4a Klimat och energi

Inledning

I

Vad menas med klimat?

Klimatrapsodi

       Cykloner, tyfoner, och orkaner

       Polarisarna har alltid smält

II

Egna klimatstudier

Koldioxid brukade vara något positivt

III

Vad sker vid förbränning av kolhaltiga ämnen

Koldioxid har även blivit något negativt

Först hade vi endast bioenergi - förnybar, kolhaltig

IV

Växthusgaser

        Luftens innehåll

        Begreppet ppm

V

En grad mer eller mindre

     Mätningar av temperaturen

     Max 1,5 grader!

Riskbedömning

     Vad händer nu - vad kan vänta oss?

VI

Hur beräkna våra utsläpp av koldioxid?

      Utsläpp per capita

      Utsläpp per land

      Utsläpp och BNP

VIII

Verksamheter som ger störst utsläpp    

 El, Skogs- och jordbruk, industri 

 Transportsektorn

IX

Mer om klimatet      

Återkommande små och stora istider

Isar och glaciärer

Oceaner

Vindar och strömmar

Moln och klimat

Litteratur

 

 

 


 



 


 



 

Inledning

Minsta skolbarn vet ju idag att jorden håller på att bli varmare på grund av all den koldioxid som vi människor släpper ut när vi använder fossil energi. Varför då den utläggning som följer här?

Vad är sant, vad förnekas, vad är överdrifter och vad kan verkligen hända? Denna text är mitt försök som äldre lekman att utifrån gamla skolkunskaper sätta mig in i ämnet. Att skriva och omarbeta detta kapitel har tagit mycket tid och kostat mer möda än något av de övriga kapitlen och dessutom har det blivit långt. 

Varifrån kommer drivkraften till detta? Kort sagt från en önskan att förstå. Även psykisk energi behövs om vi vill påverka något - och hur mycket energi kräver en enda människa?

Hon behöver cirka 2 500 kilokalorier per dag. Om man räknar in den fossila energi som behövs för butikens mat med förpackningar och transporter, kan det dock sammanlagt bli cirka 25 000 kilokalorier per dag. (1 kalori är den mängd energi som behövs för att höja temperaturen hos 1 gram vatten 1 grad.)

I

Vad menas med klimat?

En vetenskaplig definition: - transport av värme, som går mot utjämning under en längre tid.

En politisk definition: - ett påhitt om att klimatet ändras av människor som använder fossil energi. Detta framfört av dem som vill ha makt och/eller vill fortsätta att använda och/eller tjäna pengar på fossil energi.

Klimat omfattar långt mer än bara vädret som kan vara såväl underbart som vedervärdigt. Man kan säga att klimatet är medelvärdet under lång tid av allt väder, inklusive de olika årstiderna.

Själva rymden är kall och bara 3 grader över absoluta nollpunkten som är minus 273 grader Celsius.

Solen med sina 6000 grader strålar mot jorden och ger oss varje timme lika mycket energi som vi nu använder på ett helt år.

Tack vare vår atmosfär kan temperaturen hållas relativt stabil och fungera som ett värmande plagg kring jorden. Varmast är det ner mot jordytan med tidigare plus 14 grader. Nu utvecklar vi en mycket besvärande "undertröja", som det är ytterst svårt att bli av med.

Cirka 30 procent av solvärmen reflekteras direkt från atmosfären, men en del absorberas av vattenångan, medan resten av strålningen mest absorberas av hav och land.

Molnen kan ha en kylande inverkan, i synnerhet om de består av iskristaller som reflekterar strålarna, men molnen kan även ha en värmande effekt genom att hindra värmen från jorden att stiga utåt. Att molnen rör sig och förändrar form beror på vindarna och på att värme transporteras inom dem.

Jordens temperatur påverkas alltså av själva luftens innehåll och även av vindarna.

Alla tidigare klimatförändringar har berott på solens olika instrålning, på jordbanan samt meteorer och vulkanutbrott.

Sådana förändringar kommer alltid att pågå och ingår i en sann klimatforskares kunskaper och beräkningar.

Den senaste stora istiden sänkte temperaturen med 5 grader medan små istider sänkt temperaturen med troligen mindre än en halv grad. Trots isarnas utbredning under istiderna har temperaturen i sydligare delar av jorden varit relativt opåverkade.

..............

Klimatet har varit relativt stabilt under de senaste 7000 åren. Då hade havsnivåerna hunnit stabilisera sig efter den senaste istiden för cirka 10 000 år sedan och gjort det möjligt för människorna att börja sprida sig över jorden. Vi lever nu i en värmeperiod som vi hotar att förkorta, innan nästa stora istid kan väntas komma.

En kort resumé av vårt växlingsrika klimat både före och efter Kr.f. fram till industrialiseringen ger Fredrik Charpentier Ljungqvist med boken Global nedkylning, 2009. Han ser sitt ämne, historia, genom ''klimatglasögon' och för sitt författarskap fick han bokklubben Clios pris 2016 och en ny bok  kom 2017, Klimatet och människan under 12 000 år.

Klimatrapsodi 

 Efter senaste istiden från

- 10 000 år f.Kr. rådde varmt klimat nere vid Mesopotamien där man började odla bördiga slätter som vattnades av floder, men då och då kom snabba förändringar med torka och översvämningar.

