3 Människan och naturen 

Här ovan visas jordens ålder och genom att låta varje ruta representerar 1 miljon år. Eftersom vår jord uppskattas vara minst 4 500 miljoner år gammal har så många rutor använts på bilden. Här kan vi i grova drag följa livets utveckling. För 66 miljoner år sedan levde t.ex. jätteödlan tyrannosaurus rex. Men ända in på 1700-talet när Carl von Linné levde trodde man att jordens ålder var cirka 6 000 år – alltså inte en enda ruta.

..................

Rubriker

I

Jorden Livet Människan

Vi är alla gäster på planeten

Globala utmaningar

Våra villkor för framtiden

    Planetens gränser 

    Hållbarhet

    Vad göra omedelbart? 

 II

Arter värderade i pengar?

Hotad artrikedom

     Noaks ark i ny tappning 

     Växt- och djurförädling

III

Kollektiva resurser 

Avfall

Mycket är bättre än vi tror

IV

Tillväxt

Varning för själva storleken

Välfärd och välstånd

Nedtrappning - omställning 

V

Några nyttjade naturtillgångar

      Vatten

      Korallrev - Fiskar

      Våtmarker - Mangroveskog

      Regnskog - Övrig skog 

      Metaller, Kväve, Fosfor

Tryck på miljön 

Litteratur

....................

I

Jorden

Det anses nu att vår jord knappast kan vara unik i universum. Vår närmaste granne är dock glödheta Venus med plus 460 grader och en atmosfär som till 96,5 procent består av kolsyra. På andra sidan om oss ligger Mars med nästan lika mycket koldioxid och minus 120 grader vid polerna så i det perspektivet är jorden unik. Vår jord är inte heller färdig utan hela kontinenter rör på sig.

Om något varit det minsta annorlunda - om jorden varit mindre - solen ljusstarkare - de andra planeterna större - eller solsystemet legat på annan plats i Vintergatan - då hade vi inte funnits, meddelas i programmet Så byggs en planet i Kunskapskanalen 2016.

Efter 4500 år beräknas planeten dock bara ha nått ungefär halva sin ''livstid'' innan allt liv brunnit upp och haven fördunstat av en sol som blir allt större och hetare innan den slocknar om cirka 5 miljarder år.

Livet 

Då jorden var ny var atmosfären annorlunda, vilket måste ha påverkat livets utveckling, till exempel fanns knappast något syre, men desto mer koldioxid.

Under fem olika perioder har livet tidigare varit nära att utrotas. Vid de två senaste tillfällena var det dels en meteorit och dels ett vulkanutbrott som snabbt satte jorden i brand. Men livet har återkommit. Istider och hetta, torka och översvämningar har satt olika arter på hårda prov och trots att många gått under har andra klarat sig och nya uppstått - vårt världsarv. Nu anses dock att även människan själv hotar med en sjätte utrotning av arter och att detta går fort.

”Detta underbara, säger jag, som uppenbarar sig för våra ögon, är så storartat och så mångfaldigt att vi under vårt jäktande efter allt har blivit okunniga om det mesta" skriver Linné.

Människan 

För cirka sex miljoner år sedan skildes vi från aporna. Knappt ett tjugotal olika stammar av människor har uppstått efter denna tid, alla i Afrika, men de dog ut en efter en. ''Lucy'' tillhörde en sådan utdöd grupp som fanns för några miljoner år sedan och då var hjärnan ungefär lika stor som hos schimpansen, men efter ytterligare miljoner år har den blivit tre gånger så stor. Vi själva tillhör den senaste stammen i Afrika och är den enda överlevande - den som nu är spridd över världen.

Förmåga att känna kan spåras ända till 600 miljoner tillbaka hos djuren som då började med passionerad sexuell fortplantning. 

Den människa som lämnat något efter sig, gjort med händerna såsom stenyxor, kommer i de 2 - 3 sista rutorna på bilden ovan och människor som gjort grottmålningar i den sista halvan av den senaste rutan. Betydelsen av människans tumgrepp är stort och vi talar i överförd mening om att begripa, förgripa sig, få grepp om, ta hand om, ha god hand med och finnas till hands o.s.v..

Alla de stora kulturerna finns i rutans sista tredjedel vilket ger hisnande tidsperspektiv.

Enligt färska rön har en forskargrupp kring svensken Svante Pääbo kunnat konstatera att vi skildes från neandertalarna för minst 600 000 år sedan.

I kampen för att överleva och hotade av stora djur har vi varit framgångsrika med våra vapen som vi de senaste 10 000 åren använt ”för mat från naturen, för krig om naturen, för makt över naturen, och för evigt starkare vapen ut ur naturen” skriver professor Gunnar Adler-Karlsson.

”Vi har ett arv från en hel mänsklighet att förvalta.

Deras drömmar och längtan.

Det är inte så enkelt att vi kan strunta i det.

Livet är så sällsynt att det är en gåva vi bara kan göra en sak med.

Det bästa.” 

/ Erik Berg, vinnare av Lilla Augustpriset år 1998 

Vi är alla gäster på planeten 

För jorden som vär(l)d och vär(l)dinna är det ointressant vad vi kallar oss och hur vi har delat in oss i olika områden. De förväntar att vi uppskattar vad som bjuds och inte tar för oss mer än vad de har råd att bjuda på med hjälp av alla sina medarbetare, växter, djur och mikroorganismer - alla med sina behov.

Vi som får vara med - har haft tur - och förväntas se till att det räcker åt alla, även till dem som ännu inte hunnit fram till bordet och många fler gäster väntas. Vanlig hövlighet bjuder att de hungriga får gå först till buffén. Tålmodigt har värdfolket lyckats parera vår framfart där vi kunnat förse oss som från en saluhall, men nu märker de att knapphet börjat uppstå.

Förr tackade man för sig, och lämnade gästabudet då döden kom efter 30 - 40 levnadsår, men nu finns det en och annan som stannar i hundra. Vi bör självfallet försöka lämna det snyggt efter oss då städpersonalen börjar bli överansträngd. Ett gott uppförande är inte medfött utan något som man måste lära sig.

Globala utmaningar

Endast cirka en och en halv miljard människor har hittills fått del av vår ständiga strävan efter ökad bekymmersfri ekonomisk tillväxt och skillnaderna i levnadsstandard fortsätter att vara stora.


Kretslopp

Fler behöver få bättre levnadsvillkor och detta anses teoretiskt möjligt även om det inte blir bekymmersfritt.

•  År 1955, tio år efter andra världskriget sätts nu som det år då människan själv börjar blir ett hot mot överlevnaden

•  Fram till 1980-talet fanns det fortfarande överflöd av skog och torskbestånd och jorden kunde manövrera våra attacker.

•  Redan 1989 nådde vi kritiska gränser och vår påverkan på naturen ökar nu exponentiellt vilket kan medföra stort lidande för många människor.

När industrialiseringen dragit igång och folkmängden fyrdubblats på hundra blev detta allt tydligare och när ett folkrikt land som Kina med ett ryck höjer sin standard blir det övertydligt. Vi märker hur planetens system ruckas - och livet – växter djur och vi själva kommer inte att klara oss om vi inte ställer om inför förändringar som kan vara både plötsliga, snabba och dessutom oåterkalleliga. Vi kan varken återskapa regnskog eller isar som smälter i Arktis.

Målet måste vara att försöka hitta ett rimligt och hållbart välstånd även för den beräknade folkmängden på kanske   över 11 miljarder 2050.

Kan jorden föda så många människor?      

Somliga inser svårigheterna och fler forskare ger bättre överblick om samband och föreslår lösningar. Teknikerna utvecklar nya metoder och snart kan alla kommunicera med blixtens hastighet över hela jorden - t.o.m. på olika språk.

Vi är varken dömda till fattigdom eller katastrof utan kan genom hushållning och innovationer i samklang med biosfären skapa en hållbar värld för människor och natur.
"Nya utmaningar, en ny upplysningstid och nästan en ny renässans är på väg "- summerar professor Carl Folke. 
Vi lär oss alltmer och vår hjärna är den största resursen.                                                   

Våra villkor för framtiden

•  Fotavtryck är ett begrepp som kom på 90-talet.

Fotavtryck

Om man tänker sig att jordens resurser skulle räcka för ett kalenderår kom dagen då vi överskred ''budgeten'' kanske redan i början av oktober. Då räknade man ändå inte in de kemikalier vi använde och inte heller hur vi påverkade den biologiska mångfalden. Livets alla system hänger samman och påverkar varandra och ju större kunskap vi får om detaljerna ju mer inser vi hur komplext det är.

FN gjorde en översyn år 2005, Millennium Ecosystem Assessment, MEA där 1 300 experter från 95 länder sammanställde data och kunskaper. Rapporten lät oss förstå att vi redan då konsumerade drygt 20 procent mer än av vad planeten långsiktigt kunde producera och att mer än 60 procent av alla ekosystem var överutnyttjade.

Sjukdomar som härjar och krig som dödar människor ger dock inga ''fotavtryck''.

Ett svenskt projekt initierades redan år 2005 av Bo Ekman som grundat Tällberg Foundation - en tankesmedja - där man diskuterar med ledare från hela världen. Jorden växer inte och det enda som tillförs kommer från solen som ger oss energi, men mycket annat som behövs kommer inte från någon sol. Däremot sker ständiga omvandlingar och från vulkaner kommer t.ex. viktiga ämnen upp från jordens inre.

•  Handavtryck är ett nytt uttryck för att visa vår positiva personliga inverkan och rekommenderas av Elke Weber, forskare vid Earth Institute vid Columbia University. Om vi kan räkna ut hur mycket vi spar genom att släcka ljuset, cykla i stället för att ta bilen o.s.v. blir vi mer motiverade. På samma sätt har nu en del företag börjat göra sådana beräkningar. Se vidare professor Daniel Goleman, Godhetens kraft, 2015.

Planetens gränser

Begreppet Planetary Boundaries, Planetens gränser, är viktigare än fotavtryck och har nu fått internationellt genomslag. Det behövs alltså ett säkerhetsräcke för vår våghalsiga och snabba färd mot en osäker framtid.

Professorerna Johan Rockström och Carl Folke tog itu med visionen att kunna fastställa planetens gränsvärden. En stiftelse grundades - Stockholm Resilience Centre, SCR - där resilience - står för förmågan att hantera förändringar och fortsatt utveckling. Elasticitet och motståndskraft är begrepp som inte bara gäller naturen utan även det sociala området.

Se även på nätet: Swedbio  som startats av Sida och har sin verksamhet på SCR.

Tillsammans med 29 framstående forskare för klimat och ekonomi kunde de redan efter 5 år, 2009  fastställa och publicera var planetens gränser går. Därmed är vi den första generationen som tydligare vet vad som står på spel. En internationell granskning 2014 visade att deras bedömningar med vissa justeringar höll.

 

Över stängslet

Tre processer har redan nått gränsvärdena. Förändringarna är snabba och med global inverkan

  • klimat med höjd temperatur, vilket diskuteras i nästa kapitel.

  • ozon av det slag som behövs i stratosfären

  • försurning av haven.

Fyra processer är långsammare och behövs för jordens förmåga till återhämtning

  • markanvändning

  • färskvatten

  • biologisk mångfald

  • kretslopp för fosfor och kväve

Föroreningar från olika ämnen orsakade av människan där exakta värden ännu saknas:

  • luftföroreningar, aerosoler, damm, sot som fördubblats sedan industrialiseringen

  • giftiga kemikalier.

