4 Klimat och energi     Översyn pågår

Cyklist och bilar

Illustration av EWK, Evert Karlsson, 1976.

 Film på svt  i aug. 2017 ,   Kunskapskanalen Sanningen om vår atmosfaär
     

I

Inledning

Jordens klimat

Klimatrapsodi   

II 

Vad skall man tro?

Klimat och media

Mätningar av temperaturen

Riskbedömning

Max 1,5 grader!

III

En ny epok - fossil energi, el och kärnkraft

Kol - Gas - Olja

Elektricitet

Kärnkraft

Familjen med hemgjord energi

Vätgas.

IV
 
Energibrist i fattiga länder
 
Hur klarade vi oss förr?

Bioenergi - förnybar

Hälsoproblem

Metoder för renare luft i närmiljön

Krav på reningsteknik

V

Växthusgaser    

Luftens innehåll

Begreppet ppm

Vad händer med koldioxiden?

Koldioxid som något positivt

Koldioxid som något negativt

Fånga upp och lagra koldioxid

        Kan koldioxid bli en energikälla?

VI

Vilka släpper ut mest växthusgaser?

      Hur beräkna länders utsläpp?

Hur minska utsläppen

Tillgångar av fossil energi

Ekonomi och handel

VII

Verksamheter som ger störst utsläpp

      Transportsektorn växer

Förväntat energibehov

Jämförelse fossil och förnybar energi

Hinder för att frångå fossil energi

VIII

En energi-revolution har börjat

       Energi från solen

       Energi från vind och vatten

       Metanol i stället för olja

       Energi med ytterligare metoder

       Paradox,  Science fiction

IX

Mer om klimatet       

Återkommande små och stora istider

Hav och vindar

Polarisar och glaciärer

Landmassor höjs och sänks

 Moln och klimat

 Några slutsatser.

Litteratur

.................

Inledning

Minsta skolbarn vet ju redan idag att jorden håller på att bli varmare på grund av all den koldioxid som vi människor släpper ut. Varför då den utläggning som följer här? Vad är sant, vad förnekas, vad är fantasier, vad är överdrifter och vad kan verkligen hända? Denna text är mitt försök som äldre lekman att utifrån gamla skolkunskaper sätta mig in i ämnet och det har tagit flera år.

Från att ha varit mer neutral ser jag nu år 2017 klimatfrågan som den absolut viktigaste gemensamma frågan vi alla omedelbart måste prioritera. Inför de förändringar som kan inträffa ingår många andra globala problem  och en del blir underordnade.

Från början kan sägas att detta kapitel har kostat mer möda att skriva och omarbeta än något av de övriga och dessutom har det blivit långt.

Varifrån kommer drivkraften till detta? Kort sagt från en önskan att förstå. Även psykisk energi behövs som om vi vill påverka något. Varifrån kommer den energin?

Vad förbrukar en människa för att leva? Hon kräver cirka 2 500 kilokalorier per dag. Om man räknar in den fossila energi som behövs för butikens mat och förpackningar kan det sammanlagt bli cirka 25 000 kilokalorier per/dag och 1 kalori är den mängd energi som behövs för att höja temperaturen i 1 gram vatten 1 grad.

Att t.ex. gå in på Naturvårdsverkets treje upplaga av En varmare värld, 2017 eller Världsnaturfonden WWF är varmt att rekommendera. Där ges beskrivningar med bilder samt klar och tydlig text och dessa är bara några av alla de organisationer som tar upp vikten av klimatet.

FN inrättade en klimatpanel redan år 1988, på initiativ av UNEP och svensken Bert Bolin, The Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC. I stiftelsens urkund står att syftet med IPCC är att visa att människan påverkar klimatet. IPCC är alltså inte en rent vetenskaplig institution utan arbetar med att samla in forskning och att föra ut den. I arbetet deltar 195 nationer och i rapporten 2013-14 deltog mer än 800 forskare för att ge underlag för staters beslut.

Vi behöver ta del av ny forskning. Vem visste t.ex. att kosmisk strålning inverkar på den viktiga molnbildningen? Vi behöver bättre förstå de klimatkatastrofer som drabbar oss i nutid med stormar, torka och översvämningar. Nu har vi åtminstone på många ställen varningssystem och transportmöjligheter för hjälpinsatser.

Men är det verkligen människan och fossil energi som förorsakar dessa katastrofer? Vare sig det är naturen eller vi själva, måste vi till varje pris försöka hindra de förändringar som kan påverka alla våra samhällen och allt liv på jorden.

Först några inledande ord om klimatet som jag sedan återkommer till i slutet av kapitlet.

- - - -

Jordens klimat       

Klimatförändringar har alltid - och kommer alltid - att pågå och att även människor inverkar kan vi se klart och tydligt medan det pågår i nutid då vi hugger ner stora skogar så att luftfuktigheten ändras och heta vindar blåser in och torkar ut jorden som sedan blåser bort.

Klimat omfattar långt mer än bara vädret som kan vara såväl underbart som vedervärdigt. Man kan säga att klimatet är medelvärdet under lång tid av allt väder, inklusive de olika årstiderna.

Vi har att skilja på fyra klimatzoner och även på kust- och inlandsklimat där nordliga Sibirien kan komma ända upp till plus 30 grader sommartid och minus 70 grader vintertid eftersom havens utjämnande inverkan inte når dit. Vidare är det skillnad på lokalt, regionalt och globalt klimat och även om två länder ligger på samma breddgrad kanske det ena ha torr öken och det andra regnskog.

Intervall på mindre än 60 år anses för korta om man vill yttra sig om mer långsiktiga klimatförändringar. Vissa havsströmmar går nämligen i en riktning under cirka 30 år för att sedan vända åt motsatt håll ungefär lika lång tid. Dess bättre kan forskarna visa data från långt mer än 60 år tillbaka.

Jordens temperatur regleras av molnen och luftens innehåll. Solen värmer först upp vattnet i hav och på land och då varmluft är lätt stiger den uppåt och det blir torrare, medan kall luft är tyngre och sjunker neråt.

Ånga som kondenseras kring partiklar gör att vi får moln och när molnen kyls blir det regn. Varför sväller molnen och rör på sig och ändrar form?   

- Enorma mängder energi frigörs när ånga blir vatten liksom när vatten blir is.

- För att smälta is till vatten åtgår däremot värme och för att göra vatten till ånga åtgår också värme.

Om molnen består av iskristaller reflekteras den inkommande solstrålningen extra mycket och har då en kylande inverkan, men molnen kan även hindra värmen från jorden att stiga uppåt och har då en värmande effekt.

Som en värmande filt kring jorden fungerar nu vår atmosfär som håller kvar värmen. Varmast är det ner mot jordytan med plus 15 grader, meden det högre upp kan bli minus 50 grader. Nu utvecklar vi helt klart en mycket besvärande extrafilt. Det varmaste året sedan 1950-talet var 2016.

Klimatet kan låta kulturer blomstra för att sedan utplåna dem i sin framfart och ur ett medeltida japanskt epos citerar författaren Monica Braw:                

"Rytandet när byggnader rasade var som åska; damm rördes upp likt rökmoln. Himlen mörknade; inte en enda solstråle syntes/.../ Jorden sprack upp och vattnet forsade fram. Klippor sprängdes och rasade ner i dalar. Berg krossades och fyllde floder. Havet vällde fram och stränder översvämmades/.../ Människorna var maktlösa/.../ Hur skulle de kunna fly? Som fåglar i skyn? Hur skulle de komma undan? Ridande på moln som drakar?

Klimatet har många orsaker och ämnet anses svårt att popularisera då det är komplicerat - långt mer än man tidigare trott.

Klimatrapsodi

Här kan det vara dags för en kort resumé av vårt växlingsrika klimat både före och efter Kr.f. fram till industrialiseringen. Uppgifterna är hämtade från Fredrik Charpentier Ljungqvist som ser sitt ämne, historia, genom ''klimatglasögon'' i sin bok Global nedkylning, 2009 och för sitt författarskap fick han bokklubben Clios pris 2016. Här berodde förändringarna inte på människan utan på , förändringar i solens instrålning, jordbanan, meteorer och vulkanutbrott.

Efter senaste istiden från c:a 10 000 år f.Kr.

- 10 000 år f.Kr. rådde varmt klimat nere vid Mesopotamien där man började odla bördiga slätter som vattnades av floder, men då och då kom snabba förändringar med torka och översvämningar.

- 8000 - 5000 var Sahara täckt av savann med bufflar, giraffer, elefanter och ett fåtal människor och i Europa fanns det stora urskogar

- 7500 blev det varmt och jordbruket spreds även till Europa norr om Alperna

- 7000 - 3000 fick Skandinavien en ''fransk'' växtlighet med lövträd

- 6200 blev det globalt kallare och under 100 år blåsigare och torrare i Europa

- 6200 - 5800 torkade Eufrat och Tigris ut och öknen bredde ut sig varför människorna måste flytta. Därefter blev det fuktigare igen och människorna flyttade tillbaka

- 6 000 började Sahara torka ut

- 6 000 - 4 000 växer flera kulturer fram i Mesopotamien, Egypten, Kina, södra Asien och norra Sydamerika. Tamboskap införs, men det blev åter svalare och människorna fick tränga ihop sig där det gick att odla. Mark började bli en bristvara och äganderätt till jord blev viktig då människorna blev fler. Livet blev hårdare, man fick arbeta mer och artros var vanligt hos unga människor. Både sopor och skadedjur ökade liksom sjukdomar

- 5 200 - 4 500 varmt i Europa minst 2 grader högre än idag

- 5000  hjulet uppfanns och livsmedel kunde lättare transporteras. Härskare, präster och soldater skulle

försörjas och man införde skatter från jordbrukare

- 4000 jordbruket hade spritts till Skandinavien

- 3800 blev det varmare igen och mindre monsunregn; konstbevattning infördes

- 3500 rådde öken i Sahara

- 3200 - 2800 har nordgränsen för spannmålsodling dragit sig längre söderut jämfört med 3500

- 3200 markant avkylning i de tropiska glaciärerna; kallare i Skandinavien där jordbruket försvann

- 3000 vattnet i sjön Tchad var 30-40 meter högre än idag och permanenta floder rann ut i Sahara

- 2800 - 2200 spannmålsodlingen nådde längre norrut än någonsin tidigare

- 2060 - 1600 färre monsunregn i Kina som avfolkades

- 2000 - 2200 spannmålsodling i Sverige nådde sin nordligaste gräns utmed hela Östersjöns kust

- 2200 - 2100 drabbades dalen vid Indus av torka och även Nilen blev tidvis uttorkad

- 2000 - torka och svält förvärrades. En försvarsmur - 18 mil lång - byggdes för att hindra intrång från nomader vilka drevs iväg av torkan

- 1900 ökade nederbörden - det Babyloniska riket uppstod

- 1450 -1250 varmare period och mer regn

- 1250 kallare och fuktigare i Europa

- 1200 ny avkylning i Alaska, Alperna, Skandinavien och Nya Zeeland

-   600 - talet en varm period med Romarriket och en kulmen som kom vid Kristi födelse.

Senaste 1000 åren e.Kr.

-   536  tillfällig nedkylningar orsakad av ett större vulkanutbrott

-   800 -1300 en värmeperiod rådde

- 1200 - Island och Grönland koloniserades, frukten mognade två gånger om året i Norge

- 1300 - kom den Lilla istiden då jorden fick en ''liten snuva'' - föga sensationellt i ett större perspektiv, men nog så bekymmersamt för människorna

- 1600 - talet var kallt. Missväxt och svält och värst på vårarna då maten och kanske till och med utsädet var slut - människor dog av enkla sjukdomar i brist på motståndskraft, häxbränningar.

- 1800 - talet  Östersjön var till 2/3 täckt av is mot 1/3 1950

- 1850 -1920 varmare period i Europa och Japan, trädgränsen gick åter längre norrut

- 1930 -1939 torka i USA där präriejorden blåste bort och 2,5 miljoner människor drevs på flykt

- 1940 - talet hade värmen nått kulmen på norra halvklotet, men ändå kom tre smällkalla krigsvintrar

- 1950 -1965 nedkylning rådde i Nordamerika och Ryssland.

Ovan sagda är sådant som klimatforskare vet innan de börjar dra slutsatser om pågående förändringar. Dessa anses bero på att vi nu använde mängder av fossil energi.

II

Vad skall man tro? 

Isberg

Polarisarna smälter

De flesta människor som jag själv, har ingen egen erfarenhet av polartrakterna och av de naturliga förändringar som pågår där. Enorma isblock som rämnar i solljuset och ''hjälplöst'' verkar driva gör ett mäktigt och skrämmande intryck på bild, fast de kanske i vanlig ordning är på drift.

Arktis ismassa ligger runt nordpolen i ett hav, medan Antartis ligger på en landmassa och den innehåller 90 procent av all världens is.

Den första iakttagelsen av Arktis gjordes från luften av Andrée år 1897 och sedan år 1954 görs mer systematiska observationer av isen. Även undersidan studeras från ubåtar sedan år 1958 och man har då bekräftat att isen runt Nordpolen verkligen ligger i ett hav som nås av varma havsströmmar.

Isarna ligger inte stilla utan kalvar och drivs av havsströmmar och starka vindar.

Detta visade Fritjof Nansen som lät sin båt frysa fast i isen med utgångspunkt från Nysibiriska öarna. Båten drev som han beräknade mot Nordpolen, men hamnade litet på sidan om, varför han fick lämna båten för att nå Nordpolen på skidor. Båten som satt fast i isen drev sedan vidare och hamnade så småningom norr om Svalbard. Isarna brukar även driva bort mot Kanada och utmed Grönlands kuster. Nansen fick senare fredspriset för sina humanitära insatser och hyllades vid norska Vardø som nu är en viktig militär ort.

Isar som ligger i hav visar bara toppen eller 10 - 30 procent av sin storlek eftersom is har större volym än motsvarande vätskemängd. Därför höjs knappast vattennivån om sådan is smälter. I mars är isen som störst, men förlorar 60 procent under sommarmånaderna och sedan byggs isen åter upp av vatten från floder, moln och snö.

Frysningen pågår underifrån och om salthalten i vattnet är hög sänks dess fryspunkt, men själva isen innehåller varken salt eller koldioxid och världens sötvatten är till 75 procent bundet i is.

- Man observerade att isarna minskade under åren 1977 - 2008. Då kom varma havsströmmar upp genom Berings sund in i Arktiska oceanen och isen krympte. En ny cykel på 30 år väntas när strömmen åter vänder om.

- Arktis förlorade 40 procent av isen under år 2007 och på sommaren 2012 uppmättes den lägsta utbredningen dittills. Det öppna vatten man sett överst på Nordpolen gäller dock bara en liten del överst på isen. Då täckte isen i oktober över 10 miljoner kvadratkilometer medan siffran sjunkit till 7, 5 år 2016.

- Nu kommer rapporter om isen månad för månad och man jämför ändringar i temperatur och utbredning. Återkommande vetenskapliga rapporter meddelar att isen i Arktis aldrig har haft så liten utbredningen som första halvåret 2016 och t.o.m. vid Kebnekaise har isen sjunkit med 123 meter mellan åren 1968 - 2016.

- Under flera dagar i december 2016 var temperaturen 20 grader högre än normalt för november i Arktis och dessutom kommer miljögifter upp med vindarna. Smätvayynet söker sig ner i sprickor till botten och gör att de lättare glider iväg.

- Glaciärerna drar sig tillbaka i Alperna, Himalaya, Anderna, Alaska och Afrika.

Se vidare under avsnitt X.

Arktiska rådet skapades 1998 för att bevaka området där 13 procent av alla oljereserver och 1/3 av gasreserverna beräknas finnas. Rådet består av de 8 omkringliggande länderna och 6 organisationer för ursprungsbefolkningar. EU och Turkiet har status som observatörer.

Klimat och media

"Den som rår över människors fantasi har makten" /Philip Roth.

De som finansierar alla de nätverk som mottar bidrag för att sprida information om klimatfrågor finns överskådligt redovisade av Karlsson, Nordangård och Radetzki i boken Domedagsklockan, 3013, s.172 -173. Det talas om en betald ''domedagsindustri'' som sysselsätter rätt många människor.

Motsatsen finns också med kampanjer och betalda personer för att förneka klimatförändringarna. Inom USA har funnits och finns starka krafter med intressen i fossil industri och bilindustrin. Man kallar sig klimatskeptiker, men är klimatförnekare vilket inte är samma sak. Miljardbelopp betalas ut av t.ex. republikanerna Charles och David Koch som har spenderat 48,5 milljoner dollar på desinformation nmellan 1997-2010 och Exxon mobil 8,9 miljoner mellan 2005 -2008.

Klimatfrågan är som gjord för media - vädret är alltid dramatiskt och extremt på någon plats - det är nyckfullt, ogripbart och i ständig förändring. Media lyfter gärna fram det negativa, avvikande, plötsliga och konkreta vilket delvis är deras uppgift. Varje gång en tornado drabbat ett område blir det självklart stora rubriker. Detta kan både sätta fart på klimatdebatten och göra oss avtrubbade.

Journalister liksom andra människor är ofta utsatta för grupptryck och politisk påverkan.

Av de journalister som bevakar politik och samhälle sympatiserade 65 procent med miljörörelser och vänstern och inom tv och radio var andelen 70 respektive 71 procent. Detta framgår av ''journaliststudien'' i samarbete med Svenska Journalistförbundet 2011-2012.

Kulturchefen i DN deklarerade 2013:

"Min klimatångest blev för svårhanterlig /.../ Jag vet på fullt allvar faktiskt inte hur jag skall leva mitt liv med den här ångesten. Jag källsorterar och har inte bil, men känner ständig vanmakt. /.../ Jag ligger vaken och funderar ut formerna för en global nätkampanj /.../ som skall tvinga världens ledare att förhindra de skrämmande fyra graderna."

Kaotiska väderhändelser och ''extremväder'' har alltid funnits och att de har blivit vanligare än tidigare diskuteras inte längre. Uppgifter finns om att de ökat med 10 procent. Det anges att även om stormarna inte ökat i antal vid ekvarton så har de ökat i styrka över Atlanten.

Landmärken under vatten

Alarm jorden blir varmare!

Tiden är knapp och hot om död, svält, pest och krig stimulerar både poeter, författare, konstnärer. och självutnämnda experter att agitera. Desto viktigare att lyssna till vetenskapsmännen. Vad händer?

Torka har rått både i Etiopien, Kenya och Sudan och drabbar nu Kalifornien. Vatten har översvämmat länder som Pakistan, Indien och Afrika på en yta som motsvarar Tyskland och Frankrike och sedan följde Balkan. Då det nu finns fler människor på dessa områden än tidigare i historien, drabbas också fler. Ökad fattigdom och hunger blir följden.

Antingen har man för litet eller för mycket vatten eller också kommer det på fel årstid och fel ställe. Förändringar leder till klimatflyktingar exempelvis i Irak på grund av torka och ohållbara jordbruksmetoder vilket i Syrien dessutom förvärrats av krig. Krig som beror på oss människor, men klimatet?

Överdrifter?

Vi kan inte uppleva att temperaturen i genomsnitt för världen ökat med 0,8 grader. Dock är stegringen betydligt större i vissa områden som vid Arktis och Antarktis. Givetvis blir det extra kännbart för människor i redan varma tätbefolkade länder. Att söka sig till nya tomma områden kan vara omöjligt för bofasta nutidsmänniskor.

Men några grader mer eller mindre, kan det spela så stor roll? Ja om det t.ex. gäller strömmande regn eller stillaliggande snö är faktiskt skillnaden bara 1 grad. Trots att jorden bara blivit 0,8 grader varmare än före industrialiseringen anses det skrämmande.

Vår egen kropp användes som en liknelse för en krisande jord i ett föredrag jag lyssnat på. Detta inspirerade mig att göra nedanstående uppställning. Då det gäller vår kroppstemperatur kan en skillnad på 5 grader mellan 37 och 42 gälla liv eller död och kanske gäller något liknande för jorden redan om cirka hundra år.    

Normaltemperatur:

för människan                        skissad medeltemperatur för jorden

36,6  grader                             13,6  grader före industrialiseringen - nu 14,5 grader
37,5   lätt feber                          +0,8   efter industrialiseringen

40     hög feber                         +2   hot för djur och växter till 20-30 %. Korallreven förstörs och  och                                                 haven stiger 5-6 meter
42    kritiskt, död                     +3-4  Amazonas skogar kollapsar
                                               +4   Golfströmmen kan ändra riktning
                                              +5-6 landisen i stora delar av Antarktis smälter och haven     
                                                      stiger ytterligare några meter
                                                +6  en befarad temperatur till år 2100 med hav som stiger 
                                                +8  en död planet.

Även om konsekvenserna skulle vara riktiga är en sak felaktig här ovan, det skulle säkert bli omdömet från professor Lennart Bengtsson. Man kan definitivt inte göra prognoser för höjning av jordens temperatur med plus 2, 4 och 6 grader för en så kort tidsrymd som hundra år framhåller han med skärpa. När man möter sådana prognoser gäller ordet - om - om temperaturen skulle stiga - så skulle...

