t.o.m. skänks bort, ibland under rubriken ''bistånd''.

Vi har fått en värld som är både överrustad och undernärd.

Vapenhandel

Vapenhandeln är en värld för sig. Den är lukrativ både för det egna landet och för den internationella marknaden. I den inofficiella handeln ingår såväl vapen som tillgängligt uran och plutonium.

Vapenhandel stod för 40 procent av världens korruption enligt Transparency International år 2017.

Syftet med president Trumps turné genom världen anses vara att dra till sig uppmärksamhet. Samtidigt gjörs vapenaffärer i det tysta.

Exportörer

Sipri, Stockholms International Peace Research Institute, grundat 1966, meddelar i sin årsbok för 2014 att som de största exportörerna kommer i tur och ordning USA, Ryssland och Tyskland. Kina har kommit upp på fjärde plats och även om Nordkorea inte platsar i statistiken är export av missiler och missilteknik till många arabstater, dess viktigaste källa till hårdvaluta.

Importörer

Indien leder som importör. Även afrikanska stater och länder runt persiska viken samt Sydkorea har ökat med tvåsiffriga procenttal.

De tio största importörerna och exportörerna

   © Barbro Martell

Affärerna lär vara komplicerade finansiella arrangemang med överföring av teknologi och motköpsvillkor. De civila sektorerna i både det land som köper och säljer dras därför in.

•   Åren 1960–1994 gick 69 % av den totala vapenhandeln till utvecklingsländer.

•   Åren 1995–1999 stod EU för 29 % av världens vapenexport.

 

EU införde tidigt en uppförandekod för vapenhandel som tar hänsyn till mänskliga rättigheter och 2013 undertecknades den av alla stater.

Biskop Desmond Tutu i demokratiska Sydafrika, har skrivit till Sverige och uppmanat oss att inte skicka vapen till dem som inte tar hänsyn till mänskliga rättigheter. /SvD, 27.05.2017.

Så sent som 2013 har ett stort antal länder ingått ett globalt vapenhandelsavtal, ATT men staterna har högst olika uppfattning om när och var vapenleveranser kan bidra till fred.

Vad kostar det militära?

Kostnader mätt i människor och miljö

•  Humankapital - mänskliga hjärnor och arbetskraft har redan nämnts där bara USA, Kina och Indien stod för 7,4 miljoner människor år 2010.

•  Människors psyken – rädsla, hopplöshet och personlig maktlöshet.

•   Miljöpåverkan - det finns digra utredningar om de skador som rustningar, militära övningar och krig åsamkar naturen i form av läckage av giftiga ämnen från rostiga tunnor, dumpning av radioaktivt spill och diken fyllda med svavelsyra etc.

EU har t.ex. anklagat Nato för miljöbrott eftersom det finns tonvis med anrikat uran kvar i mark och vatten samt urandamm över stora områden i Jugoslavien, Irak och Afghanistan. På Kolahalvön låg i det fria 22 000 radioaktiva bränslestavar från gamla ryska ubåtar. Uppstädning pågår visserligen och var klar till 60 procent år 2013 där Sverige liksom flera andra länder gjorde insatser. Dumpning till havs förbjöds inte förrän 1972 och fortfarande ligger hopklumpad senapsgas kvar på botten av Östersjön.

Vidare finns dessutom risk för att en nukleär vinter kan följa om atombomber fälls. Se bilder på www.nucleardarkness.org

Hälsoproblem

Provsprängningar vilka är en sorts ''minikrig'' var de än utförs. Fler än 2 055 var kända 1945. Radioaktivitet kommer förr eller senare ut, även från underjordiska sprängningar. Motståndet mot dessa sägs dock ha ökat. Ett fördrag med totalt förbud mot provsprängningar finns dock sedan 1996, men Nordkorea gjorde provsprängningar år 2013 och 2017.

•  Landområden - används för militära anläggningar på en yta motsvarande minst Frankrikes yta.

•  Råvaror - förbrukas och dessutom finns gamla vapen för miljarder som köar på skroten som avfall.

•  Energi och industriell kapacitet - under andra världskriget krävde en amerikansk soldats utrustning 228 gånger mer energi än en soldat lär ha gjort under första världskriget.

...........

Kostnader mätt i pengar

Världens försvar kostade varje dag 30 miljarder kronor år 2016.

Som högst stod kostnaderna år 1987 och för 1995 har jag gjort nedanstående skiss:

Missade chanser

© Barbro Martell

Rustningar bekostas av tålmodiga medborgares skatter.

Enbart i USA hade skattebetalarna fått punga ut med 8 triljoner dollar (8 med 12 nollor) enbart för kärnvapen fram till år 1996. Utslaget på alla människor blev det 2-3 årsinkomster till det militära.

Stora reduceringar följde fram till år 1998, framför allt av Warszawapakten, men även av Nato. Däremot skedde ingen minskning av kostnaderna i övriga länder.

Efter terroristattacken 2001, höjdes utgifterna åter över hela världen. Terrorism hade tidigare övervägande hanterats av civila myndigheter inom stater och sådana motåtgärder är relativt billiga.

I USA föreslog Barack Obama att man bantade budgeten från drygt 700 miljarder dollar till 495 för året 2014/2015.

Förnyad ökning kom med kriget i Syrien och Rysslands annektering av Krim, men militära ingripanden i konflikter har nu börjat visat sig negativa, dyrbara och leda till ett försämrat politiskt kapital.

När generalerna protesterade mot att dra ner på de militära utgifterna för att i stället stödja kulturen lär Churchill ha yttrat "Vad ska vi då försvara?"

