4a Hur påverkas klimatet 

 

 

                           Koldioxidutsläpp per person

                                                    Bild från Factfulness s. 255. Orginalet i f'ärg.                                  

Inledning

1

Vad menas med klimat?

Klimatrapsodi

Det klimat vi vant oss vid

     Cykloner och stormar

     Polarisar har alltid smällt

     Koldioxid som något positivt

Klimatstudier

II

Vad sker vid förbränning av kolhaltiga ämnen?

Varifrån kom energin förr?

     Hälsoproblem

Elektricitet

   Hur produceras elen?

III

Vad är fossila bränslen?

En ny epok

För mycket koldioxid

IV

Varför blir det varmare av växthusgaser?

Mätningar av temperaturen

V

Luftens innehåll

Olika växthusgaser

    Vad mer finns i luften?

Begreppet ppm

Riskbedömning

Max 1,5 grader

Vad händer nu, vad kan vänta oss?

VI

Hur beräknas utsläpp av koldioxid?

     Utsläpp och BNP

Verksamheter som ger störst utsläpp

      El, Skogs- och jordbruk,

      Industri, Transportsektorn

VII

Mer om klimatet

Återkommande små och stora istider

Isar och glaciärer

Haven

Vindar och strömmar

Moln

Litteratur

...............

Inledning  

Minsta skolbarn vet ju idag att jorden håller på att bli varmare på grund av all den koldioxid som vi människor släpper ut när vi använder fossil energi. Varför då den utläggning som följer här?

Vad är sant, vad förnekas, vad är överdrifter och vad kan verkligen hända? Denna text är mitt försök som äldre lekman att utifrån gamla skolkunskaper sätta mig in i ämnet.                                      

                                  Utsläpp per capita av ton koldioxid 2015

Utsläpp per capita av koldioxid                                                                                                                                        De rikaste 10 % av världens befolkning står för cirka 50 % av utsläppen och omvänt står 50 % av de fattigaste för cirka 10 %. /Laestdius, 2018, s.129 

Att skriva och omarbeta detta kapitel har tagit mycket tid och kostat mer möda än något av de övriga kapitlen och dessutom har det blivit långt, vilket ledde till at jag delade kapitlet i a och b. Med större förståelse gav jag mig sedan på ett kapitel 5 som handlar om vad som omedelbart bör ha högsta prioritet för åtgärder - klimatet.

Varifrån kommer drivkraften till detta? Kort sagt från en önskan att förstå. Även psykisk energi behövs om vi vill påverka något och hur mycket energi kräver en enda människa?

Hon behöver cirka 2 500 kilokalorier per dag. Om man räknar in den fossila energi som går åt för butikens mat med förpackningar och transporter, kan det dock sammanlagt bli cirka 25 000 kilokalorier per dag. (1 kalori är den mängd energi som behövs för att höja temperaturen hos 1 gram vatten 1 grad).

I

Vad menas med klimat?

En vetenskaplig definition: - de genomsnittliga fysiska förhållandena som råder i atmosfären med temperatur, luftfuktighet, lufttryck, vind, nederbörd, atmosfäriska partiklar på en given ort eller region över längre tidsperioder. Det handlar om:

         - osynliga gaser, osynliga mängder och osynliga strålar - som dock är mätbara.

Klimat omfattar långt mer än bara vädret som kan vara såväl underbart som vedervärdigt. Man kan säga att klimatet är medelvärdet under lång tid av allt väder, inklusive de olika årstiderna.

Tidigare klimatförändringar har mest berott på solens olika instrålning, på jordbanan samt meteorer och vulkanutbrott och sådana förändringar kommer alltid att pågå och ingår i en sann klimatforskares kunskaper och beräkningar. 

Det kan verka förmätet att tro och påstå att människan skulle kunna inverka på dessa naturens krafter, ett påstående som inte heller står oemotsagt. 

Tack vare vår atmosfär kan jordens temperatur hållas relativt stabil och fungera som "ett värmande plagg" kring jorden.

Varmast är det ner mot jordytan med tidigare plus 14 grader. Nu utvecklar vi dock en mycket besvärande "undertröja" av växthusgaser, som det är praktiskt taget omöjligt att bli av med.

Man beräknar att cirka 30 procent av solvärmen reflekteras direkt från atmosfären och att resten tas upp av både hav och land och stannar kvar som värme.

Varmare blir det också av både moln och växthusgaser som hindrar solljuset att reflekteras och då stannar värmen kvar.

Molnen kan dock även ha en kylande inverkan, i synnerhet om de består av iskristaller som reflekterar strålarna. Att molnen rör sig och förändrar form beror i sin tur på vindarna och på att värme transporteras inom dem.

Tack vare att haven som täcker 71 procent av jordens yta till 90 procent kunnat ta hand om värmen "gömma den" har de fungerat som en buffert, som en termostat som reglerat värmen.

Då det finns mest hav på södra halvklotet har klimatet varierat mindre där än på det norra. Tusentals forskare med avancerad utrustning gör att vi sedan 1970-talet vet mycket mer om hav och luft.

..............

Klimatet har varit relativt stabilt under de senaste 7000 åren. Då hade havsnivåerna hunnit stabiliseras efter den senaste istiden för cirka 10 000 år sedan och gjort det möjligt för människorna att börja sprida sig över jorden.

Vi lever nu i en värmeperiod, men hotar att höja temperaturen så att hela vår civilisation hotas.

En kort resumé av vårt växlingsrika klimat både före och efter Kr.f. fram till industrialiseringen ger Fredrik Charpentier Ljungqvist med boken Global nedkylning, 2009. Han ser sitt ämne, historia, genom ''klimatglasögon" och för sitt författarskap fick han bokklubben Clios pris 2016 och en ny bok kom 2017, Klimatet och människan under 12 000 år.

Klimatrapsodi 

 Efter senaste istiden från

- 10 000 år f.Kr. rådde varmt klimat nere vid Mesopotamien där man började odla bördiga slätter som vattnades av floder, men då och då kom snabba förändringar med torka och översvämningar.

- 8000 - 5000 var Sahara täckt av savann och där fanns bufflar, giraffer, elefanter och ett fåtal människor och i Europa fanns det stora urskogar

- 7500 blev det varmt och jordbruket spreds även till Europa norr om Alperna

- 7000 - 3000 fick Skandinavien en ''fransk'' växtlighet med lövträd

- 6200 blev det globalt kallare under 100 år och blåsigare och torrare i Europa

- 6200 - 5800 torkade Eufrat och Tigris ut och öknen bredde ut sig varför människorna måste flytta. Därefter blev det fuktigare igen och människorna flyttade tillbaka

- 6 000 började Sahara torka ut

- 6 000 - 4 000 växer flera kulturer fram i Mesopotamien, Egypten, Kina, södra Asien och norra Sydamerika. Tamboskap införs, men det blev åter svalare och människorna fick tränga ihop sig där det gick att odla. Mark började bli en bristvara och äganderätt till jord blev viktig då människorna blev fler. Livet blev hårdare, man fick arbeta mer och atros var vanligt hos unga människor. Både sopor och skadedjur ökade liksom sjukdomar

- 5 200 - 4 500 varmt i Europa minst 2 grader högre än idag

- 5000  hjulet uppfanns och livsmedel kunde lättare transporteras. Härskare, präster och soldater skulle försörjas och man införde skatter från jordbrukare

- 4000 jordbruket hade spritts till Skandinavien

- 3800 blev det varmare igen och mindre monsunregn; konstbevattning infördes

- 3500 rådde öken i Sahara

- 3200 - 2800 gick nordgränsen för spannmålsodling längre söderut jämfört med 3500

