2 Världens befolkning   

Målning Adam och Eva

Målning av Per Bergman

Rubriker:                                            Se Globalis befolkn, 1700,19oo etc + natt på jorden

I

Snabb folkökning

Hur många orkar jorden med?

Folkökningen - ingen jämn kurva

Folkökningen i fyra steg

Demografiska förändringar

Kan världens befolkning stabiliseras?

Tidigare befolkningspolitik

II

Medellivslängd

Fördelning efter ålder inom ett land

Fördelning efter kön i världen

Fler gamla - prognoser 2025 och 2050

Hur gamla kan vi bli?

Åldringar och ett lands ekonomi

III

Statistik, fackmässigt och litterärt

Litteratur

.............

Snabb folkökning

Folkmängden har fyrdubblats bara på de senaste hundra åren - trots att 60 miljoner dött under Mao i Kina, cirka 60 miljoner i två världskrig och 20 miljoner i påfrestande folkomflyttningar i Indien.

Hur världens befolkning ändras kan vi följa tack vare modern statistik som utvecklats sedan 1950-talet.

På 100 år fyrdubblades världens befolkning

Att den snabba ökningen blivit möjlig beror bland annat på konstgödsel som gett oss mer livsmedel, vacciner och läkemedel samt industri och handel. Lägg därtill billig fossil energi.

Vi dör inte längre undan som förr, utan håller oss kvar på jorden i upp till 70 år jämfört med tidigare 30 år. Fler friska år än tidigare.

När välståndet stiger brukar antalet barn per kvinna sjunka. I Afrika söder om Sahara fortsätter dock antalet barn/kvinna att ligga på 4,6 och orsaken kan vara kulturella normer, fattigdom, brist på preventivmedel samt även förbättrad hälsa.

Förr var det tack vare ekonomisk tillväxt som vi kunde öka, nu är det tvärtom, bättre ekonomi gör att vi skaffar färre barn.

Från många barn och hög dödlighet gäller nu få barn och låg dödlighet.

På många håll har folkökningen varit extra snabb som i Pakistan där man gått från 60-talets 34 miljoner till 180 miljoner år 2011, eller Kenya som under samma tid ökade från 8 till 40 miljoner. Exempel på att befolkningen minskat finns också som i Bangladesh.

Population Reference Bureau, PRB har gjort en 'halvvetenskaplig' gissning av hur många människor som någonsin levt på jorden fram till mitten av år 2011 och kommit fram till siffran 107.603 miljarder. Samma källa anger att vi i mitten av år 2015 utgjorde 6,5 procent av alla som någonsin levt.

Ur människans synvinkel kan en stor befolkning ses som ett framsteg, men för många andra arter och för miljön är vi alltmer ett hot.

Världens befolkning i stater år 2015

År 2015 fanns 213 stater varav 30 hade en befolkning som understeg en halv miljon.

Europa hade till exempel 6 sådana små stater med sammanlagt 0,9 miljoner människor och dessa har tillsammans på bilden fått en ruta med ett tvärstreck. De flesta av dessa små stater ligger i Karibien och Australien.
Inom FN räknade man med 193 medlemsstater 2016.

De två följande bilderna visar både väntad ökning och minskning av befolkningen först till 2025 och sedan till 2050.

Folkökning till år 2050

År 2050 beräknas folkmängderna enligt PRB, 2016 uppgå till 9,9 miljarder för att sedan börja avta.

Enligt tidskriften Science, 2014 befarar dock forskarna att en vändpunkt kommer först vid 12,5 miljarder. Fortfarande väntas över 80 miljoner nya världsmedborgare per år och en rimlig välfärd för alla redan vid 10 miljarder är kraftigt ifrågasatt.

Den första tanken blir kanske att det föds för många barn, men åtminstone från år 2000 har antalet barn per kvinna minskat, medan antalet äldre ökat. Se bilder längre ner. Detta gäller ti.ex Turkiet som på tio år ökat från 69 till 80 miljoner trots lägre antal barn per kvinna. Det senare oroar dock statschefen Erdogan.

Hur kommer det att gå? När brist på mat uppstår har vi i alla tider med hjälp av kraftfulla ledare, med eller utan krig, expanderat till nya relativt obebodda områden som Amerika även om nästan 14 miljoner indianer då fick stryka på foten. Nu börjar dock jorden bli fullsatt.

Tidigare har det mest gällt att få tillgång till mark, men sedan 1800-talet har det handlat om kolfyndigheter, på 1960-talet om naturgas och från 70-talet har det gällt olja och mineraler.

