5 Strategier för omställning

Över nationsgränserna

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

Inledning

I

Eart League

Parisavtalet 2015

    Varför brukar inte avtal slå igenom

II

Använd världsläktaren!

III

Kärnkraft med ny teknik

IV

Hur minska utsläppen?

      Fånga upp och gömma koldioxid

Betala för utsläpp av koldioxid

     Skatter

     Utsläppsrätter

V

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter, F. Tersman, B. Brülde

Råd från olika Forum

VI

FN:s arbete för klimatet

       Toppmöten

        Future Earth

        Historik

EU:s arbete för energifrågor

Några svenska insatser:

      Global Utmaning - Kristina Persson

      Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

      Global Challenges Foundation - László Szombatfalvy

FN:s nya Hållbarhetsmål

Litteratur                                   

Inledning

Mahatma Gandhi yttrade att skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem.

Vi tillhör de första generationerna som med största sannolikhet håller på att ändra klimatet till det sämre och som också vet hur vi kan förhindra det. Nedan skildras hur vi faktiskt skulle kunna klara klimatförändringarna.

"Stenåldern tog inte slut därför att det var brist på stenar" - och fossilåldern behöver inte ta slut därför att det är brist på energi, utan på att vi finner något bättre.

Vi måste till varje pris försöka hindra att temperaturen på jorden stiger och ju förr vi agerar ju billigare blir det. 

- I en diktatur går det fort att fatta både bra och dåliga beslut.

Enpartistater kan lätt bestämma över vilka fakta som får spridas och som Ola Wong skriver:

"Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om politik, samhälle och militär för en femtedel av mänskligheten, är den mäktigaste organisationen i världen, men okunskapen om detta är närmast total i omvärlden..."

- I en demokrati tar det lång tid att fatta både bra och dåliga beslut.

Eftersom klimatförändringarna skulle bli så ödesdigra tar det alltför lång tid att fatta demokratiska beslut i denna fråga, anser Jørgen Randers, norsk professor i klimatstrategi. Dock finns FN som ett samarbetsorgan, där även Kina ingår. Vidare har vi EU.

En parlamentarisk församling  inom FN, UNPA, har fått ett brett stöd av parlamentariker världen över med mål att få fram en global massrörelse skriver professor Torbjörn Tännsjö i boken Global Democracy. The Case fpr a world kovernment, 2008/2014.

Vi skulle då kunna använda Världsläktaren.

Kunskap måste få råda när vi nu snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år och det är en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas.

I

 

Earth League

Picture

Earth League är en sammanslutning som bildades år 2007 av 17 internationella forskare där ordförande var professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Center. Inför Parismötet lyckades de formulera 8 punkter med bland annat målet högst 1,5 graders temperaturstegring. Det gäller uthållighetsmål för ''planetskötare'' och "klimatmedborgare" med tillväxt och ekonomisk framgång inom planetens gränser och med hänsyn tagen till klimatet. Man önskar vidare:

-  att "Earth situation rooms" skapas både virtuellt och fysiskt där människor kan följa vad som händer på jorden

-  att information från satelliter skickar uppgifter från världens alla hörn om vad som pågår i nuet. Information som kan kopplas samman med viktiga laboratorier och myndigheter så att människor aktivt kan ta del av relevanta fakta

-  att börsnoteringar kompletteras med sidor om miljönyheter. Likaväl som det krävs militär övervakning krävs bevakning av världsrummet

-  att regelbundna rapporter ges om vad företagen använder av kol, kväve, fosfor och vatten samt uppgifter om tjänster som ekosystemen tillhandahålles gratis

-  att fler riskanalyser görs och slutligen att

-  att nya läroplaner utformas för skolor och universitet - inte minst för ekonomer.

De rika måste tänka om när det gäller konsumtion av energi och resurser. De måste bistå dem som behöver komma upp på en rimlig levnadsnivå både med finanser och teknik.

Johan Rockström och Anders Wijkman skriver i boken Den stora förnekelsen, 2011:

”Som vi ser det är ett globalt avtal av detta slag den enda möjligheten att ge fattiga människor ett bättre liv och samtidigt stabilisera klimatet samt skydda och regenerera viktiga ekosystem.”