- 3200 markant avkylning i de tropiska glaciärerna; kallare i Skandinavien där jordbruket försvann

- 3000 vattnet i sjön Tchad var 30-40 meter högre än idag och permanenta floder rann ut i Sahara

- 2800 - 2200 spannmålsodlingen nådde längre norrut än någonsin tidigare

- 2060 - 1600 färre monsunregn i Kina som avfolkades

- 2000 - 2200 spannmålsodling i Sverige nådde sin nordligaste gräns utmed hela Östersjöns kust

- 2200 - 2100 drabbades dalen vid Indus av torka och även Nilen blev tidvis uttorkad

- 2000 - torka och svält förvärrades. En försvarsmur - 18 mil lång - byggdes för att hindra intrång från nomader vilka drevs iväg av torkan

- 1900 ökade nederbörden - det Babyloniska riket uppstod

- 1450 -1250 varmare period och mer regn

- 1250 kallare och fuktigare i Europa

- 1200 ny avkylning i Alaska, Alperna, Skandinavien och Nya Zeeland

-   700 Mayariket i Centralamerika började falla sönder på grund av torka

-   600-talet en varm period med Romarriket och en kulmen som kom vid Kristi födelse

-   536 vulkanutbrott med förmörkad sol under 18 månader.

Senaste 1000 åren e.Kr.

-   536  tillfällig nedkylningar orsakad av ett större vulkanutbrott

-   800 -1300 en värmeperiod rådde

- 1200 - Island och Grönland koloniserades, frukten mognade två gånger om året i Norge

- 1300 kom den Lilla istiden  - föga sensationellt i ett större perspektiv, men nog så bekymmersam för människorna

- 1600 - talet var kallt. Missväxt och svält och värst på vårarna då maten och kanske till och med utsädet var slut - människor dog av enkla sjukdomar i brist på motståndskraft, häxbränningar fortsatte alltsedan 1484.

- 1800 - talet  Östersjön var till 2/3 täckt av is mot 1/3 1950

- 1850 -1920 varmare period i Europa och Japan, trädgränsen gick åter längre norrut

- 1930 -1939 torka i USA där jorden på prärien blåste bort och 2,5 miljoner människor drevs på flykt

- 1940 - talet hade värmen nått kulmen på norra halvklotet, men ändå kom tre krigsvintrar

- 1950 -1965 nedkylning rådde i Nordamerika och Ryssland.

Klimatet kan alltså låta kulturer blomstra för att sedan utplåna dem i sin framfart och ur ett medeltida japanskt epos citerar jag författaren Monica Braw:   

"Rytandet när byggnader rasade var som åska; damm rördes upp likt rökmoln. Himlen mörknade; inte en enda solstråle syntes/.../ Jorden sprack upp och vattnet forsade fram. Klippor sprängdes och rasade ner i dalar. Berg krossades och fyllde floder. Havet vällde fram och stränder översvämmades/.../ Människorna var maktlösa/.../ Hur skulle de kunna fly? Som fåglar i skyn? Hur skulle de komma undan ? Ridande på moln som drakar?

 

Men trots all denna tidigare klimatdramatik anser forskare som t.ex. professor Will Steffen, att människans inverkan på planeten idag är så omfattande och har så stora återverkningar på jorden som helhet, att dessa inte kan jämföras med tidigare livsbetingelser, sedda under den korta tid människan funnits på jorden.

Steffen är Director of the International Geosphere-Biosphere Programme, IGBP, med säte i Stockholm som han nyligen gästat.

- Varje dag tillför vi människor lika mycket värme till atmosfären som 400 000 Hiroshima bomber skulle gjort. Detta enligt Al Gore i hans nya bok The Future, 2013. Han har dock tidigare fått kritik för felaktig information. Senare har han grundat organisationen Alliance for Climate Protection. 

- Varje dag och natt sedan år 2000 tillför människor netto, lika mycket värme som motsvarar 2 amerikanska julgransljus på 1 watt vardera, till varje kvadratmeter på klotet, skriver James Hansen vid Nasa.

Jag har kontrollerat julgransljusen i Sverige och de brukar vara på 3 watt. Omräknat blir då värmetillförseln netto - 1 svenskt julgransljus per 1,5 kvadratmeter.

Att detta får några följder verkar inte långsökt.

Författaren C.O.Knausgård uttrycker sig så här:

"Naturen är enkel och förutsägbar. Om vi kastar upp en boll ramlar den ner. Om vi ökar koldioxidhalten i atmosfären blir det varmare. Varmare luft smälter isarna. Smältande isar gör att vattnet stiger...

Verkligheten å andra sidan är inte enkel och förutsägbar. En man som förnekar koldioxidens inverkan kan bli president..." /Expressen 6/9, 2017.

Vi vet nu att globalt kommer 50 procent av koldioxidutsläppen från bara 10 procent av befolkningen.

"Vi flyger, kör stora bilar, bor i stora hus och köper många prylar. Enkelt uttryckt är varje ton koldioxid vi gör av med ett ton en fattig person inte kan avge" nämner professor Kevin Anderson.

Det klimat vi vant oss vid  

Vissa "extremväder" tillhör faktiskt det normala, men de förorsakar nu större förödelse och kostnader än tidigare då de drabbar fler människor. Vi är vana vid att räkna med återkommande:

- cykloner som uppträder regelbundet i Indiska oceanen inklusive Stilla havet och runt Australien och

- tyfoner  i västra Stilla havet utom i området runt Australien samt

- orkaner som är vanliga i norra i Atlanten, Karibiska havet och östra Stilla havet.

Vi är vana vid att det har varit varmt nog för att hindra att det blir is över Amerika och Europa, men kallt nog för att hålla isarna stabila på Grönland, Arktis och Antarktis och på alla de glaciärer som ger sötvatten till stora delar av mänskligheten. Världens sötvatten är till cirka 75 procent bundet i is. Vidare har vi kunnat räkna med en varm golfström till Nordeuropa. 

Karta över vår istid

 

 Polarisar har alltid smält 

Isberg

De flesta människor som jag själv, har ingen egen erfarenhet av polartrakterna och av de naturliga förändringar som pågår där. Jag har alltid vetat att isarna inte ligger stilla utan kalvar och är på drift av havsströmmar och starka vindar.

Jag hade läst om Fritjof Nansen som lät sin båt frysa fast i isen med utgångspunkt från Nysibiriska öarna. Han beräknade att båten skulle driva mot Nordpolen, men den hamnade litet på sidan om, varför han fick ta sig till Nordpolen på skidor. Båten i isen drev sedan vidare och hamnade så småningom norr om Svalbard. Nansen fick senare fredspriset för sina humanitära insatser och hyllades vid norska Vardø, som nu blivit en viktig militär ort.

Arktis har sedan studerats vidare och alltsedan år 1954 görs nu mer systematiska observationer av isen. Även undersidan studeras från ubåtar sedan år 1958 och man har då bekräftat att isen runt Nordpolen verkligen ligger i ett hav.

Isar som ligger i hav visar bara toppen eller cirka 10 procent av sin storlek. I mars brukar isen vara som störst, för att sen förlora 60 procent under sommarmånaderna och sedan åter byggas upp av snö som packas till is som byggs upp även underifrån genom havsströmmar.

Man observerade att isarna minskade under åren 1977 - 2008. Då kom varma havsströmmar upp genom Berings sund in i Arktiska oceanen och isen krympte. En ny cykel på 30 år väntas när strömmen vänder, om allt förblir som förr.