Det finns ingenting i naturen som växer obegränsat. Träd, djur och människor når alla en viss storlek sedan tar det stopp. Cancercellerna saknar dock denna viktiga bromsmekanism och förökar sig själva tills värddjuret dör och vår värd är planeten jorden.

Hur många människor orkar jorden med?

Det beror på. Många har försökt göra uppskattningar av jordens bärkraft.

Redan 1789 när vi bara var en miljard människor varnade den kunnige prästen T. R. Malthus för att vi blev för många på jorden och att svält väntades. Men så blev det inte, vi är nu över 7,4 miljarder och trots det är det  proportionellt inte fler som svälter.

1960 hade det räckt med ett halvt jordklot för alla människor, 1980 behövdes 1 klot och 2030 kommer det att krävas 2 klot.

Om alla levde som svensken, skulle det behövas 3,7 jordklot för att i längden tillfredsställa allas behov samt för att ta hand om och absorbera avfallet. /A Wijkman, J Rockström 2011.

År 2016 lever svensken som om det fanns 4,2 klot. /Enligt ett program i tv.

 

Om alla levde som indier kunde jorden bära 15 miljarder människor, om de levde som som engelsmän 2,5 miljarder och som amerikaner 1,5 miljarder är bedömningen från en annan källa.

Om världen vore rättvis skulle biokapaciteten räcka till två ''globala hektar'' per person. Biokapacitet är ett begrepp som William Rees, professor i humanekologi använder. Han slår ihop alla livsmedel som produceras, allt vatten och all energi som går åt och kommer fram till en enhet som han kallar "globala hektar". En indier använde då 0,89 globala hektar, de flesta afrikaner 1,37, en kines 2,11, en europé  4,45, en britt 5,33 och en amerikan 9,42.

Hur många som jorden orkar med beror på hur vi kan anpassa oss inom de gränser som planeten tillhandahåller. Allt levande behöver till exempel fosfor som finns i begränsad mängd och då bör detta inte hamna i vattendrag och hav. Mer om våra ramar, planetens gränser i följande kapitel.

Se även: www.gapminder.org/ Video: HIV: New facts and stunning data visuals.

Vi har expanderat från Afrika och geografiska förhållanden som vindar och havsströmmar har bestämt vägarna. Då Afrika utsattes för kallare klimat och torka för åttio tusen år sedan sökte vi oss först till Australien och nådde efter ytterligare fyrtio tusen år via Asien också Europa.

Hade vi fortsatt att leva som samlare och jägare hade jorden endast rått med 8-10 miljoner människor, då detta levnadssätt både kräver stora ytor och en balans mellan villebråd och människor. Redan på Jesu tid, när vi var närmade 300 miljoner, måste vi ha livnärt oss också på annat sätt för att kunna öka - dock långsamt i början.

Folkökning till år 2050   

Folkökningen - ingen jämn kurva

Klimatförändringar, krig, hunger, sjukdom och katastrofer har alla krävt sin tribut. Ett stickprov bara från 1600- och 1700 talen visar följande:

1618–48   under trettioåriga kriget minskade Tysklands befolkning från 15 till 10 miljoner

1641–44   hungersnöd, epidemier och invasioner gjorde att 13 miljoner dog i Kina

1650–85   revolution och pest i Storbritannien - en miljon döda

1651–53   inbördeskrig och pest i Frankrike - en miljon döda

1690–94   livsmedelskriser och epidemier i nästan hela Europa - många döda

1709–10 kall vinter, hungersnöd, pest och smittkoppor dödade halva befolkningen i Polen, Ostpreussen och Litauen

1740–80 den europeiska och muslimska slavhandeln kulminerade och Afrika förlorade minst 10 miljoner människor under 1700-talet

1769–70 hungersnöd i Bengalen minskade befolkningen från 29 till 19 miljoner på ett år.

Även i nutid drabbas vi av sjukdomar som malaria, hjärt- och lungsjukdomar och epidemier som spanska sjukan, vilken 1918-1920 dödade minst 50 miljoner människor, varav 35 000 svenskar. Som jämförelse kan nämnas att 7 miljoner dödades under första världskriget.

Sjukdomar som hiv/aids har redan skördat fler människor än digerdöden. Vi har fått ebola och troligen väntar nya farsoter. Vi har klarat de stora infektionssjukdomarna, men ser nya olägenheter som felnäring, diabetes, högt blodtryck och cancer. Men även för dessa sjukdomar börjar vi utveckla botemedel.

"Freden, vaccinerna och potäterna" medförde som skalden Tegnér nämnde, att en snabb folkökning blev möjlig.

