4 Klimat och energi     Översyn pågår

Cyklist och bilar

Illustration av EWK, Evert Karlsson, 1976.

                                Film på svt  i aug. 2017 ,   Kunskapskanalen Sanningen om vår atmosfaär
     

I

Inledning

Jordens klimat

Klimatrapsodi   

II 

Vad skall man tro?

Klimat och media

Mätningar av temperaturen

Riskbedömning

Max 1,5 grader!

III

En ny epok - fossil energi, el och kärnkraft

Kol - Gas - Olja

Elektricitet

Kärnkraft

Familjen med hemgjord energi

Vätgas.

IV
 
Energibrist i fattiga länder
 
Hur klarade vi oss förr?

Bioenergi - förnybar

Hälsoproblem

Metoder för renare luft i närmiljön

Krav på reningsteknik

V

Växthusgaser    

Luftens innehåll

Begreppet ppm

Vad händer med koldioxiden?

Koldioxid som något positivt

Koldioxid som något negativt

Fånga upp och lagra koldioxid

        Kan koldioxid bli en energikälla?

VI

Vilka släpper ut mest växthusgaser?

      Hur beräkna länders utsläpp?

Hur minska utsläppen

Tillgångar av fossil energi

Ekonomi och handel

VII

Verksamheter som ger störst utsläpp

      Transportsektorn växer

Förväntat energibehov

Jämförelse fossil och förnybar energi

Hinder för att frångå fossil energi

VIII

En energi-revolution har börjat

       Energi från solen

       Energi från vind och vatten

       Metanol i stället för olja

       Energi med ytterligare metoder

       Paradox,  Science fiction

IX

Mer om klimatet       

Återkommande små och stora istider

Hav och vindar

Polarisar och glaciärer

Landmassor höjs och sänks

 Moln och klimat

 Några slutsatser.

Litteratur

.................

Inledning

Minsta skolbarn vet ju idag att jorden håller på att bli varmare på grund av all den koldioxid som vi människor släpper ut. Varför då den utläggning som följer här? Vad är sant, vad förnekas, vad är överdrifter och vad kan verkligen hända? Denna text är mitt försök som äldre lekman att utifrån gamla skolkunskaper sätta mig in i ämnet. Det har tagit flera år och kostat mer möda att skriva och omarbeta detta kapitel än något av de övriga och dessutom har det blivit långt.

Varifrån kommer drivkraften till detta? Kort sagt från en önskan att förstå. Även psykisk energi behövs om vi vill påverka något. Varifrån kommer den energin?

Vad förbrukar en människa för att leva? Hon kräver cirka 2 500 kilokalorier per dag. Om man räknar in den fossila energi som behövs för butikens mat och förpackningar kan det sammanlagt bli cirka 25 000 kilokalorier per/dag och 1 kalori är den mängd energi som behövs för att höja temperaturen i 1 gram vatten 1 grad.

Från att ha varit mer neutral ser jag nu, år 2017 klimatfrågan som den absolut viktigaste gemensamma frågan som vi alla måste prioritera omedelbart. Inför de förändringar som redan pågår blir de flesta andra globala problem underordnade.

Att t.ex. gå in på Naturvårdsverkets tredje upplaga av En varmare värld, 2017 eller Världsnaturfonden WWF rekommenderas. Där ges beskrivningar med bilder samt klar och tydlig text och dessa är bara några av alla de organisationer som tar upp vikten av klimatet.

Den som vill följa hur kunskapen om klimatförändringarna vuxit fram rekommenderas James Hansens bok Storms of my grandchildren. The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity, 2009. Han är forskaren som under livet gjort mätningar, skrivit och stångats med politiker om de klimatförändringar som han blivit ett vittne till.

FN inrättade en klimatpanel redan år 1988, på initiativ av UNEP och svensken Bert Bolin, The Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC. I stiftelsens urkund står att syftet med IPCC är att visa att människan påverkar klimatet. IPCC är alltså inte en rent vetenskaplig institution utan arbetar med att samla in forskning och att föra ut den. I arbetet deltar 195 nationer och i rapporten 2013-14 deltog mer än 800 forskare för att ge underlag för staters beslut.

Vi behöver ta del av ny forskning. Vem visste t.ex. att kosmisk strålning inverkar på den viktiga molnbildningen? Vi kan nu förstå de klimatkatastrofer som drabbar oss i nutid med stormar, torka och översvämningar. Nu har vi åtminstone på många ställen varningssystem och transportmöjligheter för hjälpinsatser, men dessa blir alltmer otillräckliga.

Människor har sedan industrialismen använt mängder av fossil energi, men är detta verkligen orsak till obalansen i klimatet ifrågasätts inte längre

"as sure are the climate scientists institutions today, without exception in 2013, that rise of temperature to a very high certainty comes from man."  / Mike Berners-Lee & Duncan Clark, The Burning Question, 2013, chapter, 2, note 1.

Varje dag tillför människor så mycket värme till atmosfären som motsvarar 400 000 Hiroshima bomber. skulle gjort. /Al Gore, The Future,  2013.

Vare sig det är naturen eller vi själva, måste vi till varje pris försöka hindra de klimatförändringar som påverkar våra samhällen och allt liv på jorden.

Vad är klimat? 

Vetenskaplig definition: transport av värme, som går mot utjämning - och de följder som därvid uppstår.

Vi är vana vid ett relativt stabilt system med vindar för segling och väderkvarnar, en varm golfström  för Nordeuropa  men även stormar och cykloner. Sedan den stora istiden för 10 000 år sedan är allt liv på jorden anpassat till detta system där glaciärer ger vatten till 40 procent av mänskligheten

Denna balans är nu rubbad.

Klimat omfattar långt mer än bara vädret som kan vara såväl underbart som vedervärdigt. Man kan säga att klimatet är medelvärdet under lång tid av allt väder, inklusive de olika årstiderna.

Först några inledande ord om klimatet som jag sedan återkommer till i slutet av kapitlet.

- - - -

Jordens klimat       

Klimatförändringar har alltid - och kommer alltid - att pågå, med eller utan människor. Vi kan i nutid bevittna följderna för klimatet om vi hugger ner stora skogar så att luftfuktigheten ändras och heta vindar blåser in som torkar ut jorden som sedan blåser bort. Detta blir ett  bevis på att människor kan påverka klimatet.

Vi har att skilja på fyra klimatzoner och även på kust- och inlandsklimat där nordliga Sibirien kan komma ända upp till plus 30 grader sommartid och minus 70 grader vintertid eftersom havens utjämnande inverkan inte når dit. Vidare är det skillnad på lokalt, regionalt och globalt klimat och även om två länder ligger på samma breddgrad kanske det ena ha torr öken och det andra regnskog.

Intervall på mindre än 60 år anses för korta om man vill yttra sig om mer långsiktiga klimatförändringar. Vissa havsströmmar går nämligen i en riktning under cirka 30 år för att sedan vända åt motsatt håll ungefär lika lång tid. Dess bättre kan forskarna visa data från långt mer än 60 år tillbaka.

Solen ger oss varje timme lika mycket energi som vi använder på ett år och mer värme når ekvatorn än polerna.  Solen värmer först upp vattnet i hav och på land och den varma luften blir ånga  som är lätt, stiger uppåt och blir kallare. Ånga som kondenseras kring partiklar gör att vi får moln och när molnen kyls blir det regn.

 

Jordens temperatur regleras av luftens innehåll och moln.

Varför rör sig molnen och ändrar form? Detta beror på att värme transporteras.

        - För att göra vatten till ånga åtgår värme liksom för att smälta is till vatten.

- När ånga blir vatten frigörs i stället enorma mängder värme, liksom när vatten blir is.

Om molnen består av iskristaller reflekteras den inkommande solstrålningen extra mycket och har då en kylande inverkan, men molnen kan även hindra värmen från jorden att stiga uppåt och har då en värmande effekt, i synnerhet om det är mycket partiklar i luften.

Vår atmosfär fungerar som ett värmande plagg  kring jorden. Varmast är det ner mot jordytan med tidigare plus 14 grader, meden det högre upp kan bli minus 50 grader.

Nu utvecklar vi helt klart en mycket besvärande undertröja, som det är svårt att bli av med.

Det varmaste året sedan 1950-talet var 2017.

En finsk meteroöog Antti Lipponen har gjort en illustration på internet om tempraturstegringen från 1983 - 2016 utifrån siffror från Nasa.

https://www.facebook.com/climatecouncil/videos/vb.345960425540557/1092332704236655/?type=2&theater 

Klimatet kan låta kulturer blomstra för att sedan utplåna dem i sin framfart och ur ett medeltida japanskt epos citerar författaren Monica Braw:                

"Rytandet när byggnader rasade var som åska; damm rördes upp likt rökmoln. Himlen mörknade; inte en enda solstråle syntes/.../ Jorden sprack upp och vattnet forsade fram. Klippor sprängdes och rasade ner i dalar. Berg krossades och fyllde floder. Havet vällde fram och stränder översvämmades/.../ Människorna var maktlösa/.../ Hur skulle de kunna fly? Som fåglar i skyn? Hur skulle de komma undan? Ridande på moln som drakar?

Klimatet har många orsaker och ämnet anses svårt att popularisera då det är komplicerat - långt mer än man tidigare trott.

Klimatrapsodi

Här kan det vara dags för en kort resumé av vårt växlingsrika klimat både före och efter Kr.f. fram till industrialiseringen. Uppgifterna är hämtade från Fredrik Charpentier Ljungqvist som ser sitt ämne, historia, genom ''klimatglasögon'' i sin bok Global nedkylning, 2009 och för sitt författarskap fick han bokklubben Clios pris 2016. Tidigare berodde förändringarna inte på människan utan på, förändringar i solens instrålning, jordbanan, meteorer och vulkanutbrott.