Nyheter om isarna

Att idag se bilder av enorma isblock som rämnar i solljuset och ''hjälplöst'' verkar driva gör dock ett mäktigt och skrämmande intryck. Smältvattnet söker sig ner i sprickor på isarna och gör att isen lättare glider isär.

Rapporter kommer nu från satelliter om isen månad för månad och man jämför ändringar i temperatur och utbredning. Första halvåret 2016 fick vi veta att isen i Arktis aldrig haft så liten utbredning. Under flera dagar i december 2016 var temperaturen högre än normalt och dessutom kommer sot upp med vindarna och lägger sig på isarna och drar till sig solvärmen.

Cirka hälften av det synliga istäcket har försvunnit de senaste 30 åren, men ännu mer nere i djupet där hela tre fjärdedelar av volymen är borta.

Ofattbara 2,5 miljoner kvadratkilometer havsis har försvunnit på ett område som motsvarar mer än Grönland. Vid Kebnekaise hade isen sjunkit med 123 meter mellan åren 1968 - 2016.

Isar som ligger på land och smälter som på Grönland och Antarktis, gör givetvis mer för att höja havens nivå, än när isar i Arktis smälter där ju cirka 90 procent redan ligger i havet.

Från tre svenska institutioner kom 2016 rapporten Arctic resilience report där det konstateras att det i vissa områden pågår en snabb och bitvis turbulent förändring. Se vidare nedan under VII.

.............

Ett Arktiskt råd skapades 1998 för att bevaka området eftersom man beräknar att där finnas 16 procent av världens oljetillgångar och 30 procent av gasreserverna samt mineraler och metaller. Rådet består av de åtta omkringliggande länderna och sex organisationer för ursprungsbefolkningarna.

Både EU och Turkiet har status som observatörer. Rådet anses dock vara mycket konservativt. Ryssarna har varit mest aktiva, även militärt och i Kina är man bland annat intresserad av en öppen farled.

Det är glädjande att flera stora fiskenationer, bland dem Kina, har enats om att tillsvidare förbjuda fiske i Norra ishavet.

Koldioxid som något positivt

Jag hade lärt mig att koldioxid var något bra och att växter både i havet och på land har en fenomenal förmåga att ta upp och använda själva kolet - död materia - och med solens hjälp omvandla det till levande växter. Syret blev över och släpptes ut och vid förmultning släpptes också koldioxiden ut.

Den märkliga processen som står för kolets kretslopp kallas fotosyntes av grekiskans photos, ljus och syntehsis, sammanställning.

Koldioxidupptag

© Barbro Martell

Mest växtlighet finns i haven!

En växtmassa som är 5 gånger så stor som den på land finns i haven som innehåller 90 procent av ekosystemen och de flesta av alla kända och okända arter.

Plankton, små organismer som driver både upp och ner och i sidled tar upp koldioxid och förs runt med strömmarna och utgör basen för näringskedjan och släpper dessutom ut hälften av världens syre.

I vart fjärde andetag som vi tar, ingår det syre som bildats av dessa kiselalger. Människorna på jorden andades in syre och andades ut cirka 3,5 miljarder ton koldioxid enligt en beräkning för några år sedan.

Ner till 200 meters djup härbärgerar haven mer värme än i djupare skikt varför det tar längre tid både att värma och kyla dem än vad som gäller för mark och luft. Hav kan vara mer än 1 mil djupa och ofta finns det vulkaner på botten.

Varma hav avger mer koldioxid än kalla och omvänt tar kalla hav av upp mer koldioxid än varma men blir de mättade, kommer de att släppa ut mer.

En del koldioxid löses upp i vattnet och gör att vattnet blir surt med risk att fiskarna får svårare att avge sin koldioxid och även att ta upp syre.

Eftersom vi nu befinner oss i en varm period efter Lilla istiden, avger haven mer koldioxid än de gjorde t.ex. på 1600-talet. Eftersom det är kallt i polartrakterna absorberar haven där mer koldioxid än de gör i varmare trakter.

II

 Klimatstudier

- Att t.ex. gå in på Naturvårdsverkets bok En varmare värld som kommit ut i en tredje upplaga med text av Claes Bernes kan jag rekommendera, liksom att gå in på Världsnaturfonden WWF. Där ges beskrivningar med bilder samt klar och tydlig text och dessa är bara några av alla de organisationer som informerar om vårt klimat.

- Den litteratur jag i övrigt använt framgår av litteraturförteckningen, där flera böcker är skrivna efter 2009 och en så sent som 2018.

- Ett rikt filmmaterial om klimatfrågor finns även på nätet samt korta TED föredrag.

- I Sveriges tv har Kunskapskanalen gjort serien Sanningen om vår atmosfär, vilken gavs i augusti 2017.

...........

- En del vill ha makt över mänskligheten och då är klimatfrågan bra att ta till, då den är lagom svårbegriplig för de flesta, medan den egentliga avsikten är att bestämma över människorna.

- En del är skeptiker och i Norden har vi t.ex. en sammanslutning Klimatsans där de flesta medlemmarna är äldre män, flera högutbildade med yrkeslivet bakom sig som har hållit en konferens så sent som 1918.

- En del förnekar förändringar i klimatet, men kallar sig ibland skeptiker, vilket inte är samma sak.

Eftersom klimatet hänger ihop med våra energitillgångar är mycket pengar involverade och då får man vara beredd på det mesta.

Man betalar t.ex. för att driva kampanjer och lobba. Så har t.ex. republikanerna Charles och David Koch spenderat 48,5 miljoner dollar på desinformation mellan 1997-2010 och Exxon mobil 8,9 miljoner mellan 2005 -2008.

Journalister får då bara skriva om vädret, men inte om klimatet, annars dras pengar in från dem som subventioner tidningarna, vilket är påtagligt i USA. Jag har måst inse att även forskare tvingas frisera vetenskapliga kurvor, för att få dem publicerade.

Dock vill jag tro att de flesta vetenskapsmän får göra sina grunddata kända och att dessa efterfrågas.

- Slutligen har vi forskare som seriöst studerar klimatet och skriver.

Inom vetenskap är det inte fråga om en demokratisk process
- utan om olika sätt att mödosamt samla, mäta och tolka data. Dessutom är forskningen inte färdig och vad man forskar om beror på vad man är intresserad av - och även vad man får pengar till.
 "Extraordinära påståenden, kräver extraordinära bevis". /Carl Sagan

Med intresse har jag tagit del av James Hansen personligt skrivna bok, som låter oss följa hur hans egen kunskap om klimatet vuxit fram. Han är den som helst vill forska och skriva om sina mätningar vid Nasa, men han har talat inför senaten redan 1988 och stångats med politiker.

Han är själv ett vittne till de klimatförändringar som än mer kommer att drabba hans barn och barnbarn. Boken Storms of my grandchildren.The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity, kom 2009. Även på nätet kan man följa honom.

Han beskriver konkret en metod för hur vi med den och andra olika åtgärder skulle kunna rädda oss från klimatförändringarna. Det handlar om ny teknik för krärnkraft, vilket jag tar upp i slutet av  kapitel 4b.

Lika litet som läkarna betvivlar att rökning är skadlig för hälsan lika litet betvivlar nu klimatforskarna att temperaturen stiger på grund av oss människor. (Dock kan vi få lungcancer även utan att röka.)

