4a Hur påverkas klimatet   

Illustration av stiliserad jordglob med termometer

Rubriker

Inledning

Klimatstudier

1

Vad menas med klimat?

Klimatrapsodi

Det klimat vi vant oss vid

     Cykloner och stormar

     Polarisar har alltid smällt

Koldioxid som något positivt

II

Vad sker vid förbränning av kolhaltiga ämnen?

Varifrån kom energin förr?

    Skogar Bioenergi

    Hälsoproblem

Elektricitet

   Hur produceras elen?

III

Vad är fossila bränslen?

En ny epok

För mycket koldioxid

IV

Varför blir det varmare av växthusgaser?

Mätningar av temperaturen

V

Luftens innehåll

Olika växthusgaser

    Vad mer finns i luften?

Begreppet ppm

Riskbedömning

Max 1,5 grader

Vad händer nu, vad kan vänta oss?

VI

Hur beräknas utsläpp av koldioxid?

     Utsläpp och BNP

Verksamheter som ger störst utsläpp

      El, Skogs- och jordbruk,

      Industri, Transportsektorn

VII

Mer om klimatet

Återkommande små och stora istider

Isar och glaciärer

Haven

Vindar och strömmar

Moln

Litteratur
      

Inledning  

Minsta skolbarn vet ju idag att jorden håller på att bli varmare på grund av all den koldioxid som vi människor släpper ut när vi använder fossil energi. Varför då den utläggning som följer här?

Vad är sant, vad förnekas, vad är överdrifter och vad kan verkligen hända? Denna text är mitt försök som äldre lekman att utifrån gamla skolkunskaper sätta mig in i ämnet.

Att skriva och omarbeta klimatkapitlet har tagit mycket tid och kostat mer möda än något av de övriga kapitlen och dessutom har det blivit långt, vilket ledde till att jag delade kapitlet i 4a och 4b. Med större förståelse gav jag mig sedan på ett kapitel 5 som handlar om vad som omedelbart bör ha högsta prioritet.

Varifrån kommer drivkraften till detta? Kort sagt från en önskan att förstå. Även psykisk energi behövs om vi vill påverka något och hur mycket energi kräver en enda människa för att leva?

Hon behöver cirka 2 500 kilokalorier per dag. Om man räknar in den fossila energi som går åt för butikens mat med förpackningar och transporter, kan det dock sammanlagt bli cirka 25 000 kilokalorier per dag. (1 kalori är den mängd energi som behövs för att höja temperaturen hos 1 gram vatten 1 grad).

Koldioxidutsläpp per land, per capita och från rik och fattig.

Ser vi först på olika länder så leder Kina.

Befolkningar som släppte ut mest kiloton koldioxid

Ser vi till vilka som släpper ut mest per invånare då byter Kina och USA plats.

Utsläpp per capita av ton koldioxid

I Kina finns många fler fötter, men USA har störst utsläpp per fot.

Man kan även jämföra utsläpp från fattiga och rika vilket Rosling gör i boken Factfulness 2008, s 255.

                                                                                                                          Koldioxid-utsläpp per person

Nivå 1 -  1 miljard människor med mindre än 2 dollar om dagen        

Nivå 2     3               -"-                            2-8 dollar     -"-      

Nivå 3     2               -"-                           8-32 dollar     -"-       

Nivå 4     1               -"-                   mer än 32 dollar     -"-    

Den rikaste 1 procenten släpper ut 175 gånger mer än de fattigaste 10 procenten. /Laestdius, 2018, s.129.

Se även bild om utsläpp i världen på  http://www.globalis.se/Vaerldskartor 

 Klimatstudier

- Att t.ex. gå in på Naturvårdsverkets bok En varmare värld som kommit ut i en tredje upplaga med text av Claes Bernes kan jag rekommendera, liksom att gå in på Världsnaturfonden WWF. Även där ges beskrivningar med bilder samt klar och tydlig text och dessa är bara några av alla de organisationer som informerar om vårt klimat.

- Den litteratur jag i övrigt använt framgår av litteraturförteckningen, där flera böcker är skrivna efter 2009 och en så sent som 2018.

- Ett rikt filmmaterial om klimatfrågor finns även på nätet samt korta TED föredrag.

- I Sveriges tv har Kunskapskanalen gjort serien Sanningen om vår atmosfär, vilken gavs 2017 och Den stora klimatskandalen, som är en tysk dokumentär kom 2017.

I

Vad menas med klimat?

En vetenskaplig definition: - de genomsnittliga fysiska förhållandena som råder i atmosfären med temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar på en given ort eller region över längre tidsperioder. Det handlar om:

         - osynliga gaser, osynliga mängder och osynliga strålar - som dock är mätbara.

Klimat omfattar långt mer än bara vädret som kan vara såväl underbart som vedervärdigt. Man kan säga att klimatet är medelvärdet under lång tid av allt väder, inklusive de olika årstiderna.

Tack vare vår atmosfär kan jordens temperatur hållas relativt stabil och fungera som "ett värmande plagg" kring jorden.

Varmast är det ner mot jordytan med tidigare plus 14 grader. Nu utvecklar vi dock en mycket besvärande "undertröja" av växthusgaser, som det är praktiskt taget omöjligt att bli av med.

Jorden till höger i en stjärnfylld rymd

Man beräknar att cirka 30 procent av solvärmen reflekteras direkt från atmosfären och att resten tas upp av både hav och land.

Varmare blir det också av både moln och växthusgaser som gör att värmen stannar kvar och helt utan växthusgaser skulle jorden vara kall och livlös.

Molnen kan dock även ha en kylande inverkan om de består av iskristaller som reflekterar solstrålarna. Att molnen rör sig och förändrar form beror i sin tur på vindarna och på att värme transporteras inom dem.

Tack vare att haven som täcker 71 procent av jordens yta nästan helt kunnat ta hand om värmen och "gömma den" har de fungerat som en buffert, som en termostat som reglerat värmen, så att vi inte knappast märkt några förändringar.

Då det finns mest hav på södra halvklotet har klimatet varierat mindre där än på det norra. Tusentals forskare med avancerad utrustning gör att vi sedan 1970-talet vet mycket mer om hav och luft.

Tidigare klimatförändringar har mest berott på solens olika instrålning och på själva jordbanan och då rör det som långa tidsrymder och sådana förändringar kommer alltid att pågå och ingår i en sann klimatforskares kunskaper och beräkningar. 

Vad vi än gör måste vi fortsatt räkna med naturens egna klimatförändringar där även meteorer och vulkanutbrott ingår.

Vissa "extremväder" tillhör faktiskt också det normala, men de förorsakar nu större förödelse och kostnader än tidigare eftersom de drabbar fler människor. Vi är vana vid och får räkna med återkommande:

- cykloner som uppträder regelbundet i Indiska oceanen inklusive Stilla havet och runt Australien och

- tyfoner  i västra Stilla havet utom i området runt Australien samt

- orkaner som är vanliga i norra i Atlanten, Karibiska havet och östra Stilla havet.

..............

Efter den senaste istiden för cirka 10 000 år sedan har klimatet varit relativt stabilt under de senaste 7000 åren. Då hade havsnivåerna hunnit stabiliseras  och gjort det möjligt för människorna att börja sprida sig över jorden.

Vi lever nu i en värmeperiod, men hotar att höja temperaturen så att hela vår civilisation hotas.

En kort resumé av vårt växlingsrika klimat både före och efter Kr.f. fram till industrialiseringen ger Fredrik Charpentier Ljungqvist med boken Global nedkylning, 2009. Han ser sitt ämne, historia, genom ''klimatglasögon" och för sitt författarskap fick han bokklubben Clios pris 2016 och en ny bok kom 2017, Klimatet och människan under 12 000 år.

Klimatrapsodi 

 Efter senaste istiden från

- 10 000 år f.Kr. rådde varmt klimat nere vid Mesopotamien där man började odla bördiga slätter som vattnades av floder, men då och då kom snabba förändringar med torka och översvämningar.

- 8000 - 5000 var Sahara täckt av savann och där fanns bufflar, giraffer, elefanter och ett fåtal människor och i Europa fanns det stora urskogar

- 7500 blev det varmt och jordbruket spreds även till Europa norr om Alperna

- 7000 - 3000 fick Skandinavien en ''fransk'' växtlighet med lövträd

- 6200 blev det globalt kallare under 100 år och blåsigare och torrare i Europa

- 6200 - 5800 torkade Eufrat och Tigris ut och öknen bredde ut sig varför människorna måste flytta. Därefter blev det fuktigare igen och människorna flyttade tillbaka

- 6 000 började Sahara torka ut

- 6 000 - 4 000 växer flera kulturer fram i Mesopotamien, Egypten, Kina, södra Asien och norra Sydamerika. Tamboskap införs, men det blev åter svalare och människorna fick tränga ihop sig där det gick att odla. Mark började bli en bristvara och äganderätt till jord blev viktig då människorna blev fler. Livet blev hårdare, man fick arbeta mer och atros var vanligt hos unga människor. Både sopor och skadedjur ökade liksom sjukdomar

- 5 200 - 4 500 varmt i Europa minst 2 grader högre än idag

- 5000  hjulet uppfanns och livsmedel kunde lättare transporteras. Härskare, präster och soldater skulle försörjas och man införde skatter från jordbrukare

- 4000 jordbruket hade spritts till Skandinavien

- 3800 blev det varmare igen och mindre monsunregn; konstbevattning infördes

- 3500 rådde öken i Sahara

- 3200 - 2800 gick nordgränsen för spannmålsodling längre söderut jämfört med 3500

- 3200 markant avkylning i de tropiska glaciärerna; kallare i Skandinavien där jordbruket försvann

- 3000 vattnet i sjön Tchad var 30-40 meter högre än idag och permanenta floder rann ut i Sahara

- 2800 - 2200 spannmålsodlingen nådde längre norrut än någonsin tidigare

- 2060 - 1600 färre monsunregn i Kina som avfolkades

- 2000 - 2200 spannmålsodling i Sverige nådde sin nordligaste gräns utmed hela Östersjöns kust

- 2200 - 2100 drabbades dalen vid Indus av torka och även Nilen blev tidvis uttorkad

- 2000 - torka och svält förvärrades. En försvarsmur - 18 mil lång - byggdes för att hindra intrång från nomader vilka drevs iväg av torkan

- 1900 ökade nederbörden - det Babyloniska riket uppstod

- 1450 -1250 varmare period och mer regn

- 1250 kallare och fuktigare i Europa

- 1200 ny avkylning i Alaska, Alperna, Skandinavien och Nya Zeeland

-   700 Mayariket i Centralamerika började falla sönder på grund av torka

-   600-talet en varm period med Romarriket och en kulmen som kom vid Kristi födelse

-   536 vulkanutbrott med förmörkad sol under 18 månader.

Senaste 1000 åren e.Kr.

-   536  tillfällig nedkylningar orsakad av ett större vulkanutbrott

-   800 -1300 en värmeperiod rådde

- 1200 - Island och Grönland koloniserades, frukten mognade två gånger om året i Norge

- 1300 kom den Lilla istiden  - föga sensationellt i ett större perspektiv, men nog så bekymmersam för människorna

- 1600 - talet var kallt. Missväxt och svält och värst på vårarna då maten och kanske till och med utsädet var slut - människor dog av enkla sjukdomar i brist på motståndskraft, häxbränningar fortsatte alltsedan 1484.

- 1800 - talet  Östersjön var till 2/3 täckt av is mot 1/3 1950

- 1850 -1920 varmare period i Europa och Japan, trädgränsen gick åter längre norrut

- 1930 -1939 torka i USA där jorden på prärien blåste bort och 2,5 miljoner människor drevs på flykt

- 1940 - talet hade värmen nått kulmen på norra halvklotet, men ändå kom tre krigsvintrar

- 1950 -1965 nedkylning rådde i Nordamerika och Ryssland.

Klimatet kan alltså låta kulturer blomstra för att sedan utplåna dem i sin framfart och ur ett medeltida japanskt epos citerar författaren Monica Braw:   

"Rytandet när byggnader rasade var som åska; damm rördes upp likt rökmoln. Himlen mörknade; inte en enda solstråle syntes/.../ Jorden sprack upp och vattnet forsade fram. Klippor sprängdes och rasade ner i dalar. Berg krossades och fyllde floder. Havet vällde fram och stränder översvämmades/.../ Människorna var maktlösa/.../ Hur skulle de kunna fly? Som fåglar i skyn? Hur skulle de komma undan ? Ridande på moln som drakar?

Det kan verka förmätet att tro och påstå att människan skulle kunna inverka på dessa naturens krafter, ett påstående som inte heller står oemotsagt.

Trots all denna klimatdramatik anser forskare som t.ex. professor Will Steffen, att människans inverkan på planeten idag är så omfattande och har så stora återverkningar på jorden som helhet, att de inte kan jämföras med tidigare livsbetingelser, sedda under den korta tid människan funnits på jorden.

Steffen är Director of the International Geosphere-Biosphere Programme, IGBP, med säte i Stockholm som han nyligen gästat.

- Varje dag tillför vi människor lika mycket värme till atmosfären som 400 000 Hiroshima bomber skulle gjort. Detta enligt Al Gore i hans nya bok The Future, 2013. Han har dock tidigare fått kritik för felaktig information. Senare har han grundat organisationen Alliance for Climate Protection. 

- Varje dag och natt sedan år 2000 tillför människor netto, lika mycket värme som motsvarar 2 amerikanska julgransljus på 1 watt vardera, till varje kvadratmeter på klotet, skriver James Hansen vid Nasa.

Jag har kontrollerat julgransljusen i Sverige och de brukar vara på 3 watt. Omräknat blir då värmetillförseln netto - 1 svenskt julgransljus per 1,5 kvadratmeter.

Att detta får några följder verkar inte långsökt.

Författaren C.O.Knausgård uttrycker sig så här:

"Naturen är enkel och förutsägbar. Om vi kastar upp en boll ramlar den ner. Om vi ökar koldioxidhalten i atmosfären blir det varmare. Varmare luft smälter isarna. Smältande isar gör att vattnet stiger...

Verkligheten å andra sidan är inte enkel och förutsägbar. En man som förnekar koldioxidens inverkan kan bli president..." /Expressen 6/9, 2017.

Vi vet nu att globalt kommer 50 procent av koldioxidutsläppen från bara 10 procent av befolkningen.

"Vi flyger, kör stora bilar, bor i stora hus och köper många prylar. Enkelt uttryckt är varje ton koldioxid vi gör av med är ett ton som en fattig person inte kan avge" nämner professor Kevin Anderson.

