6 Läskunnighet - Internet

Läskunnigheten i världen

Rubriker:

I

Läskunnighet     

Sätt att kommunicera

Naturfolk och läskunnighet

Analfabeter

Läsning

II

Internet

- Positiva sidor 

- Tveksamma sidor      

- Negativa sidor

 III

Högre skolning

    Latinskolan

Effektivitet? 

Litteratur

..................

I

Läskunnighet 

"Med bokstäverna som drivmedel reser jag
visumsfritt i yttre och inre världar,
ned i historiens djup eller in i framtiden."
/Per Wästberg

 

Människor har i stort sett varit analfabeter och trots detta utfört storverk. Idag kräver vi i Sverige att ungdomar skall ha gymnasieutbildning för att gå ut i arbetslivet.

Detta trots att papper och boktryckarkonsten uppfunnits av kineserna redan för två tusen år sedan. I västvärlden var det Gutenberg på 1400-talet som satte fart på boktryckarkonsten och då fanns det papper som ersatte dyrbar papyrus och pergament. Innan dess hade ett alfabet med 26 bokstäver införts.

År 1800 uppskattades att 10 procent av världens befolkning över 15 år var läskunniga och år 1900 anges att de läskunniga var 5 procent enligt World Game Institute i USA.

År 2000 var läskunnigheten uppe i 74 procent enligt FN-statistik. Det är en enorm ökning om man betänker att de 5 procent läskunniga baserades på 1,5 miljarder människor och de 74 procenten på 6 miljarder. Det är en ökning från 75 till 4440 miljoner till 4440 läskunniga på 100 år!

Språk och möjligheten att läsa och skriva går som en knivskarp gräns mellan människor och andra levande varelser.

Läskunniga (2011)

Sätt att kommunicera

Människor har först använt kroppsspråk och sedan efter ett par miljoner år hade organ utvecklats som gjorde det möjligt att variera rösten och då följde tal och språk och nu kan vi även tala med varandra på distans via telefoner och mobiler.

Den som berättar något kan använda både kroppsspråk, tal och sång och kan samspela med sina åhörare och då blir det vanligen olika versioner vid olika tillfällen. Konsten att berätta brukar tyvärr avta i takt med att tillgången på läsbara texter ökar i ett samhälle.

Med skrivkonsten blir en berättelse däremot fixerad och får varaktighet och kan inte plötsligt ändras på det sätt som är möjligt med digital skrift. Vid nyutgåvor kan dock även bokens språk moderniseras, felöversättas eller undgå ''ideologisk putsning''.

Litteraturen i sig betjänas vare sig den förmedlas muntligt, skriftligt, tryckt eller digitalt.

Skriften som bärare av religioner, ideologier och lagtexter har både enat och splittrat oss.

Det finns drygt 7000 levande språk i världen, varav 3000 i Afrika.

Nu pågår framgångsrika försök av Google att göra översättningar maskinellt - hittills av 57 språk. Vi kan redan nu via mobilen tala svenska med en italienare för vilken det låter som om vi talade italienska och vice versa.

Sverige är det inte längre finska som andra språk utan nu är det arabiska som talas av cirka 200 000 personer enligt lingvisten Mikael Parkvall.

Skriftspråk har utvecklats oberoende av varandra, vid skilda tider och i olika delar av världen. Före vår tidräkning kom sumererna med kilskrift, egyptierna med hieroglyfer, samt Indien, Kina och Mexiko med sina olika tecken och vi med runskrift. Man har skrivit på sten, trä, lera, vax, brons, papyrus, pergament, papper och nu på kiselbaserad hårdvara.

Ett alfabet som möjliggör ljudskrift uppfanns av fenicierna redan 1000 år f. Kr.

En del skriftspråk, som vårt, bygger på ljud. Andra som kinesiskan på tecken. Siffror, noter och många trafikskyltar är också exempel på tecken och dessa har ofta samma betydelse internationellt även om de uttalas på helt olika sätt. Fördelen med ett tecken är alltså att slippa översättning.

Å andra sidan är det svårare att lära sig ett komplicerat teckenspråk som det kinesiska och för att betraktas som läskunnig fordras därför ibland att man endast behärskar ett mindre antal av de många tecknen.

I Japan använder man en blandning av tecken- och stavelseskrift och naturligtvis bilder som underlättar förståelsen och som nu även blivit populärt inte minst i alla seriemagasin.

I Sverige har Språkrådet och Svenska Akademien en rådgivande uppgift när det gäller stavning men ingen officiell instans har makt att bestämma över språket.

Att skriva är svårare än att läsa eftersom det krävs både grammatik, stavning och dessutom interpunktion, något som ofta saknades i antika skrifter. Att mödosamt forma bokstäver eller skrivtecken och kanske behöva sudda, kan nu ersättas med ett knapptryck på datorn.

En tankeställare

Författaren Torgny Lindgren skrev om en prövad lärarinna och hennes elev som hade en oförstådd dyslexi.

"Det är det här med bokstäverna. Jo, sade hon. Vi tar dem undan för undan. Du får lära dig två eller tre i taget.

Är de alldeles nödvändiga? frågade jag.
Jo. Utan bokstäver kan den uppväxande människan inte utvecklas. Utan bokstäver skulle jorden sannolikt gå under. ...

Och jag påpekade att huvudparten av vår tids olyckor har vållats av läsning och skrivning. De kemiska formlerna. Den genetiska koden. Partiprogrammen. Krigsförklaringarna. Myndigheterna. Atombomben".