- Ur bokenThe Burning Question, 2013 citerar jag:

 "...lika säkra är de vetenskapliga klimatinstitutionerna idag, utan undantag år 2013, att temperaturhöjningen med en mycket hög säkerhet kommer från människan."  /Mike Berners-Lee & Duncan Clark, Kap 2 not 1, min kursivering.

Att människor faktiskt kan påverka klimatet kan vi själva uppleva i nutid, åtminstone inom ett begränsat område. Om vi hugger ner stora regnskogar, så att luftfuktigheten ändras, kan heta vindar blåsa in, som torkar ut jorden som sedan blåser bort. Vi påverkar då inte bara temperaturen utan också nederbörd, luftfuktighet, lufttryck och vindar.

Uppgifter om klimat har också sina kritiker:

- Apokalypsens gosiga mörker, 2009 av Anders Bolling beskriver en lång rad av väntade negativa klimathändelser som aldrig inträffade, ibland dock tack vare mänskliga insatser.

- Domedagsklockan, 2013 av Karlsson, Nordangård och Radetzki är en uppgörelse med dem som inte utgår från fakta. Författarna går igenom olika forskningsdata med kritiska ögon och påvisar direkta felaktigheter.

Har t.ex. havsnivåerna stigit? Man har mätt med satelliter mellan 1993 - 2012 och då är höjningen cirka 3 mm per år. Här måste hänsyn tas till att det finns andra mätmetoder och att många mätstationer ligger i områden där själva landet sänks vilket är information som också borde komma fram.

En höjning med minst 3 mm per år är en uppgift som dock återkommer allt oftare.

- Sen har vi den så kallade Climategate-skandalen 2009 där två uppsatta män inom klimatsektorn hade ändrat forskningsdata för att få dem att stämma med sina aktivistiska intressen och sedan vägrade lämna ut grunddata.

- Ytterligare en person lyckades rensa Wikipedia från 500 artiklar med icke önskvärt innehåll och själv skriva och införa 5428 artiklar med lämplig text.

Det finns många olika databaser och hos många är tendensen redan från början att visa att det blir varmare på grund av människan.

På ett särskilt uppslag i boken finns uppgifter om de som finansierar de nätverk som mottar bidrag för att sprida information om klimatfrågor.

.............

Media

Vädret är som gjort för media - det är alltid dramatiskt och extremt på någon plats - det är nyckfullt, ogripbart och i ständig förändring. Media lyfter gärna fram det negativa, avvikande, plötsliga och konkreta vilket delvis är deras uppgift. Varje gång en tornado återigen drabbat något område blir det självklart stora rubriker, i synnerhet om där finns mycket människor.

Journalister liksom andra människor är ofta utsatta för grupptryck och politisk påverkan.

Journaliststudien i samarbete med Svenska Journalistförbundet 2011-2012 är en undersökning som visat att av de journalister som bevakar politik och samhälle sympatiserade 65 procent med miljörörelser och vänstern och inom tv och radio var andelen 70 procent.

Såväl Hans Rosling som författaren Johan Norberg har intervjuat människor om deras kunskaper om världen och funnit att bildade människor ofta hade mer felaktiga och negativa uppfattningar än gemene man. Vi matas med negativ information.

Kulturchefen i DN deklarerade 2013:

"Min klimatångest blev för svårhanterlig /.../ Jag vet på fullt allvar faktiskt inte hur jag skall leva mitt liv med den här ångesten. Jag källsorterar och har inte bil, men känner ständig vanmakt. /.../ Jag ligger vaken och funderar ut formerna för en global nätkampanj /.../ som skall tvinga världens ledare att förhindra de skrämmande fyra graderna."

Klimatet har många orsaker och ämnet anses svårt att popularisera då det är komplicerat, långt mer än man tidigare trott. Jag instämmer. De flesta har inte tid att plöja igenom böcker i ämnet, än mindre forska utan får förlita sig på media, vilka då får ett stort ansvar.

Både poeter, författare, konstnärer och självutnämnda experter kan stimuleras av hot om död, svält, pest och krig och att tiden är knapp. Desto viktigare att lyssna till vetenskapsmännen.

Maktlöshet

Vår känsla av maktlöshet tas upp av filosofen Folke Tersman i Fem filosofiska frågor, 2001. Antag att jag tror mig veta att bilism och flygning ökar oljeförbrukningen som ger koldioxidutsläpp. Om det ur min individuella synpunkt är fördelaktigt att köra bil och ta flyget så spelar det ingen roll för just mig, varken på kort eller på lång sikt, om just jag fortsätter härmed eller inte. Om jag personligen slutar flyga skulle planet ändå lyfta med eller utan mig - detta är vad jag upplever.

..............

Här är en av alla de bilder som brukar visas om temperaturhöjningar. Global årsmedeltemperatur 1850-2016.

 

/Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s.36.

En finsk meterolog Antti Lipponen har gjort en expressiv illustration om temperaturstegringen från 1983 - 2016 utifrån siffror från Nasa.                                                                                             https://www.facebook.com/climatecouncil/videos/vb.345960425540557/1092332704236655/?type=2&heater

..........

FN inrättade The Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC år 1988.

Detta skedde via WMO och UNEP med svensken Bert Bolin som förste ordförande. I stiftelsens urkund står att syftet med IPCC är: att visa att människan påverkar klimatet. IPCC är alltså inte en rent vetenskaplig institution utan arbetar med att samla in forskning och att föra ut den. I arbetet deltar 195 nationer och i rapporten 2013-14 deltog mer än 800 forskare för att ge underlag för staters beslut.

Ordet koldioxid har jag redan nämnt och här följer något om var det finns och hur det bildas. 

Vad sker vid förbränning av kolhaltiga ämnen?

Vad sker när vi eldar en vanlig brasa? Vi - den enda levande varelsen som kan använda eld.

För att förstå detta krävs litet kemi.

Med en tändsticka ger vi först en gnista tillräckligt stor för att värmen skall sätta eld på en liten pinne. I pinnen finns kol, men med detta värmetillskott frigör sig kolatomen från de molekyler den varit bunden med.

Detta sker under värmeutveckling och om den räcker till, blir det som en tändsticka för en närliggande kvist o.s.v. Till slut har värmeutvecklingen blivit så stor att vi fått den brasa vi ville ha, där själva elden består av gaser.

Dessutom bildas det rök och sot och kvar på marken blir aska som innehåller de ämnen som varit bundna i veden.

Men vad händer med den fria kolatomen? Den stiger uppåt och snabbt kommer två syreatomer och förenar sig med kolatomen.

Därmed har vi fått koldioxid som i kemin har formeln CO2

C - står för kolatomen som är nödvändig för allt som växer,

O - står för syre som behövs för att något skall kunna vara levande.

Atomvikten för kol är 12 och för syre 16. En CO2 molekyl har därför vikten 44 vilket gör att koldioxid är en tung gas, som så småningom sänker sig ner mot marken och haven som än så länge tar hand om cirka 90 procent av all koldioxid.

Det kan kännas konstigt att en gas väger något. Själva uppfattar vi ju inte alla dessa CO2 ton som är utspridda i atmosfären. Detta är inget vi kan uppleva, lika litet som vi känner att cirka 1000 ton vattenånga svävar över våra huvuden.

Själva grundämnet kol, C, som fanns i veden lyfter vi alltså upp i atmosfären.  

Energi kan aldrig förstöras, men för oss har den användbara energin minskat då veden är slut.

..........

- Finns det för litet syre i luften blir det ofullständig förbränning och då börjar det osa och det bildas kolmonoxid, C0 - som är en giftig gas.

Samma sak ser vi då vi blåser ut ett stearinljus, då det plötsligt börjar ryka mer.

