10  Livsmedel, Stadsbor

 

                                 Det globala bordet

Det globala bordet

Författaren Jonathan Safran Foer inbjuder oss till en överblick i boken Äta Djur, 2009.

Rubriker:

I

Vårt dagliga bröd

Det globala matbordet

Den gröna revolutionen

II

Fetma och felnäring

Näringsämnen

III

Produktion av kött

      Djuren i fabrikerna

      Människorna i köttfabrikerna

Snabbmatskedjor     

Köttindustrins följder

 IV   

Vad vore hållbart för miljön?

Alternativ uppfödning

Vegetarisk kost och hälsa

Ekonomiska vinster

Förändringar

V

Sveriges självförsörjning

       Kunskaper A och O

Litteratur

I

Bilden ovan visar att om 10 personer fick representera världens människor skulle en av dem klaga på att han ständigt var hungrig, drygt två över att de var för feta, knappt hälften skulle vara vegetarianer av övertygelse eller för att kött vore för dyrt, en skulle vara vegan och anse att man inte ens får äta ägg och slutligen skulle två ha störst bekymmer med att få rent dricksvatten.

Vårt dagliga bröd

Förr skaffade man vanligen maten själv och pengar sedan, nu är det tvärtom för de flesta. Mat är en handelsvara som inte bara beror på tillgång och efterfrågan utan på priser som snabbt kan ändras av spekulanter på olika börser.

Mat är inte en vara vilken som helst:

"Vem som äter mat med vem och vem som inte äter och vem som serverar och vem som låter sig serveras. Det är storpolitik avgörande för världens framtid.
Men hur vi äter, snabbt eller långsamt, tacksamt eller otacksamt, lagom eller glupskt, ensam eller tillsammans, är också storpolitik, det är själens egen statskonst"                                     / Anita Goldman, 2011.

Mat står för kultur, vanor och identitet. Via måltider gynnas vår sociala förmåga med samtal och överföring av normer mellan generationerna och kunskap sprids om själva maten, varifrån den kommer och kanske även om matvanor i andra kulturer.

Numera vet vi vanligen inte vem som har producerat maten, fraktat den, sålt den, tillagat den eller serverat den och maten har då förlorat en del i socialt värde.

Tillgång på mat i ett historiskt perspektiv

Här är källan Johan Norbergs bok Progress, 2016.

Hungersnöd har varit vardagsmat, om man så får säga. Frankrike hade t.ex. på 1000-talet 26 perioder av hungersnöd och under de efterföljande seklen kom det 2, 4, 7, 13, 11 och 16 hungerperioder.

Åren 1695 och 1697 var det kallt i många länder och i Sverige svalt en av femton ihjäl och i Finland var det ännu värre. För 200 år sedan kunde 20 procent inte arbeta i England och Frankrike på grund av fysisk svaghet.

Undernäring inverkar både på människans kroppslängd, motståndskraft mot sjukdomar, antalet levnadsår och på utvecklingen av hjärnan särskilt hos barn där de undernärda i världen var 50 procent 1945 mot 13 procent idag.

- Kommunismen med kollektivjordbruk och krig beräknas ha gjort att 40 miljoner människor svalt ihjäl bara i Kina.

- Demokrati gör däremot att politikerna fruktar hungern och vidtar åtgärder, då de är beroende av människornas röster, framhåller ekonomen Amartya Sen.

Den gröna revolutionen

En fenomenal utveckling skedde från 1800-talet tack vare ökad upplysning, kunskap, teknik, äganderätt och handel, men den kom inte av sig själv.

Norman Borlaug, En agronom i Iowa med rötter i Norge, arbetade metodiskt och ihärdigt i ett provområde i Mexiko, där han på tjugo år lyckades få fram sex gånger så stora skördar som 1944. Dessutom kämpade han för att Indien och Pakistan skulle få bättre utsäde vilket ledde till sju gånger högre skörd än året 1965. Tillgång på vatten, konstgödsel och ett stabilt klimat var förutsättningar för den gröna revolutionen.

Då han mottog Nobelpriset 1970 nämndes att han var den ende i världen som kunnat rädda en miljard människor och dessutom bidragit till att många skogar kunnat få stå kvar, nämndes .

Tack vare Haber-Boschmetoden som beskrevs i kap 3, kunde man från början av 1900-talet omvandla vätgas och luftens kväve till ammoniak vilket ingår i konstgödsel och snart kunde processen ske i industriell skala. Dock krävs starkt tryck och hög temperatur.

Bättre utsäde av ris, majs och vete samt konstgödsel gjorde att maten till och med ökade snabbare än befolkningen - dock med fortsatt hunger. Malthus förutsägelse om att maten inte skulle räcka till, kom på skam liksom Paul Erlichs tro att matbrist väntade inför en "befolkningsbomb".

Den odlade marken ökade med 12 procent mellan 1961 och 2009 men gav 300 procent högre avkastning och nästan samtidigt dubblerades världens befolkning från 3,5 till då 7 miljarder. 

I industriländerna behövdes tidigare 25 dagsverken för att skörda 1 ton säd, mot senare 1 man som klarade det på 6 minuter. Att mjölka 10 liter brukade ta en halvtimme mot senare bara 1 minut. Man kunde flerdubbla sina skördar även med hjälp av mekanisering och fossil energi och kunde faktiskt producera för mycket mat

Stora lager byggdes upp och fick exportera. Då OECD-länderna dessutom subventionerade sina jordbruk och kunde exportera till dumpade priser kunde fattiga länder inte konkurrera och många småbrukare slogs ut vilket gjorde att landets egen produktion minskade.

Efterräkningar

Tyvärr kommer nu uppgifter om läckage av viktiga ämnen, utarmade jordar och sjunkande nivåer på grundvattnet och världens befintliga globala lagerhållning idag skulle bara räcka till konsumtion för cirka ett kvartal. /Min referenslitteratur är här bland annat: Maten och makten. Hur ska den nya världen mättas? Red. Christer Isaksson, 2012.

Ojämn fördelning av maten råder i världen dels på grund av prissättning och dels på grund av att gynnade nationer använder odlingsmark för köttproduktion. Mark används även för ökad stadsbebyggelse.

Hälften av världens spannmålsproduktion går nu till djurfoder. Kor kan förvandla cellulosa till kött och efterfrågan ökar från en växande medelklass som kan betala. Vidare används spannmål, majs och sockerrör för att göra drivmedel av spannmål som hade kunnat livnära 3,5 miljarder människor.

Hunger och matpriser är ofta motorn i många politiska oroligheter och upplopp.

Livsmedelsförluster

Förluster tillkommer vid produktion, skörd, lagring och förädling. Skadedjur som råttor och insekter tillfredsställer sina behov och mängder av mat ruttnar bort i brist på kylanläggningar och transportmedel.

Mat måste torkas, kylas, frysas, lagras, förpackas och transporteras. Allt kräver organisation, infrastruktur och energi.

Matsvinn på grund av att mat slängs i den rika världen uppgår till cirka 30-50 procent. Det vi slänger motsvara vad som produceras i Afrika söder om Sahara. Bara i Sverige slänger vi cirka 80 kilo fullt ätbar mat räknat per person och år enligt Naturvårdsverket - vilket tidigare hade varit helt omöjligt. Det är dock inte hemmen som står för det största svinnet utan det sker i andra led. I mitten på 50-talet tog vår mat en tredjedel av inkomsten mot endast en dryg tiondel idag.

Stockholm Stadsmission öppnade 2016 en matbutik där man kunde räkna med att 200 ton överskottsmat skulle tas tillvara. Ett annat initiativ är restauranger som säljer sitt överskott vid bestämda tider för avhämtning och till ett reducerat pris.

"Think, Eat, Save" var mottot för en världsomfattande kampanj som FN drog igång år 2013 för att motverka ett globalt svinn på 1,3 miljarder ton mat. "Köp klokt, laga väl och ät upp allt"!

  Världen i negativa tal:

•  två nya miljarder människor väntas till 2050

•  jordbruket använder minst 70 % av allt färskvatten

•  torrkatastrofer drabbar olika områden där t.ex är Afrikas Horn är utsatt

•  Kina och Indien står för 40 % av världens befolkning men har 20 % av odlingsmarken

•  av Afrikas bördigaste jordbruksmark kontrolleras cirka 15 % av utländska aktörer, särskilt Kina, Indien och Gulfstaterna samt fortsättningsvis av de gamla kolonialländerna

•  världens odlingsareal väntas inte öka – utan minska genom asfaltering av vägar och stadsbebyggelse

•  hela livsmedelskedjan inklusive transporter står för 30 % av världens energiförbrukning och

•  livsmedelskedjan står för 20 % av världens utsläpp av växthusgaser

•  världens fattigaste är 500 miljoner småbönder - de flesta kvinnor. Dessa producerar dock mat för två miljarder människor.

