20 Strategier för nedrustning

En vred duva som värnar jorden under sin vinge

         Att försvara oss mot våra grannar
         är vägen till vapen
         och den leder till krig. 
         Att försvara våra grannar
         mot oss själva är vägen till avrustning
          och den leder till fred!
          Detta är hemligheten med varaktig fred”.
         /Bernard Benson, författare till Fredsboken, 1983.

 

         


 

 


Rubriker:

Inledning

I

Kärnvapnen finns kvar

Blix-kommissionen

Film med Världsläktaren

 

II

Historik

Satsa på fred eller säkerhet?

     Hökar, Ugglor, Duvor 

Kärnvapenfria zoner

 

III

Civilt arbete mot kärnvapen

     Kvinnor för fred, Den stora fredsresan

Fackmän och yrkesgrupper mot kärnvapen

Fredsfostran

 

Litteratur

...................

 

Inledning

Fysikern Joseph Rotblat var med om att framställa den första atombomben, men därefter upphörde han med arbetet. Han nämner i ett föredrag från 1999 att:

"- en stats innehav av kärnvapen är en ständig stimulans för andra stater att också själva förvärva kärnvapen. Antingen avskaffar alla länder kärnvapen eller också är de tillåtna för alla".

Rotblat mottog Nobels fredspris personligen år 1995. Priset gällde även för Pugwashrörelsen som är en internationell fredsrörelse som syftar till att samla akademiker, journalister, diplomater och offentliga personer för att söka lösningar på hot mot den globala säkerheten.

Albert Einstein och Bertrand Russel hade redan 1955 skrivit ett manifest som låg som grund för rörelsen.

Två år senare arrangerade Josph Rotblat och Bertrand Russell rörelsens första konferens, i byn Pugwash i Kanada och drygt 3500 personer har sedan dess någon gång deltagit vid en sådan Pugwash-konferens.

"A nuclear war can not be won and must never be fought". / Ronald Reagan.

Att massförstörelsevapen inte får komma i orätta händer väcker en cynisk motfråga: Vilka händer är rätta händer?

 

Kärnvapnen finns kvar

- Världens militära utgifter som uppgår till 30 miljarder kronor per dag, kunde användas bättre.

- Med en central styrka anses det tills vidare räcka med 10 miljarder per dag.

Finns då ingen utväg? Jo, men det finns inte någon snabb och storstilad lösning. Vi måste helt enkelt sörja vår nuvarande oförmåga. Vi har faktiskt inga trollformler. Aggressiva moraliserande krav på omedelbar nedrustning kan få motsatt verkan. Ju mer de som byggt upp sina försvarsarsenaler känner sig attackerade, desto mer kommer de att klamra sig fast vid dessa försvar. 

Trots  cirka 6 000 konferenser och många avtal om kärnvapen finns dock energi och vilja att avveckla dem.

När kardinalerna alltsedan medeltiden, inte kunde enas om en ny påve, låste man in dem tills de fattat ett beslut. En sed som alltjämt fortgår. Sammalunda kunde man önska att vi gjorde med beslutsfattarna om kärnvapen.

Blix-kommissionen 

Även om vi är luttrade tillsattes på uppdrag av dåvarande utrikesministern Anna Lind en internationell kommission mot massförstörelsevapen för att skapa nytt hopp och en rörelse framåt. Sverige åtog sig större delen av kostnaderna.

Ordförande för kommissionen, Hans Blix, jurist och diplomat kunde efter två års arbete tillsammans med internationella medarbetare överlämna en skrivelse till Kofi Annan i juni år 2006. Den skickades till regeringarna i alla FN:s stater och fördes även ut till olika icke statliga organisationer, NGO:s.

Denna rapport Weapons of terror, Freeing the world of Nuclear, Biological and Chemical Arms beskrivs som en gåva. Den anses lättläst, genomarbetad och övergripande och som en ABC-bok för kärnvapennedrustning

60 konstruktiva och praktiska förslag är resultatet av långa förhandlingar som enhälligt och utan reservation tagits fram av oberoende, kompetenta personer från 14 olika länder. Man förordar multinationella lösningar och dessutom en viss tågordning. I sin tidigare bok Avväpna Irak, 2005, anförde Blix:

•   Skriv under det heltäckande provstoppsavtalet som senaten i Washington förkastade trots starkt stöd från militären.