- Försurning är ytterligare något vi måste beakta. Regn och hav blir surare eftersom en del av koldioxiden löses upp i vatten.

Kolsyra - H2CO3 inverkar menligt på korallernas förmåga att bilda skal och för fiskarna att bilda skelett och vid en temperaturhöjning på 2 grader slås korallreven ut och kan då inte fungera som yngelplatser för fiskarna. Försurningen går nu tio gånger snabbare än tidigare.

Varifrån kom energin förr?

Solen värmde, vinden fyllde seglen, vattnet drev pumpar och skogen gav både energi och material, men av dessa fyra är det bara skogen som innehåller kol.

Omkring 300 miljoner människor lever idag i skogar och cirka 1 600 miljoner beräknas vara direkt beroende av dem.

Skogarna gör oss stora gratistjänster

Skogarna är byggda av det kol som de tagit upp ur luftens koldioxid och de avger syre, men då deras sammanlagda område har minskat tar de upp mindre koldioxid.

- Våtmarkerna tar upp dubbelt så mycket koldioxid som vanlig skog och mangroveskogar binder fyra gånger mer koldioxid än regnskogarna.

Skogarna hyser en mångfald av djur och växter och skapar ett jordlager. Dessutom dämpar de vindarna och ger skugga. Om vi bränner skog borde askan med alla sina ingående ämnen få stanna i skogen, men för detta saknas ännu bestämmelser, även om det faktiskt finns ett företag i Sverige som sköter den saken.

Från skogen kom den mesta energin fram till 1850-talet.

Denna förnyelsebara källa står fortfarande för cirka 9 procent av världens energi.

Även gas - förgasad träkol - får vi av skogen. Biogas har använts sen slutet av 1800-talet och både i Kina och Indien finns små gasanläggningar för hushållens matlagning.

Efterfrågan på trä och på förnyelsebar bioenergi även för drivmedel kommer att bli enorm och större än nuvarande tillgångar medger, varför världens energi helst bör tas från sol, vind och vatten.

.........

En gång i historien täckte skogarna 40 procent av jordens yta.

Överallt i världen är det skogarna som fått betala, då människan med eld, yxor och maskiner röjt för jordbruk och boskap. Skogarna har gett oss den matjord, som det tagit lång tid att producera. Sedan har vi ofta utarmat jorden och ibland har den blåst bort. Vi har då måst erövra nya områden.

"Var finns de arkadiska skogar där "Artemis hindar lekte och Herakles kämpade med vildsvinen?" frågar Rolf Edberg i boken Spillran av ett moln. En gång var mer än hälften av Grekland täckt av skog, mot mindre än en tjugondel idag.

I mitten på 1300-talet rådde virkesbrist i ett kallt Europa och på 70-80 talen fanns döende skogar i Östeuropa.

Sedan 1700 talet har världens skogsareal minskat med en dryg femtedel. Först avverkades den i Europa och delar av Asien. På 1800-talet kom Amerika och på 1900-talet, de tropiska regnskogarna. Nu återstår i Afrika endast en tiondel av skogarna som får ge vika för jordbruk.

I tropiska länder finns cirka 75 procent av skogen, men där är avskogningen större än nyplanteringen och avverkningen har varit extra stor i Brasilien, Kongo och inte minst Indonesien.

Skogen ger inte bara energi utan även material som alltmer efterfrågas av industrin varför återplantering och skötsel åtminstone måste hålla jämna steg med förbrukningen och för detta börjar nu västvärlden kunna bidra med kunskap.

Trä kan användas inom allt fler områden framhåller Johan Tell i boken Träd kan rädda världen, 2008, vilket förutsätter att vi både vårdar skogsbestånden och odlar mer skog.

EU:s skogar mår nu bättre och av själva tillväxten avverkar man endast 72 procent.

Sverige

Bohusläns ekskogar har sedan länge gått åt för båtbyggnad och Linné greps av skogsbristen då han fann trakten naken, fast skogen i förr hade täckt alla berg.

Första hälften av 1800-talet exporterade vi 137 000 tunnor tjära och träkol från milor. Sedan kom sågade trävaror och från 1920 pappersmassa och kemiska produkter som tallolja och etanol.

På 40-talet under kriget såg jag höga vedstaplar överallt och 50 000 fordon körde på gengas och vi var så gott som självförsörjande även när det gällde mat.

Gengasen hade låg verkningsgrad med stora värmeförluster, men man har nu börjat forska om bättre metoder både i Sverige och i världen och redan år 2006 kunde vi i Sverige köpa 10,2 miljoner kubikmeter biogas.

Vår största råvara är skog med 100 miljoner kubikmeter virke per år som mest används för material. Vi är världens tredje största exportör av papper, massa och sågade trävaror. Mycken biomassan har gått till tidningspapper och sedan till förpackningar av kartong. Papper som har återanvänts några gånger går sedan till värmeverken.

Trä används alltmer för husbyggen som då drar mindre energi än hus av cement och stål.

Nästan allt som produceras av olja lär nu också kunna göras av råvara från skogen. Träden innehåller dessutom många ämnen som t.ex. cellulosa, lignin och protein. Avgörande brukar bli vad som är lönsamt. Värme och el kan ofta samproduceras medan framställning av drivmedel vanligen blir dyrare.

Cirka 60 procent av all skog har huggits ned sedan 1950-talet. För varje träd som fälls planteras nu två nya. Så långt är det bra. Både Finland och Sverige börjar nu få välskötta skogar och Sveriges yta är till 60 -70 procent bevuxen med skog.

Skogsägarna äger inte själva marken utan endast nyttjanderätten till sin skog. Återväxten var större än avverkningen 2015 och Skogsstyrelsen kommer antagligen att göra en stor inventering av vår skog som Naturvårdsverket anser behöver ett fyrdubblat skydd.

"Det var en gång en skog" är ett program av Petra Mattsson i samarbete med Naturskyddsföreningen där man kan lyssna till hur den svenska skogen mår i möten både med skogsägare, myndigheter och politiker.

I dag har vi på en del ställen ett skogslandskap som liknar en virkesåker med bara en sorts träd vilket inte är bra för vilda växter och djur. Detta blir inte skog utan plantager, t.ex. för tallar, vars virke mest går till kartong. 

Kina har fått beröm för sin trädplantering som 1999 täckte ett område nästan lika stort som Tyskland. Men det var mest plantager och samtidigt minskade deras naturliga skog med 6 procent.  

Sedan 1992 står Lübeck modell för hur man med framgång kan använda den gamla "plockmetoden". Man hugger då bara ner en del av träden och låter nya växa upp naturligt. Marken skonas och skogen vet själv bäst hur den skall skötas. En hel del bör lämnas kvar som stubbar då dessa behövs för de cirka 7000 mikroorganismer som lever i marken. Där finns i dag över 1800 rödlistade arter, varav cirka 900 är särskilt hotade av bland annat besprutning.

I Sverige går sedan 10% av bioenergin till el, 28 % till fjärrvärme, 43 % till industri, 10 % till transporter och resten till bostäder och service. /Leastadius, 2018, s. 250.

Mycket av denna bioenergi kunde vi ersätta med sol och vind så att bioenergin kunde användas mer ekonomiskt och liksom det finns oljeraffinaderier finns det nu även bioraffinaderier vilka inte behöver vara stora utan kan avpassas även för en större lantgård.

Bioenergi - till vad och hur mycket? har kommit från Formas Fokuserar, 2007. När man granskar eller gör upp kalkyler är det viktigt att se vilka faktorer som ingår, liksom om det finns särintressen från vissa intressegrupper.

