3 Jorden Livet Människan

Rubriker

I

Jorden Livet Människan

Vi är alla gäster på planeten

Ställda inför framtiden

Planetens gränser

II

Hotad artrikedom

Arter värderade i pengar?

    Noaks ark i ny version

Växt och djurförädling

III

Tillväxt

Varning för själva storleken

Välfärd och välstånd

Vad göra omedelbart?

IV

Kollektiva resurser

Hållbarhet

Återvinning

Avfall

    Plast, elektronik, fartyg

En del är bättre än vi tror

Nertrappning, omställning

V

Våtmarker - Mangrove- och regnskog

Hav

   Korallrev - Fiskar

     Östersjön

     Floder

Sötvatten

Metaller, Kväve, Fosfor

Tryck på miljön 

Antropocen

Litteratur

 

I

Bilden ovan visar jordens ålder genom att låta varje ruta representera 1 miljon år. Eftersom vår jord uppskattas vara minst 4500 miljoner år, finns så många rutor på bilden.

Här kan vi i grova drag följa livets utveckling. Men ända in på 1700-talet när Carl von Linné levde trodde man att jordens ålder var cirka 6 000 år.

Själva universum beräknas dock vara 13,8 miljarder år gammalt, så i det perspektivet är vår jord en nykomling.

Planeten beräknas bara ha nått ungefär halva sin ''livstid'' innan allt liv brunnit upp och haven fördunstat av en sol som blir allt större och hetare innan den slocknar.

För cirka 300 miljoner år sedan hade vi perioden Karbon, "kolets tidsålder" och då var alla kontinenter samlade i två kontinenter som sedan samlades i en - Pangea - innan de började säras igen och även nu är kontinenterna i rörelse.

.................

Jorden

Vår jord är unik, men kanske inte unik i universum. Vår närmaste granne är glödheta Venus med plus 460 grader och en atmosfär som till 96,5 procent består av kolsyra. På andra sidan om oss ligger Mars omgiven av koldioxid och minus 120 grader vid polerna. 

Om något varit det minsta annorlunda - om jorden varit mindre - solen ljusstarkare - de andra planeterna större - eller solsystemet legat på annan plats i Vintergatan - då hade vi inte funnits.

Livet 

Då jorden var ny var atmosfären annorlunda, vilket måste ha påverkat livets utveckling, det fanns till exempel knappast något syre, men desto mer koldioxid.

Under fem olika perioder har livet varit nära att utrotas. Vid de två senaste tillfällena var det en meteorit och ett vulkanutbrott som snabbt satte jorden i brand. Men livet har återkommit. Istider och hetta, torka och översvämningar har satt olika arter på hårda prov och trots att många gått under har några klarat sig och nya uppstått - vårt världsarv.

Nu anses dock att människan själv hotar med en sjätte snabb utrotning av arter.

”Detta underbara, säger jag, som uppenbarar sig för våra ögon, är så storartat och så mångfaldigt att vi under vårt jäktande efter allt har blivit okunniga om det mesta" skriver Linné.

Människan

För cirka sex miljoner år sedan skildes vi från aporna.

Knappt ett tjugotal olika stammar av människor har uppstått efter denna tid, alla i Afrika, men de dog ut en efter en. Vi själva tillhör den senaste stammen och är den enda överlevande - den som nu är spridd över världen.

Förmåga att känna kan spåras ända till 600 miljoner tillbaka hos djuren som då började med passionerad sexuell fortplantning.

''Lucy'' som man fann på 1970-talet, tillhörde en grupp för 3,2 miljoner år sedan och hade en hjärna ungefär lika stor som schimpansens.

- Homo erectus  kunde använda eld och är den människa som lämnat något efter sig, gjort med händerna såsom stenyxor, vapen och kläder. Betydelsen av människans tumgrepp är stort och vi talar i överförd mening om att begripa, förgripa sig, få grepp om, handlag, ta hand om, ha god hand med och finnas till hands.

De människor som gjort grottmålningar kommer i den sista halvan av den senaste rutan på bilden.

- Homo sapiens uppkom för 50 000 år sedan i Afrika.

Enligt färska rön har en forskargrupp kring svensken Svante Pääbo med hjälp av gammalt DNA kunnat kartlägga människans tidiga historia och visa att vi haft visst släktskap med neandertalarna som levde i delar av Europa och Asien för 40 000 år sedan, men som nu är utdöda.

Alla de stora kulturerna finns i den senaste rutans sista tredjedel.

.....

En hjärna finns överhuvud taget endast hos varelser som kan förflytta sig och nu går utvecklingen mot att vi rör oss allt mindre. Läkaren Anders Hansen skriver i boken Hjärnstark  att det är oerhört viktigt att röra på sig och att motion och träning till och med verkar kunna öka vår intelligens.

En nu levande folkgrupp Hadza-folket i Afrika lever fortfarande som jägare och samlare och de beräknas gå och springa mellan 8-10 kilometer per dag, eller 11 000-14 000 steg.

Med jordbruket för 10 000 år sedan behövde vi röra oss mindre och med industrin ännu mindre och nu är vi mitt i en internet-ålder där steglängden kan vara endast 6000-7000 steg.

Inte nog med det, utan nu är artificiell intelligens AI, på väg och t.ex. Max Tegmark skriver i boken Liv-3.0 om en ny människa som överlåter mycket av sin verksamhet till AI.

Läkekonstens fader Hippokrates skrev redan för 2 500 år sedan - "att gå är människans bästa medicin".

Forskningen om hjärnan är nu intensiv med 100 000 vetenskapliga studier om året.

I kampen för att överleva och hotade av stora djur har vi varit framgångsrika med våra vapen som vi  använt ”för mat från naturen, för krig om naturen, för makt över naturen, och för evigt starkare vapen ut ur naturen” skriver professor Gunnar Adler-Karlsson.

”Vi har ett arv från en hel mänsklighet att förvalta.

Deras drömmar och längtan.

Det är inte så enkelt att vi kan strunta det.

Livet är så sällsynt att det är en gåva

vi bara kan göra en sak med.

Det bästa.”

/ Erik Berg, vinnare av Lilla Augustpriset år 1998

Vi är alla gäster på planeten

För jorden som vär(l)d och vär(l)dinna är det ointressant vad vi kallar oss och hur vi har delat in oss i olika områden. De förväntar att vi uppskattar vad som bjuds och inte tar för oss mer än vad de har råd att bjuda på med hjälp av alla sina medarbetare, växter, djur och mikroorganismer, alla med sina behov.

Vi som får vara med, har haft tur och förväntas se till att det räcker åt alla, även till dem som ännu inte hunnit fram till bordet och många fler gäster väntas. Vanlig hövlighet bjuder att de hungriga får gå först till buffén. Tålmodigt har värdfolket lyckats parera vår framfart där vi kunnat förse oss som från en saluhall, men nu märker de att knapphet börjat uppstå.

Förr tackade man för sig, och lämnade gästabudet då döden kom efter 30 - 40 levnadsår, men nu finns det en och annan som stannar i hundra. Vi bör självfallet försöka lämna det snyggt efter oss då städpersonalen börjar bli överansträngd. Ett gott uppförande är inte medfött utan något som man måste lära sig.

Globala utmaningar

Kretslopp

- År 1955, tio år efter andra världskriget sätts nu som det år då människan själv börjar blir ett hot mot överlevnaden.

- Fram till 1980-talet fanns det fortfarande överflöd av skog och torskbestånd och jorden kunde manövrera våra attacker.

- Redan 1989 nådde vi kritiska gränser och vår påverkan på naturen ökar nu exponentiellt vilket medför brist för många människor.

När industrialiseringen dragit igång och folkmängden fyrdubblats på hundra år blev vår påverkan allt tydligare och när ett folkrikt land som Kina med ett ryck höjer sin standard blir det övertydligt. Vi märker hur planetens system ruckas - och livet – växter djur och vi själva måste ställa om inför förändringar som kan vara både plötsliga, snabba och dessutom oåterkalleliga. Vi kan inte återskapa isar som smälter i Arktis.

II

Ställda inför framtiden

Målet måste vara att försöka hitta ett rimligt och hållbart välstånd även för en beräknad folkmängd på kanske  över 11 miljarder 2050.    

Fler forskare ger oss bättre överblick om samband och föreslår lösningar. Teknikerna utvecklar nya metoder och snart kan alla kommunicera med blixtens hastighet över hela jorden - t.o.m. på olika språk.

Planetens gränser

Vi är varken dömda till fattigdom eller katastrof utan kan genom hushållning och innovationer i samklang med biosfären skapa en hållbar värld för människor och natur.

Vi lär oss alltmer och vår hjärna och moral är de största resurserna.                                         

•  Fotavtryck är ett begrepp som kom på 90-talet.

Fotavtryck

Om man tänker sig att jordens resurser skulle räcka för ett kalenderår kom dagen då vi överskred ''budgeten'' kanske redan i början av oktober och ju större kunskap vi får om detaljerna, ju mer inser vi hur komplext det är.

FN gjorde en översyn år 2005, Millennium Ecosystem Assessment, MEA där 1300 experter från 95 länder sammanställde data och kunskaper. Rapporten lät oss förstå att vi redan då konsumerade drygt 20 procent mer än av vad planeten långsiktigt kunde producera och att mer än 60 procent av alla ekosystem var överutnyttjade.

Då räknade man ändå inte in de kemikalier vi använde och inte heller att sjukdomar och krig ger några ''fotavtryck''.

Ett svenskt projekt initierades av Bo Ekman som grundat Tällberg Foundation - en tankesmedja - där man diskuterar med ledare från hela världen. Jorden växer inte och det enda som tillförs kommer från solen som ger oss energi, men mycket annat som behövs kommer inte från någon sol. Viktiga ämnen från jordens inre kan däremot komma upp från vulkaner.

•  Handavtryck är ett nytt uttryck för att visa vår positiva personliga inverkan. Om vi kan räkna ut hur mycket vi spar genom att släcka ljuset, cykla i stället för att ta bilen o.s.v. blir vi mer motiverade att ändra oss.

•  Planetens gränser 

Professorerna Johan Rockström och Carl Folke tog itu med visionen att kunna fastställa planetens gränsvärden. En stiftelse grundades - Stockholm Resilience Centre, SRC - där resilience - står för förmågan att hantera förändringar och fortsatt utveckling. Elasticitet och motståndskraft är begrepp som inte bara gäller naturen utan även det sociala området.

Tillsammans med 29 framstående forskare för klimat och ekonomi kunde de redan efter 5 år, 2009  fastställa och publicera var planetens gränser går. Därmed är vi den första generationen som tydligare vet vad som står på spel. En internationell granskning 2014 visade att deras bedömningar med vissa justeringar höll. Se nätet: Swedbio som startats av Sida med verksamhet på SRC.

Över stängslet

Tre processer har redan nått gränsvärdena. Förändringarna
är snabba  med

  • klimat med höjd temperatur, vilket diskuteras i nästa kapitel.

  • ozon av det slag som behövs i stratosfären

  • försurning av haven.

Fyra processer är långsammare och behövs för jordens
förmåga till återhämtning

  • markanvändning

  • färskvatten

  • biologisk mångfald

  • kretslopp för fosfor och kväve

Föroreningar från olika ämnen orsakade av människan
där exakta värden ännu saknas:

  • luftföroreningar, aerosoler, damm och sot som fördubblats med industrialiseringen

  • giftiga kemikalier.

Alla systemen ovan är inte endast sammankopplade utan de påverkar dessutom varandra och kurvorna för dem alla pekar åt fel håll.