Bengtsson har ägnat sitt liv åt klimatforskning och följt FN:s klimatpanel sedan 1990. Där har han tidigare arbetat fram principer för modellutveckling av olika scenarier för klimatstudier. Att ta fram sådana variabler som ger önskat resultat är inte svårt menar han och nämner även att det ännu inte finns några verifierade klimatmodeller. Även han förordar dock en försiktighetsprincip.

Sedan dess har dock klimatmodellerna efterhand förbättrats och IPCC har idag fyra mycket omfattande scenarier med temperaturhöjningar från 1,5. till 4,6 grader. Uppvärmningen skulle bli större på land än till havs. "Det här betyder att människan redan mot slutet av vårt sekel kan bli utsatt för ett klimat som hon aldrig tidigare upplevt under hela sin existens som art." /Naturvårdsverket 2016.

Poängen är dock vilka konsekvenser det får, när höjningen kommer och dessa blir snabbt större för varje år. Det är därför riskbedömningar blir så viktiga.

Senare meddelar professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center, SRC att en temperaturhöjning på 2-4 grader kan befaras på vissa områden av jorden redan inom 85 år. Ett sådant område gäller korallreven som förstörs redan vid 2 graders höjning. Dessutom skulle havsnivåerna stiga. Vi vet riskerna och har lösningarna summerar han. SRC ingår i Svenska Vetenskapsakademien och bedöms vara världens mest inflytelserika tankesmedja inom miljöpolitik.

Mätningar av temperaturen

Redan på 1800-talet ansåg den svenske fysikern Svante Arrhenius att fortsatt förbränning av kol skulle höja temperaturen med 5 grader om koldioxidhalten i luften fördubblades och han såg detta som något positivt. Då mätningen gjorts med annan metod i nutid blev höjningen mindre.

En varning för koldioxiden kom däremot år 1957 från Edward Teller, men han tonade sen ner farhågorna och såg civil kärnkraft som en lösning. Senare utvecklade han vätebomben.

Från mitten av 1900-talet har vi haft ett globalt nätverk av tiotusentals både manuella och automatiserade väderstationer på platser spridda över världen.

Instrumenten har nu förbättrats och från hundratals radiostationer skickas ballonger upp med mätinstrument som kan väga ton, ibland till cirka 4 mils höjd.

Med satelliterna kan man göra kontinuerliga mätningar av luften och resultaten sammanställs i superdatorer sedan 1979.'

Satelliterna ger oss oanade möjligheter att  även undersöka kvaliteten på isar och om det skett oljeutsläpp i haven och var det finns fiskbestånd och algblomning.mm.

Lika litet som läkarna betvivlar att rökning är skadlig för hälsan lika litet betvivlar nu vetenskapsmännen inom klimatforskningen att temperaturen stiger på grund av människan.

Temperaturen

- Under efterkrigstiden 1940-1975 då industrin satte fart sjönk dock temperaturen enligt Nasa.

- Sedan 1976 -2000 har höjningen av temperaturen gått snabbare än tidigare.

- Lufttemperaturen vid Nordpolen har varit 9-12 grader högre än genomsnittet sedan mätningarna började 1979 och 2011-2016 var de varmaste åren sedan 1900.

Följder av högre temperatur

- Havsnivåerna stiger och kusterna dränks, saltvatten kommer in på jordbruksmark i deltaområden vid stora floder som Nilen och Ganges som brukat fungera som jordbruksmark. Många stora städer i världen hotas då de ligger just vid kuster.

- Havsnivåerna stiger och har blivit 17 m högre under 1900-taletblir. Haven blir surare och fiskar, koraller, mollusker och vissa plankton hotas och det är korallreven som stöder 1/4 av allt marint liv. Försurningen har ökat med 30 procent sedan industrialiseringen.

- Oväder blir knappast vanligare och kraftigare runt ekvatorn, men intensivare över Atlanten.. Torra områden blir torrare och våta våtare. Plötsliga skyfall kommer att växla med torka, och enorma stoftmoln kommer att dra fram över Södra Afrika, USA, Sydeuropa och Sydost Asien, såsom skedde i USA på 30-talet.

- Nasa uppger att året 1915 var det varmaste sedan mätningarna startade, delvis på grund av den varma strömmen EL-Nino i Indiska oceanen och Stilla havet.

Att uppvärmningen skulle bero på ökad instrålning från solen stämmer inte.

Höjda temperaturer över tundran kan få katastrofala följder då där finns enorma lager av infrusen metan som innehållande mer energi än 10 000 miljarder ton kol. Det är i så fall minst dubbelt så mycket som alla våra kända resurser av fossila bränslen tillsammans.

Varmare väder ger större avdunstning och torrare marker.  Stora skogsbränder blir vanligare och upphör då  som koldioxidsänkor och släpper i stället ut både koldioxid och värme. Torrlagda myrar, och torvmossar är brandfarliga och ofta pågår där pyrande torvbränder. Indonesien brände torv för att odla palmolja och släppte 1997-1998 ut 13-40 procent av den årliga ökningen av C02 i atmosfären.

Olika bedömningar som gjorts tas upp av bl.a. Staffan Laestadius i boken Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell, 2013 och av Joseph Romm, Climate Change, Whaat everyone needs to know , 2016.

För att citera Carl Sagan: "extraordinära påståenden, kräver extraordinära bevis".

Inom vetenskap är det inte fråga om en demokratisk process - utan om olika sätt att mödosamt samla, mäta och tolka data. Dessutom är forskningen inte färdig och vad man forskar om beror på vad man är intresserad av.

Riskbedömning

Framför allt saknar vi och kommer alltid att sakna alla de exakta uppgifter som skulle behövas för en korrekt uppfattning, det är därför riskbedömningar blir så viktiga. Vi får använda de kunskaper vi faktiskt har från en enorm mängd forskningsrapporter och simulerade experiment. Detta nämner den kände finansmannen László Szombatfalvy i boken Vår tids största utmaningar, 2009 och året därpå kom hans bok Känslor och Förnuft: En bok om moraliska beslut.

Han har även grundat stiftelsen Global Challenges Foundation genom en ansenlig donation. Länk: http://globalchallenges.org/sv

Domedagsprofeter har ofta haft fel och dessutom kan man ju ha tur och oförutsedda gynnsamma händelser kan inträffa - allt detta inser även riskanalytiker.

Vad skulle dock kunna hända?

Grönlands is kunde smälta bort, Västantarktis istäcke glida ner i havet. Isarna där består av så mycket vatten att det skulle höja havsnivåerna med 25-80 meter. Saltvatten kan tränga in över land, tundran tina och släppa ut metangas, Amazonas regnskogar dö eller brinna upp och orkaner bli kraftigare. Golfströmmen kunde ändra riktning och ge ett kallare klimat i Norden. Detta är alltså inte science fiction.

Golfströmmen

Vi vet en del om oceanernas djupa strömmar. År 2016 hade isen vid Arktis kuster krympt och ersatts med smältvatten som inte innehåller salt och därför väger mindre än det salta vatten som kommer med Golfströmmen. Om det lätta kalla vattnet inte dyker ner och blandar sig med det varma vattnet som kommer söderifrån, kan det påverka Golfströmmens riktning och de nordliga länderna skulle då få ett kallare klimat.

                                                                     Sök tillstånd att använda bilden

                                                                                 Bra bild i en varmare värld 2016 sid 31-

     Illustrerad Vetenskap nr 7, 2016.

Risken för att dylika förändringar skall ske de närmaste åren är relativt liten, men i ett perspektiv på hundra år, är det snarare sannolikt att så sker.

Även om vi omedelbart skulle göra allt som är rimligt och nödvändigt ökar riskerna för varje dag och följderna gäller ofattbart många människor.

Vi accepterar inte samma risker när det gäller vår personliga säkerhet nämner Szombatfalvy. När vi tog trafikflyget åren 2001 - 2008 var risken bara en på miljonen att planet skall störta trots att antalet flygningar då var mellan 25 och 30 miljoner. Ändå betalar vi en försäkring.

Om t.ex. risken för en flygolycka skulle vara hela en på hundra - 0,1 procent så skulle det leda till 80 flygolyckor per dag och vem skulle då flyga?

Låga procenttal är alltså förrädiska när det gäller risker.

Siffror för procenten risk kan tyckas pyttesmå och därför försummar vi deras verkliga innebörd. Även om den procentuella sannolikheten för att en skada är liten, kan den dock beröra miljarder människors levnadsförhållanden.

Vår ''klimatförsäkring'' borde åtminstone kunna överstiga den vi betalar för flyg och militärt försvar. Människor skulle alltså redan mot slutet av detta århundrade kunna utsättas för ett helt nytt klimat vilket i betydelse ställer sådant som BNP i skuggan.

Även om utsläppen av koldioxiden upphörde idag skulle följdverkningarna kvarstå ett hundratal år.

Max 1,5 grader

Tidigare var 2 graders höjning den gräns man lyckats enas om vid de stora konferenserna ända fram till 2015 då ambitionen faktiskt blev max 1,5 grader.

Detta mycket tack vare insatser från Stockholms Resilience Center där man liksom EU arbetat för ett stopp vid 1,5 grader. Man måste nämligen räkna med risker för att självförstärkande förlopp och att tipping points kan uppstå vid vissa kritiska värden. För en rapport om ''tipping points'' se www.pnas.org

IPCC beräknade 2014 att om vi med nuvarande utsläppsminskning skulle kunna fasa ut den fossila energin på 25 år, så skulle vi dock bara med 66 procents säkerhet ens klara målet 2 grader!

Utsläppen har stadigt fortsatt att öka och snarare accelererat sedan 2000.

Utsläppen av koldioxid ökar fast de måste minska.

 

III

En ny epok - fossil energi, el och kärnkraft

Ordet energi kommer från grekiskans energos och betyder - aktiv, arbetande.

Redan romarna i England och kineserna på 200-talet e.Kr. använde ''brinnande sten'' och sedan antiken har gas använts och olja fick man från växter och valfisk.

Det är dock från 1900-talet som kolet på allvar har börjat användas och femtio år senare även olja och gas. Dessa fossila bränslen utgör nu cirka 80 - 85 procent av vår energi.

Decilitermått Arbetare

-  1 deciliter olja motsvarar ungefär ett fysiskt dagsverke från en person

-  1 liter olja räcker för att lyfta upp en personbil till toppen av Eiffeltornet

Fat med olja

-  1 fat olja - 159 liter - motsvarar energin under 1 år från 12 tungt kroppsarbetande människor

-  50 -100 ''energislavar'' står till förfogande för en människa i rikare länder

-  Om 85 miljoner fat förbrukas varje dygn i världen skulle det motsvara 250 miljarder människors dagsverken! Undra på att vi vill ha fossil energi!

Oljan är dessutom fortfarande så billig att en amerikan bara behöver arbeta femton minuter för att kunna köpa 4 liter bensin om priset är 80 dollar per fat, ett pris som dessutom ibland har sjunkit till 30-40 dollar. Ett lågt pris påverkar dock i hög grad  ekonomin li oljeproducerande länder.

Runt 90 procent av all kol, gas och olja bildades under den förhistoriska perioden Karbon och finns alltså tack vare cirka 300 miljoner år gammalt solsken - se första bilden i föregående kapitel. Om växternas vedmassa begravs i syrefattig miljö under markytan, upphörde de att återsända koldioxiden till luften. Kolet blev kvar och det som begravts i sjö- och havsbottnar blev olja och gas medan det som begravts på land blev kol. Materialet kom från förnyelsebara källor - växter och organismer - som sedan med alla sina ingående ämnen pressats samman till koncentrerad energi under årmiljoners inverkan av värme, högt tryck och vulkanisk aktivitet. Gas kan även ses som upphettad olja - olja light.

I princip är det ingen skillnad på fossila bränslen och ved eller biomassa då alla är gjorda av samma material - växter och organismer som innehåller kol och som vid förbränning bildar koldioxid och diverse gaser som går till atmosfären.

Sedan industrialiseringen tar vi nu för oss av detta urgamla energiförråd, där man beräknar att det finns stora ännu icke upptäckta tillgångar.

Vi behöver utveckla energikällor som är både förnyelsebara och klimatvänliga samt dessutom så billiga att de kan ersätta fossila bränslen. Se vidare avsnitt VI, Tillgångar och handel med  fossil energi  och VIII, En energirevolution har börjat.

Energi från sol, vind, vattendrag, vågor, tidvatten, berg- och jordvärme har alla fördelen att aldrig ta slut.

''Hästkrafter'' från fossil energi använder jordens kapital medan levande hästar bara använder naturens årliga ränta.

Slavboja

Att slaveriet avskaffades i USA berodde på Abraham Lincolns kamp och för att alla skulle vara lika inför lagen. Strax efter hans död år 1865 gick lagen igenom och landet hade då cirka 3,5 miljoner slavar, en tredjedel av hela befolkningen.

Sex år tidigare 1859 hade man funnit olja och det var i Pennsylvania, men konsekvenserna av detta anade man knappast.

Slavhandeln hade pågått öppet och vanliga människor reagerade inte speciellt. Storbritannien hade redan avskaffat slavhandel 1807 och själva slaveriet 1833 och en kyrkans man Alonso de Sandoval, född i Spanien men verksam i Colombia skrev redan på 1600-talet för att väcka opinion mot den misshandel han såg slavarna utsättas för.

Olja liksom slavar representerar energi. Därför kan vi nu undvara slavar i stora delar av världen - vare sig det gäller moraliska eller ekonomiska skäl. Slaveri fortsätter dock i både gamla och nya former med oskäligt låga löner, tvångsarbetsläger och sexslavar. Nu har vi lagar både mot slavhandel och slaveri och kanske kommer även handel med fossil energi att regleras av lagar.

Oljan gav 50 -100 gånger mer energi än den som gick åt för att utvinna den. Den var lätt att lagra och frakta och alla nya transportmedel hade inte kunnat ta fart utan den.

Hela vår kultur påverkas alltså i hög grad av den sorts energi vi använder. Utan fossil energi kommer vi att behöva fler robotar och med ökad digitalisering kommer många människor att bli arbetslösa, samtidigt som nya arbeten skapas. Många kommer att behöva understöd eller rent av en arbetsfri medborgarlön. Detta förutser den sydafrikanske ingenjören Elon Musk med bilen Tesla och Bill Gates som vill föreslå en skatt på fossil energi.

Själv önskar jag att sådana arbeten som ger möten mellan personer och gör dem beroende av varandra får kvarstå. Det gäller t.ex. butiker, banker, resebyråer, delar av transportsektorn samt skola, vård och omsorg. Hur skall annars moral och ansvar fostras.

Mahatma Gandhi var en gång en europeiskt klädd gentleman, men på sin ålder demonstrativt försedd med en spinnrock och indiskt klädd. "Om det finns fler armar än det finns arbeten är industrialiseringen av ondo."

Låt oss nu fortsätta med den nya epoken som även förändrades genom elektricitet.

Elektricitet

''Det vita kolet'' utvecklades först på 1800-talet och Stockholms slott fick el år 1880. Elen var i början en nymodighet som "ej kunde vara Guds mening"- samma sak som gällt många innovationer. Det är förunderligt att redan efter hundra år ungefär fyra av fem hushåll i världen kan använda elektricitet. För 2012 meddelas att 85 procent av världens befolkning hade tillgång till el. /Population Reference Bureau, 2016.

Vanligen kommer elen från stora kraftverk som eldas med billig stenkol eller brunkol. Först hettas vatten upp så att det förångas och ångan leds till en turbin som driver en generator som börjar producera el.

För första gången sedan den industriella revolutionen har Storbritannien 2017 klarat sin elförsörjning i ett helt dygn utan att använda kol enligt BBC

Om varje glödlampa skulle ersättas med ett stearinljus eller en fotogenlampa och all värme komma från brasor skulle vi bli sparsamma.

- Veken i en fotogenlampa ger bara 1/5 av det ljus som fås med samma energimängd i en gammal 100 Watt-lampa.

- Den nya LED lampan är en glädjande uppfinning med en livslängd på 100 000 timmar mot den vanliga glödlampans 1000 timmar. En LED lampa behöver bara 10 W för att ge samma ljusstyrka som en glödlampa på 60 W. Bakomliggande forskning har belönats med nobelpris.

Av elen använder vi cirka 10 till 12 procent för belysning i bostäder.

Under förra århundradet fördubblades elkonsumtionen i USA vart 12:te år och hushållen förbrukar mer el per månad än vad deras far- och morföräldrar gjorde på ett år. Även om avbrotten blivit färre blir de värre då de inträffar. Tyvärr kommer än så länge nästan hälften av elproduktionen från kol. /www.good.isGood

Vitsen med el består i att den är mindre brandfarlig och framför allt lätt att transportera och därför kan produceras centralt i stora anläggningar och sedan föras vidare. Inom EU vill man framför allt satsa på gränsöverskridande handel med el genom att bygga ut näten, där Sverige redan är sammankopplat med Danmark, Norge, Finland, Tyskland och Polen. Forskning om ännu bättre ledningsteknik pågår där man troligen kommer att nyttja tunna kollager - grafen - en uppfinning som också fått nobelpris.

Kärnkraft

Kärnkraft

Även kärnkraft ingår i den nya epoken

och här används varken fossil energi eller förnybar grön energi.

En 3:e generation av kärnkraftverk är igång och en 4:de väntas till 2030.

Först kommer jag att beskriva vad som väntas och som källor har jag bland annat använt Illustrerad Vetenskap, 2016 och Den gröna bubblan, 2014 skriven av dansken Per Wimmer som själv liksom Bill Gates är en framgångsrik investerare och har lagt pengar i projektet.

Varför använda 50-talsteknik när forskarna har arbetat fram bättre? Projekt med torium i stället för uran pågår i Frankrike och även i både Kina och Indien där man har gott om torium, men ont om uran. Grundämnet torium upptäcktes av Jöns Jacob Berzelius som uppkallade det efter asaguden Tor och nu har Thor Energy i Norge startat ett testprogram och eventuellt pågår ett sådant även i Japan.

Med den 4:e generationen skulle Sverige varje år kunna ersätta 3 800 ton uran med 15,3 ton torium. Endast 5000 ton torium skulle räcka för världens ström under ett år och man har funnit hela 2,6 miljoner ton.

Fördelarna med 4:e generationens teknik skulle vara stora:

•  Kärnavfallet kan förbrännas och behöver inte slutförvaras

•  Torium kan användas tills det nästan är helt uttömt och blir därför 200 gånger effektivare än uran.

•  Kärnreaktorerna behöver inte arbeta under högt tryck. De nuvarande är som tryckkokare som måste kylas med vatten och om detta inte fungerar blir det explosion.

•  Om systemet i de nya reaktorerna slutar fungera, stannar reaktorn helt enkelt av.

•  Mindre säkerhetsanordningar krävs och de blir därför billiga.

•  Slutligen kan torium inte användas för militär teknik.

Man skulle också kunna satsa på mindre reaktorer som redan finns för ubåtar. Traditionella kärnkraftverk kan ha kapacitet för 1000 megawatt, men för små städer och industrier räcker det ofta med 10 - 300 megawatt vilket skulle göra det lättare att locka investerare. Det federala energidepartementet i USA har nu satsat 452 miljoner dollar för att ta fram små kärnkraftverk.

Eftersom det krävs en hel del ytterligare forskning för att torium skall kunna ersätta uran har Schweiz och Italien infört ett tillsvidarestopp för nya kärnkraftverk.

Redan nu byggs kärnkraftverk som kan använda bränslet 100 gånger effektivare och man kan återanvända det flera gånger om och det lilla avfallet behöver bara bevaras i 100 år. Svenska Leadcold som i år fått 150 miljoner i finansiering från Indien, är ett företag som står för den nya utvecklingen.

Med den 3:e generationens teknik har man dock i Finland börjat bygga världens största kärnkraftverk vid Bottenviken, Olkiluoto för 1 600 megawatt. Konstruktionerna har redan visat brister. Det har tagit längre tid och blivit dyrare än beräknat, varför man tar in finansiering från Rysslands Rosatom. Oppositionen är stor i Finland och från en del i Sverige.

Storbritannien har sagt ja till nya Hinkley Point med franskbyggda reaktorer för 200 miljarder kronor finansierat av Frankrike via den franska energifirman EDF och Kina. 

Det har dock varit fortsatt tyst om denna nya kärnkraftsteknik.

Nuvarande kärnkraftverk                             (Sök tillstånd för bilden)

Världens kärnkraftverk

Det fanns 438 kärnkraftverk i 30 länder år 2005.

Det första kärnkraftverket byggdes i USA redan 1960. Där finns gott om bränslet uran, men det krävs möjlighet till slutförvaring av radioaktiva ämnen som plutonium i 100 000 år. Detta gäller alla de kärnkraftverk som nu är i bruk. Ett stort ansvar har därmed lagts på kommande generationer.

Arbete har pågått med att få fram säkra metoder att förvara de radioaktiva resterna med t.ex. kopparkapslar som omsluter bränslet sedan det först omslutits av gjutjärn.