Naturfolk och läskunnighet

Ursprungsfolk

Naturfolk saknar ofta ett skriftspråk. Det finns fortfarande 100–300 miljoner människor som tillhör så kallade urfolk vilka saknar egna statsbildningar. Dessa människor kan avläsa naturen på ett sätt som vi ''ekologiska analfabeter'' aldrig lärt oss. Många begrepp som för dem är invanda kanske helt enkelt inte finns i vår föreställningsvärld och vice versa. Utan skriftspråk är man helt hänvisad till den urgamla berättarkonsten som alltid fört människor samman.

Också naturfolk vill dock ha högre levnadsstandard. Inuiter i Alaska stöder oljeborrningarna som ger arbetstillfällen och en helt ny standard trots att en del av deras bebyggda landområden bryts loss och faller ner i havet. Högre levnadsstandard kräver ofta - här som i övriga världen - intrång i naturen och i längden läskunnighet.

Analfabeter

 

Hälften av världens analfabeter finns i Syd- och Västasien, en knapp fjärdedel i Afrika söder om Sahara men variationerna kan vara mycket stora både inom regioner och länder. I Nigeria uppgick analfabeterna till 8,7 miljoner och i Pakistan till 7,3 miljoner, 2009.

Krig, ekonomi, etnicitet, kön, lokalitet och inte minst lärarbrist kommer dock att göra att cirka 10 procent av världens barn fortfarande blir utan skola de närmaste åren.

Hur många barn som lär sig läsa kommer sedan att stanna kvar i sina ursprungsmiljöer är en öppen fråga. Man talar både om brain drain, brain regain och brain circulation.

År 2015 fanns det 781 miljoner vuxna och 250 miljoner barn i skolåldern som var analfabeter trots att 130 miljoner av de senare var inskrivna i skolor. Se vidare www.efareport.unesco.org

Dock kan en del få undervisning senare i livet och de som avbryter sin skolgång kan komma igen som vuxna, men framför allt ger internet och mobiltelefoni enorma möjligheter att lära sig läsa även utan skola och många filmer och tv-program kräver knappast någon läskunnighet.

Läsning

Läsare

En god läsare med pennan i hand kan trots distraktioner gå in i djup koncentrerad aktiv och kritisk läsning för att söka speciella uppgifter, men också vara den som avslappat och lustfyllt flanerar i litteraturen, öppen för oväntade intryck.

Hur stimulera barn att läsa? Erfarenheten säger att de vuxna först bör fängsla dem med berättelser och sedan läsa högt för dem - samma saga om och om igen - för att minnas bättre. Därefter kommer engagerade lärare som undervisar barnen med de medier som står till buds.

Texter gör att vi skapar våra egna inre bilder av det lästa, en viktig verksamhet för vår fantasi som inte borde störas av allt för mycket färdiga bilder som skapats av andra.

Bibliotek  är en ide´som kommit från USA och Storbritannien och vårt första bibliotek med fria boklån öppnades i Göteborg år 1897 och erbjuder en ostörd miljö för läsning och lärande - gratis - och fyller därmed en annan funktion än mötesplatser i stil med kaféer.

Böcker är ting med olika storlek, tyngd, färg och lukt, de tar plats och står där med sina vikta hörn och understrykningar, lätta att återuppliva. Bara anblicken väcker minnen. Om jag ser på min mobil händer dock inte samma sak. Som trofasta vänner har böckerna påverkat den personliga utvecklingen.

Böcker av papper är fysiskt hållbara jämfört med en hårddisk som bör bytas vart femte år. UNESCO har därför varnat för en oerhörd "minnesförlust".

All läsning främjar både vår språkutveckling och skrivförmåga, men om böcker ger bättre läsförståelsen än nätet, vet man ännu inte.

Böcker är bra när man behöver repetera och plugga in något och lära sig utantill samt för att bearbeta uppgifter i texten.

Om man läser övar man sin läsförmåga oavsett om texten är bra eller dålig. God litteratur kan bli en verklighetsflykt och att läsa om skurkar kan utveckla vår moral och etik. Vi får i fiktiv form pröva vad som är rätt och fel, straffbart och inte samt följa konsekvenserna. Vi får en chans att se in i andra människor villkor, känslor och tankar då tid och rum vidgas.

Liksom internet kan användas för propaganda och desinformation har böcker varit sprängstoff och därför hamnat på bokbål.

Kort- och långtidsminne

Kunskap, vetande och bildning kräver att vårt långtidsminne succesivt fylls på under åren. Det är ungefär som att fylla ett badkar med hjälp av en fingerborg - ett badkar som tyvärr med åren kan börja läcka.

Osammanhängande stimuli som bombarderar oss gör att fingerborgen svämmar över och då garanteras inte att något värdefullt överhuvud taget hamnar i badkaret. Försök själv att berätta efteråt vad som visades på bioreklamen. Finns ens något i korttidsminnet som även kallas arbetsminnet?

Man skiljer på sådan uppmärksamhet som drivis av yttre stimuli och sådan som styrs inifrån oss själva med koncentration och ett fokus.

En lärobok för tidigare generationer brukade vara helt utan bilder, men blev senare mer och mer illustrerade och nutidens barn kan dessutom komplettera med dator, internet och datorspel.

Förr fick till exempel en elev som skulle läsa historia börja i kronologisk ordning och sedan repetera det lästa. Senare lärde han sig att slå i uppslagsböcker för någon speciell fråga. Nu kan en elev kasta kasta sig in i ett ämne på nätet och med hjälp av bilder och grafik utforska och experimentera.