•   Fullfölj förhandlingarna om ett avtal där stater förbinder sig att inte framställa klyvbart material för vapenbruk d.v.s. höganrikat uran eller plutonium samt effektiva kontroller för efterlevnaden.

•   Ge upp tanken på all vidare utveckling av nya typer av kärnvapen.

Tre grundpelare är: kärnvapennedrustning, icke-spridning och fredlig användning av kärnenergi.

De stora summor som redan använts till kärnvapen och de än större summor som har avsatts av USA:s kongress, har redan lett till en vitt spridd uppfattning om att dammluckorna har öppnats för framställning av nya generationer kärnvapen.

Det är dessvärre realistiskt att tro att dåliga exempel från stormakters sida kommer att ses som ett fritt fram för alla. Men det skulle vara väl optimistiskt att tro att goda exempel från stormakter åtföljs av resten av världen.

..........

Otåligheten inför FN:s tröga arbete har aktiverat många organisationer med en nystart för nolltolerans av kärnvapen. Samverkan mellan politiker och allmänhet med nätets hjälp har kommit igång och dessutom har staterna blivit ännu mer beroende av varandra genom ökad handel. Se vidare nedan om alla organisationer och aktörer som arbetat mot kärnvapen.

Trenden att betona de humanitära och rättsliga frågorna och inte endast de säkerhetspolitiska aspekterna har tagit fart.

En ljuspunkt kom 2016 då 122 stater faktiskt skrivit på en FN- konvention, som skulle träda i kraft om den ratificeras av 50 länder. Sverige kanske skriver på 2018, men först måste riksdagen godkänna beslutet, vilket skulle göra att vi slipper gå med på Natos önskningar. Belgien, Italien, Turkiet och Tyskland har nu amerikanska kärnvapen på sina territorier. Danmark, Norge och Spanien har inte samtyckt till någon placering i fredstid och Island och Litauen inte heller i krigstid.

Det svåraste har varit kontrollförmågan även om tekniken för kontroll har förbättrats. Äntligen har vi 2017 fått den länge önskade FN- konvention som säger att alla kärnvapen är förbjudna både att hota med och att använda.

  Världsläktaren

En film med Världsläktaren som bas

Filmen kunde produceras och av FN och spridas till olika media där internet har fler användare än befolkningarna i Kina och Indien.

Filmen kunde visa följande 7 punkter:

1 - Antal människor i de länder som producerar och och innehar kärnvapen.

Läktare som illustrerar antal människor i de länder som producerar och innehar kärnvapen.

2 - Antalet kärnvapen i olika länder.

Illustration som visar antalet kärnvapen i olika länder.   

/Bilden kommer från Sipri.

3 - Att utan kärnvapen skulle USA fortfarande vara militärt mäktigast och därnäst Ryssland och fortfarande skulle Kina, Indien och Pakistan komma som nummer ett, två och tre i sina delar av Asien.

4 - Det fyrtiotal stater med kärnvapenkompetens som har avstått från att tillverka eller hysa kärnvapen.

5 - Kärnvapenfria zoner.

                        Kärnvapenfria zoner

                        Liknande bild finns hos SLMK: Lär om kärnvapen.

6 - Hur man enligt Blixkommissionen kan gå till väga med en avveckling under kontroll.

7 - Slutligen skulle filmen visa:

-  kostnader för kärnvapen

-  att USA kom först med teknologin för kärnvapen vilket stimulerat andra. Vidare att USA är det enda land som använt kärnvapen vilket väckt avsky

-  att redan Bill Clinton försökte få igenom ett provstoppsavtal

-  att två presidenter, Ronald Reagan och Michael Gorbatjov, enades om att avveckla kärnvapnen till år 2000.