Enligt internationella konventioner skall alltså även i Sverige "slutförvaret etableras av de generationer som dragit nytta av kärnreaktorerna och utformas så att det efter förslutning förblir säkert utan underhåll eller övervakning."[4]

Av världens totala energiförsörjning står nu kärnkraften för 5 - 6 %, men väntas bli nästan dubbelt så stor 2030 jämförd med 2010 enligt World Nuclear Association. Enligt IPCC skulle elproduktion från kärnkraft blir 2 till 3 gånger större år 2050.

Ett kärnkraftverk kan producera energi motsvarande 500 000 fat olja per år.

Kärnkraftverk byggs både i Kina, Ryssland och Indien samt som nämnts i Finland och England.

Kärnkraft och säkerhet

Näst efter vatten och vindkraft är kärnkraft det renaste sättet att producera el, enligt en utvärdering av FN:s klimatpanel 2011. Kärnkraft och vattenkraft står för 80 % av Sveriges elförsörjning år 2017. se www.mfk.nu

Kärnkraften är en effektiv och billig baskraft, vanligen säker i drift och utan koldioxidutsläpp och uranet utgör bara 10-15 procent av de löpande kostnaderna medan bränslen som olja och gas är dyrare.

- Risker med kärnkraft består av olyckor och sabotage med utsläpp av radioaktiv strålning.

- Olyckor i kärnkraftverk sker och får då betydligt större uppmärksamhet än alla de gruvolyckor som skördar flest offer.

Mätt i antal dödsoffer per gigawatt och år, är kärnkraften säkrast, oljan farligast och därefter kommer kol enligt forskning inom EU-kommissionen.

Hittills har vi haft 8 härdsmältor i världen. Begreppet strålning har något spöklikt över sig och vi är vanligen okunniga om den ständiga radioaktiva strålning som kommer från naturen, solen och kosmos. Vi är alltid utsatta, men i olika grad i olika trakter och då vi flyger eller undersöks med röntgen utsätts vi för extra doser. 

Det har gått 30 år sedan olyckan i Tjernobyl i Ukraina 1986. Ett område på 3 mil runt kraftverket är nu avstängt för människor. Det hölje som omedelbart byggdes över platsen håller på att vittra och 46 länder har bidragit med 14 miljoner och byggt en ny sarkofag under ordförandeskap av Hans Blix.

Djur och växter tycks frodas trots att radioaktiviteten på sina ställen är tusen gånger det normala. Vid en forskningsinstitution 5 mil från området söker man studera t.ex. eventuella genförändringar hos olika organismer samt deras försvarsmekanismer.

Japan

Hade vinden vänt vid katastrofen 2011 hade man måst utrymma drygt 36 miljoner människor från Tokyo fastän staden ligger 20 mil från reaktorerna. Antalet dödsoffer - 28 000 berodde knappast på strålning utan på tsunamin. Japan satsar nu 730 miljarder kronor på miljö och energiteknik sedan alla kärnkraftverk tillfälligt stängts av för inspektion. Landet är dessutom ett ömtåligt område för kärnkraft då inte mindre än tre tektoniska plattor rör sig utanför kusten.

Tyskland 

Efter olyckan i Japan 2011 beslöt Angela Merkel, docent i fysik, att stänga alla deras 17 kärnkraftverk till år 2022. Redan tidigare hade Tyskland vunnit vår aktning för sina insatser med forskning och produktion av solpaneler och vindkraftverk. Tyskland är trots detta världens fjärde största industrination med 8 procent av världshandeln. Befolkningen har dock fått markant högre energipriser, där en kalkyl kommit fram till ett värde på 20 euro per månad under senaste 25 åren.

Nu tvingas Tyskland använda mer kolkraft och diskuterar att behöva bryta mer brunkål. Import av el pågår från Frankrike som har 59 kärnkraftverk och låga utsläpp av koldioxid. Sedan 2009 har deras koldioxidutsläpp legat kvar på 11 ton per capita.

Sverige

Många äldre reaktorer kommer att behöva stängas. Vi är dock världens tionde största kärnkraftsland och beslutet om kärnkraft sågs en gång som en kort frist, så att vi under tiden skulle hinna utveckla andra former för energi. Vårt äldsta kraftverk kommer att stängas 2017.

Sveriges el kommer idag till 80 procent från kärnkraft och vattenkraft och vi exporterar mycket el till Danmark, Finland och Tyskland. Trots att industrins förädlingsvärde blivit sex gånger större släpper vi inte ut mer växthusgaser än på 50-talet. Hela vår elproduktion står bara för 5 procent av våra utsläpp framhåller Arne Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik. Dock har vi förlagt en del energikrävande produktion till andra länder.

På grund av de höga skatterna på kärnkraften har man hotat att stänga 4 stycken i förtid till år 2020. Skatten ger sammanlagt 4,5 miljarder per år vilket är 30 procent av driftskostnaderna per reaktor. Om den höga beskattningen fortsätter skulle även de återstående 6 kraftverken stängas. Regeringen har slutligen år 2016 beslutat att under två år fasa ut skatten på kärnkraften.

Om vi i förtid stänger några av kärnkraftverken i Sverige skulle vi inte kunna reducera koldioxidutsläppen med 20 miljoner ton årligen. Detta motsvarar utsläppen för samtliga bilar, lastbilar och flygplan. En fjärdedel av våra kärnkraftverk kommer att stängas av åldersskäl och frågan blir vad de kommer att ersättas med.

Trots allt är det dyrbart att bygga kärnkraftverk och kanske kommande solkraftverk blir billigare. Sol- och vindkraft har utvecklats kraftigt och blir alltmer konkurrenskraftig. År 2015 kommer vindkraften på tredje pltas i vår elproduktion./Staffan Engström.

............

Energi genom fusion, sammanslagning av atomkärnor är en metod som skulle ha stora fördelar och vars framtid inte längre ligger 50 år framåt i tiden. I Kanada pågår forskning som väckt stort internationellt intresse.

...........

Genom åren har samma kretsar som arbetat med kärnteknologi också varit de som varnat och gett upphov till både Pugwashrörelsen, fredsrörelser och alla de miljörörelser som vuxit fram sedan 60-talet.

- Den gamle miljökämpen James Lovelock med Gajahypotesen hävdade dock redan 2004 att kärnkraften är det enda logiska alternativet till kol och olja. Riskerna kan inte jämföras med konsekvenserna av global uppvärmning.

- Somliga, som den kände miljöaktivisten Mark Lynas, visar i sin bok Guds utvalda art, 2011 hur även han nu börjat bli positiv till kärnkraft.

- En tredje förespråkare är James Smith som verkar för en koldioxidsnål ekonomi. Han var tidigare ordförande för brittiska Shell och även för Carbon Trust. Han som många andra visar att vi behöver en blandning av olika energitekniker, där de tre bästa metoderna skulle vara vindkraften som dock är osäker, geologisk lagring av koldioxid som är dyr samt kärnkraft som är säker och billig.

Familjen med hemgjord energi

Då svenskarna röstade om kärnkraft skulle införas eller inte år 1980, var man redan i full gång med ett omtalat energiprojekt i liten skala. Makarna Inga och Olof Tegström i Härnösand lyckades med kommunens och andras hjälp bygga ett hus, där värme, el och familjens bil drevs med vindkraft.

Projektet kallades WELGAS - WindElectricityGas. Jag citerar ur Martin Hultmans bok Den inställda omställningen. Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991, 2015, s 16.

"Först var det vindkraftverket som samlade in rörelseenergi och omvandlade denna till elektrisk energi. Den elektriska energin omvandlades i sin tur till vätgas med hjälp av en reversibel bränslecell som kördes som elektrolysör vilken delade vattenmolekylerna. Vätgasen omvandlades genom förbränning till rörelseenergi i bilen respektive värme i spisen."

Självklart krävdes diverse justeringar innan huset kunde demonstreras och tiotusentals personer kom på besök och skrev med entusiasm om försöket. År 1986 hade projektet gett 608 000 liter vätgas, varav 200 000 liter gått till bilen -200 mil - och resten till spisen. Speciellt bilen intresserade många och då den ibland krånglade påverkades intresset.

Visionen och förhoppningarna om decentraliserade system med förnyelsebar energi var stor på 80-talet, men industrivärlden och en del politiker önskade storskaliga projekt. Därför blev det kol och kärnkraft som kom att bestämma inriktningen.

Visionen om närdemokrati, småskalighet och förnyelsebar energi var därmed tystad från 90-talet och en tid framåt - men inte för alltid.

Vätgas som energikälla

Vätgas - knallgas - Här liksom kärnkraften varken fossil eller "grön."

Väte är världens vanligaste grundämne. Det är lättantändlig och utan lukt och smak. För det mesta förekommer det bundet med andra ämnen som syre i vatten. För att frigöra vätet åtgår energi och metoderna har varit dyrbara. Å andra sidan frigörs energi då väte åter förenas med syre.

Redan mot slutet av 1700-talet lyckades man frigöra vätet och kunde då få en luftballong att stiga till väders.

I princip kan vätgasen framställas ur alla möjliga föreningar, men den finns inte naturligt tillgänglig utan måste alltså framställas och då i allmänhet ur fossil metangas. Vätgas används inom kemin och t.ex. för konstgödsel samt för att lagra sol- och vindkraft.

I Japan anser Toyota med bilen Mirai 2014 att för kommande generationer kommer vätgas att vara bränslet, då det är lätt att lagra i bränsleceller. Mirai betyder framtid.

I Kina finns också intresse för vätgas.

I Amerika  har däremot energidepartementet slutat finansiera både forskningen och vätgasekonomin från år 2010 då den anses för riskabel och dyrbar.
 
I Sverige försöker man också forska om billigare metoder, inte minst genom organisationen "Vätgas Sverige". Såväl fotosyntes som elektrolys används för att frigöra vätet som sen lagras i bränsleceller - en sorts batterier - vilka kan användas för el och värme.
 
Ett företag i Göteborg har skapat bränsleceller, PowerCel S3 som nu prövas i samarbete med Schweiz. En lastbil med bränsleceller på taket släpper endast ut vattenånga. Schweiz kommer att bygga ut sitt nät för vätgas om testningarna håller.
 
Sandviken har 2017 blivit landets fjärde stad som kan erbjuda tankning för vätgasbilar.
Av solel kan vätgas produceras ombord på havens stora fartyg och lagras i bränsleceller som sen kan driva båten. Metoden kan bli en stor ersättare för råolja, bensin och diesel och dessutom är den fri från vibrationer och ljud. Redan nu installeras bränsleceller på ett forskningsfartyg avsett för Arktis.

................

Genom kol, gas olja och kärnkraft har livet revolutionerats för många människor - inte minst friheten att förflytta sig med allt ifrån personbil till flyg.

Kort sagt har många fler människor kunnat klara livet på jorden tack vare fossila bränslen. Dessa och kärnkraften har tillsammans med medicinsk och teknisk utveckling bidragit till att fyrdubbla världens befolkning på hundra år och att sedan 1950 tiodubbla världens ekonomi. Vi kan förundras!

”Illa skötte jag mig i kosmos i går,
jag levde ett helt dygn och frågade inget, och                                              förvånades inte över något.”

/ Wislwa Szymborska, poet

VI

Energibrist i fattiga länder

Nästan 2,9 miljarder människor behöver mer och bättre energi. Annars får de i stort sett använda den vanliga muskelkraften från djur och människor samt ved och dynga som bränsle. Här behöves nya energislag då människorna både blivit fler och behöver högre levnadsstandard.

Öppen eld

Matlagning över öppen eld gäller för 2,7 miljarder människor och ett lerkärl över öppen eld drar 8 gånger så mycket energi som en kastrull av aluminium över en gaslåga /IEA, 2014.

Tekniker har tagit detta på allvar och arbetat fram en spis för fattiga människor som är enkel att bygga och kan monteras lokalt. Olika bränslen kan användas och åtgången liksom utsläppen av koldioxid minskas avsevärt.

Elektricitet saknades ännu för många människor., men förbättringarna går fort både i Östasien och i Nord- och Sydafrika. I länder söder om Sahara är dock fortfarande 600 miljoner människor utan el.

Nu finns en kombinerad lampa och mobilladdare som drivs med solceller och snabb utveckling pågår.

Bristen på användbar energi i fattigare länder har man förbisett både när det gäller bistånd och FN:s tidigare millenniemål. Efterfrågan på kol, gas och olja ökar i Asien och Afrika och biomassa som ersättning skulle aldrig räcka till.

Bioenergi - förnybar- men kolhaltig

Bioenergi var världens viktigaste energislag fram till 1800-talet och det mesta kom från skogen. Av bioenergi fick vi både ved, hus, bohag, skor, kärror, tjära och papper. 

Fortfarande kommer 9 procent av världens energi från skogen där även restprodukter och avfall är viktiga, men även bioenergi innehåller kol eftersom växter´lever på´ koldioxid.

Sverige

Första hälften av 1800-talet exporterade Sverige 137 000 tunnor tjära och träkol från milor. Sedan kom sågade trävaror och från 1920 pappersmassa och kemiska produkter som tallolja och etanol.

På 40-talet under kriget kunde man se höga vedstaplar överallt och 50 000 fordon körde på gengas - förgasa träkol - och vi var så gott som självförsörjande även när det gällde mat.

Biomassa av trä med pellets och sågspån är billigast näst efter kol och sådant både exporterar och importerar vi där t.o.m. pellets per båt från Kanada ibland kan vara lönsamt.

Mycken biomassan gick därefter till  tidningspapper sedan till förpackningar av kartong.

Nästan allt som produceras av olja lär nu också kunna göras av råvara från skogen. Avgörande brukar bli vad som är lönsamt. Värme och el kan ofta samproduceras medan drivmedel vanligen blir dyrare. Bioenergi för värme och el bör därför prioriteras i stället för transporter där det i så fall krävs fortsatt teknikutveckling.

Skogen är vår största råvara med 100 miljoner kubikmeter virke per år. Ved, grenar och toppar går till fjärrvärme.

En hel del lämnas dock kvar i skogen som stubbar mm. då dessa behövs för de cirka 7000 mikroorganismer som lever där. Det finns i dag över 1800 rödlistade arter i skogen, varav cirka 900 är hotade.

Cirka 60 procent av all skog har huggits ned sedan 1950-talet, vilket gör att vi i dag har ett skogslandskap med många kalhyggen och Bohusläns ekskogar har sedan länge använts för båtbyggnad.

Den ljuva, mångsidiga skogen som det sjungs om i våra folkvisor är snart bara historia och våra tätortsnära skogar blir färre för varje år som går.

´Det var en gång en skog´ är ett program av Petra Mattsson i samarbete med Naturskyddsföreningen där man kan lyssna till hur den svenska skogen mår i möten både med skogsägare och myndigheter, politiker och miljöaktivister samt jämtländska bybor och barn.

Skogen utgör en viktig sänka för koldioxid. Fäller vi träd bör vi därför också plantera nya, men tillväxten tar längre tid än avverkningen.

Vi kan inte förvänta oss en grön skön värld, där vi kan vältra oss i bioenergi, men vi kan höja produktionen på våra nuvarande tillgångar. Sedan blir det viktigt hur vi bäst skall använda vår bioenergi.

För att baka bullar räcker det inte med värme till ugnen säger Torbjörn Rydberg vid Sveriges lantbruksuniversitet. Det har krävts sol, vind, regn, jord, fosfor och diesel samt maskiner för att få fram vetet och dessutom mänskligt arbete. När man granskar eller gör upp kalkyler är det viktigt att se vilka av alla dessa nödvändiga faktorer som ingår, liksom om det finns särintressen från vissa intressegrupper. /Bioenergi - till vad och hur mycket?  från Formas Fokuserar, 2007.

Världens skogsareal har minskat med en dryg femtedel senan 1700 talet.

Först skedde kogsavverkningen i Europa och delar av Asien. Sedan kom Amerika på 18oo-talet och de tropiska regnskogarna på 1900-talet.

Ordet bioenergi låter förledande miljövänligt, trots att där ingår kol.

- Biogas  för el och värme

Här kan man använda torv och restprodukter från soptippar samt matavfall som då ofta rötas i särskilda kammare. Sedan 50- och 60-talen görs nu gasen framför allt av det material som kommer från avloppens reningsverk. När man tagit vara på gasen, kan resten som innehåller all den viktiga växtnäringen återföras som gödsel.

Biogasprocessen har använts sen slutet av 1800-talet och både i Kina och Indien finns små anläggningar för hushållens matlagning.

- Biogas för fordon                              

Gengasen hade tyvärr låg verkningsgrad och stora värmeförluster, men man har åter börjat forska om bättre metoder både i Sverige och ute i världen.

Redan år 2006 kunde vi i Sverige köpa 10,2 miljoner kubikmeter biogas. Först renas biogasen från koldioxid och sedan komprimeras den, men eftersom det är krävande att handskas med gaser föredrar man ofta flytande bränslen.

Flytande biobränslen för fordon

I princip kan man här välja mellan diesel, etanol, metanol och även bränsle framställt av alger. 

Det är nu vanligt att blanda vanlig diesel med förnybara drivmedel som HVO - under 2015 med 14,7 procent - men denna HVO görs inte av skogsråvara utan av fetter.

Se mer under sektion VII, Transportsektorn växer.

 IV

Förbränning av kolhaltiga ämnen 

Kolhög

Alla som eldat en brasa vet att det behövs bränsle, en tändare för att sätta igång det hela, att det blir varmare, att rök bildas och att man kan börja hosta. Om man häller på vatten blir det ånga och kvar blir bara aska. Askan innehåller dock viktiga ämnen som fosfor och mineraler som funnits bundna i veden eller kolhögen och är därför värdefull och borde återföras till växtligheten.

Åtgärder för renare luft i närmiljön

Om man eldar i en spis, kamin - eller kakelugn, leder man bort röken genom en skorsten där väggarna blir svarta av sot som delvis beror på ofullständig förbränning. Samma sak kan vi se då vi blåser ut ett ljus och hindrar förbränningen, varvid det plötsligt börjar ryka mer, än då ljuset brann.

Sotet i skorstenen måste då och då skrapas bort och förr ansågs små sotarpojkar särskilt lämpade för detta arbete och jag minns fortfarande hur vi rysande lyssnade då magistern i småskolan läste om Sotarpojken i Milano.

Vid ofullständig förbränning bildas förutom sot också kolmonoxid C0 - som är en giftig gas.

Energi kan aldrig förstöras, men för oss har den användbara energin minskat då veden eller kolet är slut. 
Används ved måste den huggas, staplas och bäras in. Har man kol kräver också det transport och utrymme och för en gasspis måste man dra särskilda ledningar, såvida man inte använder gastuber.
Allt detta slipper man om det finns ett elnät som kan kopplas till en elspis och man slipper både avgaser, transporter och förrådsutrymmen och har dessutom händerna mer fria och inte minst slipper rök.

Hälsoproblem

Två skorstenar som bolmar rök

Att eldning gör luften smutsig och ohälsosam det vet alla de miljontals kvinnor som lagar mat över öppen eld. Gör man detta i en hydda med grästak går röken ut genom taket och det kan vara bra för då dödas oönskade larver och insekter, men partiklarna i röken skadar också lungorna på den som eldar. Röken sticker i ögonen, river i halsen och det blir svårt att andas. Många dör i förtid och om människorna fick el vore det en billig åtgärd för hälsan.

Att luften blir smutsig och att smog (smok+fog) bildas det vet också alla de människor som tidigare bodde i det tyska Ruhrområdet och nu i Kina där solen blockeras av sot och dimma.

Den stora smogen i London 1952 med giftig svaveldioxid i luften kostade 12 000 människor livet och i Peking dog 90 000 människor av luften 2013.

Hälsoproblemen av utsläpp från kol-drivna industrier talas det knappast om fast de är större än malaria och nästan lika stora som hiv/aids och tuberkulos. Även hudbesvär samt cancer, stroke, hjärt- och lungsjukdomar följer.

Bruna moln bildas nu framförallt över Asien, men också över södra Afrika och Amazondeltat - länder med ökande befolkningar som nu står för 2/3 av luftens partiklar. Bara svavelutsläppen har ökat med mer än 30 procent i Asien.

På topplistan ligger 13 städer i Indien och 660 miljoner indier beräknas få en förkortad livslängd på 3 år och liknande väntas i Afrika www.afrikaprogresspanel.org/media.

Lungcancer i Peking uppges ha ökat med 60 procent på 10 år och barnen får ibland inte leka utomhus. Från över 20 städer i nordöstra Kina flyr tusentals människor till kusten för att slippa dålig luft. Skolor måste stängas och bilarna köra mindre meddelas det 2016.

Världshälsoorganisationen WHO beräknade 2014 att vart åttonde dödsfall i världen berodde på luftföroreningar.

- Vulkanutbrott sprider också enorma mängder av svaveldioxid och aska i luften varvid temperaturen sjunker. Så skedde t.ex vid utbrottet 1815 på ön Tambora i Indonesien då utsläppen spred sig över världen och ledde till "året utan sommar" i stora delar av Europa.