Snabbhet och i synnerhet den spatiala förmågan övas vilket har stor betydelse för tänkande och problemlösning.

De stora sammanhangen, hur går det med dem? Även om man läser om Karl XII på nätet krävs det annat kunnande för att foga in honom i ett större sammanhang och därtill fordras en bakomliggande kunskap och ett långtidsminne, något som ingår i begreppet bildning, där vi förväntas se något i ett större sammanhang. Informationssamhället kan leda till ett ''snuttefierat'' vetande som inte bidrar till vishet.

Bildning är inte detsamma som information eftersom det för bildning krävs arbete och kritisk bedömning av texter - vem som skrivit dem, varför och under vilka förutsättningar.

Gutenbergsparentesen

En dansk professor Lars Ole Sauerberg ser Gutenbergs inflytande som en epok som varade i 500 år. Vi är nu på väg mot att återinföra mer av muntlig kommunikation, t.ex. med mobil och ljudböcker och det vi skriver blir mer likt talspråket, vilket en del ondgör sig över. Dock trycks det omkring 85 miljoner nya boktitlar varje år.

Som komplement till boken kan vi använda läsplattor där man kan infoga filmavsnitt och även få höra dikter läsas. Interaktiva uppgifter kan ges och ''books unbound'' kan hämtas hem via nätet och det man läser kan även lätt skickas vidare till andra.

II

Internet

Internet tog fart på bara 10 år jämfört med läskunnigheten som behövde 100 år. 

Internetanvändare - utveckling på 10 år

Redan år 2000 kunde vi tack vare internet "...läsa 50 miljarder sidor med information, lyssna på 10 000 radiostationer, titta på miljoner tv-klipp, läsa tusentals tidningar, ringa och skicka brev över hela jorden och ha tillgång till världens största postorderkatalog - allt för 99 kronor i månaden..." skriver författaren Fredrik Härén redan 2008 i boken Bli en vinnare i den globala världen.

Det var då det, kan man redan säga inför den fortsatta enorma utvecklingen av mediets möjligheter och det blir snart ohållbart att vara ''internetanalfabet''.

Uppfinnaren av World Wide Web år 1989, Sir Tim Berners-Lee framhåller dock 2014 att internet bara används av 40 procent av alla människor och att därför 60 procent kommit i bakvatten.

Styrelseordföranden i Google, Eric Schmidt anser dock att antalet uppkopplade räknat från år 2013 kommer att gå från 2 till 7 miljarder inom fem år. Han ser för sig en ocean av data med länder som har olika lagstiftning och ansvar för bruk och missbruk.

År 2016 uppskattade FN att sex miljarder människor skulle ha tillgång till mobil och att det blir svårt för lagstiftarna att hinna i fatt utvecklingen.

En IT-kommission tillsattes i Sverige 1994 - först i världen - och den hade som mål att vi år 2000 skulle tillhöra den internationella toppen när det gällde den nya tekniken och hur den skulle användas.

Världsbanken visar i en rapport att om bredbanden ökar med tio procent i fattiga länder så ökar BNP med mer än en procent. Detta är i så fall mer än vad något biståndsprojekt nått upp till.

Fantasin har ofta hindrats av vad som är tekniskt möjligt, men nu kan det bli tvärtom - fantasin hinner inte med då allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.

Här känner jag en lätt rysning och tänker på de båda författarna i kap 3 som varnade för själva storleken och dessutom på nobelpristagaren Hannes Alfvén som under pseudonym skrev "Sagan om den stora datamaskinen" redan 1966. Där talar han om datorn som en ny tidsålder f.D. och e.D.

Vår hjärna styrs av elektrokemiska impulser medan datorn styrs av elektromagnetiska impulser och de senare är snabbare. Flera sammankopplade datorer kan bli intelligentare än en människa och det är svårare att förbättra en hjärna än en dator. Kommer vi att rationaliseras bort av datorn och artificiell intelligens?

Här följer något om internets positiva, tveksamma och direkt negativa sidor.

- 1  Positiva sidor

''Världshistoriens största biståndsprojekt''  snabb information

 

Internet gör det möjligt att lära vad som helst var som helst. Nu kan vi genom sajter som www.ted.com följa och inspireras av världsberömda föreläsare i vitt skilda ämnen och universitet som Harvard låter oss gratis ta del av sina kurser via nätet.

The Conversation  är en en webbsida från London vilken dagligen levererar texter skrivna av forskarna själva och avsedda för allmänheten. Till sajten är 30 000 forskare anslutna och man har räknat med 20 -30 miljoner användare under en månad. Sajten finns i Australien, Afrika, USA och Frankrike.

Sverige har två bloggkollektiv Politologerna och Ekonomistas med liknande funktioner.

Wikipedia infördes 2001 av Jimmy Wales som grundat världens största uppslagsverk och har blivit den femte mest besökta på internet. Wikipedia redigeras av både anställda och allmänheten och hade för några år sedan över 17 miljoner artiklar och fanns på över 260 olika språk. Kinas önskan om censurering av visst politiskt material har Wales mött med - "hellre inget Wikipedia i Kina än censur".

Gratis utbildning i världsklass ges även av Kahn Akademy, en helt ideell organisation med korta undervisningsfilmer i skilda ämnen. Upphovsmannen indiern, Salman Kahn i Kalifornien har redan lagt ut 3600 filmer på Youtube och dessa har översatts till 30 språk.