För att kunna mäta alla dessa förändringar har myndigheter över världen upprättat ett globalt observationssystem.

För en litterär framställning hänvisas till Rockström och fotografen Klum, Big World, small Planet, 2015.

Även ''klimatförfattaren" Mark Lynas med boken Guds utvalda art - Hur planeten kan överleva oss, 2011 rekommenderas. Han har tidigare skrivit böckerna Oväder, 2004 och Sex grader, 2008.

Vår moderna civilisation har genom stordrift, teknologi, handel och bankväsen rubbat vår direkta upplevelse och insyn i vad som sker med de resurser vi är beroende av. Ändå kvarstår obönhörligt att vi inte kan få vårt dagliga bröd utan att respektera naturens villkor.

För tillväxten gäller att hålla den inom planetens manöverområde - planetens gränser.

Jordens resurser är trots allt ändliga och den som inte inser det är antingen en ekonom eller en dåre, yttrade den mångsidige filosofen Kennet Boulding.

II

Hotad artrikedom

Här kommer faktauppgifter som samlas in och uppdateras av ett globalt samfund med kvalificerade forskare. Upplysning om hotade arter ges av World Wildlife Fund, WWF liksom av sajten Red List.

Hittills har vi upptäckt 11 miljoner arter som det tagit årmiljoner att utveckla och varje år upptäcks tusentals nya.

Växter som är globalt hotade uppgår till två tredjedelar av dem vi känner till eller mer än 9000.

Ryggradsdjuren har minskat med 58 procent från 1970 till 2012. /Living Planet Index.

Sammantaget är mer än 10 000 arter hotade - ¼ av alla däggdjur, 1/3 av kräldjuren, drygt 1/10 av fåglarna, ¼ av varmvattenkorallerna och ¼ av sötvattenfiskarna. Därtill kommer hotade insekter som bin.

Hajfenssoppa kräver 10 000 ton fenor som tas från 100 miljoner hajar per år, vilka sedan släpps ut och dör. Kina har börjat förbjuda hajfenssoppa åtminstone på officiella tillställningar. Världens hajarter har minskat med hela 90 procent liksom andra stora rovfiskar som fanns för 50 -100 år sedan. Samma siffra gäller för ålen i Sverige.

Blåfenad tonfisk är en delikatess och en tonfisk kan väga bortåt 800 kilo. Den kom förr i stora stim till Öresund och av denna svårfångade fisk tog Norge 10 000 per år. Då kom också japaner dit och köpte upp den för en ringa summa och sålde den sedan i Tokyo för tusentals dollar. År 1986 var fisken nästan slut utanför våra kuster.

Ett tvåårigt fångststopp behövdes och tack vare Internationella kommissionen med uppgift att bevara atlantisk tonfisk har bestånden ökat. Man använder satellit- och flygbevakning och kan då spåra fisken.

En vändning för hotade artbestånd har skett även för gråvalen I Ryssland och jättepandan i Kina, symbolen för WWF. Glädjande nog har både oljekoncerner och Kina hjälpt till med åtgärder.

För att minska fångsterna av tonfisk, torsk och val på internationellt vatten har man nu infört vissa internationella bestämmelser. Stater har tillförts äganderätter till ekonomiska zoner sedan 60-talet genom ''Law of the Sea". Handel med fiskerätter inom ländernas fiskevatten har införts i synnerhet av Nya Zeeland och Norge.

Bäst kommer de arter att klara sig i framtiden som har lätt att förflytta sig och som trivs i närheten av människor såsom bakterier som blivit resistenta på grund av överanvändning av antibiotika samt spindlar, möss, loppor och löss.

Arter värderade i pengar?

Lejon

Vad är ett ett lejon värt? Detta är naturligtvis omöjligt att svara på, såvida man inte säljer lejon till en djurpark. Vad är en människa värd? Till vilken nytta? Vad är skönhet värd? Vacker natur?

I ett större perspektiv kan arter inte värderas i pengar. Alla de ekotjänster som många djur gör oss, är vi vanligen inte medvetna om. Vi känner inte heller till alla de mikroorganismer som gör att livet på jorden kan fortgå. 

Vad kostar det att bevara en djurart?  Om vi får veta detta stimuleras vi att bidra med pengar. "Man kan inte förvalta det man inte mäter". För en tiger skulle det kosta 82 miljoner dollar om året och på samma sätt erbjuder Världsnaturfonden, WWF fadderskap för t.ex isbjörnar.

Vi har utrotat 8 av 11 olika arter av elefanterna som minskat från 120 000 till 15 000. FN har förbjudit handel med elfenben, men t.ex Thailändska tullen har ändå beslagtagit 511 elefantbetar för vidare transport genom Laos till köpare i Kina och Vietnam.

Både USA och Kina meddelar 2016 att man nästan vill totalförbjuda elfenbenshandel, men det finns stora lager i fattiga länder som Zimbabwe och Namibia. Under ett tiotal år har Kina gett tillstånd att sälja arbeten av elfenben, men 2018 kom slutligen ett stopp för all handel med elfenben.

Samma öde drabbar noshörningen vars horn man tror kan höja potensen fast dessa bara innehåller samma ämnen som våra naglar. Några tusental djur finns kvar, men många dödas årligen och på Sumatra finns nu bara mellan 30 och 100 djur. Straffade blir jägare och smugglare medan affärsmännen ofta går fria. Kinesiska mediala kändisar har dock startat ett krav på förbud.

Om ingen har ansvar för ekosystemen och alla kortsiktigt tjänar på att utnyttja dem i nuet blir det fritt fram att fortsätta förstöra luft, vatten, havsbottnar, jord och skogar. Dock finns här motkrafter då alla inom t.ex. fiskerinäringen har intresse av att överleva.

Sjöborre

Vissa arter som sjöborrar tycker vi kanske inte är värda något, men de håller korallreven rena från växter och man har kommit till den viktiga insikten att ju fler olika arter som finns inom ett område ju mer motståndskraftigt blir det.

Man börjar nu kräva att alla dessa värden som vi gratis mottar eller förbrukar när det gäller ekosystemen skall ingå i företagens redovisningar och att centralbankerna skall ta hänsyn till detta. Vidare bör politiker stifta lagar som gör att åtgärder för ekosystemen blir lönsamma.

North Carolina har en klok lag som säger att vägverket har skyldighet att ersätta de våtmarker som de torrlägger för att kunna dra nya vägar. Då uppstår firmor med den kunskap som krävs för att skapa våtmarker och nya arbeten skapas.

FN:s miljöprogram gör följande värderingar av ekosystemens tjänster år 2009:

Korallreven som är barnkammare för fiskar och som skyddar mot stormar och ger inkomster från turism värderas till 170, naturliga vattenkällor på Nya Zeeland uppskattas till 200 och mangroveträsken bara i Vietnam till 7 miljarder dollar.

Förlust av biologisk mångfald värderas till mellan hela 2000 - 5000 miljarder dollar och vattenbrist i Kalifornien kostar jobbet för 20 000 människor.

Hela områden som gratis bjuder på ren luft, soliga badstränder och friskt vatten skulle kunna värderas ekonomiskt.

Bi

Bin

Vi borde verka i analogi med bin som när de samlar sin nektar samtidigt får frömjöl på sina ludna ben, flyger vidare till nästa växt, pollinerar den och skapar garanti för nya växter med ny nektar för nya bin.

Om vi inte hade bin som pollinerade växterna skulle människan vara död inom fyra år lär Einstein ha yttrat. Ungefär 70 procent av alla grödor behöver bin för pollinering. I Kina har man börjat pollinera för hand.

Honungsbin har dessutom en mjölksyrabakterie som väntas kunna ersätta antibiotika.

Av all mandel i världen producerade en gång Kalifornien 80 procent. Den växtlighet som dessa bin behövde innan mandelträden började blomma hade röjts undan för stordrift. De bin som sen behövdes för pollinering började då utebli och man måste köpa bin utifrån, vilket blev dyrbart och hela lönsamheten ifrågasatt.

USA måste importera bin då 40 procent av de egna dött ut på grund av monokulturer och inte minst besprutning mot insekter och ogräs.

EU upprättar nu lagar som förbjuder de besprutningsmedel som skadar bin och FN har fastslagit att en del bekämpningsmedlen även är skadliga för biologisk mångfald och vår hälsa.

Förutom alla vilda bin lär det år 1997 ha funnits 5-6 miljoner biodlare i världen som producerade över 700 000 ton honung. Sedan 1800-talet har två arter av livskraftiga kvalster spritt sig och angripit många bisamhällen. Endast Australien, Nya Zeeland och Papua Guinea har ännu klarat sig och vid en tidpunkt exporterade de bin för drygt 13 miljarder dollar.

I Europa har biodlingen under de senaste 20 åren minskat med 1/4-del, men man har börjat odla vilda blommor runt fälten i hopp om att återkalla dem.

Noaks ark i ny version

En oerhörd chans att ingripa skyddande kom då världens regeringar redan 2002 enades om att hejda utrotningen av arter. Ändå märktes i stort sett endast punktvisa resultat, men i övrigt en fortsatt minskning.

Därför enades nästan 200 stater i Nagoya i Japan år 2010 om att åtminstone förvalta 25 viktiga områden som man inringat, varav Costa Rica var ett. Där finns inte bara vanlig regnskog utan även så kallad molnregnskog som tvingas upp för höga berg för att få fuktighet. Landet har också slagit rekord genom att inte använda fossila bränslen under tre månader i sträck.

Dessa viktiga områden står för 44 procent av kärlväxterna och 35 procent av ryggradsdjuren. Då dessa områden bara täcker 1,4 procent av jordens landyta ses de som en fantastisk möjlighet att åtminstone rädda växter och djur inom dessa områden.

Skyddade områden gick från 8,5 till 15 procent 2017.

Internationellt arbete har fortsatt med FN:s miljöprogram och Internationella naturvårdsunionen, IUCN som hittills inringat 137 skyddsområden som skulle kunna rädda 627 starkt hotade djurarter. Sverige liksom EU har upprättat direktiv för att skydda arter och då är det viktigt att värna hela populationer och inte bara enskilda exemplar.

Marina arter ingår också i planerna genom världsomspännande och sammanhängande reservat.

Den strategi som visar sig framgångsrik har tagit hänsyn till tre faktorer - dels arealer som behövs för människorna i området, dels arealer för turismen och slutligen till naturen själv som får speciella reservat.

En levande beskrivning av den hotade naturen ger filmen med David Attenborough: "60 Years in the Wild". Han önskar sig ännu ett jordklot - som är outforskat! Okända områden finns dock fortfarande. Det gäller livet i oceanerna och livet under markytan. Arter vars betydelse för oss själva vi bara kan ana.

Växt- och djurförädling

Genbanker har upprättats för att söka bevara olika växtarter.

- En av de äldsta och största ligger utanför S:t Petersburg och grundades redan 1924. Under andra världskriget försvarade vetenskapsmännen denna anläggning med sina liv som insats. Där finns nu fröer och växter från hela världen, både vilda och förädlade med t.ex. närmare tusen sorters jordgubbar, 6000 olika arter av frukter samt skilda varianter av vete och potatis etc. Området lär nu hotas av markspekulationer.

- På Svalbard finns "Fröhvelvet" med 900 000 djupfrysta fröer från hela välden som norska regeringen nyligen beviljat stöd med 100 miljoner.

- I Tyskland finns Bayer, i Schweiz Syngenta, i Kina National Chemical Corp och i Sverige Alnarp.