Alla systemen ovan är inte endast sammankopplade utan de påverkar dessutom varandra och kurvorna för dem alla pekar åt fel håll.

För att kunna mäta alla dessa förändringar har myndigheter över världen upprättat ett globalt observationssystem.

För en litterär framställning hänvisas till Rockström och fotografen Klum, Big World, small Planet, 2015.

Även rekommenderas journalisten ''klimatförfattaren´ Mark Lynas´ som skrivit boken Guds utvalda art - Hur planeten kan överleva oss, 2011. Han har tidigare skrivit böckerna Oväder, 2004 och Sex grader, 2008.


Rådvill  Cyklister

Vad göra omedelbart?

Med en metafor gäller det nu att snabbt delta i ett brett, racerlopp per cykel som leds av politiker, företag och alla vi engagerade, vanliga dödliga. Det handlar om både innovationer, omställningar och kostnader, dock kan det bli ekonomiskt lönsamt efter en tid. Vi måste:

• 1  använda förnyelsebara energisystem

• 2  bevara skogarna  där biologerna nu studerar hur dessa kan klara sig utan att bli varken gödslade, plöjda och sprutade.

• 3  revolutionera jordbruket för att garantera mat och försörjning. Jordbruket använder mycket fossil energi och 70 procent av vattenförbrukningen samt 40 procent av all använd mark.

Plöjande man

Jordbruket har redan tidigare moderniserats en gång med ''den gröna revolutionen'' på 1960-70 talen. Då infördes bättre utsäde, traktorer, konstgödsel och kemikalier på ett sätt som delvis tyvärr inte visat sig hållbart i längden och storskaliga jordbruk har nu börjat visa sina avigsidor. Vissa delar av marken blir efter en tid obrukbar, den kan blåsa bort och läcka ut både näring till haven och koldioxid till luften. Här behövs nya växter som klarar sig utan traktorer och harvar vilka dödar maskar och mikroliv.

Nu har en ny revolution kommit igång med ökad produktion och minskad miljöpåverkan och bättre hushållning med vattnet. Jordbruket är det största hotet mot många arter och därför kom appellen "Biologisk mångfald" - från FN år 2010. 

Plogen måste överges. Plöjningsfritt jordbruk pågår redan i USA och Kanada vilket har förbättrat jordmånen och minskat erosionen. Fleråriga växter kan införas som både skyddar marken och motstår angrepp av svampar och mögel.

Kretsloppen måste slutas för urin, avföring och andra ämnen så att näringsämnen och vatten hanteras bättre. Nu läcker kväve och fosfor ut i floder, sjöar och hav. Läckaget var före industrialiseringen 1 miljon ton fosfor - senare är siffran 9 miljoner ton och nu finns i världen 400 döda havszoner på en sammanlagd yta motsvarande Ryssland.

Växt- och djurförädling

I genbanker som på Svalbard försöker man bevara olika växtarter. En av de äldsta och största ligger utanför S:t Petersburg och grundades redan 1924. Under andra världskriget försvarade vetenskapsmännen denna anläggning med sina liv som insats. Där finns nu fröer och växter från hela världen, både vilda och förädlade med närmare tusen sorters jordgubbar, 6000 olika arter av frukter samt skilda varianter av vete och potatis etc. Området lär nu hotas av markspekulationer.

Att ta patent på gener är diskutabelt liksom att låta kortsiktiga ekonomiska intressen styra utvecklingen. Företaget Monsanto har inte det bästa ryktet, men är inte ensamt om genmodifiering. I Tyskland finns Bayer, i Schweiz Syngenta, i Kina National Chemical Corp och i Sverige Alnarp.

Växtförädling behövs för att få fram lämpliga arter. Hälften av EU:s länder vägrar fortfarande att använda genmodifierade grödor som kommer utifrån. Ett jättelikt regelverk för genmodifiering, GMO finns inom EU och därför kan t.ex. Tyskland inte sälja till stora delar av Europa.

Svensk forskning ligger i framkanten för potatis som används mycket i norra Europa. Potatis behövs både som föda, som förtjockningsmedel, för papper och även för biologiskt nerbrytbar plast. Man vill få fram arter som är resistenta mot bladmögel för att slippa besprutning och dessutom sådana som kan binda kvävet i jorden för att minska behovet av konstgödsel.

För Afrika finns t.ex. en ny rissort som ger dubbelt så stor avkastning som tidigare använt utsäde. Det mognar fyra till sex veckor tidigare, har högre näringsvärde, tål torka och vissa sjukdomar, kan konkurrera ut ogräs, odlas utan besprutning och gödning – och om gödning kan växten ta upp den, enligt chefen för UNDP år 2002.

Man kan införa egenskaper från en art till en annan och börjar nu även kunna ändra växtens eget DNA för att få fram önskade egenskaper.

- Den världsberömde biologen J. Craig Venter var med om att kartlägga de mänskliga generna och han har lyckats få fram en tom cell i vilken man kan inplantera önskade gener och så bokstavligen direkt ''skapa'' nya livsformer.

- En revolutionerande enkel metod för att både ta bort oönskade gener och ersätta dem med önskvärda har professorn i mikrobiologi Emanuelle Charpentier lyckats få fram. Detta tack vare forskning om bakterier vid Max Plancks Institut. Metoden är dessutom billig.

Genteknologi tillämpad på djur

Ko

Nötkreatur av den svartvita rasen hotas genom inavel då en och samma tjur används för allt fler kor varvid avkomman blir ''halvsyskon'' eller ''kusiner''. Samtidigt hotar vissa tåliga men mindre lönsamma arter av boskap att dö ut. Ju fler variationer ju bättre överlevnad gäller för arten kor såväl som för andra arter.

Många djur far illa inom köttproduktionen med höns som inte kan flyga, kalkoner som varken kan gå, flyga eller fortplanta sig själva, grisar som inte klarar sig utomhus och med ben som inte orkar hålla upp kroppen. Två företag äger tre fjärdedelar av gentekniken för alla broilers på jorden. Biologisk mångfald har då ersatts med genetisk enhet och utarmning.

Sterila malariamyggor för att slippa malaria vore bra, men all teknik som kan brukas kan också missbrukas.

Vi får räkna med bioterrorister som skapar nya sjukdomar och återuppväcker gamla som Spanska sjukan och ett modifierat influensavirus H5N1 finns nu som skulle kunna döda hundratals miljoner människor. Ett liknande virus har tidigare kommit löst genom en olyckshändelse och lagstiftningen hinner inte alltid med och finns den hjälper den inte mot terrorister. Kemiska och biologiska vapen är billiga och lättsmugglade.

II 

Arter värderade i pengar?

Lejon

Vad är ett ett lejon värt? Detta är naturligtvis omöjligt att svara på såvida man inte säljer lejon till en djurpark. Vad är en människa värd? Till vilken nytta? Vad är skönhet värd? Vacker natur?

I ett större perspektiv kan arter inte värderas i pengar, Vi känner inte ens till alla de mikroorganismer som gör att livet på jorden kan fortgå.

Vad kostar det att bevara en djurart? För tigern skulle det kosta 82 miljoner dollar om året och om vi får veta detta stimuleras vi att bidra med pengar. "Man kan inte förvalta det man inte mäter" säger Pavan Sukhdev. På samma sätt erbjuder Världsnaturfonden, WWF fadderskap för t.ex isbjörnar.

FN har förbjudit handel med elfenben, men Thailändska tullen har t.ex beslagtagit 511 elefantbetar för vidare transport genom Laos till köpare i Kina och Vietnam. Under ett tiotal år har Kina gett allt fler tillstånd att sälja arbeten av elfenben, varför det blivit masslakt i Afrika.

Både USA och Kina meddelar 2016 att man nästan vill totalförbjuda elfenbenshandel, men det finns stora lager av betar i fattiga länder som Zimbabwe och Namibia.

Samma öde drabbar noshörningen vars horn tros höja potensen fast dessa bara innehåller samma ämnen som våra naglar. Några tusental djur finns kvar, men många dödas årligen. Straffade blir jägare och smugglare medan affärsmännen går fria. Kinesiska mediala kändisar har dock startat ett krav på förbud.

Om ingen har ansvar för ekosystemen och alla kortsiktigt tjänar på att utnyttja dem i nuet blir det fritt fram att fortsätta förstöra luft, vatten, havsbottnar, jord och skogar. Om inga lagar hindrar oss fortsätter utfiskningen. Dock finns här motkrafter då alla som t.ex. även fiskerinäringen har intresse av att överleva.

Sjöborre

Vissa arter som sjöborrar tycker vi kanske inte är värda något, men de håller korallreven rena från växter och man har kommit till den viktiga insikten att ju fler olika arter som finns inom ett område ju mer motståndskraftigt blir det.

Man börjar nu kräva att alla dessa värden som vi gratis mottar eller förbrukar när det gäller ekosystemen skall ingå i företagens redovisningar och att centralbankerna skall ta hänsyn till detta i sina balansräkningar. Vidare bör politiker stifta lagar som i sin tur skapar marknader där åtgärder för ekosystemen blir lönsamma.

North Carolina har en klok lag som säger att vägverket har skyldighet att ersätta de våtmarker som de torrlägger för att kunna dra nya vägar. Då uppstår firmor med den kunskap som krävs för att åtgärda våtmarker och arbeten skapas.

FN:s miljöprogram gör följande värderingar av ekosystemens tjänster i miljarder dollar år 2009:

Korallreven som är barnkammare för fiskar, skyddar mot stormar och ger inkomster från turism värderas till 170, naturliga vattenkällor på Nya Zeeland uppskattas till 200 och mangroveträsken bara i Vietnam till 7 miljarder. Förlust av biologisk mångfald värderas till mellan hela 2000 - 5000 miljarder dollar och vattenbrist i Kalifornien kostar jobbet för 20 000 människor.

Hela områden som gratis bjuder på ren luft, soliga badstränder och friskt vatten skulle kunna värderas ekonomiskt.

Bi

Av all mandel i världen producerade en gång Kalifornien 80 procent. Den växtlighet som dessa bin behövde innan mandelträden började blomma hade röjts undan för stordrift av endast en växtart. De bin som sen behövdes för pollinering började utebli. Då måste man köpa bin utifrån vilket blev dyrbart och hela lönsamheten ifrågasatt.

Ungefär 70 procent av alla grödor behöver bin för pollinering.

USA måste importera bin då 40 procent av de egna dött ut på grund av monokulturer besprutning mot insekter och ogräs och i Kina får man pollinera för hand.

Honungsbin har en mjölksyrabakterier som väntas kunna ersätta antibiotika.

Förutom alla vilda bin lär det år 1997 ha funnits 5-6 miljoner biodlare i världen som producerade över 700 000 ton honung. Två arter av livskraftiga kvalster har dock spritt sig sedan 1800-talet och angripit många bisamhällen. Endast Australien, Nya Zeeland och Papua Guinea har ännu klarat sig och vid en tidpunkt exporterade de bin för drygt 13 miljarder dollar.

I Europa har biodlingen minskat med 1/4-del de senaste 20 åren. Man har nu börjat odla vilda blommor runt fälten till fromma för bin.

Vi borde verka i analogi med bin som när de samlar sin nektar samtidigt får frömjöl på sina ludna ben, flyger vidare till nästa växt, pollinerar den och skapar garanti för nya växter med ny nektar för nya bin.

Om vi inte hade bin som pollinerade växterna åt oss skulle människan vara död inom fyra år lär Einstein ha yttrat.