- 8000 - 5000 var Sahara täckt av savann och där fanns bufflar, giraffer, elefanter och ett fåtal människor och i Europa fanns det stora urskogar

- 7500 blev det varmt och jordbruket spreds även till Europa norr om Alperna

- 7000 - 3000 fick Skandinavien en ''fransk'' växtlighet med lövträd

- 6200 blev det globalt kallare under 100 år och blåsigare och torrare i Europa

- 6200 - 5800 torkade Eufrat och Tigris ut och öknen bredde ut sig varför människorna måste flytta. Därefter blev det fuktigare igen och människorna flyttade tillbaka

- 6 000 började Sahara torka ut

- 6 000 - 4 000 växer flera kulturer fram i Mesopotamien, Egypten, Kina, södra Asien och norra Sydamerika. Tamboskap införs, men det blev åter svalare och människorna fick tränga ihop sig där det gick att odla. Mark började bli en bristvara och äganderätt till jord blev viktig då människorna blev fler. Livet blev hårdare, man fick arbeta mer och atros var vanligt hos unga människor. Både sopor och skadedjur ökade liksom sjukdomar

- 5 200 - 4 500 varmt i Europa minst 2 grader högre än idag

- 5000  hjulet uppfanns och livsmedel kunde lättare transporteras. Härskare, präster och soldater skulle försörjas och man införde skatter från jordbrukare

- 4000 jordbruket hade spritts till Skandinavien

- 3800 blev det varmare igen och mindre monsunregn; konstbevattning infördes

- 3500 rådde öken i Sahara

- 3200 - 2800 har nordgränsen för spannmålsodling dragit sig längre söderut jämfört med 3500

- 3200 markant avkylning i de tropiska glaciärerna; kallare i Skandinavien där jordbruket försvann

- 3000 vattnet i sjön Tchad var 30-40 meter högre än idag och permanenta floder rann ut i Sahara

- 2800 - 2200 spannmålsodlingen nådde längre norrut än någonsin tidigare

- 2060 - 1600 färre monsunregn i Kina som avfolkades

- 2000 - 2200 spannmålsodling i Sverige nådde sin nordligaste gräns utmed hela Östersjöns kust

- 2200 - 2100 drabbades dalen vid Indus av torka och även Nilen blev tidvis uttorkad

- 2000 - torka och svält förvärrades. En försvarsmur - 18 mil lång - byggdes för att hindra intrång från nomader vilka drevs iväg av torkan

- 1900 ökade nederbörden - det Babyloniska riket uppstod

- 1450 -1250 varmare period och mer regn

- 1250 kallare och fuktigare i Europa

- 1200 ny avkylning i Alaska, Alperna, Skandinavien och Nya Zeeland

-   700 Mayariket i Centralamerika började falla sönder på grund av torka

-   600-talet en varm period med Romarriket och en kulmen som kom vid Kristi födelse

-   536 vulkanutbrott med förmörkad sol under 18 månader

Senaste 1000 åren e.Kr.

-   536  tillfällig nedkylningar orsakad av ett större vulkanutbrott

-   800 -1300 en värmeperiod rådde

- 1200 - Island och Grönland koloniserades, frukten mognade två gånger om året i Norge

- 1300 kom den Lilla istiden  - föga sensationellt i ett större  perspektiv, men nog så bekymmersam för människorna

- 1600 - talet var kallt. Missväxt och svält och värst på vårarna då maten och kanske till och med utsädet var slut - människor dog av enkla sjukdomar i brist på motståndskraft, häxbränningar fortsatte sedan 1484.

- 1800 - talet  Östersjön var till 2/3 täckt av is mot 1/3 1950

- 1850 -1920 varmare period i Europa och Japan, trädgränsen gick åter längre norrut

- 1930 -1939 torka i USA där jorden på prärien blåste bort och 2,5 miljoner människor drevs på flykt

- 1940 - talet hade värmen nått kulmen på norra halvklotet, men ändå kom tre krigsvintrar

- 1950 -1965 nedkylning rådde i Nordamerika och Ryssland.

Ovan sagda är tänkvärt inför pågående förändringar, vilka anses bli alltmer omfattande.

Klimatet kan låta kulturer blomstra för att sedan utplåna dem i sin framfart och ur ett medeltida japanskt epos citerar jag författaren Monica Braw:                

"Rytandet när byggnader rasade var som åska; damm rördes upp likt rökmoln. Himlen mörknade; inte en enda solstråle syntes/.../ Jorden sprack upp och vattnet forsade fram. Klippor sprängdes och rasade ner i dalar. Berg krossades och fyllde floder. Havet vällde fram och stränder översvämmades/.../ Människorna var maktlösa/.../ Hur skulle de kunna fly? Som fåglar i skyn? Hur skulle de komma undan ? Ridande på moln som drakar?

Trots all denna tidigare klimatdramatik anser forskare som professor Will Steffen, att människans inverkan på planeten idag är så omfattande och har så stora återverkningar på jorden som helhet, att dessa inte kan jämföras med tidigare livsbetingelser, sedda under den korta tid människan funnits på jorden.

Steffen är Director of the International Geosphere-Biosphere Programme, IGBP, med säte i Stockholm som han nyligen gästat.

Normala förhållanden

Så kallat "extremväder" tillhör faktiskt det normala, men de förorsakar nu större förödelse och kostnader än tidigare. Vi har att räkna med:

- cykloner som uppträder regelbundet i Indiska oceanen inklusive Stilla havet och runt Australien och

- tyfoner  i västra Stilla havet utom i området runt Australien samt

- orkaner som är vanliga i norra i Atlanten, Karibiska havet och östra Stilla havet.

Vi är vana vid att det har varit varmt nog för att hindra att det blir is över Amerika och Europa, men kallt nog för att hålla isarna stabila på Grönland, Arktis och Antarktis och på alla de glaciärer som ger sötvatten till stora delar av mänskligheten och vi har kunnat räkna med en varm golfström till Nordeuropa.

Karta över vår istid

Polarisarna har alltid smält

Isberg

De flesta människor som jag själv, har ingen egen erfarenhet av polartrakterna och av de naturliga förändringar som pågår där. Jag har alltid vetat att isarna inte ligger stilla utan kalvar och är på drift av havsströmmar och starka vindar.

Jag hade läst om Fritjof Nansen som lät sin båt frysa fast i isen med utgångspunkt från Nysibiriska öarna. Han beräknade att båten skulle driva mot Nordpolen, men den hamnade litet på sidan om, varför han fick ta sig till Nordpolen på skidor. Båten i isen drev sedan vidare och hamnade så småningom norr om Svalbard. Nansen fick senare fredspriset för sina humanitära insatser och hyllades vid norska Vardø, som nu blivit en viktig militär ort.

Arktis studerades av Andrée år 1897 och alltsedan år 1954 görs nu mer systematiska observationer av isen. Även undersidan studeras från ubåtar sedan år 1958 och man har då bekräftat att isen runt Nordpolen verkligen ligger i ett hav.