•  världens livsmedelslager står på rekordlåga nivåer

•  jordbruket står för 45 % av det kväve som hamnar i Östersjön.

Världen i positiva tal

I ett historiskt perspektiv kunde en minst lika lång uppräkning göras på förbättringar som skett.

Exempelvis har småbönder fått stöd i Kina, Indien, Vietnam, Sydkorea och i Malawi där  avkastningen ökat avsevärt och fattigdomen minskat. Samma sak gäller Etiopien, Filippinerna och Brasilien.

II

Fetma och felnäring

Fetma

Hunger och fetma går sida vid sida. Se http://www.eatforum.org/article/rebooting-the-food-system. Se även WHO-Obesty and overweight för uppföljning.

När klassas man som fet? Om man dividerar kroppsvikten i kilo med kvadraten på kroppslängden i meter (kg/m2) och svaret blir högre än 25 räknas man som överviktig. Blir värdet över 30 klassas man som fet i medicinsk mening och detta mått MBI används av WTO.

Man har undersökt 186 länder och år 2014 hade Kina då 90 miljoner feta och gick om USA som hade 87 miljoner och även på många söderhavsöar har fetman snabbt ökat. USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Irland och Nya Zeeland har ökat mest medan Nordkorea och Japan står kvar på tidigare nivå.

Det fanns det 700 miljoner feta i världen varav 108 miljoner var barn. och sedan 1980 har fetman dubblerats i 73 länder. / New York Times, The New England Journal of Medicine, 2017.

Fetman ökade först bland amerikaner och sedan snabbt i övriga länder som övertog deras livsstil, detta oavsett kön, ålder, ras och utbildningsnivå och detta har skett under en enda generationen. Man rör sig mindre och äter både mer och framför allt olämplig mat.

Många  äter helt enkelt vad de kan få tag på och faller för frestelser och snabba kalorier. Fetman i världen har nu blivit ett större problem än alkoholen.

Mellan åren 1975 och 2014 uppges att för männen har de feta i världens ökat från 3,2 till 10,8 procent och för kvinnor från 6,4 till 14,9 procent och totalt från 105 till 641 miljoner människor.

Även bland barn ökar fetman vilket är kritiskt för utvecklingen av hjärnan vilket inte går att åtgärda senare. Enligt WHO var mellan 22 0ch 25 procent av de svenska barnen överviktiga för några år sedan.

Att vara tjock kan idag vara tecken på fattigdom och felnäring, men kunde förr i tiden ibland ses som tecken på välstånd och en viss fyllighet brukar uppskattas inom konsten.

På min anmoders tid var expertråden få
om en fettsnål och nyttig diet

Så min anmoder mumsade gladeligt på
och blev således ganska så fet.

Detta gjorde min anfader ganska så nöjd
och han prisade Gud, ty han fann
min anmoders hull
var en källa till fröjd.
Ja så makalöst korkad var han.

    / Holmberg

När det gäller hälsa kan minst 40 procent av all den mat som finns i en större svensk livsmedelsaffär ifrågasättas enligt professor David Ingvar i boken Hjärnkoll på vikten, 2012.

Har feta människor dålig karaktär? I åratal har man rekommenderat mindre mat och mer motion utan framgång. Vi föds med olika gener och kroppskonstitution och vi påverkas på ett avgörande sätt redan i moderlivet enligt senaste rön. Forskning pågår och har bland annat kunnat påvisa att våra hormoner reagerar olika hos normala och feta personer - som alltid känner sig småhungriga och aldrig riktigt mätta.

En av de viktigaste dödsorsakerna bland västerlänningar är nu fetma som sätts i samband med hjärt och kärlsjukdomar, diabetes, cancer, demens, gallsten, blindtarmsinflammation och förstoppning. Nästan 30 procent av alla vuxna i världen hade för högt blodtryck och närmare 10 procent hade diabetes enligt världshälsoorganisationen år 2012. Från Kina kommer nu larmrapporter om diabetes i städerna och sjukvården går redan på knä trots att 60 procent av de sjuka med diabetes ännu inte beräknas vara upptäckta.

Förr fann man inte dessa sjukdomar i nämnvärd utsträckning, däremot andra som marasmus och kwashiorkor som beror på proteinbrist. Infektionssjukdomarna har däremot minskat.

Sjukvårdskostnaderna för fetma var 2 miljarder dollar per år i USA där man samtidigt lade ut 33 miljarder på bantningskurer år 2001. I Storbritannien kostar fetman mer än eldsvådor och polisväsen sammantagna. Fetman och dess följder ses som en ny folksjukdom och alltså med dyrbara kostnader för samhället.

Det senaste är att maten även påverkar den psykiska hälsan. "Tarmen är vår andra hjärna" och forskningen har tagit fart med över 19 000 studier sedan 2015.

Nyligen räknade institutet för Global burden of disease  med att 542 miljoner människor lider av depression och ångest och om man lägger till missbruk stiger siffran till 1,1 miljarder.

En gemensam världskampanj för en matrevolution har dragits igång av:

- World Food Programme, WFP  - FN

- EAT Foundation, EAT Gunhild A. Stordalen och

- Food Foundation, JOFF - Jamie Oliver, "Den nakna kocken".

Bland annat arbetar man för att maten i skolorna, som ofta den enda lagade mat som serveras barn, skall vara lämplig, utan för mycket socker och att barn skall lära sig både att odla och laga mat.

Kunskap om vilken mat kroppen behöver och varifrån den kommer borde ingå redan på skolschemat. Man har insett att skolbarn även i högt civiliserade länder inte får de näringsämnen som krävs och att många vuxna inte kan laga näringsrik mat fast de skulle ha möjlighet. Kampanjer för bättre mat, både för skolbarn och åldringar, i hemmen, på sjukhus och institutioner har kommit igång på en del håll, då vi har bättre kunskaper och högre pretentioner på ett liv i hälsa.

För affärsmän öppnas stora möjligheter att bekämpa fetma och undernäring. De kan påverka lantbrukarnas produktion, förhindra tomma men lockande kalorier och därmed påverka både hälsa, djurhållning och avskogning till gagn för människor och klimat.

Näringsämnen

Kroppen behöver bland annat kolhydrater, fett och proteiner.

Socker är en kolhydrat och hjärnan lever nästan enbart av den enkla sockerarten, druvsocker, glykos, inte att förväxla med fruktsocker, fruktos. Under evolutionen har det varit en ständig kamp att förse hjärnan med detta socker som vi nu får långt mer än vi behöver. Reservdepåer för socker behövs för musklerna men de töms inte om vi sitter stilla. WHO rekommenderar därför att vi sänker intaget av socker till 5 procent av det totala energiintaget som för många i världen uppgår det till 20 procent.

Fett är inte längre farligt som vi fått lära oss. Men det är skillnad på fett och fett.

Olika åsikter finns om huruvida mättat fett är nyttigt eller inte. Mättat fett har härdats för att bli fastare och bekvämare att handskas med för industrin och det ingår i fet mjölk, fil, smör och ost, diverse charkuterivaror samt i t.ex. choklad, glass och bakverk.

Däremot är fleromättat fett  entydigt nyttigt och det finns bland annat i oliv- och rapsolja, avokado och nötter m.m. När det gäller fetterna Omega-3 och Omega-6 behöver det råda jämvikt mellan båda.

-  Protein från kött har aldrig varit så jämförelsevis billigt som nu, då det framställs i djurfabriker. Fabriker - det låter stötande och är det också. 

Tv visade 2014 den brittiske läkaren Michel Mosley som fick göra ett experiment med sin egen kropp där han varje dag under en månads tid åt dubbelt så mycket kött som vanligt. Det blev per dag en liten korv, en kotlett, en hamburgare och litet bacon - alltså både rött kött och processat kött, dock inte kyckling. Vid månadens slut hade hans kolesterol ökat något och kroppsfettet hade gått upp med 3,64 kilo på en månad.

Det kött som påverkar hälsan negativt tycks vara processat - kött som man rökt och saltat och där dessutom konserveringsmedel, nitrit och vissa aromatiska kolväten brukar ingå.

