5 Strategier för omställning

Över nationsgränserna

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

I

Använd världsläktaren!

II

Parisavtalet 2015

Varför brukar inte avtal slå igenom

En överordnad organisation saknas

III

Sätt att minska utsläppen

Subventioner, investeringar

Råd från olika fora

Kärnkraft med ny teknik?

Använda, fånga in och gömma koldioxid?

Betala för utsläpp av koldioxid

Utsläppsrätter

Skatter

IV

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter

V

FN:s arbete för klimatet, historik

EU:s arbete för energifrågor

Några svenska insatser:

Global Utmaning - Kristina Persson

Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

Global Challenges Foundation - László Szumbatfalvy

Klas Eklund - Kostnadsberäkningar 

Litteratur

I

Som författare till denna skrift tar jag mig friheten att börja med mitt eget förslag.

Illustration av Världsläktarens logga i många färger.

Världsläktaren för klimatet!

Mitt förslag.

För klimatet är det människorna på läktarna som är de viktiga.

”The world is a stage and we are the players”/Shakespeare.

 

Lär av sporten - skapa utmaningar!

Klimatet borde åtminstone få lika stor uppmärksamhet i media som de Olympiska spelen i allmän idrott och VM i fotboll.

Somliga ogillar tävlingar inom sport och musik och ser dem som ytliga sätt att pumpa upp primitiv nationalism. Klimatet är dock inte något ytligt och vi är redan indelade i stater och här kommer det inte att gälla tävling utan uppvisning.

De Olympiska spelen sågs av mer än halva mänskligheten härom året då 212 stater deltog.

Spelen omfattade 26 olika sporter med 302 underavdelningar ”grenar” och för alla gäller bestämda internationella regler. Att dessa regler också följs upp lyckas vi kontrollera ganska bra.

Här vädjas till ''sportsmanship''- en gemensam elementär rättsuppfattning som tycks vara så självklar att den är universell och oberoende av religion och ideologi. Det finns enighet om att man inte skall ljuga, fuska, vara illojal, fega och bryta löften. Internationell prestige och motsatsen skam har visat sig vara verkningsfullt. Även moral har kraft.

I mitt förslag ingår:

att man först producerar en film i Sverige för att visa hur Världsläktare kunde användas för information om klimatet.

Där kan människorna på läktaren symboliseras av flaggor som det viftas med.

Vad modern animationsteknik kan åstadkomma visas t.ex av TIME SCANNERS, a British scientific series, part 4 from 2013 Collosseum.we

På själva spelplanen kan däremot levande människor agera.

-  De personer som gjort serien Sanningen om vår atmosfär för tv:s Kunskapskanal kunde säkert anlitas. Den gavs i aug. 2017

 …………

Varför inte skapa en ny sorts ''grenar'' för klimat- och energi?

 Varför inte ladda energi- och klimatfrågor med prestige genom utmaningar och genom att visa upp resultat.

Eventuellt kan belöningar ges på planen. Människor vill känna sig delaktiga och att klara av svårigheter skänker tillfredsställelse.

Även statsledare behöver stimulans, liksom företagsledare och innovatörer och inte minst behöver vanliga människors insatser uppmärksammas.

Varför måste energi och miljöfrågor bli så skuldbelagda, segdragna, tråkiga och ogripbara? Många problem går ju inte ens att uppleva som medelvärdet för en global temperatur.

Somliga "grenar" kunde t.ex. vara särskilt lämpliga för höginkomstländer andra för fattiga länder.

Enligt avtalet i Paris 2015 skall alla länder hädanefter se över sina nationella målsättningar och vad de uppnår. Detta borde komma till allmän kännedom, t.ex. med hjälp av Världsläktaren.

Från IEA,  Iinternational Energy Agency och liknande institutioner kan vi få statistik.

Man kunde då börja med sex, åtta länder som är särskilt viktiga för klimatet.

Då klimatet påverkas av många faktorer, kan man börja med det som alla kan förstå såsom var vi kalhugger skogar och vår användning av kol, gas och olja.

Diagram

Hur mycket fossil energi som ett land använde t.ex. år 2015 kan tas som utgångsläge och markeras på ett diagram på spelplanen, förslagsvis med fossil energi till vänster och förnybar till höger.

På detta visas även storleken av skatter samt subventioner och investeringar för de olika energislagen.

Sedan skulle vi kunna följa både på vilket sätt och hur mycket man gjort och för att ersätta den fossila energin.

Spänning

Inom idrotten har man lyckats skapa både utmaningar, underhållning och spänning.

Spännande skulle det bli om man inte i förväg visste vilka länder som skulle presenteras ett visst år. Det kunde avgöras genom lottning på spelplanen.

…………

Filmen skulle sedan godkännas av FN som skulle distribuera den till världens länder för att informera om vad olika länder har att vänta.

Kostnaderna för själva genomförandet som endast kommer att försiggå i media blir försumbara, jämförda med verkliga sportevenemang.

Denna typ av uppvisning kan sedan återkomma med några års mellanrum eventuellt på Earth Day.

Visningarna kan bli en förebild också för hur stater inom sig kan stimulera människor att genomföra olika initiativ för klimatet.                                              

…………

Informationsfilmen

Man kan börja med endast två länder t.ex. Ryssland med 147 och Japan med 127 miljoner invånare och markera länderna genom att det på läktaren viftas med flaggor.

Profilerna för typ av använd energi i de båda länderna visas för att man senare skall kunna följa de förändringar länderna vidtagit några år senare.

Filmen kan visa:

•  världens befolkningar i olika stater med en världskarta utlagd på spelplanen

•  de befolkningar som släpper ut mest koldioxid markerade på läktaren och på kartan

•  utsläpp per capita, för olika länder

•  utsläpp i förhållande till ekonomisk nivå

•  av vad man producerar el

•  var nya kolgruvor öppnas och var de stängs

•  hur många människor som blir sjuka av kol med luftföroreningar

•  några följder av klimatförändringarna, t.ex. för Arktis

•  var man hugger ner regnskogar markerade på kartan, medan de människor som berörs - säljare, köpare och nyttjare - tänds upp på läktaren

•  råd som Världsbanken ger till olika länder om hur de kan bli "klimatsmarta"

•  personer som eventuellt blir belönade på planen

  från 2020 de länder som erlagt den stödsumma som man kommit överens om i Parisavtalet.

……………

Om förslaget ändå skulle vara alltför omfattande, kunde man i en kortare version visa 8 stater runt Östersjön och i stället placera 25 000 på varje stadionruta.

Goda förutsättningar

 •  Vi har en ung generation som är uppkopplad på nätet och till antalet redan nu större än både befolkningarna i Kina och Indien.

Borgmästare är en viktig resurs.

De utgör en garvad grupp, kända för ledarskap och ofta valda av folket. De låter tala om sig för goda initiativ och de utbyter erfarenheter inom sin internationella organisation och är en bra påtryckargrupp.

Av världens städer har 2225 stycken inom 150 regioner redan gått samman i en femårsplan. De åtar sig att vara ledande inom klimatarbetet, men hur många vet det? Detta behöver visas. De representerar 17 procent av världens befolkning och städerna i världen stod en tid för 49 procent av växthusgaserna.

 • WWF brukar utse Årets Globala Klimatstad och i en tävlan mellan 132 städer i 23 olika länder vann Uppsala år 2018 tack vare samarbete mellan kommun, universitet, näringsliv och flera organisationer.

  •  Informerade ´pressure groups´ har ökat i antal i de flesta stater. Det har blivit enorma uppslutningar med stora demonstrationer inför FN:s klimatkongresser, från alla kulturer, och alla religioner, från företagsledare, forskare, tidigare föregångsmän och kändisar.

Det jäser av frivilliga organisationer och bara i Sverige har vi Klimataktion och Omställning Sverige med 5000 lokalavdelningar, tankesmedjan Global utmaning samt nyligen bildade Global Challenges Foundation.

- Folkliga protester har uppstått och holländare har t.o.m. ställt sina beslutsfattare inom staten inför domstol för att de inte vidtar nödvändiga åtgärder - och vunnit 2015! Fler liknande exempel finns.