Isar som ligger i hav visar bara toppen eller cirka 10 procent av sin storlek. I mars brukar isen vara som störst, för att sen förlora 60 procent under sommarmånaderna och sedan åter byggas upp av snö som packas till is.

Isen byggs även upp underifrån genom havsströmmar. Om salthalten i dessa är hög sänks fryspunkten, men själva isen innehåller varken salt eller koldioxid och världens sötvatten är till cirka 75 procent bundet i is.

Man observerade att isarna minskade under åren 1977 - 2008. Då kom varma havsströmmar upp genom Berings sund in i Arktiska oceanen och isen krympte. En ny cykel på 30 år väntas när strömmen vänder, om allt förblir som förr.

Nyheter om isarna

Att idag se bilder av enorma isblock som rämnar i solljuset och ''hjälplöst'' verkar driva gör dock ett mäktigt och skrämmande intryck. Smältvattnet söker sig ner i sprickor på isarna och gör att isen lättare glider isär.

Rapporter kommer nu från satelliter om isen månad för månad och man jämför ändringar i temperatur och utbredning. Första halvåret 2016 fick vi veta att isen i Arktis aldrig haft så liten utbredning. Under flera dagar i december 2016 var temperaturen högre än normalt och dessutom kommer sot upp med vindarna som drar till sig solvärmen.

Cirka hälften av det synliga istäcket har försvunnit de senaste 30 åren, men ännu mer nere i djupet där hela tre fjärdedelar av volymen är borta.

Ofattbara 2,5 miljoner kvadratkilometer havsis har försvunnit, ett område som motsvarar mer än Grönland och vid Kebnekaise hade isen sjunkit med 123 meter mellan åren 1968 - 2016.

Isar som ligger på land och smälter som på Grönland och Antarktis gör givetvis mer för att höja havens nivå, än när isar i Arktis smälter där ju cirka 90 procent redan ligger i havet.

Från tre svenska institutioner kom 2016 rapporten Arctic resilience report där det konstateras att det i vissa områden pågår en snabb och bitvis turbulent förändring. Se vidare under VII

.............

Ett Arktiskt råd skapades 1998 för att bevaka området eftersom man beräknar att där finnas 16 procent av världens oljetillgångar och 30 procent av gasreserverna samt mineraler och metaller. Rådet består av de 8 omkringliggande länderna och 6 organisationer för ursprungsbefolkningarna. Både EU och Turkiet har status som observatörer. Rådet anses dock vara mycket konservativt. Ryssarna har varit mest aktiva, även militärt och i Kina är man bland annat intresserad av en öppen farled.

Det är glädjande att flera stora fiskenationer, bland dem Kina, har enats om att tillsvidare förbjuda fiske i Norra ishavet.

Koldioxid brukade vara något positivt

Jag hade lärt mig att koldioxid var något bra och att växter både i havet och på land har en fenomenal förmåga att ta upp och använda själva kolet - död materia - och med solens hjälp omvandla det till levande växter. Syret blev över och släpptes ut och vid förmultning släpptes koldioxiden åter ut.

Den märkliga processen som står för kolets kretslopp kallas fotosyntes av grekiskans photos, ljus och syntehsis, sammanställning.

Koldioxidupptag

© Barbro Martell

Mest växtlighet finns i haven ! 

Mer än 71 procent av jordens yta upptas av hav som innehåller 97 procent av allt vatten och där finns en biomassa som är 5 gånger så stor som växtligheten på land. Haven innehåller 90 procent av ekosystemen och de flesta av alla kända och okända arter.

Även plankton -''de som driver''- både upp och ner och i sidled tar upp koldioxid och de förs runt med strömmarna och utgör basen för näringskedjan och släpper dessutom ut hälften av världens syre.

I vart fjärde andetag som vi tar, ingår det syre som bildats av kiselalgerna i haven. Människorna på jorden andades in syre och andades ut cirka 3,5 miljarder ton koldioxid enligt en beräkning för några år sedan.

Haven som kan vara mer än 1 mil djupa som det tar längre tid både att värma och kyla än vad som gäller mark och luft. I ett skikt ner till 200 meters djup härbärgerar de mer värme än i djupare skikt och de fungerar som en termostat.

Då varmt och kallt vatten söker utjämna varandra uppstår strömmar, vilket gör att koldioxiden transporteras runt och ger näring till havens biomassa.

Varma hav avger mer koldioxid än kalla och omvänt tar kalla av upp mer koldioxid än varma.

Haven utgör alltså en buffert för upptag av koldioxid, men om värmen stiger och de blir mättade, kommer de att släppa ut mer koldioxid.

Om koldioxidhalten i vattnet blir för hög kan fiskarnasvårare att ta upp syre och även svårare att avge sin koldioxid.

Eftersom vi nu befinner oss i en varm period efter Lilla istiden, avger haven mer koldioxid än de gjorde t.ex. på 1600-talet. Eftersom det är kallt i polartrakterna absorberar haven där mer koldioxid än de gör i varmare trakter.

 

 

Skogarna på land är byggda av kol och har varit de som näst efter haven tagit upp den mesta koldioxiden.

Norra halvklotet hyser faktiskt en fjärdedel av världens träd och sedan har vi de tropiska regnskogarna.

Författaren Claes Bernes med boken En varmare värld, 2003 anger att skogsmarkerna i tempererade områden glädjande nog ökat. Vidare har ledaren för skogsforskning inom Nordiska ministerrådet Kari Mielikäinen meddelat att Europas skogar med smärre undantag, växer bättre än någonsin. En gynnsam faktor skulle vara den gödning som tillförs skogen av kväve som bland annat kommer från bilarnas utsläpp.

Tidsperspektiv behövs dock då det överallt i världen är skogarna som fått betala, då människans eld, yxor och maskiner som röjt undan skog för jordbruk och boskap. Skogarna har gett oss den matjord, som det tagit lång tid att producera. Sedan har vi utarmat jorden och ibland har den blåst bort. Vi har då måst erövra nya områden.

Världens skogsareal har minskat med en dryg femtedel sedan 1700 talet och avskogningen fortgår. Först avverkades skogen i Europa och delar av Asien. På 1800-talet kom Amerika och på 1900-talet, de tropiska regnskogarna och i Afrika återstår endast en tiondel av skogarna.