Kycklingkött är däremot ofarligt enligt flera undersökningar, men inte alltid

III

Produktion av kött

Recept för billigt kött

-   anställ papperslösa invandrare, mot usel betalning och se till att de inte behöver utbildas

-   centrera leverans av djur, slakt och styckning så mycket som möjligt

-   föd inte upp djuren själv utan köp mark och låt andra arrendera den för ändamålet, då blir det enklare och företaget kan sedan själv bestämma priset på slaktdjuren

-   skaffa bra kunder såsom snabbmatskedjor, skolmatsalar, universitet och fängelser.

Bästa kund är McDonalds som är den största inköparen av nötkött och fläsk och den näst största av kyckling, följd av andra liknande matkedjor som Burger King m.fl.

Djurfabriker blev möjliga sedan mitten på 50-talet med den tekniska utvecklingen av järnvägar, fryshus, moderna slakterier och löpande band. Detta inte bara i USA. En firma som Smithfield expanderar i allt fler länder i Europa och även i Kina.

Motstridiga arbetsuppgifter uppstår när en och samma myndighet skall verka för folkhälsa och samtidigt främja djurhållningen. I ett fall skall t.ex. en inspektör av fjäderfä utföra den omöjliga uppgiften att syna tjugofemtusen fåglar om dagen. Detta medför att det varje vecka kan skickas ut miljontals svårt sjuka fåglar i detaljhandeln, där bortåt 39-75 procent är infekterade fåglar. Analogt förhåller det sig med svin och nötkreatur.

I USA kom för några år sedan 99 procent av alla landdjur som äts eller används för att producera mjölk och ägg från djurfabriker, i Tyskland var det 95 procent.

I USA fanns över en miljon olika uppfödare 1967, medan endast fyra företag stod för 60 procent av alla slaktsvin år 2009. 

Hälften av all den fisk som äts i världen består av odlad fisk som uppföds under ibland tveksamma former.

• Djuren i fabrikerna

Helga Henchen krävde::

Helga Henchen

Den som läser detta har tillgång till internet och rekommenderas att se:

Meet Your Meat. Producerad av PETA, People for ethical treatment of animals vilken är världens största djurrättsorganisation samt svenska www.ettlivsomgris.se där man under åren 2009 och 2010 filmat 100 slumpvis utvalda svenska svingårdar vilket var cirka en tiondel av de befintliga. Se även www.Djurrattsalliansen.se och tv-program från Vetenskapens värld.

Ett kycklingliv kan se ut så här. Näbben klipps av. Kycklingen bör sedan växa fort på så litet foder som möjligt. Yta per kyckling kan på sina håll vara ungefär som en A4-sida. Fett och muskler utvecklas snabbare än skelettet vilket ger missformade ben och fötter hos 75 % och svårt att stå och gå för 25 %, förmodligen med värk. Många får sår och missbildningar som vatten i buken och 1-4 % dör tidigt. ’Spad’ och saltlösning injiceras efter slakt och är tillåten till 11 procent av kroppsvikten.

Totalt fanns det vid en tidpunkt 50 miljarder fåglar i fabriker världen över.

Laxodlingen har ökat explosionsartat. Vattnet är ofta så smutsigt i laxfabrikerna att fiskarna har svårt att andas och deras sociala hierarkier kan inte upprättas. Trängseln gör att de äter på varandra och näringsbrist försvagar immunförsvaret - 10-30 % dör. De övriga sätts på svältkost den sista veckan för att minska kroppsutsöndringarna på vägen till slakteriet.

I svensk djurskyddslagstiftning finns krav på vad djurhållare måste uppnå för att djuren ska må bra, men ökad industrialisering gör att också vi lägger ner mindre slakterier, vilket innebär längre transporter för de levande djuren.

Kor trivs visserligen i flock - men kan stora djurfarmer med 50 000 kor kallas flock?

• Människorna i köttfabrikerna

Personalomsättningen är rekordstor och ligger på 150 procent. Papperslösa, dåligt betalda invandrare, utan fackföreningar och försäkringar utgör en kringflytande arbetskraft vilken man slipper ta ansvar för. Den egna maktlösheten möts av motspänstiga åbäken som man tvingas arbeta med. Värst utsatta är de som städar. Dessa skall spruta transportbanden med 80-gradig klorlösning. Dimma, dålig sikt, halka och olyckor uppstår och i de rotlösa människornas spår följer sedan droger och social misär.

Snabbmatkedjor

Fetma, snabbmat, och kvinnor i arbete utanför hemmet löper i vår tid som tre parallella trender. Nästan två tredjedelar av USA:s kvinnor med små barn arbetade utanför hemmet år 2001. Först när hemarbetet, i det här fallet matlagning, utförs i stor skala, utanför hemmet går det att tjäna pengar på detta.

Aldrig tidigare har så många människor kunnat äta så mycket kött så billigt. Svenskarna åt 2015 dubbelt så mycket som 15 år tidigare - 81 kilo per person och år och för kineserna har antalet biffkor gått från 5 till 50 miljoner de senaste tjugo åren.

Snabbmatslandet en bok av Erik Schlosser, 2002 beskriver hur en viss rätt som alltid har samma goda smak serveras snabbt på hygieniska matställen där man blir mätt. Maten är lätt att tugga och kräver varken kniv eller gaffel. Det blir ingen disk och framför allt går det fort och maten är billig.

Snabbmatkedjan McDonalds har mer än övriga lyckats med att ’förverkliga sig globalt' och hade skapat ’McWorld’ med cirka 30 000 restauranger, varav sjutton tusen i 120 olika länder världen över 2001. Samma år gick var fjärde vuxen amerikan, varje dag till en snabbmatsrestaurang, där de för det mesta åt kött och där det gavs ut mer pengar än på högre utbildning, persondatorer, bilar, böcker, tidningar, bio och musikinspelningar. Samma år var omsättningen i Sverige 4,6 miljarder.                     

Recept för snabbmatkedjor

-   Köp billigt kött m.m.

-   anställ oskolad arbetskraft mot usel betalning och med sådant arbete att den inte behöver utbildas

-   servera mat som tidigare lagades av kvinnor i hemmen, där de också tog hand om barn, disk och städning

-   ordna lekplatser intill restaurangerna - McDonalds hade 8000 år 2001

-   gör reklam, framför allt riktad till barn och locka med leksaker, små överraskningar, kanske ett några centimeter långt plastsvärd. Från 2018 kommer de inte längre att göra synlig reklam för barn för t.ex chokladmjölk. I Sverige förbjöds 1991 all tv reklam för barn under 12 år.

En svensk läsare kanske inte känner igen denna beskrivning, eftersom McDonalds - enligt egna uppgifter på nätet - följer alla anvisningar från svenska livsmedelsverket, anger varifrån köttet kommer, undviker genmanipulerade ingredienser och lyder EU:s bestämmelser om förbud mot kött som behandlats med antibiotika. De anställda har kollektivavtal med reglerad lägsta nivå på lönen samt fastställda anställningsvillkor. Man har även tagit fram en närings- och allergitabell, så att åtminstone de vuxna kunderna, själva skall kunna se vad de får i sig av olika ämnen.

Lastbilstransporterna kan gå på biodiesel tillverkad av 1 300 ton använd frityrolja.

Köttindustrins följder

Vem vill få dig att äta mer kött? Frågan ställs av prisbelönta Malin Olofsson och Daniel Öhman, i boken "Matens pris", 2011. Svaret blir: de som tjänar pengar på köttindustrin. 

FN fastslår :

Köttindustrins miljöpåverkan antingen den sker i fabriker eller familjejordbruk

”är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till de allvarligaste

miljöproblemen på alla nivåer, från den lokala till den globala…”

 
Köttindustrins påverkan:
 
•   den släpper ut mer växthusgaser än alla bilar, lastbilar, flygplan, tåg och fartyg tillsammans och skapar växthusgaser, ohälsa, sjukdomar, allergier, influensaepidemier och allt slags elände som de inte behöver betala för
 
•   tar inte hand om djurspillningen

•   förbrukar vatten och energi såsom olja mm.

•   tar 1/3 av all mark för uppfödning av tamboskap vilket bland annat leder till regnskogsskövling och att farliga bekämpningsmedel kan användas.