Militära utgifter

För år 2016 uppges USA stå för 36 % eller 611 miljarder dollar av världens rustningskostnader. Kina för 13 %, Ryssland 4,1 %, Saudiarabien 3,8 % och övriga 43,1 %.

Från USA meddelar Trump att han med Nato bara vill stödja sådana länder som använder minst 2 procent av sin BNP till det militära, vilket skulle sätta tryck på många Natoländer.

Framför allt ökar nu rustningarna i Kina med "drömmen om nationell återfödelse" då man ser sig omgiven av Natos militärbaser i en USA dominerad värld. Kina har endast Nordkorea som försvarsallierad och man köper och kopierar nu utländsk teknologi och satsar stort på det militära med en föryngring av dess ledare.

III

Överenskommelser om rymden

Först i rymden var Ryssland med Sputnik. Sedan har USA drivit på och Kina ansåg att det var ''historiskt oundvikligt'' att följa efter. Kina visade sig t.o.m. kunna skjuta ner en av sina egna satelliter år 2007. Samma sak kunde USA göra ett halvår senare. Indien följer härnäst.

Rymdens ''Magna charta''

Outer Space Treaty är ett regelverk för rymdens användning. FN-organet Copous har sedan år 1953 energiskt arbetat med detta. Generalförsamlingen antog år 1966 ett avtal om att inte placera ut kärnvapen och massförstörelsevapen i rymden. Detta har liknats vid ett rymdens Magna Charta (urkund från år 1215 om Englands konstitutionella, lagbundna frihet).

Det ligger i hela mänsklighetens gemensamma intresse att utforska och använda den yttre rymden för fredliga syften och att detta också skall komma de fattiga länderna till godo.

''Försvar'' har nu återigen tolkats som fredsbevarande och gett passersedel för militären. Då resolutionen för att stödja FN:s avtal åter togs upp i generalförsamlingen år 2000, röstade 163 nationer för, medan USA, Israel och Mikronesien lade ner sina röster.

USA har öppet sagt sig vilja dominera på land, till havs, i luften och nu också i rymden och de lägger för närvarande det mesta av sina militära kostnader på satellitsystemen även om dessa skall minskas. Att så sker när nu hotbilden ändras torde vara osäkert. Redan i Irakkriget användes satelliter för att styra vapnen mot mål och senare för att också följa trupprörelser i Afghanistan.

 Satelliter

Ett vanligt flygplan går ofta på 10 000 meters höjd medan satelliterna kan röra sig i banor 5-7 gånger högre upp. Arbete pågår i USA för att nå ännu högre höjder för att bli en ''över-övervakare''. USA har ett globalt nät av sammankopplade datornätverk, Global Information Grid, GIG.

Konkurrensen är hård mellan alla de företag i världen som nu bygger satelliter. Dessa kan ge oss bilder, kartor och data om väder, natur och miljö. Man kan få tydliga bilder på föremål ner till en halv meter från jordytan och GPS, Global Positioning System användes första gången för militärt bruk i samband med Gulfkriget år 1991.

Sedan har utvecklingen varit enorm och GPS användas redan 1996 för vanliga bilister. Nu kan hundratals mobiler genom Google Earth zooma ner till praktiskt taget vilket ställe som helst på jorden. Därmed blir det också svårare att dölja något.

För att överföra information finns alltså en helt ny kapacitet som kommer att öka med  artificiell intelligens, AI. Det gäller även att samtidigt kunna avlyssna, manipulera, vilseleda, dölja, störa och förstöra information.

Data från satelliter ''tankas'' sedan ner till stationer på marken och sådana som ligger nära polerna är särskilt attraktiva som Thule-basen på Grönland och Keflavik på Island. Dessa kan dessutom sälja sina tjänster till höga priser.

Vardö är en liten plats i Norge som gränsar till Finland och Ryssland. Här finns en av världens mest avancerade radaranläggningar och där har USA byggt upp ett nytt vapensystem för försvar av egna och allierades satelliter och för angrepp mot fientliga satelliter. Detta torde vara provocerande för Ryssland.

Också för Vardö fanns klara bestämmelser och förbud mot militära anläggningar

Norge har två stora namn inom polarforskningen. Fritiof Nansen som startade sin expedition mot nordpolen från Vardö, föddes för 150 år sedan och fick senare Nobels fredspris för sina humanitära insatser. Roald Amundsen var i sin tur den förste att nå sydpolen och nyligen hedrades båda med ett jubileumsår.

Norge har blivit ett viktigt land med ögruppen Svalbard som de tillerkändes år 1920. Däri ingick internationella förpliktelser och förbud mot all militär användning. Där finns nu satellitbasen Svalsats och på Antarktis stationen Toll, med ännu strängare bestämmelser om enbart fredlig användning. Trots detta används båda i USA:s krigföring.

”Man måste se historiskt på sådana traktat” - tas som ursäkt för att strunta i överenskommelser.

På Vardö bor också den norske journalisten Bård Wormdal som skrivit boken Satellittkrigen, Norges militarisering av polarområdene og verdensrommet, 2011.

EU  bygger upp ett helt nytt övervakningssystem och blir det största strukturföretaget som beräknas ge 10 000 nya högkvalificerade jobb.

En satellit Galileo skall ha både en militär och en civil användning, detta är klart uttalat och skall bli oberoende av amerikanarnas GPS för navigation och kartläggning. Den skall vidare kunna användas för att rädda liv. Två satelliter har skjutits upp från Franska Guyana, men kommit i fel omloppsbana vilket blev dyrbart att rätta till. Man tvistar om den fortsatta betalningen, då den stora budgeten redan är överskriden. Av de planerade 30 satelliterna har man när detta skrivs sänt upp 8 stycken vilket sker med hjälp av ryska rymdfärjor.