Folkökningen i fyra steg

Först ökade befolkningen i Europa. Vaccinering mot smittkoppor påbörjades mot slutet av 1700-talet och då barnadödligheten minskade och livslängden ökade ledde det till en dramatisk ökning särskilt mellan 1930–1970.

Bilden nedan visar folkökningen i fyra steg i olika världsdelar. Först fram till år 1750, sedan till 1950, 2000 och slutligen till år 2009. Nu har turen kommit till Afrika och Asien att först öka kraftigt, innan ökningen väntas bromsa även där.

 

Folkökning

Demografiska förändringar

Tidigare fanns det relativt få unga som fick många barn. Nu finns det många unga som skaffar få barn. Dessutom spelar dödligheten in. Ofta ser förhållandena ut som bilden nedan visar med övergång från en period till en annan. Några exempel visas nedan:

•  1 - höga födelsetal, hög dödlighet - Afghanistan, Uganda och Zambia

•  2 - höga födelsetal, sjunkande dödlighet - Guatemala, Irak och Ghana

•  3 - sjunkande födelsetal, låg dödlighet - Indien, Malaysia, Bangladesh och Gabon

•  4 - låga födelsetal, låg dödlighet - Brasilien, Tyskland, Japan och Sverige som genomgått övriga stadier.

Barnadödlighet

Bilden är tagen ur en tidning på 90-talet; källa okänd.

Kan världens befolkning stabiliseras?

Antal barn har alltid reglerats genom svält, farsoter, krig, barnamord, änglamakerskor, avhållsamhet och preventiva metoder, men kan också regleras genom mat, hälsa, avhållsamhet, moderna preventiva metoder och fred.

Om 2 föräldrar får  6 barn varav 4 dör, återstår 2 och då hålls folkmängden stabil.

Om 2 föräldrar får  4 barn varav 1 dör, återstår 3 och då begränsas inte ökningen

Om 2 föräldrar får  2 barn varav 0 dör, återstår 2 och då hålls befolkningen stabil.

För att folkmängden i ett land skall vara stabil krävs att varje kvinna föder 2,1 barn, där decimalen skall kompensera för de kvinnor som förblir barnlösa. Om nativiteten understiger 2,1 sjunker folkmängden efter en tid.

Bilden nedan visar länder med födelsetal under 2,1 och över 4 (2011).
Antal barn per kvinna

Barn per kvinna
Hela världen
Mer utvecklade länder
Mindre utvecklade länder
                / förutom Kina
Minst utvecklade länder
1960
5,0
6,0
6,8
?
2011
2,5
1,7
3,0
4,5
2013    2015
2,5         2,5
1,6         1,7
2,6         3,0
3,0         4,3    

Redan 2015–2020 beräknar man att även de mindre utvecklade länderna kommer att ha en nativitet lägre än 2,1 men att de allra fattigaste fortfarande kommer att ligga över 2,1.

Av de afrikanska regeringarna ansåg endast 33 procent att nativiteten var för hög i deras länder 1976. Trettio år senare gav 86 procent av ledarna i samtliga fattiga länder aktivt stöd till familjeplanering, men det finns fortfarande motstånd mot preventivmedel från politiskt och religiöst håll.

Niger hade t.ex. 20 miljoner invånare 2016 där en kvinna i snitt föder minst 7 barn. Folkmängden beräknas bli över 70 miljoner 2050 och 2010 växa till mer än 200 miljoner trots en prognos på 2,5 barn per kvinna.

I Japan och Singapore har man motsatta problem då födelsetalen ligger på respektive 1,4 och 1,32. De unga, även kvinnorna satsar på arbete och karriär. För att öka barnafödandet har de styrande gått in med aktiva åtgärder som kontaktförmedling, lång föräldraledighet och andra förmåner, men med klent resultat. Problemet är att männen inte vill dela hustruns arbete med hem och barn.

Under 70- och 80-talen föll födelsetalen långt under 1,3 i Tyskland, Italien och Spanien medan de mellan 1990 och 2010 steg i Frankrike, Storbritannien, USA och de skandinaviska länderna. I de sistnämnda har jämställdheten ökat mellan män och kvinnor och samhället har anpassat sig till kvinnor i yrkesarbete genom föräldraledighet och allmän barnomsorg med förskolor och skolor.

Den brittiske ekonomen, läraren och fredsaktivisten Kenneth Boulding föreslog på 90-talet att man skulle införa födslorätter för varje kvinna på 2,2 barn. Vill man ha fler skulle man bli tvungen att köpa en sådan rättighet från någon som inte önskar barn.