Växt- och djurförädling 

Här finns starka och pådrivande ekonomiska intressen och ett jättelikt regelverk för genmodifiering, GMO finns inom EU.

Svensk forskning ligger i framkanten för potatis som används mycket i norra Europa. Potatis behövs både som föda, som förtjockningsmedel, till papper och även för biologiskt nedbrytbar plast. Man vill få fram arter som är resistenta mot bladmögel för att slippa besprutning och dessutom sådana som kan binda kvävet i jorden.

För Afrika finns t.ex. en ny rissort som ger dubbelt så stor avkastning som tidigare använt utsäde. Det mognar fyra till sex veckor tidigare, har högre näringsvärde, tål torka och vissa sjukdomar, kan konkurrera ut ogräs, odlas utan besprutning och gödning – och om gödning kan växten ta upp den bättre, enligt chefen för UNDP år 2002.

Hälften av EU:s länder vägrar fortfarande att använda genmodifierade grödor eftersom t.ex. Monsanto inte har det bästa ryktet.

Man kan införa egenskaper från en art till en annan och börjar nu även kunna ändra DNA för att få fram önskade egenskaper.

Genteknologi tillämpad på djur

       Ko

Nötkreatur av den svartvita rasen hotas genom inavel då en och samma tjur används för allt fler kor varvid avkomman blir ''halvsyskon'' eller ''kusiner''. Samtidigt hotar vissa tåliga, men mindre lönsamma arter av boskap att dö ut. Ju fler variationer ju bättre överlevnad gäller för arten kor såväl som för andra.

Många djur far illa inom köttproduktionen med höns som inte kan flyga, kalkoner som varken kan gå, flyga eller fortplanta sig själva, grisar som inte klarar sig utomhus och med ben som inte orkar hålla upp kroppen.

 I Tyskland är t.ex. 95 procent av alla kycklingar industrikycklingar som lever i belysning dygnet runt medan värphönsen hålls i ständigt mörker. Många självdör. Kläckerier kan ge 50 000 kycklingar per dag och tuppkycklingarna sorteras bort och 5 miljarder per år kastas. Som vanligt ser vi efter en tid att ren kapitalism inte är bra för det som är levande.

Två företag äger tre fjärdedelar av gentekniken för alla broilers på jorden. Biologisk mångfald har då ersatts med genetisk enhet och utarmning.

Sterila malariamyggor för att slippa malaria vore bra, men all teknik som kan brukas kan också missbrukas.

Vi får räkna med bioterrorister som skapar nya sjukdomar och återuppväcker gamla. Nu finns ett modifierat influensavirus H5N1 som skulle kunna döda hundratals miljoner människor. Ett liknande virus har tidigare kommit löst genom en olyckshändelse och lagstiftningen hinner inte alltid med och när den finns hjälper den inte mot terrorister. Kemiska och biologiska vapen är dessutom billiga och lättsmugglade.

Genteknologi

- Den världsberömde biologen J. Craig Venter var med om att kartlägga de mänskliga generna och han har lyckats få fram en tom cell i vilken man kan inplantera önskade gener och så bokstavligen direkt ''skapa'' nya livsformer. Nu pågår intensiv forskning över världen.

- En revolutionerande enkel metod för att både ta bort oönskade gener och ersätta dem med önskvärda har Jennifer Doudna vid Barkely och Emanuelle Charpentier i Umeå lyckats få fram år 2012. Metoden är dessutom billig.

Man bävar inför tanken på genmodifierade människor, och lusten att förbättra människor, se kap 15.

Att ta patent på gener är diskutabelt liksom att låta kortsiktiga ekonomiska intressen styra utvecklingen.

Vi får inte experimentera med människor, men kan göra tvillingstudier där även enäggstvillingar visar olikheter.

För t.ex. schizofreni gäller det inte bara en gen utan ett hundratal och brottstycken av gener finns och tas upp av cellerna och kombineras med vad som behövs för tillfället.

Att utvecklingen av intelligensutveckling hos barn försämras av fattigdom, hunger och sjukdom vet man och detta blir därmed ett kraftfullt argument för jämlikhet.

........

Med hjälp av syntetisk biologi skulle man i princip kanske kunna väcka utdöda arter till liv genom att ta DNA-rester från djur som finns på museer. Ett otal frågor uppstår - vilka arter skall väljas, vilka skall återuppväckas, för vilka går det o.s.v. Mammutar och vandringsduvor lär stå på förslag.

Inplantering av växter och djur har visat oanade konsekvenser - som i Sverige där vi fått mördarsniglar och björnloka som tränger undan andra arter. Skånska bönder har problem med både grågäss och vitkindade gäss som håller sig kvar i landet och äter upp både höstvete och sockerbetor. Runt 350 djur och växter räknas nu som invasiva för Sverige, men den mest invasiva av alla arter i världen är människan själv.

                                   

Målning av Per Bergman.

III

Tillväxt

Det var en gång en indisk furste som ville belöna den man som uppfunnit schackspelet. Fursten frågade vad mannen ville ha som belöning. Svaret blev: ett vetekorn på brädets första ruta och sedan dubbelt upp för varje ruta. Han var inte dum.

Man skiljer på linjär och exponentiell tillväxt.

•  Linjär tillväxt sker då vi t.ex. väver en väv eller när vi då och då lägger en slant i sparbössan.

•  Exponentiell tillväxt sker om vi t.ex. sätter in pengar på en bank mot viss procents ränta.

Fördubbling av ett vetekorn till två - alltså med 100 procent - märks inte så mycket i början, men efterhand blir det allt tydligare. Redan på ruta 13 blir det 4096 vetekorn.

- Den som sätter in 1 krona på en bankbok till sitt barnbarns ettårsdag och lovar att fördubbla beloppet varje år får sätta in 4 096 kr till trettonårsdagen och 8 192 kr till 14 årsdagen o.s.v

- En framgångsrik företagare som tar ut sin lön i procent av tillväxten kan bli rik.

- Sverige ökade sin BNP mellan 1980-2007 med i snitt 2,3 % vilket inte låter så mycket jämfört med Kina som under samma tid ökade sin med 9,9 %. Kina startade från början av 'schackbrädan' från en låg nivå och kunde då fördubbla sin BNP på 10 år. Vi befinner oss många rutor längre fram och då blir det allt svårare att höja BNP.

En procentuell höjning av BNP blir därför orimlig i längden.

Befolkningstillväxten är ytterligare ett exempel och där har folkmängden fördubblats 32 gånger, men någon 33 gång är inte möjlig. Även bakterier och virus som Ebola ökar exponentiellt, men efter åtgärder kan vi få dem att också minska exponentiellt.

Lika viktigt som att kunna skilja på miljoner och miljarder är det att observera om något beskrivs i procenttal eller inte.

Tillväxt har blivit ett mantra som dagligen möter oss. Det har en hoppfull klang och omhuldas av politiker och ekonomer med löften om att vi ständigt skall få det bättre och automatiskt går tanken till vår privata ekonomi och konsumtion. Det är dock ofta viktigare med förbättringar (engelskans progress) än med tillväxt.

När det gäller materiell ekonomisk tillväxt innefattas sådant som kan mätas - framför allt i pengar - men inte sådant som gäller t.ex. kunskap och välbefinnande.

Civilingenjören och författaren Stellan Tengroth har pedagogiskt skrivit om tillväxt i pocketböckerna Tillväxt till döds, 2010, samt med tjugotre medförfattare boken Att svära i kyrkan, 2013.

För alla levande organismer gäller att all tillväxt har en bromsmekanism och funktioner som sörjer för både balans och död.

- Vi själva växer bara till en viss gräns. Allt levande har en begränsad livstid och dör.

- Balans brukar uppstå mellan olika arter. Om t.ex. antalet fjällämlar kan föröka sig våldsamt ett visst år, gynnas även de som vill äta upp dem, varvid jämvikt brukar uppstå.

Varning för själva storleken

Här finns åtminstone två män som idogt varnat för alltför stora enheter enligt en artikel av Edvin Rosenberg i SvD, 2015.

- Österrikaren Leopold Kohr som fick det alternativa nobelpriset 1983 var jurist, nationalekonom, statsvetare och filosof och verkade med engagemang på många områden i samhället i olika delar av världen.

Han misstrodde både socialism och kapitalism eftersom de båda hade stordriftstänkandet inbyggt i sin ideologi.

Han ville stoppa det gigantiska och skapa mindre enheter som var anpassade till det mänskliga. Sociala problem har olyckligtvis en tendens att växa exponentiellt, medan människans förmåga att handskas med dem, om den alls kan utvidgas, bara skulle tillväxa linjärt.

Han önskade hållbar nerväxt och utveckling i små lokala gemenskaper. Graden av självförsörjning borde öka. "Small is beautiful" och Schweiz framstod som ett ideal. Han misstrodde själva storleken och såg framför sig stor-krig, mass-arbetslöshet och ökat förtryck. Tillväxt, frihandel och globala satsningar borde då stävjas.

- Filosofen Oliver Ray matematiker och universitetslärare kommer senare, 2014 med boken "Une question de taille", En fråga om storlek. Han skriver i samma anda, men varnar ännu kraftfullare för att överskrida "det rätta måttet"  för då försämras inte bara skolväsende och sjukvård. Vi får migrationsvågor, konsumism som ändå inte ger tillfredsställelse, politisk passivitet hos somliga och radikalism hos andra och en utbredd misstro mot politikers möjligheter.

All produktion bör räkna med tre sorters kapital: socialt kapital, naturens kapital och finansiellt kapital. I bruttonationalprodukten, BNP ingår bara det sista och då höjs BNP även om man bedriver utfiskning.

Nu behöver företagen inte betala för förbrukat färskvatten, diverse utsläpp och föroreningar vilket uppskattas till en tredjedel av deras vinst.

 

Kollektiva resurser

Vi bör agera ''glokalt'' nämnde den nyligen bortgångna statsvetaren Elinor Ostrom, mottagare av både det Skytteanska priset 1999 och nobelpriset 2009. Hon undersökte samspelet mellan institutioner och naturresurser för hållbar hushållning och skapade ett nytt forskningsfält som ligger mellan ekonomi och statsvetenskap.

Den Skytteanska professuren är den äldsta i världen när det gäller statskunskap

Kollektiva resurser - så kallade allmänningar - sköts bäst av brukarna själva som ofta är mer engagerade och kompetenta än både privata, kommunala och statliga ägare. Lokal demokrati är mer effektiv än centraliserad, odemokratisk reglering och övervakning. Idéerna finns ofta hos enskilda människor som i små och växande grupper även kan påverka det globala.

På Island har man fördelat rättigheterna att fiska till dem som använder vissa områden och då vårdas fiskbestånden och blir hållbara. Samma resonemang gäller för betesmarker och skogsavverkning.

Både globala och lokala hänsyn behövs och Elinor har undersökt vilka förutsättningar som krävs och beskrivit dem bland annat i Governing the Commons, 1992.

"Det nödvändiga steget" för förnyelsebara energikällor och vikten av socialt ansvar insågs tidigt av den svenske läkaren Karl Henrik Robèrt. Per post gav han oss ett texthäfte med kassett för information och hans organisation Det naturliga steget finns idag i elva länder. Han har som föregångare utbildat och handlett tusentals företag, organisationer och kommuner och visat att samarbete behövs både mellan olika distrikt och mellan representanter från olika kunskapsområden.

Sveriges bistånd till insatser för miljö och klimat var 2,1 miljarder kronor uppger SIDA för år 2014.