All produktion bör räkna med tre sorters kapital: socialt kapital, naturens kapital och finansiellt kapital. I bruttonationalprodukten, BNP ingår bara det sista och då höjs BNP även om man bedriver utfiskning.

Risken att ekosystemen skadas över en viss nivå är mycket stor och skulle innebära lidande för oerhört många människor.

Nu behöver företagen inte betala för förbrukat färskvatten, diverse utsläpp och föroreningar vilket uppskattas till en tredjedel av deras vinst.

Hotad artrikedom

Hittills har vi upptäckt 11 miljoner arter som det tagit årmiljoner att utveckla och varje år upptäcks tusentals nya. Enligt en studie skulle det finnas cirka en biljon arter - (1000 med 9 nollor) varav vetenskapen har beskrivit 0,001 procent.

Vi har också sett oanade konsekvenser av att växter och djur inplanteras - som i Sverige där vi fått mördarsniglar och björnloka som tränger undan andra arter. Runt 350 djur och växter räknas nu som invasiva för Sverige, men den mest invasiva av alla arter i världen är människan själv.

Växter som är globalt hotade uppgår till två tredjedelar av dem vi känner till.

Djur som är hotade uppgår till ¼ av alla däggdjur, 1/3 av kräldjuren, drygt 1/10 av fåglarna, ¼ av varmvattenkorallerna och ¼ av sötvattenfiskarna. Bara på vägarna i USA beräknas en miljon djur dödas varje dag.

Hajfenssoppa kräver 10 000 ton fenor som tas från 100 miljoner hajar per år, vilka sedan släpps ut och dör. Kina har börjat förbjuda hajfenssoppa åtminstone på officiella tillställningar. Världens hajarter har nu minskat med hela 90 procent liksom andra stora rovfiskar som fanns för 50 -100 år sedan. Samma siffra gäller för ålen i Sverige.

Blåfenad tonfisk är en delikatess och fisken kan väga bortåt 800 kilo. Den kom förr i stora stim till Öresund och av denna svårfångade fisk tog Norge 10 000 per år. Då kom också japaner dit och köpte upp den för en ringa summa och sålde den sedan i Tokyo för tusentals dollar. År 1986 var fisken slut utanför våra kuster.

Ett tvåårigt fångststopp behövdes och tack vare Internationella kommissionen med uppgift att bevara atlantisk tonfisk har bestånden ökat. Man har använt satellit- och flygbevakning och digitalt kunnat spåra fiskekvoter.

En vändning för hotade artbestånd har skett även för gråvalen I Ryssland och jättepandan i Kina, symbolen för WWF. Glädjande nog har både oljekoncerner och Kina som hjälp till med åtgärder.

Bäst kommer de arter att klara sig i framtiden som har lätt att förflytta sig och som trivs i närheten av människor såsom bakterier som blivit resistenta på grund av överanvändning av antibiotika samt spindlar, möss, loppor och löss.

Noaks ark i ny version

                                

En oerhörd chans att ingripa skyddande kom då världens regeringar redan 2002 enades om att hejda utrotningen av arter. Ändå märktes i stort sett endast punktvisa resultat, men i övrigt en fortsatt minskning.

Därför enades nästan 200 stater i Nagoya i Japan år 2010 om att åtminstone förvalta 25 viktiga områden som man inringat, varav Costa Rica var ett - världens artrikaste. Här finns inte bara vanlig regnskog utan även så kallad molnregnskog som tvingas upp för höga berg för att få fuktighet. Landet har också slagit rekord genom att inte använda fossila bränslen under tre månader i sträck.

Skyddade områden gick från 8,5 till 14,3 procent av väldens totala landmassa från 1990 och 2013.

Dessa viktiga områden står för 44 procent av kärlväxterna och 35 procent av ryggradsdjuren. Då dessa områden bara täcker 1,4 procent av jordens landyta ses de som en fantastisk möjlighet att åtminstone rädda växter och djur inom dessa områden.

Internationellt arbete har fortsatt med FN:s miljöprogram och Internationella naturvårdsunionen, IUCN som hittills inringat 137 skyddsområden som skulle kunna rädda 627 starkt hotade djurarter. Sverige liksom EU har upprättat direktiv för att skydda arter och då är det viktigare att värna om själva populationer än om enskilda exemplar.

Inte bara tjuvjakt t.ex. av elefanter som minskat från 120 000 till 15 000 hotar utan även utvinning av olja och mineraler som i Tanzania där man gett tillåtelse till detta trots att området står på FN:s världsarvslista.

Marina arter ingår också i planerna genom världsomspännande och sammanhängande reservat.

Den strategi som visar sig framgångsrik har både tagit hänsyn: - till arealer som behövs för människorna i området, - till turismen och slutligen, - och till naturen själv som får speciella reservat.

Med hjälp av syntetisk biologi skulle man i princip kanske kunna väcka utdöda arter till liv genom att ta DNA-rester från djur som finns på museer. Ett otal frågor uppstår - vilka arter skall väljas, vilka skall återuppväckas, för vilka går det o.s.v. Mammutar och vandringsduvor står på förslag.

En levande beskrivning av den hotade naturen ger filmen om David Attenbourgh: "60 Years in the Wild". Han önskar sig ännu ett jordklot - som är outforskat! Okända områden finns dock fortfarande. Det gäller livet i oceanerna och livet under markytan. Arter vars betydelse för oss själva vi bara kan ana.

                     

Målning av Per Bergman

III

Kollektiva resurser

Vi bör agera ''glokalt'' nämnde den nyligen bortgångna statsvetaren Elinor Ostrom, mottagare av både det Skytteanska priset 1999 och nobelpriset 2009. Hon undersökte samspelet mellan institutioner och naturresurser för hållbar hushållning och skapade ett nytt forskningsfält som ligger mellan ekonomi och statsvetenskap.

Kollektiva resurser - så kallade allmänningar - sköts bäst av brukarna själva som ofta är mer engagerade och kompetenta än både privata, kommunala och statliga ägare. Lokal demokrati är mer effektiv än centraliserad, odemokratisk reglering och övervakning. Idéerna finns ofta hos enskilda människor som i små och växande grupper även kan påverka det globala.

På Island har man fördelat rättigheterna att fiska till dem som brukar vissa områden och då vårdas fiskbestånden och blir hållbara. Samma resonemang gäller för betesmarker och skogsavverkning.

Både globala och lokala hänsyn behövs och Elinor har undersökt vilka förutsättningar som krävs och beskrivit dem bland annat i Governing the Commons, 1992.

Stater har tillförts äganderätter till ekonomiska zoner sedan 60-talet genom ''Law of the Sea". Handel med fiskerätter inom ländernas fiskevatten har införts av i synnerhet Nya Zeeland och Norge. För att minska fångsterna av tonfisk, torsk och val på internationellt vatten har man infört vissa internationella åtgärder.

Det nödvändiga steget, för förnyelsebara energikällor och vikten av socialt ansvar insågs tidigt av den svenske läkaren Karl Henrik Robèrt. Per post gav han oss ett texthäfte med kassett för information och hans organisation Det naturliga steget finns idag i elva länder. Han har som föregångare utbildat och handlett tusentals företag, organisationer och kommuner och visat att samarbete behövs både mellan olika distrikt och mellan representanter från olika kunskapsområden.

År 2014 gick 2,1 miljarder kronor av Sveriges bistånd till insatser för miljö och klimat uppger SIDA.

Rapporten Vision 2050 har kommit från 29 direktörer i globala företag som Shell med en rad måsten som är nödvändiga och i längden dessutom lönsamma.

Städernas borgmästare  går ofta före i arbetet med renare städer.

Att kunna hyra apparater i stället för att köpa dem hör också till hushållning, liksom att reparera saker som går sönder i stället för att skaffa nya.

Hållbarhet

FN:s 17 nya Hållbarhetsmål spikades i Paris 2015 och skall gälla fram till 2030.

"Hållbar utveckling" är nu ett välkänt begrepp som myntades redan 1981 och blev uppmärksammat genom Brundtlandrapporten 1987.

Hållbar utveckling var temat för två FN-konferenser en i Rio de Janeiro 1992 och en senare kallad Rio+2  som blev den då största konferensen någonsin med 50 000 representanter från regeringar, organisationer och näringsliv. Därefter hölls ytterligare en konferens

Via direktiv från EU och svenska regeringen kommer 2000 svenska företag att bli lagligt skyldiga att rapportera om sin miljöpåverkan och om sitt arbete för mänskliga rättigheter. Detta från och med 2016. Företag med färre än 250 anställda är dock undantagna. Hållbarhet har nästan blivit ett ord för reklam som används av företag för att locka aktieägare, men det behövs verklig hållbarhet i ett långt tidsperspektiv.

Ämnesomsättning eller metabolism kan användas som liknelse för den materia som flödar genom ett samhälle. Förnyelsebara resurser som tas från det egna området bör ingå i ett kretslopp och icke förnyelsebart material som metaller bör ingå i en cirkulär ekonomi. Metaller finns t.ex. i begränsad mängd på en planet som kanske tidigare faktiskt upplevdes som obegränsad.

Återvinning anses vara framgångsrik i Sverige. Per år motsvarar pappersinsamlingen 1 miljon träd, plastförpackningar 100 000 fat olja och aluminiumburkar 95 procent av den energi som krävs för att nytillverka dem, 2009.

Ett kriterium på hållbar utveckling är stabilitet  vilket enligt Carl Henrik Lyttkens definition innebär "... långsiktig möjlighet till överlevnad med relativt oförändrad eller svagt ökande folkmängd" i boken Människan - en ohållbar historia?, 2012.

Hållbarhet har även filosofen G. Henrik von Wright synat och finner det motsägelsefullt i boken Myten om framsteget, 1993 som är en vidräkning med industrisamhället. Vi skall minska avgaser och utsläpp och återställa naturen samtidigt som vi skall garantera tillväxten, höja löner, sänka skatter, stimulera ekonomin och klara en ökad befolkning. Som svar på många fantasier skrev han att: "Termodynamiken är precis lika värdelös för tron på tillbakagång och förfall som evolutionsteorin är för tron på framsteg".
Informationsfilmer om hållbar utveckling finns t.ex. under www.stockholmresilience.org

Flicka med avfall

Avfall

Med havets strömmar driver nu 8000 ton skräp årligen iland bara på svenska västkustens stränder.

Mångt och mycket av t.ex. järn och plast blir nu skrot och avfall som nonchalant dumpas och vi tillverkar nya bekämpningsmedel och mediciner ibland utan hänsyn till dessa ämnens fortsatta påverkan.

Avfall börjar ses som en tillgång som kan hanteras ansvarsfullt och ibland användas som råvara. Dock beräknas att man i Europa år 2010 återanvände och komposterade mindre än hälften av det avfall som hade varit lämpligt.

I stället för att t.ex. bara riva byggnader har man börjat "dekonstruera" dem för att ta vara på det som kan återanvändas.

Vad menas med sopor och avfall? Det är material som vi hämtar från naturen, använder och förändrar och sedan lämnar kvar på andra platser än där det uppstått. Nu används ''spökarealer'' d.v.s. områden där vi dumpar avfall i fattiga länder eller i haven.

Man har undersökt 2600 avfallsplatser i 49 låg- och medelinkomstländer. Platserna innehåller bland annat bly, kvicksilver, krom och bekämpningsmedel och drygt 125 miljoner människors hälsa är i riskzonen. Sopsortering och återvinning sker ofta på ett direkt hälsovådligt sätt utan skyddsanordningar.