•   avlar fram djur med tvivelaktiga egenskaper

•   i god samverkan med läkemedelsföretagen ges antibiotika till friska djur i förebyggande syfte, då djurens eget immunförsvar vanligen försämras i fabrikerna. I USA ges mellan 8 -11 miljoner kilo antibiotika till djur mot 1,4 miljoner till människor. Inom EU har dock antibiotika i foder förbjudits sedan 2006, eftersom antibiotika blir allt mindre verkningsfull för människor i takt med att bakterier och virus snabbt blir mer resistenta.

Mer om kött och miljöpåverkan

Vad som händer med miljön när vi äter 70 gånger mer kött än för 100 år sedan har diskuterats i tv av Vetenskapens värld - "Miljövänligt kött - finns det?

Med nuvarande konsumtion av kött i världen skulle tillgänglig betesmark inte räcka till. I torra områden kan betande djur som getter dessutom bidra till ökenspridning.

Av växthusgaserna kommer 14,5 procent från de slaktdjur som vi anser oss behöva.

Metangas släpps ut av betande djur och det är en växthusgas cirka 20 gånger kraftfullare än koldioxid. Detta har man länge vetat, men att gasen huvudsakligen kommer från djurens uppstötningar är en nyhet. Det finns 1,5 miljarder vuxna kor och för var och en blir det 5000 liter metan per dag vilket är lika mycket som från en medelstor bil.

Försök att minska metanutsläppen

Hamburgerkedjorna i Amerika har stället för att låta korna beta, utfordrat korna med majs som innehåller fett och proteiner och då minskar metangasen med nästan hälften. Per kg kött blir det 40 procent mindre metan än från betande kor. Majsen är mer lättsmält och det är därför även människor kan äta majs – däremot inte gräs.

Med hjälp av tillväxthormon växer dessa djur sedan från ett års ålder med 300 kg på ett halvår. Alltså kortas även tiden för metanutsläpp.

IV

Vad vore hållbart för miljön?

En kalkyl i det nämnda TV programmet ovan med Michel Mosley, visar att med vanlig uppfödning skulle miljön klara att världen producerade cirka 40 miljoner ton nötkött, 110 miljoner ton svin- och hönskött samt 40 miljoner ton genom sidoproduktion. Då skulle faktiskt köttet räcka till cirka 100 gram kött - en hamburgare - per dag och människa. Men:

Köttkonsumtionen har för närvarande stabiliserat sig till 120 kg kött per person i USA och 80 kg i EU. Sverige stod för ungefär två hamburgare per dag.

Konsumtionen i Kina har snabbt gått upp från 4 till 55 kg - mest gris och höns - och efterfrågan ökar.

Tre saker krävs: 1 - Minskad konsumtion   2 - Revolution inom köttindustrin   3 - En allmän opinion.

Även transporterna av mat har miljöpåverkan

- En vanlig frukost kan ha rest 3.600 mil, hälften med båt och hälften med långtradare och ha dragit       tre deciliter dieselolja per person. Kaffe från Colombia, juice från Florida, ett äpple från Chile, mörkt bröd från Finland och ost från Sverige.

- En lokalproducerad frukost med juice, äpplen och bröd skulle bara dra 1,2 milliliter dieselolja enligt tidskriften Världens Natur 2004.
...........................

Alternativ uppfödning

"Om man hugger ner regnskogen, odlar soja, fraktar bönorna till Europa och föder upp kor på bönor och spannmål så blir det förstås mycket gaser. Skogen brinner och nyplöjd mark läcker koldioxid. Konstgödseln görs med olja, frakten går på diesel och korna läcker metangas. Men varför i all världen måste man föda upp kor på detta korkade sätt?" frågar Peter Sylwan.

Det är inte kor som betar på vanligt sätt som utgör klimathot, de behöver varken spannmål, antibiotika eller maskiner. Betande djur tillgodogör sig gratis foder från mark som inte lämpar sig för odling, de gödslar marken och ger oss öppna landskap och bevarar artrikedomen på prärier, stepp- och gräsmarker.

Finge jag bland djuren leta leta

valde jag att vara ko

Kan hon bara riktigt beta

har hon livets högsta ro.

Allt hon gör, gör hon med allvar

mjölk och smör och ost och kalvar.

    /Barnramsa

I ett litet vackert öppet odlingslandskap, beslöt några välmenande människor att bevara det genom fridlysning, men efter några år fann de att området i stället hade blivit helt igenvuxet.

Förr räckte det med ett fåtal kor för egen försörjning och som motto för djurhållningen stod vanligen ''ett gott liv och en lätt död'' och där fanns en känsla för både djur och sammanhang. Det var ofta svårt att äta den egna grisen. I Japan lär man till och med ge sina kor massage, men kanske inte för kons skull, utan för att få mört kött. De djur vi nu äter har blivit anonyma.

Människor har i alla tider livnärt sig på vilt kött men detta skulle idag bara räcka till 8-10 miljoner människor.

Husdjur

När man började tämja djur för att få både draghjälp och kött utvecklade såväl indianer, judar som araber normer för vilka djur man får äta och hur de skulle slaktas.

"Griskött får somliga äta men inte andra.
Fransmännen som avgudar sina hundar, äter ibland sina hästar.
Spanjorerna, som avgudar sina hästar, äter ibland sina kor.
Indierna som avgudar sina kor, äter ibland sina hundar”.
/Georg Orwells.

Vi själva är inte så väsensskilda från djuren som vi tror. Fiskar, fåglar och andra djur tillerkänns nu inte bara ’instinkter’ utan de har både intelligens, känslor och sociala behov. De är gjorda av samma substanser som vi med skelett, blod, muskler och nervsystem.

Vi är själva kött och kan bli mat för en del djur som är köttätare

- somliga djur är vegetarianer som kor och får och

- andra hör till allätarna såsom grisar, rävar, en del björnar, apor, kråkor och - människor.

Vegetarisk kost och hälsa

 Proteiner behöver inte komma från djur.

American Dietic Association, ADA, grundat redan år 1917 fastslår:

-  1  En välplanerad vegetarisk kost är lämplig för alla människor under alla skeden av livet, också graviditet och amning, spädbarnstid, barndom och ungdomstid och även för idrottare.

-  2  Vegetarisk kost brukar innehålla lägre halter mättat fett och kolesterol och högre halter av kostfibrer, magnesium och kalium, C- och E-vitamin, folsyra, karotenoider, flavonoider och andra fytonutrienter.

-  3  Vegetarisk kost förknippas ofta med en rad hälsofördelar, bland annat lägre blodkolesterolhalt, lägre risk för hjärt och kärlsjukdomar, lägre blodtryck och lägre risk för hypertoni och typ 2-diabetes. Vegetarianer har generellt lägre BMI - de är inte lika feta - och drabbas i mindre utsträckning av cancer som står för nästan 25 procent av alla dödsfall i USA.

    / Citat från Jonathan Safran Foer: Äta djur, s.149. Han har besökt ADA:s websida år 2009 och    hänvisar till deras ''Vegetarian Diets'' juli 2009, s.1266-1282.

Ekonomiska vinster

Under kalla kriget hade USA miljontals privata livsmedelsproducenter och kapitalism med fri konkurrens som fungerade bättre än den centralstyrda livsmedelsförsörjningen i Sovjet.
Nu har också industriländernas livsmedel blivit centralstyrda och visar avigsidorna med anonym storskalighet för levande materia.

Vinsten hamnar hos ett litet fåtal ägare med desto större koncerner som själva fått ange villkoren för sin verksamhet. Först på senare tid har strängare lagar kommit till stånd om vilka metoder som bör förbjudas och krävas. Böterna blir ändå försumbara i förhållande till vinsterna.

En jordbruksekonom i USA kommer fram till att det sitter 2 miljoner ranchägare och lantbrukare överst och i botten 275 miljoner konsumenter och däremellan något dussin multinationella bolag som gör vinst på varje transaktion (2001).

En stunds njutning eller djurens onaturliga liv och utdragna lidande? Mätta oss med plågade kroppar? Vi som kan välja, till vilka skall vi ge våra pengar? Djuret betraktar oss, och vi står nakna inför dess blick! /Jacques Derida.

Den som väljer rätt mat kan med varje tugga påverka den mat som skall produceras!

Förändringar

På många håll i världen arbetar man fram bättre livsmedel. Människor går nu samman och ett exempel är: ''Farm Forward'' grundad av Aaron Gross som tar till vara kunskaper hos forskare, föräldrar, konstnärer, religiösa, jurister, kockar med flera och naturligtvis bönderna själva. De antar utmaningen att utforska hur modern teknik kan användas för att återupprätta ett humanare, mer hållbart och mer demokratiskt lantbrukssystem.