Rapporten "Vision 2050" har kommit från 29 direktörer i globala företag som Shell med en rad måsten som är nödvändiga och i längden dessutom lönsamma.

Välfärd och välstånd

För alla människor behövs en viss nivå för överlevnad, en viss välfärd och här har FN med Millenniemål och Hållbarhetsmål gjort en insats för att bedöma vad som är rimligt.

- Välfärd gör livet - möjligt att leva - basbehov är mat, bostad, vård, skola och viss omsorg.

- Välstånd gör livet - värt att leva med sådant som kultur, skönhet och njutning och är därmed ett mer svårfångat begrepp som i sin tur måste vila på en viss välfärd.

"Everything to everybody everywhere" står som valspråk för varuhuset Harrods i London vilket får förbli en önskedröm, men fler människor har fått välfärd och även ett visst välstånd.

Bruttonationalprodukten, BNP tas vanligen som ett grovt mått på ett lands basala välfärd och det råder ett underskott i BNP i många fattiga länder och ett klart överskott i industriländerna.

Lån

Vi kämpar för att få igång tillväxt och konsumtion och försöker stimulera med lån. Efter vinter kommer vår och likadant brukar det vara med lågkonjunktur som följs av högkonjunktur, men så är det visst inte längre.

Att ta ett lån kan vara klokt om man t.ex. vill starta ett företag. Om vi betalar vår årliga ränta och inte ökar lånet och dessutom amorterar bör det gå bra.

Men det kan även vara frestande att ta lån för konsumtion mot en ränta som ter sig låg, men som gör att skulden växer om vi inte amorterar och då gynnas banken men inte vår egen ekonomi.

Svenska hushåll tillhör de mest skuldsatta i världen vilket kan bero på att vi har tilltro till en ständigt ökande BNP. Vi lånar både till bostäder och konsumtion.

Kan vi varken amortera eller betala räntan växer skulden med ränta på ränta och vi hamnar i ett exponentiellt förlopp. Detta gäller både pengar och även de ''lån'' vi tar från naturen - en insikt som blivit allt tydligare i industriländerna. Även här borde vi nu betala ränta, amortera och investera för framtida behov.

Skulderna inom OECD-området för regeringar, företag och privatpersoner uppgick i snitt till 160 procent av BNP år 1980. Trettio år senare var skulderna dubbelt så stora 320 procent av BNP.

Det krävs av bankerna att förutse de risker som de nu tar med människors pengar. Banker och börser skulle kunde redovisa hur olika företag inverkar på miljön och göra upp planer för hållbara investeringar samt vara striktare med att ge lån samt samarbeta med fackmän inom olika områden.

Det blir inte hållbart att låna mer, konsumera mer av materiella artiklar eller överträffa förra årets julhandel.

Rådvill

Vad göra omedelbart

  Cyklister

Med en metafor gäller det nu att snabbt delta i ett brett, racerlopp per cykel som leds av politiker, företag och alla vi engagerade, vanliga dödliga. Det handlar om både innovationer, omställningar och kostnader, dock kan det bli ekonomiskt lönsamt efter en tid.

"Nya utmaningar, en ny upplysningstid och nästan en ny renässans är på väg "- summerar professor Carl Folke. 

Vi måste:

•  använda nya energisystem

•  bevara skogarna  där biologerna nu studerar hur dessa kan klara sig utan att bli gödslade, plöjda och sprutade.

•  revolutionera jordbruket för att garantera mat och försörjning. Jordbruket använder mycket fossil energi och 70 procent av vattenförbrukningen samt 40 procent av all använd mark.

Plöjande man

Jordbruket har redan tidigare moderniserats en gång med ''den gröna revolutionen'' på 1960-70 talen. Då infördes bättre utsäde, traktorer, konstgödsel och kemikalier på ett sätt som delvis tyvärr inte visat sig hållbart i längden. Storskaliga jordbruk har nu börjat visa sina avigsidor. Delar av marken blir efter en tid obrukbar och kan blåsa bort och läcka ut både näring till haven och koldioxid till luften. Här behövs nya växter som klarar sig utan både traktorer och harvar vilka dödar maskar och mikroliv.

 

 

Plogen måste överges. Plöjningsfritt jordbruk pågår redan i USA och Kanada vilket har förbättrat jordmånen och minskat erosionen. Fleråriga växter kan införas som både skyddar marken och motstår angrepp av svampar och mögel. Flerårigt vete och korn hoppas man ha fått fram i Sverige om fem till tio år.

En ny revolution har kommit igång med ökad produktion och bättre hushållning med vattnet. Jordbruket är det största hotet mot många arter och därför kom appellen "Biologisk mångfald" från FN år 2010.

Djurhållning

Det har blivit en industri av jordbruk och djuruppfödning där profiten fått styra och vi hugger ner skogen för att odla spannmål för foder till djuren.

Bondgårdar börjar nu ersätta denna djurindustri och man inför en naturlig växtcyckel. Då behövs inget spannmål, ingen konstgödsel, inga insektsmedel och ingen olja.

 Djuren får röra sig friare och följa sina egna instinkter. De får gå i skogen både för att beta och gödsla och man planterar mer skog. Grisar behöver t.ex. trädens ekollon. Stödfoder kan odlas med t.ex. korn, kål, hirs och klöver.

Plågsamma transporter till slakterier blir ersatta av ambulerande små slakterier som kör ut till gårdarna. /Se Kunskapskanalen, Köttätarnas dilemma, fransk dokumentär från2018.

Kretsloppen måste slutas för urin, avföring och andra ämnen så att näringsämnen och vatten hanteras bättre. Nu läcker kväve och fosfor ut i floder, sjöar och hav. Läckaget var före industrialiseringen 1 miljon ton fosfor, senare är siffran 9 miljoner ton.

Professor Sten Ebbersten, professor vid Lantbruksuniversitetet, har beräknat att den urin som produceras i Sverige skulle räcka för att ersätta den konstgödsel som nu tillverkas för svenskt jordbruk.

IV

Hållbarhet 

Färgglada fyrkanter som illustrerar FN:s hållbarhetsmål

FN:s 17 nya Hållbarhetsmål antogs i Paris 2015 och skall gälla fram till 2030.

"Hållbar utveckling" är nu ett välkänt begrepp som myntades redan 1981 och blev uppmärksammat genom Brundtlandrapporten 1987.

Hållbar utveckling var temat för två FN-konferenser en i Rio de Janeiro 1992 och en senare kallad Rio+2  som blev den då största konferensen någonsin med 50 000 representanter från regeringar, organisationer och näringsliv.

Informationsfilmer om hållbar utveckling finns t.ex. under www.stockholmresilience.org

Via direktiv från EU och svenska regeringen kommer 2000 svenska företag att bli lagligt skyldiga att rapportera om sin miljöpåverkan och om sitt arbete för mänskliga rättigheter. Detta från och med 2016. Företag med färre än 250 anställda är undantagna i Sverige, men nu diskuterar man att övergå till EU:s krav där bara redovisning krävs av företag med 500 anställda.

De är dock inte redovisningen som är det primära utan att den verkar som ett styrmedel mot hållbar utveckling i ett långt tidsperspektiv. Hållbarhet har blivit ett ord som sedan nyttjas av reklamen för att locka till köp och hållbar bör inte förväxlas med förnybar.

Hållbarhet har även filosofen G. Henrik von Wright synat och finner det motsägelsefullt i boken Myten om framsteget, 1993 som är en vidräkning med industrisamhället. Vi skall minska avgaser och utsläpp och återställa naturen samtidigt som vi skall garantera tillväxten, höja löner, sänka skatter, stimulera ekonomin och klara en ökad befolkning.

Som svar på många fantasier skrev han att: "Termodynamiken är precis lika värdelös för tron på tillbakagång och förfall som evolutionsteorin är för tron på framsteg".

Återvinning

Ämnesomsättning eller metabolism kan användas som liknelse för den materia som flödar genom ett samhälle.

Förnyelse är möjlig när det som tagits ut har återgått i ett kretslopp. Det som förnyas kan bara användas i den takt det förnyas vilket vi ser tydligt när det gäller t.ex. fiskbestånden.

Detta exempel gällde alltså levande organismer och detta har man tidigare uppfattat som självklart.

Icke förnyelsebart material som metaller bör ingå i en cirkulär ekonomi. Metaller finns t.ex. i begränsad mängd på en planet som kanske tidigare faktiskt upplevdes som obegränsad.

Från stål skulle vi kunna utvinna 29 miljarder kronor och för aluminium drygt 3 miljarder i stället för att producera nytt.

Från aluminiumburkarna återvanns t.ex. 95 procent av den energi som skulle krävts för att nytillverka dem.

Till och med gamla bildäck som på ett år kan bli 14 miljoner ton, kan ingå i ett kretslopp då man börjar kunna återvinna allt material som ingår såsom kimrök, olja, gas och stål och detta på ett lönsamt sätt.

År 2018 uppskattas att bättre återvinning kunde ge 55 miljarder kronor bara i Sverige.

I stället för att t.ex. bara riva byggnader börjar man "dekonstruera" dem för att ta vara på det som kan återanvändas.

Textilier

Det börjar t.ex. bli ont om jord för bomullsplantager i Afrika. Man talar om "peak cotton" eftersom det inte finns plats för mer odlingar.

Själva bomullen kan sedan transporteras till Kina som tillverkar kläder som skickas till Europa och sedan åter till Afrika för sortering och återanvändning.

Näst efter själva produktionen är det tvätt som tär mest på miljön, då diverse ämnen kommer ut i vattnet.

För kläder och hemtextil  importerade vi 128 000 ton 2014. När textilierna är utslitna, urvuxna, trasiga eller omoderna bör de hanteras miljövänligt och inte bara användas som bränsle.

Cirka hälften av kläderna brukar nu kunna säljas i second handbutiker och resten börjar vi kunna lämna in för uppsamling så att textilierna skall kunna återanvändas.

EU har inlett ett projekt kallat från "Trash to cash" och Affärskedjan Hennes & Maurits tar emot textilier för att återanvända materialet.

Forskning pågår t.ex. av företaget Worn Again, där H&M har satsat 12 miljoner kronor. Man vill på kemisk väg kunna skilja bomull från polyester och lyckas man, väntar en miljardindustri.

En anläggning för att återvinna 7000 ton bomull per år, skulle motsvara ungefär 10 miljoner jeans. Återvunnen textil kan även användas för andra ändamål än kläder.

Att kunna hyra apparater i stället för att köpa dem hör också till hushållning, liksom att reparera saker som går sönder.

Att avsiktligt producera varor med låg hållbarhet för att öka försäljningen är omoraliskt vilket förekommit exempelvis för mobiler, tvättmaskiner och bilar, något kunden inte kan genomskåda. EU vill därför införa minimilängd för producerad apparatur.

Sopsortering

Avfall

Vad menas med sopor och avfall? Det är material som vi hämtar från naturen, använder och förändrar och sedan lämnar kvar på andra platser än där det uppstått. Nu används haven och fattiga länder som ''spökarealer'' där vi dumpar avfall.

Avfall börjar nu ses som en tillgång som kan hanteras ansvarsfullt och ibland användas som råvara. Dock beräknas att man i Europa år 2010 återanvände och komposterade mindre än hälften av det avfall som hade varit lämpligt.

Med havets strömmar driver nu 8000 ton skräp årligen iland bara på svenska västkustens stränder.