Det klimat vi vant oss vid  

Vi är vana vid att det har varit varmt nog för att hindra att det blir is över Amerika och Europa, men kallt nog för att hålla isarna stabila på Grönland, Arktis och Antarktis och på alla de glaciärer som ger sötvatten till stora delar av mänskligheten. Världens sötvatten är till cirka 75 procent bundet i is. Vidare har vi kunnat räkna med en varm golfström till Nordeuropa. 

Karta över vår istid

 

Polarisar har alltid smält 

Isberg

De flesta människor som jag själv, har ingen egen erfarenhet av polartrakterna och av de naturliga förändringar som pågår där. Jag har alltid vetat att isarna inte ligger stilla utan kalvar och är på drift av havsströmmar och starka vindar.

Jag hade läst om Fritjof Nansen som lät sin båt frysa fast i isen med utgångspunkt från Nysibiriska öarna. Han beräknade att båten skulle driva mot Nordpolen, men den hamnade litet på sidan om, varför han fick ta sig till Nordpolen på skidor. Båten i isen drev sedan vidare och hamnade så småningom norr om Svalbard. Nansen fick senare fredspriset för sina humanitära insatser och hyllades vid norska Vardø, som nu blivit en viktig militär ort.

Arktis har sedan studerats vidare och alltsedan år 1954 görs nu mer systematiska observationer av isen. Även undersidan studeras från ubåtar sedan år 1958 och man har då bekräftat att isen runt Nordpolen verkligen ligger i ett hav.

Isar som ligger i hav visar bara toppen eller cirka 10 procent av sin storlek. I mars brukar isen vara som störst, för att sen förlora 60 procent under sommarmånaderna och sedan åter byggas upp av snö som packas till is som byggs upp även underifrån genom havsströmmar.

Man observerade att isarna minskade under åren 1977 - 2008. Då kom varma havsströmmar upp genom Berings sund in i Arktiska oceanen och isen krympte. En ny cykel på 30 år väntas när strömmen vänder, om allt förblir som förr.

Nyheter om isarna

Att idag se bilder av enorma isblock som rämnar i solljuset och ''hjälplöst'' verkar driva gör dock ett mäktigt och skrämmande intryck. Smältvattnet söker sig ner i sprickor på isarna och gör att isen lättare glider isär och smälter även underifrån.

Rapporter kommer nu från satelliter om isen månad för månad och man jämför ändringar i temperatur och utbredning.

Arktis

Första halvåret 2016 fick vi veta att isen i Arktis aldrig haft så liten utbredning. Under flera dagar i december 2016 var temperaturen högre än normalt och dessutom kommer sot upp med vindarna och lägger sig på isarna och drar till sig solvärmen. 

Cirka hälften av det synliga istäcket har försvunnit de senaste 30 åren, men givetvis ännu mycket mer nere i djupet.

Ofattbara 2,5 miljoner kvadratkilometer havsis har försvunnit på ett område som motsvarar mer än Grönland. Vid Kebnekaise hade isen sjunkit med 123 meter mellan åren 1968 - 2016.

Det öppna hav som bildas öppnar för fartyg och även turism.

Antarktis

På Antarktis bröt sig ett isberg loss 2017 som var 100 meter högt och två gånger så stort som Gotland.

Från tre svenska institutioner kom 2016 rapporten Arctic resilience report där det konstateras att det i vissa områden pågår en snabb och bitvis turbulent förändring. Se vidare nedan under VII.

.............

Ett Arktiskt råd skapades 1998 för att bevaka området eftersom man beräknar att där finnas 16 procent av världens oljetillgångar och 30 procent av gasreserverna samt mineraler och metaller. Rådet består av de åtta omkringliggande länderna och sex organisationer för ursprungsbefolkningarna.

Både EU och Turkiet har status som observatörer. Rådet anses dock vara mycket konservativt. Ryssarna har varit mest aktiva, även militärt och i Kina är man bland annat intresserad av en öppen farled.

Det är glädjande att flera stora fiskenationer, bland dem Kina, har enats om att tillsvidare förbjuda fiske i Norra ishavet.

Koldioxid som något positivt

Jag hade lärt mig att koldioxid var något bra och att växter både i havet och på land har en fenomenal förmåga att ta upp och använda själva kolet - död materia - och med solens hjälp omvandla det till levande växter. Syret blev över och släpptes ut och vid förmultning släpptes också koldioxiden ut.

Den märkliga processen som står för kolets kretslopp kallas fotosyntes av grekiskans photos, ljus och syntehsis, sammanställning.

Då borde vi väl glädjas åt mer koldioxid. Problemet är att vi inte har tillräckligt med växtlighet för att ta hand om den ökade mängden koldioxid, och haven kan snart inte ta upp mer.

Om världens skogar se föregående kapitel 3. 

Från att vara livsviktig har koldioxiden gått till att bli livsfarlig.

Koldioxidupptag

Mest växtlighet finns i haven!

En växtmassa som är 5 gånger så stor som den på land finns i haven som innehåller 90 procent av ekosystemen och de flesta av alla kända och okända arter.

Plankton, små organismer som driver både upp och ner och i sidled tar upp koldioxid och förs runt med strömmarna och utgör basen för näringskedjan och släpper dessutom ut hälften av världens syre.

I vart fjärde andetag som vi tar, ingår det syre som bildats av dessa kiselalger. Människorna på jorden andades in syre och andades ut cirka 3,5 miljarder ton koldioxid enligt en beräkning för några år sedan.

Ner till 200 meters djup härbärgerar haven mer värme än i djupare skikt och det tar längre tid både att värma och kyla dem än vad som gäller för mark och luft. Hav kan vara mer än 1 mil djupa och ofta finns det vulkaner på botten.

Varma hav avger mer koldioxid än kalla och omvänt tar kalla hav av upp mer koldioxid än varma, men blir de mättade, kommer de att släppa ut mer.

En del koldioxid löses upp i vattnet och gör att vattnet blir surt med risk att fiskarna får svårare att avge sin koldioxid och även att ta upp syre.

Eftersom vi nu befinner oss i en varm period efter Lilla istiden, avger haven mer koldioxid än de gjorde t.ex. på 1600-talet. Eftersom det är kallt i polartrakterna absorberar haven där mer koldioxid än de gör i varmare trakter.

II

Klimat och intressegrupper

- En del vill ha makt över mänskligheten och då är klimatfrågan bra att ta till, då den är lagom svårbegriplig för de flesta, medan den egentliga avsikten är att bestämma över människorna.

- En del är skeptiker och i Norden har vi t.ex. en sammanslutning Klimatsans där de flesta medlemmarna är äldre män, flera högutbildade med yrkeslivet bakom sig som har hållit en konferens så sent som 1918.

- En del förnekar förändringar i klimatet, men kallar sig ibland skeptiker, vilket inte är samma sak.

Eftersom klimatet hänger ihop med våra energitillgångar är mycket pengar involverade och då får man vara beredd på det mesta.

Man betalar t.ex. för att driva kampanjer och lobba. Så har t.ex. republikanerna Charles och David Koch spenderat 48,5 miljoner dollar på desinformation mellan 1997-2010 och Exxon mobil 8,9 miljoner mellan 2005 -2008.

Journalister får då bara skriva om vädret, men inte om klimatet, annars dras pengar in från dem som subventioner tidningarna, vilket är påtagligt i USA. Jag har måst inse att även forskare tvingas frisera vetenskapliga kurvor, för att få dem publicerade.

Dock vill jag tro att de flesta vetenskapsmän får göra sina grunddata kända och att dessa efterfrågas.

- Slutligen har vi forskare som seriöst studerar klimatet och skriver.

Inom vetenskap är det inte fråga om en demokratisk process
- utan om olika sätt att mödosamt samla, mäta och tolka data. Dessutom är forskningen inte färdig och vad man forskar om beror på vad man är intresserad av - och även vad man får pengar till.
 "Extraordinära påståenden, kräver extraordinära bevis". /Carl Sagan

Med intresse har jag tagit del av James Hansen personligt skrivna bok, som låter oss följa hur hans egen kunskap om klimatet vuxit fram. Han är den som helst vill forska och skriva om sina mätningar vid Nasa, men han har talat inför senaten redan 1988 och stångats med politiker.

Han är själv ett vittne till de klimatförändringar som än mer kommer att drabba hans barn och barnbarn. Boken Storms of my grandchildren.The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity, kom 2009. Även på nätet kan man följa honom.

Han beskriver konkret en metod för hur vi med den och andra olika åtgärder skulle kunna rädda oss från klimatförändringarna. Det handlar om ny teknik för krärnkraft, vilket jag tar upp i slutet av kapitel 4b.

Läkarna idag är eniga om att rökning är skadlig för hälsan. (Dock kan vi få lungcancer även utan att röka.)

 "...lika säkra är de vetenskapliga klimatinstitutionerna idag, utan undantag år 2013, att temperaturhöjningen med en mycket hög säkerhet kommer från människan."  /The Burning Question, 2013 av Mike Berners-Lee & Duncan Clark, Kap 2 not 1, min kursivering.

Att människor faktiskt kan påverka klimatet kan vi själva uppleva i nutid, åtminstone inom ett begränsat område. Om vi hugger ner stora regnskogar, så att luftfuktigheten ändras, kan heta vindar blåsa in, som torkar ut jorden som sedan blåser bort. Vi påverkar då inte bara temperaturen utan också nederbörd, luftfuktighet, lufttryck och vindar.

Uppgifter om klimatförändringar har också sina kritiker:

- Apokalypsens gosiga mörker, 2009 av Anders Bolling beskriver en lång rad av väntade negativa klimathändelser som aldrig inträffade, ibland dock tack vare mänskliga insatser.

- Domedagsklockan, 2013 av Karlsson, Nordangård och Radetzki är en uppgörelse med dem som inte utgår från fakta. Författarna går igenom olika forskningsdata med kritiska ögon och påvisar direkta felaktigheter.

Har t.ex. havsnivåerna stigit? Man har mätt med satelliter mellan 1993 - 2012 och då är höjningen cirka 3 mm per år. Här måste hänsyn tas till att det finns andra mätmetoder och att många mätstationer ligger i områden där själva landet sänks vilket är information som också borde komma fram.

En höjning med minst 3 mm per år är en uppgift som dock återkommer allt oftare.

- Sen har vi den så kallade Climategate-skandalen 2009 där två uppsatta män inom klimatsektorn hade ändrat forskningsdata för att få dem att stämma med sina aktivistiska intressen och sedan vägrade lämna ut grunddata.

- Ytterligare en person lyckades rensa Wikipedia från 500 artiklar med icke önskvärt innehåll och själv skriva och införa 5428 artiklar med lämplig text.

Det finns många olika databaser och hos många är tendensen redan från början att visa att det blir varmare på grund av människan.

På ett särskilt uppslag i boken finns uppgifter om de som finansierar de nätverk som mottar bidrag för att sprida information om klimatfrågor.

.............

Media

Vädret är som gjort för media - det är alltid dramatiskt och extremt på någon plats - det är nyckfullt, ogripbart och i ständig förändring. Media lyfter gärna fram det negativa, avvikande, plötsliga och konkreta vilket delvis är deras uppgift. Varje gång en tornado återigen drabbat något område blir det självklart stora rubriker, i synnerhet om där finns mycket människor.

Journalister liksom andra människor är ofta utsatta för grupptryck och politisk påverkan.

Journaliststudien i samarbete med Svenska Journalistförbundet 2011-2012 är en undersökning som visat att av de journalister som bevakar politik och samhälle sympatiserade 65 procent med miljörörelser och vänstern och inom tv och radio var andelen 70 procent.

Såväl Hans Rosling som författaren Johan Norberg har intervjuat människor om deras kunskaper om världen och funnit att bildade människor ofta hade mer felaktiga och negativa uppfattningar än gemene man. Vi matas med negativ information.

Kulturchefen i DN deklarerade 2013:

"Min klimatångest blev för svårhanterlig /.../ Jag vet på fullt allvar faktiskt inte hur jag skall leva mitt liv med den här ångesten. Jag källsorterar och har inte bil, men känner ständig vanmakt. /.../ Jag ligger vaken och funderar ut formerna för en global nätkampanj /.../ som skall tvinga världens ledare att förhindra de skrämmande fyra graderna."

Klimatet har många orsaker och ämnet anses svårt att popularisera då det är komplicerat, långt mer än man tidigare trott. Jag instämmer. De flesta har inte tid att plöja igenom böcker i ämnet, än mindre forska utan får förlita sig på media, vilka då får ett stort ansvar.

Både poeter, författare, konstnärer och självutnämnda experter kan stimuleras av att skildra hot om död, svält, pest och krig och att tiden är knapp. Desto viktigare att lyssna till vetenskapsmännen.

Maktlöshet

Vår känsla av maktlöshet tas upp av filosofen Folke Tersman i Fem filosofiska frågor, 2001. Antag att jag tror mig veta att bilism och flygning ökar oljeförbrukningen som ger koldioxidutsläpp. Om det ur min individuella synpunkt är fördelaktigt att köra bil och ta flyget så spelar det ingen roll för just mig, varken på kort eller på lång sikt, om just jag fortsätter härmed eller inte. Om jag personligen slutar flyga skulle planet ändå lyfta med eller utan mig - detta är vad jag upplever.

..............

Här är en av alla de bilder som brukar visas om temperaturhöjningar. Global årsmedeltemperatur 1850-2016.

 

/Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s.36.

En finsk meterolog Antti Lipponen har gjort en expressiv illustration om temperaturstegringen från 1983 - 2016 utifrån siffror från Nasa.                                                                                             https://www.facebook.com/climatecouncil/videos/vb.345960425540557/1092332704236655/?type=2&heater

..........

FN inrättade The Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC år 1988.

Detta skedde via WMO och UNEP med svensken Bert Bolin som förste ordförande. I stiftelsens urkund står att syftet med IPCC är: att visa att människan påverkar klimatet. IPCC är alltså inte en rent vetenskaplig institution utan arbetar med att samla in forskning och att föra ut den. I arbetet deltar 195 nationer och i rapporten 2013-14 deltog mer än 800 forskare för att ge underlag för staters beslut.

Här följer något om själva koldioxiden.

Vad sker vid förbränning av kolhaltiga ämnen?

Vad sker när vi eldar en vanlig brasa? Vi - den enda levande varelsen som kan använda eld.

Med en tändsticka ger vi först en gnista tillräckligt stor för att värmen skall sätta eld på en liten pinne. I pinnen finns kol, men med detta värmetillskott frigör sig kolatomen från de molekyler den varit bunden med.