Tyvärr har den varma sommaren med skogsbränder 2018 har gjort att miljontals nya skogsplantor inte går att sätta ut.

...........

Träd i städer kan hjälpa till att rena luften genom att per år ta upp 3.5 kilo väg- däck- och avgaspartiklar. Detta är dock inte bra för själva trädet som ofta står i näringsfattig jord utan tillräckligt med vatten.

I Stockholm var en tredjedel av stadens 12000 gatuträd döende av ovan nämnda skäl år 2012 tills man började ordna ordentliga växtbäddar och därmed har redan 2000 träd räddats.

.............

Vi behöver odla mer träd för att fånga upp koldioxiden som ökar då skogarna har tio gånger större förmåga att binda koldioxid än jordbruket.

- I Mexiko har en ny lag gjort att skogsavverkningen halverats sedan ägarna i stället för att bryta ny mark fick göra avdrag på skatten för sina vattenkostnader till jordbruket.

- I en liten by i Indien planterar man ett träd varje gång en flicka föds och i samma land har en man bestämt att hans aska inte skall föras till Ganges, utan svepas i tyg och läggas i en grav och vid dess sida skall ett träd planteras.

- Om något liknande kunde bli en sedvänja i världen skulle det kunna bli många träd!

Hälsoproblem

Miljontals kvinnor lagar fortfarande mat med ved som bränsle. Görs detta i en hydda med grästak går röken ut genom taket och det kan vara bra för då dödas oönskade larver och insekter, men partiklarna i röken skadar också lungorna på den som eldar. Röken sticker i ögonen, river i halsen och det blir svårt att andas. Många dör i förtid.

                                             

Matlagning över öppen eld i ett lerkärl drar 8 gånger så mycket energi som en kastrull av aluminium över en gaslåga /IEA, 2014.  

Tekniker har tagit detta på allvar och arbetat fram en ny spis för fattiga människor som är enkel att bygga och kan monteras lokalt. Olika bränslen kan användas och åtgången liksom utsläppen av koldioxid minskas avsevärt.  

                     

Nästan 2,9 miljarder människor behöver mer och bättre energi. Annars får de fortsätta att använda ved och dynga som bränsle och energin från den vanliga muskelkraften hos djur och människor.

Miljontals ton restprodukter från grödor bränns och orsakar stora luftföroreningar. Här behöves fleråriga växter och nya energislag, då människorna både blivit fler och behöver högre levnadsstandard.

Åtgärder för renare luft i närmiljön

Om man eldar i en spis, en kamin eller i en kakelugn, leder man bort röken genom en skorsten där väggarna blir svarta av sot som delvis beror på ofullständig förbränning.

Sotet i skorstenen måste då och då skrapas bort och förr ansågs små sotarpojkar särskilt lämpade för detta arbete och jag minns fortfarande hur vi rysande lyssnade, då magistern i småskolan läste om Sotarpojken i Milano.

Sedan byggdes givetvis högre skorstenar för att bli av med den smutsiga röken.

Elektricitet 

Används ved måste den huggas, staplas och bäras in. Har man kol kräver också det transport och utrymme och för en gasspis måste man dra särskilda ledningar, såvida man inte använder gastuber.

Allt detta slipper man om det finns elektricitet.

''Det vita kolet'' utvecklades först på 1800-talet och Stockholms slott fick el år 1880.

Elen var i början en nymodighet som "ej kunde vara Guds mening"- samma sak som gällt många innovationer. Det är förunderligt att redan efter hundra år ungefär fyra av fem hushåll i världen kan använda elektricitet, 80 procent uppges i Roslings, Factfulness 2018.

Vitsen med el består i att den är mindre brandfarlig och framför allt lätt att transportera och därför kan produceras centralt i stora anläggningar och sedan föras vidare. Användningen av el är ren där den används.

Men varifrån kommer elen?

Hur produceras elen? 

Fortfarande kommer nästan hälften av elproduktionen från billig stenkol eller brunkol i stora kraftverk. Först hettas vatten upp så att det förångas och ångan leds till en turbin som driver en generator som börjar producera el. Generatorn omvandlar alltså rörelse till el, medan sedan motorer kan omvandla el till rörelse.

Diagrammet nedan har jag sammanställt av data från Naturvårdsverket, version 2016-01 -19 med siffror från CAIT, WRIs databas, 2012.

  CO2/person Förnybar energi Vatten Kärnkraft   Olja    Kol   Gas    
USA     20,7         5,5   6,5    18,8    0,8       35,5      29,6
EU       9,0        13,2  10,3    27,0    2,2   28,1   17,8
Ryssland     16,0          0,0  15,5    16,6    2,6   15,7   49,1
Kina       ?          2,7  17,3      2,0    0,1   75,9     1,2
Japan     10,5          4,6    7,4      1,6  12,2   29,6   38,7
Indien        ?          4,5  11,2      2,9    2,0   71,1     8,3

Siffror för Sverige 5 år senare är: el från 20 % förnybar energi, 40 % vatten och 40 % kärnkraft. /SCB, Energimyndigheten.      

III

Vad är fossila bränslen?

I tidernas begynnelse bestod själva atmosfären till hela 80 procent av koldioxid. Detta gynnade växtligheten, särskilt under den varma perioden Karbon och gjorde att vi långt senare har kol, olja och gas. Se första bilden i kapitel 3.

Runt 90 procent av våra fossila bränslen finns alltså tack vare cirka 300 miljarder år gammalt solsken. När växternas vedmassa begravdes i träskens syrefattiga miljö under markytan, upphörde de att återsända koldioxiden till luften.

En liknande process har pågått i hav och sjöar där alger och plankton har sjunkit ner mot botten och om det funnits syre har de brutits ner, men annars blivit kvar och sjunkit ner mot berggrunden.

Vattnet i dessa organismer har pressas ut när de trycks ner mot botten av vattnets tyngd ovanifrån samt av sand och lera. Ett lager av växtlighet och plankton kan efter bortåt tio miljoner ha blivit en kilometer högt. Sedan behövs bland annat värmen från jordens innandöme för att koka ner materialet till olja, som med ännu mer värme göra oljan till gas.

Gasen liksom oljan strävar sedan uppåt genom sprickor och porer i berggrunden vilket går bra i kalksten och skiffer. Ofta finns dock hinder av massiva berg och oljan och gasen blir innesluten i fickor och blir kvar. En del olja lyckas dock bubbla upp och nå markytan, där den förr i världen ibland användes, men också var till förtret. Gasen däremot gav oss heliga och "olympiska" eldar.

Alla fossila bränslen kommer alltså från växter och organismer - från förnyelsebara källor - och har sedan med alla sina ingående ämnen pressats samman till koncentrerad energi i form av kol, gas och olja under inverkan av högt tryck, värme och ofta vulkanisk aktivitet.

Energivärdet i fossila bränslen beror på antalet kolatomer och kan rangordnas som följer: naturgas, metan 56, - gasol 63, - bensin 69, - lätt eldningsolja 74, - tung eldningsolja 77, - stenkol 95 och - brunkol 101. /Werner s.98.

Torv kan räknas som ett bränsle på väg att bli fossilt. Ibland torrlägger man nu torvmossar för odlingar som i Indonesien, där man bränt torv för att odla palmolja och då släppt ut 13-40 procent av den årliga ökningen av koldioxid i atmosfären 1997-1998.

De svenska torvmossarna har alla bildats efter den senaste istiden och torv används mest för värme, men då den är brandfarlig pågår ofta pyrande bränder.