Köttfri måndag! - lyder ett förslag.

Entusiasmen för snabbmaten har börjat avta och mindre privatägda restaurangerna har ökat. 

Världens dyraste hamburgare

- är gjord av 142 gram konstgjort kött som odlats av stamceller från ett slaktat nötkreatur. Att framställa köttet kostade 2,2 miljoner kronor som finansierades av Google-grundaren Sergey Brin, som även stöder forskning om ''energi billigare än kol''.

På annat håll har man lyckats göra kycklingkött av soja där både smak, utseende och känslan av fibrer finns då man tuggar.

V

Sveriges självförsörjning

Om vi idag skulle besluta att:

•  i stort sett klara vår egen försörjning

•  inte tära på andra länders matresurser och

•  dessutom bidra till världens matbehov, då skulle det bli svårt.

Vi är rätt sårbara eftersom vi räknar med import av handelsgödsel, foder och energi och även med ett fungerande el och transportnät. Vi räknar knappast med att nya växtsjukdomar når oss och naturligtvis inte bojkotter och krig. Tidigare hade vår armé reservlager och var kopplad till bönderna.

Graden av självförsörjning i Sverige hör till de lägsta i Europa. Våra beredskapslager avvecklades år 2002, men redan 2009 tillsattes Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

MSB har ett årligt anslag på drygt 1 miljard kronor. Den kritiserades 2013 utan större effekt för att vi haft en stor skogsbrand 2014, flyktingkris redan 2015 och flera it-system som har visat sig sårbara. Bättre planering och uppföljning krävs därför.

Vi importerar nu cirka hälften av den mat vi äter medan Finland bara importerar 1/4. Danmark exporterar 2/3 av vad de producerar och Norge har som mål en levande landsbygd i hela landet och de har en lönsam mjölkproduktion.

En ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien meddelar att inför en blockad skulle vi första dagen bli utan bröd och mjölk, andra dagen - färskvaror, tredje dagen får skolorna klara sig på rester och fjärde dagen är det slut med transporterna.

Inte ens om vi är bönder klarar vi oss meddelas från Lantbruksuniversitetet i Uppsala. Vem skall mjölka korna? Kanske kommer trädgårdsodlarna att klara sig bäst.

Den svenska livsmedelskedjan skall vara oberoende av fossil energi 2030 har man beslutet och då innefattas konstgödsel, drivmedel, tillverkning av maskiner och verktyg samt allt emballage. Målsättningen är tuff.

Till 2050 skall vår mat även vara producerad med hänsyn till planetens gränser. Framför allt nya jordbruksmetoder för mat som inte i första hand är billig utan tar hänsyn till kvalitet, miljö, djurskydd.

- Sverige hade dåliga skördar åren 1916 -17 vilket ledde till hungerkravaller, men vi slapp revolter bland annat tack vare landshövdingen Hammarskjöld kallad ''Hungersköld'', far till Dag. Det blev i stället livsmedelstransporter, fredliga sociala reformer och kamp för demokrati.

- Efter första världskriget hade man erfarenhet av matbrist och strävade efter självförsörjning med familjejordbruk där cirka 30 procent av svenskarna arbetade mot nuvarande 1,5 procent.

- Under andra världskriget klarade vi oss relativt bra. Det var på 90-talet, då vi gick med i EU och en gemensam jordbrukspolitik som förändringarna började. Då avvecklade vi vår lagerhållning liksom målet att kunna vara självförsörjande.

Åkermark och betesmark har under hand minskat och i stället importerar vi hundratals ton proteinfoder som majs och soja. Stora arealer regnskog huggs alltså ner för att ge foder även till våra djur. Av det vi själva odlar behövs mer än hälften till djurfoder.

En ’mjölkfabrik’ kräver 1000 - 2000 kor för att bli konkurrenskraftig och för att kunna ge de anställda möjlighet till reglerad arbetstid, ferier och liknande.

Våra bondgårdar är i dag färre men många är dubbelt så stora som för 40 år sedan. Cirka fem gårdar i veckan lades ner år 2015 på grund av dålig lönsamhet och vi har nu endast 4300 företag med mjölkproduktion mot mer än 80 000 år 1970.

Samtidigt har vi arbetslöshet och bostadsbrist och det förefaller mig att även någon form av kibbutz- liknande jordbruk som inte behöver gå med vinst borde kunna ordnas.

Nya former växer fram med direktförsäljning av t.ex. mjölk från gårdarna även om det ger höjt literpris. Andelsjordbruken går framåt och ger med stadsodling sju procent av våra livsmedel.

Satsning på ''Mat-landet Sverige'' har kommit igång och vi har gett ut nästan en kokbok om dagen och har fått fler restauranger och ätande turister än förr vilket skapat Sveriges fjärde största industri med 100 000 arbeten.

Vi producerar faktiskt mer frukt, grönsaker, blommor, kyckling, ägg, får, lammkött och potatis än tidigare.

Inom fiskerinäringen med 4000 personer pågår också en omvandling och även vi börjar odla mer fisk och skaldjur.

Vår matproduktion är värd mer intresse. I en väljarundersökning inför valet 2010 prioriterades lantbruksfrågor av ynka 1 procent, medan frågor om arbetslöshet och sysselsättning nådde 30 procent. Vi har tagit maten för självklar, den är billig och ingen politisk stridsfråga.

Våra egna livsmedel har hög kvalitet och vi har internationellt sett stränga bestämmelser om hur maten får produceras.

Kunskaper är A och O

Forskning behövs för nya ekologiska jordbruksmetoder som kan användas i stor skala, där man undviker att plöja marken och i stället satsar på fleråriga växter. Man försöker i detalj lära av naturen och undersöker hur skogen kan klara sig utan både plog, gödsling och besprutning.

När det gäller husdjuren studerar man t.ex. hur en sugga själv ordnar för sig och sina kultingar och försöker sedan ordna så att det blir möjligt för suggan att följa sina naturliga instinkter.

Tekniker och kemister har hjälpt oss att bespruta ogräs och skadeinsekter. Biologer och molekylärbiologer arbetar nu med bakterier som kan göra samma arbete lika bra fast enklare och billigare.

Den genetiska koden är kartlagd och vi kan se fram emot en matkvalitet som är hygienisk och giftfri. Kraven höjs och blir alltmer specialiserade så att maten t.ex. skall sänka blodtryck, minska åderförkalkning och förebygga diabetes.

Utbildning:

Gymnasiets naturbruksprogram finns på 65 ställen i landet med 11 000 elever, varar två av tre var flickor 2012/13. Antalet sökande har minskat.  

Gymnasiets livsmedelsprogram hade endast 1300 elever och flertalet var även här flickor.
Uppstår brist på utbildade människor för lantbruket, ersätts de av lågutbildad och inhyrd arbetskraft.

Agronomutbildningen visar mindre efterfrågan, trots att den ger lika goda framtidsutsikter som för en civilingenjörer. 

Vi har mark, vatten och arbetslösa ungdomar och

"jag trivs bäst i öppna landskap" sjöng Ulf Lundell

Litteratur:

Bolling, Anders, Apokalypsens gosiga mörker, 2009

Eenfeldt, Andreas, Matrevolutionen: ät dig frisk med riktig mat, 2011

Goldman, Anita, Ljusbärarna: människor som väljer glädje, 2012

Foer, Jonathan Safran, Äta kött, 2009

Ingvar, David, Hjärnkoll på vikten, 2012

Isaksson, Christer, red. Maten och makten. Hur ska den nya världen mättas? 2012

Karlsson, Svenolof med flera, Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång, 2013

Norberg, Johan, När människan skapade världen, 2006

Norberg, Johan, Progress, 2016.

Olofsson, Malin och Öhman, Daniel, Matens pris", 2011

Rosling, Hans m.fl. , Factfulness, 2017.

Rylander, Sten, Afrika vänder, En kontinent i förändring, 2014

Schlosser, Erik, Snabbmatslandet, 2002

Sylwan, Peter, Tillit  En Bok om meningen i livet, 2005

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan, Tjugofyra röster om evig tillväxt, 2011

Tv program: Vetenskapens värld 2014, "Miljövänligt kött - finns det?

Världens Natur, Tidskrift  2004.