Efter senaste istiden från c:a 10 000 år f.Kr

- 10 000 år f.Kr. rådde varmt klimat nere vid Mesopotamien där man började odla bördiga slätter som vattnades av floder, men då och då kom snabba förändringar med torka och översvämningar.

- 8000 - 5000 var Sahara täckt av savann med bufflar, giraffer, elefanter och ett fåtal människor och i Europa fanns det stora urskogar

- 7500 blev det varmt och jordbruket spreds även till Europa norr om Alperna

- 7000 - 3000 fick Skandinavien en ''fransk'' växtlighet med lövträd

- 6200 blev det globalt kallare och under 100 år blåsigare och torrare i Europa

- 6200 - 5800 torkade Eufrat och Tigris ut och öknen bredde ut sig varför människorna måste flytta. Därefter blev det fuktigare igen och människorna flyttade tillbaka

- 6 000 började Sahara torka ut

- 6 000 - 4 000 växer flera kulturer fram i Mesopotamien, Egypten, Kina, södra Asien och norra Sydamerika. Tamboskap införs, men det blev åter svalare och människorna fick tränga ihop sig där det gick att odla. Mark började bli en bristvara och äganderätt till jord blev viktig då människorna blev fler. Livet blev hårdare, man fick arbeta mer och artros var vanligt hos unga människor. Både sopor och skadedjur ökade liksom sjukdomar

- 5 200 - 4 500 varmt i Europa minst 2 grader högre än idag

- 5000  hjulet uppfanns och livsmedel kunde lättare transporteras. Härskare, präster och soldater skulle försörjas och man införde skatter från jordbrukare

- 4000 jordbruket hade spritts till Skandinavien

- 3800 blev det varmare igen och mindre monsunregn; konstbevattning infördes

- 3500 rådde öken i Sahara

- 3200 - 2800 har nordgränsen för spannmålsodling dragit sig längre söderut jämfört med 3500

- 3200 markant avkylning i de tropiska glaciärerna; kallare i Skandinavien där jordbruket försvann

- 3000 vattnet i sjön Tchad var 30-40 meter högre än idag och permanenta floder rann ut i Sahara

- 2800 - 2200 spannmålsodlingen nådde längre norrut än någonsin tidigare

- 2060 - 1600 färre monsunregn i Kina som avfolkades

- 2000 - 2200 spannmålsodling i Sverige nådde sin nordligaste gräns utmed hela Östersjöns kust

- 2200 - 2100 drabbades dalen vid Indus av torka och även Nilen blev tidvis uttorkad

- 2000 - torka och svält förvärrades. En försvarsmur - 18 mil lång - byggdes för att hindra intrång från nomader vilka drevs iväg av torkan

- 1900 ökade nederbörden - det Babyloniska riket uppstod

- 1450 -1250 varmare period och mer regn

- 1250 kallare och fuktigare i Europa

- 1200 ny avkylning i Alaska, Alperna, Skandinavien och Nya Zeeland

-   600 - talet en varm period med Romarriket och en kulmen som kom vid Kristi födelse.

Senaste 1000 åren e.Kr.

-   536  tillfällig nedkylningar orsakad av ett större vulkanutbrott

-   800 -1300 en värmeperiod rådde

- 1200 - Island och Grönland koloniserades, frukten mognade två gånger om året i Norge

- 1300 - kom den Lilla istiden då jorden fick en ''liten snuva'' - föga sensationellt i ett större perspektiv, men nog så bekymmersamt för människorna

- 1600 - talet var kallt. Missväxt och svält och värst på vårarna då maten och kanske till och med utsädet var slut - människor dog av enkla sjukdomar i brist på motståndskraft, häxbränningar.

- 1800 - talet  Östersjön var till 2/3 täckt av is mot 1/3 1950

- 1850 -1920 varmare period i Europa och Japan, trädgränsen gick åter längre norrut

- 1930 -1939 torka i USA där präriejorden blåste bort och 2,5 miljoner människor drevs på flykt

- 1940 - talet hade värmen nått kulmen på norra halvklotet, men ändå kom tre smällkalla krigsvintrar

- 1950 -1965 nedkylning rådde i Nordamerika och Ryssland.

Ovan sagda är sådant som klimatforskare vet innan de börjar dra slutsatser om pågående förändringar, vilka blir mer omfattande än de tidigare.

II

Vad skall man tro? 

Isberg

Polarisarna smälter

De flesta människor som jag själv, har ingen egen erfarenhet av polartrakterna och av de naturliga förändringar som pågår där. Jag är van vid att se bilder av enorma isblock som rämnar i solljuset och ''hjälplöst'' verkar driva gör ett mäktigt och skrämmande intryck på bild, fast de kanske i vanlig ordning är på drift.

Arktis ismassa ligger runt nordpolen i ett hav, medan Antartis ligger på en landmassa och den innehåller 90 procent av all världens is.

Den första iakttagelsen av Arktis gjordes från luften av Andrée år 1897 och sedan år 1954 görs mer systematiska observationer av isen. Även undersidan studeras från ubåtar sedan år 1958 och man har då bekräftat att isen runt Nordpolen verkligen ligger i ett hav som nås av varma havsströmmar.

Isarna ligger inte stilla utan kalvar och drivs av havsströmmar och starka vindar.

Detta visade Fritjof Nansen som lät sin båt frysa fast i isen med utgångspunkt från Nysibiriska öarna. Båten drev som han beräknade mot Nordpolen, men hamnade litet på sidan om, varför han fick lämna båten för att nå Nordpolen på skidor. Båten som satt fast i isen drev sedan vidare och hamnade så småningom norr om Svalbard. Isarna brukar även driva bort mot Kanada och utmed Grönlands kuster. Nansen fick senare fredspriset för sina humanitära insatser och hyllades vid norska Vardø som dock nu blivit en viktig militär ort.

Isar som ligger i hav visar bara toppen eller 10 - 30 procent av sin storlek eftersom is har större volym än vatten. Därför höjs knappast vattennivån om sådan is smälter. I mars är isen som störst, men förlorar 60 procent under sommarmånaderna och sedan byggs den åter upp av vatten från floder och snö.

Frysningen pågår underifrån och om salthalten i vattnet är hög sänks dess fryspunkt, men själva isen innehåller varken salt eller koldioxid och världens sötvatten är till 75 procent bundet i is.

Man observerade att isarna minskade under åren 1977 - 2008. Då kom varma havsströmmar upp genom Berings sund in i Arktiska oceanen och isen krympte. En ny cykel på 30 år väntas när strömmen åter vänder om, såvida inte klimatet förändras.

Men nu sker förändringar i detta mönster.

- Nu kommer rapporter om isen månad för månad och man jämför ändringar i temperatur och utbredning. Återkommande vetenskapliga rapporter meddelar att isen i Arktis aldrig har haft så liten utbredningen som första halvåret 2016 och vid Kebnekaise har isen sjunkit med 123 meter mellan åren 1968 - 2016.

- Under flera dagar i december 2016 var temperaturen 20 grader högre än normalt för november och dessutom kommer miljögifter upp med vindarna. Smältvattnet söker sig ner i sprickor till botten och gör att de lättare glider iväg.  Det öppna vatten man sett överst på Nordpolen gäller dock bara en del överst på isen.

Arktiska rådet skapades 1998 för att bevaka området där 13 procent av alla oljereserver och 1/3 av gasreserverna beräknas finnas. Rådet består av de 8 omkringliggande länderna och 6 organisationer för ursprungsbefolkningar. EU och Turkiet har status som observatörer. Rådet anses vara mycket konservativt

- Om Antarktis och Glaciärer se vidare under avsnitt X.

Antarktis påverkar havens vattenhöjd och när glaciärerna drar sig tillbaka i Alperna, Himalaya, Anderna, Alaska och Afrika blir det mindre sötvatten i de stora floderna för jordbruk och människor.

Klimat och media

"Den som rår över människors fantasi har makten" /Philip Roth.

De som finansierar alla de nätverk som mottar bidrag för att sprida information om klimatfrågor finns överskådligt redovisade av Karlsson, Nordangård och Radetzki i boken Domedagsklockan, 3013, s.172 -173. Det talas om en betald ''domedagsindustri'' som sysselsätter rätt många människor.

Motsatsen finns också med kampanjer och betalda personer för att förneka klimatförändringarna. Inom USA har funnits och finns starka krafter med intressen i industri som drivs med fossil energi. Man kallar sig klimatskeptiker, men är klimatförnekare vilket inte är samma sak. Miljardbelopp betalas ut av t.ex. republikanerna Charles och David Koch som har spenderat 48,5 milljoner dollar på desinformation mellan 1997-2010 och Exxon mobil 8,9 miljoner mellan 2005 -2008.

Vädret är som gjord för media - det är alltid dramatiskt och extremt på någon plats - det är nyckfullt, ogripbart och i ständig förändring. Media lyfter gärna fram det negativa, avvikande, plötsliga och konkreta vilket delvis är deras uppgift. Varje gång en tornado drabbat ett område blir det självklart stora rubriker. Detta kan göra oss avtrubbade.

Vädret får man tala om men inte klimatet. Då dras pengar in från dem som subventioner tidningarna, vilket är påtagligt i USA.

Journalister liksom andra människor är ofta utsatta för grupptryck och politisk påverkan.

Journaliststudien i samarbete med Svenska Journalistförbundet 2011-2012 visar för Sverige:              av de journalister som bevakar politik och samhälle sympatiserade 65 procent med miljörörelser och vänstern och inom tv och radio var andelen 70 respektive 71 procent.