- Med lagböcker och gränsvärdeen har Jürgen Resch i Tyskland skapat en organisation Deutsche Umwelthilfe som stämmer bilfabriker för att de överskrider EU:s gränsvärden för kväveoxid - och man brukar vinna! Man har tvingat fram körförbud i mer än 30 stora städer.

- Nu pågår initiativ för att stämma oljebolag för att de förnekat klimatrisker trots att de haft fakta sedan 70 -80-talen. Därmed har man lurat aktieägarna. Man har satsat på oljan i stället för på alternativ energi och ekonomiska intressen gör att man förnekar och sprider ovisshet och tvivel om klimatförändringarna.

…………

Fakta kommer att behövas.

Från rika länder kan vi få uppgifter om BNP varje kvartal, medan uppgifter för koldioxidutsläppen bara publiceras vartannat år, men då måste dessa också mätas.

På uppmaning av Hans Rosling, 2009 har Sverige som första land förmåga att lämna kvartalsrapporter om klimatet, följt av Sydkorea som velat lära sig metoden.
 
Future Earth från 2012 och Earth League från 2017 är två internationella nätverk för forskning om klimat och dessa har ombetts av FN att sammanställa resultat inför klimatmötet i Polen 2018.

Earth League är en sammanslutning som bildades av 17 internationella forskare där ordförande var professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Center. Inför Parismötet lyckades de formulera punkter med bland annat målet högst 1,5 graders temperaturstegring. Det gäller uthållighetsmål för ''planetskötare'' och "klimatmedborgare" med tillväxt och ekonomisk framgång inom planetens gränser och med hänsyn tagen till klimatet. Man önskar:

• att börsnoteringar kompletteras med sidor om miljönyheter. Likaväl som det krävs militär övervakning krävs bevakning av världsrummet

• att "Earth situation rooms" skapas både virtuellt och fysiskt där människor kan följa vad som händer på jorden

• att information från satelliter skickar uppgifter från världens alla hörn om vad som pågår i nuet. Information som kan kopplas samman med viktiga laboratorier och myndigheter så att människor aktivt kan ta del av relevanta fakta

• att regelbundna rapporter ges om vad företagen använder av kol, kväve, fosfor och vatten samt uppgifter om tjänster som ekosystemen tillhandahåller gratis

• att fler riskanalyser görs och slutligen

• att nya läroplaner utformas för skolor och universitet - inte minst för ekonomer.

Filosofiska tankar av professorerna Folke Tersman och Brülde & Ottosson, anser jag stöder projektet med Världsläktaren. Vi har tre styrmedel:-1 styrning uppifrån - 2 upplysning och individuellt ansvar -3 konkreta utmaningar, samarbete och idéer. Utförligare beskrivning ges under avsnitt V.

Kunskap måste få råda när vi nu de senaste 200 åren snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år. Det är en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas. Vi måste tänka om när det gäller konsumtion av fossil energi.

Kunskap måste få råda när vi nu de senaste 200 åren snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år. Det är en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas. Vi måste tänka om när det gäller konsumtion av fossil energi.

 
II

Parisavtalet 2015

Ett gemensamt avtal för klimatet kom dock 2015 med Parisavtalet.

Några rättsligt bindande åtaganden har man inte kunnat fastställa, men man har i alla fall formulerat ett mål och beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker. För att visa detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

Vid FN:s avtal i Paris enades man om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst stopp vid 1,5 grader samt att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050.

Innan dess hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar.

Avtalet trädde i kraft då det hade ratificerats av de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 9,8 procent.

Den 8 november 2017 hade 103 av 193 nationer ratificerat avtalet.

Om någon vill frångå avtalet tar proceduren enligt paragraf 28 cirka tre år.

Utvecklade länder enades även om att årligen avsätta 100 miljarder dollar från år 2020 till 2025, för att hjälpa behövande länder med bättre energi, detta utöver annat bistånd som eventuellt ges. Summan kan jämföras med att världens militära kostnader dagligen uppgår till 30 miljarder.

                                                Illustration of pig with coins

Målen som några stater satte upp för minskade utsläpp visas i kvadraterna nedan.

                Illustration av läktaren i perspektiv med ledare från USA, EU, Ryssland och Kina

Som alla vet har president Trump redan dragit sig ur. Om USA med sin Clean Power Plan hade fullföljt det, hade de ändå bara kunnat uppfylla en tredjedel av löftet.

Även om alla länder skulle hålla sina löften fram till 2030 skulle detta långt ifrån ha kunnat hindra att vi når 2 graders höjning till 2100. Mellan 2016 och 2030 skulle det ändå bara täcka en hundradel av vad som krävs för 1,5 grader.

Paris-avtalet räknade med att man skulle kunna suga upp koldioxid ur atmosfären och begrava den, vilket inte är att räkna med i realiteten, i den stora skala som skulle krävas.

Trädplantering och tekniska lösningar räcker inte inte heller enligt flera klimatforskare som den brittiske, professor Kevin Anderson, utan vi måste helt enkelt minska utsläppen. Alltså sluta använda kol, gas och olja. Han är innehavare av Zennströms professur i Uppsala.

Skall vi klara oss under två grader krävs noll utsläpp till år 2050. Men för de rika industriländerna är det bråttom. För dem krävs nollutsläpp redan kring 2035. Anderson framhåller också att de som verkligen borde ändra livsstil bara fortsätter som vanligt med sina höga utsläpp.

Både våra egna barn och människor som lever i klimatutsatta områden förs bakom ljuset, med våra mål på 1,5 eller 2 grader och allt tyder nu på att vi inte ens klarar målet med 2 graders höjning och vi är på väg mot 3 grader - en katastrof för många i världen.

Alarmerade av den fortsatta temperaturhöjningen hade ett hundratal forskare redan skrivit ett utkast på 1000 sidor inför ett nytt klimatmöte i oktober 2018.

.............

Enligt FN:s klimatpanel IPCC 2018 tror man att vi fortfarande kan stoppa vid 1,5 graders höjning, men det skulle kräva ett mirakel - att alla kurvor för växthusgaser vände rakt neråt från 2020. Nytt utsläppsrekord hade vi 2017 varför vi sannolikt är på väg mot 3 graders höjning.

Nobelpristagaren William Nordhaus, 2018 tar upp de ekonomiska modeller för omställning enligt Parisavtalet där han anser att man underskattar kostnaderna för omställning. Att satsa på forskning och teknikutveckling är nödvändigt. Energi som är billigare än den fossila är mest effektivt och då krävs inte heller några gemensamma överenskommelser.

Kritik har nu kommit för att han underskattar oåterkalleliga och självförstärkande förlopp och har en övertro på lagring av koldioxid samt underskattar de snabba åtgärder som behövs omedelbart med den teknik som vi faktiskt har.

För att nå 0 utsläpp till 2050 krävs en snabb omställning till 2030 av energi, industri, byggnader, transport och stadsplanering. Lösningar finns men det krävs politisk vilja.

Global Climate Action Summit meddelar i sept 2018 att lösningarna för att halvera utsläppen finns i alla sektorer, men behöver skalas upp snabbt och exponentiellt. Medförfattare är FN:s tidigare klimatchef och Johan Rockström.

Det viktigaste mötet, efter Paris hölls i december i 2018 i Polen COP24, med delatagare från 196 länder och 30 000 deltagare med bl.a. inlägg av David Attenborough som varnade för kollaps av vår civilisation och en stor del av naturen om det inte görs radikala omställningar för klimatet.

Mötet arbetar på att få fram en gemensam regelbok med rättvisa mätmetoder vilket inte är lätt.

Världsbanken lovade 200 miljarder dollar under kommande fem år för tillväxtländer och dessa efterlyser bindande åtgärder och transparens. Men samtidigt kom ironiskt nog hälften av ökningen av utsläpp 2017 just från Kina som står för 27 % av de globala utsläppen och tycks öka med 4,7 % under 2018 och medan Indien ökar med 7 %.

I Paris lovade Kina endast att sluta öka utsläppen senast 2030!

I de 19 läder som står för 20 %, däribland Sverige har utsläppen minskat under de senaste tio åren. Över världen har 9000 städer och 6000 företag antagit mål i linje med Parisavtalet.