Flicka med avfall

Mångt och mycket av t.ex. järn och plast blir nu skrot och avfall som nonchalant dumpas och vi tillverkar nya bekämpningsmedel och mediciner ibland utan hänsyn till dessa ämnens fortsatta miljöpåverkan.

Papperskorgar börjar nu finns där solceller och GSM-sändare talar om när och varifrån skräpet behöver tömmas.

- Plast

Plasten hamnar överallt och är synlig för var och en.

Men vi ser inte den stora ''östra Stillahavstippen''. Den är inte ensam. Det finns ytterligare 5 stora tippar och mellan 5 och 13 miljoner ton plast flyter omkring i haven.

En ung amerikansk man Boyan Slat, har tagit sig an problemet och 2018 har han fått fram en användbar metod som kan samla in plasten, utan att störa de simmande fiskarna.

Inte heller ser vi de 8 miljoner ton plast som varje år hamnar i haven där sedan 94 procent av plasten sjunker ner och finfördelas. Den äts av krillen och går sedan vidare till fisk som äts av människor.

Den globala tillverkningen av plast har blivit tjugo gånger större bara sedan 1960 och var 2015 nästan 400 miljoner ton.

Även om viss plast är nedbrytbar, orsakar den samma skador på naturen som vanlig plast.

Förr gjordes plasten enbart av olja och avfallet blev därför ett bra bränsle för värme och el. Plast som samlas skulle kunna återanvändas och bli ny enklare plast. Sverige har bara en återvinningsanläggning, men en ny väntas i Motala för de 120 000 ton per år, som nu fraktas till Tyskland.

Plasten är lätt att forma och den går numera att återvinna.

EU vill förbjud diverse småartiklar av plast och följer man deras regler är det ingen risk för att plastförpackningarna skall ha dålig påverkan på våra livsmedel. Finns stämpeln med en gaffel och ett glas är plasten garanterat ofarlig.

Plast ger dock mindre matsvinn, lättare förpackningar, lättare fordon och energisnålare hus.

En europé använder i snitt 200 plastpåsar per år vilket blir 100 miljarder för hela EU. År 2025 skall dock gälla endast 40 påsar per person och man har på sina håll börjat ta betalt för påsarna.

- Elektronik

Baselkonventionen förbjöd redan 1989 export av miljöfarligt avfall. Skärpningar skedde senare speciellt för elektronikavfall 2008 och 2012, men efterlevs inte. Konventionen har dock skrivits under av 190 stater, däribland EU och Kina däremot inte av USA som exporterar mest elektroniskt avfall. För hela världen uppgår detta till 70 miljoner ton om året.

All kasserad elektronik som uppstår inom EU skall tas om hand inom EU enligt beslut. Tusentals återvinningsanläggningar har byggts för ändamålet, men där hamnar bara 2/3 av allt. Detta trots att en avgift på 200 kronor för t.ex. ett kylskåp ingår vid köpet så att det inte skall kosta kunden något att lämna avfallet. Man får genom den avgiften in 37 miljarder kronor per år som skall användas till insamling, transport och återvinning.

Men systemet fungerar ändå inte utan i länder utanför EU har man hittat förbjudet elskrot från EU

Genom osynliga sändare har man kunnat följa vart skrotet tar vägen över världen. Detta är nämligen begärligt då där finns många metaller att ta till vara. Bara 50 tusen mobiler innehåller 1 kg guld och 10 kilo silver, värt cirka 370 000 kr. Tjuvar arbetar effektivt och 75 procent av elektroniken hanterades illegalt år 2011.

Firmor i internationella nätverk som förefaller seriösa erbjuder sig att ta hand om skrot från ovetande kunder som tror att det går till återvinning. I USA väljer även myndigheter det billigaste alternativet för att bli av med begagnade datorer etc. som sedan säljs till Hong-Kong, Vietnam, Afrika och Förenade Araberemiraten. 

Tusentals container med elskrot lämnar Europa varje år och från USA kommer 20-50 varje dag trots att bara fungerande elektronik får exporteras. Men att kontrollera alla container som kommer är omöjligt. Av 63 000 container i Hong-Kongs hamn innehåller cirka 100 stycken elskrot. Att undersöka med röntgen är dock lätt, men lasterna brukar skickas vidare innan de hinner förtullas och då vanligen under beteckningen plast. Till Kina får endast fungerande elektronik införas, men med hjälp av mutor smugglas ändå oanvändbar elektronik in. 

I Kina och på andra ställen som Nigeria och Ghana kostar återvinningen bara 1/10 mot i EU, men så går det ofta ut över människors hälsa och miljö.

Återvunna microchips säljs sedan som nya och har med sina skador förorsakat olyckor. Därför har Tyskland inrättat en verksamhet där man kontrollerar chipsen innan de sätts in i nya produkter.

För konsumenterna gäller nu att lära sig reparera. Runt om i Sverige slänger företag, myndigheter och privatpersoner sina datorer, skärmar och mobiler på återvinningscentraler. För att hjälpa människor att reparera börjar det nu komma hjälp.

Bloggen "Rättvis elektronik" har startats i Sverige och där kan man få instruktioner om hur man själv kan reparera mobilen och dessutom säljer de reparationsmaterial.

Ett holländskt företag är "Fairphone" där man gör mobiler med metaller som kommer från kontrollerade konfliktfria gruvor i Kongo. Monteringen sker i en fabrik i Kina som sägs tillåta fackliga rättigheter och som betalar skälig lön, men kedjan är lång fram till konsumenten.

Man har undersökt 2600 avfallsplatser i 49 låg- och medelinkomstländer. Platserna innehåller bland annat bly, kvicksilver, krom och bekämpningsmedel och drygt 125 miljoner människors hälsa är i riskzonen. Sopsortering och återvinning sker ofta på ett direkt hälsovådligt sätt utan skyddsanordningar.

- Fartyg

Beslut från EU har kommit om att skeppsredare skall skrota sina fartyg inom det egna landet. Fartygens metallskrot tillhör ägaren som sedan kan sälja det vidare. Att använda länder som Indien, Pakistan och Bangladesh för skrotning där arbetskraften är billig är inte längre tillåtet för EU-länder. Dock finns det inga hinder för andra länder som saknar miljölagar. Både arbetarna och vattnet vid stränderna skadas nu av asbest, PCB och giftiga bottenfärger m.m.

Människor i industriländer lär använda ungefär fem gånger så mycket material som de som bor i jordbrukssamhällen.

Vi svenskar producerade 460 kilo sopor per person och år 2011. Huvudsaken är att minska åtgången av material och återföra mer till själva kretsloppet.

Man i trappa

En avfallstrappa

Vi som bor i EU har steg för steg de senaste tio åren gjort stora förbättringar. Att bara lägga sopor i deponier har man frångått, då där bildas metangas. Avfallet skall om möjligt omhändertas där det produceras och krav ställs också på att det skall behandlas så miljömässigt som möjligt vilket dock ofta kräver transporter.

Sveriges utsläpp från t. ex. pappersindustrin minskade med 70 procent redan under 1990-talet.

Sedan dess har vi 33 förbränningsverk som ger oss energi både i form av el och framför allt fjärrvärme. Men eftersom vi blivit duktiga på sopsortering får man inte längre ut tillräckligt mycket energi ur soporna och importerar därför ibland ''kraftfullare'' sopor från England och Norge som har sämre sopsortering. Det är plasten i soporna som ger mest värme.

Vi har en outnyttjad kapacitet för förbränning och har därför kraftigt ökat importen på senare år. Sopor har blivit miljardaffärer som tyvärr drar till sig kriminella som ibland smusslar in farligt avfall.

Bara i Stockholm uppskattas soporna från 2017 och fem år framåt vara värda 1.5 miljarder.

Stockholms stad har vunnit en internationell innovationstävlan tack vare att stadens trafikkontor börjat göra biokol av parkernas kvistar och grenar och sedan använder detta biokol för jordförbättringen som alltså sluter kretsloppet - precis vad som sker när vanliga träd fäller löv och kvistar på hösten som sedan får ligga kvar.

Städa Sverige är exempel på en organisation som sedan 1988 samlar frivilliga krafter för att hålla rent i naturen.

En del är bättre än vi tror

De goda nyheterna behöver lyftas fram som i böcker av Lars Bolling, Apokalypsens gosiga mörker, 2009 och Johan Norberg, Progress, 2016 och Hans Roslings Factfulness, 2018.

Städernas borgmästare är ofta föregångare när det gäller arbetet med renare städer.

Att djurlivet på sina håll återhämtat sig redan efter 3 år får vi inte höra. Olyckor med olja i havet har minskat med 99 procent mellan 2000 och 2014. På 70-talet hade vi 24 stora oljeutsläpp om året och för till exempel rederierna gäller nu internationella regler för rengöring av fartygens tankar.

Londons Themsen var en stinkande död flod 1957, idag finns där 125 olika fiskarter. Människor godtar inte vilken närmiljö som helst och gör därför insatser och experimenterar fram den teknik som behövs. Så har fallet varit i västvärlden och nu börjar kineserna protestera mot dålig luft.

Ju rikare ett land blir ju mer städar de upp. Liksom alla andra arter försöker människan påverka miljön för sina egna syften.

Ingen kan förneka dessa framsteg, men det hindrar inte att vi måste frångå den fossila energi som inte är hållbara i fortsättningen.

Nertrappning - omställning

Man kan även gå baklänges på schackbrädan och minska antalet vetekorn med 100 procent för varje ruta och till slut ha åtminstone ett vetekorn kvar. Vi pumpar till exempel årligen upp 2,5 procent mer olja. Om vi istället varje år minskade mängden med viss procent kan vi klara en omställning bort från fossil energi.

Det gäller i viss mån att backa och prioritera på ett klokare sätt. Planer behöver utvecklas och det behövs hellre ett statligt Hållbarhetsverk än det Tillväxtverk som i Sverige inrättade 2009. Statliga lagar, regler och skatter behöver vara styrande.

Det krävs nu omställning något som vi knappast har någon erfarenhet av, men där många organisationer tar tag i problemen och även enskilda människor prövar sig fram. Vad kan vi behålla, vilka förbättrade produktions- och distributionssätt kan vi skapa, vilka odlingssätt bör användas etc. 

Förslag har formulerats av Tim Jackson, professor i miljöstrategi, i boken Välstånd utan tillväxt, 2011. Bokens titel Prosperity without growth betyder välfärd och inte välstånd som blivit den svenska översättningen. Författaren är även prisbelönad dramatiker vilket kan bidra till att boken är lättläst. Han uppmanar oss att både arbeta och förbruka mindre för att skona miljön. Han kritiseras dock för att jämställa allt arbete. Vi borde arbeta mer, men med viktiga saker.

När den materiella tillväxten nått en viss nivå kan man dock räkna med att den börjar plana ut. När järnvägar och broar väl är byggda dämpas åtgången på material, även om det krävs underhåll och ersättning av det som blivit utslitet, vilket nu gäller t.ex. Sveriges järnvägsnät som kommit in i reparationsåldern.

Avmaterialisering pågår inom en del områden med internet och e-böcker i stället för tidningar, brev och böcker.

Vi behöver alltså tillväxt av kvalitativt bra metoder för utveckling och bättre hushållning. För detta ändamål verkar bland annat  Extravtive Industries Transparency Initiative , EITI, som bildades på initiativ av Tony Blair 2003. Där ingår 52 medlemsländer med representanter för regeringar, industri och civilsamhället. Både för att redovisa och sköta världens resurser har man upprättat en världsstandard.  