IV

Kärnvapen - jordens dolda bölder

 - Antingen avskaffar alla länder kärnvapen eller också är de tillåtna för alla.  / Fysikern Joseph Rotblat som var med om att framställa den första atombomben.

 -  Kärnvapen bygger på drömmen om att vara oövervinnerlig.

 -  "Kärnvapen är det perfekta vapnet under förutsättning att det inte kommer till direkt användning, för då har det misslyckats" / Sagt av en Nato-representant.

 -  Vilka värden är värda att värnas av kärnvapen?

 -  Kärnvapenmakter borde inte själva stifta lagar om kärnvapen.

 -  Militär kärnteknologi och civil kärnteknologi är identisk. Ett land som har det ena - har det andra. / Frank Barnaby, kärnfysiker.

 

En härskare före atomåldern kunde starta krig där miljoner människor dödades. I dag kan en sådan ledare med hjälp av moderna vapen döda miljarder och dessutom föröda livet på jorden utan att vara mer cynisk, ond, trängd, aningslös, desperat, härsklysten, psykotisk, fantasilös eller storhetsvansinnig än sina föregångare. 

En dators tangentbord kan nu vara det kraftfullaste vapnet. Bomben, en knapptryckning från kärnvapenkrig är titeln på Eric Schlossers bok, 2014 där han beskriver återkommande ''nästan-katastrofer'' på grund av den mänskliga faktorn. Av ren tur har en del katastrofer hindrats, t.ex. då två vätebomber tappades i havet från ett bombplan och 1983 då den ryske officeren Stanislav Petrov som den ende av tre, förhindrade att bomber avfyrades.

Inte i något land har kärnvapen byggts efter demokratiska beslut.

Utan större kärnvapen har det  utkämpats 158 krig sedan år 1945. Detta sägs bero på att kärnvapen haft en avskräckande effekt. I så fall är det en alltför enkel bevisföring. De stora och gamla kärnvapnen anses nu som ''oanvändbara''. Mastodonta och gamla ligger de där som i praktiken militära dinosaurier – skräckinjagande förvisso - som om de skulle ligga i ide - inte döda.

Periodvis är det tyst om dem. Ibland vaknar vi till, när t.ex. Indien skaffade kärnvapen, när Pakistan, Iran och Nordkorea hade bomben – och terroristerna, hur är det med dem? Här finns inga underskrivna avtal om ickespridning och kommer de som finns att gälla?

Kärnvapnen finns kvar och de både underhålls och vidareutvecklas. De är inte som minor utan kärnvapnen förvaras i separata delar och för att sammanföra dessa krävs det sprängämnen så att processen kan starta. Sprängämnen föråldras dock och måste ersättas. Avfyrningsklara kärnvapen förvaras däremot inte i separata delar.

- Strategiska kärnvapen är kraftfullast och tänkta att nå andra kontinenter och utplåna hela städer och regioner.

- Taktiska kärnvapen är tänkta för slagfält och att då ingå i den allmänna krigföringen och de kan användas av både armén, marinen och flyget och de bärs av raketer, torpeder, minor och luftrobotar. Taktiska kärnvapen moderniseras för att bli vapen med hög precision att användas i en viss situation och för viss typ av mål.

Ryssland har taktiska kärnvapen bland annat på Kolahalvön, i sydvästra Ryssland samt Kaliningrad. Man har lärt sig göra mindre kärnladdningar - men mer användbara - som dock är kraftigare än de konventionella laddningarna. Under kommande tioårsperiod har man 2018 beslutat att den absoluta militära förmågan skall öka särskilt med hänsyn till ökad rörlighet och kapacitet för transporter.

Amerikanska taktiska kärnvapen finns i Italien och Turkiet samt i ett 20-tal Natoländer som Tyskland, Belgien och Nederländerna. Frankrike har egna taktiska och Storbritannien även strategiska kärnvapen.

Risker

Flera tillbud har förekommit under 2000-talet. Vad händer om en bomb träffar ett kärnkraftverk eller t.ex. Assuandammen? Vad händer med människorna och miljön? Blir det en nukleär vinter? Naturligtvis har man försökt göra riskbedömningar och här hänvisas till skriften Global Catasrophic Risks, 2016 http://globalchallenges.org/riskreport.

På senare år har man börjat tala om människors  säkerhet och inte bara länders. Kärnvapenfria länder driver nu en kampanjer där t.ex. Svenska Läkare mot Kärnvapen ingår i International Campaign to Abolish Nuclear Weapons för att pressa kärnvapenstaterna att avveckla dem och kampanjen fick Nobels fredspris år 2017, samma år som FN fick en konvention mot kärnvapen. Se vidare nästa kap.

Hur mycket kärnvapen finns det - och var?

Ingen vet. Det beror på hur man räknar.

Kärnvapnen

-  kan i USA och Ryssland räknas i tusental,

-  i Storbritannien, Frankrike, Indien, Pakistan och Kina i hundratal

-  och Nordkorea och Israel i tiotal.

Officiellt fanns det i USA 4 650 kärnvapen klara att avfyra år 2014 och 2700 hade kasserats, men var intakta. Kärnvapen kan vara utplacerade, förvaras i lager eller höra till dem som inte brukar räknas officiellt.

Uppgifter i tidningarna kan vara förvirrande, men Sipri uppskattar år 2015 antalet kärnstridsspetsar till cirka 15 400 och det är betydligt färre än de 65 000 som fanns 1986. Minskning har skett i USA och Ryssland vilka ändå står för 90 procent. I de flesta länderna arbetar man vidare på att förbättra sina kärnvapen och höja deras kapacitet för anfall.