Varför slår inte avtal igenom?

Professorn vid Stanford University, David G. Victor undersökte hur och när överenskommelser verkligen fungerar. Han nämner att modellen för FN är följande när världens nationer samlas:

• forskare ger rekommendationer

• intresseorganisationer mobiliserar

• diplomater förhandlar

• en världsomfattande överenskommelse tar form

• resultatet blir att vagt formulerade symboliska mål formuleras som av politiska skäl inte går att omsätta i konkreta nationella handlingar. Man enas om principiella avsikter, men inte om hur de skall förverkligas.

Makt, intressen och möjligheter visade sig vara de tre hörnpelare som man tycks behöva ta hänsyn till för att ingångna avtal skall uppfyllas blev Viktors slutsats. Hos några få ledande nationer finns makten och deras intressen avgör vad de är beredda att gå med på och möjligheterna beror på vad de i verkligheten kan åstadkomma.

Ledarna för sådana länder skulle alltså kunna göra störst insats för världen och själva gå till historien som framsynta statsmän.

Tyvärr ser vi att de viktigaste länderna när det gäller koldioxidutsläppen tycks sakna det intresse som krävs.

Klimatforskaren J. Hansen är misstrogen mot begrepp som mål och bindande mål som mest blir lurendrejeri. Hellre ett moratorium och tydliga frågor om länderna tänker fortsätta att använda kol på det vanliga sättet och kanske t.o.m. tänker öppna en ny kolgruva.

Det finns nämligen en risk för att länder som själva får sätta sina nivåer kan prioritera antingen uppblåsta siffror eller vill dra av för den koldioxid som tas upp av skogen.

För FN:s tidigare arbete för klimatet se under avsnitt V. 

- Einstein: Vi kan inte lösa problemen genom att använda samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem.

- Gandhi: Skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem.

- Hawking: Alla dessa problem skulle vi kunna lösa, men inget har vi löst.

 
• I en diktatur går det fort att fatta både bra och dåliga beslut.

Enpartistater kan lätt bestämma över vad som skall göras och vilka fakta som får spridas och som Ola Wong skriver: "Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om politik, samhälle och militär för en femtedel av mänskligheten, är den mäktigaste organisationen i världen..."

• I en demokrati tar det lång tid att fatta både bra och dåliga beslut.

- Professorn i klimatstrategi, norrmannen Jørgen Rander anser att när det gäller klimatförändringarna som skulle bli så ödesdigra har vi inte tid att fatta demokratiska beslut.

- Professor Kevin Anderson menar att det är okunskap, rädsla och bristande fantasi som är skälen till varför t.ex. svenskarnas klimatoro inte syns i den politiska debatten.

- Professorn i industriell utveckling, Staffan Laestadius framhåller att klimatförändringen är oberoende av kapitalism och socialism och inte låter sig passa in någon politisk vänster-högerskala.

"I praktiken gäller det att inom ramen för vårt politiska system driva och locka fram en strukturomvandling som till form, storlek och hastighet vida överskrider allt vad vi har erfarenhet av. Ingenstans i samhället ser vi ännu tecken på en så snabb fossilavvänjning." / 2018, s 311.

- Redan Einstein nämnde att "vi kan inte lösa problemen genom att använda samma sorts tänkande som vi använde när vi skapade dem."

- Skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem. /Mahatma Gandhi

- Vi är på väg att växa ur jorden skriver Stephen Hawking och räknar upp alla problemen som vi skulle kunna lösa, men inget av dem har vi hittills löst.

Framsteg är möjliga om vi ser våra inlåsningar, tänker om och börjar om.

Vi har högst 2 till 10 år på oss och ju förr vi agerar ju mindre dyrt blir det.

EU:s kommission är alltför avvaktande ansåg ordföranden för European Environmental Bureau, Mikael Karlsson redan 2016 och var missnöjd när det gällde att följa upp Parisavtalen. Länder måste införa lagar och mål för klimatet vilka skall genomsyra alla områden.

- Frankrike tar nu tag i klimatproblemen och bjuder in amerikanska forskare och ger stipendier under fältropet "Gör vår planet stor igen".

- Kinas senaste femårsplan innebär att kolkonsumtionen skall minska från 64 % 2015 till 58 %, 2020.

Regeringar, företagsledare, civilsamhälle och medborgare måste alla samverka. Johan Rockström och Anders Wijkman skriver i boken Den stora förnekelsen, 2011:

”Som vi ser det är ett globalt avtal den enda möjligheten att ge fattiga människor ett bättre liv och samtidigt stabilisera klimatet samt skydda och regenerera viktiga ekosystem.”

"Vi kan helt enkelt inte fortsätta att använda atmosfären som en soptipp" skriver skolflickan Alice Heiman.

Johan Rockström ser hoppfullt på våra möjligheter och meddelar 2018 att världens koldioxidutsläpp kan halveras till 2030.

Lösningar finns som kan skalas upp. Sol och vind ökar exponentiellt med fördubbling vart fjärde år. Därigenom kan el från fossil energi halveras. För både byggnation, flyg, transport och jordbruk finns potential att minska utsläppen, men det gå nu för långsamt. Det krävs politiska beslut, förbud och pris på kol.

III

Sätt att minska utsläppen

Vi vet att inte ens 1,5o vore tillräckligt för att stoppa uppvärmningen och med 2o höjning får det endast finnas 2900 Gt (tusen miljoner ton) koldioxid i atmosfären.

- år 2016 fanns där 2100 Gt - återstår alltså 800 Gt, utsläppen ligger nu på 50 GT per år.

Då kan var och en själv räkna ut när utsläppen måste vara slut.

I stället för att öka koldioxidhalten med 3 % per år krävs en årlig reduktion på 7 % av kolanvändningen. /Laestadius, 2018 s. 175.

Vi är nu inlåsta i en teknik som är anpassad till fossil energi, men måste och kan ställa om.

I början 1904 gick faktiskt en tredjedel av bilarna i New York på el, men sedan valde man i stället diesel som var billigare och ser nu nackdelarna. Därför försöker man ta upp elbilen igen och också ersätta de nuvarande dieselbilarna.

Detta är bara ett exempel på vad som behöver ställas om för att vi skall bli fossilfria.

Är stora omställningar möjliga?

Både USA och Storbritannien kunde lägga om hälften av sin BNP till försvaret på tre år under andra världskriget.

Kina är ett nutida exempel som på 11 år kunnat bli världens största användare och producent av vindkraft och solkraft och som även blivit världens största producent av el direkt från solen. Vidare har man hälften av världens banor för höghastighetståg och bygger ut järnvägarna med 5 procent om året.

Tidigare var det västvärlden som visade denna snabba utveckling, men då med fossil energi. Här har Kina haft fördelen att vara mindre inlåst och kunnat satsa mer direkt på alternativ energi.

Subventioner och investeringar

Det finns några få giganter som har en avgörande roll för klimatet utan att vara medvetna om detta enligt en studie i tidskriften Global Environmental Change. Dit hör banker och pensionsfonder. Eftersom de är få och stora borde de även vara möjliga att påverka.

•  Subventioner

För att stimulera forskning och utveckling behövs ekonomiska bidrag, men de bör inte fortgå under för lång tid om lösningarna visar sig alltför dyrbara. I annat fall avskräcks de som vill investera. Möjligen bör man lägga vissa kostnader på renare kolkraftverk, för det kol som en tid framöver kommer att vara nödvändigt.

Klimatskadlig energi subventioneras av världen med mer än 5 300 miljarder kronor per år enligt IMF, och för Sverige var siffran 29,9 miljarder år 2017 där t.ex. såväl bilism som flyg subventionerades.

Vissa länder ger kraftiga subventioner som Iran, Saudiarabien, Ryssland, Venezuela och Indonesien. Detta görs ofta för att köpa röster, men pengarna kunde i stället användas för bättre livskvalitet i de olika länderna framhåller man från Copenhagen Concensus Center i Danmark 2015.