Simon, David, http://www.the guardian.com/world/2013/dec08

www.Meet Your Meat

www.ettlivsomgris.se

www.Djurrattsalliansen.se

 

Stadsbor

 Rubriker

Storstäder

Att flytta till staden

Staden som magnet

Städer och klimat

En bra stad

Barn i städer

Städer med slum

II

Till och från staden

Lokal styrning, borgmästare

      Städer och trygghet

      Städer och turism

Olika typer av städer.

Litteratur

..................

Stadsbor

Storstäder

Drygt hälften av alla människor var stadsbor redan år 2007 och 2050 beräknar FN att antalet stiger till 70 procent och då kommer det att behövas mer mark för byggnader. Överallt med undantag för Afrika, är det städerna som tar hand om världens ökande befolkning.

- Megastäder växer snabbast och där bor 270 miljoner människor och världens största stad är Tokyo med 38 miljoner, se bilden ovan med världens 30 största städer.

- Miljonstäder bebos av halva befolkningen i USA och redan 2025 beräknas Kina ha 219 miljonstäder - att jämföra med Europas nuvarande 35 stycken. Många städer har vuxit upp som svampar ur jorden medan andra vuxit i långsam takt.

Definitionen på en stad varierar, ibland räknas endast det administrativa området in och ibland även områden utanför dessa.

I slum bor nu 1000 miljoner av världens människor.

Flertalet människor i världen bor dock i mindre städer - ibland inte större än byar, vilket kan ha sina fördelar även om urbanisering ibland används som mått på utveckling och ekonomiskt välstånd. Levnadsstandard och livskvalitet går dock inte alltid hand i hand.

Tvånget att flytt till staden

”Plogen sönder, spis rök in,
värk och valk i handen.
Långt till präst och fjorton barn,
ingen häst och långt till kvarn.
Sen gick goda tider in
Ingen bor på landet.
/ Kajenn, SvD

Våndan inför att tvingas flytta till staden beskrivs av författaren Marcel Ayme: "Det klokaste skulle väl vara att bli fabriksarbetare ty det var bara i en stad hans hustru och barn kunde få tjänst. I hans innersta gjorde tanken honom nedstämd. Att vid 45 års ålder börja arbeta i stan, att aldrig mer få känna hur träskons känsliga spets smulade sönder en jordkoka, att inte längre ha något att hoppas av sol och regn, att inte mer vara mol allena under den vida himmelskupan, nej i stan skulle ens ögon ständigt vara instängda mellan järnskrot och husväggar, där skulle man hantera andra människors verktyg.”

Gästarbetare flyttar ofta till städer och att försöka tvinga människor kvar på landsbygden har varken lyckats under kulturrevolutionen i Kina eller under Pol Pot i Kambodja.

Miljontals kinesiska barn lämnas nu att växa upp med far- och morföräldrar och med endast sporadisk kontakt med sina föräldrar.

En del kineser förfogar över en viss del jord under 30 år, en tillgång som de kan sälja eller belåna. Om staten sedan löser in jordlotten mot obligationer kan säljaren vara illa ute om konjunkturen viker.

I praktiken kan bönder helt enkelt fördrivs från sin mark och förvandlas till rörlig arbetskraft. Dessutom minskar byarnas fungerande sociala mönster som utgör en ovärderlig social ''infrastruktur''

I vissa delar av Kina börjar man satsa mer på landsbygden med bättre vägar, utbildning och hälsovård och i Indien har man förlagt delar av konfektionsindustrin till byarna. Dessa byar som Mahatma Gandhi ömmade för med hemslöjd och måttfullhet, med byråd och ett liv nära naturen. Han varnade för en ekologisk katastrof om indierna skulle ta efter västerlandets sätt att konsumera. Han sägs dock inte vara populär i idag.

Staden som magnet

Högt belägen, nära himlen, centrum för religiösa ceremonier och makt. Hur många gamla sagor berättar inte om pojken som tog ränseln på ryggen och begav sig till staden och vann prinsessan och halva kungariket.

Hopp och drömmar om både gemenskap och anonymitet kan tillfredsställas när man kan få ägna sig åt det man vill, specialisera sig och ta sig fram i själva knutpunkten för handel, industri och kultur. Koncentration och närhet mellan olika institutioner gynnar innovationer, företagande och produktion och brukar även avspegla sig i stadsplaneringen.

Vi bär också på en motbild av staden. Den är oöverskådlig, segregerad, ytlig och förslummad. Den är dekadent och promiskuös med skrämmande vålds- och mordstatistik, där det är unga män som styr med droger och sedelbuntar. Staden är inte längre en ren plats med ett folk och ett språk utan representerar den Babyloniska skökan där civilisationen inte rymmer moral och andlighet utan bara hybris. Då går det som det går.

”Kom låt oss bygga en stad åt oss och ett torn, vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn” (1 Mosebok 11:4).

”Han lyfte deras byggnader från grunden, så att taket instörtade över dem ovanifrån.” (Koranen 16:25, 28).

Förr byggde vi moskéer och katedraler till Guds ära, nu bygger vi för våra egna behov. Till hundraårsminnet av franska revolutionen 1789 byggdes Eiffeltornet på 381 meter och tornet har bestigits av 200 miljoner människor.

Senare kom Empire State Building i USA och nu följer flera skyskrapor med Asien i täten. Av 100 pågående projekt finns 40 i Kina. Nyligen har Dubai i sin tur  invigt en ''skrytskrapa'' med 163 våningar och 818 meters höjd och då bygger givetvis Saudiarabien ett Kingdom Tower som skall bli hela en kilometer högt.

Författaren Victor Hugo skildrar i romanen Ringaren i Notre Dame, hur denne på 1400-talet kunde se hela Paris uppifrån. Nu kan vi se vad vi vill från luften och skapar ändå dessa jättekonstruktioner.

Byggnader har övergått från att vara ''skaldjur'' till att bli ''ryggradsdjur''. Med teknik och industri började man bygga hus kring stommar av stål för att avlasta väggarna och hissar tillkom. År 1980 fanns 324 byggnader i världen som var över 150 meter höga, tjugo år senare fanns det drygt 2900! Människor blir stapelvaror.

Övergivna skyskrapor har blivit ett problem i Detroit då produktionen av bilar flyttats till annan ort. Stugan i skogen multnar sakta ner och övergår i kretsloppet, men så icke med konstruktioner av stål och betong. Också jordbävningar och krig visar hur svårt det kan vara att röja upp efter modern byggnation. Höga hus som klarar påfrestningar har nu börjat byggas av korsvis laminerat trä och där har Sverige höjdrekord.

Med ökande stadsbefolkning ökar även konsumtionen

I takt med att e-handeln ökar kommer det emellertid att bli färre butiker vilket kommer att sätta sina spår i gatubilden.

Kinas trumfkort har blivit urbanisering och det går fort. Man river gamla stadsdelar utan hänsyn till deras värde för invånarna som med sina murar kan se grå och trista ut från gatan, men innanför öppnas ofta en personlig värld, ibland med blommor och små dammar.

De nya husen har ofta bara en livslängd på 25-30 år och man använder nu 40 procent av världens stål och betong. Många blir förlorare med höga bostadslån och man måste betala för kylskåp, vatten och sophämtning.

Förmögna personer i världen börjar nu köpa bostäder i attraktiva områden av Paris och London i rent spekulationssyfte, bostäder som ofta får stå tomma.

För att motverka att städer skulle bli en handelsvara bildades i Sverige redan 1916 en Kooperativ Bostadsförening. En bostadssökande kunde då ställa sig i kö i en förening, betala en medlemsavgift och börja bospara.

Med Sveriges landsbygd som avfolkas och städer med bostadsbrist har det kommit förslag att uppmuntra människor att bosätta sig norröver och ge människorna en garantilön eller skattelättnader. I varje fall kunde man börja med ett pilotprojekt.

Städer och klimat 

I många storstäder får man kämpa mot smog och dis. Städer med mer än en miljon invånare brukar ha 10 procent kraftigare molntäcke och 10 procent högre nederbörd än omgivningen. Även om avgaserna i någon mån hindrar solens strålar att tränga ner hindrar de framför allt värmen från att tränga ut.

WHO har nyligen undersökt mer än 4300 städer i 108 länder och funnit att mer än 90 procent av människorna där andas in för höga nivåer av luftföroreningar.

Modern teknik har utvecklats och många städer i västvärlden har nu renare luft än fattiga länder som väntar på teknik som börjat exporteras i stor skala.