-  att USA:s president Barack Obama fick Nobels fredspris år 2009 för att han tänt ett framtidshopp med sina ansträngningar för ett bättre samarbetsklimat i världen. Särskilt uppmärksammades Obamas uttalade önskan att åstadkomma en kärnvapenfri värld.

-  att ICAN fått samma pris 2017

-  att kärnvapen inte har hög status inom USA:s militär

-  att borgmästare i världen har bildat en organisation som har gått samman i kamp för en kärnvapenfri värld, väl medvetna om att deras städer är måltavlor

-  att det finns en oerhörda mängd frivilliga organisationer i världen, som idogt arbetar mot kärnvapen.

..............

II

Historik 

År 1945 ansåg japanerna att världen inte var sig lik. Då fälldes två atombomber över Hiroshima och Nagasaki och mer än 100 000 japaner dödades. Fem år senare avled minst lika många av bombens efterverkningar. Tusentals vanliga bomber hade dessförinnan dödat japaner, men inför de monstruösa kärnvapnen kunde Japan med äran i behåll sluta fred.

År  2001 - den 11 september - ansåg inte heller amerikanarna att världen var sig lik. Då dödades 3 100 amerikaner av två civila flygplan utan atombomber.

Arbete inom FN och stater

•  1946  tillsatte FN en kommission för att utplåna alla kärnvapen i alla länder, men USA och Sovjet kom inte överens.

•  1960-talet förpliktigade sig länderna att annullera kärnvapnen och de interkontinentala missilerna har faktiskt tagits hem från annat lands mark sedan år 2001.

•  1968 kom Ickespridningsavtalet, Non-Proliferation Treaty, NPT som förbjöd kärnvapenstaterna att attackera ett icke-nukleärt land.

NPT det viktiga icke-spridningsavtalet, trädde samtidigt i kraft vilket även skulle reglera nedrustningen. Det sistnämnda - nedrustning - talas det dock mindre om. Från år 2000 har NTP inte längre full giltighet. Avtalet är dock undertecknat av 189 stater, dock inte av Indien.

IAEA, International Atomic Energy Agency är den organisation som skall främja dessa syften och man har större konferenser vart 5:te år och även många sammankomster däremellan.

•  1970 kom utfästelser från USA, Sovjetunionen, Storbritannien, Frankrike och Kina om att avskaffa kärnvapnen.

•  1980-talet blev Sydafrika en kärnvapenfri stat.

•  1986 hade världen 56 400 kärnvapen eller 18 000 megaton. En avveckling påbörjades under Gorbatjov och George Bush d.ä.

•  1991 kom New START-I, Strategic Arms Reduction Treaty, ett fördrag om reduktion av strategiska vapen vilket var ett bilateralt fördrag mellan Ryssland och USA som löpte ut 2009.

•  1995 blev Kazakstan kärnvapenfritt, men producerade mest uran i världen.

•  1996 blev Vitryssland kärnvapenfritt.

•  1996 - till 2012 överlämnade Ukraina sina kärnvapen till Ryssland mot utfästelse att de skulle skydda landets gränser - Budapestavtalet 1994. Som garanter stod även USA och Storbritannien.

•   -"-  var sprängstyrkan reducerad till 8 000 megaton vilket dock är 727 gånger mer än de 11 megaton som användes under 2:a världskriget, Korea- och Vietnamkrigen tillsammans.

•   -"-  slog domstolen i Haag till slut fast, att det är olagligt både att hota med och använda kärnvapen.

•  2003 inrättade EU en speciell representant för icke-spridning inom Europa. 

•  2006 Blix- kommissionen överlämnade sin skrivelse till FN:s Kofi Annan.

•  2010 bildades "Global Zero" en av flera organisationer med nolltolerans av kärnvapen, se vidare nedan.

•  2011 kom New START-II som ratificerades mellan Ryssland och USA och löpte ut 2012.

•  2014 hade USA och Ryssland ökat antalet av sina utplacerade kärnvapen.

•    -"-  enades 50 länder om Arms Trade Treaty, ATT, ett förbud mot att sälja vapen om dessa kommer att användas för folkmord, krigsbrott eller mot civila. Österrike går i täten med det Humanitära initiativet till vilket nu 158 stater anslutit sig.