En gång var mer än hälften av Grekland täckt av skog, mot idag mindre än en tjugondel. "Var finns de arkadiska skogar där "Artemis hindar lekte och Herakles kämpade med vildsvinen?"  frågar Rolf Edberg i boken Spillran av ett moln, 1968.

Vi behöver nu odla mer träd och avverka mindre och då på rätt sätt, för att de bland annat skall fånga upp koldioxiden som ökar.

Varje gång en flicka föds planterar man ett träd i en liten by i Indien och i samma land har en man bestämt att hans aska, svept i tyg, inte skall föras till Ganges utan läggas i en grav och vid dess sida skall ett träd planteras.

Om något liknande kunde bli en sedvänja i världen skulle det kunna bli många träd!

Sverige

Bohusläns ekskogar har sedan länge gått åt för båtbyggnad och Linné greps av skogsbristen då han fann trakten naken, fast skogen i forna tider hade täckt alla berg.

Cirka 60 procent av all skog har huggits ned sedan 1950-talet. För varje träd som fälls planteras nu två nya. Så långt är det bra. Träden växer av sig själva och lagrar nu in 10 miljoner ton kol, men skogen är vår största råvara med 100 miljoner kubikmeter virke per år.

Trä används för bioenergi, papper och för husbyggen som då drar mindre energi än hus av cement och stål. Papper kan återanvändas några gånger, men blir sedan bioenergi i värmeverken och släpper då ut koldioxid.

I dag har vi dock ett skogslandskap som liknar en virkesåker med bara en sorts träd och med många kalhyggen. Detta blir inte skog utan plantager, t.ex. för tallar, vars virke mest går till kartong. Kalhyggen kritiseras nu starkt både med tanke på klimat och miljö.

Sedan 1992 står Lübeck modell för hur man med framgång kan använda den gamla "plockmetoden". Man hugger då bara ner en del av träden och låter nya växa upp naturligt. Marken skonas och skogen vet själv bäst hur den skall skötas. En hel del bör lämnas kvar som stubbar då dessa behövs för de cirka 7000 mikroorganismer som lever imarken. Det finns i dag över 1800 rödlistade arter i skogen, varav cirka 900 är hotade, bland annat av besprutning.

II

Egna klimatstudier

Osynliga gaser, osynliga mängder, osynliga strålar.

"Den som rår över människors fantasi har makten" /Philip Roth.

Att t.ex. gå in på Naturvårdsverket, med boken En varmare värld som kommit ut i en tredje upplaga med text av Claes Bernes kan jag rekommendera, liksom att gå in på Världsnaturfonden WWF. Där ges beskrivningar med bilder samt klar och tydlig text och dessa är bara några av alla de organisationer som informerar om vårt klimat.

Ett rikt filmmaterial finns även på nätet om klimatfrågor samt korta TED föredrag.

I Sveriges Tv har Kunskapskanalen gjort serien Sanningen om vår atmosfär, som gavs i augusti 2017.

Av de böcker jag läst är flera skrivna från 2009 och därefter och jag finner många olika infallsvinklar och inställningar till klimatfrågorna:

- En del vill ha makt över mänskligheten och då är klimatfrågan bra att ta till, då den är lagom svårbegriplig för de flesta, medan den egentliga avsikten är att bestämma över människorna.

- En del är skeptiker. I Norden har vi t.ex. en sammanslutning "Klimatsans" som hållit en konferens så sent som 1918 och de flesta medlemmarna är äldre män, flera högutbildade med yrkeslivet bakom sig.

- En del förnekar förändringar i klimatet, men kallar sig ibland skeptiker, vilket inte är samma sak.

Eftersom klimatet hänger ihop med våra energitillgångar är mycket pengar involverade och då får man vara beredd på det mesta.

Man betalar t.ex. för att drive kampanjer och lobba. Så har t.ex. republikanerna Charles och David Koch spenderat 48,5 miljoner dollar på desinformation mellan 1997-2010 och Exxon mobil 8,9 miljoner mellan 2005 -2008.

Journalister får då bara skriva om vädret, men inte om klimatet, annars dras pengar in från dem som subventioner tidningarna, vilket är påtagligt i USA. Jag har måst inse att även forskare tvingas frisera vetenskapliga kurvor, för att få dem publicerade.

Dock vill jag tro att de flesta vetenskapsmän får göra sina grunddata kända och att dessa efterfrågas.

- Slutligen har vi forskare som seriöst studerar klimatet och skriver.

Inom vetenskap är det inte fråga om en demokratisk process
- utan om olika sätt att mödosamt samla, mäta och tolka data. Dessutom är forskningen inte färdig och vad man forskar om beror på vad man är intresserad av - och även vad man får pengar till.
 "Extraordinära påståenden, kräver extraordinära bevis". /Carl Sagan

Med intresse har jag tagit del av James Hansen personligt skrivna bok, som låter oss följa hur hans egen kunskap om klimatet vuxit fram. Han är den som helst vill forska och själv göra mätningar vid Nasa och skriva, men han har talat inför senaten redan 1988 och stångats med politiker.

Han är själv ett vittne till de klimatförändringar som än mer kommer att drabba hans barn och barnbarn. Boken Storms of my grandchildren.The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity, kom 2009. Han skriver också på nätet.

Han beskriver också den stora insats som tillsammans med andra åtgärder skulle kunna rädda oss från klimatförändringarna, vilket jag tar upp i nästa kapitel.

Lika litet som läkarna betvivlar att rökning är skadlig för hälsan lika litet betvivlar nu klimatforskarna att temperaturen stiger på grund av oss människor. (Dock kan vi få lungcancer även utan att röka.)

Ur bokenThe Burning Question, 2013 citerar jag:

 "...lika säkra är de vetenskapliga klimatinstitutionerna idag, utan undantag år 2013, att temperaturhöjningen med en mycket hög säkerhet kommer från människan."  /Mike Berners-Lee & Duncan Clark, Kap 2 not 1, min kursivering.