Kulturchefen i DN deklarerade 2013:

"Min klimatångest blev för svårhanterlig /.../ Jag vet på fullt allvar faktiskt inte hur jag skall leva mitt liv med den här ångesten. Jag källsorterar och har inte bil, men känner ständig vanmakt. /.../ Jag ligger vaken och funderar ut formerna för en global nätkampanj /.../ som skall tvinga världens ledare att förhindra de skrämmande fyra graderna."

Kaotiska väderhändelser och ''extremväder'' har alltid funnits och att de har blivit vanligare än tidigare ifrågasätts inte längre. Uppgifter finns om att de ökade procenttal. Det anges att även om stormarna inte ökat i antal vid ekvatorn så har de ökat i styrka.

Landmärken under vatten

Alarm jorden blir varmare!

Tiden är knapp och hot om död, svält, pest och krig stimulerar både poeter, författare, konstnärer. och självutnämnda experter att agitera. Desto viktigare att lyssna till vetenskapsmännen. Vad händer?

Torka har rått både i Etiopien, Kenya och Sudan och drabbar nu Kalifornien. Vatten har översvämmat länder som Pakistan, Indien och Afrika på en yta som motsvarar Tyskland och Frankrike och sedan följde Balkan. Då det nu finns fler människor på dessa områden än tidigare i historien, drabbas också fler.

Antingen har man för litet eller för mycket vatten eller också kommer det på fel årstid och fel ställe. Förändringar leder till klimatflyktingar exempelvis i Irak på grund av torka och ohållbara jordbruksmetoder vilket i Syrien dessutom förvärrats av krig. Krig som beror på oss människor, men klimatet?

Överdrifter?

Vi kan inte uppleva att temperaturen i genomsnitt för världen ökat med 0,8 grader. Dock är stegringen betydligt större i vissa områden som vid Arktis och Antarktis. Givetvis blir det extra kännbart för människor i redan varma tätbefolkade länder. Att söka sig till nya tomma områden blir omöjligt för bofasta nutidsmänniskor.

Men några grader mer eller mindre, kan det spela så stor roll? Ja om det t.ex. gäller regn eller snö är faktiskt skillnaden bara 1 grad.

Vår egen kropp användes som en liknelse för en krisande jord i ett föredrag jag lyssnat på. Detta inspirerade mig att göra nedanstående uppställning. Då det gäller vår kroppstemperatur är + 2 grader feber och +5 grader kan gälla liv eller död.

Normaltemperatur:

för människan                        skissad medeltemperatur för jorden

36,6  grader                             13,6  grader före industrialiseringen
37,5   lätt feber                        +0,8   efter industrialiseringen

+2 grader hög feber                 +2    hot för djur och växter till 20-30 %. Korallreven förstörs                                                          haven stiger 5-6 meter
42    kritiskt, död                     +3-4  Amazonas skogar kollapsar
                                             +4     Golfströmmen kan ändra riktning
                                             +5-6  landisen i stora delar av Antarktis smälter och haven     
                                                      stiger ytterligare några meter
                                             +6     en befarad temperatur till år 2100 med hav som stiger 
                                             +8     en död planet.

Även om konsekvenserna skulle vara riktiga är en sak felaktig här ovan, det skulle säkert bli omdömet från professor Lennart Bengtsson. Man kan definitivt inte göra prognoser för höjning av jordens temperatur med plus 2, 4 och 6 grader för en så kort tidsrymd som hundra år framhåller han med skärpa. När man möter sådana prognoser gäller ordet - om - om temperaturen skulle stiga - så skulle...

Bengtsson har ägnat sitt liv åt klimatforskning och följt FN:s klimatpanel sedan 1990. Där har han tidigare arbetat fram principer för modellutveckling av olika scenarier för klimatstudier. Att ta fram sådana variabler som ger önskat resultat är inte svårt menar han och nämner även att det ännu inte finns några verifierade klimatmodeller. Även han förordar dock en försiktighetsprincip.

Sedan dess har dock klimatmodellerna efterhand förbättrats och IPCC har idag fyra mycket omfattande scenarier med temperaturhöjningar från 1,5. till 4,6 grader. Uppvärmningen skulle bli större på land än till havs. "Det här betyder att människan redan mot slutet av vårt sekel kan bli utsatt för ett klimat som hon aldrig tidigare upplevt under hela sin existens som art." /Naturvårdsverket 2016.

Från Stockholm Resilience Center, SRC meddelar professor Johan Rockström att en temperaturhöjning på 2-4 grader kan befaras på vissa områden av jorden redan inom 85 år. Vi vet riskerna och har lösningarna summerar han. SRC ingår i Svenska Vetenskapsakademien och bedöms vara världens mest inflytelserika tankesmedja inom miljöpolitik.

Poängen är vilka konsekvenser det får, när höjningen kommer. Förändringarna blir snabbt större för varje år. Det är därför riskbedömningar blir så viktiga.

III

En ny epok - fossil energi, el och kärnkraft

Ordet energi kommer från grekiskans energos och betyder - aktiv, arbetande.

Redan romarna i England och kineserna på 200-talet e.Kr. använde ''brinnande sten'' och sedan antiken har gas använts och olja fick man från växter och valfisk.

Det är dock från 1900-talet som kolet på allvar har börjat användas och femtio år senare även olja och gas. Dessa fossila bränslen utgör nu cirka 80 - 85 procent av vår energi.

Decilitermått Arbetare

-  1 deciliter olja motsvarar ungefär ett fysiskt dagsverke från en person

-  1 liter olja räcker för att lyfta upp en personbil till toppen av Eiffeltornet

Fat med olja

-  1 fat olja - 159 liter - motsvarar energin under 1 år från 12 tungt kroppsarbetande människor

-  50 -100 ''energislavar'' står till förfogande för en människa i rikare länder

-  Om 85 miljoner fat förbrukas varje dygn i världen skulle det motsvara 250 miljarder människors dagsverken! Undra på att vi vill ha fossil energi!

Oljan är dessutom fortfarande så billig att en amerikan bara behöver arbeta femton minuter för att kunna köpa 4 liter bensin om priset är 80 dollar per fat, ett pris som dessutom ibland har sjunkit till 30-40 dollar. Ett lågt pris påverkar dock i hög grad  ekonomin li oljeproducerande länder.

Runt 90 procent av all kol, gas och olja bildades under den förhistoriska perioden Karbon och finns alltså tack vare cirka 300 miljoner år gammalt solsken - se första bilden i föregående kapitel. Om växternas vedmassa begravs i syrefattig miljö under markytan, upphörde de att återsända koldioxiden till luften. Kolet blev kvar. En hel del har begravts i sjö- och havsbottnar. Materialet kom från förnyelsebara källor - växter och organismer - som sedan med alla sina ingående ämnen pressats samman till koncentrerad energi under årmiljoners inverkan av värme, högt tryck och vulkanisk aktivitet. Gas kan även ses som upphettad olja - olja light.

I princip är det ingen skillnad på fossila bränslen och ved eller biomassa då alla är gjorda av samma material - växter och organismer som innehåller kol och som vid förbränning bildar koldioxid och diverse gaser som går till atmosfären.

Sedan industrialiseringen tar vi nu för oss av detta urgamla energiförråd, där man beräknar att det finns stora ännu icke upptäckta tillgångar.

''Hästkrafter'' från fossil energi använder jordens kapital medan levande hästar bara använder naturens årliga ränta.

Slavboja

Att slaveriet avskaffades i USA berodde på Abraham Lincolns kamp för att alla skulle vara lika inför lagen. Strax efter hans död år 1865 gick lagen igenom och landet hade då cirka 3,5 miljoner slavar, en tredjedel av hela befolkningen.

Sex år tidigare 1859 hade man funnit olja och det var i Pennsylvania, men konsekvenserna av detta anade man knappast.

Slavhandeln hade pågått öppet och vanliga människor reagerade inte speciellt. Storbritannien hade redan avskaffat slavhandel 1807 och själva slaveriet 1833 och en kyrkans man Alonso de Sandoval, född i Spanien men verksam i Colombia skrev redan på 1600-talet för att väcka opinion mot den misshandel han såg slavarna utsättas för.

Olja liksom slavar representerar energi. Därför kan vi nu undvara slavar i stora delar av världen - vare sig det gäller av moraliska eller ekonomiska skäl. Slaveri fortsätter dock i både gamla och nya former med oskäligt låga löner, tvångsarbetsläger och sexslavar. Nu har vi lagar både mot slavhandel och slaveri.

Oljan gav 50 -100 gånger mer energi än den som gick åt för att utvinna den. Den var lätt att lagra och frakta och alla nya transportmedel hade inte kunnat ta fart utan den.

 

Mätningar av temperaturen

Redan på 1800-talet ansåg den svenske fysikern Svante Arrhenius att fortsatt förbränning av kol skulle höja temperaturen med 5 grader om koldioxidhalten i luften fördubblades och han såg detta som något positivt. Då mätningen gjorts med annan metod i nutid blev höjningen mindre.

En varning för koldioxiden kom däremot år 1957 från Edward Teller, men han tonade sen ner farhågorna och såg civil kärnkraft som en lösning. Senare utvecklade han vätebomben.

Från mitten av 1900-talet har vi haft ett globalt nätverk av tiotusentals både manuella och automatiserade väderstationer på platser spridda över världen.

Instrumenten har nu förbättrats och från hundratals radiostationer skickas ballonger upp med mätinstrument som kan väga ton, ibland till cirka 4 mils höjd.

Med satelliterna kan man göra kontinuerliga mätningar av luften och resultaten sammanställs i superdatorer sedan 1979.