OECD-chefen A. Gurria meddelar år 2017 att den fossila marknaden fick stöd med 200 miljarder dollar av OECD-länderna och av de sex största utvecklingsekonomierna. Detta är dubbelt så mycket som världens rika länder skall donera till klimatfonden för att stötta energin i fattiga länder - den ena handen vet inte vad den andra gör.

Om subventionerna adderas med de indirekta kostnaderna för fossil energi såsom hälsovård, miljöförstöring och klimatförändringar skulle summan komma upp till 5 300 miljarder enligt en uppskattning av International Monitary Fund, IMF

Alla tekniska innovationer är dock dyrbara att producera i början, men ju mer som framställs av en produkt ju billigare blir tillverkningen är en gammal erfarenhet.

•  Investeringar

De som investerar styrs ofta av det billigaste alternativet för ny teknik samtidigt som gammal teknik blir värdelös liksom en del tillgångar. Med investeringar följer risker såväl för stater, förmögna filantroper, riskkapitalister som för allmänheten. Det gäller att ställa om eller slås ut.

De samlade nya investeringarna för förnybar energi är nu större än den sammanlagda för fossil energi och kärnkraft. /IEA, 2017.

Cirka hälften av världens alla investeringar för förnybar energi görs nu av Kina 2018. /Bloomberg, New Energy Finance.

IKEA föregår med gott exempel, då de satt som mål att till 2020 ersätta all den energi som de förbrukar med förnyelsebar energi. Våra krångliga regler för investeringar, har dock gjort att de tillverkar sina solceller utomlands.

Inkomsterna från fossil energi används ibland för att samtidigt bygga upp den alternativa energin som sedan 2012 nästan exploderat.

Indien var mindre inlåst i fossil energi och utvecklingen av förnybar energin kunde därför gå fort och öka 40 gånger på 8 år. Där kommer redan 2017 mer el från solceller, än från fossil energi och kärnkraft tillsammans, detta enligt chefen för IEA. Alltså inga romantiska fantasier.

Europeiska Centralbanken, ECB har dock köpt företagsobligationer för 900 miljarder kronor - inte dollar - i olje- och gasbolag samt i flygplans- och bilindustri.

Europeiska investeringsbanken, EIB lånar däremot ut 100 miljarder dollar till klimatorienterade projekt 2016 -2020. Man ser ett skifte inte bara inom finansvärlden utan inom hela det globala näringslivet.

Världens 100 största företag står direkt eller indirekt för 71 procent av världens utsläpp. Med makt följer ansvar och etiska beslut för investeringar börjar komma då man känner av klimatförändringarna. Inte minst uppmärksammas dessa av försäkringsbolagen som får ta smällarna av översvämningar och bränder.

Deutsche Bank, förmodar att solenergi med 80 procent, blir den billigaste energin på världens marknader inom några år, men inte ens investeringar i solceller har alltid varit lönsamma.

Sverige har fortfarande 36 miljarder kronor investerade i fossil industri i tyska RWE, företaget som har brunkolsgruvor och kraftverk i Rehnlandet. / SvD nov. 2017. Samtliga investerar fortfarande i kol, bland annat i en ny kolgruva i Bangladesh.

SvD har 2018 granskat investeringar gjorda av SEB, Nordea, Swedbank och SHB samt den 7:de AP-fonden. Den sista förvaltar 350 miljarder av våra pensionspengar och kommuner och landsting har en pensionsskuld på nästan 500 miljarder kronor.

Skall hänsyn tas till klimat och miljö eller till pensionärernas pengar?

De fyra AP fonderna i Sverige som var värda 1 200 miljarder år 2015, har både ökat och minskat sina aktieinnehav av fossila bränslen.

Sju partier i Sverige har nu enats om att målet skall vara att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, men professor Johan Rockström betonar med emfas att målet bör vara noll till år 2030.

Vi måste dra ner på fossil energi med 7 % varje år i stället för att öka den med 3 % varje år framhålls med kraft av Laestadius, 2018.

• Råd från olika fora

World Economic Forum har följande rekommendationer för vad som bör göras genast för att stoppa temperaturhöjningen vid 1,5 grader där både stat, företag och individer kan ta sitt ansvar genom att:

- först och främst hushålla med energin och inte elda för kråkorna
- täta läckage på olika ställen som vid soptippar, avloppsledningar och pipelines
- rengöra dieselmotorer
- införa värmesystem som minskar sot och koldioxid vid matlagning
- ändra gödselhanteringen och sluta bränna rester på fälten efter skörden
- tidvis dränera risfälten samt
- använda kommunala transporter.

Ju tidigare inbromsning ju billigare blir det och en del åtgärder skulle t.o.m. vara lönsamma, det märks på räkningen om man förbrukar mindre el. Man börjar nu prova ut metoder som gör att en privatperson direkt på en trådlös dataskärm skall kunna avläsa hur mycket energi som t.ex. går åt vid duschen. Vi måste förändra våra invanda sätt för att hålla oss inom 1,5 graders höjning.

McKinsey & company visade redan 2009 hur världen per år skulle kunna skära bort 40 gigaton koldioxid. De anses vara en av de mest prestigefyllda konsulterna för förvaltning och grundades av James O. McKinsey, 1926. Han kan lätt förväxlas med Bill McKibben som är ytterligare en som tidigt varnat för klimatförändringar och belönats med Right Livelihood Award, 2014 för sitt stora arbete för att mobilisera allmänheten i USA och världen.

10 gigaton kan världen ta bort utan kostnad genom att spara, förbruka mindre, förbättra teknik, isolera, återvinna m.m. (1 gigaton = 1000 miljoner ton).

10 gigaton kan tas bort till låg kostnad genom att plantera skog och minska skogsavverkningen, använda elmotorer för lätta lastbilar vilka kan laddas vid ett vanligt eluttag etc.

15 -20 gigaton ytterligare måste tas bort, vilket medför stigande kostnader. Att leda ner koldioxid i tomma gruvhål och liknande ger kolsänkor. Det gäller att framställa renare energi varför mer forskning och nya tekniska förbättringar krävs.

Bilden nedan med svensk text är hämtad från Klas Eklunds bok Vårt klimat, ekonomi, politik, energi.

En global kostnadskurva för minskade utsläpp

Kärnkraft med ny teknik?

 
Med förnyelsebar energi och kärnkraft skulle vi klara klimatförändringarna. /J.Hansen 2015.
 
Här upprepar jag ett avsnitt från föregående kapitel om ny teknik för kärnkraft.

"Med 61 kärnkraftverk per år enligt den nya tekniken, skulle de nuvarande kunna ersättas fram till 2050. Med hänsyn till världens ökade behov av el behövs ytterligare 54 reaktorer per år, alltså en total summa på 115. Att detta vore möjligt visas av Frankrike och Sverige som byggde upp sin kärnkraft på 20-30 år."


Använda, fånga in och gömma koldioxid

 Använda koldioxid

Hur man kan använda koldioxid för att framställa metanol beskrevs i föregående kapitel.

 Fånga in koldioxid

Självklart har man försökt fånga in koldioxiden direkt vid utsläppen och forskning pågår.

Med en CCS-teknik, Carbon Capture and Storage, fångas koldioxiden direkt vid t.ex. industrier och kan sedan användas för att t.ex. pumpa upp olja. Men då måste koldioxiden fraktas dit och till detta åtgår energi. Dessutom kräver koldioxiden tre gånger så stort utrymme som oljan. Det är svårt att finna en ekonomisk lösning på problemet.

Vid cirka 7000 kolkraftverk och 2000 stålverk skulle CCS system behövas, men i slutet av 2017 tog man bara upp någon promille av utsläppen och detta täcker inte ens den årliga ökningen.

 Gömma koldioxid

Norge har gott i täten med lagring i Nordsjön vilket egentligen bara är ett försök att gömma den. Varje år pumpar man ner en miljon ton koldioxid i ett 200 meter tjockt lager av porös sandsten en kilometer under Nordsjöns botten och man har nu tio år av goda erfarenheter från Norska Statoil som är världsledande inom koldioxidlagring och metoden kan nu säljas, men risk finns för att det blir små jordbävningar.