Uppskattningsvis finns det material på drift i världen till ytterligare mer än 100 000 bomber, alltså utom kontroll. Apparatur, teknologi och kunskap finns på en svårgenomtränglig marknad vilket gör det möjligt för allt fler länder att skaffa kärnvapen. Avancerad utrustning för nödvändiga centrifuger finns nu till och med i en del av de fattigaste länderna.

Antag att Indien vill köpa uran av Sverige, mot villkor att detta endast får användas till kärnkraftverk. Därmed blir Indiens eget uran friställt och kan användas för militärt bruk. Indien har än så länge framställt 6–10 atombomber per år. Priset på uran stiger och därför diskuteras uranbrytning än en gång i Sverige. Uran kan användas både fredligt och militärt och är en grå sektor.

Det börjar dock bli meningslöst att ange antal kärnvapen eller mängden av tillgängligt uran och plutonium då inofficiell handel pågår med material från röntgenapparatur och de restprodukter som uppstår vid hantering av kärnvapen.

Bland länder för inofficiell handel med kärnvapen brukar nämns Malaysia, Kina och Dubai och även Burma samt organisationer som Al-Qaida. Mellan åren 1993 - 2000 har 376 fall av handel bekräftats. Strålningen anses inte så stor, men skapar kaos och rädsla och kräver dyrbar sanering.

Antal människor i kärnvapenberoende stater

Varje ruta på bilden tänks rymma 1 miljon människor                    

                      Människor i kärnvapenberoende stater

- De länder som först hade kärnvapen var USA, Ryssland, Storbritannien, Frankrike och Kina. Sen kom icke-spridningsavtalet.

- Därefter kom Israel, Indien och Pakistan.

- Kärnvapen placerade inom sitt område har Belgien, Tyskland, Italien och Turkiet. I fredstid samtycker inte Danmark, Norge och Spanien till att kärnvapen finns inom deras områden och inte heller under krigstid tillåts detta av Sverige, Island och Litauen.

- Tröskelländer kallas de som har kapacitet för kärnvapen, men avstått från dem, vilket allt fler gör då de ofta kostar mer än de är politiskt motiverade.

Både flyg och ubåtar som ständigt ljudlöst patrullerar haven bär kärnvapen.

Tridentsystemet för ubåtar med kärnvapenstridsspetsar är det farligaste och dyraste vapen som hittills konstruerats. Befälhavaren på en av dessa 18 kärnvapenbestyckade ubåtar är en av världens mäktigaste män. Han fraktar motsvarande 192 Hiroshimabomber ombord och han skulle kunna utplåna 250 stora städer. Den grekiske jätten Atlas som bar himlavalvet på sina skuldror kan bli distanserad i ansvarstyngd.

Systemet är utvecklat i USA, men även Storbritannien har byggt 4 exemplar i Skottland. Dessa började patrullera haven 1969 och behöver förnyas till en kostnad av 13,5 miljarder kronor. Att så skall ske är redan beslutat och därmed sänds signaler till övriga länder. Avancerade forskningslaboratorier har påbörjats och en ny laserenhet kallad Orion används vid en kärnvapenfabrik 8 mil från London.

År 2016 meddelas att ytterligare 4 ubåtar med kärnvapenmissiler skall byggas för 450 miljarder kronor.

Marknaden domineras dock av USA och för världen gäller att cirka 300 miljarder per år går till ubåtar.

För ''global balans'' rustade tidigare Ryssland upp sina 8 ubåtar, som mest låg på land. Dessa har 768 kärnstridsspetsar vardera.

...........

Historik om kärnvapen  (För historik om motåtgärder - se nästa kap.)

- !944   Fick Otto Hahn nobelpriset för kärnklyvning. Viss betydelse hade samarbetet med Lise Meitner.

- 1945  första kärnvapenprovet i New Mexiko. Tre veckor senare bomber över Nagasaki och Hiroshima.

- 1949  första kärnvapenprovet i Sovjet

- 1952  första testet i Storbritannien som tillsammans med Sovjet och USA har cirka 1000 kärnvapen

- 1960  Frankrike  har kärnvapen

- 1962  finns mer än 30 000 kärnvapen. Proteströrelser börjar med krav på kontroll

- 1964  Kina har kärnvapen

- 1980  hade 500 atomsprängningar gjorts i atmosfären, motsvarande 20 000 Hiroshimabomber

- 1998  Indien och Pakistan genomför kärnvapentester

- 2003  Nordkorea lämnar ickespridningsavtalet Non-Proliferation Treaty, NPT

- 2006  Nordkorea utför sitt första kärnvapenprov

- 2015 finns fortfarande ingen internationell rättslig norm som förbjuder innehav, överlåtelse, produktion och användning av kärnvapen.

- 2016  spränger Nordkorea en neutronbomb samt gör sitt femte kärnvapentest och fortsättning har följt.

Kärnteknologi i annat än bomber

Konventionella vapen är inte längre så konventionella. Gränsen mellan dem och kärnvapen är ibland otydlig. Det finns små, träffsäkra och långtgående kryssningsmissiler vilka är lätta att skjuta upp och osynliga för radar.

Dessa ersätter de gamla som dessutom är impopulära inom den amerikanska militären. De gamla vapnen har mest en rent politisk betydelse och därför skaffar sig fler stater kärnvapen just som en politisk markering.

Obemannade missiler finns som kan transportera kärnstridsspetsar likaväl som kemiska och biologiska stridsmedel vilka har tillräcklig styrka för att utplåna stora städer över hela jorden.

•   Radioaktiva projektiler framställs där utarmat uran kan ingå för att göra projektilerna hårdare och när dessa går genom atmosfären blir temperaturen flera tusen grader. Vid nedfallet uppstår bränder och ett tunt radioaktivt stoft sprids.