Vi svenskar producerade 460 kilo sopor per person och år 2011! Huvudsaken är att minska åtgången av material och återföra mer till själva kretsloppet. Människor i industriländer lär använda ungefär fem gånger så mycket material som de som bor i jordbrukssamhällen.

Även använda textilier vräks ut och EU har inlett ett projekt kallat från "Trash to cash" och Affärskedjan Hennes & Maurits tar emot  textiler för återanvändning. Man talar även om "peak cotton" eftersom det inte finns plats för mer odlingar.

Vi satsar nu på en anläggning för att återvinna 7000 ton bomull per år vilket skulle motsvara ungefär 10 miljoner jeans. All återvunnen textil går dock inte till kläder utan även till andra ändamål.

Forskning pågår t.ex. av företaget Worn Again, där även ett företag som H&M har satsat 12 miljoner kronor. Man vill på kemisk väg kunna skilja bomull från polyester och lyckas man, väntar en miljardindustri.

Sopsortering

Nedskräpningen med plast som hamnar överallt är synlig för var och en, men inte den stora ''östra Stillahavstippen''. Den är dock inte ensam. Det finns ytterligare 5 som driver runt i olika hav. Mellan 5 och 13 miljoner ton plast flyter nu omkring. Ändå ser vi inte att 99 procent av plasten resten har sjunkit ner och finfördelas. Den äts av krillen och går sedan vidare till fisk som äts av människor.

Med havsströmmarna som hjälp har ett privat projekt startat där man lyckas fånga upp plast.

Vi uppges tillverka 300 miljoner plast per år då den har visat sig mycket användbar, med låg vikt och god förmåga att isolera. Plastförpackningar ger mindre matsvinn, lättare förpackningar, lättare fordon och energisnåla hus. Vissa plaster är starkare än stål, andra mjuka och elastiska, en del klarar höga temperaturer och även solceller görs av plast.

Den är lätt att forma och den går numera att återvinna. Förr gjordes plasten enbart av olja och avfallet blev därför ett bra bränsle för värme och el. Nu kan även biobaserad råvara användas.

Plast tillverkas inte längre som man gjorde för 50 år sedan och nya skärpta lagar har införts. Följer man EU:s regler är det ingen risk för att plastförpackningarna skall ha dålig påverka på våra livsmedel. Finns stämpeln med en gaffel och ett glas är plasten garanterat ofarlig.

En europé använder i snitt 200 plastpåsar per år vilket blir 100 miljarder för hela EU. På Irland tar man betalt för plastpåsarna vilket har minskat användningen med 90 procent.

Med ny teknik kan all plast brytas ner för att framställa olika typer av ny plast, den kan dock inte återvinnas hur många gånger som helst. Inte ens biobaserad plast kan brytas ner av naturen.

Plastförpackningarna som återvanns i Sverige år 2009 motsvarade 100.000 far olja/ Nils Nyberg

Beslut från EU:
- Skeppsredare skall skrota sina fartyg inom det egna landet. Fartygens metallskrot tillhör ägaren som sedan kan sälja det vidare. Att använda länder som Indien, Pakistan och Bangladesh för skrotning där arbetskraften är billig är inte längre tillåtet för EU-länder. Dock finns det inga hinder för andra länder som saknar miljölagar. Både arbetarna och vattnet vid stränderna skadas nu av asbest, PCB, giftiga bottenfärger m.m.

Baselkonventionen förbjöd redan 1989 export av miljöfarligt avfall. Skärpning skedde senare speciellt för elektronikavfall 2008 och 2012, men efterlevs inte. Konventionen har dock skrivits under av 190 stater däribland EU och Kina däremot inte av USA som exporterar mest elektroniskt avfall. För hela världen uppgår detta till 70 miljoner ton om året.

Allt elektronikskrot som uppstår inom EU skall tas om hand av EU enligt beslut. Tusentals återvinningsanläggningar har byggts men där hamnar bara 2/3 av allt skrot. Detta trots att en avgift på 200 kronor för t.ex. ett kylskåp ingår vid köpet så att det inte skall kosta kunden något att lämna avfallet. Man får genom den avgiften in 37 miljarder kronor per år som skall användas till insamling, transport och återvinning.

Men systemet fungerar ändå inte utan man har hittar förbjudet elskrot från EU i länder utanför EU. Om Våra elektroniska sopor orienterade ett tv-program i Vetenskapens värld 2014. 

Genom osynliga sändare har man kunnat följa vart skrotet tar vägen över världen. Detta är nämligen begärligt då där finns många metaller att ta till vara. Bara 50 tusen mobiler innehåller 1 kg guld och 10 kilo silver, värt cirka 370 000 kr. Tjuvar arbetar effektivt och 75 procent av elektroniken hanterades illegalt år 2011. Firmor i internationella nätverk som förefaller seriösa erbjuder sig att ta hand om skrot från ovetande kunder som tror att det går till återvinning. I USA väljer även myndigheter det billigaste alternativet för att bli av med begagnade datorer etc. som sedan säljs till Hong-Kong, Vietnam, Afrika och Förenade Araberemiraten. 

Tusentals container med elskrot lämnar Europa varje år och från USA kommer 20-50 varje dag trots att bara fungerande elektronik får exporteras - men att kontrollera alla container som kommer är omöjligt. Av 63 000 container i Hong-Kongs hamn innehåller cirka 100 stycken elskrot. Att undersöka med röntgen är dock lätt men lasterna brukar skickas vidare innan de hinner förtullas och då vanligen under beteckningen plast. Till Kina får endast fungerande elektronik införas, men med hjälp av mutor smugglas ändå oanvändbar elektronik in. 

I Kina och på andra ställen som Nigeria och Gahna kostar återvinningen bara 1/10 mot i EU, men så går det också ut över människors hälsa och miljö.

Återvunna microchips säljs sedan som nya och har med sina skador förorsakat olyckor. Tyskland har därför inrättat en verksamhet där man kontrollerar chipsen innan de sätts in i nya produkter.

För konsumenterna gäller nu att lära sig reparera. Runt om i Sverige slänger företag, myndigheter och privatpersoner 2,3 miljoner datorer, skärmar och mobiler på återvinningscentraler. Verktyg och kunskap härför börjar nu komma till hjälp. En olämplig kemikalieskatt gör dock att andrahandsvärdet än så länge minskar.

I Sverige har bloggen "Rättvis elektronik" startats och där kan man få instruktioner om hur man kan reparera mobilen och dessutom säljer man reparationsmaterial.

Ett holländskt företag har startat företaget "Fairphone" där man gör mobiler med metaller som kommer från kontrollerade konfliktfria gruvor i Kongo. Monteringen sker i en fabrik i Kina som sägs tillåta fackliga rättigheter och som betalar skälig lön, men kedjan är lång fram till konsumenten.

Man i trappa

En avfallstrappa har vi som bor i EU steg för steg tagit oss uppför. Bara de senaste tio åren har stora förbättringar skett. Att bara lägga sopor i deponier har man frångått då där bildas metangas. Avfallet skall om möjligt omhändertas där det produceras och krav ställs också på att det skall behandlas så miljömässigt som möjligt - vilket dock ofta kräver transporter. 

Sverige har kommit en bit på väg. Utsläppen från t. ex. Sveriges pappersindustrin minskade med 70 procent redan under 1990-talet.

Sedan dess har vi 33 förbränningsverk som ger oss energi både i form av el och framför allt för fjärrvärme. Men eftersom vi blivit duktiga på sopsortering får man inte längre ut tillräckligt mycket energi ur soporna och importerar därför ibland ''kraftfullare'' sopor från England och Norge som har sämre sopsortering! Det är plasten i soporna som ger mest värme.

Denna import har kraftigt ökat senare år då vi har en outnyttjad kapacitet för förbränning. Sopor har blivit miljardaffärer som tyvärr drar till sig kriminella som bland annat också smusslar in farligt avfall.

Bara i Stockholm uppskattas soporna från 2017 och fem år framåt vara värda 1.5 miljarder!

Stockholms stad har vunnit en internationell innovationstävlan tack vare att stadens trafikkontor börjat göra biokol av parkernas kvistar och grenar och sedan använder detta biokol för jordförbättringen som alltså sluter kretsloppet - precis som skulle skett om det som vissnat hade legat kvar på marken.

En del är bättre än vi tror

Svenskars uppfattning i miljöfrågor har undersökts av Demoskop 2005 och uppgifterna nedan kommer från Domedagsklockan, 2013 s. 24.

I genomsnitt svarade majoriteten i alla åldersgrupper, alla inkomstgrupper och alla utbildningsgrupper fel på samtliga frågor.

- 7 av 10 trodde felaktigt att Europas floder och sjöar blev allt smutsigare och att luftföroreningarna hade ökat. Inte ens dramatiska förbättringar var majoriteten medveten om, som att antalet oljeutsläpp i världshaven minskat med tre fjärdedelar sedan 1980 och att mängden utsläppt olja hade minskat med mer än 90 procent.

- 73 procent trodde att undernäringen hade ökat i utvecklingsländerna sedan 1980, trots att fakta visade en kraftig minskning,

- 76 procent trodde att fler människor levde i extrem fattigdom nu än 1980, trots att Världsbankens siffror pekade på att nästan 400 miljoner färre var extremt fattiga.

- I fråga om u-ländernas utveckling svarade de som hade mest utbildning mest fel. De yngsta var mest pessimistiska och hälften av svenskarna trodde 2005 att miljön försämras av ökad välfärd.

De goda nyheterna behöver lyftas fram som i böcker av Lars Bolling, Apokalypsens gosiga mörker, 2009 och Johan Norberg, Progress, 2016.

Larmrapporter och tv visar döda havsbottnar och döda zoner. Vi får se bilder av oljeutsläpp i ett ekologiskt känsligt område i Alaska o.s.v. Ensidig negativ rapportering gör oss modfällda.

Att djurlivet på sina håll återhämtat sig redan efter 3 år får vi inte höra. Olyckor med olja i havet har minskat med 99 procent mellan 2000 och 2014. På 70-talet hade vi 24 stora oljeutsläpp om året och för till exempel rederierna gäller som nämnts internationella regler för rengöring av fartygens tankar.

Londons Themsen var en stinkande död flod 1957, idag finns där 125 olika fiskarter. Människor godtar inte vilken närmiljö som helst och gör därför insatser och experimenterar fram den teknik som behövs. Så har fallet varit i västvärlden och nu protesterar kineserna mot dålig luft och då kan vi bistå med den senaste tekniken.

Ju rikare ett land blir ju mer städar de upp. Liksom alla andra arter försöker människan påverka miljön för sina egna syften. Termiter bygger stackar, granen kväver markvegetationen under sig, bävern bygger dammar och själva utrotar vi gärna sjukdomsalstrande bakterier, mygg, loppor, löss och möss.

IV

Tillväxt

Schackbräde

Det var en gång en indisk furste som ville belöna den man som uppfunnit schackspelet och frågade vad han ville ha som belöning. Ett vetekorn på den första rutan och sedan dubbelt upp för varje ruta blev svaret. Han var inte dum.

Man skiljer på linjär och exponentiell tillväxt.

•  Linjär tillväxt sker då vi t.ex. väver en väv eller om vi då och då lägger en slant i sparbössan.

•  Exponentiell tillväxt sker om vi t.ex. sätter in pengar på en bank mot viss procents ränta.

Fördubbling av ett vetekorn till två - alltså med 100 procent - märks inte så mycket i början, men efterhand blir det allt tydligare. Redan på ruta 13 blev det t.ex. 4096 vetekorn. Detta är ett bra exempel på exponentiell tillväxt.