•  2016 har FN utfärdat en resolution för "en kärnvapenfri värld" och bakom den står Österrike, Mexiko, Brasilien och Nigeria medan Sveriges regering överväger att ansluta sig.

•  2017 kom FN:s Konvention mot kärnvapen, Treaty on the Prohibition of Nuclear Weapons, TPNW på initiativ av ICAN. När det ratificerats av 50 länder kan det träda i kraft. Om Sverige gör det kan vi ändå samarbeta med Nato och EU och deltaga i manövrer som tidigare.

.....................................

Satsa på fred eller säkerhet?

Att primärt satsa på säkerhet är inte detsamma som att primärt satsa på fred.

- Om man prioriterar säkerhet uppstår frågan - säker inför vem och vad? Då spanar man efter tänkbara fiender som vill en illa och rädslan för våld väcks till liv. Alltså behövs styrka för att avskräcka, tvinga eller besegra fienden – vilket i sin tur skall leda till fred.

Då behövs offensiva vapen, militära metoder och medier för bred folklig indoktrinering. Detta har lett till orimliga rustningskostnader som många kan tjäna pengar på. Dessutom behövs spioner, satelliter och infiltration. Sen tillkommer risken att en regeringen tappar kontroll över vissa områden. Nationer som känner sig udda och hotade som Nordkorea kan liksom IS bli farliga.

- Om man däremot prioriterar fred och avspänning spanar man efter - vad som kan vara hinder för fred. Vilka problem och konflikter skulle kunna utlösa våld? Man försöker sätta sig in i den andres sätt att känna och tänka för att lösa problem och konflikter på ett nyskapande sätt som förhindrar våld, bevarar fred och leder till säkerhet.

Då behövs diplomati och en mjuk försvarsstyrka som inte trappar upp våld, då behövs defensiva vapen, polisiära metoder och medier samt folklig samverkan.

Säkerhet beror indirekt också på motpartens säkerhet. Om denne känner sig trygg inför mig, kan jag själv känna mig trygg.

Fredspriset år 2016 gick till Jean Manuel Santos för att han slutligen lyckades komma fram till ett fredsavtal i Colombia, och få slut på det 50-åriga krig som pågått in i nutid.

Ihärdigt och metodiskt arbete låg bakom. Santos talade inte om en fiende utan om en motståndare. Både offren och deras representanter har varit delaktiga i processen och han har sett till att även motståndarsidan fått stöd. Diskretion och förtrolighet utan medial uppmärksamhet har pågått och till slut gett resultat.

............

De gängse beteckningarna för människor som vill uppnå säkerhet och fred med olika metoder är Hökar, Ugglor och Duvor.

Hökar

Hök

”Om du önskar fred förbered dig för krig” är en romersk devis.

Det är förbjudet att döda och därför straffas mördare, utom de som dödar i krig.

Att vara förberedd för strid och vinna vid en konfrontation är bästa sättet att avskräcka fienden. Vapen utvecklas som kan träffa fiendens missiler, styrkor och kommandon. För att skydda civilbefolkning och militära installationer behövs försvar som klarar att avvärja t.ex. kärnvapenhot.

Det perfekta eller nästan perfekta försvaret kan ses som en dröm om osårbarhet, en dröm om att på ett exklusivt sätt kunna dra sig undan den farliga världen – som man själv varit med om att skapa. 

Ugglor

Uggla

Ugglorna är en mellangrupp med många varianter som i stort sett tror på ömsesidig avskräckning, Mutual Assured Destruction, MAD. Ugglorna räknar med kontroll och förlitar sig på ingångna avtal och de är medvetna om den mänskliga faktorn vid krissituationer.

Exempel på vad Ugglorna har uppnått:

•    Icke-spridningsavtal (NPT) – undertecknat av 190 stater.

•    Provstoppsavtal, underskrivet av 182 och ratificerat av 154 stater.

•    Förbud mot vissa kemiska och biologiska vapen.

•    Nedskärningar och kärnvapenfria zoner.