•   Smutsiga bomber och väskbomber kan framställas genom smuggling och stöld av nukleärt material. Eftersom kärnvapen är komplicerade föredrar troligen terrorister kemiska vapen, till exempel Sarin som användes vid terrordådet i Tokyos tunnelbana år 1995.

•   Drönare - för spaning är inte alltid ''kliniska'' utan används även för fjärrstyrt dödande. Drönare kan ställas in med viss precision även om osäkerheten för en träff kan ha en radie på 15 meter. Militära mål kan dessutom vara svåra att skilja från civila. Utveckling pågår med AI och drönare kan väntas bli små som humlor.

Så länge man är ensam om ett nytt vapen kan det kännas bra, men det tillverkas snart av andra. Drönare av varierande storlekar, säljs och smugglas snabbt och innehas redan nu av 76 länder - och har i  mindre skala blivit moderna leksaker för civila. Här har nu kommit reglar för hur man får flyga drönare i Sverige, t.ex. är det inte tillåtet över vissa platser eller kärnkraftverk.

Därpå återstår ett antal segdragna konferenser för att begränsa dem och först 2013 har FN uppmanat till stopp för utvecklingen tills man utrett en del etiska frågor.

Drönare har använts av USA och Storbritannien i Kosovo, Sudan, Afghanistan och Irak. I Pakistan hade redan 12 miljoner blivit hemlösa av översvämningar år 2010 och sedan utsattes landet för drönare som dödat mellan 400 och 800 civila människor.

Dylik terror mot befolkningen som hör surrandet framstår som värre än de ''terrorister'' som skulle besegras och resultatet tycks bara bli att fler sådana rekryteras. Terror besvaras med terror. Att döda misstänkta terrorister och hålla fångar utan att de först ställts inför domstol, anstår inte en demokrati och skulle kraftigt fördömas om det skett i en diktatur.

Informationen till drönare kan naturligtvis också påverkas av "hackare".

..........

Med artificiell intelligens, AI kan väntas en kommande industriell militär utveckling av skrämmande omfattning, med nya ubåtar och mördarrobotar. I boken Liv -3 , 2017 har Max Tegmark beskrivit eget och andras arbete med att försöka bromsa en sådan utveckling och hur man skall gå till väga för att få AI att i stället tjäna mänskligheten.

Redan har företaget Boening konstruerat den första förarlösa ubåten "Echo Voyager" som kan användas både civilt och militärt.

............

Motiv för att behålla kärnvapen:

•    de anses skapa respekt hos andra och höjer självbilden i det egna landet

•    de har en avskräckande effekt och höjer landets säkerhet

•    de ger tyngd vid förhandlingar

•    de ger symbolvärde och hög status.

De som redan har lagt ner pengar på kärnvapen har ingen motivation att göra sig av med dem. Det anses naivt, orealistiskt, opraktiskt och dyrbart. Kostnaderna för avveckling anses inte uppväga värdet av att ha dem kvar.

Man måste ha ''en modern effektiv styrka'' och måste ''förnya den nukleära infrastrukturen'' heter det, vilket inte låter hoppfullt för dem som vill avskaffa dem.

För att bli trovärdig måste den som säger sig inte tillverka kärnvapen ratificera provstoppsavtalet the Comprehensive Test Ban Treaty, CTBT och sedan samarbeta med Intenational Atomic Energy Agency, IAEA.

Om alla kärnvapen togs bort skulle USA fortfarande vara militärt mäktigast. Ryssland skulle vara mäktigt med sina vapen och Kina, Indien och Pakistan skulle fortfarande komma som nummer ett, två och tre i sina delar av Asien.

Ytterligare några vapen:

•   Robotar innebär ett jättekliv när det gäller krigföring. De utvecklas av USA, Storbritannien, Israel, Frankrike och Japan och även Kina och Ryssland antas ha kommit långt i utvecklingen. Robotarna är förprogrammerade och vid användning är de helt självgående utan att någon människa fattar beslut om attacker.

Som vanligt vill olika organisationer ha förbud, nu i 26 länder och sedan återstår segdragna förhandlingar.

 

•   Klusterbomber  finns som utlöses på hög höjd och innehåller ett par hundra mindre små bomber som ska detonera på marken. Cirka 10 procent detonerar inte omedelbart och blir en sorts trampminor. En konvention mot klusterbomber har undertecknats av 119 stater, men ratificerats av endast 37 länder. Stora länder som USA, Ryssland, Syrien, Kina, Indien, Pakistan och Brasilien har inte ratificerat konventionen och klusterbomber har använts i pågående strider i Syrien, Jemen och Ukraina.

•   Antipersonella minor får fortfarande tillverkas i USA, Kina, Indien och Ryssland, men en konventionen mot dem har undertecknats av 116 stater. Från tidigare konflikter skadas människor fortfarande i ett 60-tal länder av dessa minor.

•   E-bomber finns med en elektrisk laddning som kan slå ut strömmen inom en viss radie när den slagit ner,

- röntgen som kan se genom väggar,

- bomber med kemikalier och

- taggtråd som i all enkelhet fungerar som rakblad.

V

Militära allianser

- Nato bildades år 1949, med USA som mäktigaste medlem för att skydda Västeuropa mot Sovjet och Warszawapakten.

- 1991 upplöstes Warszawapakten medan Nato fortsatte och utökades med Polen, Ungern och Tjeckien för att skapa ett enat och demokratiskt Europa. Behövdes ett Nato till detta?

- 1952  trädde Anzus i kraft vilket är en allians mellan USA, Australien och Nya Zeeland. USA har mer än 50 formella militära allianser.