Svensken Bertil Hult som själv hade läs- och skrivsvårigheter startade år 1969 koncernen EF - Education First. Nu har han tillsammans med sina söner med samma åkomma, ett familjeföretag med 43 000 anställda och verksamhet inte minst i Asien. De har dessutom bildat en stiftelse i Sverige för att stödja vår läsundervisning.

Allt detta har förändrat världen som i mindre utvecklade länder börjat sjuda av hungriga, nyfikna, energiska ungdomar med glupande aptit på ett modernare liv med teknik, vetenskap och ett nytt sätt att se på tillvaron.

Kunskaper och uppfinningar kommer nu alltmer från länder under utveckling. För många fattiga är nätet faktiskt den bästa källan till kunskaper och information.

Engelska språket används redan officiellt i Indien, som har ytterligare 15 officiella språk och 325 dialekter. Det är dock kinesiskan, där även kvinnorna är läskunniga, som snart är världens största internetspråk med 690 miljoner användare 2015.

Svenska akademien  har nu digitaliserat både

- en ordlista, SAOL,

- en ordbok, SO och

- en historisk ordbok, SAOB vilka alla tre kan samköras.

Att dessa har en funktion visas av att man i början av 2018 har haft 15000 till 20000 sidanvisningar per dag. Dessutom planeras för en språklära och en etymologisk ordbok.

Vidare har akademien ett

- Woxikon.se för översättningar till ett 20-tal språk.

- Sv.bab.la är ansluten till Oxford Dictionaries samt

- Tyda.se med ett svenskt-engelskt lexikon och t.o.m. en

Slangopedia för slang och inofficiellt språk.

Nya sociala medier har kommit som Facebook, Twitter med flera

"För över mina tankar digitalt,

       Mina känslor sublibinalt.

       Kopiera, kondensera, modulera, modellera...

       backa upp mig, ladda upp mig."  /Bohm Ramirez. 

Det personliga mötet är trots allt fortfarande den viktigaste kanalen för information - i alla åldrar! Det är skillnad på att kommunicera öga mot öga och att trycka på en knapp. Jag kan ställa en fråga i mobilen och få ett kort svar, men jag kan inte ta del av mottagarens minspel, tvekan, olust, lust etc. Mobilen kan ge en illusion om vänskap, men ställer inte de krav som brukar höra till.  

Crowdscouring är ett begrepp som kom år 2006 och nu fått så många betydelser att det blivit intetsägande. Man kan t.ex. vända sig till allmänheten med en fråga där man ber om lösningsförslag. Det kan gälla forskning och vetenskapliga problem. Även politiker förväntas komma att använda denna metod.

En vanlig marknadsundersökning kan också kallas crowdscouring, men då ingår ingen kreativ insats eller problemlösning av mottagaren och kan därför inte kallas Crowdscoring enligt somliga.

Crowdfunding är ett fenomen som med framgång använts för att samla in pengar för olika ändamål.

Worldperfect och senare Letterperfect och t.o.m. Perfect Writer finns nu till vår hjälp.

Textrobotar s.k. botar kan sammanställa mängder av olika data och används sedan år 2012. Med deras hjälp har t.ex. Wikipedia redan uppdaterat hundratusentals artiklar enbart för olika växt- och djurarter och med hjälp av botar kan även rättelser införas.

Vi har botar  som börjar kunna skriva vederhäftiga artiklar och de kan uppdatera hundratusentals artiklar och även införa rättelser. Många drar öronen åt sig. Vad denna utveckling kommer att innebära vet vi inte.

Datorspel kan skapa kontakt med andra som bildar lag och ibland samarbete för att lösa problem. Genom att spela olika karaktärer i ett visst händelseförlopp får man nya erfarenheter som annars kanske inte skulle stå till buds.          

Datorspelaren måste vara aktiv, ta ställning och fatta beslut och är ofta uthållig. Som en extra vinst tränas koncentrationsförmågan och konsten att söka information och att ladda ner material.

Datorspel väcker skepsis hos många och forskare når oss med motsägelsefulla resultat. Att det blir för mycket stillasittande och för litet sömn tycks man dock vara eniga om. Liksom vid all överstimulering blir det svårt att samla tankarna och reflektera och spelen har ibland visat sig vara beroendeframkallande.

Drömmen om att internet skulle befria världen och göra slut på alla totalitära regimer har inte infriats, men något omvälvande har dock börjat ske. Information bidrar kanske till att höja det globala medvetandet och civilisation innebär att vara medveten.

- 2  Tveksamma sidor

- Vad sker med hjärnan?

Vare sig vi läser en bok eller använder datorskärmar är detta inte något naturligt. Vilken teknik vi än använder påverkas hjärnan, vårt minne, inlärningen och koncentrationen. Angående risker för strålning ger den sladdlösa elektroniken höga doser om vars inverkan forskning pågår.

Det är inte datorerna utan framför allt mobilerna som gör att vi ser så mycket på skärm. Tidsåtgången kan vara mellan 1 till 4 timmar per dag enligt en uppgift 2017.

- Inlärning?

Att kunna saker utantill som multiplikationstabellen, behövs fortfarande och spar tid.

Att elever måste vara hemmastadda i internetvärlden och lära sig använda dess oerhörda möjligheter behöver knappast diskuteras. Än så länge behövs mer forskning om inlärning via dator. Dock vill jag citera Fredrik Kullberg från Sveriges läromedels författar förening, 2016:

"En mellanstadieelev som snabbt behöver fräscha upp grunderna i enkel division kan till exempel behöva:

-  Starta datorn eller läsplattan och vänta på att maskinen varvar igång.