- Den som sätter in 1 krona på en bankbok till sitt barnbarns ettårsdag och lovar att fördubbla beloppet varje år får sätta in 4 096 kr till trettonårsdagen och 8 192 kr till 14 årsdagen o.s.v

- Om den som hoppar 1 meter i höjd ökar med 4 procent blir det 4 centimeter, men för den som hoppar 2 meter blir samma procentuella höjning 8 centimeter!

- En framgångsrik företagare som tar ut sin lön i procent av tillväxten kan bli rik.

- Sverige ökade sin BNP mellan 1980-2007 med i snitt 2,3 % vilket inte låter så mycket jämfört med Kina som under samma tid ökade sin med 9,9 %. Kina startade från början av 'schackbrädan' från en låg nivå och kunde då fördubbla sin BNP på 10 år. Vi befinner oss många rutor längre fram och då blir det allt svårare att höja BNP.

- Befolkningstillväxten är ytterligare ett exempel och där har folkmängden fördubblats 32 gånger och någon 33 gång är inte möjlig. Även bakterier och virus som Ebola ökar exponentiellt, men efter åtgärder kan vi få dem att också minska exponentiellt.

Två personer A och B beslutar att spara 100 kronor varje månad under 5 års tid.

A lägger pengarna i sparbössan och har efter 1 år 1200 kronor och efter 5 år 6000 kronor

B sätter in pengarna på banken mot 10 % och har efter 5 år 6769 + 557 = 7326 kr

medan A bara har 6000 kr. Därefter ökar skillnaderna allt snabbare.

Lika viktigt som att kunna skilja på miljoner och miljarder är det att observera om något beskrivs i procenttal eller inte.

Tillväxt har blivit ett mantra som dagligen möter oss. Det har en hoppfull klang och omhuldas av politiker och ekonomer med löften om att vi ständigt skall få det bättre och automatiskt går tanken till vår privata ekonomi och konsumtion. Det är ofta viktigare med förbättringar (engelskans progress) än med tillväxt.

När det gäller materiell ekonomisk tillväxt innefattas sådant som kan mätas - framför allt i pengar - men inte sådant som gäller t.ex. kunskap och välbefinnande.

Civilingenjören och författaren Stellan Tengroth har pedagogiskt skrivit om tillväxt i pocketböckerna Tillväxt till döds, 2010, samt med tjugotre medförfattare boken Att svära i kyrkan, 2013.

Han framhåller att för alla levande organismer gäller att all tillväxt har en bromsmekanism och funktioner som sörjer för både balans och död.

- Vi själva växer bara till en viss gräns.

- Allt levande har en begränsad livstid och dör.

- Balans brukar uppstå mellan olika arter. Om t.ex. antalet fjällämlar kan föröka sig våldsamt ett visst år, gynnas även de som vill äta upp dem, varvid jämvikt brukar uppstå.

- Förnyelse är möjlig när det som tagits ut har återgått i ett kretslopp. Det som förnyas kan bara nyttjas i den takt det förnyas vilket vi ser tydligt när det gäller t.ex. fiskbestånden.

Dessa exempel gäller alltså levande organismer och detta har man tidigare uppfattat som självklart.

Vår moderna civilisation har genom stordrift, teknologi, handel och bankväsen rubbat vår direkta upplevelse och insyn i vad som sker med de resurser vi är beroende av. Ändå kvarstår obönhörligt att vi inte kan få vår dagliga föda utan att respektera naturens villkor.

Går det att växa hållbart? Företag vill växa, men det är oansvarigt att växa till varje pris. Att få tillväxt att förenas med minskad påverkan på miljö och klimat och samtidigt få positiv social och ekonomisk effekt är vår tids utmaning.

För att kunna tillverka mer, men med mindre material och energiåtgång krävs noggrann uppföljning i alla led med kunskaper om klimatpåverkan, energi, råvaror, produktionssätt, avfall etc.

För tillväxten gäller att hålla den inom planetens manöverområde - planetens gränser.

Jordens resurser är trots allt ändliga och den som inte inser det är antingen en ekonom eller en dåre, yttrade den mångsidige filosofen Kennet Boulding. 

Varning för själva storleken

Här finns åtminstone två män som idogt varnat för alltför stora enheter enligt en artikel av Edvin Rosenberg i SvD, 2015.

- Österrikaren Leopold Kohr som fick det alternativa nobelplriset 1983 var jurist, nationalekonom, statsvetare och filosof och verkade med engagemang på många områden i samhället och i olika delar av världen.

Han misstrodde både socialism och kapitalism eftersom de båda hade stordriftstänkandet inbyggt i sin ideologi.

Han ville stoppa det gigantiska och skapa mindre enheter som var anpassade till det mänskliga. Sociala problem har olyckligtvis en tendens att växa exponentiellt tillsammans med den organism de är en del av, medan människans förmåga att handskas med dem, om den alls kan utvidgas, bara skulle tillväxa linjärt.

Han önskade hållbar nerväxt och utveckling i små lokala gemenskaper. Graden av självförsörjning borde öka. "Small is beautiful" och Schweiz framstod som ett ideal. Han misstrodde själva storleken och såg framför sig stor-krig, massarbetslöshet och ökat  förtryck. Tillväxt, frihandel och globala satsningar borde stävjas.

- Filosofen Oliver Ray matematiker och universitetslärare kommer ett femtiotal år senare, 2014 med boken "Une question de taille", En fråga om storlek.  Han skriver i samma anda, men ännu kraftfullare  och varnar för att överskrida "det rätta måttet".  Gör vi det försämras allt såsom skolväsende och sjukvård. Vi får migrationsvågor, konsumism som ändå inte ger tillfredsställelse, politisk passivitet hos somliga och radikalism hos andra och en utbredd misstro mot politikers möjligheter. Han tar som exempel:

Miljonstaden Neapel har medborgarna själva tagit initiativ och rustat upp stora byggnadskomplex som lämnats vind för våg och gör om dem till allaktivitets- och kulturhus. Detta med borgmästarens goda minne. Demokratin behöver ruskas om och människorna få större ansvar och mer att säga till om åtminstone i sin närmiljö.

Välfärd och välstånd

För alla människor behövs en viss nivå för överlevnad, en viss välfärd och här har FN med millenniemålen gjort en insats för att bedöma vad som är rimligt. 

Bruttonationalprodukten, BNP tas vanligen som ett grovt mått på ett lands basala välfärd med ett underskott i BNP i många fattiga länder och ett klart överskott i industriländerna.

- Välfärd gör livet - möjligt att leva - basbehov är mat, bostad, vård, skola och viss omsorg.

- Välstånd gör livet - värt att leva -  med sådant som kultur, skönhet och njutning och är därmed ett mer svårfångat begrepp som i sin tur måste vila på en viss välfärd. Dessa ord användes ofta på ett blandat sätt.

Lån

Vi kämpar för att få igång tillväxt och konsumtion och försöker stimulera med lån. Efter vinter kommer vår och det brukar vara likadant med lågkonjunktur som följs av högkonjunktur, men så är det visst inte längre.

Att ta ett lån kan vara klokt om man t.ex. vill starta ett företag. Om vi betalar vår årliga ränta och inte ökar lånet och dessutom amorterar bör det gå bra.

Men det kan även vara frestande att ta lån för konsumtion mot en ränta som ter sig låg, men som gör att skulden växer om vi inte amorterar och då gynnas banken men inte vår egen ekonomi.

Kan vi varken amortera eller betala räntan växer skulden med ränta på ränta och vi hamnar i ett exponentiellt förlopp. Detta gäller både pengar och även de ''lån'' vi tar från naturen - en insikt som blev tydligare i industriländerna sedan 1970-talet. Även här borde vi nu betala ränta, amortera och investera för framtida behov.

Skulderna inom OECD-området för regeringar, företag och privatpersoner uppgick i snitt till 160 procent av BNP år 1980. Trettio år senare – var skulderna dubbelt så stora 320 procent av BNP. 

Vi konsumerar på kredit och i USA tvingades 4 miljoner hushåll lämna sina bostäder år 2008. Dessutom uppges vanligen bara vad något kostar i nuet utan tanke på reparationer och underhåll. Om man skulle räkna bort stimulanspaketen har USA:s ekonomi inte vuxit de senaste åren. Det har däremot antalet låntagare.

I Sverige är det än så länge lätt att låna mot låg ränta för konsumtion, men sannolikt väntar en ''bubbla''. Vissa sms-lån har dock förbjudits av Konsumentverket. 

Det krävs av bankerna att förutse de risker som de nu tar med människors pengar. Banker och börser kunde redovisa hur olika företag inverkar på miljön och göra upp planer för hållbara investeringar samt vara striktare med att ge lån samt samarbeta med fackmän inom olika områden.

Det gäller inte längre att få folk att låna mer, konsumera mer av materiella artiklar eller överträffa förra årets julhandel.

Nertrappning - omställning

Man kan även gå baklänges på schackbrädan och minska antalet vetekorn med 100 procent för varje ruta och till slut ha åtminstone ett vetekorn kvar.  Vi pumpar till exempel årligen upp 2,5 procent mer olja. Om vi istället varje år minskade mängden med viss procent kan vi klara en omställning bort från fossil energi.

"Everything to everybody everywhere" står som valspråk för varuhuset Harrods i London vilket får förbli en önskedröm, men fler människor kan få välfärd och även ett visst välstånd.

Det gäller i viss mån att backa och prioritera på ett klokare sätt. Planer behöver utvecklas och det behövs hellre ett Hållbarhetsverk än det statliga Tillväxtverk som i Sverige inrättades 2009. Statliga lagar, regler och skatter behöver vara styrande.

Vi får räkna med omställning något som vi knappast har någon erfarenhet av, men där många organisationer tar tag i problemen och även enskilda människor prövar sig fram. Vad kan vi behålla, vilka nya produktions- och distributionssätt kan vi skapa, vilka odlingssätt bör användas etc. 

Förslag har formulerats av Tim Jackson, professor i miljöstrategi, i boken Välstånd utan tillväxt, 2011. Bokens titel Prosperity without growth betyder välfärd och inte välstånd som blivit den svenska översättningen. Författaren är även prisbelönad dramatiker vilket kanske bidrar till att boken är lättläst. Han uppmanar oss att både arbeta och förbruka mindre för att skona miljön. Han kritiseras dock för att jämställa allt arbete. Vi borde arbeta mer, men med viktiga saker.

När den materiella tillväxten nått en viss nivå kan man dock räkna med att den börjar planar ut. När järnvägar och broar väl är byggda dämpas åtgången på material, även om det krävs underhåll och ersättning av utslitet material, vilket nu gäller t.ex. Sveriges järnvägsnät som kommit in i reparationsåldern.

På en del områden med internet och e-böcker går vi mot en avmaterialisering. Mellan 1980 och 2007 minskade exempelvis världens användning av trä med 20 procent. Skogsstyrelsen förutser dock en kraftig ökning av industrivirke i världen. Trä kan användas inom allt fler områden framhåller Johan Tell i boken Träd kan rädda världen, 2008, vilket förutsätter att vi både vårdar skogsbestånden och odlar mer skog.

Vi behöver alltså tillväxt av kvalitativt bra metoder för utveckling och bättre hushållning.       

V  

Några nyttjade naturtillgångar

Att även naturen - och inte bara människor - skall ha rättigheter har vuxit fram sedan Ecuador som första land i världen erkände naturens rättigheter i en ny konstitution år 2008. Därpå antog parlamentet i Bolivia en lag om moder jords rättigheter. Försök har även gjorts i Sverige men fått avslag, dock skall en internationell kongress hållas  i Sigtuna 2017 för att diskutera Earth Rights .