Att även naturen - och inte bara människor - skall ha rättigheter anser Ecuador, det första land i världen som erkände naturens rättigheter i en ny konstitution år 2008. Därpå antog parlamentet i Bolivia en lag om moder jords rättigheter. Sedan har en internationell kongress hållits för att diskutera Earth Rights.

V

Mark och hav

• Skogar

En gång i historien täckte skogarna 40 procent av jordens yta, men överallt i världen är det skogarna som fått betala, då människan med eld, yxor och maskiner röjt för jordbruk och boskap.

"Var finns de arkadiska skogar där "Artemis hindar lekte och Herakles kämpade med vildsvinen?" frågar Rolf Edberg i boken Spillran av ett moln. En gång var mer än hälften av Grekland täckt av skog, mot mindre än en tjugondel idag.

Skogarna hyser en mångfald av djur och växter. Dessutom dämpar de vindarna och ger skugga. Om vi bränner skog borde askan med alla sina ingående ämnen få stanna i skogen, men för detta saknas ännu bestämmelser, även om det faktiskt finns ett företag i Sverige som sköter den saken.

Skogarna har gett oss den matjord, som det tagit lång tid att producera. Sedan har vi ofta utarmat jorden och ibland har den blåst bort. Vi har då måst erövra nya områden. I ett kallt Europa i mitten på 1600-talet rådde virkesbrist.

Sedan 1700 talet har världens skogsareal minskat med en dryg femtedel. Först avverkades den i Europa och delar av Asien. På 1800-talet kom Amerika och på 1900-talet, de tropiska regnskogarna. Nu återstår i Afrika endast en tiondel av skogarna som får ge vika för jordbruk.

Hälften av världens biologiska mångfald finns i Brasilien där regnskogen står för 10 procent av planetens fotosyntes. Som nummer två kommer några Afrikanska stater och som trea Indonesien.

Avskogningen är större än nyplanteringen och avverkningen har nu varit extra stor i Brasilien, Kongo och inte minst Indonesien.

Skogen ger inte bara energi utan även material som alltmer efterfrågas av industrin varför återplantering och skötsel åtminstone måste hålla jämna steg med förbrukningen och i västvärlden har vi nu mer kunskap.

Plantager i stället för skog har vi idag på en del ställen i världen med t.ex. tallar, vars virke mest går till kartong. Vi får ett skogslandskap som liknar en virkesåker med bara en sorts träd och det är inte bra för vilda växter och djur. 

Kina har fått beröm för sin trädplantering som 1999 täckte ett område nästan lika stort som Tyskland. Men det var mest plantager och samtidigt minskade deras naturliga skog med 6 procent. 

Sedan 1992 står Lübeck modell för hur man med framgång kan använda den gamla "plockmetoden". Man hugger då bara ner en del av träden och låter nya växa upp naturligt. Marken skonas och skogen vet själv bäst hur den skall skötas. En hel del bör lämnas kvar som stubbar då dessa behövs för de cirka 7000 mikroorganismer som lever i marken. Där finns i dag över 1800 rödlistade arter, varav cirka 900 är särskilt hotade av bland annat besprutning.

Sverige

Bohusläns ekskogar har sedan länge gått åt för båtbyggnad och Linné greps av skogsbristen då han fann trakten naken, fast skogen förr hade täckt alla berg.

Första hälften av 1800-talet exporterade vi 137 000 tunnor tjära och träkol från milor. Sedan kom sågade trävaror och från 1920 pappersmassa och kemiska produkter som tallolja och etanol.

Vår största råvara är skog som nu mest används för material. Vi är världens tredje största exportör av papper, massa och sågade trävaror. Mycken biomassan har gått till tidningspapper och sedan till förpackningar av kartong.

Nästan allt som produceras av olja lär nu också kunna göras av råvara från skogen. Träden innehåller dessutom många ämnen som t.ex. cellulosa, lignin och protein. Avgörande brukar bli vad som är lönsamt. Värme och el kan ofta samproduceras medan framställning av drivmedel vanligen blir dyrare.

Skogsägarna i Sverige äger inte själva marken utan endast nyttjanderätten till sin skog. Återväxten var större än avverkningen 2015.

"Det var en gång en skog" är ett program av Petra Mattsson i samarbete med Naturskyddsföreningen där man kan lyssna till hur den svenska skogen mår i möten både med skogsägare, myndigheter och politiker.

EU:s skogar mår nu bättre och av själva tillväxten avverkar man endast 72 procent.

Trä kan användas inom allt fler områden framhåller Johan Tell i boken Träd kan rädda världen, 2008, vilket förutsätter att vi både vårdar skogsbestånden och odlar mer skog.

• Våtmarker - mangrove- och regnskog

Våtmarkerna har minskat med 50 procent trots att de är viktiga både som kolsänkor och för att de renar vatten. De är hem för en mångfald växtarter samt för en fjärdedel av alla kända ryggradsdjur. Dessa områden exploateras hårt av Sydostasien, Europa, Ryssland, USA och Kanada, men man har nu börjat inse deras oerhörda värde och att de behöver skyddas. 

Vid mossar och kärr bildas torv vid ofullständig nedbrytning i syrefattig miljö och torven används sedan både i växthus och för värme i kraftverk.

- Mangroveskog

Mangroveskogar i Västra Papua och Indonesien har minskat på senare år med upp till 50 procent - för att ge plats för bostäder, golfbanor och hamnar samt för odling av jätteräkor. Även dessa skogar är viktiga yngelområden för olika arter.

- Regnskog

Regnskogarna i tropiska djungler står för hälften av jordens samlade biomassa. Dessa regnskogar har utvecklats under lång tid, i Borneo under minst 130 miljoner år. Runt ekvatorn med stabil temperatur och nederbörd finns flest växtarter och hälften av alla djurarter. Dessa områden är också de mest sårbara. Skogarna finns på stora arealer i Amazonas, Kongobäckenet, Indonesien och Malaysia. Se kartor under www.Globalis

Trädens rötter pumpar upp vatten till växten och avdunstningen från ett enda träd under en dag kan vara 1000 liter. Mycket vatten hålls kvar av lövverkets tak för att under natten kylas och återgå till marken. Regnskogen bevattnar således sig själv. Om lövtaket öppnas avdunstar mer vatten och het, torr luft sugs in och snabbtorkar området varvid källflöden med färskvattnet till natur, djur och människor hotas.

Fattigdom, ökad folkmängd och högre levnadsstandard driver på exploateringen. Ursprungsbefolkningar på 50 miljoner hotas liksom alla de som bor runt regnskogarna och är beroende av dem för sitt vatten. Tv:s Kunskapskanalen har visat den oerhörda kompetens människorna utvecklat för sin överlevnad i dessa områden.

Sojafält

Oljepalm

Hot mot regnskogarna av soja och oljepalmer

Regnskogar huggs nu ner för att ge plantager för soja och oljepalmer och till och med för att ge biobränslen som trä och träflis. Elefanter och lastbilar forslar sedan bort virket.

- Sojan kommer ursprungligen från Kina och Korea och tillhör ärtväxterna som har förmåga att binda luftens kväve. En sojaböna håller 40 procent protein mot havre och korn som vardera bara håller 10 procent. Sojan används mest till foder för fiskodlingar och boskap och bara Brasilien säljer till exempel mer kött än hela EU.

En exploatör i Matto Grosso kan själv vara senator i sitt eget distrikt och bestämma reglerna för avverkning av den skog som han vill ha för odling. Mutor förekommer och transportvägar byggs illegalt. Bekämpningsmedel används som är förbjudna inom EU och Europa hjälper ibland till med maskiner, processanläggningar och lastbilar. Pengar slussas in via skatteparadis.

Brasiliens förre president Lula da Silvas ingrep och kalhyggen minskade med 80 procent från toppåret 2004, detta i samarbete med urbefolkningen som gjordes till ägare av marken som de bebor. Med modern GPS teknik underlättas att upptäcka illegal verksamhet och avverkningen i Brasilien och Amazonas har minskat med 70 procent.

- Oljepalmer odlas främst i Malaysia och Indonesien varifrån 86 procent av all palmolja levereras, främst till Indien, Kina och med 10 procent till EU. Efterfrågan väntas bli fördubblad redan till 2020. Nya odlingar har börjat i Papua Nya Guinea, Västafrika och Kongobäckenet.

Produktionen har ökat enormt de senaste tiotal åren. Palmerna är vanligen 15 meter höga och kan bli mycket gamla och de ger sex gånger mer olja per ytenhet än raps ger i Sverige.

Oljan är otroligt användbar och på senare tid kommer nu varningar för palmolja i ätbara produkter då palmoljan medför risk för cancer.

Arbete pågår på många håll för att skapa certifikat för odlingarna vilket nu gäller knappt 15 procent och kunder börjar alltmer kunna ställa krav på odlarna.

REDD, Reducing Emissions from Deforestation and Degradation är en organisationen som skyddar regnskogar i Indonesien, Brasilien och Kongo där t.ex. Norge ger ekonomiska bidrag.

Om skog och klimat se kapitel 4a.

• Hav

Bildresultat för vattnets kretslopp

Vatten är en stabil kemisk förening som förekommer även som ånga, snö och is. Vattnet är både en oförstörbar och förnyelsebar resurs med sitt eget kretslopp som drivs av solen.

Haven kan ses som planetens lungor och blodomlopp och de utgör ett sammanhängande ekologiskt system.

Vattnet är en bra transportör och även ett bra lösningsmedel vilket gör det känsligt för både försurning och föroreningar genom alla utsläpp från avlopp som kommer från industri, läkemedel, bekämpningsmedel, reningsverk och olja.

Tack vare haven med fiske, sjöfart och vindkraftverk har vi kunnat omsätta tusentals miljarder dollar varje år och dessutom är det haven som på botten härbärgerar, kablar för världens internettrafik.

Nu pågår ett intensivt arbete från många länder för att vidga sina rättigheter över havsområden. Det finns inte bara fisk i haven utan olja, gas, svavel, diamanter och mineraler och det pågår rent av en industrialisering av haven. De har tidigare tillhört alla och inom den Internationella Havsdomstolen diskuteras om det borde förbli så.

Att haven inte mår bra har vi vetat i åtskilliga år, och FN har börjat ett Global Compact Program som skall underlätta internationell samverkan mellan nationella organisationer. Vi har 400 döda havszoner i världen på en sammanlagd yta motsvarande Ryssland.

Efter första världskriget hittade man t.ex. 300 000 ton kemiska stridsmedel på områden som ockuperats av Tyskarna. Man har helt enkelt gjort sig av med icke kreverade bomber och giftgaser genom att sänka allt i haven. Höljen löses så småningom upp och fiskeriets trålare riskerar att riva upp vad som annars kanske skulle kunnat lagras. Bara utanför Måseskär på Västkusten ligger 20 000 ton kemiska vapen packade i ett vrak och värst är det om arsenik kommer ut. EU behöver därför utfärda allmänt förbud mot trålning.

Sverige har nyligen varit ordförande för ett nybildat nätverk Friends of the Ocean Action med ett 40-tal personer från olika sektorer i världen.

• Korallrev

Då haven blir både varmare och surare hotas nu korallreven som är yngelplatser för fisk. Korallerna bleknar och får svårare att bilda kalkskal. Koraller är små djur som har alger inom sig som tar upp näringen, men då temperaturen stiger stöts de ut och korallen dör. De färgrika arterna övertas sedan av andra arter. 