- Kontakta läraren eller en kompis för att få tillgång till något bortglömt lösenord för en särskild webbplats, alternativt googla och få upp ett oändligt antal mattesidor av svåröverblickbar struktur.

- Ladda ner en lovande mattevideo från Youtub som tar tre-fyra minuter.

-  Spola videon fram och tillbaka för att försöka hamna på rätt ställe.

-  Komma till insikt om att videon trots allt inte riktigt förklarar hur det hela hänger ihop.

-  Upprepa steg 2-4 tills förklaringen på räkneproblemet verkar någorlunda i hamn. Men vid det laget är eleven sannolikt så dränerad på energi att ingen kunskap får fäste."

Med tillgång till en mattebok hade det räckt med att slå upp avsnittet om enkel division.

- Handskrift?

Skrivandet sker nu med knapptryck och allt mindre för hand som hade förbättrat motoriken och dessutom blivit ett stöd för minnet. Av handstilen kan vi även avläsa något om en person och hade inte Strindberg skrivit tio tusen bevarade brev, hade vi vetat mindre om honom.

Vidare behöver vår hjärna ibland skyddas från allt flimmer från skärmar och andra yttre stimuli och vi behöver gå på tomgång för att låta tankarna komma och gå. Om vi har tråkigt blir vi kreativa är en gammal erfarenhet och under sömnen kan idéer dyka upp.

- Öppenhet?

Att användaren av internet generellt skulle vara mindre social än andra är en myt, snarare är det tvärtom menar somliga forskare.

Hemma hos familjen Torvalds i Helsingfors skakade man på huvudet då man såg Linus dag efter dag gå direkt från sängen till datorn. Då han senare undervisade om datorer fick han e-post från en kvinnlig elev. De gifte sig och så småningom låg världen öppen för hans operativsystem Linux, 1991, som blivit ett av världens största frivilliga samarbetsprojekt.
Hans operativsystem räknas fortfarande som ett av det mest framstående med fri programvara och öppen källkod som distribueras gratis.
 
Goda sociala relationer kommer högt upp på listan över sådant som vi vill ha. Det är inte teknologin som gör Ericsson och andra företag framgångsrika, utan att människor vill kommunicera, konstaterar Linus.

De som inte finns på nätet blir inte hörda, inte ens av sina egna. Den som inte är uppkopplad blir urkopplad.

Internet kan dock ha en isolerande funktion och bli ett sätt att undvika direkta kontakter. Det kan gälla grupper med extrema åsikter som nazistorganisationer om de enbart söker sig till likasinnade och undviker kontakt med andra.

Från Harvard visar en studie att vi får en andra klassens digitala användare om mobilen används som huvudsaklig kunskapsförmedlare. Den lilla skärmen kan göra att man även begränsar sin information om viktiga skeenden och okunnighet bereder vägen för populism.

Beslut bör tåla öppenhet, men inte nödvändigtvis den föregående diskussionen.

Om en psykiater vet att en journal skall kunna läsas av patienten i fråga, är det troligt att detta påverkar vad som skrivs. Detsamma gäller alla de diskussioner som ofta krävs för att fatta viktiga beslut. Krav på total öppenhet kan i stället göra att vi får fler slutna rum och mindre kommunikation. Behov av slutna diskussioner på hög nivå framgår även av alla de tankesmedjor som bildats i världen.

Kryptering används för att skydda både individens och olika institutioners rörelsefrihet på nätet. Detta blir en utmaning för hackare på både gott och ont. Andra världskriget förkortades t.ex. med ett par år då engelsmannen Allan Turing lyckades knäcka tyskarnas kod.

Om kryptering är svårt är dekryptering ännu svårare.

- 3  Negativa sidor 

Kidnappad läskunnighet möjliggör propaganda och förfalskning.

Allt fler både inom diktaturstater och på andra håll har lärt sig hantera nätet och media för egna syften. Det satsas stora statliga pengar på desinfomation.

Stora befolkningar har nu blivit läskunniga och ger propaganda och avsiktlig felinformation oanade möjligheter att sprida förvanskade fakta och lögner för att indoktrinera både sina egna och utomstående.

Val och valresultat kan förfalskas och spionage kan drivas mot politiker. 'Krigföring'' med mjuka metoder och falsk information pågår. Inte bara Ryssland har försökt påverka t.ex. valet i USA.

Böcker har kommit om CIA:s aktiviteter för att påverka andra länder något som började 1947:

"...vi har använt affischer, pamfletter, banderoller. Vi har planterat falsk information i utländska tidningar och levererat resväskor med kontanter."

I över 81 fall där USA lagt sig i andra länders val, har de segrande varit uppbackade till 59 procent enligt en annan forskare. 

Mot desinformation har den lovordade författaren Anna Appelbaum tagit initiativ till ett Center for European Poiciy Analysis i London.

Turkiet införde censur 2014 och det är i lag förbjudet att rapportera om 149 ämnen och Twitter, Youtube och olika sajter samt tusentals webbsidor är blockerade. Där toppas listan både av världens mest övervakade journalister och antalet fängslade, ofta på obestämd tid. Falska bevis kan även föras in på deras datorer.

Revolten 2016 i Turkiet stoppades bland annat genom att härskaren kunde ta direkt kontakt med folket via twitter och facebook. Han kunde vidare sprida hot och hat och falsk information med hjälp av media, där han även kunde stänga ner vissa delar.

På många håll som Saudiarabien, Kuba, Ryssland och Kina har man lyckats filtrera bort ord som demokrati, frihet och Mänskliga rättigheter.