Satelliterna ger oss oanade möjligheter att även undersöka kvaliteten på isar och om det skett oljeutsläpp i haven och var det finns fiskbestånd och algblomning mm.

Temperaturen

- Under efterkrigstiden 1940-1975 då industrin satte fart sjönk dock temperaturen enligt Nasa.

- Sedan 1976 -2000 har höjningen av temperaturen gått snabbare än tidigare.

- Lufttemperaturen vid Nordpolen har varit 9-12 grader högre än genomsnittet sedan mätningarna började 1979 och 2011-2017 var de varmaste åren sedan 1900.

Att uppvärmningen inte beror på ökad instrålning från solen kan man bevisa.

Följder av högre temperatur

Grönlands is kunde smälta bort och Västantarktis istäcke kan glida ner i havet. Isarna där innehåller så mycket vatten att det skulle kunna höja havsnivåerna med 25-80 meter.

- Havsnivåerna stiger och har blivit 17 mm högre under 1900-talet.

Då kan saltvatten tränga in över land och kusterna dränks med saltvatten som kommer in på jordbruksmark bl. a. i deltaområden vid stora floder som Nilen och Ganges. Många stora städer i världen hotas då de ligger just vid kuster.

Haven blir surare och fiskar, koraller, mollusker och vissa plankton hotas och det är korallreven som stöder 1/4 av allt marint liv. Försurningen har ökat med 30 procent sedan industrialiseringen.

- Oväder och orkaner bli kraftigare och vanligare runt ekvatorn och över Atlanten. Torra områden blir torrare och våta våtare. Plötsliga skyfall kommer att växla med torka, och enorma stoftmoln kommer att dra fram över Södra Afrika, USA, Sydeuropa och Sydost Asien, såsom skedde i USA på 30-talet. .

- Nasa uppger att året 1915 var det varmaste sedan mätningarna startade, delvis på grund av den varma strömmen EL-Nino i Indiska oceanen och Stilla havet.

Stora skogsbränder blir vanligare och Amazonas regnskogar kan dö eller brinna upp upphör då att vara sänkor för koldioxid och släpper i stället ut både koldioxid och värme.

Höjda temperaturer över tundran kan få katastrofala följder då där finns enorma lager av infrusen metan som innehåller mer energi än 10 000 miljarder ton kol. Det är i så fall minst dubbelt så mycket som alla våra kända resurser av fossila bränslen tillsammans.

För odlingar torrläggs ibland myrar, och torvmossar som blir mer brandfarliga och ofta pågår där pyrande torvbränder. Indonesien brände torv för att odla palmolja och släppte 1997-1998 ut 13-40 procent av den årliga ökningen av C02 i atmosfären.

Golfströmmen

Man vet en del om oceanernas djupa strömmar. År 2016 hade isen vid Arktis kuster krympt och ersatts med smältvatten som inte innehåller salt och därför väger mindre än det salta vatten som kommer med Golfströmmen. Om det lätta kalla vattnet inte dyker ner och blandar sig med det varma vattnet som kommer söderifrån, kan det påverka Golfströmmens riktning och de nordliga länderna skulle då få ett kallare klimat.

                                                                     Sök tillstånd att använda bilden

                                                                      Bra bild finns även i en varmare värld 2016 sid 31

     Illustrerad Vetenskap nr 7, 2016.

 Golfströmmen kunde ändra riktning och ge ett kallare klimat i Norden. Detta är alltså inte science fiction.

Olika bedömningar som gjorts tas upp av bl.a. Staffan Laestadius i boken Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell, 2013 och av Joseph Romm, Climate Change, Whaat everyone needs to know , 2016 samt av den tidigare nämnde James Hansen.

Lika litet som läkarna betvivlar att rökning är skadlig för hälsan lika litet betvivlar nu vetenskapsmännen inom klimatforskningen att temperaturen stiger på grund av att  vi använder fossila bränslen.

För att citera Carl Sagan: "extraordinära påståenden, kräver extraordinära bevis".

Inom vetenskap är det inte fråga om en demokratisk process - utan om olika sätt att mödosamt samla, mäta och tolka data. Dessutom är forskningen inte färdig och vad man forskar om beror på vad man är intresserad av.

 

Riskbedömning

"Framför allt saknar vi och kommer alltid att sakna alla de exakta uppgifter som skulle behövas för en korrekt uppfattning, det är därför bedömningar blir så viktiga. Vi får använda de kunskaper vi faktiskt har från en enorm mängd forskningsrapporter och simulerade experiment." Detta nämner den kände finansmannen Laszlo Zumbatfalvy i boken Vår tids största utmaningar, 2009 och året därpå kom hans bok Känslor och förnuft: En bok om moraliska beslut.

Han har även grundat stiftelsen Global Challenges Foundation genom en ansenlig donation. Länk: http://globalchallenges.org/sv

Domedagsprofeter har ofta haft fel och dessutom kan man ju ha tur och oförutsedda gynnsamma händelser kan inträffa - allt detta inser även riskanalytiker.

Risken för att att Golfströmmen skall ändra riktning eller andra stora förändringar inträffa blir alltmer överhängande och i ett perspektiv på hundra år, är de högst sannolika.

Även om vi omedelbart skulle göra allt som är rimligt och nödvändigt ökar riskerna för varje dag och följderna gäller ofattbart många människor.

Vi accepterar inte samma risker när det gäller vår personliga säkerhet nämner Szombatfalvy. När vi tog trafikflyget åren 2001 - 2008 var risken bara en på miljonen att planet skall störta trots att antalet flygningar då var mellan 25 och 30 miljoner. Ändå betalar vi en försäkring.

Om t.ex. risken för en flygolycka skulle vara hela en på hundra - 0,1 procent så skulle det leda till 80 flygolyckor per dag och vem skulle då flyga?

Låga procenttal är alltså förrädiska när det gäller risker.

Siffror för procenten risk kan tyckas pyttesmå och därför försummar vi deras verkliga innebörd. Även om den procentuella sannolikheten för att en skada är liten, kan den dock beröra miljarder människors levnadsförhållanden.

Vår ''klimatförsäkring'' borde åtminstone kunna överstiga den vi betalar för flyg och militärt försvar. Människor skulle alltså redan mot slutet av detta århundrade kunna utsättas för ett helt nytt klimat vilket i betydelse ställer sådant som BNP i skuggan.

Även om utsläppen av koldioxiden upphörde idag skulle följdverkningarna kvarstå ett hundratals år.

Max 1,5 grader

Tidigare var 2 graders höjning den gräns man lyckats enas om vid de stora konferenserna ända fram till 2015 då ambitionen faktiskt blev max 1,5 grader.

Detta mycket tack vare insatser från Stockholms Resilience Center där man liksom EU arbetat för ett stopp vid 1,5 grader. Man måste nämligen räkna med risker för att självförstärkande förlopp och tipping points som kan uppstå vid vissa kritiska värden. För en rapport om ''tipping points'' se www.pnas.org

IPCC beräknade 2014 att om vi med nuvarande utsläppsminskning skulle kunna fasa ut den fossila energin på 25 år, så skulle vi dock bara med 66 procents säkerhet ens klara målet 2 grader!

Utsläppen har stadigt fortsatt att öka och snarare accelererat sedan 2000.

Utsläppen av koldioxid ökar fast de måste minska.

 

 IV

Förbränning av kolhaltiga ämnen 

Kolhög

Alla som eldat en brasa vet att det behövs bränsle, en tändare för att sätta igång det hela, att det blir varmare, att rök bildas och att man kan börja hosta. Om man häller på vatten blir det ånga och kvar blir bara aska. Askan innehåller dock viktiga ämnen som fosfor och mineraler som funnits bundna i veden eller kolhögen och är därför värdefull och borde återföras till växtligheten.

 

Åtgärder för renare luft i närmiljön

Om man eldar i en spis, kamin - eller kakelugn, leder man bort röken genom en skorsten där väggarna blir svarta av sot som delvis beror på ofullständig förbränning. Samma sak kan vi se då vi blåser ut ett ljus och hindrar förbränningen, varvid det plötsligt börjar ryka mer, än då ljuset brann.

Sotet i skorstenen måste då och då skrapas bort och förr ansågs små sotarpojkar särskilt lämpade för detta arbete och jag minns fortfarande hur vi rysande lyssnade då magistern i småskolan läste om Sotarpojken i Milano.

Vid ofullständig förbränning bildas förutom sot också kolmonoxid C0 - som är en giftig gas.

Energi kan aldrig förstöras, men för oss har den användbara energin minskat då veden eller kolet är slut. 
Används ved måste den huggas, staplas och bäras in. Har man kol kräver också det transport och utrymme och för en gasspis måste man dra särskilda ledningar, såvida man inte använder gastuber.
Allt detta slipper man om det finns ett elnät som kan kopplas till en elspis och man slipper både avgaser, transporter och förrådsutrymmen och har dessutom händerna mer fria och inte minst slipper rök.

 

Hälsoproblem

Två skorstenar som bolmar rök

Att eldning gör luften smutsig och ohälsosam det vet alla de miljontals kvinnor som lagar mat över öppen eld. Gör man detta i en hydda med grästak går röken ut genom taket och det kan vara bra för då dödas oönskade larver och insekter, men partiklarna i röken skadar också lungorna på den som eldar. Röken sticker i ögonen, river i halsen och det blir svårt att andas. Många dör i förtid och om människorna fick el vore det en billig åtgärd för hälsan.

Att luften blir smutsig och att smog (smok+fog) bildas det vet också alla de människor som tidigare bodde i det tyska Ruhrområdet och nu i Kina där solen blockeras av sot och dimma.

Den stora smogen i London 1952 med giftig svaveldioxid i luften kostade 12 000 människor livet och i Peking dog 90 000 människor av luften 2013.