År 2011 låg genomsnittet i världen på 2,5 barn

Antal barn tycks minska om:

   •  levnadsstandarden stiger 

   •  kvinnor får utbildning

   •  giftasåldern höjs

   •  barnen överlever

   •  barnen inte är nödvändiga för försörjningen 

   •  kvinnor förvärvsarbetar

   •  tillgång till familjeplanering med moderna preventivmedel som kom på 1950-60-talen

   •  ökade kostnader för barn samt urbanisering.

Däremot tycks religionstillhörighet spela mindre roll. Se Roslings Ted talks:  Gapminder: Religion and babies.

Tidigare befolkningspolitik

I Europa och Amerika blev framsynta personer tidigt alarmerade inför den fortsatta utvecklingen, för världen i stort. Inte bara Malthus var starkt oroad för att livsmedelsproduktionen inte skulle räcka och i mitten på 1800-talet myntade P. R. Ehrlich begreppet befolkningsbomb. De kalkylerade, skrev och varnade och blev också uppmärksammade av opinionsbildarna. Prognoserna varierade men tycktes peka mot en befolkning på sju miljarder människor redan år 2000 och cirka 15 miljarder år 2025. Detta i en värld redan plågad av hunger och fattigdom. Man förskräcktes och även de styrande i Indien och Kina uppmärksammade problemen i sina länder.

-  I Kina höll dock Mao fast vid att ju fler kineser desto bättre för Kina. "Folkets yppighet, statens ära" är ett gammalt uttryck. Maos styre kostade dock landet ofattbara 70 miljoner människoliv. Mot slutet av 1960-talet hade befolkningen dock hunnit fördubblas på tjugo år och först i början av 70-talet kom en drastisk familjeplanering igång. 

En skakande tv-dokumentär om Kina producerade BBC på 1980-talet som visade den ofrånkomliga nöd som väntade landet om man inte vidtog åtgärder. En katastrofplan infördes för att med ett barn per familj under 100 år sänka folkmängden från 1 miljard till 700 miljoner. Då skulle alla få mat, husrum, hälsovård och skola. Med 2–3 barn och en befolkning på 1,5 miljoner väntade grym misär. Befolkningen var ändå 1,3 miljarder år 2013 med höjd levnadsstandar.

Kvinnorna fick spiraler insatta, de steriliserades om de fött två barn och man införde ''kvarterspoliser'' som rapporterade om otillåtna graviditeter. Man satsade på folkupplysning och använde både piska och morot. Det blev rejäla förmåner såsom pensioner till dem som var hörsamma och repressalier med böter och indragna förmåner för övriga, åtminstone inom det mönsterområde som utsågs. ”Färre människor, bättre kvalitet”. Lagar förbjöd ingifte och hindrade psykiskt sjuka från att skaffa barn. Effekten uteblev inte utan tillväxten sjönk från 2,2 procent på 70-talet till 1,4 tio år senare. Att det efter en tid skapades både bortskämda småpojkar, ''små kejsare'' och miljontals illegala barn, är en annan historia. De sistnämnda barnen fanns då inte officiellt. De blev inte registrerade och kunde inte räkna med matkuponger, skolgång och sjukvård.

Ettbarnspolitiken i Kina beräknas ha hindrat 400 miljoner födslar, men den var inte populär och man fann sig lättare i att giftasåldern för män sattes till 26 år och för kvinnor till 23 år och att avståndet mellan första och andra barnet skulle vara minst 6 år.

- I Indien försökte även Indira Gandhi under samma tid stävja befolkningstillväxten med en drastisk steriliseringspolitik som dock inte ledde till önskat resultat. Festivaler ordnades där män uppmanades att låta sterilisera sig, men de som var hörsamma hade som regel redan flera barn. Sterilisering infördes också som straff för enkla brott som att åka buss utan biljett vilket inte gjorde kampanjen populär. Hoppet fick sättas till familjeplanering, forskning och preventiva metoder. 

- Västvärlden ansågs tära mest på jordens resurser och därför menade somliga att det var fel att dessa engagerade sig i fattiga länders befolkningsfrågor. Världsbanken liksom Ford- och Rockefeller Foundation kritiserades för sin påverkan exempelvis i Indien och Pakistan och västerländska förklaringsmodeller på afrikanska befolkningsproblem kritiserades av forskare vid de egna universiteten.

II

Medellivslängd

''Förr satt farmor stilla, nu spelar hon golf''.

''Vi förökar oss inte längre som kaniner – och dör inte heller som flugor''.

År 2009 var folkmängden 6,8 miljarder. Om alla det året hade nått industriländernas höga levnadsålder skulle folkmängden redan då ha varit 8 miljarder.