Angående luft, hav, kol, gas och olja  - se nästa kapitel! 

Bildresultat för vattnets kretslopp

•  Vatten 

Vatten är en stabil kemisk förening som förekommer även som ånga, snö och is. Vattnet är både en oförstörbar och förnyelsebar resurs med sitt eget kretslopp som drivs av solen. Vattnet är även ett bra lösningsmedel och en bra transportör.

Vatten och luftföroreningar hade sakta börjat förbättras i 172 av 178 länder mellan 2004 och 2014 enligt Environmental Performance Index. Däremot hade det blivit sämre i 6 länder.

Sötvattnet som upptar cirka 10 procent är dock till nästan 7 procent bundet i snö och is varför det är bara högst 3 procent som är tillgängligt för oss.

Tillflöde och avdunstning varierar för olika områden. Om vi skulle ge tre olika platser var sin halvfull behållare med vatten ställd utomhus så skulle efter 2 år Sveriges behållare vara full, Sydeuropas fortfarande halvfull och Afrikas tom.

Själva flödet av vattnet genom jordens ådror påverkas då vi hugger ner skogar som i Kongo och Amazonas där skogarna brukat fungera som vattenpumpar.

Grundvatten består av ett underjordiskt kretslopp av vatten som har bildats av det ytvatten som sakta tränger neråt i maken. När det möter ogenomträngligt material bildas fickor där vatten samlas.

Dessa fickor kan innehålla grundvatten som bara är några veckor gammalt, men på andra ställen har det kontinuerligt samlats en längre tid och sådant vatten letar vi efter för brunnar. I vissa fall kan grundvattnet ha legat under markytan i tusentals år och blivit ett fossilt vatten som slutat ingå i kretsloppet. 

Det osynliga grundvattnet i Kina, Mexiko och Mellanöstern har nu sjunkit flera meter och hälften av brunnarna i Indien uppges ha sinat varför man kan tvingas borra ända till tusen meters djup efter vatten. Tyvärr visar det sig att även grundvattnet särskilt kring ekonomiskt viktiga områden i t.ex. Kina är så nersmutsat att det är olämpligt att dricka.

Nu kommer rapporter från Kina och då är det inte småsaker. Hälften av kineserna bor i landets norra delar medan 3/4 av allt vatten finns i de södra. Vad gör man då? Jo man drar tre jättelika nya flöden för vatten - den östra, den centrala och den västra leden. På så sätt garanteras vatten till Peking men de som bor i Shanghai är kanske inte lika glada liksom inte heller alla de småbönder som måste flytta då ndustri, jordbruk och köttproduktions "suger Kina torrt"!

I det gamla Rom hade man liknande problem och tvingades bygga 11 akvedukter på 850 mil för att få vatten till staden.

Brist på vatten har alltid rått i olika områden, men nu är det fler som blir utsatta. Rent vatten är vårt viktigaste ''livsmedel'' och få plågor upplever vi värre än törst.

Hur skaffa mer sötvatten? Här har fyra olika metoder prövats:

- man gräver nya brunnar där även fossilt vatten börjar ingå

- man avsaltar havsvatten genom att detta först hettas upp och sedan låter det kondensera, vilket kräver energi och därpå transporter. Processen börjar nu även skötas med solenergi.

- man pressar vatten under stort tryck genom sådana filter som hindrar själva saltet att passera och även den processen kan drivas med solenergi.

- man renar vatten med olika metoder.

Solvatten AB och Water Purification AB har lyckats avsalta vatten och ta bort alla slags föroreningar som arsenik och detta även i liten skala för familjebruk. Vid solvatten fylls en tiolitersdunk med vatten och öppnas sedan som en bok. Insidorna är genomskinliga och släpper igenom UV-strålarna. Efter två timmar har vattnet renats och dessutom blivit varmt och redan finns 42 tillverkare av solvatten på marknaden.

Josab är ännu ett svenskt företag som säljer vattenreningsteknik med filtrteknik.

Water Purification är ett annat företag som i samarbete med Indien kan förvandla giftigt brunnsvatten till absolut rent dricksvatten och leverera det till kommersiella anläggningar.

Virtuellt vatten är ett nytt begrepp som används för det vatten som ingår i produktionen för foder och livsmedel. Om man räknar in detta vatten kan det vara kontraproduktivt att bevattna torra områden i varma länder som Egypten. Där kunde man i stället satsa på solenergi och importera sin brödsäd.

Floder  har 2017 för första gånger fått juridiska rättigheter. Först ut är en flod på Nya Zeeland och det är egentligen inte konstigare än att stiftelser, företag och föreningar har juridiska rättigheter.

Strax efter följde juridiska rättigheter för två floder i Indien, Ganges och Yamuna som visserligen är heliga, men ändå oerhört förorenade. Även om detta är revolutionerande krävs heroiska insatser för att rena floderna.

Vilka behöver mest sötvatten?

-  Jordbruket kommer i första hand med 70 procent, sedan industrin med 22 och hushållen med 8 procent.

För odling av bomull i Uzbekistan avledde man på 60-talet flodernas tillflöden och man använde dessutom gifter. Samtidigt förlorade fiskeindustrin 40 000 arbetsplatser. Med lån av Världsbanken har man i norra delen som tillhör Kazakstan lyckats leda tillbaka vattnet och fisken har återkommit och antalet fiskare har ökat.

Aralsjön är patetisk där bara en fjärdedel av vattnet återstår och kvar är en saltöken med dammiga vindar och torrlagda båtar. På cirka 40 år beräknar man dock att Aralsjön skulle kunna återställas.

-  Fiskerinäringen behöver sina vattendrag och sjöar.

Industrin kräver mycket vatten och dessutom energi. Bland annat därför har dammar byggts, men dessa kan tyvärr skada det biologiska livet. Det finns cirka 800 000 betongvallar i över 200 av de största floderna.

I Förenta staterna pågår en rörelse ”Hållbara floder” där man hittills rivit 800 onödiga dammar och i gengäld ganska snabbt fått tillbaks fiskbestånd, sötvattenmusslor och kräftor. Ökade kunskaper gör det möjligt att sköta de dammar som är nödvändiga på ett mer naturvänligt sätt.

Dessutom kan kraftverken genom pumpar se till att reglera vattnet så att mest energi kommer på dagtid då efterfrågan är störst.

Assuandammen har bidragit till att bara en tiondel av Nilens vatten når fram till Medelhavet jämfört med på 1950-talet. Inte heller Coloradofloden når alltid fram till havet och Gula floden har på 687 kilometer varit torrlagd, med följder för jordbruket.

Vattenkran

Hushållen 

Fortfarande saknar över 700 miljoner människor säker tillgång till rent dricksvatten inom räckhåll även om förbättringar gjorts.

För dricksvatten, hygien och sanitet går det åt 50 -150 liter per person och dag och en mathållning med kött drar 3 - 4000 liter.

I Sverige tar vi för givet att rent vatten som inte smakar klor skall komma ur kranen. Men varifrån kommer det? Cirka 1750 kommunala vattenverk med stränga krav på vattnets kvalitet sköter det dagliga arbetet.

Ungefär hälften av vårt dricksvatten kommer från sjöar och åar och resten kommer från grundvatten. På Öland och Gotland där det ofta regnar mindre har nivåerna av grundvatten börjar sjunka. Därför experimenterar man med att avsalta vatten från Östersjön.

Toalettstol

Hygien hör hit. Sanitet saknas för cirka 1 miljard människor, se vidare kap.10.

- Om avföring och urin från människor och djur tillförs jorden kommer det att återgår till kretsloppet.

- Från torrdassen kan avföringen samlas i gödselbrunnar och därifrån till jorden.

- Med vattentoaletter som spolas med cirka 30 liter sötvatten kommer detta direkt ut i vattendrag och hav. "Detta är vansinne" utbrast en biolog i vattenklosetternas barndom. Nu har vi på många håll reningsverk som bland annat kan ta till vara ämnen som fosfor.

- Man har experimenterat fram både en vakumtoalett, där det räcker med 3 liter vatten och en förbränningstoalett som ger en lukt och bakteriefri aska som kan strös direkt på jorden om sådan finns i närheten. I annat fall måste den transporteras bort vilket kräver energi.

Från 2015 har vi en lag som förbjuder båtar att tömma sina latriner i havet. De som tar betalt för hamnplatser åläggs att även skapa möjlighet för tömning.

Företaget Unilever har satt som mål att  bygga 400 000 toaletter fram till 2020 i fattiga länder samt lära en miljard människor att tvätta händerna för att minska diarré och ögonsjukdomar och därmed även minska barndödligheten.

Då vatten är ett bra lösningsmedel är det känsligt för både försurning och föroreningar genom alla utsläpp från avlopp som kommer från industri, läkemedel, bekämpningsmedel, reningsverk och olja.

Forskare i USA har sedan 2005 hittat ett nytt ''onödigt'' gift, PFOS i dricksvattnet. Ämnet finns inte i naturen men har tagits fram för att tillverka husgeråd och kläder och används även för skummet i brandsläckare. Hittats har man funnit det även i svenska vattenverk och ämnet har kommit ner i grundvattnet. Giftet kan påverka levern, sköldkörteln, immunförsvaret och blodfetterna.

Östersjön

Runt Östersjön bor 80 - 90 miljoner människor i 9 olika länder och då människor vill ha kött föds det upp allt fler djur i de östra staterna och djurens spillning hamnar i vattnet. Människor i närheten klagar över astma, huvudvärk och näsblod.

Som jämförelse kan nämnas att boskapsuppfödningen bara i USA ger upphov till 300 gånger så mycket avföring som hela världens befolkning.

Östersjön övergöds vilket visar sig i ökad algblomningen som hindrar solljuset att komma ner till musslor, maskar och vattenväxter. När algerna dör hamnar de på botten och vid förmultningen åtgår syre vilket leder till döda havsbottnar. Vid syrebrist frigörs dessutom fosfor som ökar övergödningen.

Så mycket som en sjättedel av havsbottnen är helt död och risk finns att skadorna blir oåterkalleliga och att världens sjukaste hav inte kan räddas enligt professor Rockström.

Till Östersjön kommer cirka 500 000 miljöfarliga avlopp. Helst borde 30 000 av dessa åtgärdas årligen men bara cirka hälften gör man något åt.

Från läkemedel, kosmetika och hygienprodukter som tandkräm släpps det ut cirka 40 ton miljögifter per år. Därtill kommer slitage från bildäck och tvätt av syntetiska kläder. Nuvarande reningsteknik klarar inte av alla dessa ämnen utan en del äts av fiskyngel som t.o.m. föredrar plastpartiklar framför plankton. Detta har förvånat forskarna som kunnat konstatera att yngel sedan förlorar förmågan att vara rädda och skydda sig för större fiskar.

Sveriges andel av utsläpp i Östersjön har minskat - för kväve med 25 % och för fosfor med 18 % sedan 1995. Tyvärr beror detta mest på att vi minskat åkerarealen. De mål som ställts upp blev nätt och jämt infriade. Till och med från Stockholm släpptes 885 miljoner liter orenat vatten ut år 2014 då pumpstationerna ibland har för låg kapacitet för att ens kunna klara regnvattnet.

En frisk Östersjö till år 2030 skulle ge cirka 900 000 nya jobb till år 2030. Fisket behöver skyddas eftersom t.ex. torskarna dels blivit mindre och dessutom står inför en kollaps i västra Östersjön då både Tyskland och Danmark tar upp mer än vad man vet är hållbart.