Hälsoproblemen av utsläpp från kol-drivna industrier talas det knappast om fast de är större än malaria och nästan lika stora som hiv/aids och tuberkulos. Även hudbesvär samt cancer, stroke, hjärt- och lungsjukdomar följer.

Bruna moln bildas nu framförallt över Asien, men också över södra Afrika och Amazondeltat - länder med ökande befolkningar som nu står för 2/3 av luftens partiklar. Bara svavelutsläppen har ökat med mer än 30 procent i Asien.

På topplistan ligger 13 städer i Indien och 660 miljoner indier beräknas få en förkortad livslängd på 3 år och liknande väntas i Afrika www.afrikaprogresspanel.org/media.

Lungcancer i Peking uppges ha ökat med 60 procent på 10 år och barnen får ibland inte leka utomhus. Från över 20 städer i nordöstra Kina flyr tusentals människor till kusten för att slippa dålig luft. Skolor måste stängas och bilarna köra mindre meddelas det 2016.

Världshälsoorganisationen WHO beräknade 2014 att vart åttonde dödsfall i världen berodde på luftföroreningar.

- Vulkanutbrott sprider också enorma mängder av svaveldioxid och aska i luften varvid temperaturen sjunker. Så skedde t.ex vid utbrottet 1815 på ön Tambora i Indonesien då utsläppen spred sig över världen och ledde till "året utan sommar" i stora delar av Europa.

Askan som innehåller näringsämnen faller ner efter ett par veckor, men svaveldioxiden sprids över världen och blir snabbt en kondensationskärna för vattenångan och bildar dimma, moln och sura regn.

- Atombomber befaras av samma skäl kunna ge upphov till en ''nucleär vinter''. Krig och krigsförberedelser är naturligtvis helt oförsvarliga med tanke på energi och utsläpp. De brinnande oljekällorna i Irak 1990 -1991 släcktes dock snabbt och medförde endast lokala direkta förändringar.

Ekonomi och BNP kommer nu först inte bara i Kina där detta - mot bättre vetande - tidigare har motiverats med att alla länder som blivit rika har genomgått en smutsig fas - "tillväxt med munskydd". De  får nu lära om.

Krav på reningsteknik

Att bygga renare kolkraftverk behövs - med så kallade scrubbers - eller med andra metoder.

För CCS-teknik, Carbon Capture and Storage krävs dock mycket energi och det finns cirka 9000 anläggningar som skulle behöva CCS eller stängas, men det är svårt att finna en ekonomisk lösning på problemet.

Kostnaden för reningsteknik av de 100 värsta kolkraftverken bara i Europa skulle uppgå till cirka 7 miljarder euro och för USA till 9 miljarder dollar. Men observera - där skulle samtidigt kostnaderna för sjukvården minska med 55 miljarder! /Staffan Laestadius, 2013.

Större industrier försöker numera avskilja stoftpartiklar och jämfört med tidigare har man i Europa och USA ofta lyckats rena luften i större städer åtminstone från sot och svavel. I USA, Storbritannien och Sverige är småpartiklarna i luften 6 gånger mindre än tidigare./Johan Norberg, Progress, 2016 s., 108, 117.

I USA har partiklarna minskat mellan 2001 - 2011 och detta gäller både från industri, gruvor och jordbruk och även för stora och medelstora städer samt landsbygden /PRB, 2016.

En ny teknik går ut på att låta ultraviolett ljus träffa titandioxid varvid kväveoxider bildas som i sin tur kan ge näring till naturen.

Vi kan leva utan frihet,
politik och progression,
utan vetenskap och skönhet,
utan sanning och förnuft,
men vi kan inte leva utan vatten och luft.
                                     /Alf Henrikson

Tillbaka till naturen" manade Rousseau som på 1700-talet levde i ett Paris där luften stadigt försämrades, dock inte av bilavgaser, de kom senare.

Vi vill värna om en renare miljö, men vad som menas är inte så självklart som det låter. Den skall helst vara orörd och naturlig anser många och då ses människan alltid som förstörare. När var miljön naturlig och till vilken tidpunkt skall den återställas? Som den var före jordbruket? Före industrialiseringen? Människor tillhör också naturen och behöver plats. Vi behöver både hus, hamnar och vägar., men bättre miljö och energiteknik ligger i allas intresse.

V

Växthusgaser 

Läsaren kanske har märkt att hittills har orden växthusgaser och koldioxid knappast nämnts.

Först har det nämligen gällt att rena luften från smuts och sot, men nu inser vi att de osynliga och luktfria gaser som bildas vid förbränning av kol, gas och olja utgör ett ännu större problem.

Namnet ''växthusgaser'' är egentligen felaktigt eftersom atmosfären inte är sluten utan öppen för vindar.  Dessa vindar kan vi dock inte reglera på samma sätt som man kan öppna fönstret i växthus om det blir för varmt.

Den riktiga växthuseffekten finns alltså i slutna rum utan ventilation som i växthus. Den som suttit instängd i en bil en varm sommardag har känt av effekten. I fortsättningen kommer ändå termen växthusgaser att användas.

 Det kan vara förbryllande att man först eldar upp ved eller kol och ändå får ut en massa kol i luften i form av koldioxid.

I kemin har koldioxiden formeln CO2

C - står för kolatomen som är nödvändig för allt som växer,

O - står för syre som behövs för att hålla sig levande.

I bränslet fanns grundämnet kol - C bundet med väte och andra molekyler. Då vi ger bränslet en kick med en tändsticka frigörs C- atomerna under värmeutveckling som räcker för att ge bredvidliggande bränsle en kick - och  till slut blir värmeutvecklingen så stor att vi får den brasa vi önskat och den värme vi vill åt. Elden består av heta gaser.det.

Vad händer med den frigjorda kolatomen? Den stiger uppåt och snabbt kommer två syreatomer från luften O2 och förenar sig med  kolatomen och bildar molekylen CO2

Förbränning av fossila bränslen som naturgas, kol och olja ökar alltså luftens koldioxidhalt och sedan 1800-talet har ökningen i atmosfären varit markant.

Atomvikten för kol C är 12 och för syre 16. En CO2 molekyl har därför vikten 44 vilket gör att koldioxid är en tung gas. Antalet kolatomer i ett bränsle avgör hur mycket CO2 som bildas vid förbränningen. Bensin och stenkol innehåller t.ex. 90 % kolatomer, brunkol 80 % och trä 50 %. /IPCC.206 Guidelines, tabell 1.4. 

Eldar vi upp 1 ton stenkol kommer därför koldioxiden att väga nästan 3 gånger så mycket. För varje ton kol som forslas till ett kraftverk får vi räkna med att det avges 3 ton koldioxid till luften. Detta är viktigt att förstå om man skall kunna följa klimatdebatten. Själva uppfattar vi ju inte alla dessa CO2 ton som är utspridda i atmosfären, men det rör sig om 6 kilo koldioxid över varje kvadratmeter på jordens yta! Den mängden fördubblar vi nu snabbt och det är knappast långsökt att detta kan få någon sorts konsekvenser.

Torv kan räknas till bränslen på väg att bli fossila och får sammantaget ungefär samma klimateffekter som dessa.

Luftens innehåll

Kväve:       78 %   

syre:          21 %

Summa:    99 %

Återstår: 1 % som består av växthusgaser och diverse partiklar.

Om vi tar en kubik-meter luft skulle alltså cirka 10 kubik-decimeter eller 10 liter bestå av växthusgaser och därav utgör vattenångan minst 9,5 liter. Resten är koldioxid och andra växthusgaser. Det verkar inte mycket, men det finns många kubikmeter luft. Faktiskt svävar tusentals ton som ånga eller vatten över våra huvuden, men detta är inget vi upplever.

Solen strålar in mot jorden och 30 procent reflekteras direkt av atmosfären. Resten blir kvar och absorberas av land och hav. Av den ökande värmen tar jordytan upp 2 procent och haven 90 procent varför havsnivåerna har stigit 0,3 cm per år sedan 1990. Solens bana har under den tiden inte gett ökad instrålning.

Det är faktiskt den lilla procenten växthusgaser - vattenångan och koldioxiden - som reglerar den värme som lämnar jordytan. Hur mycket vattenånga som finns i luften beror i sin tur på temperaturen så att det vid t.ex. plus 30 grader finns ungefär 30 gånger mer vattenånga än vid minus 20 grader. Mängden vattenånga ökar även när koldioxidhalten ökar.

Utan moln och växthusgaser skulle jordens temperatur vara minus 18 grader i stället för plus 14 -15 grader. Växthusgaserna hindrar inte ljuset men hejdar värmestrålningen utåt.

Varför bidrar inte kvävet och syret till växthuseffekten? Detta lär bero på strukturen hos dessa molekyler som förblir symmetriska även då de vibrerar.

Hela klimatfrågan handlar för närvarande om hur vi skall kunna sköta jordens atmosfär så att där finns en lagom mängd växthusgaser. Dessa har bevisligen ökat sedan människan började använda fossil energi och det har man vetat i över 100 år.

Vanligen räknar vi med fyra växthusgaser 

Gaserna har olika vikt och den tid de stannar i luften varierar. Denna eftersläpningseffekt av kvarvarande gaser, särskilt koldioxiden förstärker växthuseffekten i åratal även om utsläppen skulle börja minska redan nu .

Här talar man om en snöbollseffekt.

 

När det gäller gasernas påverkan brukar man jämföra alla med koldioxiden - som fått värdet 1 - och omräkna dem till koldioxidekvivalenter, då man lägger till ett e - CO2e.  Detta e är dock vanligen underförstått i vanliga artiklar. Gaserna mäts i nutid med spektralanalys under kontroll av luftens fuktighet och temperatur.