                               

Läktarbild - Vuxna över 65 år och barn under 15 år - Medellivslängd för hela världen

 

På bara 100 år har medellivslängden i världen mer än fördubblats från 30 till 70 år. En nyfödd pojke i Sverige 2016 väntas kunna leva i 80 år och en flicka 84 år och enligt PRB.

För sådana resultat kan vi tacka tekniska hjälpmedel som mikroskop och den medicinska utvecklingen som ledde till pastörisering av mjölken, vaccinering mot tuberkulos, difteri, mässling och polio. Smittkopporna var praktiskt taget utrotade fram till 1980 och polio har minskat med 99 procent sedan 1988. Malarian står på tur och en Ebola epidemi i Västafrika kunde bromsas.

De välutbildade med högre inkomster lever i regel lever längre än övriga inom ett land. I Brasilien är medellivslängden visserligen 72 år, men de 20 procent som har det ekonomiskt bäst lever betydligt längre än de som har det sämst. Människor med allvarliga psykiska problem brukar också ha kortare livslängd.

Sverige, Norge och Japan har nu högst levnadsålder.

Fördelning efter ålder inom ett land

Det är inte bara det totala antalet åldringar inom ett land som är viktigt utan även proportionerna mellan olika åldersgrupper.

En man A som föddes på 20-talet i Europa eller USA brukade ha flera syskon, växte upp och blev en av många aktiva förvärvsarbetande där även kvinnornas andel ökade. Arbetslivet behövde honom och han fick ökad inkomst särskilt mellan 1945-75. Han skaffade få barn att ta hand om och inte heller behövde han sörja för sina föräldrar särskilt länge.

När A nu själv har hunnit bli 80 år har ju hans egna barn i de små kullarna vuxit upp och ingår alltså i en mindre arbetsstyrka som både skall ta hand om honom och de andra pensionärerna samt dessutom de egna barnen. I de rika länderna kan det ändå gå ganska bra.

Samma förlopp har pågått i Japan som nu har den största andelen gamla i sin befolkning någonsin i världen och samma tendenser visas i USA och många länder i Europa.

Kina har ett ännu svårare problem att tackla. På 80-talet var hälften av befolkningen över 22 år och hälften under. De unga kunde sugas upp av en växande arbetsmarknad. Politiken med ett barn har gjort att Kina kommer att få en mindre arbetskraft och en större äldre befolkning än både Amerika 2020 och Europa 2030. Den stora billiga arbetskraften kommer alltså att minska och de som skall bli omhändertagna att öka. Redan 2050 kommer de som skall tas om hand - barn och personer över 65 år - att gå från 38 till 64 per 100 arbetande.                      

- Kina har nu bara cirka 11 miljoner människor över 80 år men om 50 år består den gruppen av cirka 100 miljoner. Om det inte finns något pensionssystem blir de äldre beroende av sina barn (sitt barn) och släktingar. Lagförslag förs nu fram om barns skyldighet att ta hand om sina gamla föräldrar. Trycket på ungdomarna växer därmed. Man talar om 4-2-1, fyra mor- och farföräldrar samt två föräldrar som skall tas om hand av ett barn.

- Indien med 3,1 barn per kvinna förväntas bli världens folkrikaste land år 2050, men väntas även ha fler som kan ta hand om de äldre.

- Afrika kommer 2050 att stå för 25 procent av världens arbetskraft.

- Japan kommer om 50 år att ha en befolkning där 1/3 är över 65 år och folkmängden kommer att ha minskat från 126 till mellan 87- 100 miljoner.

- Europa med Ryssland beräknas få folkmängder som minskar trots invandring.  

Brist på arbetskraft i västvärlden med färre barn och fler åldringar gör att den fylls med invandring från fattigare länder, men eftersom också dessa redan inom några årtionden kommer att ha samma problem, är detta ingen lösning i längden. De arbetsföra kommer att behövas i sina egna länder.                          

”Men när och var i världen har det då funnits ett land eller en tid där befolkningens sammansättning varit lämplig eller okomplicerad? Sanningen är nog den gamla vanliga: ingenstans, någonsin”, konstaterar ekonomen Agneta Stark.

Fördelning efter kön i världen

Det föds proportionellt cirka 103–107 pojkar mot 100 flickor i världen. I Kina däremot uppges förhållandet vara 118/100 och i vissa områden t.o.m. 130/100 och detta beror både på ettbarnspolitiken och på att det då oftast var flickfoster som aborterades. År 2025 kommer det att finnas 17 miljoner fler tjugoåriga män än kvinnor. Det är som om t.ex. hela Hollands befolkning bara skulle bestå av 20-åriga män. Prostitutionen och porrindustrin växer.