Askan som innehåller näringsämnen faller ner efter ett par veckor, men svaveldioxiden sprids över världen och blir snabbt en kondensationskärna för vattenångan och bildar dimma, moln och sura regn.

- Atombomber befaras av samma skäl kunna ge upphov till en ''nucleär vinter''. Krig och krigsförberedelser är naturligtvis helt oförsvarliga med tanke på energi och utsläpp. De brinnande oljekällorna i Irak 1990 -1991 släcktes dock snabbt och medförde endast lokala direkta förändringar.

Ekonomi och BNP kommer nu först inte bara i Kina där detta - mot bättre vetande - tidigare har motiverats med att alla länder som blivit rika har genomgått en smutsig fas - "tillväxt med munskydd". De  får nu lära om.

Krav på reningsteknik

Att bygga renare kolkraftverk behövs - med så kallade scrubbers - eller med andra metoder.

För CCS-teknik, Carbon Capture and Storage krävs dock mycket energi och det finns cirka 9000 anläggningar som skulle behöva CCS eller stängas, men det är svårt att finna en ekonomisk lösning på problemet.

Kostnaden för reningsteknik av de 100 värsta kolkraftverken bara i Europa skulle uppgå till cirka 7 miljarder euro och för USA till 9 miljarder dollar. Men observera - där skulle samtidigt kostnaderna för sjukvården minska med 55 miljarder! /Staffan Laestadius, 2013.

Större industrier försöker numera avskilja stoftpartiklar och jämfört med tidigare har man i Europa och USA ofta lyckats rena luften i större städer åtminstone från sot och svavel. I USA, Storbritannien och Sverige är småpartiklarna i luften 6 gånger mindre än tidigare./Johan Norberg, Progress, 2016 s., 108, 117.

I USA har partiklarna minskat mellan 2001 - 2011 och detta gäller både från industri, gruvor och jordbruk och även för stora och medelstora städer samt landsbygden /PRB, 2016.

En ny teknik går ut på att låta ultraviolett ljus träffa titandioxid varvid kväveoxider bildas som i sin tur kan ge näring till naturen.

Vi kan leva utan frihet,
politik och progression,
utan vetenskap och skönhet,
utan sanning och förnuft,
men vi kan inte leva utan vatten och luft.
                                     /Alf Henrikson

Tillbaka till naturen" manade Rousseau som på 1700-talet levde i ett Paris där luften stadigt försämrades, dock inte av bilavgaser, de kom senare.

Vi vill värna om en renare miljö, men vad som menas är inte så självklart som det låter. Den skall helst vara orörd och naturlig anser många och då ses människan alltid som förstörare. När var miljön naturlig och till vilken tidpunkt skall den återställas? Som den var före jordbruket? Före industrialiseringen? Människor tillhör också naturen och behöver plats. Vi behöver både hus, hamnar och vägar., men bättre miljö och energiteknik ligger i allas intresse.

V

Växthusgaser 

Läsaren kanske har märkt att hittills har orden växthusgaser och koldioxid knappast nämnts.

Först har det nämligen gällt att rena luften från smuts och sot, men nu inser vi att de osynliga och luktfria gaser som bildas vid förbränning av kol, gas och olja utgör ett ännu större problem.

Namnet ''växthusgaser'' är egentligen felaktigt eftersom atmosfären inte är sluten utan öppen för vindar.  Dessa vindar kan vi dock inte reglera på samma sätt som man kan öppna fönstret i växthus om det blir för varmt.

Den riktiga växthuseffekten finns alltså i slutna rum utan ventilation som i växthus. Den som suttit instängd i en bil en varm sommardag har känt av effekten. I fortsättningen kommer ändå termen växthusgaser att användas.

Det kan vara förbryllande att man först eldar upp ved eller kol och ändå får ut en massa kol i luften i form av koldioxid. I kolklumpen fanns grundämnet kol, med det kemiska tecknet C bundet med väte och andra molekyler. Då vi ger kolklumpen en kick med en tändsticka frigörs C och börjar i stället förena sig med syret i luften O2 till CO2 vilket sker under fortsatt värmeutveckling - och det är den vi vill åt.

Förbränning av fossila bränslen som naturgas, kol och olja ökar alltså luftens koldioxidhalt och sedan 1800-talet har ökningen i atmosfären varit markant.

Atomvikten för kol C är 12 och för syre 16. En CO2 molekyl har därför vikten 44 vilket gör att koldioxid är en tung gas. Antalet kolatomer i ett bränsle avgör hur mycket CO2 som bildas vid förbränningen. Bensin och stenkol innehåller t.ex. 90 % kolatomer, brunkol 80 % och trä 50 %. /IPCC.206 Guidelines, tabell 1.4. 

Eldar vi upp 1 ton stenkol kommer därför koldioxiden att väga nästan 3 gånger så mycket. För varje ton kol som forslas till ett kraftverk får vi räkna med att det avges 3 ton koldioxid till luften. Detta är viktigt att förstå om man skall kunna följa klimatdebatten. Själva uppfattar vi ju inte alla dessa CO2 ton som är utspridda i atmosfären, men det rör sig om 6 kilo koldioxid över varje kvadratmeter på jordens yta! Den mängden fördubblar vi nu snabbt och det är knappast långsökt att detta kan få någon sorts konsekvenser.

Torv kan även räknas till fossila bränslen och får sammantaget ungefär samma klimateffekter som dessa.

Luftens innehåll

Kväve:       78 %   

syre:          21 %

Summa:    99 %

Återstår: 1 % som består av växthusgaser och diverse partiklar.

Om vi tar en kubik-meter luft skulle alltså cirka 10 kubik-decimeter eller 10 liter bestå av växthusgaser och därav utgör vattenångan minst 9,5 liter. Resten är koldioxid och andra växthusgaser, det verkar inte mycket, men det finns många kubikmeter luft. Faktiskt svävar tusentals ton som ånga eller vatten över våra huvuden.

Solen strålar in mot jorden och 30 procent reflekteras direkt av atmosfären. Resten blir kvar och absorberas av land och hav. Av den ökande värmen tar jordytan upp 2 procent och haven 90 procent varför havsnivåerna har stigit 0,3 cm per år sedan 1990. Solens bana har inte gett ökad instrålning under tiden.

Det är faktiskt den lilla procenten växthusgaser - vattenångan och koldioxiden - som reglerar den värme som lämnar jordytan. Hur mycket vattenånga som finns i luften beror i sin tur på temperaturen så att det vid t.ex. plus 30 grader finns ungefär 30 gånger mer vattenånga än vid minus 20 grader. Mängden vattenånga ökar även när koldioxidhalten ökar.

Utan moln och växthusgaser skulle jordens temperatur vara minus 18 grader i stället för plus 14 -15 grader. Växthusgaserna släpper igenom ljus men hejdar värmestrålningen utåt.

Varför bidrar inte kvävet och syret till växthuseffekten? Detta beror på strukturen hos dessa molekyler som förblir symmetriska även då de vibrerar.

Hela klimatfrågan handlar för närvarande om hur vi skall kunna sköta jordens atmosfär så att där finns en lagom mängd växthusgaser. Dessa har bevisligen ökat sedan människan började använda fossil energi och det har man vetat i över 100 år.

Vanligen räknar vi med fyra växthusgaser 

Gaserna har olika vikt och den tid de stannar i luften varierar, varför man måste räkna med en eftersläpningseffekt av kvarvarande gaser som kommer att förstärka växthuseffekten i åratal även om utsläppen redan nu skulle börja minska.

När det gäller gasernas påverkan brukar man jämföra alla med koldioxiden - som fått värdet 1 - och omräkna dem till koldioxidekvivalenter, då man lägger till ett e - CO2e.  Detta e är dock vanligen underförstått i vanliga artiklar. Gaserna mäts i nutid med spektralanalys under kontroll av luftens fuktighet och temperatur.

Molekyler

•    Vattenånga H2 är i särklass den viktigaste växthusgasen och uppgår till 95-98 %.

•  2   Koldioxid, CO2 finns naturligt i luften och tas upp av växterna. Den bildas när växter förmultnar och kommer från djurs och människors utandning. Framför allt bildas koldioxid då vi förbränner ämnen som innehåller kol vare sig det är fossilt eller kommer från ved och djurspillning och gasen beräknas med 30-40 procent stanna kvar i luften mer än 500 år. /Claes Bernes, En varmare värld, s. 75. Naturvådsverket.

- Utsläppen har ökat från 5 till 35 miljarder ton mellan åren 1950 och 2016 och under de senaste 60 åren är det energisystemen som har släppt ut 80 procent av all koldioxid i atmosfären. /Wimmer. s 96, 98.

- I tidernas begynnelse bestod själva luften till hela 80 procent av koldioxid. Detta gynnade växtligheten, särskilt under den varma perioden Karbon och gjorde att vi långt senare har kol, olja och gas..

Under senaste 800 000 åren har koldioxidhalten aldrig varit så hög som nu.

•  3  Metan, CH4 - hushållsgas, gruvgas, naturgas eller sumpgas finns även den naturligt i luften och är lukt- och färglös och räknas som en kraftig växthusgas. Den har en relativt kort livslängd i atmosfären och är borta på cirka 50 år, koldioxidekvivalenten är 25.

Den utvinns från naturgasfält i bland annat Danmark, Norge och Ryssland. Den naturgas som används i Sverige utvinns från gasfält i danska Nordsjön.

Vid förbränning av metan bildas med syret i luften vattenånga och koldioxid (CH4 + →  2H2O + CO2 under värmeutveckling. Metan har ökat med 100 procent sedan 1800-talet och extra mycket mellan 2005 och 2015. 

•  4  Kväveoxid N0 och kvävedioxid NO2 tecknas gemensamt med NOx finns naturligt i atmosfären men bildas bland annat genom jordbruk och gödsling av jordbruksmark och av biltrafik som går på diesel. Gaserna är giftiga med en koldioxidekvivalent på 298 och livslängd på cirka 114 år och ger även upphov till bildning av ozon i nedre luftlager. År 2015 avled 38 000 människor för tidigt på grund av dieselfordon med utsläpp av kvävedioxid enligt Nature. I Sverige har dessa gaser halverats sedan 1990, men i övrigt stigit med 15 %. /Naturvårdsverket.

Ozon 03 - i lägre luftskikt är skadlig och den fångar upp värmen och har en varaktighet på någon månad och verkar indirekt som en växthusgas. I högre skikt är ozon däremot skyddande mot solens ultravioletta strålning, vilket gjort att livet som först bara kunde klara sig i vattnet, sedan kunde ta sig upp på land. "Av vatten är du kommen."

Dessutom ingår ett sextiotal gaser som svaveldioxid SO och koldioxidekvivalenten 298 vilken leder till försurning. Några har oerhört stor effekt som svavelhexafluorid SF6 som är ända upp till 23 900 gånger så kraftfull som koldioxid och en varaktighet på cirka 500 år. Att minska dessa ämnen borde därför ha hög prioritet.

Särskilt bränslen med höga svavelhalter har ökat sulfatpartiklarna i luften, men dessa sjunker neråt efter några veckor och Sverige har lyckats minska sina svavelutsläpp med 90 procent på senare år.

- Allt det  stoft som finns i luften måste vi också räkna in. Stoftet i luften binder vattenångan och bildar moln som kan stänga in värmen från jorden men även mota inkommande solstrålning.

Stoftet kan vara mindre än en tusendels millimeter och kommer från havssalt över haven samt tungmetaller, planktonrester, bakterier och virus.

- Sotpartiklar drar  till sig solljuset och om de landar på isar smälter dessa fortare och får då en värmande effekt. Numera kommer som nämnts sotet till en fjärdedel från Indien och Kina på grund av ökad förbränning. Sot är dessutom direkt skadligt för hälsan.

De fyra som mest förändrat strålningsbalansen i atmosfären är koldioxid, metan, sotpartiklar och ämnen som bryter ner ozon.

Begreppet ppm

Mängden växthusgaser anges inte i procent utan i miljondelar - ppm - parts per million.

Människor har alltid eldat med ved och dynga och det förindustriella ppm-värdet uppges till - 280 vilket innebär att av en miljon molekyler i luften bestod 280 av koldioxid. Detta värde har varit rådande i  800 000 år., men på senare tid har nu ökningen blivit 2 ppm per år  på grund av att vi använder fossil energi och brukar både åkrar, skog och mark.

-  De senaste 400 000 åren har värdet inte överstigit ppm -300

-  De senaste 192 åren passerade vi ett tröskelvärde som ligger på - 335 

-  Runt 1990 nådde värdet den gräns som WHO har satt som övre gräns - 350

-  Sedan industrialiseringen har koldioxiden ökat med 35 procent och ppm - 380

-  År 2015 var värdet 399,4

-  September 2016 var varmast sen mätningar gjorts enligt Nasa med ppm - 404

Högsta värdet sedan 20 miljoner år. /Dahlin s

-  Enligt ekonomen Nicholas Stern är chansen 57 procent - krona eller klave - att stoppa temperaturstegringen vid 2 grader och ppm - 400, ett värde som alltså ligger över den kritiska gränsen.

 Stern bedömer de framtida ekonomiska skadekostnader till 5-20 procent av hela världens BNP. Att förhindra detta skulle däremot bara kräva 1 procent om året av BNP.

Senaste gången vi hade ett ppm-värde på 400 under en längre tid var för 100 000 år sedan och då var temperaturstegringen 3 grader och havsytan 20 meter högre.

-  Världsbanken uppgav år 2012 att vi år 2060 kan vänta en höjning till 4 grader med ett ppm på - 800.

-  Ökningen brukar nu vara 2 ppm/år. I senaste rapporten från IPCC anges att vi kan vänta en temperaturhöjning på 4 grader redan år 2100. Ändå har man inte räknat med riskerna av smältande permafrost med utsläpp av metangas.

I Peking var värdet på ppm - 950 fyra dagar i rad enligt en tidningsnotis år 2013 och årsmedelvärdet var då - 750, men det finns andra kinesiska städer som är värre. Många storstäder med tät trafik har höga värden. Ubåtar tillåts ha ppm - 800 och ett klassrum före rast kan ha ppm - 1000.

Koldioxidutsläppen från olika fossila bränslen kan rangordnas som följer: naturgas, metan - 56, gasol - 63, bensin - 69, lätt eldningsolja - 74, tung eldningsolja - 77, stenkol - 95, brunkol - 101. /Werner s.98.

I en värld med 4 graders höjd temperatur är gränsen för natursystemen överskriden och för människan knappast möjlig att anpassa sig till.

Ofta talar vi om sådant som är reversibelt, som att rena sjöar och luften i städer, men mycket är irreversibelt som klimatförändringarna där det handlar om århundraden, kanske årtusenden även om utsläppen upphörde. Ordet irreversibelt fanns två gånger i en IPCC skrift 2007 och 14 gånger 2014.

År efter år har vi följt hur växthusgaserna ökat, men från Stanford University meddelar professor Robert Jackson på institutionen för Earth System Science att den årliga ökningen 2016 faktiskt tycks ha bromsat in.

Även om detta är glädjande är det inte de årliga utsläppen som är viktigast utan själva den kvarstående koncentrationen i luften och detta är något som vi vanligen inte inser. Även om vi nu slutade släppa ut växthusgaser skulle temperaturen ändå fortsätta att sakta stiga ett par årtionden, en eftersläpningseffekt. Även isarna skulle fortsätta smälta mer än de gjorde före alla utsläpp, då de inte reflekterar lika mycket instrålad värme.

För att ens begränsa temperaturhöjningen med 2 grader krävs 80 % minskning av utsläppen som sen bör gå mot noll till år 2100.

Vad händer med själva koldioxiden CO2 (utan-e)?

Haven som upptar 70 procent av jordens yta är en enorm koldioxidsänka för den tunga gasen som så småningom sjunker neråt.

Koldioxidupptag

© Barbro Martell

Koldioxid som något positivt

Skogar och alla andra växter, både på land och i hav lever på koldioxid.

Mer än 70 procent av jordens yta upptas av hav med en biomassan som är 5 gånger så stor som växtligheten på land!

Även plankton -''de som driver''- både upp och ner och i sidled tar upp koldioxid och de förs runt med strömmarna och utgör basen för näringskedjan och släpper dessutom ut hälften av jordens syre.

För fiskarna blir det svårare att ta upp syre om koldioxidhalten ökar eftersom fisken då inte förmår avge koldioxid via sina gälar.

Ett skikt ner till 200 meters djup härbärgerar dessutom mer värme än luften. När haven genom solen är varma avger de mer koldioxid och när de blir kalla tar de upp mer koldioxid vilket sker i förhållanden som anges av Henrys fysikaliska lag. Jämför ett glas öl som tas fram ur kylskåpet och då börjar bubbla mer.

Haven utgör en buffert för upptag av koldioxid, men när de är mättade kommer haven att släppa ut både mer värme och koldioxid.

Eftersom vi nu befinner oss i en varm period efter Lilla istiden, avger haven mer koldioxid än de gjorde t.ex. på 1600-talet. Eftersom det är kallt i polartrakterna absorberar haven där mer koldioxid än de gör i varmare trakter. Då varmt och kallt vatten söker utjämna varandra uppstår strömmar som Golfströmmen vilket gör att koldioxiden transporteras runt och ger näring till havens biomassa.

Skogarna är den stora koldioxidsänkan på land och skogsbältet runt norra halvklotet ålller mer än 30 % av allt kol på land med en fjärdedel av världens träd, även om det talas mest om de tropiska regnskogarna. Vi behöver odla mer och avverka mindre.

Claes Berne med boken En varmare värld, 2003 anger att skogsmarkerna i tempererade områden glädjande nog ökat.

Fotosyntes kallas den process som gör att kolet i luftens koldioxid binds i växter medan syret blir över och släpps ut. Mer koldioxid i luften skulle gynna växterna, men blir klimatet samtidigt torrare kan växterna inte ta upp lika mycket koldioxid. Människorna på jorden andas in syre och andas ut cirka 3,5 miljarder ton koldioxid.

- Koldioxid som något negativt - växthusgas

Från olika källor kommer nu uppgifter och varningsrop om koldioxidutsläppen.

- De klimatförändringar som beror på människan har idag en omfattning som vida överträffar de naturliga variationer vi känner till från de senaste 650 000 åren enligt IPCC, 2007 /Laestadius s. 30.

- Mängden koldioxid som tagits om hand av naturen har de senaste 50 åren gått från 2 till 4 miljarder ton per dag.

- Om vi bara satte stopp för avskogningen skulle koldioxidutsläppen minska med cirka 5 miljarder ton av våra årliga utsläpp på 33 miljarder ton.

- Under den långa tid jag arbetat med detta kapitel har jag märkt att det blivit en nästan total konsensus när det gäller att växthusgaserna ökar snabbt och att detta är kritiskt för klimatet.

Kolsyra - H2COär ytterligare något vi måste beakta. Den bildas till cirka 1 procent av koldioxiden som tas upp av vatten vilket gör att regn och hav blir surare. Detta inverkar menligt på korallernas förmåga att bilda skal och för fiskarna att bilda skelett och vid en temperaturhöjning på 2 grader slås korallreven ut. Försurningen går nu tio gånger snabbare än tidigare

Att fånga upp och gömma koldioxid

Självklart har man försökt fånga in koldioxiden t.ex. vid industrier och forskning pågår.

För världsledande koldioxidlagring har Statoil i Norge gott i täten och man tänker sig en global lagring i Nordsjön. Varje år pumpar man ner en miljon ton koldioxid i ett 200 meter tjockt lager av porös sandsten en kilometer under Nordsjöns botten och man har nu tio år av goda erfarenheter.

Det kan dock vara svårt att finna lämpmliga platser för lagringen och risker finns för jordbävningar.

Vattenfall gjorde ett lovande försök med lagring av koldioxid år 2008 vid det omstridda Schwarze Pumpe i Tyskland där man lyckades fånga in all koldioxid. Opposition och lagstiftning kom dock att förbjuda det hela och koldioxiden släpptes i stället ut i luften 2009.

Metoden prövades även i Storbritannien, men för att vara kostnadseffektivt krävs att kunna konkurrera med utsläppsrätterna för att det skall löna sig. Vattenfall har därför lagt ner projektet år 2016.  Även SSAB har tidigare gjort ett pilotprojekt som skulle testas i Frankrike, men också detta lades ner liksom ett projekt vid Fortum.

Erfarenheter finns även från USA som sedan 70-talet använt gasen för att pumpa upp olja.

För att lättare kunna transportera gasen komprimeras den ofta till flytande form och kräver då mindre utrymme.

Kan koldioxid bli en energikälla?

Att på teknisk väg kunna göra som växterna och binda koldioxid - har varit forskarnas hetaste dröm och här pågår två lovande försök: Ett konstgjort "löv" och Metanol framställt av koldioxid.

1 - Ett konstgjort "löv"

Vid universiteten i Chicago och Harvard har kemisten professor Daniel Nocera framställt ett konstgjort löv som tar upp koldioxid 10 gånger bättre än ett vanligt löv.