Rapporter kommer om höjda temperaturer vid Stora Barriärrevet utanför Australien där man gjort undersökningar på 60 ställen. På en sträcka av 700 kilometer på revets norra del har 2/3 av korallerna bleknat. De levde fortfarande i mars 2016, men inte därefter. Av alla korallrev är 60 procent hotade.

Det tvärvetenskapliga forskningsarbete som initierats av Stockholm Environment Institute, SEI vid Stora Barriärrevet är ett glädjande exempel. Aktörer med olika kunskaper har gått samman för att skydda, förvalta och fridlysa delar reven på ett innovativt sätt. Man har till och med lyckats med transplantation av koraller och Japan är det första land som lyckats odla koraller.

• Fiskar

År 1960 uppgick världens fiske till 38 miljoner ton och år 2007 hade siffran stigit till 107 miljoner ton varav 48 procent kom från fiskodlingar mot tidigare 0,3 procent. 

Alla tjänar på odling av laxar utom laxarna själva - som ofta får betala med sämre livsmiljö där problem har uppstått som förhoppningsvis kommer att bemästras.

"Bygg större skepp, åk längre bort på oceanerna och fånga större fiskar" lyder en uppmaning från Xi Jinping så sent som 2013. Kina har världens största fiskeflotta, men deras egna fiskevatten är utfiskade. Fiskkrig och tjuvfiske pågår i världen.

Framfarten kan jämföras med skövling av regnskog och den så kallade ’bifångsten'' består av tiotusentals havssköldpaddor, albatrosser och delfiner.

Även fiskerinäringen vill överleva och självklart kommer nu internationella åtgärder.

• Östersjön 

"Blå välling och sur sill” – så lät vällingklockan för drängarna i Småland och snart undrar vi om vi ens skall få sill.

Fisket behöver skyddas eftersom t.ex. torskarna blivit mindre både till antal och storlek och dessutom står inför en kollaps i västra Östersjön då både Tyskland och Danmark tar upp mer, än vad man vet är hållbart. EU beslutar numera om fiskekvoterna.

Runt Östersjön bor 80 - 90 miljoner människor i 9 olika länder och då människor vill ha kött föds det upp allt fler djur också i de östra staterna och djurens spillning hamnar i vattnet. Människor i närheten klagar över astma, huvudvärk och näsblod.

Som jämförelse kan nämnas att boskapsuppfödningen bara i USA ger upphov till 300 gånger så mycket avföring som hela världens befolkning.

Östersjön övergöds vilket visar sig i ökad algblomningen som hindrar solljuset att komma ner till musslor, maskar och vattenväxter. När algerna dör hamnar de på botten och vid förmultningen åtgår syre vilket leder till döda havsbottnar. Vid syrebrist frigörs dessutom fosfor som ökar övergödningen.

Så mycket som en sjättedel av havsbottnen är helt död och risk finns att skadorna blir oåterkalleliga och att världens sjukaste hav inte kan räddas enligt professor Rockström.

Till Östersjön kommer cirka 500 000 miljöfarliga avlopp. Helst borde 30 000 av dessa åtgärdas årligen, men bara cirka hälften gör man något åt.

Från läkemedel, kosmetika och hygienprodukter som tandkräm släpps det ut cirka 40 ton miljögifter per år. Därtill kommer slitage från bildäck och tvätt av syntetiska kläder. Östersjöns nuvarande reningsteknik klarar inte av alla dessa ämnen utan en del äts av fiskyngel som t.o.m. föredrar plastpartiklar framför plankton. Detta har förvånat forskarna som kunnat konstatera att dessa fiskar sedan förlorar förmågan att vara rädda och skydda sig för större fiskar.

Vad vi gör uppströms och på land är viktigt och man anlägger nu även våtmarker för rening av vattnet.

Sveriges andel av utsläpp i Östersjön har minskat - för kväve med 25 % och för fosfor med 18 % sedan 1995. Tyvärr beror detta mest på att vi minskat åkerarealen.

De mål som man ställt upp blev nätt och jämt infriade. Till och med från Stockholm släpptes 885 miljoner liter orenat vatten ut år 2014 då pumpstationerna ibland har för låg kapacitet för att ens kunna klara regnvattnet.

Det behövs även klimatsmart sjöfart och för alla fartyg som byggs efter 2021 krävs viss standard för att undvika föroreningar av luft och vatten. 

En frisk Östersjö till år 2030 skulle kunna ge cirka 900 000 nya jobb.

Att rädda Östersjön har börjat bli en folkrörelse och initiativtagare har varit Niklas Zennström och Barbara Jackson med organisationen Race for the Baltic. Arbetet stöds även av en musikfestival varje år, men kraftfullare strategier behövs och vartefter har allt fler organisationer vuxit fram för att rädda Östersjön.

Baltic Sea 2020  är en stiftelse bekostad av en svensk donation för forskning och åtgärder. Härigenom har man i Polen skapat en anläggning för att prova och demonstrera hur man kan behandla, lagra och ta hand om gödsel.

Man ordnar skyddszoner, fångstgrödor, kalkfilter och våtmarker för de 66 000 kubikmeter gödsel som årligen kommer från 30 000 grisar inom området. Att använda släckt kalk i form av granulater har varit framgångsrikt för att binda 235 ton kväveoxid och 71 ton fosfor. Numera finns särskilda filter som kan samla upp fosforn för att sedan återföra den till marken.

Ytterligare har vi Helsingforskommissionen -Baltic Sea Action Plan och man är mån om att hitta former för samverkan mellan EU, stat, region, kommun, näringsliv, universitet och frivilligorganisationer. Östersjöfisket är en viktig fråga och de tillåtna fångsterna måste baseras på vetenskapliga rön.

Hundra mil spökgarn beräknas ligga på botten eller driva omkring och blir en fälla för fiskar och fåglar. Städning har börjat där man draggar med en stor klo av järn över botten.

Björnöfjärden i Värmdö kommun är nu frisk med klart vatten och ett rikt växt- och djurliv vilket verkligen inte var fallet för 7 år sedan. Detta tack vare ett pågående forskningsprojekt. Särskilt har man beaktat utsläpp från jordbruk, hästgårdar och avlopp och med hjälp av aluminium har man lyckat binda fosfor.

Floder

Floder har 2017 för första gången fått juridiska rättigheter. Först ut är en flod på Nya Zeeland och det är egentligen inte konstigare än att stiftelser, företag och föreningar har juridiska rättigheter.

Strax efter följde juridiska rättigheter för två floder i Indien, Ganges och Yamuna som visserligen är heliga, men ändå oerhört förorenade. Även om detta är revolutionerande krävs heroiska insatser för att rena floderna, men som nämnts är det möjligt.

Dammar har byggts då industrin kräver mycket vatten och dessutom energi. Tyvärr kan dessa skada det biologiska livet. Det finns cirka 800 000 betongvallar i över 200 av de största floderna.

I Förenta staterna pågår en rörelse ”Hållbara floder” där man hittills rivit 800 onödiga dammar och i gengäld ganska snabbt fått tillbaks fiskbestånd, sötvattensmusslor och kräftor. Ökade kunskaper gör det möjligt att sköta de dammar som är nödvändiga på ett mer naturvänligt sätt

Assuandammen har bidragit till att bara en tiondel av Nilens vatten når fram till Medelhavet jämfört med på 1950-talet. Inte heller Coloradofloden når alltid fram till havet och Gula floden har på 687 kilometer varit torrlagd, med följder för jordbruket.

• Sötvatten 

Sötvattnet utgör cirka 10 procent av allt vatten och är till nästan 7 procent bundet i snö och is varför det är bara högst 3 procent som är tillgängligt för oss.

Tillflöde och avdunstning varierar för olika områden. Om vi skulle ge tre olika platser var sin halvfull behållare med vatten ställd utomhus så skulle efter 2 år Sveriges behållare vara full, Sydeuropas fortfarande halvfull och Afrikas tom.

Själva flödet av vattnet genom jordens ådror påverkas då vi hugger ner skogar som i Kongo och Amazonas där skogarna brukat fungera som vattenpumpar.

Vattnet hade sakta börjat förbättras i 172 av 178 länder mellan 2004 och 2014 enligt Environmental Performance Index, men i 6 länder hade det blivit sämre.

Grundvatten består av ett underjordiskt kretslopp av vatten som har bildats av det ytvatten som sakta sipprar ner i maken. När det möter ogenomträngligt material bildas fickor där vatten samlas.

Dessa fickor kan innehålla grundvatten som bara är några veckor gammalt, men på andra ställen har det kontinuerligt samlats en längre tid och sådant vatten letar vi efter för brunnar. I vissa fall kan grundvattnet ha legat under markytan i tusentals år och blivit ett fossilt vatten som slutat ingå i kretsloppet. 

Det osynliga grundvattnet i Kina, Mexiko och Mellanöstern har nu sjunkit flera meter och hälften av brunnarna i Indien uppges ha sinat varför man kan tvingas borra ända till tusen meters djup efter vatten. Tyvärr visar det sig att även grundvattnet särskilt kring ekonomiskt viktiga områden i t.ex. Kina är så nedsmutsat att det är olämpligt att dricka.

Nu kommer rapporter från Kina och då är det inte småsaker. Hälften av kineserna bor i landets norra delar medan 3/4 av allt vatten finns i de södra. Vad gör man då? Jo man drar tre jättelika nya flöden för vatten - den östra, den centrala och den västra leden. På så sätt garanteras vatten till Peking, men de som bor i Shanghai är kanske inte lika glada, liksom inte heller alla de småbönder som måste flytta då industri, jordbruk och köttproduktion "suger Kina torrt"!

I det gamla Rom hade man liknande problem och tvingades bygga 11 akvedukter på 850 mil för att få vatten till staden.

Brist på vatten har alltid rått i olika områden, men nu är det fler som blir utsatta. Rent vatten är vårt viktigaste ''livsmedel'' och få plågor upplever vi värre än törst.

Hur skaffa mer sötvatten? Här har olika metoder prövats:

- man gräver nya brunnar där även fossilt vatten börjar ingå

- man avsaltar havsvatten genom att detta först hettas upp och sedan låter det kondensera, vilket kräver energi och därpå transport. Processen börjar nu även skötas med solenergi.

- man pressar vatten under stort tryck genom sådana filter som hindrar själva saltet att passera och även den processen kan drivas med solenergi.

- man försöker rena vattnet 

- Solvatten AB och Water Purification AB har lyckats avsalta vatten och ta bort alla slags föroreningar som arsenik och detta även i liten skala för familjebruk. En tiolitersdunk fylls med vatten och kan sedan öppnas som en bok. Insidorna är genomskinliga och släpper igenom UV-strålarna. Efter två timmar har vattnet renats och dessutom blivit varmt och det finns redan 42 tillverkare av solvatten på marknaden.

- Josab är ett svenskt företag som säljer vattenreningsteknik med filterteknik.

- Water Purification är ett annat företag som i samarbete med Indien kan förvandla giftigt brunnsvatten till absolut rent dricksvatten och leverera det till kommersiella anläggningar.

Virtuellt vatten är ett nytt begrepp som används för det vatten som ingår i produktionen för foder och livsmedel. Om man räknar in detta vatten kan det vara kontraproduktivt att bevattna torra områden i varma länder som Egypten. Där kunde man i stället satsa på solenergi och importera sin brödsäd.

Vilka behöver mest sötvatten?

-  Jordbruket kommer i första hand med 70 procent, sedan industrin med 22 och hushållen med 8 procent.