Vi vet nu att kontrollen inte fungerar, att kärnvapen sprids, att avtal bryts och att nya vapen och nya strategier utvecklas.

USA har frångått icke-spridningsavtalet och provstoppsavtalet är i fara, under förevändning att världen har förändrats - vilket den alltid kommer att göra. Då krävs förhandlingar om nya avtal. Vart är annars civilisationen på väg?

Duvor

Duva

Duvorna tror inte på ömsesidig avskräckning som är för instabil och den mänskliga faktorn tillkommer alltid. Vår psykologiska kompetens har inte förändrats i samma takt som den tekniska utvecklingen. Eftersom kärnvapen ses som det yttersta onda kräver duvorna total kärnvapennedrustning, ”Ban the bomb”.

De vill föregå med gott exempel som de tror skall följas av andra. De tror alltså på att andra skall agera rationellt. Detta har drag av en idealistisk fantasi. Gandhi lyckades utan militär makt befria Indien från engelsmännen, men hade han lyckats mot Stalin och Hitler?

Förenklade fiendebilder finns på många håll även inom fredsrörelserna. Här finns onyanserade bilder av fiender, egna och andras politiska och militära ledare, det militärindustriella komplexet, kärnkraften, industrin etc.

Att peka ut syndabockar har ofta fog för sig, men även dessa har vissa goda eller åtminstone nödvändiga sidor. Att erkänna detta skapar osäkerhet och motstridighet som kan kännas olidlig för då måste man stå ut med resonemang som ''å ena sidan och å andra sidan''. 

Förslag till kärnvapennedrustning framförda av icke kärnvapenmakter, t.ex. Indien på sin tid, har inte haft önskad effekt liksom inte heller folkopinioner och olika fredsrörelser, särskilt inte i stater som saknar demokrati. 

Sammanfattning:

- Hökarna har varit mest framgångsrika i sina projekt.

- Ugglorna fungerade ganska bra under kalla kriget.

- Duvorna har inte lyckats nämnvärt, åtminstone inte på kort sikt.

Inget verkligt allvarligt försök har gjorts av kärnvapenstaterna att eliminera sina vapen. Ingen har vågat vara den första med undantag för Sydafrika.

Kärnvapenfria zoner

Halva världen är trots allt kärnvapenfri! Olika zoner har skapats tack vare initiativ från staterna själva som står för en del av den dynamik som driver motståndet. Man strävar efter att ringa in områden där det  skall bli svårare att etablera sig som kärnvapenmakt. Man har ännu inte lyckats göra Europa till en kärnvapenfri zon, delvis beroende på att flera stater tillhör Nato.

Försök pågår för en fri zon i Norden och Baltikum men försvåras av Norges medlemskap i Nato.

Kazakstan var under en tid världens fjärde största kärnvapenmakt med 465 provsprängningar både över och under jord under åren 1949-89. Landet lämnade ifrån sig sina kärnvapen år 2006.

Ukraina som kom på tredje plats överlät sina kärnvapen till Ryssland år 1994. I gengäld skulle landets territorium garanteras!

Det Yttre Rymdavtalet från 1967 ligger också i linje med fria zoner även om det inte efterlevs och vidare finns ett Havsbottenavtal från 1971.

Kärnvapenfria länder har möjlighet att ta ett visst ansvar genom att inte finansiera kärnvapenindustrin, att inte tillåta transport av kärnvapen genom sina territorier och inte ta emot kärnvapenbestyckade fartyg i sina hamnar

III

Civilt arbete mot kärnvapen

”Vår tolerans för kriget har höjts i takt med tekniken".

”Krigsvapnen måste utplånas innan de utplånar oss”.                  /John F Kennedy 1961.

”Ett liv betyder inget, men ingenting går upp mot att leva”.

”Bättre aktiv idag än radioaktiv i morgon”.   

Pionjärer i fredsarbetet

- Internationella Krigsförbrytartribunalen kom till stånd på initiativ den gamle filosofen och kämpen Bertrand Russel.