Vattenfall gjorde ett lovande försök med att gömma koldioxid år 2008 vid det omstridda Schwarze Pumpe i Tyskland och lyckades fånga in all koldioxid. Opposition och lagstiftning kom dock att förbjuda det hela och koldioxiden släpptes i stället ut i luften 2009.

Metoden prövades även i Storbritannien, men för att det skall löna sig, krävs att kunna konkurrera med priset på utsläppsrätterna. Därför måste Vattenfall lägga ner sitt projektet år 2016. Även SSAB har tidigare gjort ett pilotprojekt som skulle testas i Frankrike, men också detta lades ner liksom ett projekt vid Fortum.

En värld som använder 7200 megaton kol varje år och behöver 1800 megaton för att hantera resterna av förbränningen och som sedan måste transportera bort och pumpa ner 25 000 megaton koldioxid ner i underjorden verkar inte hållbar summerar Laestadius 2018. s.102. (1 megaton - 1000 000 000 ton).

Vid mitten av seklet skulle vi tvingas att ta hand om lika mycket koldioxid som haven nu tar upp!

Betala för utsläpp av koldioxid

För att motverka fossil energi behövs nu en blandning av avgifter, skatter och regelverk.

Här tar jag först upp utsläppsrätter - ett ord som låter förföriskt - och därefter skatter.

Utsläppsrätter

Att betala för utsläppen kom som ett förslag från USA redan på 70-talet med ett system av cap and trade. Sedan tog EU upp idén 2005 för att främja investeringar för grön energi och nu finns liknande system på många håll i världen. Att släppa ut växthusgaser kan inte längre vara gratis och om något kostar anpassar vi oss, det vet ekonomerna.

Först skaffade EU en global budget för nivån på de växthusgaser EU kunde kosta på sig. Sedan fick staterna sin tilldelning i proportion till antalet invånare och kunde fördela rätterna inom landet.

Olika företag och institutioner fick då sina speciella tilldelningar gratis, fastän många av dem i stället bort ställa om sin verksamhet. Behövde man mer energi kunde man köpa rätter från fattigare länder och behövdes mindre kunde man sälja dem. Den som överskred sin andel fick böta. Tilldelningen anses nu ha varit för generös och när överblivna rättigheter säljs, minskar klimatnyttan.

EU bestämde år 2005 att en utsläppsrätt på 1 ton koldioxid skulle kosta 15 euro. Grundtanken var att det inte spelar någon roll var utsläppen görs, bara de minskar. Här lät man marknaden och inte staten sätta priset.

När man satte ett enhetspris för varje ton koldioxid, lika för alla, då kom många invändningar. Det skulle dock bli oerhört krångligt om man kräver regleringar, subventioner, skydds- och specialhänsyn för olika branscher och politiska särintressen.

Om de oundvikliga orättvisorna kommer i förgrunden då glömmer man den överordnade uppgiften att sänka halten av växthusgaser genom att minska användningen av fossil energi.

Den som själv använder flyget kunde även betala - dubbelt upp - för utsläppsrätter.

Erfarenheter

Försöket berörde först endast 40 procent av EU:s utsläpp från de 11 500 anläggningar som ingick.

Att även flyget till och från EU skulle inräknas var en förhoppning som inte infriades ens år 2016. Övriga transportmedel liksom jordbruk och privata oljepannor etc. ingick inte heller.

Utgångspriset var 15 euro per ton och handeln uppgick i början till 1 miljard dollar men har sedan avtagit för att år 2013 endast vara 2:46 euro. Priset höjdes dock till 65 euro 2015, men anses ändå vara tandlöst. Dessa pengar skall sedan överföras till en innovationsfond.

Några exempel på handeln med utsläppsrätter

- Ren avlatshandel anser somliga. De rika som släpper ut mest får dock betala mest när de behöver köpa. De fattiga som släpper ut minst kan sälja sina rättigheter och få pengar med vilka de kan förbättra sina egna energiförhållanden.

- Vid VM i fotboll i Tyskland beräknades att åskådare som reste dit skulle orsaka utsläpp av 100 000 ton koldioxid. Arrangörerna samlade då in 11 miljoner kronor för att köpa utsläppsrätter som kompensation - vilka sedan kunde säljas och ge någon annan möjlighet till utsläpp.

- Naturvårdsverket köper däremot upp utsläppsrätter för att dessa inte skall säljas utan låsas in.

- En organisation i Sverige har i stället skänkt en summa pengar till Vi-skogen för plantering av träd.

Redan ett par månader efter Parisavtalet 2015 hade priset på utsläppsrätter rasat med över 30 procent.

När sedan ytterligare 13 000 industrier skall tvingas att betala för sina utsläpp gäller det tusentals miljarder euro om året. Diskussionerna inför detta har naturligtvis varit heta, men man kom dock fram till en preliminär överenskommelse i slutet av år 2017. Kolet har blivit en knäckfråga, då många stater vill bygga ut sin produktion av kol för att få el.

Från 2020 skall dock de fria rätterna tas bort.

Målet för EU måste vara att minska utsläppen av växthusgaser, sänka energiförbrukningen och höja andelen förnybar energi. Allvarliga krav finns för att priset borde vara mycket högre eftersom det gäller vår civilisations överlevnad.

EU tar inte upp hur en nödvändig omställning bort från fossil energi skall gå till.

Ett elcertifikat har införts i Sverige 2003, vilket innebär att elektriska varor skall vara energimärkta och garantera att en viss del av energin kommit från hållbar källa.

Skatter

För att världen ens ska komma i närheten av att nå tvågradersmålet anser många att det vore mest effektivt med ett globalt pris på kol och att alla fossila investeringar ges ett straffpris.

Vi har två nobelpristagare i ekonomi 2018, dels William Nordhaus som kräver mycket högre skatter på utsläppen och dels Paul Romer som anser att kol måste bli dyrare. Politisk vilja efterlyses.

Bäst är kombinationen av ny teknik och marknadskrafter. Man kan både höja priset på bensin och diesel och införa mindre skatt på elbilar.

För det nya skattesystem som Sverige behöver hänvisar jag till Laestadius, 2018 som i ett kapitel redovisar en grundlig och insiktsfull genomgång av de skatter som behövs.

Norge, liksom Sverige införde tidigt energiskatter och de har givit vår statskassa 65 miljarder kronor per år och gjort att man övergått från olja till fjärrvärme, geoenergi och biobränslen. Pengar som sedan kan föras vidare till klimatarbetet vilket de tyvärr inte alltid gör.

Sverige har från 2017 en koldioxidskatt på 320 kr/ton. Men både detta pris och de som gäller utsläppsrätter är långt ifrån tillräckliga.

Det är självklart så att ingen sektor kan slippa täcka sina miljökostnader. Skatt krävs på vår konsumtion av varor och på allt annat som ger utsläpp av växthusgaser.

Samtidigt föreslås att beskattningen även dirigeras om från jobb till energi. Skattemedel behövs dessutom för att kunna hjälpa lågutvecklade länder med bättre energi, vilket redan beslöts i Paris 2015.

Skatter på transporter, särskilt flyget har prövats och gett bra utslag i början, men har inte haft väntad effekt i längden.

Att använda biobränslen faller på att det blir 4-9 gånger dyrare, vilket borde betalas av högre biljettpris, eller också krävs ett visst moratorium för flygresor tills tekniken för önskade bränslen faktiskt finns på plats, eftersom klimatförändringarna inte anpassar sig till flyget.

Svenskt flyg har tidigare subventioneras och varit ett skattefrälse utan energiskatt, koldioxidskatt och moms. Trots att Sverige införde flygskatter 2018 har antalet flygresor ökat, om än i mindre takt än tidigare.

Både bättre trafiksamverkan och viss teknikutveckling behövs. Eftersom det är bråttom krävs statlig styrning som det opinionsmässigt finns ett visst stöd för i Sverige. Bromma kan läggas ner och snabbtåg till Stockholm - Oslo kan införas.

.............

Flygskatter vore lättast att administrera har den kände Thomas Piketty, vid Paris School of Economics, kommit fram till. En avgift på 5 euro per biljett skulle ge 200 miljoner per år. Naturligtvis skulle viss differentiering behöva göras för vissa biljetter. Piketty presenterade 2015 ingående kalkyler i skriften Carbon and inequality: from Kyoto to Paris. Han föreslår:

- en generell flygskatt

- att de rikaste 10 %, får betala extra samt

- att den rikaste 1 % får betala mest.