Att människor faktiskt kan påverka klimatet kan vi själva uppleva i nutid, åtminstone inom ett begränsat område. Om vi hugger ner stora skogar, så att luftfuktigheten ändras, kan heta vindar blåsa in, som torkar ut jorden som sedan blåser bort. Vi påverkar då inte bara temperaturen utan också nederbörd, luftfuktighet, lufttryck och vindar.

Det hade varit lättare att skriva om klimatet om jag inte funnit två böcker:

- Apokalypsens gosiga mörker, 2009 av Anders Bolling som bland annat går igenom en lång rad av väntade negativa klimathändelser som aldrig inträffade, ibland dock tack vare mänskliga insatser.

- Domedagsklockan, kom 2013 av Karlsson, Nordangård och Radetzki. Boken är en uppgörelse med dem som inte utgår från fakta när de vill visa att klimatet ändras. Författarna går igenom olika forskningsdata med kritiska ögon och påvisar direkta felaktigheter.

Har t.ex. havsnivåerna stigit? Man har mätt med satelliter mellan 1993 - 2012 och då är höjningen cirka 3 mm per år. Här måste hänsyn tas till att det finns andra mätmetoder och att många mätstationer ligger i området där själva landet sänks vilket är information som också borde komma fram.

En höjning med 3 cm per tio år är en uppgift som dock återkommer allt oftare.

- Sen har vi den så kallade Climategate-skandalen 2009 där två uppsatta män inom klimatsektorn hade ändrat forskningsdata för att få dem att stämma med sina aktivistiska intressen och sedan vägrade lämna ut grunddata.

- Ytterligare en person lyckades rensa Wikipedia från 500 artiklar med icke önskvärt innehåll och själv skriva och införa 5428 artiklar med lämplig text.

Det finns många olika databaser och tendensen hos många går ut på att visa att det blir varmare på grund av människan.

På ett särskilt uppslag i boken finns överskådligt redovisade klimatfrågans historik och på ytterligare ett uppslag de som finansierar alla de nätverk som mottar bidrag för att sprida sin egen information om klimatfrågor.

.............

Media

Vädret är som gjort för media - det är alltid dramatiskt och extremt på någon plats - det är nyckfullt, ogripbart och i ständig förändring. Media lyfter gärna fram det negativa, avvikande, plötsliga och konkreta vilket delvis är deras uppgift. Varje gång en tornado återigen drabbat något område blir det självklart stora rubriker, i synnerhet om där finns mycket människor.

Journalister liksom andra människor är ofta utsatta för grupptryck och politisk påverkan.

Journaliststudien i samarbete med Svenska Journalistförbundet 2011-2012 är en undersökning som visat att av de journalister som bevakar politik och samhälle sympatiserade 65 procent med miljörörelser och vänstern och inom Tv och radio var andelen 70 procent.

Såväl Hans Rosling som författaren Johan Norberg har intervjuat människor om deras kunskaper om världen och funnit att bildade människor ofta hade mer felaktiga och negativa uppfattningar än gemene man. Vi matas med negativ information.

Kulturchefen i DN deklarerade 2013:

"Min klimatångest blev för svårhanterlig /.../ Jag vet på fullt allvar faktiskt inte hur jag skall leva mitt liv med den här ångesten. Jag källsorterar och har inte bil, men känner ständig vanmakt. /.../ Jag ligger vaken och funderar ut formerna för en global nätkampanj /.../ som skall tvinga världens ledare att förhindra de skrämmande fyra graderna."

Klimatet har många orsaker och ämnet anses svårt att popularisera då det är komplicerat, långt mer än man tidigare trott. Jag instämmer. De flesta har inte tid att plöja igenom böcker i ämnet, än mindre forska utan får förlita sig på media, vilka då får ett stort ansvar.

Tiden är knapp och hot om död, svält, pest och krig kan stimulera både poeter, författare, konstnärer och självutnämnda experter att agitera. Desto viktigare att lyssna till vetenskapsmännen.

Vår känsla av maktlöshet tas även upp av filosofen Folke Tersman i Fem filosofiska frågor, 2001. Antag att jag tror mig veta att bilism och flygning ökar oljeförbrukningen som ger koldioxidutsläpp. Om det ur min individuella synpunkt är fördelaktigt att köra bil och ta flyget så spelar det ingen roll för just mig, varken på kort eller på lång sikt, om just jag fortsätter härmed eller inte. Om jag personligen slutar flyga skulle planet ändå lyfta med eller utan mig - detta är vad jag upplever.

..............

- Varje dag tillför vi lika mycket värme till atmosfären som 400 000 Hiroshima bomber skulle gjort. Detta enligt Al Gore i hans nya bok The Future, 2013. Han har dock tidigare fått kritik för felaktig information. Senare har han även grundat organisationen Alliance for Climate Protection. 

- Varje dag och natt sedan år 2000 tillför människor netto, lika mycket värme som motsvarar 2 amerikanska julgransljus på 1 watt vardera, till varje kvadratmeter på klotet, skriver James Hansen.

Jag har kontrollerat julgransljusen i Sverige och de brukar vara på 3 watt. Omräknat blir då värmetillförseln netto 1 svenskt julgransljus per 1,5 kvadratmeter.

Att allt detta får några följder verkar inte långsökt.

Författaren C.O.Knausgård uttrycker sig så här:

"Naturen är enkel och förutsägbar. Om vi kastar upp en boll ramlar den ner. Om vi ökar koldioxidhalten i atmosfären blir det varmare. Varmare luft smälter isarna. Smältande isar gör att vattnet stiger...

Verkligheten å andra sidan är inte enkel och förutsägbar. En man som förnekar koldioxidens inverkan kan bli president...". /Expressen 6/9, 2017.

Här en av alla de bilder som brukar visas om temperaturhöjningar. Global årsmedeltemperatur 1850-2016.

 

/Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s.36.

En finsk meterolog Antti Lipponen har gjort en expressiv illustration om temperaturstegringen från 1983 - 2016 utifrån siffror från Nasa.                                                                                                                     https://www.facebook.com/climatecouncil/videos/vb.345960425540557/1092332704236655/?type=2&heater

..........

FN inrättade The Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC år 1988.