För odling av bomull i Uzbekistan avledde man på 60-talet flodernas tillflöden och man använde dessutom gifter. Samtidigt förlorade fiskeindustrin 40 000 arbetsplatser. Med lån från Världsbanken har man i norra delen som tillhör Kazakstan lyckats leda tillbaka vattnet och fisken har återkommit och antalet fiskare har ökat.

Aralsjön är patetisk där bara en fjärdedel av vattnet återstår och kvar är en saltöken med dammiga vindar och torrlagda båtar. På cirka 40 år beräknar man dock att Aralsjön skulle kunna återställas.

Vattenkran

Hushållen 

År 2015 saknade endast 12 procent av människorna säker tillgång till rent dricksvatten inom räckhåll mot 58 procent år 1980. /Factfulness, 2018.s 81.

För dricksvatten, hygien och sanitet går det åt 50 -150 liter per person och dag och en mathållning med kött drar 3-4000 liter.

I Sverige tar vi för givet att rent vatten som inte smakar klor skall komma ur kranen. Men varifrån kommer det? Cirka 1 750 kommunala vattenverk med stränga krav på vattnets kvalitet sköter det som dagligen behövs.

Ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från sjöar och åar och resten kommer från grundvatten. På Öland och Gotland med mindre regn har nivåerna av grundvatten börjar sjunka. Därför experimenterar man med att avsalta vatten från Östersjön.

Metaller och mineraler mm.

Tabellen nedan visar hur åtgången av några metaller ökat. Förkortad tabell från Laestadius, 2018, s.115

   Koppar tusen ton   Aluminium  
  Råjärn miljoner ton
1965         6 629       8 173           407
2015       18 700      58 300        1 180

Våra vanliga metaller som koppar, tenn, bly, zink och givetvis silver och guld kan vi inte undvara. I vissa fall har vi funnit ersättningar med annat material som plast. I princip kan man återvinna nästan 100 procent av tungmetallerna från förbränning av avfall.

Järn och Stål producerades i Kina i oerhörda mängder under Maos tid och gjorde att Storbritannien inte längre blev ledande och det fick även följder för Sveriges produktion. Varje år produceras 1 500 miljoner ton stål i världen.

Det pågår nu en revolution inom stålindustrin där Sverige ligger i täten. Man kan med laser sortera stålskrot av olika kvalitet och återvinna 40-50 procent. Därmed förbrukar vi knappt en tredjedel av den energi som går åt för att utvinna järn från malm.

Tenn, guld, tantal, volfram och coltan  och inalles cirka 50 metaller behövs för elektroniken, datorer och telefoner. Ämnen som framför allt finns i Central-Afrika, Sydamerika och Asien.

Den globala marknaden inom området uppgår till 120 miljarder euro varav EU står för 16 procent. Störst importör är Kina som tillverkar mobiler och laptops som sedan till 70 procent köptes av EU år 2014.

Både EU och OECD arbetar med att få fram regler för dessa "konfliktmetaller" och försöker hindra gerillagrupper som länge härjat särskilt i Kongo-Kinshasa där över 2 miljoner flytt och 5 miljoner människor dött.

Lagar för handeln med Kongo har införts av USA år 2010 och man köper även mineralerna från andra länder. Då Kongo saknar en stark statsmakt blir dock den illegala marknaden ganska riskfri.

Företag som Apple arbetar givetvis med att få fram ersättningsmaterial.

Kvicksilver som är giftig dumpas i Arktis med 200 ton per år och även i olika vattendrag. Vidare har utsläppen av kvicksilver fördubblats i Afrika, Asien och Sydamerika. En konvention inom FN har äntligen kommit och skrivits under av 119 stater, 2013. Sedan återstår bara att den efterlevs.

Bly och svaveldioxid i luften har minskat i 33 av världens storstäder. När ett land börjar industrialiseras blir det först ett stort tryck på miljön, men detta brukar minska vartefter de basala behoven tillfredsställs.

Koppar  är farligt för mark- och vattenorganismer och vårt kranvatten går ofta genom kopparrör. Medan övriga metaller kunnat frånskiljas i reningsverken har man lyckats sämre med kopparen.

I rymden finns det mängder av asteroider som innehåller olika blandningar av ämnen som nickel, järn, kobolt, magnesium, nickel, platina, guld och silver och de kommer säkert att vara ett lockbete för forskarna.

Vid nyår avfyrades enorma mängder fyrverkerier särskilt i Kina för att skrämma bort onda andar och ge ett gott nytt år. Då pjäserna innehåller miljöfarliga ämnen som hexaklorbensen, ett av världens tolv värsta miljögifter, "the Dirty dozen" har de blivit förbjudna i Peking och hundratals andra städer. Fyrverkeripjäser innehåller dessutom många tungmetaller som Sverige länge arbetat för att reducera. Japanerna firar i stället med att släppa upp ballonger.

Fossil energi, metall-  och gruvindustri är de tre affärsområden som tär mest på miljön.

................

Vad som händer med våra döda kroppar från drygt 7,6 miljarder människor är inte oväsentligt. Från svenska krematorier omhändertas t.ex. varje år 20 ton metaller.

Att över huvud taget begrava sina döda i någon form skiljer oss från djuren.

..............

Kväve

Luften består till 78 procent av kväve så det borde finnas tillräckligt. Kruxet är bara att binda kvävet och få det tillgängligt för växterna. Det är bara blixtar från himlen - 80 000 i sekunden i världen som kan omvandla kvävet - samt ärter, bönor, soja och klöver. Kvävebrist i jorden har orsakat hungersnöd. Naturgödsel och import av guano och salpeter från Chile har inte räckt till.

1900-talets största uppfinning anses vara Haber-Bosch-metoden som gör att vi nu kan binda kväve direkt från luften och sedan omvandla detta till ammoniumsulfat. Därmed fick vi konstgödsel som ledde till den gröna revolutionen på 1960-70-talen. Det innebär att en kvadratmeter globalt sett nu kan föda 4,8 personer mot 1,9 personer utan konstgödsel.

Framställningen kräver dock högt tryck och en temperatur på 500 grader, alltså åtgår mycket energi med stora utsläpp av koldioxid.

Tyvärr råder nu övergödning både med konstgödsel och vanlig boskapsgödsel och överskottet hamnar som vanligt i vattendrag och hav. Där bildas kväveoxid, som är en kraftfull växthusgas vilken orsakar algblomning och syrebrist.

Botemedel är bland annat att sänka produktionen av konstgödsel från 100 till 35 miljoner ton per år samt att försöka få fram fler växter som själva förmår binda kvävet.

Fosfor

Fosfor är också ett av de grundämnen som är nödvändiga för allt liv. Tidigare brukade det ingå i kretsloppet med urinen, men tas nu sämre tillvara, och hamnar i sjöar och hav som blir övergödda.

Liksom för kväve var man tidigare beroende av guano och benmjöl och först på 1900-talet började fosfat brytas i det fåtal gruvor som finns, varav en ligger i Marockos omstridda Väst-Sahara, dock har USA och Kina gjort fyndigheter, men exporten är obetydlig.

Fosfaten är ofta förorenade av kadmium vilket inte är önskvärt för jordbruket. 

Fosfor behövs även för flamskyddsmedel, sprängämnen och tvättmedel och gör att vi måste försöka återvinna också detta ämne. Forskning pågår.

Tryck på miljön

Romklubben varnade redan i boken Tillväxtens gränser, 1972 för att olika råvaror skulle ta slut och ställde upp en tidtabell för när så skulle ske. På 90-talet återkom de med en ny bok Beyond the Limits som anses ungefär lika pessimistisk och även den mottogs med kyla. Man räknade t.ex. med att koppar och silver skulle vara slut på 1990-talet vilket inte har blivit fallet, då det ersatts av andra ämnen. Somliga kritiserar rapporterna för att dessa inte räknar med teknisk utveckling och att den dessutom har en alltför statisk syn på tillgångar.

Tillverkningen har blivit renare i de gamla industriländerna och tidigare problem med svavelutsläpp, ozonhål, smog, vattenförorening och kvicksilver har kunnat bemästras bättre på många håll. Export av miljövänlig teknik - som en gång kostat pengar att experimentera fram - är nu ett viktigt bidrag för att minska världens miljöslitage.

Ingenting är en tillgång förrän den används och nya resurser skapas hela tiden då nya behov uppstår. Hur nyskapade ämnen inverkar på naturen vet man ofta först efter en tid.

Nya material skapas när priset på de gamla stiger. Industriländerna skapar själva tonvis med nya ämnen varje år som plast i stället för stål och betong. Råvaror som metaller inte bara förbrukas utan kan återanvändas vilket sköts av marknaden.

Den petrokemiska industrin är dock en källa till tusentals giftiga kemikalier. Ännu saknas exempelvis regler för alla de ämnen som är hormonstörande, men EU kommissionen har nyligen börjat ta sig an området. Mjukgörare i plast och hygienprodukter och flamskyddsmedel ses som orsaker till många hormonellt betingade sjukdomar som ökat markant i världen. Hit hör cancer, diabetes och fetma samt många missbildningar i sexualorganen.

Många internationella forskare kräver nu omedelbara och kraftfulla insatser mot dessa ämnen. Här krävs en organisation inom FN för hormonstörande ämnen.

Bara i Sverige har naturvårdsverket fått till uppgift att kartlägga 2000 potentiella utsläppskällor för gifter.

Man vill alltmer lära av naturen och undersöker t.ex. hur insekter kan gå med fötterna i taket utan att ramla ner och man tar fram materiel som samarbetar med biologin så att t.ex. skadat brosk kan ersättas. Både nanotekniken och nya upptäckter har visat oss oanade möjligheter att reparera våra kroppar.

Antropocen

Människan har nu lämnat så många spår av sina verksamheter, både en masseffekt och en massa effekter, att man talar om en ny geologisk tidsålder - antropocen. Människan själv har blivit en av naturens krafter.

Oåterkalleliga spår finns från avskjutna och icke avskjutna kulor som sönderfaller med bly och mineraler i mark och vatten.

Outrotliga spår i jordlagren kommer även sedan 1945 från de två atombomberna och alla de hundratals kärnvapenproven därefter. 

Vi har bara haft några hundra år för vår moderna livsstil.

Maskrosen har haft årmiljoner för anpassning.

Litteratur:

Bolling, Anders, Apokalypsens gosiga mörker, 2009

Jackson,Tim, Välfärd utan tillväxt, 2011

Laestadius, Staffan, Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013

Laestadius, Staffan, Klimatet och omställningen, 2018

Lynas, Mark, Guds utvalda art - Hur planeten kan överleva oss, 2011

Lyttkens, Carl Henrik, Människan - en ohållbar historia? 2012

Naturhistoriska riksmuseet, Utställningstexter, Uppdrag klimat, 2011

Norberg, Johan, Progress, 2016

Ostrom, Elinor, Governing the Commons, 1992

Ray, Oliver, Une Question de taille, 2014

Robèrt, Karl Henrik: Det naturliga steget, Slutet av 80-talet

Rockström, Johan &. Klum, Mattias: Vår tid på jorden, Välfärd inom planetens hållbara gänser, 2012

Rockström, Johan & Klum, Mattias: Big World Small Planet, 2015

Romklubben:Tillväxtens gränser, 1972

Rosling, Hans, Factfulness, 2017.

Sörlin, Sverker, Antropocen, 2017

Tegmark, Max, Liv-3.0, 2017

Tell, Johan, Träd kan rädda världen, 2008

Tengroth, Stellan, Tillväxt till döds, 2010

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet, 2013

von Wright, G. Henrik, Myten om framsteget,1993

www.stockholmresilience.org

www.Globalis