Detta sker under värmeutveckling och om den räcker till, blir det som en tändsticka för en närliggande kvist o.s.v. Till slut har värmeutvecklingen blivit så stor att vi fått den brasa vi ville ha, där själva elden består av gaser.

Dessutom bildas det rök och sot och kvar på marken blir aska som innehåller de ämnen som varit bundna i veden.

Men vad händer med den fria kolatomen? Den stiger uppåt och snabbt kommer två syreatomer och förenar sig med kolatomen.

För att förstå detta krävs litet kemi.

Därmed har vi fått koldioxid som i kemin har formeln CO2

C - står för kolatomen som är nödvändig för allt som växer,

O - står för syre som behövs för att något skall kunna vara levande.

Atomvikten för kol är 12 och för syre 16. En CO2 molekyl har därför vikten 44 vilket gör att koldioxid är en tung gas, som så småningom sänker sig ner mot marken och haven som än så länge tagit hand om cirka 90 procent av all koldioxid.

Det kan kännas konstigt att en gas väger något. Själva uppfattar vi ju inte alla dessa CO2 ton som är utspridda i atmosfären. Detta är inget vi kan uppleva, lika litet som vi känner att cirka 1000 ton vattenånga svävar över våra huvuden.

Själva grundämnet kol, C, som fanns i veden lyfter vi alltså upp i atmosfären vid förbränning.  

Energi kan aldrig förstöras, men för oss har den användbara energin minskat då veden är slut.

..........

- Finns det för litet syre i luften blir det ofullständig förbränning och då börjar det osa och det bildas kolmonoxid, C0 - som är en giftig gas.

Samma sak ser vi då vi blåser ut ett stearinljus, då det plötsligt börjar ryka.

- Försurning är ytterligare något vi måste beakta. Regn och hav blir surare eftersom en del av koldioxiden löses upp i vatten.

Kolsyra - H2CO3 inverkar menligt på korallernas förmåga att bilda skal och för fiskarna att bilda skelett och vid en temperaturhöjning på 2 grader slås korallreven ut och kan då inte fungera som yngelplatser för fiskarna. Försurningen går nu tio gånger snabbare än tidigare.

Varifrån fick vi energi förr?

Solen värmde, vinden fyllde seglen, vattnet drev pumpar och skogen gav både energi och material, men av dessa fyra är det bara skogen som innehåller kol.

Från skogen kom den kolhaltiga energin fram till 1850-talet.

Fortfarande står denna förnyelsebara källa för cirka 9 procent av världens energi och omkring 300 miljoner människor lever idag i skogar och cirka 1 600 miljoner beräknas vara direkt beroende av dem.

Mangroveskogar binder fyra ånger mer koldioxid än regnskogar och våtmarker tar upp dubbelt så mycket som vanlig skog, som i sin tur binder tio gånger mer än jordbruket.

Efterfrågan på skog, denna förnyelsebar bioenergi kommer att bli enorm och större än nuvarande tillgångar medger, varför världens energi helst bör tas från sol, vind och vatten.

För varje träd som fälls planteras nu två nya i Sverige. Så långt är det bra och ytan är till 60 -70 procent bevuxen med skog, men Naturvårdsverket anser att skogen behöver ett fyrdubblat skydd och Skogsstyrelsen kommer antagligen att göra en stor inventering av vår skog. 

Tyvärr har den varma sommaren 2018 med skogsbränder gjort att miljontals nya skogsplantor inte går att sätta ut.

Dessutom används trä alltmer för husbyggen som då drar mindre energi än hus av cement och stål.

.........

Även gas - förgasad träkol - får vi av skogen. Biogas har använts sen slutet av 1800-talet och både i Kina och Indien finns små gasanläggningar för hushållens matlagning.

På 40-talet under kriget såg jag höga vedstaplar överallt och 50 000 fordon körde på gengas och vi var så gott som självförsörjande även när det gällde mat.

Gengasen hade låg verkningsgrad med stora värmeförluster, men man har nu börjat forska om bättre metoder både i Sverige och i världen och redan år 2006 kunde vi i Sverige köpa 10,2 miljoner kubikmeter biogas.

Mycket av denna bioenergi kunde vi ersätta med sol och vind så att bioenergin kunde användas mer ekonomiskt. Liksom det finns oljeraffinaderier finns det nu även bioraffinaderier vilka inte behöver vara stora utan kan avpassas även för en större lantgård.

Bioenergi - till vad och hur mycket?  frågar man från Formas Fokuserar, 2007. När man granskar eller gör upp kalkyler är det viktigt att se vilka faktorer som ingår, liksom om det finns särintressen från vissa intressegrupper.

Av vår bioenergi går 10% till el, 28 % till fjärrvärme, 43 % till industri, 10 % till transporter och resten till bostäder och service. /Leastadius, 2018, s. 250.

...........

Träd i städer kan hjälpa till att rena luften genom att per år ta upp 3.5 kilo väg- däck- och avgaspartiklar. Detta är dock inte bra för själva trädet som ofta står i näringsfattig jord utan tillräckligt med vatten.

I Stockholm var en tredjedel av stadens 12000 gatuträd döende av ovan nämnda skäl år 2012 tills man började ordna ordentliga växtbäddar och därmed har redan 2000 träd räddats.

.............

http://www.globalis.se/Vaerldskartor visar under Landskap en karta över var skogar finns i världen och ytterligare en karta över områden för regnskog.

Eftersom skogarna har minskat kan de inte ta upp all den koldioxid som vi nu släpper ut, då vi förbränner kol. gas och olja som är koncentrerad fossil energi och som - ger mer koldioxid.

Det är därför som vi måste vara rädda om skogarna och plantera mera träd nu.

- En gång satte Franklin D. Roosevelt hundratusentals arbetslösa i arbete för att plantera 3 miljarder träd.

- I Mexiko har en ny lag gjort att skogsavverkningen halverats sedan ägarna i stället för att bryta ny mark fick göra avdrag på skatten för sina vattenkostnader till jordbruket.

- I en liten by i Indien planterar man ett träd varje gång en flicka föds och i samma land har en man bestämt att hans aska inte skall föras till Ganges, utan svepas i tyg och läggas i en grav och vid dess sida skall ett träd planteras.

- Om något liknande kunde bli sedvänjor i världen skulle det kunna bli många träd!

Kemisten Daniel Nocera har framställt ett konstgjort löv som tar upp koldioxid 10 gånger bättre än ett riktigt löv. Se vidare under kap 4b. 

Hälsoproblem

Miljontals kvinnor lagar fortfarande mat med ved som bränsle. Görs detta i en hydda med grästak går röken ut genom taket och det kan vara bra för då dödas oönskade larver och insekter, men partiklarna i röken skadar också lungorna på den som eldar. Röken sticker i ögonen, river i halsen och det blir svårt att andas. Många dör i förtid.

                                             

Matlagning över öppen eld i ett lerkärl drar 8 gånger så mycket energi som en kastrull av aluminium över en gaslåga /IEA, 2014.  

Tekniker har tagit detta på allvar och arbetat fram en ny spis för fattiga människor som är enkel att bygga och kan monteras lokalt. Olika bränslen kan användas och åtgången liksom utsläppen av koldioxid minskas avsevärt.  

                     

Nästan 2,9 miljarder människor behöver mer och bättre energi. Annars får de fortsätta att använda ved och dynga som bränsle och energin från den vanliga muskelkraften hos djur och människor.

Miljontals ton restprodukter från grödor bränns och orsakar stora luftföroreningar. Här behöves fleråriga växter och nya energislag.

Åtgärder för renare luft i närmiljön

Om man eldar i en spis, en kamin eller i en kakelugn, leder man bort röken genom en skorsten där väggarna blir svarta av sot som delvis beror på ofullständig förbränning.

Sotet i skorstenen måste då och då skrapas bort och förr ansågs små sotarpojkar särskilt lämpade för detta arbete och jag minns fortfarande hur vi rysande lyssnade, då magistern i småskolan läste om Sotarpojken i Milano.

Sedan byggdes givetvis högre skorstenar för att bli av med den smutsiga röken.

Elektricitet 

Används ved måste den huggas, staplas och bäras in. Har man kol kräver också det transport och utrymme och för en gasspis måste man dra särskilda ledningar, såvida man inte använder gastuber.

Allt detta slipper man om det finns elektricitet.

Illustration

''Det vita kolet'' utvecklades först på 1800-talet och Stockholms slott fick el år 1880.

Elen var i början en nymodighet som "ej kunde vara Guds mening"- samma sak som gällt många innovationer. Det är förunderligt att redan efter hundra år ungefär fyra av fem hushåll i världen kan använda elektricitet, 80 procent uppges i Roslings, Factfulness 2018.

Se bilden Natt på jorden  http://www.globalis.se/Vaerldskartor

Vitsen med el består i att den är mindre brandfarlig och framför allt lätt att transportera och därför kan produceras centralt i stora anläggningar och sedan föras vidare. Användningen av el är ren där den används.

Men varifrån kommer elen?

Hur produceras elen? 

Fortfarande kommer nästan hälften av elproduktionen från billig stenkol eller brunkol i stora kraftverk. Först hettas vatten upp så att det förångas och ångan leds till en turbin som driver en generator som börjar producera el. Generatorn omvandlar alltså rörelse till el, medan sedan motorer kan omvandla el till rörelse.

Diagrammet nedan har jag sammanställt av data från Naturvårdsverket, version 2016-01 -19 där siffrorna kommer från CAIT, WRIs databas, 2012.

  CO2/person Förnybar energi Vatten Kärnkraft   Olja    Kol   Gas    
USA     20,7         5,5   6,5    18,8    0,8       35,5      29,6
EU       9,0        13,2  10,3    27,0    2,2   28,1   17,8
Ryssland     16,0          0,0  15,5    16,6    2,6   15,7   49,1
Kina       ?          2,7  17,3      2,0    0,1   75,9     1,2
Japan     10,5          4,6    7,4      1,6  12,2   29,6   38,7
Indien        ?          4,5  11,2      2,9    2,0   71,1     8,3

Siffror för Sverige 5 år senare är: el från 20 % förnybar energi, 40 % från vatten och 40 % från kärnkraft - alltså ingen fossil energi. /SCB, Energimyndigheten. Våra största leverantörer är Ellevio, Vatttenfall och Eon.

Den kolkraft vi fortfarande använder är importerad och går till uppvärmning som kräver mycket energi. 

III

Vad är fossila bränslen?

I tidernas begynnelse bestod själva atmosfären till hela 80 procent av koldioxid. Detta gynnade växtligheten, särskilt under den varma perioden Karbon och gjorde att vi långt senare har kol, olja och gas. Se första bilden i kapitel 3.

Runt 90 procent av våra fossila bränslen finns alltså tack vare runt 300 miljoner år gammalt solsken. När växternas vedmassa begravdes i träskens syrefattiga miljö under markytan, upphörde de att återsända koldioxiden till luften.

En liknande process har pågått i hav och sjöar där alger och plankton har sjunkit ner mot botten och om det funnits syre har de brutits ner, men annars blivit kvar och sjunkit ner mot berggrunden.

Vattnet i dessa organismer har pressas ut när de trycks ner mot botten av vattnets tyngd ovanifrån samt av sand och lera. Ett lager av växtlighet och plankton kan efter bortåt tio miljoner ha blivit en kilometer högt. Sedan behövs bland annat värmen från jordens innandöme för att koka ner materialet till olja, som med ännu mer värme göra oljan till gas.

Gasen liksom oljan strävar sedan uppåt genom sprickor och porer i berggrunden vilket går bra i kalksten och skiffer. Ofta finns dock hinder av massiva berg och oljan och gasen blir innesluten i fickor och blir kvar. En del olja lyckas dock bubbla upp och nå markytan, där den förr i världen ibland användes, men också var till förtret. Gasen däremot gav oss heliga och "olympiska" eldar.

Redan romarna i England och kineserna på 200-talet e.Kr. använde ''brinnande sten'' och sedan antiken har gas använts och olja fick man från växter och valfisk.

Alla fossila bränslen kommer alltså från växter och organismer - från förnyelsebara källor - och har sedan med alla sina ingående ämnen pressats samman till koncentrerad energi i form av kol, gas och olja under inverkan av högt tryck, värme och ofta vulkanisk aktivitet.

Energivärdet i fossila bränslen beror på antalet kolatomer och kan rangordnas som följer: naturgas, metan 56, - gasol 63, - bensin 69, - lätt eldningsolja 74, - tung eldningsolja 77, - stenkol 95 och - brunkol 101.

Torv kan räknas som ett bränsle på väg att bli fossilt. Ibland torrlägger man nu torvmossar för odlingar som i Indonesien, där man bränt torv för att odla palmolja och då släppt ut 13-40 procent av den årliga ökningen av koldioxid i atmosfären 1997-1998.

De svenska torvmossarna har alla bildats efter den senaste istiden och torv används mest för värme, men då den är brandfarlig pågår ofta pyrande bränder.

Varken kol, olja eller gas är något vi producerar utan något vi utvinner, något som inte kan återanvändas och därför kan ta slut. Rimligtvis bildas ny kol, gas och olja, men detta tar sin tid.

............

En ny epok

Vi lever nu i en värld där ofattbara mängder energi används.

Ordet energi kommer från grekiskans energos och betyder - aktiv, arbetande.

Det är dock från 1900-talet som kolet på allvar har börjat användas och 50 år senare även olja och gas. Dessa fossila bränslen utgör nu cirka 80-85 procent av den energi vi använder

Decilitermått Arbetare

-  1 deciliter olja motsvarar ungefär ett fysiskt dagsverke från en person.

-  1 liter olja består av 25 ton sammanpressat organiskt material och räcker för att lyfta upp en personbil till toppen av Eiffeltornet.

Fat med olja

- 1 fat olja - 159 liter - motsvarar energin under 1 år från 12 tungt kroppsarbetande människor.

-  Om 85 miljoner fat förbrukas varje dygn i världen skulle det motsvara 250 miljarder människors dagsverken! Undra på att vi vill ha fossil energi.

En full tank i bilen kan köra 50 mil vilket motsvarar 1000 människors arbete under en dag.

Det är som om 50 -100 ''energislavar'' stod till förfogande för en enda människa i rikare länder.  

Hittills har vi producerat 1,7 % mer olja för varje år och 2019 beräknas vi ta upp 100 miljoner fat per dag.

Oljan är dessutom fortfarande så billig att en amerikan bara behöver arbeta femton minuter för att kunna köpa 4 liter bensin om priset är 80 dollar per fat, ett pris som dessutom ibland har sjunkit till 30-40 dollar.

"Hästkrafter" från fossil energi använder jordens kapital medan levande hästar bara använder naturens årliga ränta och för en häst tar det cirka 1 timme att gå 10 kilometer.