Varken kol, olja eller gas är något vi producerar utan något vi utvinner, något som inte kan återanvändas och därför kan ta slut. Rimligtvis bildas ny kol, gas och olja, men detta tar sin tid.

............

Redan romarna i England och kineserna på 200-talet e.Kr. använde ''brinnande sten'' och sedan antiken har gas använts och olja fick man från växter och valfisk.

Det är dock från 1900-talet som kolet på allvar har börjat användas och 50 år senare även olja och gas. Dessa fossila bränslen utgör nu cirka 80-85 procent av den energi vi använder

En ny epok

Vi lever nu i en värld där ofattbara mängder energi används.

Ordet energi kommer från grekiskans energos och betyder - aktiv, arbetande.

Decilitermått Arbetare

-  1 deciliter olja motsvarar ungefär ett fysiskt dagsverke från en person.

-  1 liter olja består av 25 ton sammanpressat organiskt material och räcker för att lyfta upp en personbil till toppen av Eiffeltornet.

Fat med olja

- 1 fat olja - 159 liter - motsvarar energin under 1 år från 12 tungt kroppsarbetande människor.

-  Om 85 miljoner fat förbrukas varje dygn i världen skulle det motsvara 250 miljarder människors dagsverken! Undra på att vi vill ha fossil energi.

Det är som om 50 -100 ''energislavar'' stod till förfogande för en enda människa i rikare länder.     

Oljan är dessutom fortfarande så billig att en amerikan bara behöver arbeta femton minuter för att kunna köpa 4 liter bensin om priset är 80 dollar per fat, ett pris som dessutom ibland har sjunkit till 30-40 dollar.

"Hästkrafter" från fossil energi använder jordens kapital medan levande hästar bara använder naturens årliga ränta och för en häst tar det cirka 1 timme att gå 10 kilometer.

Mer ingående har jag skrivit om kol, olja och gas i kap 4b.

Slavboja

Slaveri

En kyrkans man Alonso de Sandoval, verksam i Colombia skrev redan på 1600-talet för att väcka opinion mot den misshandel han såg att slavarna utsattes för.

Slavhandel avskaffades i Storbritannien 1807 och slaveri 1833.

Att det avskaffades i USA berodde på Abraham Lincolns kamp för att alla skulle vara lika inför lagen. Strax efter hans död år 1865 gick lagen igenom och landet hade då cirka 3,5 miljoner slavar, en tredjedel av hela befolkningen. Slavhandeln hade pågått öppet och vanliga människor reagerade inte speciellt.

Sex år tidigare 1859 hade man funnit olja och det var i Pennsylvania, men konsekvenserna av detta anade man knappast.

Kol gas och olja liksom slavar representerar energi. Därför kan vi nu undvara slavar i stora delar av världen - vare sig det gäller av moraliska eller ekonomiska skäl. Slaveri fortsätter dock i både gamla och nya former.

Oljan gav i början 100 gånger mer energi än den som gick åt för att utvinna den. Den var lätt att lagra och frakta och alla nya, snabba transportmedel använde den.

Sedan industrialiseringen tog sin början för 200 år sedan tar vi nu för oss av denna naturens energipresent, detta urgamla energiförråd.

Aningslöst har vi njutit av nya friheter som att förflytta oss med allt ifrån personbil till flyg. Genom kol, gas olja och dessutom kärnkraft har livet revolutionerats för många människor.

Kort sagt har många fler människor kunnat klara livet på jorden tack vare fossila bränslen. Dessa och medicinsk och teknisk utveckling har bidragit till att fyrdubbla världens befolkning på hundra år och att sedan 1950 tiodubbla världens ekonomi. Vi kan förundras!

”Illa skötte jag mig i kosmos i går,
jag levde ett helt dygn och frågade inget, och förvånades inte över något.”

/ Wislwa Szymborska

Tabellen nedan visar att användningen av fossila bränslen fördubblats vart 25:te år.

       År      Totalt             Kol      Olja           Gas     
  1940          4 763         3 729           840      154
  1965      11 478     5 354    4 470    1 236
  1990      22 240     8 650    9 138    3 762
  2015      36 050    14 690   12 270    6 843

                      /Tabellen från Laestadius 2018. s 116.

Under förra århundradet fördubblades elkonsumtionen i USA vart 12:te år och hushållen förbrukar nu mer el per månad än vad deras far- och morföräldrar gjorde på ett år.

Av elen använder vi cirka 10 till 12 procent för belysning i bostäder. Om varje glödlampa skulle ersättas med ett stearinljus eller en fotogenlampa och all värme komma från brasor skulle vi bli sparsamma.

- Veken i en fotogenlampa ger bara 1/5 av det ljus som fås med samma energimängd i en gammal 100 Watt-lampa.

- Sedan kom den nya LED-lampan, en glädjande uppfinning med en livslängd på 15 000 timmar mot den vanliga glödlampans 1000 timmar. Dessutom behöver en LED-lampa bara 10 W för att ge samma ljusstyrka som en glödlampa på 60 W. Ingen glödtråd behövs och lampan innehåller varken bly eller kvicksilver och den kan ersätta även tidigare lysrör. Bakomliggande forskning har fått nobelpris. 

Svenska staten stod tidigare som ansvarig för den svenska elproduktionen. Med avregleringen kom i stället fler aktörer som alla vill vara vinstdrivande, men någon reserv finns inte om vi skulle behöva mer el.

Forskning om ännu bättre ledningsteknik pågår givetvis. Strömavbrott kan inträffa, men de har blivit färre, fast större då de inträffar. /www.good.isGood            

Elektricitet saknas dock för 20 procent av världens människor, varav två tredjedelar bor i Afrika. Det tar tid att bygga kraftstationer och elnät och man försöker därför bygga nätverk åtminstone inom mindre områden och har även lösningar utan nätverk.

För somliga är elen dyrbar då den för cirka 200 miljoner människor inom OECD-länderna tar en tiondel eller mer av inkomsten, enligt uppskattning av IEA.

Med elektriciteten blev fossil energi ännu mer begärlig då den är lättillgänglig och billig - för billig - då det inte betalar sina kostnader för hälsa, miljö och klimat.

För mycket koldioxid

Nu inser vi att det inte bara gäller att rena luften från smuts och sot utan det gäller ett ännu större problem - alla de osynliga och luktfria gaser som bildas då vi förbränner något som innehåller kol och nu förbränner vi inte bara bioenergi utan även fossil energi.

Koncentrationen av kolatomer avgör hur mycket koldioxid som bildas vid förbränningen. Bensin och stenkol innehåller t.ex. 90 % kolatomer, brunkol 80 % mot trä med cirka 50 %.  

Eldar vi upp 1 kg kol, kommer koldioxiden i luften att ha cirka 3,7 gånger så stor massa. Eldar vi upp råolja blir siffran 3. Koldioxiden som bildas tar alltså cirka 3 gånger större utrymme än det material den kommer från.

Detta är viktigt att förstå om man skall följa klimatdebatten.                          

                                        

Från olika källor kommer nu uppgifter om koldioxidutsläppen.

- Människans utsläpp av koldioxid har idag en omfattning som vida överträffar de naturliga variationer vi känner till från de senaste 650 000 åren enligt IPCC, 2007.

- Koldioxidhalten är nu högre än den varit på 800 000 år.

- Varje dag kommer ytterligare 90 miljoner ton koldioxid upp i atmosfären. /Al Gore, 2013.

- Värdens koldioxidutsläpp fortsätter att öka och har sedan 1940 fördubblats varje 25-årsperiod.