I övrigt finns det i världen fler människor av manligt än av kvinnligt kön fram till 45 års ålder, men därefter överväger kvinnorna. År 2000 fanns det i åldrarna 65–80 år fyra kvinnor på tre män och därefter dubbelt så många kvinnor som män.

Fler gamla - prognoser

Nu talar man om en åldringsexplosion i världen. De två följande bilderna visar prognoserna för 2025 och 2050.

Ålders- och könsfördelning (2011) samt prognos (2025)

Prognos för är 2050

Prognos för 2050

Fram till år 2100 kan antalet människor över 65 år bli 2 400 miljoner mot 400 miljoner år 2014.

På moderna museet i Stockholm visades på 90-talet en stor glaskub efter en idé av Piotr Kowalski. Den innehöll massor av mycket små lika stora glaskulor. Kuben tillfördes varje sekund lika många kulor uppifrån som det föddes barn i världen och från botten ramlade lika många kulor ut som det dog människor under samma tid. Mängden kulor som sjönk till botten ökade undan för undan liksom det totala antalet kulor.
Sverige: år 1900 var 25 % av befolkningen 10 år eller yngre  och 8 % var 65 år eller äldre
             år 2013 var siffrorna 12 % för de yngre och 19 % för de äldre.                     
           
Diagrammet nedan visar världens befolkningen fördelad efter ålder och kön under 100 år (absoluta tal).

World Population Prospects

Gammelmormor och gammelfarfar och barnbarnsbarn kan bli vanligare med färre barn och flera åldringar. Vi får både fler ''horisontella'' och ''vertikala släktingar''.

Hur gamla kan vi bli?

Det är bara de gamla grekiska gudarna med sina mänskliga drag som var odödliga. Bland oss andra har ingen överlevt.

Ett långt liv med bibehållen hälsa utan demens och andra sjukdomar inspirerar dagens forskare som ser nya möjligheter. Ur naturens synvinkel är vi inte intressanta när vi väl fortplantat oss, men kulturellt kunde äldre människor ha en del att tillföra både sig själva och andra. Vi inte bara förlänger vår ungdomstid utan blir 60 och 90 och ännu mer vilket ger stora möjligheter för fortsatt individuell utveckling och bildning.

Vetenskapsjournalisten Henrik Ennart har uppsökt världens främsta åldringsforskare och redogör för ett flertal seriösa studier i boken Åldrandets gåta, 2013.

Rekord i levnadsålder lär vara 122 år, men forskarna räknar med att det kan bli ännu fler år i framtiden.

Ingen vet var åldersgränsen kommer att gå men 100 år är i varje fall inte så ovanligt. Var 20:de svensk är redan över 80 år och vi väntas bli världens äldsta och friskaste befolkning och skulle då gå om japanerna. Dessa har sedan länge haft för vana att varje år efter skolåldern genomgå läkarundersökning och till hjälp har man infört mobila enheter för undersökning.

I stället för att endast invänta sjukdomar som Alzheimer och Parkinson och försöka bota dem försöker man nu bromsa de mekanismer som styr åldrandet.

Celler kan repareras, skadade vävnader bytas ut vid brännskador, stamceller kan odlas för olika ändamål såsom nya flimmerhår till hörselskadade, enzym kan införas som tar bort proteinskräp i cellernas återvinningsanläggningar och man har redan lyckats skapa en tom cell där utvald DNA kan införas.

I takt med detta väntas även en enorm utveckling av skräddarsydda livsmedel såväl om läkemedel.

Områden i världen som är kända för sina gamla och friska åldringar har metodiskt uppsökts av forskarna som ingående studerat mat- och levnadsvanor. Till sin överraskning fann de även ett kargt bälte inom Sverige från Öland över södra Småland med sega människor som blir långlivade – där finns Gnosjö och IKEA.

Kvinnor är ofta fysiskt igång hela tiden vilket skulle vara bättre än hårt arbete i korta perioder som ofta är männens lott. Att sätta sig på golvet och resa sig ett antal gånger per dag tycks vara speciellt bra - vilket muhammedanska män gör.

Att äta litet men rätt var ett genomgående drag bland långlivade, men vad som är rätt för ett land behöver inte vara detsamma som i ett annat. Vad som är bra i viss mängd kan bli skadligt i en annan dos. Självfallet har man undersökt hur mycket proteiner som ingår i kosten och varifrån detta kommer och en slutsats skulle då vara att svenska män får mer protein 90 -120 gram per dag mot lämpliga 65 gram om man vill undvika cancer och åldrande.