- Shanghai cooperation organisation bildades 2001 med bl.a. Kina, Ryssland Indien och fem andra stater 2018. De har både kärnvapen och vätebomb och såväl flotta som rymdvapen byggs upp.

                 Natoländer

För och emot Nato

Nato har armé, vapenproduktion och vida utspritt spionage samt förfogar över kärnvapen. Ingående länder står under Natos kärnvapenparaply, men Frankrike och Storbritannien som har egna kärnvapen bestämmer själv över sina.

- År 2014 inlemmade Nato även Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Estland, Lettland och Litauen. Nato kallar sig försvarsmakt och inte militärallians och är framför allt en politisk makt där nu även Kanada och 27 europeiska stater ingår. USA har möjlighet att agera även utan Nato.

EU skall själv bestämma om sin verksamhet och skall kunna leda militära operationer, dels självständigt och dels tillsammans med Nato.

Även Ukraina har velat inlemmas vilket Ryssland ogillar. Ukraina hade tidigare haft ryska kärnvapen placerade inom sitt område, vilka 2010 återfördes till Ryssland. Nato önskar vidare få med även Australien och Nya Zeeland.

Nato expanderar efter Rysslands annektering av Krim med nya anläggningar över hela Östeuropa med Polen, Rumänien, Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland och Litauen. För några år sedan lämnade de sista amerikanska stridsvagnarna Europa, men i början av 2017 har de börjat återkomma liksom amerikanska soldater.

För Serbien är ett stöd från Nato kontroversiellt och Ryssland ser helst ingen inblandning varken från EU eller Nato.

Nato vill numera framstå som en global försvarsorganisation och gör en hel del insatser för att hjälpa civila människor t.ex. vid jordbävningskatastrofen i Kashmir.

Röda korsets bärande princip, är just neutralitet, oberoende och opartiskhet. När både militär aktivitet och hjälparbete kallas ''humanitära'' blandar man samman olika roller.

Man kan starkt ifrågasätta denna blandning av humanitär hjälp och militär verksamhet. Det gör att humanitära organisationer inte längre ses som neutrala och då kan de motarbetas och bli måltavlor. Men det kan vara ett sätt för USA att legitimera sin verksamhet, då militären är den största arbetsgivaren.

- Jag håller med Donald Trump på en punkt - han tycker att Nato är för dyrbart. I stället för att minska budgeten för USA, kräver han nu att alla skall anslå 2 procent av sin BNP till sina försvar. De som redan står på den nivån är USA, Storbritannien, Grekland, Polen och Estland.

-Tyskland står på 1,2 % av BNP och beräknar höja till 1,5 % 2024.

Som jämförelse står Sveriges hela försvarskostnad på cirka 2 procent av BNP.

- Jag instämmer även med Hans Blix som förordar investeringar, handel och dialog med Ryssland, något man också eftersträvar inom EU med Tyskland och Frankrike som ledande krafter.

Om Ryssland lovar att inte expandera åt något håll kunde Nato klargöra att man inte avser att bli en västlig militär arm men global räckvidd.

.................

Sverige - Nato?

Det finns delade meningar om huruvida Sverige skall gå med i Nato eller inte.

Ett antal böcker om nej till Nato har kommit bland annat från Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2014. Där framläggs skälen för och emot i en antologi Bevara alliansfriheten. Nej till Natomedlemskap av Anders Björnsson och Sven Hirdman som har redigerat ett flertal debattörer och diplomater som Hans Blix och Rolf Ekéus. Skulle Sverige gå med säger vi också ja till kärnvapen, men i en omröstning 1980 sade vi nej till dessa. En diskussion som kan följas på YouTube.

Man behöver inte vara psykolog för att förstå att det som det egna landet ser som försvar av ett närliggande land kan ses som ett hot.

En svensk tecknad film har just producerats av Stina Oscarssn kallad Nato på 6 minuter https://www.youtube.com/watch?v=K9-Pc3w4Hgc

Utanför Nato står EU-länderna Irland, Österrike, Finland och Sverige och saknar därmed beslutsrätt om kärnvapen.

Om vi skulle gå med i Nato vore det viktigt att förbjuda att kärnvapen placeras inom våra gränser och vi skulle inte heller att ha stationär utländsk trupp på svensk mark. Just dessa möjligheter har man nu infört i Polen, Rumänien och Bulgarien, Estland, Lettland, Litauen.

Logistik är ett argument för att Nato vill placera manskap och stridsmaterial i Europa. Det är lätt att med flyg transportera soldater, men det tar både tid och kraft att flytta stridsvagnar och artilleri över Atlanten och man hänvisar till att Ryssland "har allt på plats".

Behöver vi Nato? Vi har redan avtal med EU och ett Nordiskt avtal samt Partnerskap för fred.

- Med EU har vi redan avtal i och med Lissabonfördraget från 2009 som innehåller en Solidaritetsklausul som säger att om ett EU-land drabbas av en katastrof, en terroristattack eller ett väpnat angrepp är de andra medlemsländerna skyldiga att ställa upp med resurser. Det behöver inte vara militärt bistånd, utan länderna får själva välja på vilket sätt de ska hjälpa ett annat medlemsland eller hur detta vill ta emot eventuell hjälp.

Storbritannien är näst efter USA Natos starkaste militärmakt och med Brexit kommer detta att få stora konsekvenser för EU. Samarbetet för EU lär vara allt annat än välorganiserat och EU har gammalmodig teknik.

- Vidare ingår vi i ett nordiskt försvarssamarbete, Nordefco där även Estland, Lettland och Litauen brukar vara med på organisationens möten och i maj 2018 ingicks ett avtal om närmare samarbete med Finland och USA.

Stratcom i Lettland är en central som inrättats speciellt för att analysera och motverka rysk propaganda och desinformation. Tio länder ingår varav Sverige är ett.