Att rädda Östersjön har börjat bli en folkrörelse som även stöds av en musikfestival varje år, men kraftfullare strategier behövs.

Baltic Sea 2020  är en stiftelse bekostad av en svensk donation för forskning och åtgärder. Härigenom har man i Polen skapat en anläggning för att prova och demonstrera hur man kan behandla, lagra och sprida gödsel. Man ordnar skyddszoner, fångstgrödor, kalkfilter och våtmarker för de 66 000 kubikmeter gödsel som kommer från 30 000 grisar inom området årligen. Släckt kalk i form av granulater har varit framgångsrikt för att binda dels 71 ton fosfor och dels 235 ton kväveoxid.

Även andra organisationer finns som försöker rädda Östersjön och man är mån om att hitta former för samverkan mellan EU, stat, region, kommun, näringsliv, universitet och frivilligorganisationer. Östersjöfisket är en viktig fråga där de tillåtna fångsterna måste basers på vetenskapliga rön.

En helt ny reningsteknik prövas i Oskarshamn med statliga pengar från Naturvårdsverket. Ett verktyg placeras i vattnet som släpper ut ett köldmedel. Då vattnet först fryses och sedan får smälta kan man lätt frånskilja de ämnen som inte skall ingå i vatten. Man fann då i hamnen 160 ton bly, 570 ton zink, 28 ton arsenik och 250 ton koppar från tidigare industriers dumpade avfall!

Fredrik Lind som länge arbetat med frågan anser att vi kan dra lärdomar även från Singapore som satsat på forskning och utveckling inom vattenteknik där entreprenörer och miljöarbetare samverkar.

...............

Sim Salabim. Fritt fram för en fantasi. I stället för värnplikt inför Sverige 2 års samhällsplikt. För att bevara Östersjön inleds samarbete med militären i övriga länder runt om. Stränder och vatten rensas upp. Med vindkraft spjälkas vattnet i väte och syre. Vätet används sedan som energikälla och syret tillförs havet.

................

Vad som händer med våra döda kroppar från drygt 7,3 miljarder människor är inte oväsentligt. Från svenska krematorier omhändertas t.ex. varje år 20 ton metaller.

Att över huvud taget begrava sina döda i någon form skiljer oss från djuren.

Enligt indisk sedvänja har i alla tider den dödes kropp bränts på bål och askan sedan strötts i något rinnande vattendrag. Själen sägs då komma till himlen, men kroppen återgår inte till jorden som den borde. För att bryta denna sed bestämde en indier att hans kropp skulle läggas i en tygskynke och sänkas ner i jorden och att ett träd skulle planteras intill. "Ingen har rätt att begrava framtiden" lär han ha yttrat.

..........

• Korallrev och fiskar

Korallreven har liknats vid havens regnskogar. Dessa yngelplatser för fisk hotas nu av överfiske och hav som blir både varmare och surare vilket bleker korallerna och dessutom gör det svårare för dem att bilda kalkskal. De färgrika arterna övertas sedan av andra arter.

Rapporter kommer om höjda temperaturer vid Stora Barriärrevet utanför Australien där 2/3 av korallerna bleknat på en sträcka av 700 kilometer på revets norra del, där man gjort undersökningar på 60 ställen. Korallerna levde fortfarande i mars 2016 men inte därefter. Av alla korallrev är 60 procent hotade

Det tvärvetenskapliga forskningsarbete som initierats av Stockholm Environment Institute, SEI vid Stora Barriärrevet är ett glädjande exempel. Aktörer med olika kunskaper har gått samman för att skydda, förvalta och fridlysa delar reven på ett innovativt sätt. Kunskap härifrån har även överförts till Sverige för våra problem med Östersjön.

 "Blå välling och sur sill” – så lät vällingklockan för drängarna i Småland och snart undrar vi om vi ens skall få sill.

År 1960 uppgick världens fiske till 38 miljoner ton varav 0,3 procent från fiskodlingar och år 2007 hade motsvarande siffror stigit till 107 respektive 48. 

Alla tjänar på fiskodlingen utom laxarna - som ofta får betala med sämre livsmiljö. Problem har uppstått som förhoppningsvis kommer att bemästras.

Även fiskerinäringen vill överleva och självklart kommer nu internationella åtgärder varom Marian Radetzki skriver i boken Domedagsklockan.

"Bygg större skepp, åk längre bort på Oceanerna och fånga större fiskar" lyder en uppmaning från Xi Jinping så sent som 2013.  Kina har världens största fiskeflotta, men deras egna fiskevatten är utfiskade. Fiskkrig och tjuvfiske pågår i världen och kriget mellan Island och Storbritannien ledde till att FN införde avtal, regelverk och fiskezoner. 

Framfarten kan jämföras med skövling av regnskog. Den så kallade ’bifångsten'' består av tiotusentals havssköldpaddor, albatrosser och delfiner.

Floder

För första gången i världen har en flod beviljats juridiska rättigheter, detta 2017 i New Zeeland, ett exempel som följts av två indiska föoder.

• Våtmarker

Våtmarkerna har dubbelt så stor förmåga att binda koldioxid som vanlig skog, men de hade minskat med 50 procent år 2010 trots att de är viktiga både som kolsänkor och för att de renar vatten. De är hem för en mångfald växtarter samt för en fjärdedel av alla kända ryggradsdjur. Dessa områden exploateras hårt av Sydostasien, Europa, Ryssland, USA och Kanada, men man har nu börjat inse deras oerhörda värde. 

Vid mossar och kärr bildas torv vid ofullständig nedbrytning i syrefattig miljö och torven används sedan både i växthus och för värme i kraftverk.

Mangroveskog

Mangroveskogar i Västra Papua och Indonesien binder fyra gånger mer kol än regnskogarna men har minskat på senare år med upp till 50 procent - för att ge plats för bostäder, golfbanor och hamnar samt för odling av jätteräkor. Även dessa skogar är viktiga yngelområden för olika arter.

- Regnskog

Regnskog i tropiska djungler står för hälften av jordens samlade biomassa. Runt ekvatorn med stabil temperatur och nederbörd finns flest växtarter och hälften av alla djurarter i områden som också är de mest sårbara. Skogarna finns på stora arealer i Amazonas, Kongobäckenet, Indonesien och Malaysia. Dessa regnskogar har utvecklats under lång tid, i Borneo under minst 130 miljoner år. Se kartor under www.Globalis

Trädens rötter pumpar upp vatten till växten och avdunstningen från ett enda träd under en dag kan vara 1000 liter. Mycket vatten hålls kvar av lövverkets tak för att under natten kylas och återgå till marken då det dessutom kan medföra pollen och mikroskopiska sporer. Regnskogen bevattnar således sig själv. Om lövtaket öppnas avdunstar mer vatten och het, torr luft sugs in och snabbtorkar området varvid källflöden med färskvattnet till natur, djur och människor hotas.

Fattigdom, ökad folkmängd och högre levnadsstandard driver på exploateringen. Ursprungsbefolkningar på 50 miljoner hotas liksom alla de som bor runt regnskogarna och är beroende av dem för sitt vatten. Kunskapskanalen har visat den oerhörda kompetens människorna utvecklat för sin överlevnad i dessa områden

Regnskogar huggs ner för att ge betesmarker och plantager för soja och oljepalmer och till och med för att ge biobränslen som trä och träflis. Elefanter och lastbilar forslar bort virket.

Mellan 1990-2005 avskogades i Brasilien en yta motsvarande nästan hela Sverige och om man räknar in hela Amazonas har skog på en yta motsvarande Frankrike fällts de senaste 30 åren. Sedan dess har avverkningen i Brasilien och Amazonas minskat med 70 procent. Hälften av världens biologiska mångfald finns i Brasilien där regnskogen står för 10 procent av planetens fotosyntes. Som nummer två kommer några Afrikanska stater och som trea Indonesien. Varför? För att få virke, för att odla soja och oljepalmer.

- Övrig skog

En gång i historien täckte skogen 40 procent av jordens yta. För människors odlingar och behov har skogarna snabbt trängts undan. Skogen var den stora råvarukällan för bränsle, byggnader och  transportmedel och i mitten på 1300-talet rådde virkesbrist i ett kallt Europa. Avskogning ledde dessutom till torka och öknar.

Döende skogar fanns i Östeuropa på 70-80 talen, men trots allt har nu skogsarealen i Europa ökat med 0,3 procent varje år mellan 1990 - 2015 och även något i USA. Dessutom har försurningen av skog börjat minska.

I den fattigaste tredjedelen av världen har dock skogen fortsatt att minska. Efterfrågan på virke till industrin väntas nu öka avsevärt varför återplantering och skötsel bör hålla jämna steg med förbrukningen och för detta kan västvärlden bidra med kunskap.

Skogarna gör oss stora gratistjänster, de binder koldioxid och avger syre, de dämpar vindar och ger svalka. I städerna kan ett fullvuxet träd rena luften genom att per år ta upp 3.5 kilo väg- däck- och avgaspartiklar. Detta är dock inte bra för själva träden som ofta står i näringsfattig jord utan tillräckligt med vatten.

Sveriges yta är till 60 -70 procent bevuxen med skog och vi är världens tredje största exportör av papper, massa och sågade trävaror. Skogsägarna äger inte själva marken utan endast nyttjanderätten till sin skog.Återväxten var trots detta större än avverkningen 2015. Skogsstyrelsen kommer antagligen att göra en stor inventering och Naturvårdsverket anser att vi behöver fyrdubbla skyddet för vår skog.

I Stockholm var år 2012 en tredjedel av stadens 12000 gatuträd döende av ovan nämnda skäl tills man ordnade ordentliga växtbäddar och därmed har redan 2000 träd räddats.

I Mexiko har en ny lag gjort att skogsavverkningen halverats sedan ägarna i stället för att bryta ny mark fick göra avdrag på skatten för sina vattenkostnader till jordbruket.

Som andra uppmuntrande exempel kan nämnas Indien där man i en liten by planterar 111 träd för varje flicka som föds. Vidare har Sverige med rörelsen Vi-skogen under 30 år bidragit med pengar till mer än 4 miljoner träd i Afrika bara under år 2013.

Omkring 300 miljoner människor lever i skogar och cirka 1600 miljoner beräknas vara direkt beroende av skogen.

Sammanfattningsvis bedöms att vi måste bevara 85 procent av regnskogarna och lika mycket av den norra barrskogen samt hälften av skogarna i tempererade klimat för att hålla oss inom hållbara gränser.

Skogar huggs ner för att ersättas med oljeväxter.

Oljeväxter

Sojafält

Sojan kommer ursprungligen från Kina och Korea och tillhör ärtväxterna som har förmåga att binda luftens kväve. En sojaböna håller 40 procent protein mot havre och korn som vardera bara ger 10 procent. Sojan används mest till foder åt boskap och Brasilien säljer till exempel mer kött än hela EU.

En exploatör i Matto Grosso kan själv vara senator i sitt eget distrikt och bestämma reglerna för avverkning av den skog som han vill ha för odling. Mutor förekommer och transportvägar byggs illegalt. Bekämpningsmedel används som är förbjudna inom EU och Europa hjälper till med maskiner, processanläggningar och lastbilar.

Brasiliens förre president Lula da Silvas ingrep och kalhyggen kom att minska med 80 procent från toppåret 2004, detta i samarbete med urbefolkningen som förklarades vara ägare till marken som de bebor. Med modern GPS teknik underlättas att upptäcka illegal verksamhet.