 

 

•    Vattenånga H2 är i särklass den viktigaste växthusgasen och uppgår till 95-98 %.

•  2   Koldioxid, CO2 finns naturligt i luften och tas upp av växterna. Den bildas när växter förmultnar och kommer från djurs och människors utandning. Framför allt bildas koldioxid då vi förbränner ämnen som innehåller kol vare sig det är fossilt eller kommer från ved och djurspillning och gasen beräknas med 30-40 procent stanna kvar i luften mer än 500 år. /Claes Bernes, En varmare värld, s. 75. Naturvådsverket.

- Utsläppen har ökat från 5 till 35 miljarder ton mellan åren 1950 och 2016 och under de senaste 60 åren är det energisystemen som har släppt ut 80 procent av all koldioxid i atmosfären. /Wimmer. s 96, 98.

- I tidernas begynnelse bestod själva luften till hela 80 procent av koldioxid. Detta gynnade växtligheten, särskilt under den varma perioden Karbon och gjorde att vi långt senare har kol, olja och gas..

Under senaste 800 000 åren har koldioxidhalten aldrig varit så hög som nu.

•  3  Metan, CH4 - hushållsgas, gruvgas, naturgas eller sumpgas finns även den naturligt i luften och är lukt- och färglös och räknas som en kraftig växthusgas. Den har en relativt kort livslängd i atmosfären och är borta på cirka 50 år, koldioxidekvivalenten är 25.

Den utvinns från naturgasfält i bland annat Danmark, Norge och Ryssland. Den naturgas som används i Sverige utvinns från gasfält i danska Nordsjön.

Vid förbränning av metan bildas med syret i luften vattenånga och koldioxid (CH4 + →  2H2O + CO2 under värmeutveckling. Metan har ökat med 100 procent sedan 1800-talet och extra mycket mellan 2005 och 2015. 

•  4  Kväveoxid N0 och kvävedioxid NO2 tecknas gemensamt med NOx finns naturligt i atmosfären men bildas bland annat genom jordbruk och gödsling av jordbruksmark och av biltrafik som går på diesel. Gaserna är giftiga med en koldioxidekvivalent på 298 och livslängd på cirka 114 år och ger även upphov till bildning av ozon i nedre luftlager. År 2015 avled 38 000 människor för tidigt på grund av dieselfordon med utsläpp av kvävedioxid enligt Nature. I Sverige har dessa gaser halverats sedan 1990, men i övrigt stigit med 15 %. /Naturvårdsverket.

Ozon 03 - i lägre luftskikt är skadlig och den fångar upp värmen och har en varaktighet på någon månad och verkar indirekt som en växthusgas. I högre skikt är ozon däremot skyddande mot solens ultravioletta strålning, vilket gjort att livet som först bara kunde klara sig i vattnet, sedan kunde ta sig upp på land. "Av vatten är du kommen."

Dessutom ingår ett sextiotal gaser som svaveldioxid SO och koldioxidekvivalenten 298 vilken leder till försurning. Några har oerhört stor effekt som svavelhexafluorid SF6 som är ända upp till 23 900 gånger så kraftfull som koldioxid och en varaktighet på cirka 500 år. Att minska dessa ämnen borde därför ha hög prioritet.

Särskilt bränslen med höga svavelhalter har ökat sulfatpartiklarna i luften, men dessa sjunker neråt efter några veckor och Sverige har lyckats minska sina svavelutsläpp med 90 procent på senare år.

- Allt det  stoft som finns i luften måste vi också räkna in. Stoftet i luften binder vattenångan och bildar moln som kan stänga in värmen från jorden men även mota inkommande solstrålning.

Stoftet kan vara mindre än en tusendels millimeter och kommer från havssalt över haven samt tungmetaller, planktonrester, bakterier och virus.

- Sotpartiklar drar  till sig solljuset och om de landar på isar smälter dessa fortare och får då en värmande effekt. Numera kommer som nämnts sotet till en fjärdedel från Indien och Kina på grund av ökad förbränning. Sot är dessutom direkt skadligt för hälsan.

De fyra som mest förändrat strålningsbalansen i atmosfären är koldioxid, metan, sotpartiklar och ämnen som bryter ner ozon.

Begreppet ppm

Mängden växthusgaser anges inte i procent utan i miljondelar - ppm - parts per million.

Människor har alltid eldat med ved och dynga och det förindustriella ppm-värdet uppges till - 280 vilket innebär att av en miljon molekyler i luften bestod 280 av koldioxid. Detta värde har varit rådande i  800 000 år., men på senare tid har nu ökningen blivit 2 ppm per år  på grund av att vi använder fossil energi och brukar både åkrar, skog och mark.

-  De senaste 400 000 åren har värdet inte överstigit ppm -300

-  De senaste två hundra åren passerade vi ett tröskelvärde som ligger på - 335 

-  Runt 1990 nådde värdet den gräns som WHO har satt som övre gräns - 350

-  Sedan industrialiseringen har koldioxiden ökat med 35 procent

-  år 2009 var värdet för ppm -387 och år 2015 - 399,4

-  September 2016 var varmast sen mätningar gjorts enligt Nasa med ppm - 404

Senaste gången vi hade ett ppm-värde på 400 under en längre tid var för 100 000 år sedan och då var temperaturstegringen 3 grader och havsytan 20 meter högre.

-  Enligt ekonomen Nicholas Stern är chansen 57 procent - krona eller klave - att stoppa temperaturstegringen vid 2 grader och ppm - 400, ett värde som alltså ligger över den kritiska gränsen.

 Stern bedömer de framtida ekonomiska skadekostnader till 5-20 procent av hela världens BNP. Att förhindra detta skulle däremot bara kräva 1 procent om året av BNP.

-  Världsbanken uppgav år 2012 att vi år 2060 kan vänta en höjning till 4 grader med ett ppm på - 800.

-  Ökningen brukar nu vara 2 ppm/år. I senaste rapporten från IPCC anges att vi kan vänta en temperaturhöjning på 4 grader redan år 2100. Ändå har man inte räknat med riskerna av smältande permafrost med utsläpp av metangas.

I Peking var värdet på ppm - 950 fyra dagar i rad enligt en tidningsnotis år 2013 och årsmedelvärdet var då - 750, men det finns andra kinesiska städer som är värre. Många storstäder med tät trafik har höga värden. Ubåtar tillåts ha ppm - 800 och ett klassrum före rast kan ha ppm - 1000.

Koldioxidutsläppen från olika fossila bränslen kan rangordnas som följer: naturgas, metan - 56, gasol - 63, bensin - 69, lätt eldningsolja - 74, tung eldningsolja - 77, stenkol - 95, brunkol - 101. /Werner s.98.

I en värld med 4 graders höjd temperatur är gränsen för natursystemen överskriden och för människan knappast möjlig att anpassa sig till.

Ofta talar vi om sådant som är reversibelt, som att rena sjöar och luften i städer, men mycket är irreversibelt som klimatförändringarna där det handlar om århundraden, kanske årtusenden även om utsläppen upphörde. Ordet irreversibelt fanns två gånger i en IPCC skrift 2007 och 14 gånger 2014.

År efter år har vi följt hur växthusgaserna ökat, men från Stanford University meddelar professor Robert Jackson på institutionen för Earth System Science att den årliga ökningen 2016 faktiskt tycks ha bromsat in.

Även om detta är glädjande är det inte de årliga utsläppen som är viktigast utan själva den kvarstående koncentrationen i luften och detta är något som vi vanligen inte inser. Även om vi nu slutade släppa ut växthusgaser skulle temperaturen ändå fortsätta att sakta stiga ett par årtionden, en eftersläpningseffekt. Även isarna skulle fortsätta smälta mer än de gjorde före alla utsläpp, då de inte reflekterar lika mycket instrålad värme.

För att ens begränsa temperaturhöjningen med 2 grader krävs 80 % minskning av utsläppen som sen bör gå mot noll till år 2100.

Vad händer med själva koldioxiden CO2 (utan-e)?

Haven som upptar 70 procent av jordens yta är en enorm koldioxidsänka för den tunga gasen som så småningom sjunker neråt.

 

 

 

 

III

Vi behöver utveckla energikällor som är både förnyelsebara och klimatvänliga och dessutom så billiga att de kan ersätta fossila bränslen. Se vidare avsnitt VI, Tillgångar och handel med  fossil energi  och VIII, En energirevolution har börjat.

Energi från sol, vind, vattendrag, vågor, tidvatten, berg- och jordvärme har alla fördelen att aldrig ta slut.

 

Hela vår kultur påverkas alltså i hög grad av den sorts energi vi använder. Utan fossil energi kommer vi att behöva fler robotar och med ökad digitalisering kommer många människor att bli arbetslösa, samtidigt som nya arbeten skapas. Många kommer att behöva understöd eller rent av en arbetsfri medborgarlön. Detta förutser den sydafrikanske ingenjören Elon Musk med bilen Tesla och Bill Gates som vill föreslå en skatt på fossil energi.

Själv önskar jag att sådana arbeten som ger möten mellan personer och gör dem beroende av varandra får kvarstå. Det gäller t.ex. butiker, banker, resebyråer, delar av transportsektorn samt skola, vård och omsorg. Hur skall annars moral och ansvar fostras.

Mahatma Gandhi var en gång en europeiskt klädd gentleman, men på sin ålder demonstrativt försedd med en spinnrock och indiskt klädd. "Om det finns fler armar än det finns arbeten är industrialiseringen av ondo."

Låt oss nu fortsätta med den nya epoken som även förändrades genom elektricitet.