Detta skedde via WMO och UNEP med svensken Bert Bolin som förste ordförande. I stiftelsens urkund står att syftet med IPCC är att visa att människan påverkar klimatet. IPCC är alltså inte en rent vetenskaplig institution utan arbetar med att samla in forskning och att föra ut den. I arbetet deltar 195 nationer och i rapporten 2013-14 deltog mer än 800 forskare för att ge underlag för staters beslut.

Vad sker vid förbränning av kolhaltiga ämnen?

För att förstå detta krävs litet kemi.

Vad sker när vi eldar en vanlig brasa? Vi - den enda levande varelsen som kan använda eld.

Med en tändare ger vi först en gnista tillräckligt stor för att det skall ta eld i en liten pinne.Med detta värmetillskott frigör sig kolatomen i pinnen från de molekyler den varit bunden med.

Detta sker under värmeutveckling och om den räcker till blir det som en tändsticka för en närliggande kvist o.s.v. Till slut har värmeutvecklingen blivit så stor att vi fått den brasa vi vill ha, där själva elden består av gaser.

Vid förbränningen bildas aska som innehåller värdefulla ämnen som varit bundna i veden och dessutom bildas rök och sot.

Men vad händer med den fria kolatomen? Den stiger uppåt och snabbt kommer två syreatomer och förenar sig med kolatomen.

Därmed har vi fått koldioxid som i kemin har formeln CO2

C - står för kolatomen som är nödvändig för allt som växer,

O - står för syre som behövs för att något skall kunna vara levande.

Atomvikten för kol är 12 och för syre 16. En CO2 molekyl har därför vikten 44 vilket gör att koldioxid är en tung gas, som så småningom sänker sig ner mot marken och haven som än så länge tar hand om cirka 90 procent av all koldioxid.

Själva grundämnet kol, C, som fanns i veden lyfter vi alltså upp i atmosfären.  

Energi kan aldrig förstöras, men för oss har den användbara energin minskat då veden är slut.

..........

- Finns det för litet syre i luften blir det ofullständig förbränning och det börjar osa och då bildas kolmonoxid, C0 - som är en giftig gas.

Samma sak ser vi då vi blåser ut ett stearinljus då det plötsligt börjar ryka mer.

- Försurning är ytterligare något vi måste beakta. Regn och hav blir surare eftersom en del av koldioxiden löses upp i vatten.

Kolsyra - H2CO inverkar menligt på korallernas förmåga att bilda skal och för fiskarna att bilda skelett och vid en temperaturhöjning på 2 grader slås korallreven ut och kan då inte fungera som yngelplatser för fiskarna. Försurningen går nu tio gånger snabbare än tidigare.

 

Först hade vi endast kolhaltig, förnybar bioenergi

Skogarna gör oss stora gratistjänster, de binder koldioxid och avger syre, de dämpar vindar och ger svalka.

En gång i historien täckte skogen 40 procent av jordens yta., men för människors odlingar och behov har skogarna snabbt trängts undan.  Avskogning ledde dessutom till torka och öknar.

Från skogen kom den mesta energin fram till 1800-talet. Av denna bioenergi fick vi både värme, hus, tjära, skor, kärror och båtar för transporter och papper. Denna förnyelsebara källa står fortfarande för cirka 9 procent av världens energi och man har även gjort gas av av skogsråvara.

- Imitten på 1300-talet rådde virkesbrist i ett kallt Europa och på 70-80 talen fanns döende skogar i Östeuropa , men trots allt har nu skogsarealen i Europa ökat med 0,3 procent varje år mellan 1990 - 2015 och även i USA har skogarna ökat något.

- Första hälften av 1800-talet exporterade vi 137 000 tunnor tjära och träkol från milor. Sedan kom sågade trävaror och från 1920 pappersmassa och kemiska produkter som tallolja och etanol. Sveriges yta är till 60 -70 procent bevuxen med skog.

Vi är världens tredje största exportör av papper, massa och sågade trävaror. Skogsägarna äger inte själva marken utan endast nyttjanderätten till sin skog. Återväxten var trots detta större än avverkningen 2015. Skogsstyrelsen kommer antagligen att göra en stor inventering och Naturvårdsverket anser att vi behöver fyrdubbla skyddet för vår skog. Mycken biomassan har gått till tidningspapper och sedan till förpackningar av kartong.

I den fattigaste tredjedelen av världen har dock skogen fortsatt att minska. Efterfrågan på virke till industrin väntas nu öka avsevärt varför återplantering och skötsel bör hålla jämna steg med förbrukningen och för detta kan västvärlden bidra med kunskap.

Omkring 300 miljoner människor lever i skogar och cirka 1600 miljoner beräknas vara direkt beroende av den.

Sammanfattningsvis bedöms att vi måste bevara 85 procent av den norra barrskogen samt hälften av skogarna i tempererade klimat samt 85 procent  av regnskogarna för att hålla oss inom hållbara gränser.

Biogas - förgasad träkol - har använts sen slutet av 1800-talet och både i Kina och Indien finns små gasanläggningar för hushållens matlagning.

På 40-talet under kriget såg jag höga vedstaplar överallt och 50 000 fordon körde på gengas och vi var så gott som självförsörjande även när det gällde mat.                            

Gengasen hade låg verkningsgrad med stora värmeförluster, men man har nu börjat forska om bättre metoder både i Sverige och i världen och redan år 2006 kunde vi i Sverige köpa 10,2 miljoner kubikmeter biogas.

Först renas den från koldioxid och sedan komprimeras den, men eftersom det är krävande att handskas med gaser föredrar man ofta flytande bränslen.

..........

Nästan allt som produceras av olja lär nu också kunna göras av råvara från skogen. Avgörande brukar bli vad som är lönsamt. Värme och el kan ofta samproduceras medan drivmedel vanligen blir dyrare.

Biomassa av trä med pellets och sågspån är billigast näst efter kol och vi både exporterar och importerar biomassa där t.o.m. pellets per båt från Kanada, ibland kan vara lönsamt.

Vi kan inte förvänta oss en grön skön värld, där vi kan vältra oss i bioenergi, men vi kan höja produktionen på våra nuvarande tillgångar. Sedan blir det viktigt hur vi bäst skall använda vår bioenergi.