Världens produktion av sojabönor var 27 miljoner ton 1961 och den växte till 265 miljoner ton 2010 ./Laestadius s. 76.

Oljepalm

Oljepalmer odlas främst i Malaysia och Indonesien varifrån 86 procent av all palmolja levereras, främst till Indien, Kina och med 10 procent till EU. Efterfrågan väntas bli fördubblad redan till 2020. Nya odlingar har börjat i Papua Nya Guinea, Västafrika och Kongobäckenet.

Produktionen har ökat enormt de senaste tiotal åren. Palmerna är vanligen 15 meter höga och kan bli mycket gamla och de ger sex gånger mer olja per ytenhet än raps ger i Sverige.

Oljan är otroligt användbar för alltifrån livsmedel, hudvård till rengöring och tvättmedel samt inom kemin.

På senare tid kommer nu varningar för palmolja i ätbara produkter då palmoljan medför risk för cancer.

Palmolja utgör 1/3, sojaolja 1/3 och tillsammans med raps- och solrosolja är världsmarknaden täckt till 90 procent.

Arbete pågår på många håll för att skapa certifikat för odlingarna vilket nu gäller knappt 15 procent och kunder börjar alltmer kunna ställa krav på odlarna.

REDD, Reducing Emissions from Deforistation and Degradation är en organisationen som skyddar regnskogar i Indonesien, Brasilien och Kongo där t.ex. Norge bidrar med 2 miljarder kronor.

Fossil energi, metall-  och gruvindustri är de tre affärsområden som tär mest på miljön.

Metaller och mineraler

Våra vanliga metaller som koppar, tenn, bly, zink och givetvis silver och guld finns inte i oändliga mängder. I vissa fall har vi funnit ersättningar med annat material som plast.

Stål producerades i Kina i oerhörda mängder under Maos tid och gjorde att Storbritannien inte längre var ledande och fick även följder för Sveriges produktion. Varje år produceras 1500 miljoner ton stål i världen. Det pågår nu en materialrevolution inom stålindustrin där Sverige ligger i täten och genom att använda laser kan vi nu sortera stålskrot av olika sorter och därmed återvinna 40-50 procent av allt skrot. Därmed förbrukar vi knappt en tredjedel av den energi som går åt för att utvinna järn från malm.

Tenn, guld, tantal, volfram och coltan inalles cirka 50 metaller behövs för elektroniken, datorer och telefoner.  Ämnen som finns både i Sydamerika, Asien och framför allt i Central-Afrika.

Den globala marknaden inom området uppgår till 120 miljarder euro varav EU står för 16 procent. Störst importör är Kina som tillverkar mobiler och laptops och dessa köpes sedan av EU - till 70 procent år 2014.

Både EU och OECD arbetar med att få fram regler för dessa "konfliktmetaller" och försöker hindra gerillagrupper som länge härjat särskilt i Kongo-Kinshasa där över 2 miljoner flytt och 5 miljoner människor dött.

Lagar för handeln med Kongo har införts av USA år 2010 och man köer även mineralerna från andra länder. Då Kongo saknar ede gifter som n stark statsmakt blir dock den illegala marknaden ganska riskfri.

Företag som Apple arbetar med att få fram ersättningsmaterial.

Kvicksilver som är giftig dumpas i Arktis med 200 ton per år och även i olika vattendrag. Vidare har utsläppen av kvicksilver fördubblats i Afrika, Asien och Sydamerika. En konvention inom FN har äntligen kommit och skrivits under av 119 stater, 2013. Sedan återstår bara att den efterlevs.

Bly och svaveldioxid i luften har dock minskat i 33 av världens storstäder. När ett land börjar industrialiseras blir det först ett stort tryck på miljön., men detta brukar minska vartefter de basala behoven tillfredsställts.

Koppar  är farligt för mark- och vattenorganismer och vårt kranvatten går ofta genom kopparrör. För Stockholm kommer den mesta kopparen från kranvattnet, därnäst från fordon och byggnader med koppartak. Medan övriga metaller kunnat frånskiljas i reningsverken har man lyckats sämre med kopparen.

Det finns mängder av asteroider som innehåller olika blandningar av ämnen som nickel, järn, kobolt, magnesium, nickel, platina, guld och silver och det kommer säkert att vara ett lockbete för forskarna.

Kväve

Luften består till 78 procent av kväve så det borde finnas tillräckligt. Kruxet är bara att binda kvävet och få det tillgängligt för växterna. Det är bara blixtar från himlen - 80 000 i sekunden i världen - samt ärter, bönor och klöver som lyckas binda kvävet. Kvävebrist i jorden har orsakat hungersnöder. Naturgödsel och import av guano och salpeter från Chile har inte räckt till.

1900-talets största uppfinning anses vara Haber-Bosch-metoden som gör att vi nu kan binda kväve direkt från luften och sedan omvandla detta till ammoniumsulfat. Därmed fick vi konstgödsel som ledde till den gröna revolutionen på 1960 - 70-talen. Det innebär att en kvadratmeter globalt sett nu kan föda 4,8 personer mot 1,9 utan konstgödsel.

Framställningen kräver dock högt tryck och en temperatur på 500 grader – alltså åtgår mycket energi med stora utsläpp av koldioxid.

Tyvärr råder nu övergödning både genom konstgödsel och vanlig boskapsgödsel och överskottet hamnar som vanligt i vattendrag och hav. Där bildas kväveoxid, som är en kraftfull växthusgas vilken orsakar algblomning och syrebrist.

Botemedel är bland annat att sänka produktionen av konstgödsel från 100 miljoner ton per år till 35 samt att försöka få fram fler växter som själva förmår binda kväve.

Angående kväve se vidare kap 4 där det redogörs för nya metoder att framställa kväve.

Fosfor

Fosfor är också ett av de grundämnen som är nödvändiga för allt liv. Tidigare brukade det ingå i kretsloppet med urinen, men tas nu sämre tillvara. Liksom för kväve var man tidigare beroende av guano och benmjöl och först på 1900-talet började fosfat brytas i det fåtal gruvor som finns, varav en ligger i Marockos omstridda Väst-Sahara. Fosfaten här är dock förorenade av kadmium vilket inte är önskvärt för jordbruket. Fyndigheterna beräknas nu vara större än man tidigare trott. Dessutom har USA och Kina hittat fyndigheter, men exporten är obetydlig.

Även för flammskyddsmedel, sprängämnen och tvättmedel behövs fosfor som kommer att tryta inom 30-80 år vilket gör att vi måste försöka återvinna också detta ämne. Forskning pågå.

Gifter

Bara i Sverige har naturvårdsverket fått till uppgift att kartlägga 2000 potentiella utsläppskällor för gifter

Tryck på miljön

Romklubben varnade redan i boken Tillväxtens gränser, 1972 för att olika råvaror skulle ta slut och ställde upp en tidtabell för när så skulle ske. På 90-talet återkom de med en ny bok Beyond the Limits som anses ungefär lika pessimistisk och även den mottogs med kyla. Man räknade t.ex. med att koppar och silver skulle vara slut på 1990-talet vilket inte har blivit fallet, då det ersatts av andra ämnen. Somliga kritiserar rapporterna för att dessa inte räknar med teknisk utveckling och att den dessutom har en alltför statisk syn på tillgångar.

Tillverkningen har blivit renare i de gamla industriländerna och tidigare problem med svavelutsläpp, ozonhål, smog, vattenförorening och kvicksilver har kunnat bemästras bättre på många håll. Export av miljövänlig teknik - som en gång kostat pengar att experimentera fram - är nu ett viktigt bidrag för att minska världens miljöslitage.

Ingenting är en tillgång förrän den används och nya resurser skapas hela tiden då nya behov uppstår. Hur nyskapade ämnen inverkar på naturen vet man ofta först efter en tid och då brukar man försöka åtgärda det som behövs. Nya material skapas när priset på de gamla stiger. Industriländerna skapar själva tonvis med nya ämnen varje år som plast i stället för stål och betong. Råvaror som metaller inte bara förbrukas utan kan återanvändas vilket sköts av marknaden.

Den petrokemiska industrin är dock en källa till tusentals giftiga kemikalier. Ännu saknas exempelvis regler för alla de ämnen som är hormonstörande, men EU kommissionen har nyligen börjat ta sig an området. Mjukgörare i plast och hygienprodukter och flamskyddsmedel ses som orsaker till många hormonellt betingade sjukdomar som ökat markant i världen. Hit hör cancer, diabetes och fetma samt många missbildningar i sexualorganen. Många internationella forskare kräver nu omedelbara och kraftfulla insatser mot dessa ämnen. Här krävs en organisation inom FN för hormonstörande ämnen som motsvarar IPCC:s internationella ställning  och befogenheter för klimatet.

Man vill alltmer lära av naturen och undersöker t.ex. hur insekter kan gå med fötterna i taket utan att ramla ner och man tar fram materiel som samarbetar med biologin så att t.ex. skadat brosk kan ersättas. Både nanotekniken och 2016 års nobelpris för upptäckter har visat oss nya oanade möjligheter att reparera våra kroppar.

"Vår resursbas har aldrig varit större, vår miljö har aldrig varit bättre och vi har aldrig varit lika välmående som idag, efter 200 års folkökning och ekonomisk tillväxt som mer än hundrafaldigat våra behov" skriver Marian Radetzki - nationalekonom som ägnat 40 år åt naturresurser, mineraler och energi. Sedan kommer frågan om hållbarhet.

Antropocen.

Människan har nu lämnat så många spår av sina verksamheter, både en masseffekt och en massa effekter, att man talar om en ny geologisk tidsåder - antropocen. Människan själv har blivit en av naturens krafter.

Oåterkalleliga spår finns från avskjutna kulor och icke avskjuna som sönderfaller med bly och mineraler i mark och vatten.

Outrotliga spår i jordlagren kommer även sedan 1945 från de två atombomberna och alla de hundratals kärnvapenproven därefter. 

Maskrosen har haft årmiljoner för anpassning.

Vi bara några hundra år för vår moderna livsstil.

 

 

Litteratur:

Bolling, Anders, Apokalypsens gosiga mörker, 2009

Goleman, Daniel,Godhetens kraft, 2015.

Jackson,Tim, Välfärd utan tillväxt, 2011

Lynas, Mark Guds utvalda art - Hur planeten kan överleva oss, 2011

Karlsson, S. Nordangård, J. Radetzki, M., Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång, 2013

Laestadius, Staffan, Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013

Lyttkens, Carl Henrik, Människan - en ohållbar historia? 2012

Sörlin, Sverker, Antropocen, 2017

Naturhistoriska riksmuseet, Utställningstexter, Uppdrag klimat, 2011

Nyberg, Nils, Våga välja världen, 2009

Norberg, Johan, Progress, 2016

Ostrom, Elinor, Governing the Commons, 1992

Robèrt, Karl Henrik Robèrt: Det naturliga steget, Slutet av 80-talet

Rockström, Johan o. Klum, Mattias: Vår tid på jorden, Välfärd inom planetens hållbara gänser, 2012

Rockström, Johan o. Klum, Mtthias: Big World Small Planet, 2015

Romklubben:Tillväxtens gränser, 1972

Szombatfalvy, László, Vår tids största utmaningar, 2012

Sörlin, Sverker, Antropocen, 2017

Tell, Johan, Träd kan rädda världen, 2008

Tengroth, Stellan, Tillväxt till döds, 2010

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet, 2013

von Wright, G. Henrik, Myten om framsteget,1993.

 

Läs vidare: Kap. 4 Klimat och energi >