Mer ingående har jag skrivit om kol, olja och gas i kap 4b.

Slavboja

Slaveri

En kyrkans man Alonso de Sandoval, verksam i Colombia skrev redan på 1600-talet för att väcka opinion mot den misshandel han såg att slavarna utsattes för.

Slavhandel avskaffades i Storbritannien 1807 och slaveri 1833.

Att det avskaffades i USA berodde på Abraham Lincolns kamp för att alla skulle vara lika inför lagen. Strax efter hans död år 1865 gick lagen igenom och landet hade då cirka 3,5 miljoner slavar, en tredjedel av hela befolkningen. Slavhandeln hade pågått öppet och vanliga människor reagerade inte speciellt.

Sex år tidigare 1859 hade man funnit olja och det var i Pennsylvania, men konsekvenserna av detta anade man knappast.

Kol gas och olja liksom slavar representerar energi. Därför kan vi nu undvara slavar i stora delar av världen - vare sig det gäller av moraliska eller ekonomiska skäl. Slaveri fortsätter dock i både gamla och nya former.

Oljan gav i början 100 gånger mer energi än den som gick åt för att utvinna den. Den var lätt att lagra och frakta och alla nya, snabba transportmedel använde den.

Sedan industrialiseringen tog sin början för 200 år sedan tar vi nu för oss av denna naturens energipresent, detta urgamla energiförråd.

Aningslöst har vi njutit av nya friheter som att förflytta oss med allt ifrån personbil till flyg. Genom kol, gas olja och dessutom kärnkraft har livet revolutionerats för många människor.

Kort sagt har många fler människor kunnat klara livet på jorden tack vare fossila bränslen. Dessa och medicinsk och teknisk utveckling har bidragit till att fyrdubbla världens befolkning på hundra år och att sedan 1950 tiodubbla världens ekonomi. Vi kan förundras!

”Illa skötte jag mig i kosmos i går,
jag levde ett helt dygn                                             och frågade inget,                                                    och förvånades inte över något.”

/ Wislwa Szymborska

Tabellen nedan visar att användningen av fossila bränslen fördubblats vart 25:te år.

       År      Totalt             Kol      Olja           Gas     
  1940          4 763         3 729           840      154
  1965      11 478     5 354    4 470    1 236
  1990      22 240     8 650    9 138    3 762
  2015      36 050    14 690   12 270    6 843

/Tabell: Laestadius 2018. s 116.

Av elen använder vi cirka 10 till 12 procent för belysning i bostäder. Om varje glödlampa skulle ersättas med ett stearinljus eller en fotogenlampa och all värme komma från brasor skulle vi bli sparsamma.

Under förra århundradet fördubblades elkonsumtionen i USA vart 12:te år och hushållen förbrukar nu mer el per månad än vad deras far- och morföräldrar gjorde på ett år.

Svenskarna slösar mycket el per invånare och även om den inte görs av fossil energi, blir det mindre att exportera och därmed minska kolet i andra länder. Vi har inte heller nämnvärt ökat energiproduktionen av från vind-, vatten eller kärnkraft.

- Veken i en fotogenlampa ger bara 1/5 av det ljus som fås med samma energimängd i en gammal 100 Watt-lampa.

- Sedan kom den nya LED-lampan, en glädjande uppfinning med en livslängd på 15 000 timmar mot den vanliga glödlampans 1000 timmar. Dessutom behöver en LED-lampa bara 10 W för att ge samma ljusstyrka som en glödlampa på 60 W. Ingen glödtråd behövs och lampan innehåller varken bly eller kvicksilver och den kan ersätta även tidigare lysrör. Bakomliggande forskning har fått nobelpris. 

Forskning om ännu bättre ledningsteknik pågår givetvis. Strömavbrott kan inträffa, men de har blivit färre, fast större då de inträffar. /www.good.isGood  

Svenska staten stod tidigare som ansvarig för den svenska elproduktionen. Med avregleringen kom i stället fler aktörer som alla vill vara vinstdrivande, men någon reserv finns inte om vi skulle behöva mer el.      

Illustration av ledset eluttag

Elektricitet saknas dock för 20 procent av världens människor, varav två tredjedelar bor i Afrika. Det tar tid att bygga kraftstationer och elnät och man försöker därför bygga nätverk åtminstone inom mindre områden och har även lösningar utan nätverk.

För somliga är elen dyrbar då den för cirka 200 miljoner människor inom OECD-länderna tar en tiondel eller mer av inkomsten, enligt uppskattning av IEA.

Med elektriciteten blev fossil energi ännu mer begärlig då den är lättillgänglig och billig - för billig - då det inte betalar sina kostnader för hälsa, miljö och klimat.

För mycket koldioxid

Nu inser vi att det inte bara gäller att rena luften från smuts och sot utan det gäller ett ännu större problem - alla de osynliga och luktfria gaser som bildas då vi förbränner något som innehåller kol och nu förbränner vi inte bara bioenergi utan även fossil energi.

Koncentrationen av kolatomer avgör hur mycket koldioxid som bildas vid förbränningen. Bensin och stenkol innehåller t.ex. 90 % kolatomer, brunkol 80 % mot trä med bara cirka 50 %.  

Eldar vi upp 1 kg kol, kommer koldioxiden i luften att ha cirka 3,7 gånger så stor massa. Eldar vi upp råolja blir siffran 3. Koldioxiden som bildas tar alltså cirka 3 gånger större utrymme än det material den kommer från.

Detta är viktigt att förstå om man skall följa klimatdebatten.                          

                                         Illustration av kolbitar i en hög. Till höger om detta en graf med två staplar där den vänstra visar 1 ton kol och den högra visar 3 ton koldioxid

Från olika källor kommer nu uppgifter om koldioxidutsläppen.

- Människans utsläpp av koldioxid har idag en omfattning som vida överträffar de naturliga variationer vi känner till från de senaste 650 000 åren enligt IPCC, 2007.

- Koldioxidhalten är nu högre än den varit på 800 000 år.

- Varje dag kommer ytterligare 90 miljoner ton koldioxid upp i atmosfären. /Al Gore, 2013.

- Värdens koldioxidutsläpp fortsätter att öka och har sedan 1940 fördubblats varje 25-årsperiod.

- Genomsnittssvensken släpper ut 10,7 ton 2018./Chalmers tekniska högskola.

                               

Före industrialiseringen gällde utsläpp av koldioxid i medeltal 1,2 ton per person, men har sedan vuxit till  6,2 ton och bör minska till 1,2 ton per person.

IV

Varför blir det varmare av växthusgaser?

Namnet ''växthusgaser'' är egentligen felaktigt eftersom atmosfären inte är sluten utan öppen för vindar. Dessa vindar kan vi dock inte reglera på samma sätt som man kan öppna ett fönster.

Den som suttit instängd i en bil en varm sommardag har känt av den riktiga växthuseffekten. I fortsättningen kommer ändå termen växthusgaser att användas.

Koldioxid och andra växthusgaser har en speciell egenskap. De släpper igenom synligt ljus, men absorberar den infraröda strålning som jorden utstrålar, nämner Edward Teller 1959.  Därav kommer växthuseffekten.

Han varnade  sedan för koldioxiden redan 1957, men han tonade sedan ner farhågorna och såg kärnkraft som en lösning. Han var också den som framställde den första vätebomben.

Ständigt får vi höra att jorden blivit varmare och att stegringen är betydligt större i vissa områden som vid Arktis och Antarktis. Vi kan dock inte uppleva att temperaturen i genomsnitt för världen ökat med 0,8 grader.

Men några grader mer eller mindre, kan det spela så stor roll?

Ja, om det t.ex. gäller strömmande regn eller stillaliggande snö är faktiskt skillnaden bara 1 grad. Trots att jorden bara blivit 0,8 grader varmare än före industrialiseringen anses det skrämmande.

Vår egen kropp användes som en liknelse för en krisande jord i ett föredrag jag lyssnat på. Detta inspirerade mig att göra nedanstående uppställning. Då det gäller vår kroppstemperatur kan en skillnad på 5 grader mellan 37 och 42 gälla liv eller död och kanske gäller något liknande för jorden redan om cirka hundra år.  

Temperatur:      
 
 För människan      Skissad medeltemperatur för jorden
    36,6  grader        13,7  grader före industrialiseringen
    37,5  lätt feber       +0,8   efter industrialiseringen

    40    hög feber

 

      +2     hot för djur och växter till 20-30 %

                korallreven förstörs, haven stiger 5-6 meter

 42    kritiskt,död

   +3-4      Amazonas skogar kollapsar

      +4      Golfströmmen kan ändra riktning

   +5-6      Landisen i  Antarktis smälter delvis och

                haven stiger ytterligare några meter

      +6      Riskerad temperatur till år 2100

      +8      En död planet.

Även om konsekvenserna skulle vara riktiga är en sak felaktig här ovan, det skulle säkert bli omdömet från professor Lennart Bengtsson. Man kan definitivt inte göra prognoser för höjning av jordens temperatur med plus 2, 4 och 6 grader för en så kort tidsrymd som hundra år framhåller han med skärpa. När man möter sådana prognoser gäller ordet - om - om temperaturen skulle stiga - så skulle...

Bengtsson har ägnat sitt liv åt klimatforskning och följt FN:s klimatpanel sedan 1990. Där har han tidigare arbetat fram principer för modellutveckling av olika scenarier för klimatstudier. Att ta fram sådana variabler som ger önskat resultat är inte svårt menar han och nämner även att det ännu inte finns några verifierade klimatmodeller. Även han förordar dock en försiktighetsprincip.

Sedan dess har dock klimatmodellerna efterhand förbättrats och på flera viktiga områden stämmer de idag väl överens, även om här behövs kritiska ögon.

Poängen är dock vilka konsekvenserna blir, om och när höjningen kommer och den sägs bli större för varje år. Det är därför riskbedömningar blir så viktiga.

Senare meddelar professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center, SRC att en temperaturhöjning på 2-4 grader kan befaras på vissa områden av jorden redan inom 85 år. Ett sådant område gäller korallreven som förstörs redan vid 2 graders höjning. Dessutom skulle havsnivåerna stiga. Vi vet riskerna och har lösningarna summerar han.

SRC ingår i Svenska Vetenskapsakademien och bedöms vara världens mest inflytelserika tankesmedja inom miljöpolitik.

Mätningar av temperaturen

Redan på 1800-talet ansåg den svenske fysikern Svante Arrhenius att fortsatt förbränning av kol skulle höja temperaturen med 5 grader om koldioxidhalten i luften fördubblades och på den tiden såg han detta som något positivt.

Från mitten av 1900-talet har vi haft ett globalt nätverk av tiotusentals både manuella och automatiserade väderstationer av olika kvalitet på spridda platser över världen.

Instrumenten har förbättrats och från hundratals radiostationer skickas ballonger upp med mätinstrument som kan väga ton, ibland upp till cirka 4 mils höjd.

Med satelliterna kan man göra kontinuerliga mätningar av luften och resultaten sammanställs i superdatorer sedan 1979. Satelliterna ger oss oanade möjligheter att även undersöka kvaliteten på isar och om det skett oljeutsläpp i haven och var det finns fiskbestånd och algblomning etc.

Temperaturen stiger

- Lufttemperaturen vid Nordpolen har varit 9 -12 grader högre än genomsnittet sedan mätningarna började 1979 och de varmaste åren var mellan 2011-2017.

- År 2016 var den globala höjningen av jordens temperatur 1,1 grader.

- År 2018 var den varmaste sommaren sedan mätningar gjorts.

Jordens medeltemperatur har nu varit över den normala 400 månader i rad enligt enligt det amerikanska National Centers for Environmental Information.

Man har nu mätstationer och inför mätningarna enligt ett protokoll som gör att vi får jämförbara data över hela Europa tack vare ICOS, Integrated Carbon Observation System.

V

Luftens innehåll

Kväve:       78 %   

syre:          21 %

Summa:    99 %

Återstår: 1 % som består av växthusgaser samt diverse partiklar.

Om vi tar en kubik-meter luft skulle alltså cirka 10 kubik-decimeter eller 10 liter bestå av växthusgaser och därav utgör vattenångan minst 9,5 liter. Resten 1/2 liter är koldioxid och andra växthusgaser. Det verkar inte mycket, men det finns många kubikmeter luft! Det rör sig om miljarder kubikmeter koldioxid.

Men varför bidrar inte luftens 99 procent kväve och syre till växthuseffekten? Detta lär bero på strukturen av gasernas molekyler, som förblir symmetriska även då de vibrerar.  

Det är faktiskt den lilla procenten växthusgaser och molnen som reglerar den värme som lämnar jordytan.

Hur mycket vattenånga som finns i luften beror i sin tur på temperaturen så att det vid t.ex. plus 30 grader finns ungefär 30 gånger mer vattenånga än vid minus 20 grader.

Vartefter temperaturen på vattenångan ökar, håller den allt mindre koldioxid. 

Hela klimatfrågan handlar för närvarande om hur vi skall kunna sköta jordens atmosfär så att där finns en lagom mängd växthusgaser. Dessa har bevisligen ökat sedan människan började använda fossil energi och det har man vetat i över 100 år. 

Olika växthusgaser

Vanligen räknar vi med fyra växthusgaser med olika vikt och olika lång tid som de stannar kvar i luften. En eftersläpningseffekt av kvarvarande gaser, särskilt koldioxiden, kommer att förstärka växthuseffekten i århundraden även om utsläppen skulle börja minska redan idag.

Koldioxiden fortsätter alltså att sakta stiga med en snöbollseffekt.

Illustration av snöboll som rullar nedför en snötäckt backe. Snöbollen har texten CO2 på sidan.

När det gäller gasernas påverkan brukar man jämföra alla med koldioxiden - som fått värdet 1. Andra gaser omräknas sen till koldioxidekvivalenter, då man lägger till ett e - CO2e.  Detta e är dock som regel underförstått i vanliga artiklar. Gaserna mäts i nutid med spektralanalys under kontroll av luftens fuktighet och temperatur.

•    Vattenånga H2 är i särklass den viktigaste växthusgasen.

•  2   Koldioxid, CO2 finns naturligt i luften och tas upp av växterna. Den bildas när växter förmultnar och kommer från djurs och människors utandning. Nu tillkommer att vi ökar koldioxiden då vi förbränner fossila ämnen.                                         

•  3  Metan, CH4 - hushållsgas, gruvgas, naturgas eller sumpgas finns även den naturligt i luften och är lukt- och färglös och har ungefär hälften så stor inverkan som CO2. Koldioxidekvivalenten är 21.  Vid förbränning av metan bildas koldioxid och vatten.