 

Thomas, Picketty anger i Carbon and inequality: from Kyoto to Paris, 2015 att:

- 50 procent av världens människor stod för endast 13 procent av växthusgaserna 2015 medan

- 10 procent stod för 45 procent av utsläppen år 2013, med i snitt 27,0 ton per capita och detta gällde för sammanlagt 628,4 miljoner människor.

Nordamerika 210,8 miljoner med 32 ton/capita
EU 141,4   23
Kina 58,5   30
Ryssland /C. Asien 43,8   26
Andra rika 50,9   21
Mellanöst. /N.A. 31,2   29
Latinamerika 36,2   23
Indien 12,5   18
Övriga Asien 33,8   24
S.S. Afrika 9,3   27

- 1 procent, de rikaste visar ännu större skillnader

Nordamerika   32,0 miljoner med 86 ton/capita
EU   4,8 107
Kina   13,6 63
Mellanöstern   4.5 81
Latinamerika   3,3 66
       


Det verkar rimligt att de rikare människorna uppmärksammas för sina utsläpp, vare sig dessa kommer från deras eget eller något annat land.

IV

Vad måste vi alla göra?

 

Kretslopp

Människor är oroade och vill att politikerna skall lösa problemet, men det är allas vårt ansvar på alla nivåer.

Påvens budskap:

"Vi måste återuppta övertygelsen att vi behöver varandra, att vi har ett delat ansvar för andra och vår värld och att vara goda och anständiga är värt det." Även ledare från andra religioner vädjar till vårt ansvar.

Några uppmaningar

- "Tänk globalt och handla lokalt!"

- Använd rösträtten!

- Gör som en del kyrkor, pensionsfonder och universitet - sluta investera i fossil energi!

- Tänk på fem ord som börjar på B - Butiken, Bilen, Bostaden, Biffen och Börsen!

- Agera civilt, demonstrera och visa civil olydnad om det krävs!

Filosofiska synpunkter

Folke Tersman, professor i praktisk filosofi med böckerna, Fem filosofiska frågor, 2001 och Tillsammans, 2009, betonar det som är upplevelsebart när man vill åstadkomma förändringar.

Då vi ständigt informeras om katastrofer och undergång av seriösa forskare och andra med ''mörkerdragning'' blir vi lätt immuna eller apatiska. Men hot är även laddade med framtid. De öppnar vår fantasi och vi tvingas att göra något, forska, konferera och skapa framtidsplaner.

Klimatfrågan skapar oro, skuld och osäkerhet hos många.


Tersman tar upp resor till Thailand som exempel och frågar ”varför skall just jag avstå?" Alla andra reser ju och vi finner det ofta legitimt att göra som alla andra. Utsläppen från flygresan är bara en minimal del av alla de miljarder ton koldioxid som vi släpper ut årligen.

Tidsfaktorn - glädjen av semesterresan upplevs i nuet och utsläppen först i framtiden.

Platsen – det är skönt på stranden där jag kommer att vara och eventuell påverkan på klimatet visar sig kanske på någon diffus plats på andra sidan jorden, i varje fall inte där jag är.

Säkerhet – förväntan på sol och bad kommer ganska säkert att infrias. Vad som händer mig eller andra senare i livet vet ingen.

Förlust kontra vinst – på vinstkontot står gott samvete om jag avstår medan förlusten blir att själv inte få resa och ändå drabbas av andras utsläpp samt till råga på allt, kanske uppfattas som en som vill vara litet förmer och ge andra dåligt samvete.

Här behöver medborgarna alltså direktiv uppifrån om vi skall ändra oss. Tersman urskiljer tre metoder som prövats för att ändra vårt beteende:

• styrning uppifrån

• upplysning och individuellt ansvar

• konkreta utmaningar, samarbete och uppfinningsrikedom.

Styrning uppifrån

Globala överenkommelser

Meningen med internationella avtal är just att försöka styra politiker uppifrån. Har en stat skrivit under FN:s beslut åligger det politikerna att fullfölja dem. Om detta inte verkställs - ''so what''! Vem får veta det? Om inte världens temperaturstegring stoppas åtminstone vid 2 grader genom att minska utsläppen - så tråkigt! Då är de flesta nutida beslutsfattare döda.

Den största svårigheten att kunna enas internationellt handlar om politik - inte teknik och ekonomi.

Politiker på hemmaplan

Politiker kan och bör styra uppifrån genom att införa regler och stifta lagar. Detta efterlyser industrin för att kunna få de investeringar som behövs. Myndigheterna skall stå för regler och bidrag till forskning, men behöver inte vara de som väljer energislag, det gör investerare och konsumenter.

Politiker kan till exempel införa bensinskatter och krav på avgasrenare etc. Det måste kännas förnuftigt att inordna sig i de regler som gynnar det allmänna bästa. Om jag inte inordnar mig i reglerna är jag oförnuftig och kan bli bötfälld. Jag kan lita på att andra rimligtvis kommer att resonera på samma sätt.

Politiska, statliga lösningar kräver en organisation som kan ta initiativ, stifta lagar, övervaka dem och ingripa mot överträdare. Det är en dyrbar, men ganska effektiv metod som har haft effekt i Sverige.

Samma resonemang gäller för de varor vi producerar och konsumerar. Här har Naturvårdsverket i uppgift att kartlägga klimatavtrycket för den del av vår konsumtion som är gjord i utlandet. Även om vi kan köpa billiga varor från Kina skall dessa tillverkas på något sätt av något samt transporteras.

Politiker behöver stöd från allmänheten för att kunna fatta nödvändiga beslut så att investeringar kan gå till energi utan kol och skatter som i sin tur kan gynna jobb, forskning och ny teknologi.

Upplysning och individuellt ansvar

Nästa punkt som Tersman undersöker visar att enbart information med svaga styrmedel gör att vi inte tycker frågan är så viktig. Skrämsel gör oss apatiska och allmänt hållen information blir lätt verkningslös.

Om vi ombeds att stänga av våra standby-knappar för att spara energi, men samtidigt ser hur vår stad frossar i ljusdekorationer vid jultid blir vi konfunderade och rycker på axlarna.

Information bör ges så nära våra handlingar som möjligt. Att köpa en miljöbil ger viss uppmärksamhet. Direkt feed-back ger däremot den personliga elräkningen som visar vår egen förbrukning. Därför har man börjat införa kallhyra i nybyggda lägenheter och betalning med polletter i tvättstugan, för då hushållar vi bättre med energin, än om kostnaderna slås ut på alla i ett flerfamiljshus.

En upplevelsebar betydelse för just mig kanske det blir om jag går med i en miljögrupp och lyckas få med andra. Kanske blir det en lokal förbättring med utbyggd kollektivtrafik. Men det är först om många, eller alla under min livstid beter sig i önskad eller oönskad riktning som det blir något som jag kan uppleva.

Upprepad generell upplysning gör faktiskt att de flesta vid det här laget vet att man inte skall slänga batterier i naturen. Att kontrollera om någon gör det är däremot omöjligt. Därför krävs eget ansvar och självdisciplin inifrån, från en moral som kommit upp på den nivå där vi kan acceptera att det behövs allmänna regler.

Konkreta utmaningar, samarbete , idéer

Det tredje argumentet för att få oss att ändra beteende har en mer aktiv och nyskapande karaktär.

Böcker börjar komma som vädjar både till vårt eget ansvar och till altruism. Som ett exempel - bland många - kan nämnas författaren Johan Tell med Träd kan rädda världen, 1008 och Hundra sätt att rädda världen, 2010.

- British Council har uppmanat 224 klimatutmanare mellan 18 och 35 år att ta fram 40 konkreta idéer för att minska koldioxidutsläppen.

- Att alla skulle kunna medverka i något både upplevelsebart och spännande genom att utmanas i grupp är en annan fundering som Tersman nämner och här kunde Världsläktaren ha sin plats.

.....