Tydligen behöver kroppen ibland komma i nödläge så att våra överlevnadsmekanismer inte faller i träda. Fasta och korta perioder av intensiv fysisk ansträngning tycks vara lämpligt.

Sedan tillkommer arvet. Om båda föräldrarna hade ’rätt’ gener kunde barnen bli gamla trots en eländig livsstil. Annars förordar många forskare just det som vi brukar sammanfatta under en ''god livsstil''. 

Ennart redogör även för en undersökning publicerad i tidskriften The Lancer där engelsktalande höginkomstländer inklusive norden visar att människor känner stigande välbefinnande fram till 40-årsåldern, men som lägst mellan 45-54 år eftersom man arbetar hårt vilket går ut över annat. Störst välbefinnande skulle gälla när man är 60 - 70 år och då får mer tid för sociala kontakter och sådant man själv vill syssla med.

Åldringar och ett lands ekonom

Förr kunde ett barn säljas på auktion, idag ackorderar man om vem som skall ansvara för en åldring. Stora barnkullar sköttes tidigare av mer eller mindre frivilliga, mer eller mindre oavlönade kvinnor. Nu kräver åldringsvården arbetskraft med skälig lön och reglerad arbetstid med risk för att kärlek och omsorg bara visas på tjänstetid. Frågor om ansvar, rättvisa och möjlighet att själv bestämma över sin vårdform aktualiseras.

Att uppnå hög ålder kan ses som en seger, även om det är påfrestande för statsfinanserna.

Trafikskylt med äldre par

Den tekniska utvecklingen och investeringarna saktar av då åldringarna blir fler eftersom de äldre är trögare än de yngre när det gäller innovationer och entreprenörskap. Inte heller gynnas landets ekonomi av att pensionärernas förvärvsinkomster uteblir och då betalas mindre skatt. Dessutom minskar ofta deras sparande, vilket hindrar investeringar.

Många åldringar blir dyrt för staten med större kostnader för pensioner, sjukvård och vård över huvud taget. I Sverige utgör dock gruppen 65–80 år inga större hälsoproblem. De mest vårdkrävande finns i gruppen över 80 år och bara mellan åren 2020 och 2035 kommer gruppen svenskar över 85 år att öka med över 400 000 personer.

S- indikator är ett index som införts och gäller för EU-länderna. S står för hållbarhet - sustainabillity. Hur mycket mer pengar behöver ett land för att skatteintäkterna på sikt skall klara av alla de utgifter som staten lovat sina medborgare samt dessutom till räntebetalningar och amorteringar på eventuell statsskuld. Ju högre siffra ju svårare att klara av detta. År 2011 får Sverige siffran S-2 och Grekland S-14.

Förhållandet mellan antal arbetsår och pensionärsår var för en europé för ett tjugotal år sedan 20 till 1, idag är motsvarande siffror 2-1. Pensionsfonderna i tjugo OECD-länder har 2016 ett underskott på 78 000 miljarder dollar att jämföra med samma länders statsskulder på 44 000 miljarder dollar.

Statspensioner infördes i Sverige 1913 och utbetalades vid 67 års ålder. Pensionen var beräknad på en  medellivslängd på 60 år, men nu lever vi i genomsnitt 82 år och väntas bli hela 90 år. Staten bidrar år 2016 med 60 procent av en persons slutlön, men den siffran måste givetvis diskuteras.

Robotar för hjälp med t.ex. städning har kommit igång och fler robotar väntas inom olika områden.

Då vi reser kan vi välja olika flygbolag och vi kan välja en dyrare plats som är mer bekväm än övriga, men alla kommer ändå till samma destination.

Vårdsektorn kan göras likadan. Den som önskar trevligare vård får betala ett högre pris och köpa ''tilläggsvård'' vilket skulle stimulera uppkomsten av serviceföretag. Dessa kan drivas av olika entreprenörer och frivilligorganisationer. Då ökas möjligheten att välja och ingen blir bara hänvisad.

En allmän offentlig äldrevårdsförsäkring bör fungera oavsett egen ekonomi, social bakgrund eller var i landet någon bor. Läkaren kan bedöma nivån av vårdbehov vilket avgör det belopp som betalas kontant till personen som sedan kan plussa på med egen eller andras hjälp. Kommunen bistår med rådgivning om bästa sättet att använda de ekonomiska tillgångarna i form av sådant som hemhjälp, ersättning till anhörig eller äldreboende.

Arbete behöver inte ha med ålder att göra eftersom alla människor behöver sysselsättning, göra något och vara behövda, vilket i princip gäller hela livet. Även om man är sjuk behöver man sysselsättning. De flesta är inte sjuka i hela kroppen och kan göra något med de friska delarna. Man måste arbeta för att inte bli sjuk och blir man sjuk måste man arbeta för att bli frisk enligt en fransk professor i geriatrik. Underförstått borde många frivilligt och gratis hjälpa dem som behöver.