Metan har färre kolatomer per energienhet än kol och olja och släpper därför ut 25 procent mindre koldioxid än olja och 40 procent mindre än kol.

Den naturgas som används i Sverige utvinns från gasfält i danska delen av Nordsjön och importeras även från Norge och Ryssland.

Metan finns även i oerhörda mängder på havens botten och infrusen i tundran.

•  4  Kväveoxid N0 och kvävedioxid NO2 tecknas gemensamt med NOx och finns naturligt i atmosfären, men bildas bland annat genom jordbruk och gödsling samt av biltrafik som går på diesel. Koldioxidekvivalenten är 298 och livslängden cirka 500 år.

Gasen är giftig och kan ge besvär vid andning och 2015 avled 38 000 människor för tidigt på grund av dieselfordon med utsläpp av kvävedioxid enligt Nature. Även hjärnan påverkas negativt enligt färsk forskning fån Kina.  /Naturvårdsverket. Peking, New Delhi och London har haft värden närmare 50 mikrogram där EU:s gräns är 40. I Sverige har dessa gaser halverats sedan 1990, men i världen stigit med 15 %.

Dessutom ingår ett sextiotal gaser som svaveldioxid SO2 vilken leder till försurning. Några har oerhört stor effekt som svavelhexafluorid SF6 .

Särskilt bränslen med höga svavelhalter har ökat sulfatpartiklarna i luften och dessa sjunker neråt efter några veckor. Sverige har nu lyckats minska sina svavelutsläpp med 90 procent på senare år. 

Bilden  nedan visar mängden växthusgaser som blir kvar i luften efter tillfälliga utsläpp.

Graf som visar växthusgaserna svavelhexaflourid, koldioxid, dikväveoxid och metan.
/ Naturvårdsverket, En varmare värld, s.79

................

Ozon, 0 nära marken bildas av solljus och bland annat från bilarnas kväveoxider. Ozon får en negativ effekt eftersom den hindrar fotosyntesen och skadar vattenbalansen hos växterna, vilket indirekt gör att den verkar som en växthusgas.

Ozon - i högre skikt, 15-40 kilometer över jorden, skyddar oss däremot för solens ultravioletta strålning. Detta har gjort att livet som först bara kunde klara sig i vattnet, sedan kunde ta sig upp på land. "Av vatten är du kommen."

Då människorna börjat använda ett nyskapat ämne freon i stor skala till alltifrån kylskåp och raketer insåg forskarna att freonerna skapade ett farligt ozonhål i vår atmosfär. De lyckades då med politikers hjälp upprätta Montrealavtalet 1987, vilket är det  första globala avtalet någonsin -  som också efterlevts.

För så kallade mjuka freoner fick vi sedan ytterligare ett avtal 2016.

...............

Nedanstående bild visar växthusgaser som hindrar värmen att lämna jorden.

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s.61.
.................

Vad mer finns i luften?

- Stoft finns i luften - aerosoler som binder vattenångan och bildar moln som kan hindra inkommande solstrålning, men även hindra värmen från jorden att stråla ut.

Stoftet, aerosolerna kan vara mindre än en tusendels millimeter och kommer från havssalt över haven samt tungmetaller, planktonrester, bakterier och virus, men att mäta mängden aerosoler är fortfarande svårt.

- Sotpartiklar är en speciell sorts aerosoler då de drar till sig solljuset och om de landar på isar smälter dessa fortare. Numera kommer sotet till en fjärdedel från Indien och Kina.

Av världens barn andas 90 procent förorenad luft och 600 000 dog av infektioner i luftvägarna enligt WHO 2016.

Större industrier försöker numera avskilja stoftpartiklar och jämfört med tidigare har man i Europa och USA ofta lyckats rena luften i större städer, åtminstone från sot och svavel. I USA, Storbritannien och Sverige är mängden småpartiklar i luften 6 gånger mindre än tidigare. /Johan Norberg, Progress, 2016 s. 108-117.

...............

Vulkanutbrott sprider också enorma mängder av svaveldioxid och aska i luften varvid temperaturen sjunker. Så skedde t.ex vid utbrottet 1815 på ön Tambora i Indonesien, då stoffet spred sig över världen och ledde till "året utan sommar" i stora delar av Europa. Askan som innehåller näringsämnen föll ner efter ett par veckor, men svaveldioxiden spreds över världen och blev snabbt en kondensationskärna för vattenångan som bildade dimma, moln och sura regn.

Brinnande oljekällor i Irak 1990 -1991 släcktes dock snabbt och medförde endast direkta lokala förändringar.

Atombomber befaras av samma skäl kunna ge upphov till en ''nucleär winter''. Krig och krigsförberedelser är naturligtvis helt oförsvarliga med tanke på energi och utsläpp.

Begreppet  ppm

Hur anger man mängden växthusgaser?

De anges inte i procent utan i miljondelar - ppm - parts per million.

År 1750 uppges ppm-värdet till - 280, vilket innebar att av en miljon molekyler i luften bestod 280 av koldioxid.

Människor har alltid eldat med ved och dynga och ppm-värdet har legat på 280, men på senare tid är ökningen 2 ppm per år, då vi är fler människor som använder fossil energi.

-  De senaste 200 hundra åren passerade vi ett tröskelvärde som ligger på - 335 

-  Runt 1990 nådde värdet den gräns som WHO har satt som övre gräns - 350

Med högre ppm än 350 riskerar vi snabbare smältning av isarna, förlust av bergens glaciärer som ger färskvatten, fler skogsbränder, fler översvämningar, förlust av revens koraller och utrotning av arter, summerar J. Hansen, 2009.

-  år 2000 var värdet - 370

-  år 2009 var värdet - 387

-  år 2018 var värdet - 405,5 det varmaste året sedan mätningarna började enligt WMO.

-  Världsbanken uppgav redan 2012 att vi år 2060 kan vänta en höjning till 4 grader med ppm på - 800.

-  Ökningen brukar nu vara 2 ppm/år. IPCC anger att vi kan vänta en temperaturhöjning på 4 grader redan år 2100. Ändå har man inte räknat med riskerna av smältande permafrost som skulle ge enorma utsläpp av växthusgasen metan.

I Peking var värdet  ppm - 950 fyra dagar i rad enligt en tidningsnotis år 2013 och årsmedelvärdet var då - 750, men det fanns andra kinesiska städer som var värre. Många storstäder med tät trafik har höga värden som Delhi år 2017 med ppm 1000. Ubåtar tillåts ha ppm - 800 och ett klassrum före rast kan ha ppm - 1000.

Ofta talar vi om sådant som är reversibelt, som att rena sjöar och luft, men mycket är irreversibelt när det gäller klimatförändringarna, där det handlar om tusentals år, även om utsläppen genast upphörde. Ordet irreversibelt fanns två gånger i en IPCC skrift 2007 och 14 gånger 2014.

Den årliga ökningen av utsläppen tycktes faktiskt ha bromsat in 2014, 2015 och 2016, men 2017 ökade de igen trots minskning i USA och EU. Förklaringen är Kina som använder mycket kol. Sedan förväntar man att Indien ligger i startgroparna för ökad produktion och konsumtion.

Det är den kvarstående koncentrationen i luften som är viktigast, inte de årliga utsläppen och detta är något som vi vanligen inte upplyses om.

Vi talar om åtstramningar fram till 2100, men även om inga mer växthusgaser skulle släppas ut, skulle temperaturen ändå fortsätta att stiga ytterligare i flera hundra år.

Riskbedömning

Framför allt saknar vi och kommer alltid att sakna alla de exakta uppgifter som skulle behövas för en korrekt uppfattning, det är därför riskbedömningar blir så viktiga. Vi får använda de kunskaper vi faktiskt har från en enorm mängd forskningsrapporter och simulerade experiment. Detta nämner den kände finansmannen László Szombatfalvy i boken Vår tids största utmaningar, 2009 som året därpå följdes av boken Känslor och Förnuft: En bok om moraliska beslut.

Szombatfalvy har även grundat stiftelsen Global Challenges Foundation genom en ansenlig donation och utlyst en tävlan om "A New Shape" för världens styre. Länk: http://globalchallenges.org/sv

Domedagsprofeter har ofta haft fel och dessutom kan man ju ha tur och oförutsedda gynnsamma händelser kan inträffa - allt detta inser även riskanalytiker.

Max 1,5 grader!

Tidigare var max 2 graders höjning den gräns man lyckats enas om vid de stora konferenserna.

- Inte ens 2 grader skulle vi klara genom att fasa ut den fossila energin på 25 år och det ändå bara med 66 procents säkerhet enligt beräkning av IPCC år 2014.

- Vi når 2 graders höjning redan inom 20 - 30 år om vi fortsätter som 2017. Här krävs 80 % minskning av utsläppen, som sen bör gå mot noll till år 2100.

- Stopp vid 2 grader kräver att det blir noll utsläpp till 2050.

      - Vi kan komma att nå 4 grader redan i slutet av 2100.

Med noll utsläpp av växthusgaser till 2050 kan vi hålla oss under 2 grader. /Rockström, SvD, 2018. 

Enligt Sveriges klimatlag skall vi ha 0 utsläpp 2045, vilket innebär 85 % minskning jämfört med 1990. Detta gör det svårare för bilindustrin att konkurrera med länder som ställer lägre krav.                          

Max 1,5 graders höjning till 2100 - blev till slut målet vid FN:s Pariskonferens 2015.

Detta mycket tack vare insatser från Stockholms Resilience Center där man liksom inom EU arbetat för ett stopp vid 1,5 grader. Man måste nämligen räkna med risker för självförstärkande förlopp och att tipping points kan uppstå vid vissa kritiska värden. Dessa brukar vara både plötsliga och oförutsedda. För en rapport om ''tipping points'' se: www.pnas.org                            

                                   Illustration av enkel kurva med en CO2-molekyl

Vi fortsätter dock att använda mer fossil energi:

-  år 2005  - 109 000 TWh

år 2015  - 129 000 TWh  /WMO, 2017.

Att uppvärmningen inte beror på ökad instrålning från solen har man bevisat.

Vi är den första generationen som förstår klimatförändringarna och den sista som kan göra något åt dem.

Vi låter utsläppen av koldioxid öka fast de måste stoppas.

”Förlåt oss icke, ty vi veta vad vi göra”.

Vad händer nu - vad kan vänta oss?

Landmärken under vatten

Här följer några olika bedömningar:

- Orkanerna tillhör som tidigare nämnts det normala, men en del anser att de blir kraftigare och varar längre. Orkanen Katrina år 2005 kostade 100 miljarder dollar och Sandy, 2012 kostade 20 miljarder. Nu tillkommer att vi med satelliterna har lättare för att upptäcka orkanerna som får stort nyhetsvärde.

- Fler värmeböljor och skogsbränder uppstår. Torka har rått både i Etiopien, Kenya, och Sudan och drabbar nu Kalifornien. Enorma stoftmoln kommer att dra fram över Södra Afrika, USA, Sydeuropa och Sydost Asien. Höjd temperatur inverkar på två sätt, torra områden blir torrare och våta våtare.

- Fler klimatflyktingar exempelvis i Centralasien och Irak på grund av torka och ohållbara jordbruksmetoder vilket i Syrien dessutom förvärrats av folkökning och krig.

- Fler skogsbränder då Amazonas regnskogar kan brinna upp och upphöra att vara sänkor för koldioxid och i stället släppa ut både koldioxid och värme. Bränder rasade inom EU, 2017 och 2018.

- Kraftigare regn och översvämningar. Vatten har översvämmat länder som Pakistan, Indien och Afrika på en yta som motsvarar Tyskland och Frankrike och sedan följde Balkan. Dödsfall vållade av regn rapporteras som i Bangladesh där 41 miljoner människor drabbats av det värsta skyfallet på 100 år.

Antingen får man för litet eller för mycket vatten eller också kommer det på fel ställe och fel årstid.

- Höjda havsnivåer beräknas enligt FN:s klimatpanel troligen bli 1 meter högre till 2100, men det finns andra som räknar med ännu högre värden. Höjningen kommer att fortsätta även efter 2100 och framför allt kan förändringar komma plötsligt. Tokyo har redan svårt med tyfoner och regn som sju gånger om året förorsakar översvämningar och vattnet måste sedan avledas i långa tunnlar och bunkrar.

Med stigande havsnivåer hotas t.x. Bangladesh som dessutom sjunker av det slam som Brahmaputra för ut till deltat vilket tynger ner landet. Samma effekt har en tektonisk platta som tynger ner landet vilket är katastrofalt i detta tättbefolkade område.

Även om vissa länder i norr fortfarande höjs efter senaste istiden, går detta i allt långsammare takt.

- Haven blir surare och försurningen har ökat med 30 procent sedan industrialiseringen. Fiskar, koraller och vissa plankton hotas och det är korallreven som stöder 1/4 av allt marint liv och är yngelplatser för fiskarna. Korallreven skyddar dessutom 200 miljoner människor i 70 länder genom att reducera nästan hela kraften från vågorna, innan de slår in mot land.

- Isarna smälter och reflekterar mindre solvärme. Grönland och Västra Antarktis fortsätter att förlora cirka 100 kubikkilometer per år.

- Grönlands is kunde smälta bort,

- Västra Antarktis istäcke kan glida ner i havet, vattnet stiga och saltvatten tränga in över land.

- Glaciärerna som ger vatten till miljarder människor återbildas inte som vanligt.

- Infrusen metan i tundran kan komma lös. Där finns enorma lager som håller mer energi än 10 000 miljarder ton kol. Det är i så fall minst dubbelt så mycket som alla våra kända resurser av fossila bränslen tillsammans.

- Golfströmmen kan ändra riktning och ge ett kallare klimat i Norden. Den brukar i vanliga fall inte ändra riktning som El Nino och El Nina.

År 2016 hade isen vid Arktis kuster krympt och ersatts med smältvatten som inte innehåller salt och därför väger mindre än det salta vatten som kommer med Golfströmmen. Om det lätta kalla vattnet inte dyker ner och blandar sig med det varma vattnet som kommer söderifrån, kan detta påverka Golfströmmens riktning. 

En ny rapport från European Academies Science Avisory Council anser att mycket tyder på att Golfströmmen redan kan ha tappat 30 procent i styrka under de senaste 50 åren och här är risken stor för plötsliga förändringar.

Illustration av djupvattnets omsättning i världshavet

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, sid. 31.

VI                                                                                                        

Hur beräkna våra utsläpp av koldioxid?

Skall endast det som gäller konsumtion inom landet räknas? Skall landets export och import räknas? Skall nödvändiga transporter också räknas med? Skall avdrag göras för skogens koldioxidlagring? Det finns alltså många olika sätt att räkna varför uppgivna siffror varierar.