Med hjälp av solljus kan en bakterie Raistonia eutropha som lever i vatten, skilja vätet och syret åt i vattenmolekylen. Sedan gör bakterien att väte, syre och koldioxid kan bilda olika slag av alkohol. 

Dessa kan sedan användas direkt som bränsle och ersätta diesel. Först var utbytet 5 gånger så stort som för ett vanligt löv men efter viss genmodifiering blev utbytet 10 gånger så stort.

En reaktor med 1 liter av dessa bakterier kan nu ta upp 500 liter koldioxid per dag. För varje kilowattimme de producerar tar de bort 237 liter koldioxid från luften.

Men som Nocera framhåller, när denna alkohol sedan förbränns återgår koldioxiden till luften igen, så det löser inte koldioxidproblemet, men vi slipper fossila bränslen.

Även smutsigt vatten kan användas och han tänker sig en fortsatt utveckling i länder som Indien där el saknas för 300 miljoner människor. Nocera hoppas metoden skall stimulera till att den infrastruktur som behövs, kommer att byggas ut. Hans arbete beskrivs bland annat i Science juni, 3, 2016.

- 2  Metanol - träsprit - CH3OH

Ännu ett glädjande budskap fann jag så sent som i juni 2016 i en bok av den nyligen bortgångne, ungerske nobelpristagaren George A. Olah som gästade Sverige 2009. Han och två andra kemister har skrivit boken Bortom olja och gas, 2007.

Dessa forskares verksamhet ligger vid University of Southern California. Med insikt om att världens befolkning ökar medan de fossila resurserna minskar, donerade makarna Loker medel till ett forskningscenter för att utveckla ny teknologi - Loker Hydrocarbon Research Institute, USC, 1977.

Forskningen där har lett till att man nu talar om en "metanol-ekonomi". Metanol låter inte särskilt upphetsande, men kommer sannolikt att få stort genomslag. Metanol eller - träsprit - är en flytande vätska vid vanlig temperatur, lätt att lagra och transportera, men att dricka den är mycket olämpligt, då den är giftig.

Olah gör koldioxiden till en resurs. När fossilt material förbränns bildas koldioxid CO2 och vatten H20 och den processen gör han reversibel.

Först splittras en vattenmolekyl i vätgas och syrgas. Därpå får vätgasen reagera med koldioxid varvid alkoholen metanol bildas. Båda dessa reaktioner kommer att kunna drivas med solenergi som direkt omvandlas till kemisk energi. Deras metod är minst 50 gånger mer effektiv än ”omvägen” att tillverka metanol från biomassa, som är den vanliga metoden vilken beskrivs nedan i avsnitt IX. Metanol kan i och för sig framställas på flera olika sätt.

Olah använder nu insamlad koldioxid, men så småningom menar han att den koldioxid som bildas vid förbränningen t.o.m. kan tas direkt från luften och ingå i ett kretslopp. En utbyggd "metanol-ekonomi" kommer att ta cirka 10 år skrev han och hans medarbetare år 2007.

VI

Vilka släpper ut mest växthusgaser?

Hur beräkna olika länders utsläpp av CO2

Skall endast det som gäller konsumtion och export inom landet räknas? Skall import och nödvändiga transporter också räknas med? Det finns många olika sätt att räkna varför uppgivna siffror varierar.

Siffran som gäller vid klimatförhandlingarna i FN är för Sverige 6 ton/person. Om vi drar ifrån den kolsänka som vår skog utgör skulle siffran bli 1,5 ton/person.

Sverige importerade till exempel 84 000 ton kläder år 2007. Om den importen hade räknats med hade siffran för våra utsläpp blivit 10 ton/person och överstiger då samtliga våra utsläpp. Denna import i förening med utlandsresor ger då utsläpp i andra länder och detta måste beaktas då vi uppställer våra klimatmål.

Vid en tidpunkt berodde en fjärdedel av Kinas utsläpp på export till andra länder som USA och Europa.

Sverige exporterar å andra sidan stål och cement som är mycket energikrävande att framställa, men detta görs här med energisnåla metoder. Så blir inte fallet då vi börjat förlägga produktionen till mindre utvecklade länder, med sämre metoder. Varje år exporterar vi även cirka 50 TWh ren energi ut i världen.

Praxis har ofta varit att beräkna det som släpps ut inom ett lands gränser, men nu börjar man allt mer i stället utgå från vad som konsumeras inom ett land.

Analogt resonemang gäller för åtgång av vatten. Hur mycket förbrukar vi indirekt, då vi importerar ris eller direkt då vi själva framställer papper?

Tack vare vatten- och kärnkraft ligger utsläppen från vår industri på samma nivå som på femtiotalet trots att industrins förädlingsvärde blivit sex gånger större. När det gäller el släpper däremot Tyskland ut femton gånger mer, per producerad kWh.

Export av miljökunskap och teknik ger däremot inte några utsläpp.

..................

Följande tre bilder visar utsläpp:  1 - Per land,  2 - Per person  och  3 - Sambandet med BNP.

Uppgifterna bygger på siffror från 2010 hämtade från Brülde & Duus-Otterström i boken Klimatetik, 2015. Informationen har de i sin tur hämtat från Carbon Dioxide Information Analysis centre (CDIAC) och Världsbanken.

Bild 1 nedan - visar de 20 länder som släpper ut mest koldioxid. Kineserna ledde med 8.257 kiloton växthusgaser och därefter kom Saudiarabierna med 5.3310.

Den klimatskuld som anges i procentsiffror ytterst på bilden är ett försök att uppskatta den ansvarsfördelning som är rimlig med hänsyn till historia och ekonomisk förmåga hos olika länder. Beräkningarna är gjorda av SEI, Stockholm Environment Institut.

Ansvar är inte detsamma som skuld och att tala om skuld för händelser som historiskt inträffat av okunnighet är ingen bra väg skriver Jonas Hellman som bor i Bombay där luften innehåller 6 gånger så mycket småpartiklar som tillåts i Sverige. Inte heller bör man skuldbelägga Indien i framtiden. Där behövs bland annat el och mer kollektivtrafik för att få en ändring, gärna grön teknologi, men inga gröna ekonomiska irrläror tillägger han.

             Här kommer ny bild!

 

                                              

Bild 2 - nedanstående bild visar var varje person släpper ut mest koldioxid. Här låg Qatar högst med 43 ton/person, USA - 20 ton, EU - 9, Sverige 5-6, Kina - 4, Indien 1.

Växthusgaser per capita

Bild 3 - nedan visar sambandet mellan utsläpp och BNP i några länder mellan 1990 -2010:
-  minskning för höginkomstländer (USA, EU)  -27 %,  Sverige -3,4 %
-  ökning  för högre medelinkomstländer (Brasilien, Iran, Kina, Sydafrika)  +200 %
-  ökning för lägre medelinkomstländer (Indien, Indonesien, Nigeria)  +45 %
-  minskning för låginkomstländer med -50 % och för
Världen ökning med +17 %.

Utsläpp och BNP

Hur minska utsläppen?

Bra och billiga åtgärder:

Här kan både stat, företag och individer ta sitt ansvar genom att:

-  först och främst hushålla med energin och inte elda för kråkorna
-  täta läckage på olika ställen som vid soptippar, avloppsledningar och pipelines
-  rengöra dieselmotorer
-  införa värmesystem som minskar sot och koldioxid vid matlagning
-  ändra gödselhanteringen och sluta bränna rester på fälten efter skörden
-  tidvis dränera risfälten
-  använda kommunala transporter.

Ju tidigare inbromsning ju billigare blir det och en del åtgärder skulle t.o.m. vara lönsamma, det märks på räkningen om man förbrukar mindre el. Man börjar nu prova ut metoder som gör att en privatperson direkt på en trådlös dataskärm skall kunna avläsa hur mycket energi som t.ex. gått åt vid duschen. Vi måste förändra våra invanda vanor för att nå målet 2o.

Hur världen per år skulle kunna skära bort 40 gigaton beskrivs av Eklund s .81. (1 gigaton = 1000 miljoner ton). Källa: McKinsey, 2009.

10 gigaton kan världen ta bort utan kostnad genom att  spara, förbruka mindre, förbättra teknik, isolera, återvinna m.m.

10 gigaton ytterligare kan tas bort till låg kostnad genom att plantera skog och minska skogsavverkningen, använda elmotorer för lätta lastbilar vilka kan laddas vid ett vanligt eluttag etc.

15 - 20 gigaton ytterligare krävs vilket medför stigande kostnader. Att leda ner koldioxid i tomma gruvhål och liknande ger kolsänkor. Det gäller att framställa renare energi varför mer forskning och nya tekniska förbättringar krävs.

Se vidare under avsnitt VIII En energirevolution har börjat.

En global kostnadskurva för minskade utsläpp

Kostnaderna syns idag, men vinsterna först i efterhand.

WWF anger fem B:n där vi kunde spara energi -  Butiken, Bilen, Bostaden, Biffen och Börsen.

Världsbanken ger tips genom att man låter ekonomer beräkna och visa upp för olika länder hur de kan bli "klimatsmarta".

- Indien kunde spara 27 000 dödsolyckor med 1000 km bussfiler och skapa 128 000 jobb.

- Kina kunde byta ut 70 miljoner ved- och kolugnar mot miljövänliga spisar och räddat livet på en miljon människor och skapa 22 000 jobb etc.

 

Fossil energi - tillgångar och handel

 
Tack vare solen och växternas fotosyntes kan vi nu använda dels uråldrig kol, gas och olja och dels nybildad bioenergi, som också innehåller kol. Vid förbränningen flyttar vi sedan själva kolet upp i luften och även ner i haven.
År 2012 använde världen 82 procent fossil och 13 procent förnyelsebar energi. /Werner s.104.

Kol

Varken kol, olja eller gas är något vi producerar utan det är något vi utvinner, något som inte kan återanvändas och därför kan ta slut. Rimligtvis bildas ny kol, gas och olja, men detta tar miljontals år.

Det finns relativt gott om kol och kol är billigt, men att utvinna den blir kanske svårare och de kända reserverna beräknas räcka i några hundra år med nuvarande uttag. Dock räknar man med ännu icke upptäckta fyndigheter som skulle vara av avsevärd storlek. Störst tillgångar finns i USA som är näst största producent och konsument. Världen öppnar varje vecka ett nytt kolkraftverk. EU har dock beslutat att inte öppna några nya kolkraftverk från 2020.

WWF liksom Tyskland hoppas på en "kolexit" 2050 och kraftbolaget Dong i Danmark kommer att sluta med kol år 2023.

Kina hade en kolboom på 90-talet, men man talar nu om geologiska katastrofområden där invånarna inte längre kan bo kvar. Inom ett stort område i provinsen Shanxi har man i stället lagt ut solceller, men fortfarande står kolet för 65 procent av Kinas energi. Man har dock begränsat den egna produktionen av kol och höjt priset med en följd att Kina 2016 i stället importerade 255 miljoner ton kol vilket var ungefär 5 procent av konsumtionen.

Man vill ha lagar mot öppning av nya gruvor och önskar att industrin och OECD skall vara ledande.

Av kol kan man även framställa t.ex. dieselolja.

•  Olja

Länder som använder mest olja

Oljan har många fördelar, den är lätt att ta fram och transportera, den är flytande vid normal temperatur och användbar i många sammanhang.

Olja är världens mest sålda råvara och står för 40 procent av världens energibehov där transportsektorn är den största konsumenten. Det produceras mer än tusen fat olja per sekund, dygnet runt, året runt. Tillgång och efterfrågan håller ofta jämna steg, men ibland blir det överproduktion.

Nästan hälften av oljan kommer från cirka 47 000 oljefält och de hundra största fälten finns i Saudiarabien, Iran och Irak samt Venezuela. Behovet av olja ökar och det skulle behövas ett nytt Saudiarabien vart tredje år om vi fortsätter som nu. Redan år 2006 nådde sannolikt 54 av de 65 största producenterna maximum -''Peak oil - för vad de kommer att kunna producera.

USA är störst producent och konsument även när det gäller olja och bedöms ha störst reserver. Där utvinnes olja även genom fracking från skiffer som gav 8,9 miljoner fat per dag år 2016, vilket ändå bara var cirka 4 procent av världens produktion. Bara här finns över 2,6 miljoner oljeborrhål och läckage från 1000 ställen. Med fracking är det kort tid mellan investering och produktion, medan det för oljeplattformar är tvärtom.

Man letar ivrigt efter nya källor och gör av och till fyndigheter. Brasilien har t.ex. funnit stora oljefält i Atlanten och Cypern i Medelhavet. I polartrakterna pågår borrningar där utvinningen av nya fyndigheter dock skulle skada miljön. USA har därför slutat borra norr om Alaska, men utanför nordöstra Grönland letar man efter nya källor. Greenpeace meddelar att USA och Kanada infört skyddsområden.

Fyndigheterna lär ha ökat mellan 2003-2013 men avtagit efter 2015. Norge har tagit upp olja på 61 ställen i Nordsjön, 15 i norska havet och ett i Barents hav och där ansvarar nu Norges regering för om det statliga norska Statoil och andra bolag skall tillåtas att öppna 5 -7 nya oljekällor. 

        Kina kräver rätt till olja även utanför sina gränser i Sydkinesiska sjön.

Lundin Petrolium är delägare i det norska oljefältet Edvard Grieg och de är även med i det ännu större fältet Johan Svedrup som är under uppbyggnad.

Ett svenskt företag Africa Oils satsade 220 miljoner på att hitta fyndigheter i Etiopien, men ''borrade torrt''. I Kenya gick det bättre och 65-70 procent av vinsten stannar inom landet där 2500 arbetare av 2800 anställda är från Kenya.

Vid Siljan i Dalarna slog en meteorit ner för 377 miljoner år sedan och bildade en krater. Man undersöker nu om där finns olja som skulle kunna pumpas upp i en nära framtid.

Handel med olja.

Sedan oljan började användas har priset brukat stiga. Den mesta oljan är lättillgänglig, men ungefär hälften är svårare och dyrare att utvinna. Vad som produceras och säljs beror på marknadspriset som på senare tid gått upp och ner - mellan 100 och 37 dollar.

Opec, Organization of the Petroleum Exporting Countries omfattar 13 länder med först och främst Saudiarabien och Förenade Araberimiraten, vidare Ecuador, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Algeriet, Angola, Nigeria, Qatar och Venezuela.

Opec står för ungefär en tredjedel av all olja som produceras i världen. De senaste åren har de sänkt priset och kan därmed konkurrera med skifferolja. Efter många år har man slutligen enats om att minska produktionen till hälften under sex månader från 2017. Världens behov av olja för 2016 uppskattades av Opec till 94,3 miljoner fat olja per dag.

Saudiarabien och även Ryssland, som inte är med i Opec, strävar efter att minska exporten och höja priset där alla slåss om marknadsandelar. Tillsammans står de två för ungefär 10 miljoner fat olja per dag.

Saudiarabien har stora lager lättutvunnen olja och kan stänga av leveranserna beroende på priset  Lägre pris ger dock lägre inkomster till statskassan och det kan bli svårt för de styrande att bevilja invånarna alla de förmåner de nu har och då kan oroligheter börja med opposition mot den Saudiarabiska familjen. Befolkningstillväxten är hög och landet har legat på fjärde plats i världen när det gäller militärutgifter.

Då marknadspriset sedan 2014 varit lågt passar man på att fylla lagren och Kina har byggt upp ansenliga förråd med 275 miljoner fat som planeras växa till 500 år 2016, men man kommer därefter att börja bromsa in.

Försvarsmakterna som har till uppgift att bedöma risker är de första att inse spänningar på världsmarknaden. Politik kan avgöra om - och till vilka - man är beredd att exportera sina tillgångar. Samma sak gäller mineraler och även sötvatten.

Ryssland har t.ex. redan använt oljan som maktmedel i Europa och tidigare mot Kuba, där man delvis av tvång, blivit en föregångare på området ''grön'' energi.

Sverige hade tidigare ett 30-tal statliga underjordiska oljelager, men numera vilar ansvaret för lagerhållning på olika företag.

För att ''köpa naturen fri'' har man i Ecuador avstått från att hämta upp olja från nya källor i Amazonas mot att människorna dels får äga mark och dels får ersättning från en fond för kompensation.

- För producenten får priset i allmänhet inte understiga 80 dollar per fat, men priset hade 2015 sjunkit till 37 dollar. Många företag har då tvingats gå i konkurs. Antalet oljeriggar t.ex. i Texas har minskat då de blivit olönsamma. För att fracking skall löna sig får priset i allmänhet inte heller understiga 80 dollar per fat.

Att bygga en enda oljeplattform kostade runt 400 miljoner kronor på 70-talet. För Storbritannien blev t.ex. en tredjedel av deras oljeplattformar olönsamma och det lönade sig inte heller att borra efter nya fyndigheter. För Ryssland har det redan blivit mindre inkomster för staten och med ett oljepris på 60 dollar skulle detta ha motsvarat halva statsbudgeten år 2014. Över världen har 40 000 jobb inom oljan försvunnit

Inte heller i Norge är utvinningen alltid varit lönsam, men den har redan gett landet ett kapital så stort att det skulle räcka till 1,4 miljoner kronor för varje norrman. Man investerar nu i annat än olja.

- För konsumenten är ett lågt oljepris fördelaktigt och särskilt gynnsamt för människor i fattiga länder, men för miljön och för hushållningen med en ändlig resurs är billig olja inte bra. Ett lågt pris gör dock att alternativ energi börjat bli mer konkurrenskraftig.

Handel i storleksordning år 2015:

Importörer

        Exportörer  
Euro-området 406      Saudiarabien 321
Kina 270       Ryssland 282
Japan 236       Venezuela  76
USA 199       Nigeria  65
Indien  91       Norge  50
Turkiet  50       Mexiko  13
Storbritannien 17     

Oljan borde givetvis reserveras för speciella ändamål - t.ex. inom kemin och för viss plast som är oersättlig inom elektroniken. Plasten revolutionerade världen i mitten på 1900-talet, men avfallet har tyvärr blivit skadligt för miljön. Nya metoder för framställa plast utan olja har dock kommit.

•  Gas

Naturgas -  metan - CHfinns naturligt i luften och även infrusen i tundran där den riskerar att frigöras när värmen stiger. Kolet i metangasen kan röra sig om 10 000 miljarder ton, vilket är dubbelt så mycket som alla mer konventionella fossila bränslen tillsammans.

Metan bildas i syrefattig miljö som våtmarker, på risfält och torvmossar och ansenliga mängder utsöndras av boskap. Men gas från dessa källor kan vi inte fånga upp och använda. Torv är ett förstadium till kol.

Av användbar metan finns dock stora fyndigheter både på land och under havsbottnarna.

Vid förbränning bildas koldioxid och vatten. Metan har färre kolatomer per energienhet än kol och olja och släpper därför ut 25 procent mindre koldioxid än olja och 40 procent mindre än kol. Även tungmetaller och kväveoxider släpps dock ut, men praktiskt taget inte något svavel.

Metangas står för 1/3 av världens fossila bränslen och kända reserver för nuvarande utvinning beräknas räcka i 60 år.

En ny stor fyndighet meddelas dock nyligen utanför Egyptens kust och liksom när det gäller olja är gasfyndigheterna ojämnt fördelade i världen. Mer än hälften av gasen delas av Ryssland, Iran och Qatar. Deras största kund är Asien medan Europa får sin gas till 24 procent från Ryssland, men även från Norge och Algeriet, medan Sverige får gas från Danmark.

Utanför Cypern har man funnit uppskattningsvis 110 miljarder kubikmeter gas värda mer än 450 miljarder kronor. Detta kunde göra det lättare att återförena ett delat Cypern. Gas skulle kunna dras till de östra Medelhavsländerna och till Turkiet.

Vid Siljan har man borrat och hittat gas som finns redan på 220 meters djup.

USA och Kanada har egen gas. Fracking  som används för att utvinna olja, används även för gas i både USA och Kanada och det gör att mer än 10 procent av kolet redan har ersatts av gas vilket är mer än vad alla världens vindkraftverk och solpaneler har åstadkommit.                

Men... USA läcker nu metangas!  Detta meddelas från Harvards universitet. Gas tränger nämligen upp vid sidan om anläggningarna för fracking i högre grad än man tidigare trott och gör att amerikanarnas mål för sänkta koldioxidutsläpp kan bli svårare att nå.

Innan detta uppdagades ansåg den omdiskuterade chefen för Copenhagen Consensus Center, Bjørn Lomborg, att under noggrann reglering skulle fracking vara årtiondets bästa sätt att minska koldioxidutsläppen även i Europa.

Europa har nämligen dylika gasfyndigheter, men för fracking diskuteras kostnader, risker, miljöpåverkan och arbetstillfällen och 21 nobelpristagare har uppmanat EU att stifta lagar mot att använda fracking.

Europa har nämligen till skillnad från USA sämre geologiska förutsättningar för att ta upp gas och är även mer tättbefolkat. Det skulle här bli oerhört mycket dyrare med borrning då vi dessutom har strängare miljöföreskrifter. Från ryskt håll har kritiken underblåsts eftersom den skulle konkurrera med rysk gas.