III

Om Statistik - fackmässigt och litterärt

Det finns många olika sätt att samla in statistik vilket framgår av skissen nedan som gjorts av Världsbanken.

Bra statistik hjälper oss att se världen som den är och den ruckar på förutfattade meningar och fördomar.

All statistik om människor kräver att man räknar dem. Statistik behövdes till en början för skattskrivning och för att ta ut soldater. Nu är den nödvändig också för skolplanering etc., men att göra siffror av människor innebär alltid risken att man inte samtidigt ser dem som individer.

Vill man räkna människor? En del länder har tidigare velat hemlighålla sin numerär, kanske för att ge intryck av att vara talrikare än man faktiskt är. Vissa länder har relativt dålig statistik och somliga vill inte låta FN ta del av den.

Kan man räkna människor? Att räkna ett lands invånare är dyrt, krångligt och tidsödande och det kan kännas hotfullt för dem som är oönskade.

Efter tio år görs t.ex. en ny folkräkning i Indien som beräknas ta ett år i anspråk. Där anges, ålder, kön, religion, utbildning och kasttillhörighet, även om många reagerar mot det sistnämnda. Foton och fingeravtryck tas och även sådant som toalett och el inomhus noteras. I Kina beräknar man att det behövs 6 miljoner funktionärer för att räkna 1 300 miljoner invånare.

Hur räknar man människor? I sin bok Johan uten land, beskriver fredsforskaren Johan Galtung att när studenter vid Princeton University i USA tillfrågades om hur många som dog i Vietnamkriget blev svaret 58 200. Frågan ställdes på nytt - samma svar. Då frågan upprepades en tredje gång undrade någon om kanske vietnameserna också skulle räknas. Någon miljon döda vietnameser - svaret lär vara mellan 1 och 2 miljoner.

Statistikerna själva varnar för att man tar deras sifferuppgifter som hårda fakta eftersom de ofta är resultat av avväganden, även om dessa är gjorda av experter. I många fall saknar man ännu uppgifter. Statistik kan formuleras både positivt och negativt, ett glas kan vara både halvfullt och halvtomt.

Statik bör vara oberoende av en regeringsmakt och förmedlas samtidigt till regering, medier, opposition och allmänhet

Att använda statistik från internationellt erkända institutioner har varit en strävan i detta arbete.

Sammandrag ur boken Bat Seba av Torgny Lindgren

"... Den enda tänkbara kunskapen om ett folk är dess antal. När människorna räknas mister de sina särdrag och förvandlas till ett folk. En konung behöver sitt folk, ingenting annat.

Salomo har frågat mig: Ska också vi räknas?
Nej, vi ska inte räknas.

Och jag har förklarat för honom: vi tillhör Davids hus.

Skrivare, det var jag kung David som befallde att folket skulle räknas.

Profeten sade till mig: Herren kommer att straffa dig! Det finns kunskap som är förbehållen Gud, sade han. Folket och dess förökelse och dess myckenhet. Alltsammans är heligt.

Tror du att Gud räknar delarna i sin skapelse?

Ja sade jag. Jag tror att han är en räknande Gud och att han har sin glädje i att se hur allt förökar sig.

Allt annat kan du räkna, ägodelar och boskap och fikonträd, men icke människor.

Jag är en, sa jag trotsigt. Jag och Bat Seba är två. Jag och Bat Seba och Salomo är tre. Och folket lät sig räknas. Ja, mångenstädes församlade sig även kvinnorna och krävde att få bli räknade, de trodde att de skulle upphöra att finnas till om de inte räknades, mina män tvangs ofta till stor hårdhet för att skingra dessa kvinnohopar.

Nio nymånadsfester firade jag medan räkningen varade.
När jag hörde alla hundratusentalen nämnas brast jag i gråt.

Ett människohjärta rymmer inte sådana människomängder. Människorna är inte sådana. Hjärtat är inte sådant. Och jag förstod att jag hade försyndat mig mot Herren."

Litteratur:

Ennart, Henrik,  Åldrandets gåta, 2013

Lindgren, Torgny, Batseba, 1984

www.gapminder.org

www.Population growth with IKEA boxes, Befolkning 1960, 2010 och 2050

www.The joy of Stats

Läs vidare: Kap. 7 Vår sexualitet där mödra- och barndödlighet tas upp.  

 

Nästa kap. 3 Människan och naturen eller läs gärna först kap. 6 Läskunnighet.