 
- Partnerskap för fred, PFP

År 1994 gick försvarsmakten i det tysta med i Partnerskap för fred, PFP - ett praktiskt inriktat samarbetsprogram mellan Nato och icke-Nato-länder i Europa. 

Mellan Luleå och Kiruna finns ett avgränsat område - 36 mil långt som fått namnet Neat, North European Aerospace Testrange. Området är lika stort som Belgien och fungerar som Europas största testområde för bombfällning och prövning av militära system. En viktig del utgör testning av drönare. Dessa prov kan inte utföras i det övriga tätbefolkade Europa.

Vad samerna anser om det hela är tydligen oväsentligt, liksom att det strider mot FN:s Urfolksdeklaration som Sverige skrivit under. Vindkraftverk får t.ex. inte byggas inom området. Senast protesterade Jokkmokk mot utökning av testområdet, vilket även skulle skada turistnäringen.

Vi har redan hyrt ut mark till 24 andra stater inom Nato. Detta ger inkomster och stimulerar svensk vapenindustri. Med 600 miljoner svenska kronor utvecklar t.ex. Saab en drönare kallad Neuron i samarbete med Frankrike, Spanien och Grekland.

En av världens största nerladdningsstationer ligger nu i Neat-området nära Kiruna och heter Esrange. Det kan bli uppskjutningsbas för mindre bärraketer och satelliter även ge en bättre bild av rymden. Sverige har ett gott anseende inom rymdindustrin.

Internationella protester mot Neat har förekommit och intensifierats 2013. Pådrivande i Sverige är organisationen Ofog i Luleå och Svenska fredskommittén. Ofog finns dessutom i de tre största städerna och ordnar stadsvandringar för att visa platser som är kopplade till myndigheten för försvarsexport och liknande verksamheter.

Sveriges militär gäller försvar, men kan få indirekt betydelse för anfall. Militarisering av Sverige ökar nu i Göteborgs skärgård och vid Vättern.

Stora flygövningar med USA och Natos partnerskap för fred har ägt rum över Östersjön och särskilt över arktiska områden med bland andra Sverige, Norge och Finland.

Några årtal:

- 2016 trädde Världlandsstödet i kraft.

Har citeras Regeringens proposition om samförståndsavtal om värdlandsstöd:

    • Avtalet omfattar principer för att basera Natostyrkor i Sverige och för svenskt stöd till styrkorna.
    • Det innebär att Nato tillåts transportera helikoptrar, flygplan och fartyg på svenskt territorium.
    • Natostyrkor kan bara placeras i Sverige efter svensk inbjudan.
    • Värdlandsavtalet ger inte Natoländer rätt att placera kärnvapen på svenskt territorium.
    • Avtalet innebär förändringar i olika svenska lagar. Natopersonal ska kunna ha immunitet och privilegier när det gäller till exempel skatter, tullregler och regler för bruk av fordon. De förändringarna kräver ett riksdagsbeslut.

Vänsterpartiet har vid omröstning sagt nej liksom bland andra SLMK:s vetenskapliga råd. Avtalet torde vara provocerande för Ryssland som har gränser till 16 andra länder att försvara.

- 2016, Cold Respons blev nästa stora övning i Norge och delvis över svensk luft- och sjögräns för att inhämta underrättelser och klara transporttjänster som omfattar cirka 15 000 deltagare från 15 nationer varav drygt 2000 svenska soldater och officerare.

- 2017 Aurora och

- 2018 Trdent Juncture med 40 000 soldater för att träna förband och stater att samverka.

Om detta skrivs föga i media, medan vi får uppgifter om minsta aktivitet från rysk sida i eller över Östersjön.

USA:s försvar utgör 3,5 procent av deras BNP och är tio gånger större än Rysslands där försvarsmakt har som delmål att höja anslagen från dagens 48 miljarder till mellan 75 och 85 miljarder 2025.

Svensk vapenexport

"Till svenska vapen som säljs utomlands skall bifogas en bruksanvisning som förbjuder missbruk". / Henrik Tikkanen, finsk författare.

Hänsyn till demokrati och mänskliga rättigheter borde styra vapenexporten om Sverige endast vill legitimera rustning som går till försvar och inta en alliansfri hållning.

Sverige kom på delad 9:e plats år 2008 bland vapenexportörerna. Vi har skickliga ingenjörer och avancerad teknik och vi exporterade nyligen mest vapen per person i världen och vår export uppgick till 11 miljarder år 2016. Exporten gick sammanlagt till 66 olika länder under 2015.

Sverige är inte militärt självförsörjande. Vi säljer utrustning till länder om dessa kan förse oss med den vapenteknologi vi själva behöver. Så fältet är ganska fritt, men inte helt. Försök till kontroll pågår i Europa så att exportländernas produkter inte skall kunna användas för tillverkning av personminor, viss ammunition, laser och massförstörelsevapen.

Under åren 1997–2001 importerade Sverige militär utrustning för 782 miljoner US-dollar och exporterade för 1 123 miljoner. Svenska företag som Saab och Volvo samt storbanker är involverade.

Vi handlar även med diktaturstater som kan använda vapnen mot den egna befolkningen. År 2012 köpte Saudiarabien utrustning för 2,9 miljarder och tillsammans med Förenade Araberimiraten, Pakistan, Thailand och Indien tog de emot 60 procent av vår vapenexport. Sedan dess pågår intensiv marknadsföring av svenska vapen även i Indonesien och Filippinerna.

År 2016 exporterade vi till 14 icke-demokratiska stater bl.a Förenade Araberimeraten för 10,6 miljarder kronor och 2017 till Saudiarabien för 156 miljoner kronor.