Staten har tillgång till information om 800 miljoner kinesiska nätanvändare, men folket har endast tillgång till 3 procent av de stora sajterna Google, Facebook, Youtube och Twitter.

Undantag gäller för en del, t.ex. forskare. Man har däremot ett eget stort internet med egna saiter som Weibo och Weixin och därmed även världens största sfär för bloggare.

Ppropagandan från kinesiska partiet låter tusentals människor genomgå speciella kurser för att kunna påverka de diskussioner som förs på deras nät. Att sprida oönskade rykten eller vara kränkande kan ge fängelse. Vad som förbjuds är dock inte fixerat utan kan gälla än det ena än det andra vilket i sin tur leder till allmän osäkerhet. Man är däremot frikostig med material som kan förströ och distrahera medborgarna. Information om Tibet och diskussionen som pågick i västvärlden om att bojkotta OS uteslöts.

Vid nyårsfirandet 2015 sändes arméns stridssång "Soldater! Lyd partiets order"!

Vid en arbetskonferens 2018 nämner Xi Jinping att "uppgiften för internetmedier är att sprida positiv information, upprätthålla den korrekta politiska linjen och styra den allmänna opinionen." /Ola Wong.

Där gäller inte all makt åt folket.

Även inom demokratier styrs informationen delvis av alla de media som arbetar kommersiellt. Man kan välja den tv kanal som sammanfaller med egna åsikter och det som förmedlas genom Facebook och Twitter behöver ingen saklig granskning.

Källkritisk förmåga har blivit viktigare än någonsin eftersom i praktiken vem som helst kan föra in uppgifter om vad som helst på nätet vilket gör att där finns motstridiga så kallade faktauppgifter. Undervisning om källkritik bör därför förmedlas inte minst i skolorna.

Med mobiltelefonen kan vi med Facebook skicka ut bilder på vem som helst, om vad som helst och där finns ingen pressetik.

Brottslig verksamhet som barnpornografi har direkt nytta av internet. Sverige medverkar dock i ett europeiskt projekt för att skydda barn och ungdomar. Datorspelandet kan bli en drog och dessutom kan man köpa verkliga droger via nätet.

En ljusskygg handel försiggår både på Silk Road och Darknet  med t.ex. droger där såväl avsändare som köpare kan överföra digitala pengar och ändå vara helt anonyma tack vare en ny valuta kallad Bitcoin. Detta är en virtuell valuta med elektronisk överföring utan inblandning av några banker. Ett särskilt konto håller på pengarna tills kunden fått sina varor.

Bevakning         

Tavla av Keity Klynne

Målning av Keity Klynne

"Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart" - svensk psalm 217.

Underbevakning kan man också kalla de möjligheter som finns att spåra oss alla som använder mobiler och internet och t.o.m. vilka människor vi träffar.

Frihet i ett samhälle kräver frihet från analys av våra kommunikationer. Dock är vi nu bevakade inte bara av staten utan av diverse nätverk som samlar upp vår verksamhet på nätet, vilka uppgifter vi söker, vilka biljetter vi köper, var och vad vi handlar etc.

En hel del är villiga att köpa uppgifter om oss för att kunna nå oss med reklam. Detta har vi godtagit då vi klickar på den lilla rutan ''Användarvillkor'' som vi sällan läser. I gengäld får vi t.ex. gratis tillgång till Facebook.

Vilken information finns om mig själv? Daniel Kederstedt, chef på SvD Näringsliv skriver:

" - Logga in på Facebook. - Klicka på nedåtpilen, längst upp till höger på valfri Facebook-sida och välj Inställningar. - Klicka på Ladda ned en kopia av dina Facebook-data nedanför Allmänna kontoinställningar. - Klicka på starta mitt arkiv. - Fyll i ditt lösenord igen. - Vänta in mejlet från Facebook." /

Uppgifterna har alltså blivit en produkt som säljs. Den som vill veta något om oss har därför stora möjligheter både legala och andra.

Vill vi leva med detta? Om vi låter systemet fortsätta bör vi med filosofen Torbjörn Tännsjös ord kunna "kräva fullständig genomsiktlighet beträffande företags och myndigheters övervakning av oss." Han ser hellre total öppenhet framför övervakning som är riktad mot en viss person eller grupp och var skulle i så fall en gräns dras?

Stater, liksom stora företag samlar in data, bearbetar och utvecklar dem för sina syften, data som inte borde få missbrukas som de nu gör. Internet medför svåra frågor för folkrätt, mänskliga rättigheter, handels- och säkerhetspolitik, uppgifter som många har att arbeta med.

EU har nu kommit med en lag som träder i kraft i maj 2018 vilken kräver att data om oss skall kunna raderas och att strängare krav införs för dem som vill ha data för forskning. Samma strikta krav som gäller för försäkringsbolag,, oljebolag och banker borde gälla för Facebook, Google etc. Att få med Ryssland, Kina och Iran på dessa krav lär inte gå och man börjar tala om "internetparadis".

Rädslan för att "storebror" skulle se alla skildrades redan av Georg Orwells i hans roman ''1984".

Spioner och hackare

Spioner har alltid funnits och alla vet att stater spionerar på varandra nu med Ryssland och Kina som ledande och alla har också oanade möjligheter med internet. Nu kan någon snabbt offentliggöra och föra ut både hemligstämplat material och sådant som rör privatliv - det har helt enkelt blivit möjligt.

Samarbete sker mellan Ryssland och Kina för att t.ex. få kännedom om svensk industri och spetsteknologi och kanske möjlighet att sabotera en infrastruktur för elförsörjning.