Städerna står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Många storstäder i västvärlden har dock lyckats minska dem med 80 procent som i New York. Med borgmästarna som ledare skräddarsyr man nu åtgärder för olika städer där man i förebyggande syfte t.ex. bygger murar och vidtar skyddsåtgärder för tunnelbanor. Det blir dyrare att reparera skador än att förebygga dem. Självpåtagna utsläppsmål gäller för allt fler städer.

För att bli en bra klimatstad krävs många parallella åtgärder som förnybara energisystem, biogasanläggningar och energisnåla hus. I Zimbabwe har man inspirerats av hur termiterna lyckas reglera temperaturen i sina bon och sedan använt kunskapen för byggnader och därigenom kunnat minska el-driven luftkonditionering.

Världens enda hållbara land är Kuba enligt Världsnaturfonden, 2006. Då landet förlorade 90 procent av sin oljetillförsel från Ryssland tvingades man redan på 90-talet att försöka odla även i städerna. Där produceras nu nästan hela dagsbehovet av grönsaker. Diktaturen Kuba kan därför ha mycket att lära oss om stadsodling. I Havanna med 2,5 miljoner invånare är 44 000 heltidsarbetande med ekologiska och småskaliga odlingar.

Uppmärksammade initiativ har tagits av svensken Hans Hassle med odling i städer som engagerar medborgarna vilka får skörda i proportion till satsade medel. Växthus byggs på höjden där man odlar 10 gånger mer än vad markytan för ett vanligt växthus skulle medge. Odlingslådor med näringsvätska och pimpsten förs sakta uppåt på en bana för att få ljus. Business as usual is out, 2012 lyder titeln på hans skrift

Ambitiösa projekt pågår runt om i världen. I Förenade Arabemiratens beräknas en helt ren och grön stad stå färdig år 2015 med hållbara energilösningar och i Kina byggs en liknande stad, stor som Stockholm med svensk miljöteknik, beräknad till 2020. Vidare planeras metropoler och flera tusen nya småstäder som skall byggas från grunden med moderna hänsyn till ekologi och resurssnålhet. Man räknar med bilar och ställer stränga krav för tillåtna utsläpp.

Ljuset från städerna syns tydligt för den som flyger på natten och ser neråt. Hav och obebodda områden ligger i mörker och samma sak gäller för vissa områden med diktatur. Med frihet följer tydligen också ökad produktion och konsumtion av energi. Se: Natt på jorden. http://www.globalis.se/Vaerldskartor

Världsläktaren skulle kunna användas för att t.ex. visa vilka städer som kommer att betraktas som miljövänliga städer och vika som fått eller kommer att få pris för detta.

En bra stad

"Utöver hem och arbetsplats behövs ett ’tredje rum’ som är ”kaotiskt mänskligt – lite park, lite trafik, lite kebab, lite bänkar, lite flirt, lite glass och mycket snack".                / Bobo Karlsson.

En blandning av bostäder, arbetsplatser, butiker, matställen, biografer, konserthus och parker börjar nu ses som tecken på en bra stad. Annars blir det ”mer och mer folk och färre och färre människor” konstaterade den danske innovatören Piet Hein.

De boendes trivsel kommer ofta i andra hand då administrativa och ekonomiska institutioner läggs i centrum för att man lätt skall kunna röra sig dem emellan. Detta kan vara funktionellt för dem som arbetar inom dessa områden, men om samma personer måste resa ett par timmar om dagen för att komma fram och åter till arbetsplatsen är det obekvämt. Vid all värdering gäller frågan - för vem?

Nya städer ritas av experter och man får hoppas att de blir trivsamma även om det småskaliga ofta är hotat. Vilken plats får den vanliga människans skaparlust och barnens leklust? Kommer det att finnas något brokigt Hagalund för konstnärer som Olle Ohlsson? Blir det några blomrabatter och kolonilotter? Kan man slinka ner till brödbutiken? Hur går det med den ''urbana byn".

Staden dör på kvällen om där bara finns kontor och butiker. Oscar Niemeyer var en av dem som fick mandat att utforma en huvudstad i Brasilien enligt egna visioner, men det blev inte enligt de vanliga människornas behov och trivsel. Även t.ex. arkitekten Le Corbusier experimenterade i stor skala. Har man lärt av dem?

Det finns många åsikter om vad som är en bra stad och när det gäller livskvalitet försöker man rangordna dem. Då brukar t.ex. Paris, Zürich, Wien och Genève ligga bra till. I en europeisk tävlan om bästa huvudstad för miljön, fick Stockholm pris år 2010. Vi har bland annat sedan 1995 en unik nationalstadspark som går som en grön åder genom staden och har ett avloppssystem som på sin tid var ett av världens modernaste, men tiden går och nu behövs förbättringar.

Hus som bildar kvarter med gårdar kan ha betydelse för vår trivsel. Gården där man kan sätta ut några trädgårdsmöbler, träffa grannar, släppa ut barnen och påta i rabatter skapar hemkänsla och hjälpsamhet grannar emellan och gynnar det gemensamma ansvaret för närmiljön. Om hus i stället byggs i långa rader och vården sköts av ''det allmänna'' blir vi likgiltiga - det man älskar vårdar man.

Själva taken på olika byggnader börjar bli alltmer populära att använda och där har man i Paris börjat odla både prydnadsväxter och grönsaker och till och med bin. Även yogakurser och privata fester hålls på taken.

Barn i städer

Att ha barn i storstäder är både dyrt och besvärligt och födelsetalen är låga. Familjelivet slås sönder med urbaniseringen om båda föräldrarna arbetar, har långa resvägar och tider som inte är anpassade till barn som i allt högre grad lämnas till personal, eller lämnas i ensamhet redan som små.

Kila ut och lek! Hur gör man det om man bor i ett höghusområde? För barns rätt till lek i stadsmiljö finns åtminstone en internationell organisation, International Play Association, IPA där ett 50-tal länder ingår och där svensken Nic Nilsson har varit internationell president. Organisationen för fram barns behov av jord och gräs och inte bara av asfalt och gummi!

Då människor omplaceras till nybyggda höghus leder det till mindre sociala kontakter, där människorna blir passiviserade och inte kan göra egna insatser. Detta börjar nu uppmärksammas av moderna arkitekter.

Städer med slum

Informella städer eller kåkstäder som helt okontrollerat växer upp utmed bergsluttningar eller andra områden finns i fysisk mening, men de är inte alltid utsatta på kartor och de utgör områden som myndigheter vanligen vill slippa ta ansvar för.

Vi har läst om slummen i Carl Michael Bellmans Stockholm, Charles Dickens London och Victor Hugos Paris, städer som efterhand sanerats och t.o.m. blivit turistattraktioner.

Nu liksom förr anländer många till världens städer utan att veta var de ska bo eller hur de ska försörja sig. Hälften av dem beräknas få bo i slum, getton, kåkstäder och favelas. Sanitet och elektricitet saknas ofta, men om man tjuvkopplar till elledningar så kan internet finnas även i slummen.

Städerna kan erbjuda ett större nätverk, jobb, utbildning och social rörlighet, varför slumområden tenderar att efterhand minska från 46 procent 1990 till 30 procent 2014.

Om nedanstående saknas anses man bo i ett slumområde:

•    tillgång till rent vatten inom rimligt avstånd och till rimligt pris
•    privat eller gemensam toalett för ett begränsat antal personer
•    huskonstruktion av någorlunda stabilitet 
•    utrymme för högst två personer i samma rum
•    boende som inte ligger på en farlig plats
•    tillstånd att bebo platsen utan hot om vräkning.

Vräkning hotar ofta då ett område skall saneras vilket visas i den populära indiska filmen Slumdog Millionaire som är inspelad i Bombay där sju miljoner människor levde i slum. Se: www.gapminder.org Video: A Slum Insight.

Nyare forskning om människorna i slummen visar att de inte alltid är så olyckliga som vi tror. Där finns även mycken stolthet över den bostad man själv lyckats förfärdiga, ibland med grannars hjälp och inte minst uppskattar man en känsla av frihet. Människorna i slummen blir mer hjälpsamma och beroende av varandra vilket är bra för trivsel.

Man talar nu om slumturism dit människor kommer för att titta - "fattigdomsporr."

Därmed inte sagt att slummen skall idylliseras. I Nairobi bor två miljoner på en liten yta där det som regel saknas rinnande vatten, toalett och elektricitet och kriminaliteten är hög.