Bengt Brülde är även han professor i praktisk filosofi och är en av författarna till boken Klimatetik, 2015. Jag kan inte se annat än att han har samma åsikter som Tersman ovan. Det moraliska ansvaret ligger först och främst på politikerna och det kollektiva betonar även Brülde, som tar upp ytterligare några punkter.

- Vi bör stödja politikerna, bilda opinion, bygga institutioner samt rösta.

- Vi bör följa sådana levnadsregler som det vore bra om alla följde och därmed dra vårt strå till stacken. Då borde vi avstå från sådan konsumtion som vore ohållbar om alla följde den. Till Thailand kan vi dock resa om det gäller hälsoproblem, kongresser eller för att hjälpa någon släkting som är sjuk.

- Vi blir tyvärr i viss mån moraliskt nedsvärtade genom de bolag som har sin förtjänst på arbete som utförs av nutida slavar, för att t.ex. få fram mineraler till våra mobiler.

- Vi måste minska utsläppen genom att bila och flyga mindre, äta mindre nötkött och minska på oljeeldning, luftkonditionering och varmvatten. Brülde skiljer på lyxkonsumtion och överlevnadskonsumtion.

Han har tidigare i boken Att svära i kyrkan redigerad av Stellan Tengroth, 2013 s. 267 skrivit om ett experiment som gjorts:

En svensk familj skulle försöka sänka sina utsläpp från cirka 7 ton per person och år till 1,5 ton. Ny teknik med elbil, ett särskilt energisnålt hus, energisnåla apparater och vitvaror räckte en bit. Men man måste även avstå från flyg, sänka inomhustemperaturen, äta mindre kött och använda mer begagnat. Allt detta kändes inte särskilt betungande men den sista biten från 2,8 till 1,5 ton krävde både mindre boyta och vattenförbrukning, egen matlåda till jobbet, inget kött, inga restaurang- och cafébesök och knappast ens bussresor.

Detta exempel är dock inte med i Brüldes senare bok 2015. Som jag uppfattar det skulle inte en klimatvänlig omställning kräva lika hårda bud enligt kalkyler av Rockström och Leastadius.

Johan Ehrenberg vid ETC som aktivt arbetar för klimatfrågor ger förslag på hur vi kan kompensera våra utsläpp. Här har jag kopierat dem från nätet.

"Vem är du mest lik? - Och hur borde du klimatkompensera?

-

Du bor i en normalstor lägenhet i en stad, har ingen bil, äter inte kött och åker oftast kollektivt och köper en elektronisk pryl per år. Källsorterar alltid. Flyger inte. Har Bra Miljövals el typ ETC el. Du skapar 1,8 ton växthusgas. Att klimatkompensera det till målet 1,5 ton kostar 240 kr. Totalt 20 kr i månaden.

-

Du bor i en normalstor lägenhet men äter kött 1 – 3 gånger i veckan. Du skapar 1,9 ton växthusgas. Att klimatkompensera det till målet 1,5 ton kostar 300 kr. Totalt 25 kr i månaden.

-

Du bor i en normalstor lägenhet, äter kött, har fossildriven bil som du åker 1000 mil med varje år, flyger inte. Du skapar 4,4 ton växthusgas. Att klimatkompensera det till målet 1,5 ton kostar 2109 kr. Totalt 176 kr i månaden.

-

Du bor i en normalstor lägenhet, äter kött, ingen bil, gör en längre flygresa utanför EU per år. Du skapar 4,8 ton. Att klimatkompensera det till målet 1,5 ton kostar 2320 kr. Totalt 122 kr i månaden.

-

Du bor i en normalstor lägenhet, äter kött, har fossildriven bil som du åker 1000 mil med varje år, gör en längre flygresa utanför EU per år. Du skapar då 7,1 ton. Att ­klimatkompensera det till målet 1,5 ton kostar 4152 kr. Totalt 346 kr i månaden.

-

Du bor i en normalstor lägenhet, äter kött, har fossildriven bil som du åker 1000 mil med varje år, gör tre längre flygresor utanför EU per år. Du skapar då 12,6 ton. Att klimat­kompensera det till målet 1,5 ton kostar 8400 kr. Totalt 700 kr i månaden."

V

FN:s arbete för klimatet

FN´s arbete sker i huvudsak efter tre linjer:

• 1 Man inrättade en klimatpanel redan år 1988, IPCC

FN tog sig tidigt an klimatfrågor, men där ingår stater med högst olika kultur och styrelseskick och därmed får vi också möjlighet att se världen som den faktiskt är, med de stora motsättningar som finns vilket naturligtvis är hindrande.

• 2 Man ordnar internationella konferenser

Mellan de stora kongresserna ordnas ett tjugotal mindre och parallella kongresser vilka som regel bildas av olika frivilliga organisationer på aktuell ort. En detaljerad översikt ges i Domedagsklockan s. 176, 177.

Toppmöten

Världens utmaningar är påträngande då vi står inför att fossil energi är skadlig för både hälsa, miljö och klimat. För sådana övergripande ämnen brukar FN ordna toppmöten vart 5:te år, men då frågorna blivit alltmer tvingande har det hållits tre toppkonferenser bara under år 2015.

Ekonomi var temat för Addis Abeba Action Agenda i juli då 193 länder enades om hur FN:s nya mål för hållbar utveckling skall finansieras med t.ex. eventuella globala skatteregler för att undvika skatteflykt. Kravet att i-länderna garanterar de fattiga länderna 100 miljarder dollar om året från 2020 kvarstår, men anses helt otillräckligt.

• 3 Man vill skapa en folkförsamling

Detta för att balansera politikers nationella suveränitet. Som ett exempel på FN:s initiativ har t.ex. Global Compact bildats. Det är ett av världens största frivilliga nätverk av företag med syfte att ta ansvar för miljö och produktionsprocesser.

FN:s tidigare arbete för klimatet

- I Rio de Janeiro år 1992 hölls den första större klimatkonferensen på tillskyndan av den nyligen bortgångne Maurice Strong samt diplomaten Sverker Åström.

- En Klimatkonvention formulerades för att stabilisera utsläppen, men den innehöll inte några bindande löften. Konventionen låg sedan till grund för:

- Kyotoavtalet 1997 som trädde i kraft 2005 och är ett bindande avtal. Detta gällde först endast industriländerna, men har efter en tid skrivits under av 192 stater. Kyotoavtalet utgick från nittiotalets nivå och satte som mål att industriländerna inte skulle höja temperaturen mer än 2 grader fram till 2020. Detta skulle ske genom att minska utsläppen med 5 procent årligen fram till slutet av 2012 då avtalet löpte ut.

USA framställde ett förslag som inte antogs av kongress och senat och liksom Kina och Indien skrev de inte heller under. Målet har inte uppnåtts och utsläppen hade ökat - i Kanada, Portugal och Spanien med respektive 25, 43 och 53 procent till år 2007. Undantag var Lettland och Ukraina där utsläppen faktiskt minskade med 50 procent och mer.

De fattiga länderna vet att de rika står för de ökade utsläppen och vill ha ekonomisk kompensation på många hundra miljarder US dollar. De rika är rädda för stora fattiga länder med ökande befolkningar som också de vill kunna använda fossila bränslen och få höjd standard.

- Köpenhamnskongressen 2009 ansågs som ett misslyckande där Kina praktiskt taget nobbade alla förslag och alla siffror. Även Indien, Brasilien och Saudiarabien var motsträviga varför förslaget om 50 procents minskning av utsläpp till 2050 inte gick igenom. Det var de rika länderna som skulle ta ledningen för att bekämpa växthusgaserna.

Trots insatser av Clinton och Al Gore gick inte USA med på att skriva under. Al Gore gillade inte den demokratiska processen utan ville här ha ett överstatligt organ för att bestämma hur mycket koldioxid varje land eller människa får släppa ut.

Omfattande förändringar har dock gjorts och utsläppen i USA har minskat med 92 gigaton vilket ändå var tre gånger så mycket per person som för en kines år 2012. Utsläppen från Kina har nu gått om USA totalt sett, men kineserna har blivit mer benägna att förhandla liksom flera andra utvecklingsländer.