Svenska tillgångar skulle göra oss själva oberoende av import under 250 år lyder en kalkyl.

Gas brukar transporteras genom stora gasledningar och Ryssland har dragit en stor ledning - Nord Stream I - genom Östersjön till Tyskland. Ledningen går genom Ukraina och sedan utanför svenskt territorialvatten, men innanför Svensk ekonomisk zon. Den invigdes 2011.

Nu vill Ryssland tillsammans med intressenter i Tyskland, Frankrike och Nederländerna anlägga ytterligare en praktiskt taget parallell ledning Nord Stream II med det ryska Gazprom som enda ägare. Sverige skulle då låna ut två hamnar dels på Gotland och dels i Blekinge för att bygga ledningen vilket skulle ge 50 miljoner i inkomst, men samtidigt göra EU mer beroende av rysk gas. Nio EU länder är emot en ledning, däremot har Sverige ännu inte gett klartecken. Försvarsmakten fruktar rysk utrustning för avlyssning och ökade möjligheter till landstigning.

För att slippa dra gasledningar som kan korrugera, kan man i stället göra gasen flytande, men då krävs att gasen måste kylas till minus 162 grader under starkt tryck. Sedan behövs speciella fartyg som kan frakta gasen över långa avstånd och sådana fartyg finns. Särskilda terminaler LNG, Liquefied natural gas, byggs för att ta emot dem. Väl i hamn måste den flytande gasen sedan transporteras vidare i speciella lastbilar.

Fartygen är lika långa som fyra fotbollsplaner och år 2014 fanns det 387 sådana och över hundra ytterligare är beställda.

LNG står nu för 20 procent av Europas naturgasförsörjning. Sverige fick en terminal i Nynäshamn 2011 och i Lysekil 2014 och både Stockholm, Örebro och Linköping använder LNG och Göteborg står på tur, men år 2017 kom civila protester.

Vid en olycka kan innehållet snabbt förgasas och spridas på en halvmils omkrets och lägga sig som ett lättantändligt täcke över området och leda till ett hundra gånger större utsläpp än den som tidigare inträffat i havet 1937. Energiinnehållet i ett enda fartyg av standardstorlek motsvarar ungefär energin i 55 Hiroshimabomber. Som risker står kollision, grundstötning och sabotage.

Eftersom man helst vill ha en gas som inte innehåller kol och ger koldioxidutsläpp kan man använda vätgas som beskrevs ovan.

VII

Vilka verksamheter ger störst utsläpp?

Uppgifterna nedan är hämtade från IPCC, 2014:            

-  Elproduktion står för merparten 25 %

-  jord- och skogsbruk 24 %

-  industri 21 %

.  transporter 14 %                                                                               

-  byggnader 6,4 %.

Staffan Laestadius, framhåller i Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell, 2013 att både

-  att få järn ur järnmalm och sedan stål kräver höga temperaturer och mycket energi och bara två svenska masungnar står för 10 procent av industrins koldioxidutsläpp.Sedan dess meddelas att inte bara LKAB, SSAB och Vattenfall testar en möjlighet att göra "stål utan kol" där utsläppen endast blir vattenånga vilket beräknas dröja till 2035. Vidare kräver cement som ingår i betong och murbruk höga temperaturer.

- Informationsteknologin med apparatur och användning är svårbedömd, men stora datacentraler drar mycket energi.

Stora datacentraler till ett antal av 60-200 skall byggas i Europa under kommande 10 år. Sverige har då stora chanser att få flera av de planerade centralerna eftersom vi kan leverera pålitlig tillförsel av el med förnyelsebar energi och har låg elskatt. Dessa datacenter kan sedan förläggas till de platser i landet där de gör störst klimat- och samhällsnytta.

Av ovanstående sektorer tar jag här endast upp något om transportsektorn.

Transportsektorn växer

Då människorna blir fler och vill röra på sig, vill mötas och idka handel krävs mer transporter. Ju bättre ekonomi ju mer resande och nu dominerar energin från olika oljeprodukter.

Antingen får man köra mindre, ta fram nya bränslen eller bygga om motorn. Allt detta arbetar man med där t.ex. bilarnas batterier varken får vara tunga eller skrymmande, men kunna laddas snabbt och räcka länge.

Transportnäten kommer att växa i Indien och ännu mer i Afrika där stadsbefolkning växer då befolkningen ökar. Radikala försök pågår i t.ex. i några storstäder i USA där internets möjligheter kommer att användas för att dirigera trafiken.

Infrastrukturen behöver både byggas ut, underhållas och förnyas och inte minst i Sverige behöver den bli klimatsmartare, då vi t.ex. både exporterar och importerar hälften av vår mat. Då järnvägsnät byggs ut brukar det bli fler som väljer järnvägen.

Låt oss först se på drivmedlen.

Oljan är oslagbart enklast som flytande drivmedel och helt dominerande såväl i Sverige, EU som världen i stort. 
För att transportera en person 100 mil krävs för
- tåg  motsvarande 0,07 fat olja
- buss                   0,08  
- bil                      0,20 
- flyg                    0,44

- transporter med lastbil kräver tio gånger så mycket som via järnväg. Fakta från http://www.energikris.nu/siffror.htm

Sedan kan vi se till utsläppen.
En resa Stockholm - Malmö ger för

tåg under - 1 kilo C02
buss         20 kg,
bil           120 kg och
flyg         400 kg //N. Nyberg.

En Thailandsresa tur och retur motsvarar 2,5 ton koldioxidutsläpp per person. Det enligt en doktorsavhandling som DN rapporterat om. /Åkerman

Sist kan vi se till reslängden:

 1930 färdades en svensk  3 km om dagen
 1970  4 km och
 2010  50 km.

Diesel

Diesel brukar framställas av olja, men som redan sagts är oljan både ändlig och fossil och ger koldioxidutsläpp och för att ersätta oljan används el, gas och biobränslen.

Förbud mot dieselbilar kommer att införas i de fyra storstäderna Paris, Mexiko City, Madrid och Aten år 2025, återigen på initiativ av borgmästare. Redan 2016 har både Peking och Paris under några dagar med stillastående väder måst förbjuda dieselbilar och endast tillåta elbilar då luften varit fylld av smog. Ett förslag för Sverige är att i stället införa utsläppsfria miljözoner.

Tyvärr har flera bilfirmor inom denna jätteindustri angivet att deras utsläpp är lägre än vad som är fallet i verkligheten.

Diesel kan även göras av animaliska fetter eller vegetabiliska oljor. Inom EU användes rapsolja och i USA majsolja vilken subventionerades med miljarder fram till 2012. Även palmolja används och konsumenter får numera veta om palmolja ingår i deras livsmedel där den kan leda till cancer, men inte att den ingår i bilarnas drivmedel.

- Etanol får man genom att i stället använda socker och stärkelse från majs, rörsocker och sockerbetor och flera andra växter, men konkurrerar då om odlingsmark för mat som då har blivit betydligt dyrare t.ex. i USA. Kina har satt prisstopp på vissa matvaror.

För att odla dessa energigrödor- diesel och etanol - pågår så kallad landgrabbing av så olika stater som Indonesien och Schweiz. År 1961 producerade världen 448 miljoner ton rörsocker vilket nästan fyrdubblades till år 2010, men inte för att vi åt mer socker utan för våra fordon.  /Laestadius s.76.

Etanol för fordon är därför inte att förorda. Den energi som går åt för gödsling, odling, skörd och tillverkning av gröna drivmedel kan ibland överstiga vad man får ut av dem.

Miljöbilar i Sverige går mest på bioetanol som framställts genom att jäsa raps eller genom att  förgasa energiskog och gräs där metoden dock förbättrats. Bättre hade varit att satsa på metanol. Inom EU uppgår etanol till 5 procent.

Etanol av alger har visat sig lovande då de innehåller både fett för biodiesel och socker. De kan växa snabbt på ytor som inte inkräktar på annat och på 0,4 hektar har man kunnat få fram 34 000 liter etanol per år. Slutligen kan vi också välja metanol.  Jfr avsnitt V, - "Ett konstgjort löv".

- Alger för biobränsle odlas nu i Umeå och har väckt internationellt intresse. www.umeaenergi.se

- Metanol görs nu av biomassa, där det duger med överblivna växtdelar som toppar och grenar - grot, ved, flis och halm. Dessa rester skulle ändå släppa ut koldioxid vid förmultningen.
Metanol kan ersätta dieseln i dagens dieselmotorer om man gör om den till dimeyleter, DME.

Kina har valt metanol som alternativt drivmedel och stoppat etanolen som konkurrerar om spannmålen för mat.

Framställning av metanol med en ny metod pågår och beskrevs ovan under avsnitt V, "Kan koldioxid bli en energikälla"?

Här nedan beskrivs några metoder som redan är i bruk.

Björn Gillberg - kemist och gammal miljöveteran - har i över trettio år förordat metanol och byggt en metanolfabrik för två miljarder kronor i Hagfors i Värmland med närmare 800 aktieägare. Han fick stor uppskattning av professor Olah vid dennes besök i Sverige 2016.

Här används biomassa av skog som råvara och hittills har metanol utvunnen genom förgasning gett högsta energiutbytet till lägsta produktionskostnad. Skattelagar kom 2013 som nästan saboterade verksamheten, då staten troligen inte vill förlora de tiotals miljarder skatteinkomsterna från bensin och diesel. Sjöfarten har stora utsläpp, men nu går en Göteborgsfärja på metanol.

Nordic Initiative for Solar Fuel Development (NISFD) är ett fyraårigt projekt som har fått 10 miljoner norska kronor i anslag från Nordisk Energiforskning. Sju forskargrupper och företag från alla de nordiska länderna bidrar med pengar och olika pusselbitar inom fotokatalytisk framställning av metanol.

Vid Chalmers pågår forskning och i Jönköping finns en försöksanläggning.

I Sverige var utsläppen från personbilar 11 miljoner ton koldioxid år 2014 enligt Naturvårdsverket.  All persontrafik i landet släpper ut lika mycket koldioxid som produktion och import av kött, mejeri och ägg. Totalt borde vi kunna vara fossilfria till år 2045. Vi har ändå hunnit sätta avtryck på jordens klimat som tar mycket lång tid att utplåna.

Sju partier i Sverige har nu enats om att målet skall vara att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010,  men professor Rockström betonar med emfas att målet bör vara noll till år 2030. Alltså krävs krafttag.

Även om man lyckas få fram förnyelsebara drivmedel som är "gröna" är det inte sagt att de är ekonomiskt hållbara. EU har dock bestämt att en tiondel av allt drivmedel som vi använder skall komma från biobränslen till år 2020.

- El som drivmedel

Elbilen ger renare luft där den körs, men om själva elen framställs av kol så får det konsekvenser för klimatet - vilket varit fallet till hela 80 procent i Kina, som dock nu satsar mest i världen på elbilar. Även om bilarna drivs med biobränslen innehåller också dessa kol - även om det inte är fossilt.

Elbilar kommer kanske att uppgå till 3 miljarder år 2020 med låga kostnader för drift och reparationer. Här krävs dock batterier, som i sin tur kräver en delsällsynta metaller. En el-motorbehöver bara ca 1/5 av den energi som krävs av en förbränningsmotor.

Om alla bilar i Sverige drevs med el skulle elbehovet öka med  cirka 15 procent men den totala energitillförseln skulle minska med vad 5 kärnreaktorer producerar. /Dahlin.

Den man som uppfann växelströmmen hette Nicola Tesla. Efter honom har sedan den sydafrikanske uppfinnaren och entreprenören Elon Musk konstruerat en bil som han kallar Tesla vilken produceras av ett nordamerikanskt företag Motors, Inc. som har släppt alla sina patent fria för att påskynda övergången till elbilar.

Liksom inom vindkraft och solceller tar nu Kina ledningen även när det gäller elbilar med Build Your Dream, BYD - delägt av Warren Buffett. Bilen kallas e6 och kostar en tredjedel av Tesla modell S, men så vräker också Kina subventioner över företaget utanför Schenzhen, delvis för att bekämpa sin dåliga luft.

Hybridbilar använder både en elmotor och en vanlig motoroch här ligger Toyota långt fram med bilen Prius.

Vätgas i stället för el är på väg då man med elektrolys kan få fram gasen. Batterierna är dock vanligen tunga och behöver förbättras. I Teslas personbil väger de mer än ett halvt ton. Den förste som uppfann batteriet var italienaren Allessandro Volta.

Billiga bilar som är bra för miljön blir populära, kanske även självkörande, men de kan konkurrera ut bussar och spårvagnar som exempelvis i Stuttgart där man infört förmånliga priser, skatteregleringar och gott om laddningsstationer. Tusentals små e6 och Teslor trasslar dock till trafiken.

I Norge uppgick elbilarna till 17 procent, men i Sverige endast till 0,86 procent och världsgenomsnittet är 0,3 procent år 2015 enligt Bil Sweden. Båda politiska beslut och tillgång till stationer för laddning krävs.

Fordonsparken

-  Cykel heter det mest energisnåla fortskaffningsmedlet. Den är t.o.m. energisnålare än att gå till fots, bortsett från att själva cykeln måste tillverkas vilket kräver energi. Cykeln kom i början av 1800-talet, men blev först förbjuden då den saknade bromsar. Nu kan både cyklar och rullstolar drivas med el. Amsterdam kommer som nummer ett som cykelstad, följd av Köpenhamn som siktar på att bli helt koldioxidneutralt  2025.

 -  Motorcyklarnas mångfald  i Indien har man försökt ersätta med att bygga världens minsta och billigaste bil. Firman Tata  har byggt en liten Nano, men den har visat sig svårsåld, trots god kapacitet och ett lågt pris på motsvarande drygt 2000 kronor. Vill man ha bil, vill man ha en större sägs det.

-  Personbilar ingick i en sammanlagd transportflotta på - allt inräknat - mer än 2 miljarder redan år 2011. Den genomsnittliga livslängden för ett fordon uppskattas till 15 - 18 år och genomsnittsbilen väger 2 ton och som energisnåla bilar räknas de som använder mindre än 0,4 liter bensin/mil. Att tillverka en enda elbil drar 3- 4000 liter olja ungefär lika mycket energi som den kommer att förbruka under sin livstid och hybridbilarna blir inte billigare. Dessa dyrbara bilar står sedan stilla cirka 90 procent av tiden. En svensk bilist släpper i genomsnitt ut 3 ton koldioxid per år.

En bilist måste arbeta för att kunna köpa bil, betala drivmedel, vägavgifter, försäkring, garage, parkering och eventuella böter. Bilpooler kan då bli enklare. Dessutom har bara i Sverige de senaste tio åren 32 000 människor skadats och 3000 avlidit i bilolyckor.

Personbilar i Sverige beräknas vara 4,7 miljoner år 2016 och de betalar sina vägavgifter dubbelt upp. Framkomligheten kan vara besvärlig i storstäderna, där bussar och cyklar behöver egna filer.

- Lastbilarna hos oss står för 80 procent av alla transporter där de flesta är kortare än 30 mil. Regeringen önskar att avgifter skulle stimulera till mer frakt med tåg och sjöfart. Vi har dock redan världens högsta bensinskatt och betalar generella skatter, fordonsskatt och man önskar ingen föreslagen kilometerskatt då den skulle missgynna glesbygden. Däremot anses att utländska lastbilar som trafikerar vägarna också skall betala någon avgift.

Bussar och spårvagnar är kollektiva transportmedel.  Framför allt tillverkar Kina BYD bussar som levereras över världen och de finns redan nu i Eskilstuna och Ängelholm. "Vid slutet av 2015 hade Kina 170 000 elbussar i trafik, 98 procent av alla elbussar i världen" skriver Ola Wong 2017. Volvo har 10 elbussar och Scania väntas komma 2018.

Desperation lär ha utbrutit i London för några år sedan då privatbilismen måste förbjudas under några dagar, men det gick bra - alla bussar hann gå många fler turer.

-  Järnvägar drar mindre energi och kostnader än fordon på vägar och flyg och Kina satsar hårt på höghastighetståg över långa sträckor och redan är Singapore förbundet med Kuala Lampur. Höghastighetståg i Sverige diskuteras och skulle kunna konkurrera med bilarna.

-  Flyget är bekymmersamt ur klimatsynpunkt. Det ökar och beräknas bli fyrdubblade till 2050. Vid Parismötet 2015 kom man inte fram till några gemensamma begränsningar. Att använda biobränslen för flyget skulle bli 2,5 - 8 gånger dyrare än för fossila bränslen.

Flyg från Sverige till Thailand tur och retur ger 2,5 ton koldioxid per person att jämföra med ett helt års utsläpp som bör ligga på i snitt 2,6 ton per person. Svenskarna gjorde 25 miljoner flygresor från Arlanda år 2016 skall dessutom vara fossilfritt till 2030 - 2040 .

Det har blivit billigare att flyga och Stockholm - New York kostade t.ex. 18,572 kronor 1970 mot 3.500 år 2017.

Skatter har prövats och ger bra utslag i början, men har inte haft väntad effekt i längden. Trafiksamverkan behövs liksom teknikutveckling som anses kräva lång tid. Efter 2020 finns förslag om att införa krav på klimatkompensation genom att t.ex. plantera träd eller investera i förnybar energi, men detta skulle i så fall inte bli obligatoriskt förrän 2027.

Den som själv flyger kan betala för utsläppsrätter - dubbelt upp - och minska den påverkan hans resa får på klimatet. Utsläppsrätter för koldioxid har införts av EU och kan köpas och säljas, se vidare kap.5.

-  Fartyg 

Dessa står för 4 % av koldioxidutsläppen och borde ägnas särskild uppmärksamhet och man frågar sig även hur frakterna kan vara så billiga. Av allt vi konsumerar går 90 procent över haven och samma siffra gäller även Sveriges export och import som går via våra hamnar.

Ett enda lastfartyg med container släpper ut lika mycket koldioxid som 50 miljoner bilar och dagligen far 60 000 sådana fartyg över haven. Fartygen blir allt större och kräver också större hamnar som förläggs utanför storstäder som London och New York. Där kan svavelutsläppen från fartyg och långtradare i genomsnitt ligga på 3 000 - 3500 ppm och befolkningen får obehag som astma.

Fartygen kan drivas av alla sorts bränslen och tjockoljan är billigast. Dessutom hamnar mängder av spillolja och gifter i havet vid rengöring. Maskinljud från motorerna påverkar havets fiskar som förlorar sin orienterings-  och kommunikationsförmåga, varför många dör. Omräknad för människor skulle ljudstyrkan kräva att fiskarna hade hörselskydd. 

För att motorerna skall kunna slås av när fartyg ligger i hamn försöker man ansluta dem till hamnens el och för att ta hand om fartygens avfall har olika hamnar olika regler och för t.ex. Östersjön är detta en viktig fråga.

Under ett dygn kan hela 6000 container föras över på ett fartyg, men endast 2 procent av lasterna hinner inspekteras varför både narkotika, begagnad elektronik och vapen kan transporteras riskfritt. Endast avsändare och mottagare vet vad som finns i en container, men inte redarna.

Hur kan detta fortgå? Svaret är Bekvämlighetsflagg - och myndigheter som tiger.

Varje fartyg bär en flagga som står för en viss stat och ute på internationellt vatten lyder sedan fartyget under detta lands lagar. Därför registrerar man sina båtar i länder med fördelaktiga lagar såsom Panama, Marshallöarna och t.o.m. Bolivia och Mongoliet som saknar kuster.

Man slipper då skatt, tekniska regler och socialt ansvar för besättning och kan sänka kostnaderna med 65 procent. Besättningen har dåliga villkor och saknar ofta uppkoppling för mobil och internet.

Var tredje dag havererar ett fartyg av dåligt underhållna båtar och stormar. Gamla fartyg skrotas sedan ofta i Indien och Bangladesh under miljöfarliga omständigheter.

Människor hittar på något bättre när något är dåligt och Johan Norberg skriver i boken Progress att han med egna ögon har sett ett nybyggt fartyg som tar 18 000 container, som har större propellrar och kan utnyttja oljan maximalt.

Vissa regler finns nu som gäller för internationellt vatten och FN har tillsatt en internationell sjöfartsorganisation som skall utforma regler som dock endast kommer att gälla nybyggda fartyg.

Från Sverige kommer goda nyheter som att fartygens bränsleförbrukningen går att minska med 40%, vidare att partiklar minskas med 99 %, koldioxid med 55 %, kväveoxider med 88 % och svaveloxider med 99 %. Allt ett bevis för att hänsyn till klimatet inte behöver vara en uppoffring utan till ekonomisk fördel.

Om man tar hänsyn till tiden skulle transporter med tåg från Asien gå fortare än med båt.

Förväntat energibehov

För att göra behoven av energi fattbara för vanliga människor gjorde den amerikanske IT- ingenjör Hewitt Craine följande liknelse. Han föreställde sig en kub fylld med olja där längd, bredd och höjd alla var 1 mil och kallade den en CMO - Cubic Mile of Oil. Han avsåg då en amerikansk mil som är 1,6 km.