Elektricitet

''Det vita kolet'' utvecklades först på 1800-talet och Stockholms slott fick el år 1880. Elen var i början en nymodighet som "ej kunde vara Guds mening"- samma sak som gällt många innovationer. Det är förunderligt att redan efter hundra år ungefär fyra av fem hushåll i världen kan använda elektricitet. För 2012 meddelas att 85 procent av världens befolkning hade tillgång till el. /Population Reference Bureau, 2016.

Vanligen kommer elen från stora kraftverk som eldas med billig stenkol eller brunkol. Först hettas vatten upp så att det förångas och ångan leds till en turbin som driver en generator som börjar producera el.

För första gången sedan den industriella revolutionen har Storbritannien 2017 klarat sin elförsörjning i ett helt dygn utan att använda kol enligt BBC

Om varje glödlampa skulle ersättas med ett stearinljus eller en fotogenlampa och all värme komma från brasor skulle vi bli sparsamma.

- Veken i en fotogenlampa ger bara 1/5 av det ljus som fås med samma energimängd i en gammal 100 Watt-lampa.

- Den nya LED lampan är en glädjande uppfinning med en livslängd på 100 000 timmar mot den vanliga glödlampans 1000 timmar. En LED lampa behöver bara 10 W för att ge samma ljusstyrka som en glödlampa på 60 W. Bakomliggande forskning har belönats med nobelpris.

Av elen använder vi cirka 10 till 12 procent för belysning i bostäder.

Under förra århundradet fördubblades elkonsumtionen i USA vart 12:te år och hushållen förbrukar mer el per månad än vad deras far- och morföräldrar gjorde på ett år. Även om avbrotten blivit färre blir de värre då de inträffar. Tyvärr kommer än så länge nästan hälften av elproduktionen från kol. /www.good.isGood

Vitsen med el består i att den är mindre brandfarlig och framför allt lätt att transportera och därför kan produceras centralt i stora anläggningar och sedan föras vidare. Inom EU vill man framför allt satsa på gränsöverskridande handel med el genom att bygga ut näten, där Sverige redan är sammankopplat med Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Polen. Forskning om ännu bättre ledningsteknik pågår där man troligen kommer att nyttja tunna kollager - grafen - en uppfinning som också fått nobelpris.

Kärnkraft

Kärnkraft

Även kärnkraft ingår i den nya epoken

och här används varken fossil energi eller förnybar grön energi.

En 3:e generation av kärnkraftverk är igång och en 4:de väntas till 2030.

Först kommer jag att beskriva vad som väntas och som källor har jag bland annat använt Illustrerad Vetenskap, 2016 och Den gröna bubblan, 2014 skriven av dansken Per Wimmer som själv liksom Bill Gates är en framgångsrik investerare och har lagt pengar i projektet.

Varför använda 50-talsteknik när forskarna har arbetat fram bättre? Projekt med torium i stället för uran pågår i Frankrike och även i både Kina och Indien där man har gott om torium, men ont om uran. Grundämnet torium upptäcktes av Jöns Jacob Berzelius som uppkallade det efter asaguden Tor och nu har Thor Energy i Norge startat ett testprogram och eventuellt pågår ett sådant även i Japan.

Med den 4:e generationen skulle Sverige varje år kunna ersätta 3 800 ton uran med 15,3 ton torium. Endast 5000 ton torium skulle räcka för världens ström under ett år och man har funnit hela 2,6 miljoner ton.

Fördelarna med 4:e generationens teknik skulle vara stora:

•  Kärnavfallet kan förbrännas och behöver inte slutförvaras

•  Torium kan användas tills det nästan är helt uttömt och blir därför 200 gånger effektivare än uran.

•  Kärnreaktorerna behöver inte arbeta under högt tryck. De nuvarande är som tryckkokare som måste kylas med vatten och om detta inte fungerar blir det explosion.

•  Om systemet i de nya reaktorerna slutar fungera, stannar reaktorn helt enkelt av.

•  Mindre säkerhetsanordningar krävs och de blir därför billiga.

•  Slutligen kan torium inte användas för militär teknik.

Man skulle också kunna satsa på mindre reaktorer som redan finns för ubåtar. Traditionella kärnkraftverk kan ha kapacitet för 1000 megawatt, men för små städer och industrier räcker det ofta med 10 - 300 megawatt vilket skulle göra det lättare att locka investerare. Det federala energidepartementet i USA har nu satsat 452 miljoner dollar för att ta fram små kärnkraftverk.

Eftersom det krävs en hel del ytterligare forskning för att torium skall kunna ersätta uran har Schweiz och Italien infört ett tillsvidarestopp för nya kärnkraftverk.

Redan nu byggs kärnkraftverk som kan använda bränslet 100 gånger effektivare och man kan återanvända det flera gånger om och det lilla avfallet behöver bara bevaras i 100 år. Svenska Leadcold som i år fått 150 miljoner i finansiering från Indien, är ett företag som står för den nya utvecklingen.

Med den 3:e generationens teknik har man dock i Finland börjat bygga världens största kärnkraftverk vid Bottenviken, Olkiluoto för 1 600 megawatt. Konstruktionerna har redan visat brister. Det har tagit längre tid och blivit dyrare än beräknat, varför man tar in finansiering från Rysslands Rosatom. Oppositionen är stor i Finland och från en del i Sverige.

Storbritannien har sagt ja till nya Hinkley Point med franskbyggda reaktorer för 200 miljarder kronor finansierat av Frankrike via den franska energifirman EDF och Kina. 

Det har dock varit fortsatt tyst om denna nya kärnkraftsteknik.

Nuvarande kärnkraftverk                             (Sök tillstånd för bilden)

Världens kärnkraftverk

Det fanns 438 kärnkraftverk i 30 länder år 2005.

Det första kärnkraftverket byggdes i USA redan 1960. Där finns gott om bränslet uran, men det krävs möjlighet till slutförvaring av radioaktiva ämnen som plutonium i 100 000 år. Detta gäller alla de kärnkraftverk som nu är i bruk. Ett stort ansvar har därmed lagts på kommande generationer.

Arbete har pågått med att få fram säkra metoder att förvara de radioaktiva resterna med t.ex. kopparkapslar som omsluter bränslet sedan det först omslutits av gjutjärn.

Enligt internationella konventioner skall alltså även i Sverige "slutförvaret etableras av de generationer som dragit nytta av kärnreaktorerna och utformas så att det efter förslutning förblir säkert utan underhåll eller övervakning."[4]

Av världens totala energiförsörjning står nu kärnkraften för 5 - 6 %, men väntas bli nästan dubbelt så stor 2030 jämförd med 2010 enligt World Nuclear Association. Enligt IPCC skulle elproduktion från kärnkraft blir 2 till 3 gånger större år 2050.

Ett kärnkraftverk kan producera energi motsvarande 500 000 fat olja per år.

Kärnkraftverk byggs både i Kina, Ryssland och Indien samt som nämnts i Finland och England.

Kärnkraft och säkerhet

Näst efter vatten och vindkraft är kärnkraft det renaste sättet att producera el, enligt en utvärdering av FN:s klimatpanel 2011. Kärnkraft och vattenkraft står för 80 % av Sveriges elförsörjning år 2017. se www.mfk.nu

Kärnkraften är en effektiv och billig baskraft, vanligen säker i drift och utan koldioxidutsläpp och uranet utgör bara 10-15 procent av de löpande kostnaderna medan bränslen som olja och gas är dyrare.

- Risker med kärnkraft består av olyckor och sabotage med utsläpp av radioaktiv strålning.

- Olyckor i kärnkraftverk sker och får då betydligt större uppmärksamhet än alla de gruvolyckor som skördar flest offer.

Mätt i antal dödsoffer per gigawatt och år, är kärnkraften säkrast, oljan farligast och därefter kommer kol enligt forskning inom EU-kommissionen.

Hittills har vi haft 8 härdsmältor i världen. Begreppet strålning har något spöklikt över sig och vi är vanligen okunniga om den ständiga radioaktiva strålning som kommer från naturen, solen och kosmos. Vi är alltid utsatta, men i olika grad i olika trakter och då vi flyger eller undersöks med röntgen utsätts vi för extra doser. 

Det har gått 30 år sedan olyckan i Tjernobyl i Ukraina 1986. Ett område på 3 mil runt kraftverket är nu avstängt för människor. Det hölje som omedelbart byggdes över platsen håller på att vittra och 46 länder har bidragit med 14 miljoner och byggt en ny sarkofag under ordförandeskap av Hans Blix.

Djur och växter tycks frodas trots att radioaktiviteten på sina ställen är tusen gånger det normala. Vid en forskningsinstitution 5 mil från området söker man studera t.ex. eventuella genförändringar hos olika organismer samt deras försvarsmekanismer.

Japan

Hade vinden vänt vid katastrofen 2011 hade man måst utrymma drygt 36 miljoner människor från Tokyo fastän staden ligger 20 mil från reaktorerna. Antalet dödsoffer - 28 000 berodde knappast på strålning utan på tsunamin. Japan satsar nu 730 miljarder kronor på miljö och energiteknik sedan alla kärnkraftverk tillfälligt stängts av för inspektion. Landet är dessutom ett ömtåligt område för kärnkraft då inte mindre än tre tektoniska plattor rör sig utanför kusten.

Tyskland 

Efter olyckan i Japan 2011 beslöt Angela Merkel, docent i fysik, att stänga alla deras 17 kärnkraftverk till år 2022. Redan tidigare hade Tyskland vunnit vår aktning för sina insatser med forskning och produktion av solpaneler och vindkraftverk. Tyskland är trots detta världens fjärde största industrination med 8 procent av världshandeln. Befolkningen har dock fått markant högre energipriser, där en kalkyl kommit fram till ett värde på 20 euro per månad under senaste 25 åren.