Samma resonemang gäller för åtgång av vatten. Hur mycket förbrukar vi indirekt, då vi importerar ris eller direkt då vi själva framställer papper?

Illustration som visar karta över Sverige och Indien, där textil importeras från Indien till Sverige.     Illustration som visar karta över Sverige och Europa, där pilar går från Sverige till länder i Europa.

-  Sverige importerade till exempel 84 000 ton kläder år 2007. Om den importen hade räknats med hade siffran för våra utsläpp blivit 10 ton per person. Denna import i förening med utlandsresor ger då utsläpp i andra länder och detta måste vi ta hänsyn till då vi uppställer våra klimatmål.

Vår import av livsmedel 2014 ledde till 21 miljoner ton Co2 varav endast 6,7 miljoner ton inom gränserna.

-  Sverige exporterar å andra sidan stål och cement som är mycket energikrävande att framställa, även om detta görs med världens bästa energisnåla metoder. Om vi däremot förlägger produktionen till länder, med sämre teknik blir utsläppen större. Vi exporterar även ren energi.

Vid en tidpunkt berodde t.ex. en fjärdedel av Kinas utsläpp på export  till andra länder som USA och Europa.

Utsläppen från vad som konsumeras inom ett land är det värde man mer och mer utgår från.

Vid klimatförhandlingarna i Paris 2015 angavs siffran för för Sveriges utsläpp vara 6 ton per person. Om vi drar ifrån den kolsänka som vår skog utgör skulle siffran sjunkit till 1,5 ton per person. Skogsbränderna 2018 gör att många kolatomer släpps lösa som bildar koldioxid.

Tack vare vatten- och kärnkraft ligger utsläppen från vår industri nu, på samma nivå som på femtiotalet trots att industrins förädlingsvärde blivit sex gånger större. Tyskland som litar mindre till kärnkraft, släpper ut femton gånger mer för sin el, per producerad kWh jämfört med vår.

 - Förbättringar som gjorts i den svenska energimixen äts upp av en fortsatt hög konsumtion och import av varor – inte minst från Kina – där de ofta produceras med kolkraft.

Vårt ekologiska fotavtryck påverkas också av vår förhållandevis stora och energikrävande fordonspark samt vår höga köttkonsumtion, säger Carina Borgström-Hansson, expert på ekologiska fotavtryck på WWF.

Vi är dock ett av de länder som har lägst C02 utsläpp per capita i Europa enligt IEA, 2016.   

.........

- Historiskt sett har de rikare länderna som Storbritannien, Tyskland och USA haft störst klimatpåverkan, då länderna redan använt fossila bränslen ett par århundraden, dock utan att inse konsekvenserna. Men nu vet man. Förr kunde dessutom haven och biosfären gömma mer, än de nu kan.

- Att tala om skuld för händelser som historiskt inträffat av okunnighet är ingen bra väg skriver Jonas Hellman som bor i Bombay, där luften innehåller 6 gånger så mycket småpartiklar som tillåts i Sverige. Där behövs bland annat el och mer kollektivtrafik.

- Att tala om ansvar för dagens händelser är däremot en bra väg.

- Export av miljökunskap och teknik ger inga utsläpp.

Bilden nedan visar utsläpp av koldioxid per capita år 2014 i olika länder.

                   
/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, 2017, sid.67.

Kanadas utsläpp per capita var 2017 dubbelt så höga som Kinas och åtta gånger högre än Indiens. /Rosling, Factfulness s. 255.

Utsläpp och BNP

Följande läktarbild och även den som inledde kapitlet, bygger på siffror från 2010 och har beräknats på var konsumtionen ägt rum, inte på var något är producerat.

Här visas bl.a. att några höginkomstländer dock minskat sina utsläpp mellan 1990 -2010.

Läktare som visar förändring av koldioxidutsläppen från 1990-2010.

/ Siffrorna kommer från boken Klimatetik, 2015 av Brülde & Duus-Otterström, som hämtat informationen från Carbon Dioxide Information Analysis centre (CDIAC) och Världsbanken.

Ekonomi och BNP kommer nu först inte bara i Kina där detta tidigare har motiverats med att alla länder som blivit rika har genomgått en smutsig fas "tillväxt med munskydd" - ett resonemang som inte längre får bli en ursäkt.

Verksamheter som ger störst utsläpp

Den koldioxid vi släppt ut framgår av bilden nedan.

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, sid. 66.

Störst utsläpp i världen kommer enligt IPCC, 2014 från:            

1 -  Elproduktion som står för merparten 25 %

2 -  Jord- och skogsbruk 24 %

3 -  Industri 21 %                                  

4 -  Transporter 14 % -  vilka jag här kommer att ge störst utrymme.                                                                        

1 - El produktion

Sverige kommer att behöva producera mer el vilket nu sker utan fossil energi.

Informationsteknologin med både apparatur och användning är svårbedömd, men stora datacentraler drar mycket energi framhåller Staffan Laestadius, 2013.

Stora datacentraler till ett antal av 60-200 skall byggas i Europa under kommande 10 år. Flera av de planerade kanske förläggs i Sverige eftersom vi kan leverera pålitlig tillförsel av el med fossilfri energi och dessutom har låg elskatt.

De skulle i så fall kunna förläggas där de gör störst samhällsnytta. Facebook har redan förlagt det som kommer att bli världens största datacentrum till Luleå.

Det finns hundratals valutor på nätet som drar mycket el, där t.x. bitcoin lär dra lika mycket energi som hela Danmark.

2 - Skogs- och jordbruk

Angående Världens skog, se avsnitt II ovan.

Världens åkermark täcker en yta motsvarande Sydamerika och lantbruk upptar en yta som än så länge är 60 gånger större än våra städer och förstäder och härifrån släpps växthusgaser ut:

- metan kommer från risfält och nötkreatur med betesmarker som är lika stora som Afrika samt från

- kväveoxider som släpps ut vid gödsling och från fordon.

Det har blivit en industri av jordbruk och djuruppfödning där profiten fått styra. Som vanligt ser vi efter en tid att ren kapitalism inte är bra för det som är levande.

Vi hugger ner skogen för att odla spannmål för foder till djuren som står i trånga bås eller får röra sig på minimala ytor. I Tyskland är t.ex. 95 procent av alla kycklingar industrikycklingar som lever i belysning dygnet runt medan värphönsen hålls i ständigt mörker. Många dör.

Kläckerier kan ge 50 000 kycklingar per dag och tuppkycklingarna sorteras bort och kastas - för världen uppges de till 5 miljarder per år.

Nya brukningsmetoder, bättre utsäde, nya arter, fleråriga växter och ändrade matvanor måste till för att ge mat åt en växande befolkning med hänsyn också till klimatet.

Industrin börjar nu ersättas av bondgårdar som står för naturliga slutna system. Då behövs inget spanmål, ingen konstgödsel, inga insektsmedel, ingen olja.

Djuren får röra sig friare och följa sina egna instinkter.

För att något skall växa krävs mull som bildas av skogen. Man planterar nu mer skog och låter djuren röra sig där både för att beta och gödsla. Grisar behöver t.ex. trädens ekollon. Stödfoder kan odlas av t.ex. korn, kål, hirs och klöver.

Plågsamma transporter till slakterier blir ersatta av ambulerande små slakterier som körs till gårdarna. /Se Kunskapskanalen, Köttätarnas dilemma, fransk dokumentär från2018.

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, sid. 168.
 

När vi själva någon gång äter kött och mejeriprodukter bör de åtminstone vara producerade i Sverige så att vi kan bli självförsörjande, dessutom behövs nötkreatur av olika raser för ökad motståndskraft och betande djur behövs för att hålla landskapet öppet.

Utsläppen var 2018 cirka 3 miljoner ton medan 3,8 kommer från jordbruket.
 

Om vi skall ner till 10 miljoner ton 2045 återstår endast 3,2 miljoner ton för industri och transport. /Naturvårdsverket, 2018.

Om vi skall ner till netto-noll 2045, enligt vår klimatlag behövs snabb omställning.

 
3 Industri

Cement

På Gotland gör det tyska bolaget Cementa ungefär 90 % av den cement vi använder och kommer som tvåa när det gäller utsläpp. Med el skulle utsläppen kunna bli 0 till 2030 om man kan lösa tillgången på el.

För att framställa cement som ingår i betong samt för murbruk krävs höga temperaturer liksom för stål.

Stål

Det finns gott om järnmalm i världen och därav gör man stål som det finns ett oändligt behov av inom industrin. Efter andra världskriget har behovet fördubblats vart 25-te år och världsproduktionen är nu 1 600 miljoner ton, där Kina står för nästan hälften. För Sverige blir det 4,3 miljoner ton eller 400 kg per person och vi blir därmed en av de tolv stålintensivaste länderna i världen.

För att framställa stål måste man först få järnet ur järnmalmen vilket kräver höga temperaturer och på 1800-talet gick det åt 10 gånger så mycket energi som 2015, men stålindustrin står ändå för 7-8 procent av världens utsläpp av växthusgaser.

Om vårt stål skulle tillverkas i Kina skulle utsläppen bli ett par miljoner ton mer.

Två masugnar i Sverige står för en tiondel av vår industris koldioxidutsläpp. Men det är skillnad på stål och stål och Sverige producerar ett extra hållbart stål.

Bolagen SSAB, LKAB och Vattenfall satsar på att framställa "stål utan kol" och i stället använda vätgas. Den framställer man ur naturgas, metangas CH4 i en process som frigör vätet, men detta är ännu dyrbart.

Lyckas de göra metoden ekonomiskt bärkraftig kan de bli först i världen med den nya metoden och de stöds nu av Energimyndigheten.

Behovet av stål väntas inte minska då järnvägarna behöver byggas ut och även den gröna energin behöver stål för t.ex. vindkraftverkens vingar.

Det skulle vara mindre energikrävande att ta fram järn ur gammalt skrot än från ny malm, men det skulle gå åt mera arbetskraft, vilket anges som skäl till att vi har en dålig återvinning av skrot, liksom av andra metaller. Detta beror på att vi ur miljösynpunkt i detta fall har en gammalmodig beskattning.

I mycket större omfattning behöver allt skrot återvinnas, inte minst från bilar.

Teknik och kunskap finns och kolet måste bort. Priset för att släppa ut CO2 måste höjas avsevärt och teknik- och industripolitik måste se till att det går fort med en allmän omställning.

4 -Transportsektorn

Cyklist och bilar

/ Illustration av EWK, Evert Karlsson, 1976.

Här tar jag först upp olika typer av transportmedel och därefter vad de driva med.

Då människorna blir fler och vill röra på sig, vill mötas och idka handel krävs mer transporter. Ju bättre ekonomi ju mer resande och då har oljan dominerat.

Antingen får man köra mindre, ta fram nya bränslen eller bygga om motorn. Allt detta arbetar man med. Men batterier för bilar får varken vara tunga eller skrymmande, och ändå kunna laddas snabbt och räcka länge. Det blir nu viktigare att minska utsläppen än att satsa på bilarnas hastigheter.

Transportnäten kommer att växa i Indien och ännu mer i Afrika där stadsbefolkning ökar. I några storstäder i USA pågår radikala försök att använda internets möjligheter för att dirigera trafiken bättre och energisnålare, detta även med hjälp av förarlösa bilar.

Infrastrukturen behöver både byggas ut, underhållas och förnyas och inte minst i Sverige behöver den bli klimatsmartare, då vi har både stor export och import.

Fordonsparken består av:

-  Cyklar som är de mest energisnåla. De är t.o.m. energisnålare än att gå till fots, bortsett från att själva cykeln måste tillverkas vilket kräver energi. Cykeln kom i början av 1800-talet, men blev först förbjuden då den saknade bromsar. Nu kan både cyklar och rullstolar drivas med el. Som cykelstad kommer Amsterdam som nummer ett, följd av Köpenhamn.

 -  Motorcyklar som det finns det gott om särskilt i Indien.

 -  Personbilar som ingick i en sammanlagd transportflotta på - allt inräknat - mer än 1 miljard  år 2016. Den genomsnittliga livslängden uppskattas till 15-18 år och genomsnittsbilen väger 2 ton.

Att tillverka en enda elbil drar 3 - 4000 liter olja, vilket är ungefär lika mycket energi som den kommer att förbruka under sin livstid. Dessa dyrbara bilar står sedan stilla cirka 90 procent av tiden.

En bilist måste arbeta för att kunna köpa bil, betala drivmedel, vägavgifter, försäkring, garage, parkering, reparationer och eventuella lån och böter. Bilpooler kan då vara enklare.

Den egna bilen var en frihetsrevolution och nästa frihetsrevolution väntar framhåller Stefan Fölster med en artikel i SvD, 2018.

Efter ett klick och ett anrop på mobilen kommer då efter några minuter en bil och hämtar oss vid dörren. Allt efter behov kommer en två-sitsare eller en minibuss för familjen och kör oss till närmaste tunnelbanestation eller pendeltåg.

Redan nästa år kommer det att serietillverkas självstyrande taxibilar inom avgränsade bostadsområden. Förändrad styrning av persontransporter skulle vara mer lönsamt än alla infrastrukturprojekt och skapa större miljönytta än investeringar i kollektivtransporter eller miljösubventioner nämner Fölster.

De senaste tio åren har 32 000 människor skadats och 3000 avlidit i bilolyckor och totalt i världen krävde bilismen 1,2 miljoner liv 2015.

Världens minsta och billigaste bil, är en liten Nano, byggd av indiska firman Tata, men den har visat sig svårsåld, trots god kapacitet och ett lågt pris på motsvarande drygt 2000 kronor. Vill man ha bil, vill man ha en som är större sägs det.

Bussar och spårvagnar är kollektiva transportmedel. Vid slutet av 2015 hade Kina 170 000 elbussar i trafik och stod för 98 procent av alla elbussar i världen och de fins redan nu i Eskilstuna och Ängelholm skriver Ola Wong 2017. Volvo har tio elbussar och fler väntas komma från Scania 2018.

Desperation lär ha utbrutit i London för några år sedan då privatbilismen måste förbjudas under några dagar, men det gick bra - alla bussar hann gå många fler turer.

Om man åker med en svensk buss som rymmer 120 personer och kan ersätta 92 bilar som beräknas ha 1,3 personer per bil, så hindrar man 276 ton koldioxid per år att komma ut i luften

Även en halvtom buss släpper ut mindre växthusgaser per person än en persons privata bilresa. Nya bussystem utvecklas som Bus Rapid Transit där Sverige är världsledande. Här finns expressbussar som kan vara både stora och små och som även kan inredas för längre färder. Svenska bussar är numera till 24 procent fossilfria.