Den ljuva, mångsidiga skogen som det sjungs om i våra folkvisor är snart bara historia och våra tätortsnära skogar blir färre för varje år som går.

"Det var en gång en skog" är ett program av Petra Mattsson i samarbete med Naturskyddsföreningen där man kan lyssna till hur den svenska skogen mår i möten både med skogsägare, myndigheter och politiker.

För att baka bullar räcker det inte med värme till ugnen säger Torbjörn Rydberg vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det har krävts sol, vind, regn, jord, fosfor och diesel samt maskiner för att få fram vetet och dessutom mänskligt arbete. När man granskar eller gör upp kalkyler är det viktigt att se vilka av alla dessa nödvändiga faktorer som ingår, liksom om det finns särintressen från vissa intressegrupper. /Bioenergi - till vad och hur mycket?  från Formas Fokuserar, 2007.

I Mexiko har en ny lag gjort att skogsavverkningen halverats sedan ägarna i stället för att bryta ny mark fick göra avdrag på skatten för sina vattenkostnader till jordbruket.

I städerna kan ett fullvuxet träd rena luften genom att per år ta upp 3.5 kilo väg- däck- och avgaspartiklar. Detta är dock inte bra för själva träden som ofta står i näringsfattig jord utan tillräckligt med vatten.

I Stockholm var  en tredjedel av stadens 12000 gatuträd döende av ovan nämnda skäl år 2012 tills man ordnade ordentliga växtbäddar och därmed har redan 2000 träd räddats.

Hälsoproblem

Fortfarande lagar miljontals kvinnor mat med ved. Görs detta i en hydda med grästak går röken ut genom taket och det kan vara bra för då dödas oönskade larver och insekter, men partiklarna i röken skadar också lungorna på den som eldar. Röken sticker i ögonen, river i halsen och det blir svårt att andas. Många dör i förtid.

                                             

Matlagning över öppen eld i ett lerkärl drar 8 gånger så mycket energi som en kastrull av aluminium över en gaslåga /IEA, 2014.  

Tekniker har tagit detta på allvar och arbetat fram en ny spis för fattiga människor som är enkel att bygga och kan monteras lokalt. Olika bränslen kan användas och åtgången liksom utsläppen av koldioxid minskas avsevärt.  

                     

Nästan 2,9 miljarder människor behöver mer och bättre energi. Annars får de fortsätta att använda ved och dynga som bränsle och den vanliga muskelkraften från djur och människor. Miljontals ton restprodukter från grödor bränns och orsakar stora luftföroreningar. Här behöves nya energislag, då människorna både blivit fler och behöver högre levnadsstandard. 

 

 

Rening

Man kan använda så kallade scrubbers en CCS-teknik, Carbon Capture and Storage som dock kräver mycket energi.

Det finns cirka 9000 anläggningar som skulle behöva CCS eller stängas, men det är svårt att finna en ekonomisk lösning på problemet.

Kostnaden för reningsteknik av de 100 värsta kolkraftverken bara i Europa skulle uppgå till cirka 7 miljarder euro och för USA till 9 miljarder dollar. Men observera - där skulle samtidigt kostnaderna för sjukvården minska med 55 miljarder enligt Staffan Laestadius, 2013.

III

 

Vad är fossila bränslen?  

 

I tidernas begynnelse bestod själva atmosfären till hela 80 procent av koldioxid. Detta gynnade växtligheten, särskilt under den varma perioden Karbon och gjorde att vi långt senare har kol, olja och gas. Se första bilden i kap 3.

 

Runt 90 procent av våra fossila bränslen finns alltså tack vare cirka 300 miljoner år gammalt solsken. När växternas vedmassa begravdes i träskens syrefattig miljö under markytan, upphörde de att återsända koldioxiden till luften. Kolet blev kvar och det mesta har begravts i sjö- och havsbottnar.

 

Fossila bränslen kom alltså från förnyelsebara källor - växter och organismer - som sedan med alla sina ingående ämnen pressats samman till koncentrerad energi i form av kol, gas och olja under årmiljoners inverkan av värme, högt tryck och vulkanisk aktivitet.

 

Torv kan räknas som ett bränsle på väg att bli fossilt. Ibland torrlägger man nu torvmossar för odlingar som i Indonesien, där man bränt torv för att odla palmolja och då släppt ut 13-40 procent av den årliga ökningen av koldioxid i atmosfären 1997-1998.

 

De svenska torvmossarna har alla bildats efter den senaste istiden och torv används mest för värme, men då den är brandfarlig pågår ofta pyrande torvbränder.

 

Varken kol, olja eller gas är något vi producerar utan något vi utvinner, något som inte kan återanvändas och därför kan ta slut. Rimligtvis bildas ny kol, gas och olja, men detta tar miljontals år.

 

............

 

Redan romarna i England och kineserna på 200-talet e.Kr. använde ''brinnande sten'' och sedan antiken har gas använts och olja fick man från växter och valfisk.

Det är dock från 1900-talet som kolet på allvar har börjat användas och femtio år senare även olja och gas. Dessa fossila bränslen utgör nu cirka 80 - 85 procent av all den energi vi använder.

 

En ny epok

Vi lever nu  i en värld där ofattbara mängder energi används.

Ordet energi kommer från grekiskans energos och betyder - aktiv, arbetande.

Decilitermått Arbetare

-  1 deciliter olja motsvarar ungefär ett fysiskt dagsverke från en person.

-  1 liter olja består av 25 ton sammanpressat organiskt material och räcker för att lyfta upp en personbil till toppen av Eiffeltornet.

Fat med olja

- 1 fat olja - 159 liter - motsvarar energin under 1 år från 12 tungt kroppsarbetande människor.

-  Om 85 miljoner fat förbrukas varje dygn i världen skulle det motsvara 250 miljarder människors dagsverken! Undra på att vi vill ha fossil energi! 

Det är som om 50 -100 ''energislavar'' stod till förfogande för en människa i rikare länder.     

Oljan är dessutom fortfarande så billig att en amerikan bara behöver arbeta femton minuter för att kunna köpa 4 liter bensin om priset är 80 dollar per fat, ett pris som dessutom ibland har sjunkit till 30-40 dollar.