Kostnaderna för diverse försäkringar var i världen 3,4 % av BNP år 2008 och kostnaderna för klimatomställning beräknades då till 0,6 - 1,4 % av BNP. Omställningen kan också ge vinster som lägre sjukvårdskostnader mm.

- Cancún 2010 och - Durban 2011 är två kongresser som gav bättre resultat - nu med Kina som ledande förespråkare för låg-kol energi och där skapades den Gröna Klimatfonden. Redan då började man inse att 2 graders höjning skulle bli för högt.

- Rio+20, 2013 med temat "Hållbar utveckling" var FN:s då största konferens någonsin, med över hundra stats-och regeringschefer samt journalister och cirka 40 000 deltagare från olika organisationer. Kongressen berörde även klimatfrågorna och ''grön ekonomi'' med "The future we want".


............

EU-flagga

EU:s arbete för energifrågor

EU betonar övergång till låg-kolenergi medan FN mest betonar klimatpåverkan och temperaturhöjning.

Inkomsterna från utsläppsrätter föreslås till exempel gå till att bevara regnskogarna och återplantera skog samt till forskning och ny teknologi.

Svenska flaggan

Några svenska insatser

Erfarenheterna från EU:s utsläppsrätter har drivit fram nya idéer där man vill arbeta nerifrån och upp i stället för tvärtom för att påskynda den nödvändiga omställningen och framför allt vill man visa upp goda exempel som manar till efterföljd.

Kristina Persson

Ett förslag har kommit från Global utmaning, Global Challenge, grundad av Kristina Persson, med Staffan Laestadius som verksam medlem.

Förslaget påminner om Europeiska Kol- och stålunionen som bildades efter andra världskriget för att kunna återuppbygga Europa. Man vill inrätta ett Internationellt samfund för klimatinvesteringar - för att bryta dödläget, 2010.

Global utmaning förordar en reduktion av C02 på 7 % per år genom att:

- gå från inställningen att dela bördor till att dela möjligheter

- gå steg för steg genom att de första 9 länderna inbjuder andra länder att gå med i detta internationella samfund för klimatinvesteringar där man enas om tydliga regler och fokuserar på att gå från hög till låg-kol energi

- göra förnybar energi konkurrenskraftig gentemot den billiga fossila energin som inte ens betalar några koldioxidskatter.

Man vill höja priset på koldioxidutsläpp till 500 kronor fram till år 2020 oavsett från vilken källa eller från vilken teknologi den kommer. Senare kan priset höjas ytterligare. Ekonomer, jurister och teknologer inom IEA, liksom IPCC är glädjande ense om detta pris.

- Strategi med bevarad välfärd

Staffan Laestadius

Författare till Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013 samt Klimatet och omställningen, 2018. Han framhåller att det är bråttom och att omställningen går för långsamt.

Att informera mer, men utan att visa nya vägar anser han inte meningsfullt. Som professor i industriell utveckling värnar han även om en bevarad välfärd.

På sikt måste alla fossilrelaterade bränslen bort genom att vi drastiskt slutar använda dem. Våra svenska koldioxidutsläpp låg trots allt på 5 ton per capita år 2010. Kolanvändningen måste minska med 7 procent om året.

Därför står vi inför ännu ett nytt paradigm - en övergång höjd över alla partigränser som kräver politiskt ledarskap, mod och entreprenörskap. Både fler skatter och tullar kommer att krävas.

Hans tes är att vi både har privilegiet och möjligheten att kunna utforma en politik som kan bli vägledande även för andra länder.

En hel del goda förutsättningar för att vi skulle kunna lyckas nämns:

• vi har avancerad svensk energiforskning.

• vi använder mindre fossila bränslen än andra OECD-länder trots att vår produktion från gruvor, stål och massa är mycket energikrävande

• vi har bra energisystem med fjärrvärme / kraftvärme, sopförbränning och bra sätt att ta hand om spillvärme och skogsavfall

• vår förnyelsebara energi är 4 gånger så stor som det internationella genomsnittet och vi har redan gjort stora investeringar i fossilfri elproduktion där nettoutsläppen är nästan 0.

• Samtidigt som BNP höjdes använde vi år 2010 endast 36 % fossil energi mot 81 % före år 1970.

• Vår energi kom år 2012 från: fossil energi med 38 %, kärnkraft, 27 %, torv och avfall 22 % vilket är dubbelt så mycket som från vatten med 11 %.


• Vindkraften har på senare år redan uppgått till 5 % av vår elproduktion. Med 25 000 vindkraftverk - där stommen kan byggas av trä - skulle vi få lika mycket energi som från vatten och kärnkraft idag. Detta skulle räcka till mer el än den andel som nu används av vårt transportsystem.

Vår transportsektor är känslig då den tar 2/3 av oljan för tillverkning, användning och skötsel. Tunga personbilar har ökat i antal, men bränsleförbrukningen måste halveras och etanol och metanol vore bättre än diesel.

Även vätgas kommer att ha en viktig roll framöver, både på land och till sjöss. En vision finns om mer av kollektiva transporter med järnväg, buss, båt och bilpooler.

- Global Challenges Foundation

László Szombatfalvy

För att få fram en global styrning har finansmannen László, Szombatfalvy, utlyst en tävlan om A New Shape och donerat 500 miljoner kronor i pris från sin stiftelse Global Challenges Foundation. Som en av de största riskerna anges: klimatförändringar. Vid tävlingens slutdatum i september 2017 hade 2 700 förslag inkommit. Tävlingen avgjodes under 2018.

Stiftelsen har sitt säte i Stockholm, och i styrelsen sitter bland andra Johan Rockström, Mats Andersson, Folke Tersman och Margot Wallström.

- Kostnadsberäkningar

Klas Eklund

Ekonomen Klas Eklund, författare till Vårt klimat, ekonomi, politik, energi, 2009 samt ett antal andra skrifter tar upp diagrammet från McKinsey, 2009 som visades ovan om hur vi till olika kostnader kan reducera utsläppen.

Vad Sverige kan göra ägnar Eklund ett särskilt kapitel. Vi är ett litet land och sett i ett världsperspektiv står våra utsläpp endast för två-tre tusendelar.

Vår privata konsumtion av energi har knappast påverkats trots vårt höjda energimedvetande. Förbrukningen per person i Sverige var 57 procent högre än i övriga EU-länder en bit in på 10-talet.

Detta berodde på att vi har 10 gånger mer skog, 14 gånger mer vattenkraft och 4 gånger mer kärnkraft än andra EU-länder.

...............................

Litteratur:

Bernes, Claes, En varmare värld, 2017

Brülde, Bengt & Duus-Otterstörm, Göran, Klimatetik. Rättvisa, poltik och individuellt ansvar, 2015

Eklund, Klas, Vårt klimat, ekonomi, politik, energi, 2009

Ehrenberg, Johan, ETC, - se nätet

Hansen, James, Storms of my grandchildren. The truth about the coming climate catastrophe and our last chance to save humanity, 2009

Karlsson, Svenolof & Nordangård, Jakob & Radetzki, Marian, Domedagsklockan, 2013

Laestadius, Staffan, Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013

Laestadius, Staffan, Klimatet och omställningen, 2018

Naturvårdsverket, se Bernes ovan

Persson, Kristina, Internationellt samfund för klimatinvesteringar - för att bryta dödläget, 2010

Piketty, Thomas, Paris school of Economics, Carbon and inequality: from Kyoto to Paris, 2015

Rockström, Johan & Wijkman, Anders, Den stora förnekelsen, 2011

Szombatfalvy, László, Den största utmaningen, 2009

Szombatfalvy, László, Känslor och förnuft – en bok om moraliska beslut, 2010

Tell, Johan, Träd kan rädda världen, 1008

Tell, Johan, Hundra sätt att rädda världen, 2010

Tengroth, Stellan, Att svära i Kyrkan, 2013

Tersman, Folke, Fem filosofiska frågor, 2001

Tersman, Folke, Tillsammans, En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat, 2009

Tännsjö, Torbjörn, Global Democracy. The Case for a world government, 2008/2014.

........

Läs vidare: Kap. 6 Läs- och skrivkunnighet >>