En självständig myndighet, Inspektionen för strategiska produkter, ISP infördes i Sverige år 1996 för att sköta och kontrollera vapenexporten. Vitsen med detta är att regeringen endast drar upp riktlinjerna medan besluten överförs till en myndighet utan politisk kontroll. Om ett ärende är av principiell betydelse eller av särskild vikt skall det dock lämnas över till regeringen. Fram till år 2004 hade endast en promille av alla ärenden om krigsmaterial överlämnats.

Exportkontrollrådet (EKR) som består av 12 ledamöter från samtliga riksdagspartier har ingen formell makt, men fungerar som riksdagens förlängda arm. De sammankallas av ISP tio gånger om året för att diskutera kontroversiella ärenden.

Jemen mottog 328 miljoner i bistånd 2017 samtidigt som vi sålde vapen för 156 miljoner till deras fiender.

Dock tycks det ofta utvecklas kryphål och utrymme för kringgående manövrer. Om EU syftar till att bygga upp en gemensam försvarsförmåga med tillhörande industri skulle Sverige ha en viss betydelse även om stora delar av vår försvarsindustri som Bofors och Kockums har köpts upp av andra. Försvarsindustrin gav oss 30 000 arbeten år 2010.

Svenska staten har beställt två nya ubåtar samt uppgradering av två befintliga. Allt skall vara färdigt i början av 20-talet och kosta sammanlagt cirka 10 miljarder samt ge arbete åt omkring 1000 anställda.

Sveriges försvar

- Vår försäkringspremie - var 40,5 miljarder år 2007 vilket ungefär motsvarar statens utgifter för utbildning och forskning. Från 1990 till 2011 hade vår riskpremie sjunkit till cirka hälften d.v.s. 1,3 procent av BNP. År 2016 är Sveriges försvar mindre än 2 procent av vår BNP.

Både Nato och EU har nu satt som mål att försvarskostnaderna skall uppgå till 2 procent av BNP - vilket skulle innebära en höjning från 48 till 75-85 miljarder till år 2025.

Under efterkrigstiden nedmonterades t.ex. skyddsrum, oljeförråd och förmågan att minera hamnar. Regementen lades ner och gasmasker slängdes.

"Sverige - värt att skydda" är en skrift från Kungliga Krigsvetenskapsakademien, 2017 som tar upp vad som krävs för ett modernt försvar. Man jämför bland annat vår militära beredskap 1988 med 2014. Exempelvis gick arméns 180 bataljoner ner till 14, marina förband från 29 till 0, av 12 ubåtar blev det 4 och av 300 stridsflygplan återstod 96. Det skulle krävas 10 miljarder bara för att inte tappa ytterligare förmåga.

Det känns märkligt att ett land som exporterar så mycket vapen inte sett till sina egna behov. De militära lönerna är inte längre konkurrenskraftiga och här behövs justeringar med 325 miljoner. Dessutom har 25 procent av yrkesofficerarna gått i pension till år 2025.

Den svenska krigsorganisationen hade 700 000 soldater under kalla kriget mot 55 000 soldater 2017.  Vi har under åren haft olika modeller för värnplikt, ett område som åter blivit aktuellt.

Sverige har nu övergått till ett yrkesförsvar med frivilliga soldater, men det har visat sig svårt både att rekrytera nya och hålla kvar de 4000 som årligen fått utbildning och därför införs nu värnplikt för en del av varje årskull med 90 000.

En aktad forskare som Wilhelm Agrell bedömer det svenska försvaret som nedmonterat och inte möjligt att snabbt ställa på fötter igen. Agrell är professor i underrättelseanalys och framför sina synpunkter i boken Fredens illusioner, 2010.

Markering

I demokratiska stater marscherar taktfast, hierarkiskt ordnade forskare, teknologer, militärer, moderna industriledare, statliga och civila ekonomer samt politiker skuldra vid skuldra mot en allt osäkrare värld i namn av statliga och civila intressen, inte minst ekonomiska. Vi medverkar fridfullt till destruktiva möjligheter.

Det är få som opponerar sig och förnuftet sviker oss, framhöll fredsforskaren Johan Galtung som manade oss att ta itu med de djupare strukturer som styr oss; våra rädslor, nationella trauman och skuldkänslor för vad vi själva tillfogat andra.

Kampen att överleva är i biologisk mening det högsta värdet. Ibland tvingas vi offra livet i något syfte, men att sträva efter att kunna utplåna stora delar av mänskligheten skulle visa vår oduglighet som art.

Som om det inte skulle räcka med fattigdom, epidemier, jordbävningar, miljö och klimatförändringar, som vi har att tampas med.

Litteratur:

Olika årgångar av Sipris årsrapporter 

Olika nummer av Läkare mot kärnvapen

Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Bevara alliansfriheten - Nej till Natomedlemsskap, 2014

Agrell, Wilhelm, Fredens illusioner, 2010

Bacevich J Andrew, America's War for the Greater Middle East, a Military History, 2016, Boken är skriven av amerikanen Andrew J. 

Global Challenges Foundation, Global Catasrophic Risks, 2016.http://globalchallenges.org/riskreport.

Kungliga Krigsvetenskapsakademien, Sverige - värt att skydda, 2017

Schlosser, Eric, Bomben, en knapptryckning från kärnvapenkrig, 2014

Szombatfalvy, Laszlo, Den största utmaningen, 2012

Tegmaark, Max, Liv -3, 2017

Wormdal, Bård, Satellittkrigen, Norges militarisering av polarområdene og verdensrommet, 2011

Kungliga Krigsvetenskapsakademien, KKrVA, 2014.

  

Läs vidare: Kap. 20 Strategier för fred >>