Peking har vuxit snabbt och hade 22 miljoner år 2016, varav 8 miljoner flyttat in från andra delar av Kina. Smog och omöjlig trafik skall bort och staden skall bli fin till 2020, men med rätt brutala metoder.

I Tibet har Kina flyttat 737 000 nomader till nybyggda betongsamhällen för att ''skydda naturen mot överbetning'' medan det verkliga skälet lär vara gruvdrift. Herdarna förlorar därmed sin vanliga försörjning och livsstil.

En befolkning under jord finns i Peking där människor bor i de tunnlar och de 20 000 skyddsrum som Mao lät bygga. Dessa har nu gjorts om till både vandrarhem, bostäder, biografer och butiker. Alla har ventilation, el och vatten. Många som bor där slipper att pendla till arbetet och priset är hälften mot ovan jord.

I samma stad bor även förmögna personer i omgärdade skyddade bostäder - gated communities.

II

Till och från staden

Dragkärra

Bild från World Concerns and UN:s Model teaching units, 1983.

Tillförsel  av livsmedel och varor tycks megastäderna klara av. Förr begränsades tillgången av färskvaror då en dragkärra måste hinna fram och åter under dagen.

Värre är det med det som skall föras bort och det har varit och är en gigantisk uppgift att ordna vatten och avlopp.

I förhistorisk tid fanns städer vid Indus med offentliga badhus och de flesta hushåll hade badkar och toalett där urinen separerades och senare kom romarna som anlade akvedukter och badhus.

Exempel från västvärlden:

I tur och ordning hemsöktes stora städer som Venedig och Wien av sjukdomar, stank, råttor och löss. I samtliga fall var det epidemier med höga dödstal som tvingade fram saneringar.

London på 1300-talet växte med 500 procent och drabbades av pest speciellt 1348 - 49. Man tvingades senare att införa tre nya yrken - dyngsamlare, gatsopare och kvartersmästare för att forsla undan avfallet ner i Themsen eller bort från staden. Kött fick bara säljas i dagsljus.

Paris på 1700-talet med stark tillväxt och olidliga sanitära förhållanden blev en av anledningarna till den franska revolutionen då Ludvig den XIV inte höll sina förespeglingar om åtgärder. Det blev Napoleon som därefter införde massvaccinering mot kolera och tog itu med sanering av kloaker och lät bygga kanaler och fontäner efter en ny stadsplan.

New York på 1800-talet blev den stora porten för emigranter som ofta hamnade i slumbostäder och staden nådde gränsen för det uthärdliga då man drabbades av kolera 1865 och av tyfus 1907. Då genomdrevs saneringar och gatubelysning infördes. Kolkraftverk för el lades på stort avstånd från staden och den första elbilen kom som en räddare undan all spillning från hästarna som sen försvann på 5 år. Därefter kom bensinbilar där man tillsatte bly i bensinen för att göra dem lättstartade vilket ledde till osynliga giftiga avgaser. Ständigt nya utmaningar.

Lokal styrning  

God balans mellan offentligt och privat behövs i en stad där förvaltningen och människorna själva är avgörande för hur städerna fungerar.

Bland borgmästarna finns många eldsjälar som inspirerar andra med goda åtgärder och de ordnar även pristävlingar. De har bildat en internationell förening och bland annat gått samman mot kärnvapen och för klimatet. 

Borgmästaren i New York lyckades få bukt med kriminalitet. Från Paris kom idén att sätta ut tiotusentals cyklar, - London lyckades klara en brokig befolkning, - Berlin har lockat turister med ”fattig men sexig”, - Bogotá har infört ”kvinnornas kväll” då männen passar barnen - Mexico City hopplöst smutsigt har genomgått en förvandling, allt tack vare dristiga styresmän som delar uppslag erfarenheter.

På allmänna platser såsom torg har man de rättigheter som samhället medger och där krävs ett visst uppträdande. Ju tätare människor bor desto fler sammanstötningar och desto mer måste de styrande vara förutseende och ha beredskap för olika utmaningar. Städernas torg har nu blivit viktiga platser för t.ex. demonstrationer.

Förtätade städer på begränsad areal omgiven av ett högproducerande jordbruk är en önskan hos somliga. Då skulle det kunna bli mer utrymme för rekreation och framför allt för en natur som i viss mån lämnas ifred för människan.

Städer och trygghet

Segregerade stadsdelar har uppstått, Gated Communities vilket är termen för vissa bostadsområden där människor isolerar sig och själva tar över ansvaret för sin säkerhet med egna ordningsvakter och inhägnader. Cirka 30 000 finns enbart i USA och i Peking pågår samma sak. Här kan man alltså köpa säkerhet för pengar vilket kan diskuteras ur demokratisk rättvisesynpunkt, då alla människors säkerhet bör åligga staten.

Projekt utan segregering startas även. Människor meddelar att ''det här behöver göras och vi är beredda att själva arbeta, men vi behöver hjälp''. Samarbete kan komma igång med olika myndigheter, näringsliv och filantroper. I USA har det uppstått en folkrörelser i städerna, Community Development Corporation (CDC) som sedan 1980-talet skapat ett bättre boende i en säkrare och renare miljö. I England finns liknande rörelser sedan 2006 kallade Transiional Towns, en rörelse som spritts även till många andra länder. Se kap 11.

I Pakistan har grupper av fattiga människor tillsammans med kompetenta tekniker byggt sanitära system som fungerar bra för miljoner människor till en bråkdel av de kostnader som myndigheter eller kommersiella företag skulle betingat.

Städer och turism

Städer tävlar om att locka turister och att ''sätta sig på kartan''. Här kommer Kyoto, Florens och Charleston högst enligt Travel-Leisures år 2014.

Städerna inbjuder turister att korsa gränser medan immigranter är förbjudna att göra detsamma. Det har till slut blivit som om en del europeiska städer har skaffat sig stora extraområden kring attraktiva ställen som Benidorm i Spanien. I detta stora turistland har det vuxit upp turistorter varvid Medelhavskusten har byggts ut på ett sätt som ibland gjort att den ursprungliga omgivningen förlorat sin charm.

På t.ex. Costa Rica fanns 550 hotell vid mitten av 80-talet. Senare fanns där 2 200. Detta fick följder för naturen och redan år 2002 bildades ett stort samarbetsprojekt för miljön där nu 200 hotell ingår med graderade kvalitetsgarantier.

Olika typer av städer

Ringmur

•   Den befästa staden fanns redan 5 000 år f.Kr. omgiven av en mur där borgarna kunde söka skydd mot anfall.
•   Kulturstäder har vuxit fram med historiska minnesmärken, universitet, kyrkor, teatrar, museer och  sociala och kulturella samlingsplatser.

•   Industristäder med höga fabriksskorstenar.

•   Sovstäder där man knappast kan gå till fots för att det saknas både trottoarer och något att gå till i närheten. Shoppingcentra och nöjeslokaler nås endast via bil. Barn och gamla göre sig icke besvär!

•   Städer med s.k. shopping-malls, inglasade, luftkonditionerade gallerior växer upp, byggda i flera våningar för tusentals människor. Bara i USA och Kanada fanns 40 000 redan på 90-talet. Människor inomhus i svalkan eller tvärtom inne i värmen undan kylan, ställen dit alla människor kan söka sig för att shoppa eller bara strosa.

•   Uppdelade städer förekommer där affärscentra, industriområden och bostäder skilts från varandra och endast är förbundna med trafikleder. En utvandring från städernas husväggar och buller kan bli följden då man vill söka sig till fridfulla bostadsområden på landet. Man arbetar på ett håll och bor på ett annat.

•   Integrerade städer börjar eftersträvas där man både bor, arbetar och rekreerar sig samt har tillgång till de sociala institutioner som behövs. Djurgårdsstaden i Stockholm är ett försök.

•   Idylliska småstäder i liten skala, trädgårdsstäder och ''slow cities'' attraherar med kvarter och en blandning av människor och verksamheter där man både kan gå till fots och färdas kollektivt. Städer med gynnsamt klimat där man trivs, flanerar och umgås med släkt och vänner.

•   Slutligen har alltid stora handelsstäder vuxit fram som sjuder av liv och rörelse och blir internationella mötesplatser.

Hamnstad

Litteratur

Hassle, Hans, Busseness as usual is out, 2012

www.gapminder.org Video: A Slum Insight.

 

Läs vidare: Kap. 13 Både stat och fosterland >>