                               

Före industrialiseringen gällde utsläpp av koldioxid i medeltal 1,2 ton per person, men har sedan vuxit till  6,2 ton och bör minska till 1,2 ton per person.

IV

Varför blir det varmare av växthusgaser?

Namnet ''växthusgaser'' är egentligen felaktigt eftersom atmosfären inte är sluten utan öppen för vindar. Dessa vindar kan vi dock inte reglera på samma sätt som man kan öppna ett fönster.

Den som suttit instängd i en bil en varm sommardag har känt av den riktiga växthuseffekten. I fortsättningen kommer ändå termen växthusgaser att användas.

Koldioxid och andra växthusgaser har en speciell egenskap. De släpper igenom synligt ljus, men absorberar den infraröda strålning som jorden utstrålar, nämner Edward Teller i ett föredrag 1959.  Därav kommer växthuseffekten.

Han varnade  sedan för koldioxiden redan 1957, men han tonade sedan ner farhågorna och såg civil kärnkraft som en lösning. Han var också den som framställde den första vätebomben.

Ständigt får vi höra att jorden blivit varmare och att stegringen är betydligt större i vissa områden som vid Arktis och Antarktis. Vi kan dock inte uppleva att temperaturen i genomsnitt för världen ökat med 0,8 grader.

Men några grader mer eller mindre, kan det spela så stor roll?

Ja, om det t.ex. gäller strömmande regn eller stillaliggande snö är faktiskt skillnaden bara 1 grad. Trots att jorden bara blivit 0,8 grader varmare än före industrialiseringen anses det skrämmande.

Vår egen kropp användes som en liknelse för en krisande jord i ett föredrag jag lyssnat på. Detta inspirerade mig att göra nedanstående uppställning. Då det gäller vår kroppstemperatur kan en skillnad på 5 grader mellan 37 och 42 gälla liv eller död och kanske gäller något liknande för jorden redan om cirka hundra år.  

Temperatur:      
 
 För människan      Skissad medeltemperatur för jorden
    36,6  grader        13,7  grader före industrialiseringen
    37,5  lätt feber       +0,8   efter industrialiseringen

    40    hög feber

 

      +2     hot för djur och växter till 20-30 %

                korallreven förstörs, haven stiger 5-6 meter

 42    kritiskt,död

   +3-4      Amazonas skogar kollapsar

      +4      Golfströmmen kan ändra riktning

   +5-6      Landisen i  Antarktis smälter delvis och

                haven stiger ytterligare några meter

      +6      Riskerad temperatur till år 2100

      +8      En död planet.

   
   

Även om konsekvenserna skulle vara riktiga är en sak felaktig här ovan, det skulle säkert bli omdömet från professor Lennart Bengtsson. Man kan definitivt inte göra prognoser för höjning av jordens temperatur med plus 2, 4 och 6 grader för en så kort tidsrymd som hundra år framhåller han med skärpa. När man möter sådana prognoser gäller ordet - om - om temperaturen skulle stiga - så skulle...

Bengtsson har ägnat sitt liv åt klimatforskning och följt FN:s klimatpanel sedan 1990. Där har han tidigare arbetat fram principer för modellutveckling av olika scenarier för klimatstudier. Att ta fram sådana variabler som ger önskat resultat är inte svårt menar han och nämner även att det ännu inte finns några verifierade klimatmodeller. Även han förordar dock en försiktighetsprincip.

Sedan dess har dock klimatmodellerna efterhand förbättrats och på flera viktiga områden stämmer de idag väl överens, även om här behövs kritiska ögon.

Poängen är dock vilka konsekvenserna blir, om och när höjningen kommer och den sägs bli större för varje år. Det är därför riskbedömningar blir så viktiga.

Senare meddelar professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience Center, SRC att en temperaturhöjning på 2-4 grader kan befaras på vissa områden av jorden redan inom 85 år. Ett sådant område gäller korallreven som förstörs redan vid 2 graders höjning. Dessutom skulle havsnivåerna stiga. Vi vet riskerna och har lösningarna summerar han.

SRC ingår i Svenska Vetenskapsakademien och bedöms vara världens mest inflytelserika tankesmedja inom miljöpolitik.

Mätningar av temperaturen

Redan på 1800-talet ansåg den svenske fysikern Svante Arrhenius att fortsatt förbränning av kol skulle höja temperaturen med 5 grader om koldioxidhalten i luften fördubblades och på den tiden såg han detta som något positivt.

Från mitten av 1900-talet har vi haft ett globalt nätverk av tiotusentals både manuella och automatiserade väderstationer av olika kvalitet på spridda platser över världen.

Instrumenten har förbättrats och från hundratals radiostationer skickas ballonger upp med mätinstrument som kan väga ton, ibland upp till cirka 4 mils höjd.

Med satelliterna kan man göra kontinuerliga mätningar av luften och resultaten sammanställs i superdatorer sedan 1979. Satelliterna ger oss oanade möjligheter att även undersöka kvaliteten på isar och om det skett oljeutsläpp i haven och var det finns fiskbestånd och algblomning etc.

Temperaturen stiger

- Under efterkrigstiden steg temperaturen 1940-2000.

- Lufttemperaturen vid Nordpolen har varit 9 -12 grader högre än genomsnittet sedan mätningarna började 1979 och de varmaste åren var mellan 2011-2017.

- År 2016 var den globala höjningen av jordens temperatur 1,1 grader.

- År 2018 var den varmaste sommaren sedan mätningar gjorts.

Jordens medeltemperatur har nu varit över den normala 400 månader i rad enligt enligt det amerikanska National Centers for Environmental Information.

Genom ICOS, Integrated Carbon Observation System, har man nu mätstationer enligt vissa protokoll som gör att vi får jämförbara data över hela Europa.

V

Luftens innehåll

Kväve:       78 %   

syre:          21 %

Summa:    99 %

Återstår:     1 % som består av växthusgaser samt diverse partiklar.

Om vi tar en kubik-meter luft skulle alltså cirka 10 kubik-decimeter eller 10 liter bestå av växthusgaser och därav utgör vattenångan minst 9,5 liter. Resten 1/2 liter är koldioxid och andra växthusgaser. Det verkar inte mycket, men det finns många kubikmeter luft! Det rör sig om miljarder km3 koldioxid.

Men varför bidrar inte de 99 procenten kväve och syre till växthuseffekten? Detta lär bero på strukturen av gasernas molekyler, som förblir symmetriska även då de vibrerar.  

Det är faktiskt den lilla procenten växthusgaser och molnen som reglerar den värme som lämnar jordytan.

Hur mycket vattenånga som finns i luften beror i sin tur på temperaturen så att det vid t.ex. plus 30 grader finns ungefär 30 gånger mer vattenånga än vid minus 20 grader.

Vartefter temperaturen på vattenångan ökar, håller den allt mindre koldioxid. 

Hela klimatfrågan handlar för närvarande om hur vi skall kunna sköta jordens atmosfär så att där finns en lagom mängd växthusgaser. Dessa har bevisligen ökat sedan människan började använda fossil energi och det har man vetat i över 100 år. 

Olika växthusgaser

Vanligen räknar vi med fyra växthusgaser med olika vikt och olika lång tid som de stannar kvar i luften. En eftersläpningseffekt av kvarvarande gaser, särskilt koldioxiden, förstärker växthuseffekten i århundraden även om utsläppen skulle börja minska redan nu.

Koldioxiden fortsätter alltså att sakta stiga med en snöbollseffekt.