Parisavtalet 2015

 
Här tar jag upp FN:s klimatavtal 2015, men för FN:s övriga klimatarbete hänvisas till avsnitt VI nedan.

Vid FN:s möte i Paris enades man om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst stopp vid 1,5 grader och att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050.

Dessförinnan hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar.

Avtalet trädde i kraft då det hade ratificerats av de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 9,8 procent.

Den 8 november 2017 hade 103 av 193 nationer ratificerat avtalet.

Utvecklade länder enades även om att årligen avsätta 100 miljarder dollar från år 2020, för att hjälpa behövande länder med bättre energi och att fortsätta därmed till 2025. Summan kan jämföras med att världens militära kostnader dagligen uppgår till 30 miljarder.      

                                                                                                           

Alarmerade av den fortsatta temperaturhöjningen har ett hundratal forskare redan skrivit ett utkast på 1000 sidor, inför ett nytt klimatmöte i oktober 2018.

Om någon vill frångå avtalet tar proceduren enligt paragraf 28 cirka tre år.

Man har dock inte kunnat fastställa några rättsligt bindande åtaganden, men man har i alla fall formulerat ett mål och beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker. För att visa detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

Målen man satt upp för minskade utsläpp visas nedan i kvadraterna.      

       

Som alla vet har president Trump redan sagt upp löftet i Paris. Om USA med sin Clean Power Plan hade fullföljt det, hade de ändå bara kunnat uppfylla en tredjedel av löftet. Även om alla länder skulle hålla sina löften fram till 2030 skulle detta långt ifrån kunna hindra att vi når 2 graders höjning till 2100.

-------------

På uppmaning av Hans Rosling 2009 är Sverige nu det enda land som kan lämna kvartalsrapporter om klimatet, följt av Sydkorea som velat lära sig metoden.

Varje kvartal kan vi få uppgifter om BNP från rika länder men samma sak gäller inte för deras koldioxidutsläpp som bara publiceras vartannat år, men då måste de åtminstone mätas.

Frankrike tar nu tag i klimatproblemen och bjuder in amerikanska forskare och ger stipendier under fältropet "Gör vår planet stor igen".

Kinas senaste femårsplan innebär att kolkonsumtionen skall minska från 64 % 2015 till 58 %, 2020.

Klimatforskaren J. Hansen är misstrogen mot begrepp som mål och bindande mål som mest blir lurendrejeri. Hellre ett moratorium och tydliga frågor om länderna tänker fortsätta att använda kol på det vanliga sättet och kanske t.o.m. tänker öppna ännu en kolgruva.

Det finns nämligen en risk att länder som själva får sätta sina nivåer kan prioritera antingen uppblåsta siffror eller att de endast vill dra av för den koldioxid som tas upp av skogen.

 Prognoser visas av nedanstående bild.

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s. 174.

Varför brukar inte avtal slå igenom?

Professorn vid Stanford University, David G. Victor undersökte hur och när överenskommelser verkligen fungerar. Han nämner att modellen för FN är följande när världens nationer samlas:

•   forskare ger rekommendationer

•   intresseorganisationer mobiliserar

•   diplomater förhandlar

•   en världsomfattande överenskommelse tar form

•   resultatet blir att vagt formulerade symboliska mål formuleras som av politiska skäl inte går att omsätta i konkreta nationella handlingar. Man enas om principiella avsikter, men inte om hur de skall förverkligas.

Makt, intressen och möjligheter visade sig vara de tre hörnpelare som man tycks behöva ta hänsyn till för att ingångna avtal skall uppfyllas blev Viktors slutsats. Hos några få ledande nationer finns makten och deras intressen avgör vad de är beredda att gå med på och möjligheterna beror på vad de i verkligheten kan åstadkomma.

Enligt Viktor skulle vi alltså för klimatet särskilt uppmärksamma USA och Kina. Därtill kommer Tyskland, Ryssland, Indien och Japan. Ledarna för dessa länder skulle alltså ha störst ansvar för hur de med sin makt, sina intressen och möjligheter kan göra störst insats för världen och själva gå till historien som framsynta statsmän.