Nu tvingas Tyskland använda mer kolkraft och diskuterar att behöva bryta mer brunkål. Import av el pågår från Frankrike som har 59 kärnkraftverk och låga utsläpp av koldioxid. Sedan 2009 har deras koldioxidutsläpp legat kvar på 11 ton per capita.

Sverige

Många äldre reaktorer kommer att behöva stängas. Vi är dock världens tionde största kärnkraftsland och beslutet om kärnkraft sågs en gång som en kort frist, så att vi under tiden skulle hinna utveckla andra former för energi. Vårt äldsta kraftverk kommer att stängas 2017.

Sveriges el kommer idag till 80 procent från kärnkraft och vattenkraft och vi exporterar mycket el till Danmark, Finland och Tyskland. Trots att industrins förädlingsvärde blivit sex gånger större släpper vi inte ut mer växthusgaser än på 50-talet. Hela vår elproduktion står bara för 5 procent av våra utsläpp framhåller Arne Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik. Dock har vi förlagt en del energikrävande produktion till andra länder.

På grund av de höga skatterna på kärnkraften har man hotat att stänga 4 stycken i förtid till år 2020. Skatten ger sammanlagt 4,5 miljarder per år vilket är 30 procent av driftskostnaderna per reaktor. Om den höga beskattningen fortsätter skulle även de återstående 6 kraftverken stängas. Regeringen har slutligen år 2016 beslutat att under två år fasa ut skatten på kärnkraften.

Om vi i förtid stänger några av kärnkraftverken i Sverige skulle vi inte kunna reducera koldioxidutsläppen med 20 miljoner ton årligen. Detta motsvarar utsläppen för samtliga bilar, lastbilar och flygplan. En fjärdedel av våra kärnkraftverk kommer att stängas av åldersskäl och frågan blir vad de kommer att ersättas med.

Trots allt är det dyrbart att bygga kärnkraftverk och kanske kommande solkraftverk blir billigare. Sol- och vindkraft har utvecklats kraftigt och blir alltmer konkurrenskraftig. År 2015 kommer vindkraften på tredje pltas i vår elproduktion./Staffan Engström.

............

Energi genom fusion, sammanslagning av atomkärnor är en metod som skulle ha stora fördelar och vars framtid inte längre ligger 50 år framåt i tiden. I Kanada pågår forskning som väckt stort internationellt intresse.

...........

Genom åren har samma kretsar som arbetat med kärnteknologi också varit de som varnat och gett upphov till både Pugwashrörelsen, fredsrörelser och alla de miljörörelser som vuxit fram sedan 60-talet.

- Den gamle miljökämpen James Lovelock med Gajahypotesen hävdade dock redan 2004 att kärnkraften är det enda logiska alternativet till kol och olja. Riskerna kan inte jämföras med konsekvenserna av global uppvärmning.

- Somliga, som den kände miljöaktivisten Mark Lynas, visar i sin bok Guds utvalda art, 2011 hur även han nu börjat bli positiv till kärnkraft.

- En tredje förespråkare är James Smith som verkar för en koldioxidsnål ekonomi. Han var tidigare ordförande för brittiska Shell och även för Carbon Trust. Han som många andra visar att vi behöver en blandning av olika energitekniker, där de tre bästa metoderna skulle vara vindkraften som dock är osäker, geologisk lagring av koldioxid som är dyr samt kärnkraft som är säker och billig.

Familjen med hemgjord energi

Då svenskarna röstade om kärnkraft skulle införas eller inte år 1980, var man redan i full gång med ett omtalat energiprojekt i liten skala. Makarna Inga och Olof Tegström i Härnösand lyckades med kommunens och andras hjälp bygga ett hus, där värme, el och familjens bil drevs med vindkraft.

Projektet kallades WELGAS - WindElectricityGas. Jag citerar ur Martin Hultmans bok Den inställda omställningen. Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991, 2015, s 16.

"Först var det vindkraftverket som samlade in rörelseenergi och omvandlade denna till elektrisk energi. Den elektriska energin omvandlades i sin tur till vätgas med hjälp av en reversibel bränslecell som kördes som elektrolysör vilken delade vattenmolekylerna. Vätgasen omvandlades genom förbränning till rörelseenergi i bilen respektive värme i spisen."

Självklart krävdes diverse justeringar innan huset kunde demonstreras och tiotusentals personer kom på besök och skrev med entusiasm om försöket. År 1986 hade projektet gett 608 000 liter vätgas, varav 200 000 liter gått till bilen -200 mil - och resten till spisen. Speciellt bilen intresserade många och då den ibland krånglade påverkades intresset.

Visionen och förhoppningarna om decentraliserade system med förnyelsebar energi var stor på 80-talet, men industrivärlden och en del politiker önskade storskaliga projekt. Därför blev det kol och kärnkraft som kom att bestämma inriktningen.

Visionen om närdemokrati, småskalighet och förnyelsebar energi var därmed tystad från 90-talet och en tid framåt - men inte för alltid.

Vätgas som energikälla

Vätgas - knallgas - Här liksom kärnkraften varken fossil eller "grön."

Väte är världens vanligaste grundämne. Det är lättantändlig och utan lukt och smak. För det mesta förekommer det bundet med andra ämnen som syre i vatten. För att frigöra vätet åtgår energi och metoderna har varit dyrbara. Å andra sidan frigörs energi då väte åter förenas med syre.

Redan mot slutet av 1700-talet lyckades man frigöra vätet och kunde då få en luftballong att stiga till väders.

I princip kan vätgasen framställas ur alla möjliga föreningar, men den finns inte naturligt tillgänglig utan måste alltså framställas och då i allmänhet ur fossil metangas. Vätgas används inom kemin och t.ex. för konstgödsel samt för att lagra sol- och vindkraft.

I Japan anser Toyota med bilen Mirai 2014 att för kommande generationer kommer vätgas att vara bränslet, då det är lätt att lagra i bränsleceller. Mirai betyder framtid.

I Kina finns också intresse för vätgas.

I Amerika  har däremot energidepartementet slutat finansiera både forskningen och vätgasekonomin från år 2010 då den anses för riskabel och dyrbar.
 
I Sverige försöker man också forska om billigare metoder, inte minst genom organisationen "Vätgas Sverige". Såväl fotosyntes som elektrolys används för att frigöra vätet som sen lagras i bränsleceller - en sorts batterier - vilka kan användas för el och värme.
 
Ett företag i Göteborg har skapat bränsleceller, PowerCel S3 som nu prövas i samarbete med Schweiz. En lastbil med bränsleceller på taket släpper endast ut vattenånga. Schweiz kommer att bygga ut sitt nät för vätgas om testningarna håller.
 
Sandviken har 2017 blivit landets fjärde stad som kan erbjuda tankning för vätgasbilar.
Av solel kan vätgas produceras ombord på havens stora fartyg och lagras i bränsleceller som sen kan driva båten. Metoden kan bli en stor ersättare för råolja, bensin och diesel och dessutom är den fri från vibrationer och ljud. Redan nu installeras bränsleceller på ett forskningsfartyg avsett för Arktis.

................

Genom kol, gas olja och kärnkraft har livet revolutionerats för många människor - inte minst friheten att förflytta sig med allt ifrån personbil till flyg.

Kort sagt har många fler människor kunnat klara livet på jorden tack vare fossila bränslen. Dessa och kärnkraften har tillsammans med medicinsk och teknisk utveckling bidragit till att fyrdubbla världens befolkning på hundra år och att sedan 1950 tiodubbla världens ekonomi. Vi kan förundras!

”Illa skötte jag mig i kosmos i går,
jag levde ett helt dygn och frågade inget, och                                              förvånades inte över något.”

/ Wislwa Szymborska, poet

VI

Energibrist i fattiga länder

Nästan 2,9 miljarder människor behöver mer och bättre energi. Annars får de i stort sett använda den vanliga muskelkraften från djur och människor samt ved och dynga som bränsle. Här behöves nya energislag då människorna både blivit fler och behöver högre levnadsstandard.

Öppen eld

Matlagning över öppen eld gäller för 2,7 miljarder människor och ett lerkärl över öppen eld drar 8 gånger så mycket energi som en kastrull av aluminium över en gaslåga /IEA, 2014.

Tekniker har tagit detta på allvar och arbetat fram en spis för fattiga människor som är enkel att bygga och kan monteras lokalt. Olika bränslen kan användas och åtgången liksom utsläppen av koldioxid minskas avsevärt.

Elektricitet saknades ännu för många människor., men förbättringarna går fort både i Östasien och i Nord- och Sydafrika. I länder söder om Sahara är dock fortfarande 600 miljoner människor utan el.

Nu finns en kombinerad lampa och mobilladdare som drivs med solceller och snabb utveckling pågår.

Bristen på användbar energi i fattigare länder har man förbisett både när det gäller bistånd och FN:s tidigare millenniemål. Efterfrågan på kol, gas och olja ökar i Asien och Afrika och biomassa som ersättning skulle aldrig räcka till.

Bioenergi - förnybar- men kolhaltig

Bioenergi var världens viktigaste energislag fram till 1800-talet och det mesta kom från skogen. Av bioenergi fick vi både ved, hus, bohag, skor, kärror, tjära och papper. 

Fortfarande kommer 9 procent av världens energi från skogen där även restprodukter och avfall är viktiga, men även bioenergi innehåller kol eftersom växter´lever på´ koldioxid.

Sverige

Första hälften av 1800-talet exporterade Sverige 137 000 tunnor tjära och träkol från milor. Sedan kom sågade trävaror och från 1920 pappersmassa och kemiska produkter som tallolja och etanol.