För icke-våld har man tidigare prövat kloster, kibbutzer och andra kollektiva livsformer och kamp har förts mot slaveri och rasdiskriminering. Institutioner har bildats som Röda halvmånen och Röda Korset som även protesterar mot kärnvapen. I sin skrift på 500 sidor, International Review of the Red Cross ligger tonvikten på de humanitära konsekvenserna. www.icrc/en/internationalreview/human-cost-nuclear weapons

- Stora folkrörelser och demonstrationer har uppstått mot kärnvapen, mot Vietnamkriget och för klimat och miljö.

- Women´s International Leaguem for Peace and Freedom är ytterligare exempel på verksamma krafter.

- Kvinnor för fred. Reaching Critical Will (RCW) grundades 1915 och är den äldsta kvinnoorganisationen för fred. Den finns både i New York och Genéve, nära de båda städernas FN:s kontor. De organiserar och sköter det internationella samarbetet och börjar vinna allt större gehör och där har tre svenska kvinnor gjort stora insatser, Alva Myrdal, Inga Thorson och Maj Britt Theorin.

Med "Den stora fredsresan" gjordes en stor generalmarkering mot kärnvapen på 1980-talet under ledning av ambassadören Inga Thorsson. Kvinnorna uppsökte och ställde frågor till 105 av FN:s då 159 medlemsstater och tillfrågade de övriga per brev.

Fem frågor ställdes till regeringarna. Däribland följande:

"Är Ni villiga att se till att utveckling, innehav, lagring och användning av kärnvapen, som hotar att ödelägga våra livsbetingelser, förbjuds på ert lands territorium - om alla andra medlemmar av FN lovar att göra detsamma?"

Ja på alla fem frågorna svarade 91 regeringar, vilket representerade 3,6 av världens då 4,8 miljarder människor. Fredsresan gjorde en insats som FN borde gjort, ansåg dåvarande generalsekreterare Javier Perez de Cuellar. Människor har rätt till dialog med sina politiker. Stor kraft lades också på opinionsbildning och kontakter med kyrkor, affärsunioner, miljögrupper och yrkesgrupper som var mot kärnvapen i de olika länderna. Tänk om internet hade funnits på den tiden!

Det stora engagemanget mot kärnvapen som beskrivits ovan har trots det inte lett till de resultat som önskas, men man kan hoppas att ett nödvändigt förarbete ändå blivit gjort tack vare alla de föreningar och organisationer som vuxit fram. 

Fackmän och yrkesgrupper mot kärnvapen

"Kärnvapenländerna äger inte frågan".

-  Sakkunniga rapporter och böcker vällde fram särskilt på 1970- och 80- talen. Exempelvis från Kungliga Vetenskapsakademien, FOA, Sipri och från USA med den årliga World Military and Social Expenditures.

Universitet runt om i världen har förenats i upprop mot kärnvapen och ämnet Fredsforskning har skapats. Bland annat ingår att forska om de krafter i människan och i samhället som ger upphov till konflikter samt olika sätt att lösa dem. Världens första professur för detta inrättades år 1969 och innehades av norrmannen Johan Galtung.

-  Läkare för socialt ansvar i Amerika redogjorde redan 1962 för de medicinska konsekvenserna av kärnvapenkrig och senare även för ekonomiska, miljömässiga och humanitära följder. Se globalportalen www.globalpotalen.org

- Internationella läkarna mot kärnvapen, IPPMW startades år1981 av två kardiologer, en från USA och en från Ryssland och de har varit uthålliga och verksamma med årliga internationella konferenser, 22 stycken fram till 2018.

Som en utlöpare finns ICAN, International Campaign to Abolish Nuclear Weapons som särskilt betonar de humanitära konsekvenserna av kärnvapen. De fick dessutom Nobels fredspris 2017 och i sitt tacktal nämnde ordföranden: "... it is not irrational to think nuclear states can disarm. It is not idealistic to believe in life over fear and destruction; it is a necessity."

Undervisningsmaterial har producerats av Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK vilket kontinuerligt uppdateras och där finns ett speciellt material för lärare www.läromkärnvapen.