Frankrike hade 500 personer som arbetade för cybersäkerhet och fem år senare uppgick de till 3 400.

Skrivmaskinen har åter fått komma till heders när något verkligen skall hemlighållas.

- I teorin borde visselblåsaren Edward Sowden ha kunnat gå den lagliga vägen då han avslöjade USA:s underrättelsetjänst som omfattande hemlig övervakning av privatpersoner. De som felat hade kunnat dömas enligt lagen.

- I praktiken hade detta troligen inte varit möjligt.

Inte ens teoretiskt går det att vara en visselblåsare i en diktatur.

I en demokrati är pressen fri och den svenska Pressens Opinionsnämnd, PO har firat 100-årsjubileum 2016. Den arbetar oberoende av stat och politik. En person som anser sig illa behandlad av en tidning kan anmäla detta till PO som behandlar ärendet. Tidningarna har redan frivilligt accepterat att en nämnd granskar vad de skriver.

Något liknande finns dock inte inom diktaturer där 110 journalister i världen dödades bara år 2005, enligt Reportrar utan gränser.

För den flod av aktörer som arbetar på nätet finns tyvärr inte heller någon pressetik.

............

Angående  barn och läskunnighet hänvisas till kapitlet Världens barn.

III

Högre skolning

De gamla romarna hade en effektiv förvaltning med militär övervakning och man talade latin. När sedan riket föll sönder och det kom tider med missväxt och pest utvecklades så småningom en mångfald mindre kungadömen med olika dialekter och de romanska språken franska, italienska och rumänska växte fram.

Även skolväsendet förföll. Muslimerna tog dock under tiden hand om det antika grekiska och romerska kulturarven och vidareutvecklade dem vilket sedan kom Västerlandet till godo.

Latinskolan

Först tack vare Karl den store på 800-talet räddades latinet till västvärlden. Han gav en grupp kunniga män i uppdrag att återupprätta det klassiska latinet och en man fick utforma tydliga skrivtecken - av vilka vilka Antiqua, Times och New Roman ingår bland datorernas stilar.

Fortfarande är många beteckningar på latin inom medicin, biologi och juridik och t.ex. 28 procent av engelskans ordförråd lär vara latin.

Man återfann alltså den grekiska och romerska kulturen och med kyrkans hjälp kom latinet att bli ''ingens modersmål men allas språk'' bland bildade människor över stora delar av Europa. Kyrkans ledning upprätthöll ett oklanderligt klassiskt latin både inom prästutbildningen och i klostren.

En enhetsskola infördes med standardiserade kursplaner och latin ingick för pojkar redan från 7 års ålder. Man sjöng, läste och skrev sedan på latin i 1000 år. "Kyrkan var i staten vad själen var i kroppen".

På 1500-talet bestämde en fader på ett gods i Frankrike att hans son mellan 2 och 6 år endast skulle tala latin och skaffade för ändamålet en skicklig informator som också bodde på godset. Sonen var Michel Montaigne som blev känd för sina essäer - försök - som blev en ny litterär genre.

                                                                      Akademiker

 

Innebörden av högre studier varierar med tid och plats. I det forna Kina gällde att komma så högt upp i hierarkin som möjligt genom att klara de examinationer som var demokratiskt öppna för alla och en meritokrati råder fortfarande som ideal.

Frihet stod som ideal för de gamla universiteten och vetenskapliga akademierna - att själv få skaffa kunskap och utforska det man var intresserad av under handledning. Att både inhämta kunskaper och att förmedla dem, ingick då som nu och universiteten skulle föra kulturarvet vidare inom olika områden. Därigenom garanterades att några hade tillgång exempelvis till latinet och grekiskan.

Bildning skulle inte vara att passivt lära något utan att ständigt ompröva, ifrågasätta och att med nyfikenhet låta sig konfronteras av nya infallsvinklar. Till bildningsidealet ingick också förmåga att gå utanför det egna specialistområdet och se större sammanhang, där något väsentligt kvarstod sedan man glömt det man lärt. Att tänka självständigt och vara kritisk är en önskan som torde kvarstå - inte minst när det gäller källkritik där detta blir allt viktigare.

Förhoppningsvis skulle bildningen göra oss mer vidsynta. Att vi dessutom skulle bli mer moraliska av dessa studier avfärdar juridikprofessorn Stanley Fish som nonsens i sin bok Think again, 2013. Den enda moral man lär sig på universitetet är att slarvig undervisning är förkastlig och att fusk och plagiat blir strängt bestraffat.

Universitet och målsättningar

Efter andra världskriget har man alltmer diskuterat universitetens uppgift i samhället. Tendensen har blivit att prioritera ämnen som statskunskap, sociologi och ekonomi.

Drivkraften har blivit att skapa ekonomiska vinster och förbereda unga för jobb som kan göra dem anställningsbara och konkurrenskraftiga. Man talar om en utbildningsindustri. Fler söker sig till den högre utbildningen, men på vissa håll med sämre förkunskaper än tidigare. Detta gäller nu t.ex. i Sverige där de studerande möter färre professorer och dessa sedan sextiotalet har mindre makt över universitetens styrning där de tilldelas ekonomiska medel utifrån antal elever som klarar examina. Ju fler som släpps igenom ju mer pengar.

Utbildning är universitetens främsta uppgift och föst i andra hand forskning.

Forskningen skall i Sverige vara fri både enligt regeringsformen och högskolelagen och inte ta order varken från studentorganisationer eller från staten vilket dock lär förekomma.