-  Lastbilarna står för 80 procent av alla transporter hos oss, där vägsträckan för de flesta är kortare än 30 mil. Regeringen önskar att mer fraktas med tåg och sjöfart och vill höja avgifter för lastbilarna, men vi har redan världens högsta bensinskatt och betalar generella fordonsskatter och man önskar ingen föreslagen kilometerskatt då den skulle missgynna glesbygden. Däremot anses att utländska lastbilar som trafikerar vägarna också skall betala någon avgift..

-  Tåg på järnvägar drar bara en tiondel så mycket energi som bilar och bussar då stål mot stål ger mindre friktion.

Kina satsar hårt på höghastighetståg över långa sträckor. Singapore är redan förbundet med Kuala Lampur och målet är 3 000 mil till år 2020. Europa har 900 mil för höghastighetståg, men de går inte alltid så fort som utlovas och ingen kommer upp till 250 km i timmen.

Allt fler brukar välja järnväg om sådan finns tillgänglig och höghastighetståg diskuteras nu även i Sverige.

Man måste ta hänsyn till att järnvägarna för höghastighetstågen skall byggas av något, att lastbilar skall föra fram material och maskiner skall bygga järnvägen och att det krävs betong. Detta skulle ge ökade utsläpp de kommande 10 åren, och det är just de åren som vi måste bromsa in utsläppen. Vilka är de svenskar som behöver dessa höghastighetståg?

Kostnaden för oss beräknas till 300 miljarder kronor. Samma summa beräknas vi behöva för att för att komma ifatt det eftersatta underhållet av vägar och järnvägar, vattennät och el-nät.

-  Flyget är särskilt bekymmersamt ur klimatsynpunkt. Det ökar och beräknas bli fyrdubblat till 2050. Vid klimatmötet i Paris 2015 kom man inte fram till några gemensamma begränsningar.

Tack vare idogt samarbete mellan flygbolagen har man lyckats reducera antalet flygolyckor. Sedan 1944 har man samarbetat och fått fram Chicago-konventionen som lett till att av de 40 miljoner plan som var i luften 2016 var det endast 0,000025  procent som ledde till en olycka.

Här har ekonomiska intressen slagit igenom. Tyvärr är det även ekonomin som gäller när det är fråga om flygets energi och klimatpåverkan. Att använda biobränslen för flyget skulle bli 2,5 - 8 gånger dyrare än med fossila bränslen.

Det är dessutom svårt att få tag på alla dessa önskade biobränslen som är dyra. Med båt kan det t.ex komma gammal matolja från restauranger i Los Angeles till Sverige.

Det har tvärtemot en nödvändig omställning, blivit billigare att flyga och Stockholm - New York kostade 18,572 kronor 1970 mot 3.500 år 2017.

År 1955 reste 20 000 svenska charterresenärer utomlands. År 2016 gjordes från svenska flygplatser 47 miljoner resor vilka ökat med 6 % under 2017. Motsvarande siffror från världens flygplatser var drygt 4 miljarder, en ökning med 7 %.

Av alla människor har 80 % aldrig flugit.

Bättre ekonomi leder till mer flygande. Samtliga nordiska flygplatser bygger ut. Biljettpriserna har sjunkit fast de borde ha stigit. Flygskatter efterlyses, se kapitel 5.

-  Fartyg med handelsflotta och deras koldioxidutsläppen borde vara lättare att åtgärda än för flyget.

Av allt som fraktas i världen går 90 procent över haven och samma siffra gäller även Sveriges export och import via våra hamnar och man frågar sig även hur frakterna kan vara så billiga.

Fartygen kan drivas av alla sorters bränslen och tjockoljan är billigast och fri från alla koldioxidskatter.

Ett enda lastfartyg med container släpper ut lika mycket koldioxid som 50 miljoner bilar och dagligen far 60 000 sådana fartyg över haven.

Fartygen blir allt större och kräver också större hamnar som förläggs utanför storstäder som London och New York. Där kan svavelutsläppen från fartyg och långtradare i genomsnitt ligga på 3 000 - 3500 ppm och befolkningen får obehag som astma.

För norra Europa har införts skärpta regler mot fartygens svavelutsläpp där de högsta tillåtna sedan tre år är 0,1 % mot tidigare 1%.

Mängder av spillolja och gifter hamnar i havet vid rengöring. Maskinljud från motorerna påverkar havets fiskar som kan förlora sin förmåga att orientera sig varför många dör. Fiskarna skulle behöva hörselskydd.

För att motorerna skall kunna slås av när fartyg ligger i hamn försöker man ibland ansluta dem till hamnens el och för att ta hand om fartygens avfall har olika hamnar olika regler.

Under ett dygn kan hela 6000 container föras över på ett fartyg, men endast 2 procent av lasterna hinner inspekteras varför både narkotika, begagnad elektronik och vapen kan transporteras riskfritt. Endast avsändare och mottagare vet vad som finns i en container, men inte redarna.

Hur kan detta fortgå? Svaret är Bekvämlighetsflagg - och myndigheter som tiger.

Varje fartyg bär en flagga som står för en viss stat och ute på internationellt vatten lyder sedan fartyget under detta lands lagar. Därför registrerar man sina båtar i länder med fördelaktiga lagar såsom Panama, Marshallöarna och t.o.m. Bolivia och Mongoliet som saknar kuster.

Man slipper då skatt, tekniska regler och socialt ansvar för besättningen och kan sänka kostnaderna med 65 procent. Besättningen har dåliga villkor.

Var tredje dag havererar ett fartyg på grund av stormar eller för att båtarna är i dåligt skick. Gamla fartyg skrotas sedan ofta i Indien och Bangladesh under miljöfarliga omständigheter.

Människor hittar på något bättre när något är dåligt skriver Johan Norberg i boken Progress. Han har med egna ögon sett ett nybyggt fartyg som har större propellrar, som går tystare, som kan utnyttja oljan maximalt och lasta 18 000 container.

Vissa regler finns nu som gäller för internationellt vatten och FN har tillsatt en internationell sjöfartsorganisation som skall utforma regler, vilka dock endast kommer att gälla nybyggda fartyg.

Vidare finns en internationell miljöutmärkelse Blå flagg som innebär att hamnar och stränder har blivit godkända när det gäller miljö, säkerhet och service.

Från Sverige kommer goda nyheter som att fartygens bränsleförbrukningen gått att minska med 40% och att partiklar minskats med 99 %, koldioxid med 55 %, kväveoxider med 88 % och svaveloxider med 99 %. Allt detta har dessutom bevisat att hänsyn till klimatet inte behöver vara en uppoffring utan även till ekonomisk fördel.

Drivmedel- bensin, diesel och el.

Flytande drivmedel är klart enklast och helt dominerande såväl i Sverige som i EU och världen i stort.
För att transportera en person 100 mil krävs för:

tåg           0,07 fat olja         
buss        0.08
bil           0.2
flyg         0,44  / http://www.energikris.nu/siffror.htm

Som energisnåla bilar räknas de som använder mindre än motsvarande 0,4 liter bensin per mil.

-  Bensin får vi vanligen från olja, men den kan också göras av naturgas, kol eller biomassa och bensin har högre koldioxidutsläpp än diesel.

Diesel brukar också framställas av olja, men den kan göras av både animaliska och vegetabiliska fetter som är förnybara, men dock innehåller kol och framför allt konkurrerar med mark för livsmedel. 

Inom EU användes rapsolja och i USA majsolja, vilken subventionerades med miljarder fram till 2012. Även palmolja används och konsumenter får numera veta om palmolja ingår i deras livsmedel, däremot inte att den ingår i bilarnas drivmedel. 

Diesel är något bättre för klimatet än bensin, men huvudproblemet är att dieselbilar måste renas från kväveoxider som är en växthusgas och dessutom skadlig för människor. Utsläppen av kväveoxider i Tyskland 2017 var nästan dubbelt så stora som de av EU tillåtna. Tio miljarder kronor satsas nu för åtgärder.

Tyvärr har flera bilfirmor inom denna jätteindustri angivet att deras utsläpp är lägre än vad som är fallet i verkligheten.

Förbud mot dieselbilar kommer att införas i fyra storstäder Paris, Mexiko City, Madrid och Aten år 2025, återigen på initiativ av driftiga borgmästare. Redan 2016 har både Peking och Paris under några dagar med stillastående väder måst förbjuda dieselbilar och endast tillåta elbilar då luften varit fylld av smog. I Tyskland väntas förbud i 70 städer för miljontals dieselbilar.

Sverige bör sätta stopp för försäljning av dieselbilar senast 2027, annars riskerar vi bryta mot vår egen klimatlag.

Att i stället införa speciella zoner fria från utsläpp är ett förslag. Våra utsläpp från personbilar var 11 miljoner ton koldioxid år 2014 enligt Naturvårdsverket. Vår persontrafik släpper ut lika mycket koldioxid som produktion och import av kött, mejeri och ägg.

Det är nu vanligt att blanda vanlig diesel med en del förnybara drivmedel som HVO, men denna HVO görs inte av skogsråvara utan av fetter och i Sverige byggs en fabrik i Skellefteå för detta ändamål.

Transportsektorn arbetar frenetiskt för att hitta andra drivmedel än olja, men utan att konkurrera med produktionen av grödor för mat.

- Målet för Sverige är 0 nettoutsläpp 2045.

- EU har bestämt att 2020 skall 10 procent av bilarna köras på biobränslen.

- IEA fastslår att fortsatt oljeberoende är miljömässigt, ekonomisk och socialt ohållbart.

 

-  EL

En el-motor behöver bara cirka 1/5 av den energi som krävs av en förbränningsmotor, men det finns annat att ta hänsyn till. Låt vara att bilen är utsläppsfri där den körs, men en analys av hela livscykeln vore hederligast.

Nu tillverkas fossilfria bilar med noll utsläpp som går med batterier. Det visar sig dock att dessa batterier än så länge totalt kan ha ännu större miljöpåverkan än en vanlig dieselbil. Det blir utsläpp då maskiner bryter metaller och mineraler som litium och sedan skall bilen tillverkas och slutligen skall den skrotas. Den energi som går åt för att bygga ett batteri kan motsvara ett års värmepump i en villa.

I ett batteri kan ingå 46 kilo nickel och 9 kilo kobolt. Då stiger priset på dessa ämnen och hälften av all kobolt finns i Kongo och tas fram under förhållanden som inte tål insyn. Även 7 kg litium ingår, varav hälften lär finnas i Bolivia och beräknas räcka till 4 miljarder fordon.

Den förste som uppfann batteriet var italienaren Allessandro Volta och den som uppfann växelströmmen hette Nicola Tesla.

Efter den senare har den sydafrikanske uppfinnaren och entreprenören Elon Musk konstruerat en bil kallad Tesla, med 300 000 producerade bilar 2018.

Den produceras av ett nordamerikanskt företag Motors, Inc. och man har släppt alla sina patent fria för att påskynda övergången till elbilar och ett nytt företag har startats i Kina, Tesla Shanghai Company Limited.

Kina driver på för att bli världsledande och får 90 procent av sin kobolt från Kongo där sju av tio största gruvorna nu ägs av Kina.

Sverige visar sig ha flera av de metaller som behövs och nu vill två utländska företag ha tillstånd att bryta dem.

Liksom inom vindkraft och solceller tar nu Kina ledningen även när det gäller elbilar med Build Your Dream, BYD - delägt av Warren Buffett, men så vräker också Kina subventioner över företaget utanför Schenzhen, delvis för att bekämpa sin dåliga luft.

Hybridbilar använder både en elmotor och en vanlig motor och här ligger Japans Toyota långt fram med bilen Prius.

Billiga bilar som är bra för miljön blir populära, men de kan konkurrera ut bussar och spårvagnar, vilket man märkt i Stuttgart som infört gott om laddningsstationer, förmånliga priser och skatteregleringar - och fått trafikproblem. Tio-Tusen-Tals Teslors Trängsel Torde Trassla Till Trafiken. 

I Norge uppgick elbilarna till 17 procent år 2015, men i Sverige endast till 0,86 och världsgenomsnittet ligger på 0,3 procent enligt Bil Sweden. Både politiska beslut och tillgång till stationer för laddning krävs.

Fördelar med elbilarna består av att de inte släpper ut koldioxid där de körs, vilket ger bättre luft. De minskar buller och batterierna kan lagra överskottsenergi.

Etanol och metanol som kan framställas av koldioxid har börjat användas, men vid förbränningen släpps koldioxiden ut igen.

Biogas och vätgas börjar nu användas även för fordon.

...........

Några jämförelser

Tåg - ger utsläpp som kan jämföras med produktion av

hönskött                                                 
bussar - kan jämställs med griskött och
flyg - med nötkött.

En svensk färdades dagligen i medeltal

 1930  -  3 km
 1970  -  4 km
 2010  - 50 km.

Sedan kan vi se till utsläppen

En resa Stockholm - Malmö ger för

tåg under   1 kg C02            
buss         20 kg
bil           120 kg
flyg         400 kg.

För en svensk blir det för en resa tur och retur Rom 1,1 ton och för en Thailandsresa 2,5 ton C02.

Cykel, buss och järnväg behöver snabbt öka och bil och flyg minska.

Det krävs att minska transportsektorns växthusgaser med 70 procent till 2030.

VII                                              

Mer om klimatet

Text global warming

Klimatforskare har en hel del att ta hänsyn till:

-  Solen har sitt eget liv och visar olika aktivitet i cykler som varierar allt ifrån 11 till 1500 år varför instrålningen mot oss varierar. Solen både höjer och sänker sig i sin bana och är nu på väg mot en låg aktivitetsnivå med mindre strålning. Ju snedare solstrålarna når jorden - som vid Arktis - ju mindre energi tillför de.

- Jordens bana runt solen ändras i perioder om 100 000 år, från att som nu vara nästan cirkelrund till att bli oval vilket naturligtvis också påverkar instrålningen. Årstiderna beror på jordaxelns lutning, men också den ändras i perioder som rör sig om 41 000 år. Till råga på allt vinglar jorden i sin bana i cykler på 20 000 år och påverkar därmed jordens temperatur.

De temperaturmätningar som vi nu studerar rör sig dock inom en betydligt mindre tidsrymd.

Återkommande små och stora istider

För tiden bakåt får vi lita till arkeologer och geologer med borrkärnor i isen, sediment, droppstenar, koraller, Kol -14 metoden och trädens årsringar.

För tiden framåt kan man inte göra experiment, utan klimatet får man försöka simulera med klimatmodeller.