-  Jurister med The Humanitarian Pledge, Det humanitära initiativet lägger tonvikten på  förhållandet till folkrätten och där har Österrike kommit med ett initiativ:

I en resolution framhålles de rättsliga grunderna mot kärnvapen. De stöttas av 360 organisationer från 125 länder. Vid ett möte deltog 155 stater och även delegater från USA och Storbritannien deltog för fösta gången - dock inte från Ryssland, Frankrike och Kina. Vid en omröstning 2015 tvingades FN:s medlemsländer att ta ställning och 136 länder röstade för en resolution och 18 emot.

-  Fysiker och ingenjörer mot kärnvapen. Internationella fysiker fick fredspriset 1985 och ungerska ingenjörer mot kärnvapen vann en pristävlan ordnad av Nuclear age Peace Foundation, 1988.

-  Filmare engagerade sig och en av de främsta filmerna är Dr. Strangelove eller: Hur jag slutade ängslas och lärde mig älska bomben, från 1964. Peter Watkins försökte med The War Game visa följderna för London av en bomb på ett megaton. Den förbjöds av BBC som alltför skräckfylld för tv-tittare. I Stockholm visades denna långfilm i tre avsnitt på Folkets Bio.

Slutvinjetten – en svart siluett av en kvinna framför något som inte ens är en ruinhög etsade sig fast på samma sätt som den lilla pojken med skärmmössa fått symbolisera koncentrationslägren, den nakna flickan Vietnamkriget och studenten framför pansarvagnen vid protesterna på Himmelska fridens torg.

Annars anses filmer om atombombningar ofta vara en fernissa till någon kärlekshistoria före, under och efter bomben. Somliga anser att filmerna bidragit till att rädda världen, andra att man trivialiserar hoten och att detta ämne inte går att filma. Det skulle räcka med en helsvart duk.

Command and Control är en film baserad på Erik Schlossers bok med samma namn.

Studentorganisationer mot kärnvapen har vuxit fram i världen.

Pensionerade statsmän i USA som Henry Kissinger och ytterligare tre som varit ledande inom säkerhetspolitiken deklarerar i Wall Street Journal att kärnvapen inte längre avskräcker eller garanterar landets säkerhet. Michael Gorbatjov har skrivit instämmanden och betonar att även Ryssland och Europa har ansvar för en kärnvapenfri värld.

-  Utrikesdepartement och diplomater är inkopplade och personliga dialoger om kärnvapen pågår mellan makthavare och beslutsfattare världen över.

Borgmästare, mer än 5400 till antalet, i 150 länder, varav 43 i Europa, är sammanlänkade i kampen mot kärnvapen i vetskap om att deras städer ofta är måltavlor. Borgmästare motsvaras i Sverige ofta kommunalfullmäktiges ordförande. Inalles representerar dessa borgmästare över 1 miljard människor.

Banker uppmanar t.ex. pensionärsfonder att inte, som tidigare investera i kärnvapen, "Don´t Bank on the Bomb" 

Amerikanen Ted Turner som både har startat CNN, olympiska spel för handikappsidrott och finansierat en motståndsrörelse mot kärnvapen Nuclear Threat Initiative, skrev att eftersom människor inte gillar förmynderi så formulerade han några frivilliga bud:

-  Värna planeten jorden och allt levande på den
-  bemöt alla människor överallt värdigt, respektfullt
-  skaffa inte mer än ett eller två barn
-  ge bidrag till dem som är mindre lyckligt lottade
-  avvisa allt våld, i synnerhet militärt våld och
-  stöd FN:s skiljedomar i internationella konflikter.

Fredsfostran

Liten pojke som säger When I grow up.. I want to be alive

Fredsfostran är värdefullt för alla människor, både unga och gamla. I många länder arbetar man aktivt i skolorna för att uppnå attitydförändringar, men Galtung var tveksam till om opolitisk fredsfostran är möjlig i skolorna. Ett exempel från Sovjet under kalla kriget:

"I Sovjetunionen behövs inte någon särskild fredsfostran eftersom fredsfostran är inkluderad i socialismens idé och i läroplanerna som uttrycker idén. Att små barn ges förberedande militär fostran i olika former anses vara mer som ett hedersuppdrag. Ungdomen fostras i en patriotisk anda som är ett livsvillkor för Sovjets försvar".