Helst borde alla ha kunskap om sin egen kultur när det gäller filosofi, konst, litteratur, arkeologi och historia. Vi själva för att kunna upprätthålla vår västerländska civilisationen med dess framsteg och demokratiska ideal. Insikt behövs även i andra högtstående kulturer där man brottas med de eviga frågorna om hur ett liv skall levas.

I USA inleder man åtminstone universitetsstudierna med en allmänbildande kurs Studium generale eller Liberal education. Även examen kan avläggas i dessa ämnen vid några universitet.

På liknande sätt erbjuder många skolor i Sverige ett internationellt Baccalaureate-program som ett viktigt komplement till gymnasieprogrammen.

Tvärvetenskaplig utbildning och samarbete efterfrågas alltmer mellan olika ämnesområden. Det blir allt viktigare att få överblick och grepp om helheter, varför forskning och utbildning ofta behöver förändras och man inser t.ex. att ekonomer även borde ha en naturvetenskaplig utbildning.

Antalet universitetsstuderande i Kina har femdubblats till 17 miljoner vid 2000 universitet. Där utbildas fem gånger fler ingenjörer än i USA. Flest forskare finns i Kina med 1,6 miljoner, Frankrike 1,4 och USA 0,7 enligt Unesco 2011.

Ett utbildningscentrum som skall locka högskolestudenter från hela världen har skapats i Singapore och i Dubai byggs en akademisk stad med 40 universitet. 

Av världens 100 främsta lärosäten ligger sex i Kina och fem i Hongkong. Lunds universitet får plats 78 och KTH 98 i en utvärdering av QS WorldUniversity.

Sverige var attraktivt för studerande från andra länder så länge studierna var gratis, men 2011 infördes avgifter för personer utanför EU. Dessa avgifter är dessutom högre än för genomsnittet i andra länder. Att attrahera de intellektuella blir dock allt viktigare i en globaliserad värld. En del av vårt bistånd går dock till att främja studenter som kommer utifrån, vilket även kan ses som en del av arbetet för att sprida demokratin i världen.

På vissa håll har det blivit ekonomiskt lönsamt att starta universitet och dra till sig ungdomar som hoppas att sedan få arbete. Inträdesproven är vanligen höga men den utbildning som ges kan ha högst olika kvalitet och någon som helst garanti för senare arbete finns ofta inte, däremot för studieskulder.

Att jämföra studiemeriter

Både inom ett land och mellan länder har det alltid varit svårt att jämföra studiemeriter. För att öka vår egen rörlighet på arbetsmarknaden har vi därför anpassat den högre utbildningen vid samtliga lärosäten i Sverige till Bolognadeklarationen. (Redan på 1100-talet hade Bologna ett av Europas mest ansedda universitetet. Världens första universitet, grundades däremot i Bagdad på 800-talet).

Bolognadeklarationen är en gemensam standard för 29 europeiska länder och skall fungera från år 2010 för att främja rörlighet, anställningsbarhet och möjlighet att konkurrera. 

Samtidigt kopplade EU:s Lissabonfördrag ihop forskning och högre utbildning med sysselsättning och tillväxt.

Protester börjar nu komma från studenter i hela Europa mot att deras utbildningar och betygssystem omvandlas för att behaga näringslivet. Den fria tanken och universitetens akademiska oberoende blir hotad om målet blir mest nyttoinriktat med yrkesutbildning i samhällets eller politikens tjänst. Autonomi och självstyre och sökande efter ny kunskap kommer i kläm och ständiga utvärderingar krävs.

I Sverige - det mest jämlika landet inom OECD - var det vid en tidpunkt bara 28 procent från arbetarklassen som påbörjade en högskoleutbildning mot 70 procent från akademikerhem. Vi har nu problem med att var tredje student beräknas sluta före examen.

Effektivitet?

Opersonliga högskolor med elever i stället för studenter och lärare i stället för professorer har börjat ersätta universiteten. Krav ställs på inlärning med kunskapskontroll och studietiden skall förkortas liksom tiden för avhandlingar.

De personliga kontakterna mellan lärare och studenter som är oerhört viktig, minskar om eleverna är många och lärarna få. Dessutom ersätts kontakterna med opersonliga tekniska hjälpmedel. De mer eller mindre uttalade målen att studier skall fostra och dana personligheten blir då vanskliga att uppnå.

Som en reaktion har nu vissa elituniversitet i USA och privata universitet i Tyskland börjat kräva högre avgifter för att kunna erbjuda studier med fler professorer och färre elever för att därigenom gynna direkta mänskliga kontakter.

Fenomenet ''brain drain'' drabbar ett land ekonomiskt om akademiker lockas att emigrera eller tvingas fly. För att hjälpa flyktingar från världens oroshärdar

i samband med andra världskriget startades CARA, Council for Assisting Refugee Academics i Storbritannien, en organisation som hittills har hjälpt 9 000 akademiker och dessa har bland annat berikat landet med 18 nobelpristagare och sådana organisationer krävs minst lika mycket i vår tid.

 
Litteratur

Alfvén, Hannes, pseudonym Olof Johannesson, "Sagan om den stora datamaskinen" , 1966.

Bjereld, Ulf, Nätet en outnyttjad politisk kraftkälla, SvD. 14/5, 2014                   

Fish, Stanley, Think again, 2013

Härén, Fredrik, Bli en vinnare i den globala världen, 2008

Lindgren,Torgny, Dorés bibel, 2005

Diverse understreckare i dagstidningar.


Läs vidare: Kap. 7 Vår sexualitet >>