Man har funnit ett visst mönster av istider så långa som 80 000 - 90 000 år följda av varmare perioder på endast 10 000 - 20 000 år och i en sådan varm period lever vi nu, men vi hotar att förkorta den.

Under istiden har en stor del av jordens norra delar varit täckta av is medan temperaturen i övriga delar av världen kunde vara jämförelsevis opåverkade.

Den senaste stora istiden sänkte temperaturen med 5 grader och Skandinavien var täckt av kilometertjock landis som nådde ner till mellersta Tyskland och över norra Asien och Amerika och för 20 000 år sen var havsnivåerna 110 meter lägre eftersom vattnet så att säga låg på land.

För 14 000 år sedan hade hälften av isen i Europa smält bort och efter ytterligare cirka 6 000 år var istiden slut. Korta varmare perioder på 1000 - 2000 år brukar ofta förekomma under pågående istider och kalla perioder kan inträffa under de varma mellanistiderna som på 1600- talet.

När väntar en ny Liten istid? Kanske om cirka några tiotal år. Effekten av den skulle förmodligen inte bli så stor då jordens temperatur har stigit med 0,8 grader, är en tanke som kommer från Stockholms Resilience Center.

När väntar en ny stor istid? Den kan förväntas först om 30 000 år anger IPCC - en uppgift som jag hämtat från Laestadius, 2013. Men i boken från 2018 hänvisar han till uppgifter om att det inte blir någon ny istid - jorden har blivit för varm av oss människor. 

Av samma åsikt är James Hansen, 2009, s 49.

På bilden nedan markerar blå färg istider och rosa färg varmare perioder. Börja läs nerifrån.

Istider

Under de varmare 10 procenten av tiden har livet kunnat breda ut sig över områden mot norr, men sedan tvingats tillbaka då kölden återkommit. Övergångar i klimatet sker inte prydligt och gradvis utan vanligen ryckvis. Efter den näst senaste istiden följde en lång värmeperiod som var varmare än den vi nu lever i - med hav som var 4-6 meter högre.

Isar och glaciärer

Från luften kan man nu beräkna isarnas utbredning och med hjälp av radar även deras tjocklek. Av smältvattnet bildas mer dimma som i sin tur hindrar solstrålarna. Å andra sidan tar mörkt smältvatten upp mer värme, varför "sjöarna" på isen blir större.

- Isarna vid Nordpolen ligger i ett hav och har börjat smälta, både under- och ovanifrån. Vattnet ovanpå isen har ökat vilket gör att dess mörka färg drar till sig solljus i stället för att reflektera det. Härigenom tillfördes lika mycket energi till vår atmosfär år 2012 som motsvarade ungefär hälften av hela världens energiförbrukning. När havsisar smälter påverkas inte vattenståndet på samma sätt som då landisar smälter.

Att mäta isarnas ålder och täthet är viktigt eftersom äldre is smälter långsammare. År 1984 var 28 procent av all is fem år eller mer, mot endast 2 procent 2018. Det är alltså inte bara isarnas utbredning som är viktig.

Temperaturen över Arktis har de senaste 30 åren ökat mer än dubbelt så mycket som för planetens medelvärde i övrigt.

- Antarktis isar vilar på en landmassa ungefär lika stor som ytan av Amerika och Mexiko tillsammans. Den innehåller 90 procent av all världens is och trots att isarna ligger på land rör de sig och när de smälter får de effekt på havsnivåerna.

För västra Antarktis väntas totalt sammanbrott om temperaturen höjs över 3-5 grader. Om hela Antarktis smälte skulle havet stiga med 58 meter.

I början av år 2017 kommer en rapport om en spricka i isen som växer och skulle göra att en större mängd is hamnar i havet. Forskarna är chockerade över att se regn över oerhörda ytor.

- Grönlands is ligger också på land.

De som bor på Grönland hör till dem som både gynnas och missgynnas då isen smälter. Gruvor med både zink och guld blir åtkomliga och även oljefyndigheter utanför kusten, men samtidigt minskar stränderna och inte minst påverkas de som lever på jakt.

- Glaciärer finns endast till 2 procent utanför polarområdena. Detta räcker dock till tusentals glaciärer fördelade på stora bergskedjor som Alperna, Alaska, Anderna och störst Himalaya.

Om glaciärerna inte återbildas kan floder som Nilen och Ganges inte ge det sötvatten som krävs för jordbruk och människor. Tio stora floder i Asien som Yangtze, Indus och Brahmaputra kommer från högplatån i Tibet och ger sötvatten till jord och människor.

En glaciär i Norge täckte 6 kvadratkilometer år1750, men från 1800 började den krympa och 2005 återstod endast 0,5 kvadratkilometer.

Alperna är nu inne i en period där barmarken ökar, vilket blivit ett problem även för turismen.

Av alla eroderande krafter är glaciärerna de starkaste i och med att de rör på sig.

Vulkaner

Aktiva vulkaner ligger 3/4 i haven och det löper t.ex. ett aktivt vulkanbälte utmed den stora kontinentalsockeln och i ena änden av detta bälte får vi gejsrar på Island. Under vattnet är t.ex. Java omgivet av 42 vulkaner och i Stilla havsområdet finns också vulkaner.

Haven

Haven som täcker 71 procent av jordens yta och håller nästan allt vatten har också större delen av världens ekosystem. Det mesta av vattnet är kallt med en medeltemperatur på 3,9 grader. Där finns några djuphavsgravar på mer än 11 000 meter, med varmare vatten.

Eftersom haven än så länge tar upp 90 procent av värmen i atmosfären blir de varmare. Extremt höga temperaturer i ytvattnet uppmätte forskarna 26 dagar per år mellan 1925-1954 men de hade ökat till 40 dagar 1987-2016.

Nu tycks allt fler mätningar visa att vattennivån höjs med 3 mm per år, dock kan det ske snabba förändringar.

Att haven blivit 25 procent surare och att överfiske pågår får vi fortlöpande rapporter om.

Även koncentrationen av syre i oceanerna har blivit mindre då haven blivit varmare och mindre syre påverkar det biologiska livet. /Future Earth 2018.

Alla torde väl veta att haven påverkas av vår produktionen av plast som mellan 1964-2014 hade ökat från 16 till 311 miljoner ton varav 150 miljoner ton redan beräknas ligga i haven. Man uppmärksammar även utsläpp av mikroplaster, där väg- och däckslitage är största källan följt av konstgräs.

Annat som förorenar haven är bottenfärg från båtar, tvättmedel och mediciner mm.

FN ordnade en havskonferens 2017 på initiativ av Sverige och Fiji med tre målsättningar:1- länder uppmanas att se sambandet mellan hav och klimat, 2- minska föroreningar och nedskräpning samt 3- hitta vägar för hållbart nyttjande av haven och dess resurser.

Vindar och strömmar

Eftersom jorden roterar uppstår vindar som svänger medurs på norra och moturs på södra halvklotet. Den varmare luften vid ekvatorn drar mot polerna och sedan den kallnat vänder den åter.
- Nordost och sydostpassaderna brukar vara´pålitliga´vindar som blåser hela året om.

- Monsunvindar bildas då Asien värms upp och suger in fuktig luft från havet vilket ger livsviktiga regn för många människor. Men vindarna kan slå fel och 1870 - 1879 dog 24 miljoner människor av torka och svält på grund av uteblivna regn.

- Jetvindar är kraftiga vindar som uppträder i tusentals kilometer långa och några hundratal kilometer breda stråk. De uppstår i skarpa gränser mellan luftmassor av olika tryck och temperatur och de kan hindra trafikflyget, men också utnyttjas och spara mycket bränsle.

De mer eller mindre regelbundna vindarna har ofta fått namn som Mistral, Scirocco o.s.v.

Vindarna är ofta avgörande för nederbörd och jordbruk och om ett fuktigare klimat kunde vara en fördel för Norra Europa och Kina så kunde det samtidigt ge torka i andra delar av världen. När det gick att odla vin i England och odla spannmål på Grönland rådde en oerhörd torka i Centralamerika och delar av nuvarande USA.

Starka återkommande havsströmmar som El Niño höjer temperaturen på jorden med 0,5 - 0,6 grader över det normala, medan den vändande La Niñas är en kallvattenström som sänker temperaturen.

Golfströmmen ger oss varmare klimat i Europa, men som sagts ovan, befarar man att den kan och ändra riktning, då den redan saktat av.

Moln 

Stoft i atmosfärens bildar de kondensationskärnor kring vilken vattenångan kan fästa och bilda dimma och moln och när dropparna blir tyngre och kallare faller de ner som regn och fullbordar vattnets kretslopp.

- För att vatten skall bli ånga åtgår värme liksom för att smälta is till vatten.

 - När ånga blir vatten frigörs  värme, liksom när vatten blir is.

I medeltal är drygt 65 procent av jorden täckt av moln som finns på olika höjd. Moln kan vara tunna och strimmiga och som små fluffiga bomullstussar, de kan vara platta nertill och bulliga upptill. De kan vara svarta utan att ge ifrån sig regn eller grå och vräka ner regn och de genomkorsas av cirka 2000 blixtar varje dag.

Man vet redan att moln med iskristaller reflekterar den inkommande värmen mer än moln som består av bara vatten. Då mängden vattenmoln nu ökar kommer detta i sin tur att leda till temperaturstegring, vilket är färska nyheter från Yale University. /gu.com/p/4t5ec/stw

Kunskapskanalen i tv har visat rön som kommit från "Ett labb bland molnen" där man både mäter, väger och undersöker molnens innehåll. Man tar dessutom reda på deras värmeenergi och täthet av vattendroppar.

Ju mer bakterier, stoft och partiklar det finns i luften ju fler blir vattendropparna som bildar molnet och ju mer biologiska bakterier ju lägre fryspunkt. Därmed bildas också färre iskristaller som kan reflektera solljuset.

Molnbildning och kosmisk strålning

Vem visste t.ex. att kosmisk strålning inverkar på den viktiga molnbildningen?

- Solen med jorden roterar tillsammans runt i en Vintergata som är i ständig förändring. Ibland befinner sig de båda i mörka områden med ett fåtal exploderande stjärnor, ibland hamnar de i stjärntäta, ljusa områden med många explosioner som sprejar Vintergatan med kosmisk strålning varav större delen av strålningen förblir instängd inom Vintergatans sfär.

Strålningen består av atomära och subatomära partiklar som rör sig genom universum nästan lika fort som ljuset och från dessa fält med joniserad strålning når även en del jorden.

Endast de mest kraftfullt laddade elektronerna som inte hindras på sin väg når oss då de driver ner mot jorden. I atmosfären frigörs elektroner som i sin tur påverkar molekyler så att de klumpar ihop sig. Detta bildar tillsammans med atmosfärens stoft de kondensationskärnor kring vilken vattenånga kan fästa och bilda dimma och moln.

Tre sköldar hindrar strålningen

- 1 solens magnetfält, - 2 Jordens magnetfält samt - 3 Jordens atmosfär - ''det tunna blå skiktet''.

-  Detta med kosmisk strålning får nu allt större uppmärksamhet såsom en av förutsättningarna för att dimma och moln skall bildas. Ny forskning under ledning av Henrik Svensmark vid Danish Meteorological Institute blev först förlöjligad av IPCC 1992, men har vartefter vunnit respekt. Tillsammans med vetenskapsjournalisten Nigel Calder har Svensmark publicerat De kylande stjärnorna, 2008 och vi har nu fått ett nytt ämne - kosmoklimatologi.

..............

Några slutsatser- IPCC sammanfattar år 2007:

"Dessa antropogena klimatförändringar har idag en omfattning som vida överträffar de naturliga variationer vi känner till från de senaste 650 000 åren".

- Staffan Laestadius :

"Att ta steget från kvalificerad analys av historien och till nuläget och att också förutspå klimatframtiden är stort".  

"Utmaningen är inte i första hand att vi skall bygga vidare på det vi uppnått utan att vi skall tänka om. I många avseenden måste vi rent av börja om."  / 2013, s.30, 45, 2018, s.121

- László Szombatfalvy :

"Även om vi omedelbart skulle göra allt som är rimligt och nödvändigt ökar riskerna för varje dag och följderna gäller hela mänskligheten".

Min egen slutsats blir att vad temperaturhöjningen än beror på, så måste vi genast göra allt för att bromsa dem.

.................

Litteraturlista för detta och följande kapitel:  venvenvvvven

Bearners-Lee, Mike & Duncan, Clark, The Burning Question, 2013

Bengtsson, Lennart, artiklar i SVD och DN

Bernes, Claes, En varmare värld, 2003. - Med stöd av Naturvårdsverket

Bolling, Anders, Apokalypsens gosiga mörker, 2009

Brülde, Bengt & Duus-Otterström, Göran, Klimatetik. Rättvisa, Politik och individens ansvar, 2015

Charpentier Ljungqvist, Fredrik, Global nedkylning, 2009

Charpentier Ljungqvist, Fredrik, Klimatet och människan under 12 000 år, 2017

Edberg, Rolf, Spillran av ett moln, 1968

Formas Fokuerar, Bioernergi - tillvad och hurmycket, 2007

Gore, Al, Miljö och människans möjligheter, 2006, revid.uppl. 2007

Gore, Al, The Future, 2013

Hansen, James,  Storms of my grandchildren. The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity, 2009

Hultmans, Martin, Den inställda omställningen. Svensk energi och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991, 2015

Karlsson, Svenolof & Nordangård, Jakob. & Radetzki, Marian, Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång 2013

Klein, Naomi, Det här förändrar allt, kapitalism kontra klimatet, 2016

Laestadius, Staffan, Klimatet och välfärden. Mot en ny svensk modell, 2013

Laestadius, Staffan, Klimatet och omställningen, 2018

Naturvårdsverket, En varmare värld, treje upplagan 2017, med text av Claes Bernes

Norberg, Johan, Progress, 2016

Svensmark, Henrik & Calder, Nigel, De kylande stjärnorna - en kosmisk syn på klimatförändringarna, 2008

Szombatfalvy, László, Vår tids största utmaningar, 2009

Szombatfalvy, László: Känslor och Förnuft: En bok om moraliska beslut, 2010

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan, tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet, 2013

Tersman, Folke, Fem filosofiska frågor, 2001

Uddenfeldt, Therese, Gratislunchen 2016

Verner, Sven, Energiförsörjning. En introduktion till vårt energisystem, 2016

Wimmer, Per, Den gröna bubblan, 2014

Population Reference Bureau, PRB, flertal årgångar

www.Gapminder.org - Carbon dioxide

 

Läs vidare: Kap. 4b Energi av olika slag>>