"Hästkrafter" från fossil energi använder jordens kapital medan levande hästar bara använder naturens årliga ränta.

Slavboja

Att slaveriet avskaffades i USA berodde på Abraham Lincolns kamp för att alla skulle vara lika inför lagen. Strax efter hans död år 1865 gick lagen igenom och landet hade då cirka 3,5 miljoner slavar, en tredjedel av hela befolkningen.

Slavhandeln hade pågått öppet och vanliga människor reagerade inte speciellt. Storbritannien hade redan avskaffat slavhandel 1807 och själva slaveriet 1833 och en kyrkans man Alonso de Sandoval, verksam i Colombia skrev redan på 1600-talet för att väcka opinion mot den misshandel han såg slavarna utsättas för.

Sex år tidigare 1859 hade man funnit olja och det var i Pennsylvania, men konsekvenserna av detta anade man knappast.

Kol gas och olja liksom slavar representerar energi. Därför kan vi nu undvara slavar i stora delar av världen - vare sig det gäller av moraliska eller ekonomiska skäl. Slaveri fortsätter dock i både gamla och nya former.

Oljan gav i början 100 gånger mer energi än den som gick åt för att utvinna den. Den var lätt att lagra och frakta och alla nya, snabba transportmedel hade inte kunnat ta fart utan den. För hästen tar det 1 timme att gå 10 kilometer.

Sedan industrialiseringen tar vi nu för oss av denna naturens energipresent, detta urgamla energiförråd.

Genom kol, gas olja och dessutom kärnkraft har livet revolutionerats för många människor - inte minst friheten att förflytta sig med allt ifrån personbil till flyg.

Kort sagt har många fler människor kunnat klara livet på jorden tack vare fossila bränslen. Dessa och medicinsk och teknisk utveckling har bidragit till att fyrdubbla världens befolkning på hundra år och att sedan 1950 tiodubbla världens ekonomi. Vi kan förundras!

”Illa skötte jag mig i kosmos i går,
jag levde ett helt dygn och frågade inget, och förvånades inte över något.”

/ Wislwa Szymborska

 

Koldioxid nu även negativt

Nu inser vi att det inte bara gäller att rena luften från smuts och sot utan det gäller ett ännu större problem - alla de osynliga och luktfria gaser som bildas då vi förbränner något, och nu förbränner vi även fossil energi.

Koncentrationen av kolatomer avgör hur mycket koldioxid som bildas vid förbränningen. Bensin och stenkol innehåller t.ex. 90 % kolatomer, brunkol 80 % mot trä med cirka 50 %.  

Eldar vi upp 100 kg kol, kommer koldioxiden i luften att väga cirka tre gånger så mycket. Detta är viktigt att förstå om man skall följa klimatdebatten.                          

                                        

Gaserna kallas växthusgaser och går ofta under den gemensamma benämningen koldioxid.

Från olika källor kommer nu uppgifter om koldioxidutsläppen.

- Människans utsläpp koldioxid har idag en omfattning som vida överträffar de naturliga variationer vi känner till från de senaste 650 000 åren enligt IPCC, 2007.

- Mängden koldioxid som tagits om hand av naturen har de senaste 50 åren gått från 2 till 4 miljarder ton per dag, en takt som inte kan fortsätta.

- Om vi satte stopp för avskogningen skulle bara det minska koldioxidutsläppen med cirka 5 miljarder ton av våra årliga utsläpp på 33 miljarder ton.

                               

Före industrialiseringen gällde utsläpp av koldioxid i medeltal 1,2 ton per person som sedan vuxit till  6,2 ton, men som bör minska till 1,2 ton.

Själva uppfattar vi ju inte alla dessa CO2 ton som är utspridda i atmosfären. Detta är inget vi kan uppleva, lika litet som vi känner att cirka 1000 ton vattenånga svävar över våra huvuden. 

Varje dag kommer ytterligare 90 miljoner koldioxid upp i atmosfären. /Al Gore, 2013.

Värdens koldioxidutsläpp fortsätter att öka och kommer till cirka 80 procent från fossil energi:

                  

Roslings utsläpp av CO2 från Factfulness sid 255

Växthusgaser  

Namnet ''växthusgaser'' är egentligen felaktigt eftersom atmosfären inte är sluten utan öppen för vindar. Dessa vindar kan vi dock inte reglera på samma sätt som man kan öppna ett fönster.

Den som suttit instängd i en bil en varm sommardag har känt av den riktiga växthuseffekten. I fortsättningen kommer ändå termen växthusgaser att användas.

Luftens innehåll 

Kväve:       78 %   

syre:          21 %

Summa:    99 %

Återstår:     1 % som består av växthusgaser och diverse partiklar.

Om vi tar en kubik-meter luft skulle alltså cirka 10 kubik-decimeter eller 10 liter bestå av växthusgaser och därav utgör vattenångan minst 9,5 deciliter. Resten är koldioxid och andra växthusgaser. Det verkar inte mycket, men det finns många kubikmeter luft.

Hur mycket vattenånga som finns i luften beror i sin tur på temperaturen så att det vid t.ex. plus 30 grader finns ungefär 30 gånger mer vattenånga än vid minus 20 grader.

När mängden vattenånga ökar, kan den även ta upp mer koldioxid. Det är faktiskt den lilla procenten växthusgaser och molnen som reglerar den värme som lämnar jordytan.

Men varför bidrar inte de 99 procenten kväve och syre till växthuseffekten? Detta lär bero på strukturen hos dessa molekyler, som förblir symmetriska även då de vibrerar.    

Hela klimatfrågan handlar för närvarande om hur vi skall kunna sköta jordens atmosfär så att där finns en lagom mängd växthusgaser. Dessa har bevisligen ökat sedan människan började använda fossil energi och det har man vetat i över 100 år.

Växthusgaser

Vanligen räknar vi med fyra växthusgaser med olika vikt och olika lång tid som de stannar kvar i luften.    En eftersläpningseffekt av kvarvarande gaser, särskilt koldioxiden, förstärker växthuseffekten i århundraden även om utsläppen skulle börja minska redan nu.

Koldioxiden fortsätter alltså att sakta stiga med - en snöbollseffekt.