Den enheten kan sedan användas för att jämföra energiinnehållet i andra bränslen. En CMO kol anger t.ex. den mängd kol som behövs för att motsvara värmemängden i en CMO olja.

Världen använde 3 CMO per år från olika källor 2006 och väntas 2050 behöva minst 6 CMO då folkmängden kommer att öka i Indien och Afrika där levnadsstandarden dessutom behöver höjas.

Han beräknade också att det skulle behöva byggas 1 200 vindkraftverk i veckan under 50 år för att få ut en enda CMO och detta skulle kräva ett område tre gånger så stort som Spaniens yta.

Dock har vindkraftverk och solceller ökat enormt senaste åren och 2017 kan konstateras att el från dessa källor har blivit billigare än från kol och här går Kina och Indien i täten. Man får då hoppas att priset av konkurrensskäl inte sänks på fossila bränslen.

Tabellen nedan från Wikipedia visar vad världen konsumerade av olika energislag år 2006 uttryckt i emheten  CMO.

Källa CMO/år
Olja 1.06
Kol 0.81
Naturgas 0.61
Biomassa 0.19
Kärnkraft 0.15
Vattenenergi 0.17
Geoenergi <0.01
Vind+Sol <0.005

Även om regeringarna uppfyller sina energipolitiska löften beräknade IEA, International Energy Agency år 2013 att världens energibehov kommer att öka med 33 procent mellan 2011 och 2035. Fram till 2040 beräknar de att fortfarande 78 procent av denna energi komma från fossila källor.

Energibehovet de senaste trettio åren har ökat med 2,7 procent per år medan befolkningen vuxit med 2,1 procent.

Jämförelse fossil och förnybar energi

Globalt sett bör 1/3 av oljereserverna, 50 procent av gasen och mer än 80 procent a kolet förbli orörda tillgångar från 2010 -2050 för att klara 2 graders målet.

Uppgifterna nedan kommer från Allt om vetenskap nr 4 - 2013. Siffror från perez et al, Atmospheric Science Research Center vid University at Albany.

Fossil energi:

Proportionerna mellan återstående fossila bränslen  ger högt räknat :

kol 900, uran 90-300, olja 240 och naturgas 215 = 1655 . 

Världens totala förbrukning år 2009 var 16.

Tillgångarna skulle alltså räcka drygt 100 år, men 

inte ens så länge eftersom förbrukningen 2050 beräknas öka till 28.

 

Förnybar energi:

Proportionerna mellan den förnybara energi som vi skulle kunna utveckla visar följande:

vindkraft 25-70, havsvärmekraft 3-11, biomassa 2-6, vattenkraft 3-4, geotermisk energi 0,3-2, tidvattenkraft 0,3, vågkraft 0,2-2.

Detta ger lågt räknat 10,8 och i bästa fall 95

Jämför förnyelsebar energi 11 - 95 med fossil energi - 28 !

Den förnyelsebara energi skulle alltså ha framtiden för sig

  ......  här har man dock inte tagit hänsyn till de ekonomiska kostnaderna.

Hinder för att frångå fossil energi

  Att förlora upp till 100 000 miljarder dollar är inget man viftar bort. När priset på fossil energi sjunker och investeringarna inte visar sig lönsamma - börjar man tala om en "karbon bubbla".

Ägarna till de totalt redovisade reservförråden av kol, gas och olja i världen är till en fjärdedel de största kolföretagen på världens börser och resten ägs av statliga bolag. Priset på kol är redan nu 70 procent lägre än det var 2008, vilket gör att de 20 största kraftbolagen i Europa förlorat mer än 50 procent av sitt marknadsvärde. På liknande sätt har priset på olja sjunkit.

  Av klimatskäl bör det svenska statliga Vattenfall inta ha gruvor för brunkol i Tyskland vilka helst borde läggas ner. Att ha dem kvar stämmer inte med Sveriges ambition att vara en föregångare på klimatområdet. Det skulle röra sig om en förlust på uppåt 27 miljarder för Sverige, men skulle sänka våra egna utsläpp av koldioxid från 83,8 miljoner ton till 23 miljoner per år.

När gruvorna säljs till ett utländskt bolag kommer detta att fortsätta verksamheten och det blir den nya köparen som får stå för utsläppen. Vi drev utvinningen på ett föredömligt sätt och bedrev även forskning, vilket dock inte förväntas av den nye köparen..

Tyskland behöver dock fortfarande sitt kol liksom gas från Ryssland.

Att få nyttja elnäten för grön energi kan bli svårt då dessa ägs av dem som använder fossila bränslen.

Vilka har intresse av att vi fortsätter med ''business as usual''? De som:

- redan gjort stora investeringar vilka kan bli värdelösa- tjänar på att ta fram, sälja och nyttja fossila bränslen
- vill höja BNP med hjälp av fossila bränslen
- är fattiga och vill ha sin andel av fossila bränslen och el
- är välsituerade och vill fortsätta med ett invant levnadssätt.

Vilka är angelägna om att vi frångår fossila bränslen? De som:

- inser farorna med temperaturstegring
- använder och utvecklar kärnkraften
- utvecklar hållbar energi, värnar naturen
- värnar folkhälsan
- motarbetar kapitalismen
- forskar.

Klimat och temperatur är svårtolkade begrepp som även kan användas för att avleda uppmärksamheten från sådant som var och en kan förstå, såsom typ av energi, fattigdom och hälsa.

Drömmen om ett enat världssamfund finns hos stora internationella organisationer som FN och EU - med västvärldens värderingar. Dock har FN inte särskilt hög status i många stater och många som Kina - bejakar ännu inte de mänskliga rättigheterna.

Länder som är fiender med ett och samma land blir sinsemellan vänner fick jag lära mig i skolan. Om vi ser en gemensam fiende i ett varmare klimat, blir vi då mer vänskapliga? I varje fall möts vi på olika kongresser och kan diskutera med varandra, utbyta kunskaper, se varandra som jämbördiga och och inse att vi står inför  något som rör oss alla.

Politiska läger

-  Den radikala vänstern fokuserar inte bara på klimatet utan kräver en radikal omfördelning av resurser och makt enligt t.ex. Naomi Klein i boken Det här förändrar allt, kapitalismen kontra klimatet, 2014. Då räcker det inte att bara se på klimatet om man skall få aktivister och andra med sig. "Stoppa kapitalismen - få slut på klimatkrisen!" Kapitalism är dock bara ett sätt att räkna. Det är vad som sedan räknas som har med moral att göra. Hon går till storms mot siffernissar som inte reagerar för att vi låter länder som Bolivia och Bangladesh hamna under vatten.

Hon framhåller också att det vid kriser brukar gå att få fram pengar. Bankerna kan trycka sedlar och efter den 11 september kunde man bygga upp säkerhetssystem. Kris för vem blir avgörande - för dem som har makt och vill skydda privata intressen? Slaveri och rasdiskriminering var inte kritiskt för brittiska och amerikanska eliter, men blev det när Medborgarrättsrörelsen kom igång. Liknande har skett tack vare kvinnorörelsen - och kommer förhoppningsvis att ske när klimatförändringarna blir alltmer uppenbara.

Kriser kan användas för att plundra offentlig sektor och man kan tjäna pengar på kriser. Då behövs byggfirmor som kan bygga nytt och Monsanto har tagit fram utsäde för klimatförberedda grödor.

-  En konservativare linje framhåller att människan alltid lyckats finna lösningar på problem utan stora konferenser och internationella politiska överenskommelser. Genom innovation, teknologi och fria marknaders osynliga hand löser vi problem.

Om en stormakt hade måst avstå från slavenergi kunde de inte låta andra fortsätta - då hade det blivit illojal konkurrens. Detsamma kanske kommer att gälla för fossil energi. På senare år börjar nu investeringarna alltmer sättas in på förnyelsebar energi och inkomsterna från fossil energi används för att samtidigt bygga upp den alternativa energin som sedan 2012 nästan exploderat.

Efter överenskommelserna i Köpenhamn följde besvikelser ute bland organisationer och allmänhet som kom att bli en tändande gnista för allt fler och samma sak har redan börjat efter Parismötet.

Får vi bara energisystem som är billigare än kol kommer klimatproblemen att lösa sig av sig själva och faktiskt börjar något sådant ta fart.

IX                                                       

En energirevolution har börjat

Forskning och utveckling 

•  Subventioner för att stimulera forskning och utveckling kan vara bra men de bör inte fortgå om de inte visar sig att lösningarna är ekonomiskt hållbara. I annat fall avskräcks de som vill investera.

Den fossila marknaden fick stöd med 200 miljarder dollar av OECD länderna tillsammans med de sex största utvecklingsekonomierna meddelar OECD-chefen A. Gurria år 2017. Detta är dubbelt så mycket som världens rika länder skall donera till klimatfonden för att stötta arbetet i fattiga länder. -  den ena handen inte vet vad den andra gör.

Om subventionerna adderas med de indirekta kostnaderna för fossil energi såsom hälsovård, miljöförstöring och klimatförändringar skulle summan komma upp till 5 300 miljarder enligt en uppskattning av  International Monitary Fund, IMF

Subventioner för sol- och vindenergi på 60 miljarder dollar har dock endast gett 1 procent av världens energi och enligt optimistiska förväntningar blir det ändå bara 3,5 procent till år 2035 om vi inte satsar mer.

I Sverige skulle 25 000 vindkraftverk ge lika mycket el som vatten och kärnkraft gör idag enligt Laestadius s.192.

De fyra AP fonderna som var värda 1 200 miljarder år 2015 både ökat och minskat sina aktieinnehav av fossila bränslen och den 4:de har nästan helt gått över till alternativ energi.

Storbritannien och Danmark har redan klimatlagar och det gäller nu även Sverige med mål för klimatet samt ett oberoende klimatpolitiskt råd. Klimatfrågan skall nu genomsyra alla områden inom politiken.

Koncernen IKEA föregår t.ex.med gott exempel, då de satt som mål till 2020 att ersätta all den energi som koncernen förbrukar med förnyelsebar energi. Våra krångliga regler för investeringar har dock gjort att de tillverkar sina solceller utomlands.

•  Investeringar

De som investerar styrs av det billigaste alternativet för ny teknik och samtidigt blir gammal teknik värdelös liksom en del tillgångar.

Solenergi blir det billigaste kraftslaget på världens marknader med 80 procent inom några år förmodar Deutsche Bank, men inte ens investeringar i solceller har alltid varit lönsamma. Med investeringar följer risker såväl för stater, förmögna filantroper, riskkapitalister som för allmänheten.

Sedan 2017 kommer mer el från solceller än från fossil energi och kärnkraft tillsammans enligt schefen för IEA.  Den förnybara energin i Indien har ökat 40 gånger på 8 år. Detta är inga romantiska fantasier från västvärlden utan business. Det gäller att ställa om eller slås ut. Ju mer som produeras av en vara ju billigare blir tillverkningen är en gammal regel.

•  Skatter

Politikernas beslut om skatter påverkar styrelser och verkställande direktörer i deras beslut om vad som är lönsamt. Helst borde samma koldioxidskatt gälla för alla länder, åtminstone inom EU där man arbetar med frågan.

Straffskatter fungerar ibland, men kombinationen av ny teknik och marknadskrafter är bäst. Man skulle alltså kunna höja priset på bensin och diesel och i stället införa mindre skatt på elbilar. Att beskatta ny teknik visar sig inte vara bra.

Solpaneler

•  Ny och gammal kärnkraftsteknik har beskrivits ovan.

  Kolflagor - grafen -  sammanhängande lager av kol som bara är en atom tjocka är en helt ny form av rent kol som man experimenterar med. Grafen utgör det starkaste material någonsin och dessutom med förmåga att leda elektricitet bättre än koppar samt värme bättre än alla andra kända material. Med grafen skulle man kunna utvinna bränsle till bränsleceller direkt ur luften. Upptäckten belönades med nobelpris 2010 och olika användningsområden väntas.

•  Om fusionsenergi med tungt väte från havsvatten kommer att användas, förväntas det inte bli förrän kring år 2050. Denna energiform beräknas dock ha stora risker.

Alla alternativa energiformer - all ''grön'' energi - kräver dock anläggningar och material som kräver energi. Detta gäller t.ex vindkraftverk där stommarna brukar göras av energikrävande cement, men de kan även göras av trä.

Nedan listas endast några exempel på metoder att ersätta fossil energi, en utveckling som har varit enorm de senaste tio åren. Om teknologin hade stoppats på 1900-talsnivå skulle man i USA ha släppt ut tre gånger så mycket koldioxid som idag. /Norberg s.123.

När ny teknik visar sig ekonomiskt överlägsen gammal brukar omställningen komma av sig själv. Innovation, hållbarhet och konkurrenskraft har visat sig hänga samman.

Stenåldern tog inte slut därför att det  var brist på stenar och fossilåldern behöver inte ta slut därför att det är brist på fossil energi, utan på att vi hittar något bättre.

................

Energi från solen 

Solen är den renaste energikällan och ger oss på 15 minuter gratis lika mycket energi som vi behöver. Problemet är bara att göra den användbar för våra syften. Än så länge står solenergin bara för 1 % av världens energiproduktion, men beräknas 2050 kunna stå för 25 procent, men här varierar siffrorna.

Det verkligt revolutionerande vore att direkt av solenergi göra el och här forskas intensivt i världen.

Solen har alltid drivit vindar och regn som i sin tur skapar ny bioenergi.

- Solceller är ursprungligen en amerikansk uppfinning som har utvecklats mycket tack vare Tyskland där den delvis betalats med kraftigt ökade elpriser inom landet - till gagn för världen. Solpaneler behöver extra rent kisel vilket kräver energi, men tekniken utvecklas även här. Tyskland stod i början för 36 procent, Italien för 18, Japan för 7, USA för 6 och Kina för 4 procent av solcellerna. /Per Wimmers. Solceller kan även användas för belysning och för att ladda mobiler.

Tekniken har sedan tagits över av Kina som med subventioner och billig arbetskraft dumpat priserna, varvid många producenter världen över slagits ut så att man i stället får importera sina solceller. I Tyskland gick Siemens 2012 med förlust och Bosch förlorade 2.4 miljarder euro 2014. Priserna har gått upp och ned och överproduktion och minskad efterfrågan har varit prövande. För världens alla solpaneler stod Kina 2012 för 65 procent varav två tredjedelar redan har placerats ut inom EU.

Kina har fått en överproduktion och dumpar nu priserna i Afrika söder om Sahara där kostnaderna rasat med 80 procent på 10 år. Många företag har gått i konkurs - även i Kina.

Så kallade barfotauniversitet har utbildat hundratals ingenjörer för solceller som gett elektricitet till sexhundra byar i Indien och till över tjugo länder i Afrika och  Afghanistan. Även illitterata fattiga människor kan delta i produktionen och man slipper använda fotogen och bära hem bränsle.

I Sverige har el från solceller fördubblats från 2014 till 2015, men utgjorde ändå bara 0,1 procent av den totala elproduktionen. För Italien och Tyskland gällde däremot 8 procent. För att få fart på Sverige behövs enkla helhetslösningar. Samarbete mellan företag, investerare och kunder behöver byggas upp. Kunden kan t.ex. slippa lägga ut pengar på investeringar som kan göras av tredje part och får i stället varje månad betala för den el man tar ut av en anläggning. Statens uppgift är här att skapa stabila regler.

Absolicons använder en brännglasteknik och har belönats med priser för sin förmåga att med rörliga solfångare följa solen och ge el och värme för fastigheter och även möjlighet att producera ånga.

 'Passiva' hus  kan med hjälp av solceller själva producera den energi de kräver och blir viktiga då byggnader står för en stor del av världens värmekonsumtion. Den friska luften utifrån värms upp av den varma luften vid ventilation, vilket sker med med hjälp av en värmeväxlare.

`Solreglerande fönster`börjar exporteras från Sverige på världsmarknaden efter 20 års forskning. Med en enkel knapptryckning kan fönstren tack vare en speciell hinna släppa in eller stänga ute värmen utan att hindra sikten.

- Solfångare i större skala med en nygammal metod - Sterlingmotorn - byggs sedan 2008 av den svenska firman Cleanergy och anses vara en mycket lovande teknik liksom metoden från teknikbolaget Absolikon som utvecklar industriånga med en ny typ av solfångare.

Genomskinliga solpaneler som takpannor lär vara på väg tack vare svensk forskning. Om 1/4 av Sveriges södervända tak användes skulle 10 procent av vår el kunna komma från solen anger några av landets största fastighetsbolag. Tysklands motsvarande siffra är 7 procent. EU vill att alla nybyggda fastigheter skall vara nästan självförsörjande på värme från år 2021

- Solkokare är en produkt som både kan värma och rena vatten samt även förse människorna med el.

- Sollampor  gör att man slipper fotogenlampor.

- Papperskorgar  finns där solceller och GSM-sändare talar om när och varifrån skräpet behöver tömmas.

-  Flygplan med två personer har kunnat resa jorden runt helt drivet av 17000 solceller på vingarnas 200 kvadratmeter.

Vidare anses det vara principiellt möjligt att klara 1/5 av Europas elförsörjning med solpaneler i Sahara om man samtidigt bygger ut internationella kraftledningar. Risk för sandstormar torde dock finnas.

  Geotermisk energi kan komma direkt från jordens inre och visa sig i gejsrar som på Island, El Salvador, Kenya, Filippinerna och Costa Rica.

Geotermisk energi kommer också från solvärme som lagrats djupt ner ii bergen. Med borrhål kopplade till en värmepump kan man sedan låta en vätska cirkulera som fångar upp värmen.

Värmeväxling är Sveriges tredje största energikälla för värme och inom denna teknik är vi världsledande och har en halv miljon anläggningar och mest per capita i världen. Borrhålen i berg brukar inte behöva vara mer än 180 - 600 meter och på sommaren kan man tvärtom få kyla från denna tysta, osynliga och förnyelsebara källa. Sammanlagt gav geovärmen litet mer än en Barsebäcksreaktor, 2008.

Världens största sjövärmepump finns i Värtan och den har levererat 60 procent av värmeenergin till Stockholms fjärrvärmenät. Den värmepump som behövs drivs med el. Tekniken kan vara dyr att installera, men brukar betala sig inom rimlig tid - tre till sju år. Geoenergin kan användas parallellt med fjärrvärme och kan använda samma nät. Sedan 1975 har tekniken fått 150 miljoner i forskningsanslag och på kort tid fick man 100 personer i arbete med värmepumpar.

Ibland uppstår konkurrens mellan de företag som vill framställa energi med t.ex. träflis och de som vill använda geoenergi vilken kan användas lokalt och inte behöver transporteras.

Energi från vind och vatten

- Vindkraft har i alla tider fyllt våra segel, malt vår säd och pumpat upp vatten ur brunnar. Vindarna återcirkulerar vatten och ger regn. Nederländerna har t.ex. tidigare haft 10 000 väderkvarnar.

Opinionsmässigt brukar vindkraften både gillas och ogillas. Den kräver både vind och i början subventioner och den skadar fåglar som dras till vindarna för att gratisflyga. Här rör det sig om drygt 11000 döda per år att jämföra med bilar som tar 6-7 miljoner fåglar och katter 10 miljoner enligt Naturvårdsverket

Stora vindkraftverk ger mer energi än små och bör stå där det blåser mest som på de västra kusterna på norra halvklotet och de östra på södra. De som placeras till havs klarar sig ofta bra som i Storbritannien och i Danmark där vindkraften är billigare än kol och gas.

Vindkraftverken har blivit större, effektivare och tystare. De är mer krävande att bygga än solceller och har också mött konkurrens från Kina som år 2005 började producera vindkraftsturbiner på subventionerad mark och med billiga lån.

Danmarks företag Vestas var under en tid världens största, med vindkraftverk av hög kvalitet och verksamhet i tio länder, men tvingades stänga en del 2009 då vinsterna föll med två tredjedelar. Marknaden går upp och ner beroende på konkurrens med fossila bränslen samt efterfrågan. Samma sak gäller för Sverige

Ett vindkraftverk beräknas hålla 12 -15 år och energiutbytet tenderar avta med antalet år. Vidare måste de kopplas till nät som man ofta inte hunnit bygga ut. Dock kan den aldrig ''stå på egna ben'' då det krävs jämn tillgång på vind varför energin måste kompletteras från annan källa. Dock utvecklas teknik för att lagra energi. Sedan 80-talet var intresset varit ringa men har på senare år återkommitoch har vanligen stöd hos befolkningen

Energi från vindkraft år 2012 var uttryckt i GW för Kina -75, USA -60, Tyskland -31, Spanien -23, Indien -18, Storbritannien och Italien vardera -8, Frankrike -7, Danmark -4 och Sverige knappt 4.

Vindkraften stod år 2013 för 3% av världens elproduktion och i Sverige år 2016, för 6 000 MW att jämföra med kärnkraftens knappa 9 000 MW.

Ett mellanstort vindkraftverk (2 MW) med någorlunda bra vindläge producerar energi motsvarande 3000 fat olja per år. Ett stort vindkraftverk (5 MW) med mycket bra vindläge producerar energi motsvarande 9000 fat olja per år.