Barn och ungdomar vet att det finns kärnvapen, är rädda för dem och saknar ofta vuxna att tala med. De vuxna i sin tur är villrådiga. Till hjälp sammanställde som nämnts SLMK, en 60-sidig skrift som sändes ut till alla skolor för att nå högstadieelever. 

Även en utarbetad version för lärare finns och texterna uppdateras och finns nu på nätet på både svenska, norska och engelska. Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen har också medverkat i arbetet.  www.laromkarnvapen.se/for-larare 

Ungdomsorganisationen Life Link som grundades i Uppsala av läkaren Hans Levander omfattar 60 länder. Han har erfarenheter från ett projekt där såväl lärare som elever visade sig sitta fast i ett konventionellt försvarstänkande. Detta redovisas i Instead of Nuclear Weapons. Diskussion och i synnerhet rollspel gjorde att deltagarna från 22 olika skolor i världen började ifrågasätta invanda tänkesätt. Som motto står: "Ta hand om mig själv, ta hand om andra, ta hand om naturen." Arbetet drivs nu av Christina Vigre Lundius.

Även demonstrationer och cykelturer som uppmärksammas i media har ett pedagogiskt värde då de engagerar människor att sätta sig in i frågor och ta ställning.

Flytande universitet är ett japanskt initiativ där ungdomar med båt redan hunnit göra minst 5 världsomseglingar sedan år 2008 för att verka mot kärnvapen.

Papperstrana

Att vika tranor är exempel på ett åldersadekvat sätt för barn att hantera kärnvapenfrågan.

När Hiroshimabomben detonerade befann sig en 2- årig japansk flicka 2 kilometer från nedslaget. Vid 12 års ålder blev hon upphunnen av atombombsjukan – leukemi.

Enligt en japansk sägen finns det en helig vit trana som levt i tusen år och att den som var sjuk kunde bli frisk genom att vika tusen papperstranor. Flickan hann vika 644 stycken.

Återstående 356 veks av klasskamraterna och alla tranorna fick följa henne i graven. Sedan dess har skolklasser över hela världen fortsatt att vika tusentals tranor och samtidigt tala om fred och samförstånd. Tranorna skickas till Japan och hängs upp på Barnens fredmonument som blev färdigt år1958 tack vare pengar från japanska skolor och barn i andra länder. Skolbarn i Hiroshima bildade Tusen tranors klubb och de ger ett medlemsbevis med appellen: "Detta är vårt rop - detta är vår bön - att bygga fred i vår värld."

Organisationer för barn har ordnat utställningar och tagit fram listor på sagor som behandlar olika teman som solidaritet och respekt för livet.

Pessimism, optimism, realism

De senaste åren

Storslagna förändringar har skett sedan andra världskriget. Kolonier har fått självstyre och demokratiska stater blivit fler. Miljontals soldater kunde omplacerats till civil tjänst och vad som raserades har återuppbyggts.

Vi har skapat ett humankapital med de mänskliga rättigheterna och Arms Trade Treaty, ATT har äntligen trätt i kraft 2014 och innefattar mänskliga rättigheter i handeln med vapen. Vi har traktat och konventioner. Vi har FN:s konvention mot kärnvapen 2017. Hade någon beordrat oss att åstadkomma allt detta efter andra världskriget hade vi slagit ifrån oss och sagt att vi saknade både pengar och utbildat folk.

Nya utmaningar väntar som artificiell intelligens, Ai och inte minst klimatet

Så varför inte...

Spiral       

Litteratur

Blix, Hans, Weapons of terror, Freeing the world of Nuclear, Biological and Chemical Arms, 1960 

Blix, Hans, Avväpna Irak, 2005

Svenska läkare mot kärnvapen, SLMK, www.läromkärnvapen.se  kontinuerligt uppdaterad.

Läkare mot kärnvapen, Tidskrift, diverse årgångar.