Från 2017 kommer upplysningar om att vindkraften utvecklas med stormsteg i världen och blivit billigare än fossila bränslen.

- Vågkraft kommer delvis från vinden medan - tidvattnet kommer tack vare månen - och att bygga ut vågkraften har ofta visat sig dyrbart och svårt. Ett försök som kommer från Fortums testprojekt år 2016 har nu kopplats in på det svenska elnätet.

En flygande drake har konstruerats av företaget Minesto. Den går under havsytan med en turbin på magen som alstrar el från havsströmmar även om dessa bara rör sig en meter per sekund. Tidvatten och strömmar är lätta att förutse och tekniken lär vara oerhört effektiv.

- Vattenkraften är vanligen ganska dyr att bygga ut, men kraftverken brukar i gengäld ha lång hållbarhet. Vatten kan samlas upp i dammar och släppas på allt efter behov är bra som bas- och reservkraft. Brasilien får nästan 80 procent av sin el från sina floder. Dammar som byggs kan dock inverka menligt på vattnets flöde till sjöar och våtmarker och varje land har att göra sina egna bedömningar.

I Sverige är vattenkraft - även i småskalig form - lämplig och vi har över 2000 mindre kraftverk. De ger oss 40 procent av vår el och tack vare dem var vi först i världen med eldrivna tåg. Det anses att gamla tillstånd med omoderna regler behöver ses över med hänsyn till fisk och andra miljökrav. Brist på sådana regler gjorde att det nu finns kilometerlånga döda älvsträckor.

Ersättning för olja - metanol

Under rubriken Kan koldioxid bli en energikälla?  har jag skrivit i avsnitt !V.

Metanol är lämpligt för alla fordon och färdig att använda i dagens infrastruktur. Metanol kan sedan enkelt göras om till DME och användas i dagens dieselmotorer.

Inom industrin har metanol länge använts i stället för olja - för att framställda plaster och gummi. Den används också som lösningsmedel samt inom läkemedelsindustrin.

 

..........

Glykol  görs visserligen av olja, men den kan åteervinnas helt med en ny svensk teknik. Glykol är en av industrins mest  populära ingredienser och behövs för t.ex. kylsystem och pet-flaskor samt för att avlägsna is från flygplan. Den innehåller efter användning ofta tungmetaller, vilka nu helt kan tas bort vid återvinning.

Energi med ytterligare metoder

-  Batterier som kan lagra energi och varken kräver solljus eller elnät börjar komma och bränsleceller för att omvandla energi blir allt vanligare. PowerCells bränsleceller kan göra fastigheter oberoende av elnät.

Olja från alger är under utveckling och verkar lovande.

Mikrobiell olja har man lyckats framställa i Finland med hjälp av organismer som kan omvandla restprodukter från jordbruk och skog. Produktion har börjat även i Rotterdam och Singapore.

Paradox

Rebound effekten

När företag gör ekonomiska vinster genom att bli effektivare i att hantera energi och resurser brukar företagen expandera och då ökar efterfrågan på energi och råvaror igen. Samma sak gäller en person som drar ner på elräkningen och då får pengar över till något annat - till exempel resor som drar energi. Å andra sidan tvättar vi inte mer bara för att vi skaffar energisnålare tvättmaskiner.

Science fiction ?

Spektakulära försök som skulle kunna kyla jorden pågår och även FN:s klimatpanel IPCC tar upp en del idéer. Rymdparasoller, konstgjorda vulkaner, ökad molnbildning samt ljusa ytor har alla olika effekter, risker, fördelar och tidsperspektiv för att förverkligas. Gemensamt torde vara att de medför stora kostnader.

Vi har landstigit på månen, skapat infrastrukturer, uppfunnit datorer, internet, robotar och satelliter. Vi arbetar med supraledare och nanoteknik. Vi har tämjt atomkraften och tyvärr genomfört en gigantisk upprustning. Vi kan färdas i rummet och på nätet och få kontakt på ett tidigare ofattbart sätt. Vad väntar härnäst?

X

Mer om klimatet

Text global warming

Klimatforskarna har en hel del att ta hänsyn till:

-  Solen har sitt eget liv och visar olika aktivitet i cykler som varierar allt ifrån 11 till 1500 år varför instrålningen mot oss varierar. Solen både höjer och sänker sig i sin bana och är nu på väg mot en låg aktivitetsnivå med mindre strålning.

Ju snedare solstrålarna når jorden - som vid Arktis - ju mindre energi tillför de.

- Jordens bana runt solen ändras i perioder om 100 000 år från att som nu vara nästan cirkelrund till att bli oval vilket naturligtvis också påverkar instrålningen. Årstiderna beror på jordaxelns lutning, men också den ändras i perioder som rör sig om 41 000 år. Till råga på allt vinglar jorden i sin bana i cykler på 20 000 år och påverkar därmed jordens temperatur. Den temperaturstegring som pågår rör dock en betydligt mindre tidsrymd.

Återkommande små och stora istider

För tiden bakåt får vi lita till arkeologer och geologer med borrkärnor i isen, sediment, droppstenar, koraller, Kol -14 metoden och trädens årsringar.

För tiden framåt kan man inte göra experiment, utan klimatet får man försöka simulera med klimatmodeller, men dessa har vi ännu inte kunnat verifiera.

Man har funnit ett visst mönster av istider så långa som 80 000 - 90 000 år följda av varmare perioder på endast 10 000 - 20 000 år och i en sådan varm period lever vi nu och den tiden hotar vi att förkorta.

När ''vår istid´ kom var Skandinavien täckt av kilometertjock - inte meter - landis som nådde ner till mellersta Tyskland och över norra Asien och Amerika. Havsnivåerna var 120 meter lägre eftersom vattnet så att säga låg på land.

För 14 000 år sedan hade hälften av isen i Europa smält bort och efter ytterligare cirka 6 000 år var istiden slut. Korta varmare perioder på 1000 - 2000 år brukar ofta förekomma under pågående istider och kalla perioder kan inträffa under de varma mellanistiderna som på 1600- talet.

Karta över vår istid

När väntar en ny Liten istid? Kanske om cirka några tiotal år. Att effekten av den kanske inte skulle bli så stor då jordens temperatur har stigit med 0,8 grader är en tanke som kommer från Stockholms Resilience Center.

När väntar en ny stor istid? Den kan förväntas först om 30 000 år anger IPCC - en uppgift som jag hämtat från Laestadius, s. 30. Enligt skissen nedan om istider skulle dock kanske 5000 år vara mer trolig.

Under de varmare 10 procenten av tiden har livet kunnat breda ut sig över områden mot norr, men sedan tvingats tillbaka då kölden återkommit. Övergångar i klimatet sker inte prydligt och gradvis utan vanligen ryckvis. Efter den näst senaste istiden följde en lång värmeperiod som var varmare än den vi nu lever i - med hav som var 4-6 meter högre.

Under den senaste årmiljonen har under hela 90 procent av tiden en stor del av jordens norra delar varit täckta av is. Däremot kunde temperaturen i övriga delar av världen vara jämförelsevis opåverkad fastän istid pågått i norr.

På bilden nedan markerar blå färg istider och rosa färg varmare perioder.

Istider

Hav, vindar och strömmar

Havsytan år 2016 har stigit med 17 centimeter sedan början av 1900-talet, delvis beroende på avsmältning från polarisar och glaciärer och att varmt vatten tar större plats än kallt.

Att haven blivit 25 procent surare, att överfiske pågår får vi fortlöpande rapporter om. Produktionen av plast har mellan 1964-2014 ökat från 16 - 311 miljoner ton och 150 miljoner ton beräknas redan ligga i haven.

Man uppmärksammar även utsläpp av mikroplaster, där väg- och däckslitage är största källan följt av konstgräs, bottenfärg från båtar och tvätt av textilier.

FN ordnade en havskonferens 2017 på initiativ av Sverige och Fiji med tre målsättningar. Länder uppmanas att se sambandet mellan hav och klimat, minska föroreningar och nedskräpning samt hitta vägar för hållbart nyttjande av haven och dess resurser.

Vindar

Eftersom jorden roterar uppstår vindar som svänger medurs på norra och moturs på södra halvklotet. Den varmare luften vid ekvatorn drar mot polerna och sedan den kallnat vänder den åter.
- Nordost och sydostpassaderna är ´pålitliga´ vindar som blåser hela året om.

- Monsunvindar bildas då Asien värms upp och suger in fuktig luft från havet vilket ger livsviktigt regn för många människor. Men vindarna kan slå fel och 1870 - 1879 dog 24 miljoner människor av torka och svält på grund av uteblivna regn.

- Jetvindar är kraftiga vindar som uppträder i tusentals kilometer långa och några hundratal kilometer breda stråk. De uppstår i skarpa gränser mellan luftmassor av olika tryck och temperatur och de kan hindra trafikflyget, men också utnyttjas och spara mycket bränsle.

- De mer eller mindre regelbundna vindarna har ofta fått namn som Mistral, Scirocco o.s.v.

Antalet orkaner har inte vuxit, men de har blivit kraftfullare.

Vindarna är ofta avgörande för nederbörd och jordbruk och om ett fuktigare klimat kunde vara en fördel för Norra Europa och Kina så kunde det samtidigt ge torka i andra delar av världen. När det gick att odla vin i England och odla spannmål på Grönland rådde en oerhörd torka i Centralamerika och delar av nuvarande USA.

Starka återkommande havsströmmar som El Niño höjer temperaturen på jorden med 0,5 - 0,6 grader över det normala, medan den vändande La Niñas är en kallvattenström som sänker temperaturen.

Golfströmmen ger oss varmare klimat i Europa, men som sagts ovan, befarar man att den kan ändra riktning när nu isen i Arktis smälter alltmer.

Tre sorters isar

- Havsisar vid nordpolen beskrevs i början av kapitlet. I november 2016 hade isens utbredning sjunkit från 14,5 till blott 1,8 miljoner kvadratkilometer i Arktis.

- Landisarna Grönland har börjat smälta och vattnet ovanpå isen har ökat vilket gör att dess mörka färg drar till sig solljus i stället för att reflektera det. Härigenom tillfördes 300 exajoule energi till vår atmosfär 2012. Siffran kan jämföras med att hela världens energiförbrukning var 600 exajoule.

De som bor på Grönland hör till dem som både gynnas och missgynnas då isen smälter. Gruvor med både zink och guld blir åtkomliga och även oljefyndigheter utanför kusten, men samtidigt minskar stränderna och inte minst påverkas de som lever på jakt.

Antarktis landisar vilar också på en landmassa ungefär lika stor som ytan av Amerika och Mexiko tillsammans. Här ligger alltså det mesta av isarna på land, men rör sig dock. När dessa isar smälter får det större effekt på havsnivåerna.

Vi får höra att "för Västra Antarktis väntas totalt sammanbrott om temperaturen höjs över 3-5 grader och havsnivån skulle då öka med 5-6 meter." Detta är vilda spekulationer anser somliga.

I början av år 2017 kommer dock en rapport om en spricka i isen som växer och skulle göra att en oerhörd mängd is hamnar i havet. Forskaarna är chockerade över slask och regn över oerhörda ytor.

Ökad avsmältning från både Antarktis och Grönland skulle göra att vi redan under detta århundrade skulle få se haven stiga mellan 1 och 2 meter.

- Glaciärer finns endast till 2 procent utanför polarområdena. Detta räcker dock till tusentals glaciärer fördelade på stora bergskedjor som Alperna, Himalaya, Alaska och Anderna och människor i dessa områden är beroende av smältvattnet för sitt jordbruk. Alperna är nu inne i en period där barmarken ökar vilket blivit ett problem även för turismen.

Av alla eroderande krafter är glaciärerna de starkaste i och med att de rör på sig.

Från luften kan man beräkna isarnas utbredning och med hjälp av radar även deras tjocklek. Av smältvattnet bildas mer dimma som i sin tur hindrar solstrålarna. Å andra sidan tar mörkt smältvatten upp mer värme, varför "sjöarna" blir större.

Havsnivåerna beräknas ha stigit med 2 decimeter sedan 1900-talet.

Landmassor höjs och sänks

Landet höjs  fortfarande efter istiden, men det går allt långsammare och motverkar i någon mån att havsnivåerna stiger. Bättre mätteknik gäller även här och mellan åren 2005 - 2012 har man uppmätt stigning på ett par mm per år. Vattennivån var 19,5 cm högre än 1901. När solens instrålning minskar kommer haven åter att bli kallare och volymen att minska.

Att landet i deltaområdet vid Bangladesh sjunker beror delvis på att det slam som Bramaputra för ut till deltat tynger ner landet samtidigt som en tektoniska platta också tynger ner landet vilket är kritiskt i det tättbefolkade området.


Moln och klimat

I medeltal är drygt 65 procent av jorden täckt av moln som finns på olika höjd. Moln kan vara tunna och strimmiga och som små fluffiga bomullstussar, de kan vara platta nertill och bulliga upptill. De kan vara svarta utan att ge ifrån sig regn eller grå och vräka ner regn och de kan genomkorsas av blixtar.

Atmosfärens stoft bildar de kondensationskärnor kring vilken vattenångan kan fästa och bilda dimma och moln och när dropparna blir tyngre och kallare faller de ner som regn.

Man vet redan att moln med iskristaller reflekterar den inkommande värmen mer än moln som består av vatten. Då mängden vattenmoln nu ökar kommer detta i sin tur att leda till temperaturstegring, vilket är färska nyheter från Yale University. /gu.com/p/4t5ec/stw

Kunskapskanalen i tv har visat rön som kommit från "Ett labb bland molnen" där man både mäter, väger och undersöker molnens innehåll. Man tar dessutom reda på deras värmeenergi och täthet av vattendroppar.

Ju mer bakterier, stoft och partiklar det finns i luften ju fler blir vattendropparna som bildar molnet och ju mer biologiska bakterier ju lägre fryspunkt. Därmed bildas också färre iskristaller som kan reflektera solljuset

Molnbildning och kosmisk strålning

- Solen med jorden roterar tillsammans runt i en Vintergata som är i ständig förändring. Ibland befinner sig de båda i mörka områden med ett fåtal exploderande stjärnor, ibland hamnar de i stjärntäta, ljusa områden med många explosioner som sprejar Vintergatan med kosmisk strålning varav större delen av strålningen förblir instängd inom Vintergatans sfär.

Strålningen består av atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum nästan lika fort som ljuset och från dessa fält med joniserad strålning når även en del jorden.

-  Detta med kosmisk strålning får nu allt större uppmärksamhet såsom en av förutsättningarna för att dimma och moln skall bildas. Ny forskning under ledning av Henrik Svensmark vid Danish Meteorological Institute blev först förlöjligad av IPCC 1992, men har vartefter vunnit respekt. Tillsammans med vetenskapsjournalisten Nigel Calder har Svensmark publicerat De kylande stjärnorna, 2008 och vi har nu fått ett nytt ämne - kosmoklimatologi.

Endast de mest kraftfullt laddade elektronerna som inte hindras på sin väg når oss då de driver ner mot jorden. I atmosfären frigörs elektroner som i sin tur påverkar molekyler så att de klumpar ihop sig. Detta bildar tillsammans med atmosfärens stoft de kondensationskärnor kring vilken vattenånga kan fästa och bilda dimma och moln och när dropparna blir tyngre faller de ner som regn.

Tre sköldar hindrar strålningen

- 1 solens magnetfält som när solen är aktiv stöter bort mer strålning än när den är passiv och stöter bort mindre, vilket kan avläsas med Kol-14 metoden då Kol-14 är en produkt av kosmisk strålning.

- 2 Jordens magnetfält - magnetosfären - som sträcker sig tiotusentals kilometer upp i stratosfären.

Där slungar solen själv ut elektriskt laddade partiklar särskilt under tider av solfläckar med solstormar. Dessa starka solvindar förstärker magnetosfären som därmed stöter bort mer strålning från de exploderande stjärnorna.

Ibland kan partikelströmmar vara riktade mot jorden och då kan det bli stora variationer i vårt magnetfält och vi kan få magnetstormar. Detta kan leda till skador på våra vädersatelliter som går på upp till 1 500 km höjd och påverka precisionen i deras mätningar. Olika typer av ledningsnät, t.ex. inom telekommunikation, elbolag och tågtrafik, kan störas och då orsaka förödande olyckor. Våra bemannade satelliter går däremot ofta på 200 km höjd.

- 3 Jordens atmosfär - ''det tunna blå skiktet''- utgör den tredje skölden.

Några slutsatser

- Doktor Fred Goldberg sammanfattar:

Värme, nederbörd och havsnivåer räcker inte som bevis för storleken av människans påverkan och vi har dessutom just lämnat den Lilla istiden vilket medfört varmare klimat.

- Laestadius nämner:

"Att ta steget från kvalificerad analys av historien och till nuläget och att också förutspå klimatframtiden är stort" (s.45).

- IPCC sammanfattar år 2007:

"Dessa antropogena klimatförändringar har idag en omfattning som vida överträffar de naturliga variationer vi känner till från de senaste 650 000 åren". /Laestadius, s.30.

- László Szombatfalvy skriver:

"Även om vi omedelbart skulle göra allt som är rimligt och nödvändigt ökar riskerna för varje dag och följderna gäller hela mänskligheten".

Författarens slutsats:

- Vad klimatförändringarna än beror på måste vi genast göra allt vi kan för att bromsa dem.

 

Litteratur:

Azar, Christian, Makten över klimatet, 2008.

Bengtsson, Lennart  www.vindbrukdalsland.se /Klimatet-Katternö_1_2013_SE_6.pdf samt artiklar i SVD och DN

Bernes, Claes, En varmare värld, 2003. - Med stöd av Naturvårdsverket

Bolling, Anders, Apokalypsens gosiga mörker, 2009

Brülde, Bengt & Duus-Otterström, Göran, Klimatetik. Rättvisa, Politik och individens ansvar, 2015

Charpentier Ljungqvist, Fredrik, Global nedkylning, 2009

Dahlin, Jon-Erik, Hållbaar utveckling - en introduktion för ingeniörer, 2014

Eklund, Klas, Vårt klimat, ekonomi, politik, energi, 2009

Engström, Staffan, Historien om den svenska vindkraften, 2015

Formas Fokuerar, Bioernergi - tillvad och hurmycket, 2007

Goldberg, Fred, Swedish Polar Insitute AB, Scientific Publication 2 - 2013, samt särtryck

Gore, Al, Miljö och människans möjligheter, 2006, revid.uppl. 2007

Hultmans, Martin, Den inställda omställningen. Svensk energi och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991, 2015

Karlsson, Svenolof & Nordangård, Jakob. & Radetzki, Marian, Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång 2013

Klein, Naomi, Det här förändrar allt, kapitalismen kontra klimatet, 2014

Laestadius, Staffan, Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk medell, 2013

Lomborg, Bjørn, Cool it, Den skeptiske miljövännens guide till den globala uppvärmningen, 2007

Lovins, Amory, Vår energiförsörjning. Fakta, frågor och valmöjligheter. Med förord av Hannes Alfvén, 1974

Lynas, Mark, Guds utvalda art, 2010

Naturvårdsverket, En varmare värld, treje upplagan 2017

Nocera, Danie, Science den 3.e juni 2016.

Norberg, Johan, Progress, 2016

Olah A Georg, Goeppert, Alain, Prakash Surya G K, Bortom olja och gas, 2007.

Rockström, Johan & Wijkman, Anders: Den stora förnekelsen, 2011

Rockström, Johan & Klum, Matthias: Vår tid på jorden, Välfärd inom planetens hållbara gänser, 2012

Rockström, Johan & Klum, Matthias: Big World, small Planet. Välfärd inom planetens gränser, 2015

Romm, Joseph, Climate Change, what everyone needs to know, 2015

Sanne, Christer, Hur vi kan leva hållbart, 2030, 2012

Svensmark, Henrik & Calder, Nigel, De kylande stjärnorna - en kosmisk syn på klimatförändringarna, 2008

Szombatfalvy, László, Vår tids största utmaningar, 2009

Szombatfalvy, László: Känslor och Förnuft: En bok om moraliska beslut, 2010

Sörlin, Sverker, Antrposcen, 2017

Tell, Johan, Träd kan rädda världen, 2008

Tell, Johan, Hundra sätt att rädda världen, 2010

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan, tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet, 2013

Verner, Sven, Energiförsörjning. En introduktion till vårt energisystem, 2016

Wijkman, Anders & Rockström, Johan, Den stora förnekelsen, 2011

Wimmer, Per, Den gröna Bubblan,  2014

Wong, Ola, Pekingsyndromet, Kina, makten, pengarna, 2014.

Diverse tidskrifter t.ex. Illustrerad Vetenskap, nr 13, 2016. Allt om vetenskap nr 4 - 2013 samt

Population Reference Bureau, PRB

www.Gapminder.org - Carbon dioxide

www.klimatforandringen.nu/  en prisbelönad översikt

www.youtube.com/watch?v=YtevF4B4RtQ som är en kritisk översikt.

 

Läs vidare: Kap.5 Strategier för omställning.