5 Strategier för omställning

Över nationsgränserna

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

I

Inledning

Parisavtalet 2015

Varför brukar inte avtal slå igenom

    Eart League

Vilka släpper ut mest  koldioxid?

II

Använd världsläktaren!

III

Sätt att minska utsläppen

Råd från olika fora

Använda, fånga in och gömma koldioxid

Betala för utsläpp av koldioxid

     Utsläppsrätter

     Skatter

IV

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter

Råd från olika fora

V

FN:s arbete för klimatet

     Toppmöten

     Future Earth

EU:s arbete för energifrågor

Future Earth

Några svenska insatser:

      Global Utmaning - Kristina Persson

      Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

      Global Challenges Foundation - László Szumbatfalvy

      Klas Eklund - Kostnadsberäkningar

Litteratur'

.............                         

Inledning

Inför klimatförändringarna ser vi tydligt bristen på en överordnad organisation med globala lagar, ordningsmakt och domstolar för frågor som rör själva planeten.

I denna riskabla värld som vi själva skapat med överhängande klimatproblem krävs en överordnade makt och några nackdelar med en överstatlig rättsordning är svåra att se.

Staternas suveränitet är ofta ett direkt hinder för nödvändiga beslut och åtgärder som rör oss alla som miljö och klimatfrågor. Förhandlingar blir segdragna, beslut vaga och verkställighet har svårt att komma till skott. Överenskommelser och löften blir svikna utan påföljd.

-  Vi har dock Inter-Parlamentary Union, IPU som är världens äldsta internationella politiska organisation från 1889. Den är rådgivande till FN och dess olika organ och ett forum där lagstiftare från hela världen möts för att anpassa gamla lagar och stifta nya. Att kontrollera efterlevnaden är dock en annan sak.

Internationell rätt skulle göra att umgänget mellan stater blev mer civiliserat, på samma sätt som lagarna inom ett land civiliserar medborgarna.

Kunskap måste få råda när vi nu de senaste 200 åren snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år. Det är en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas. Vi måste tänka om när det gäller konsumtion av fossil energi.

Ett gemensamt avtal för klimatet kom dock med Parisavtalet 2015.

Några rättsligt bindande åtaganden har man inte kunnat fastställa, men man har i alla fall formulerat ett mål och beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker. För att visa detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

För FN:s tidigare arbete för klimatet se under avsnitt V.

I

Parisavtalet 2015 

Vid FN:s avtal i Paris enades man om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst stopp vid 1,5 grader samt att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050.

Dessförinnan hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar.

Avtalet trädde i kraft då det hade ratificerats av de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 9,8 procent.

Den 8 november 2017 hade 103 av 193 nationer ratificerat avtalet.

Utvecklade länder enades även om att årligen avsätta 100 miljarder dollar från år 2020 till 2025, för att hjälpa behövande länder med bättre energi. Summan kan jämföras med att världens militära kostnader dagligen uppgår till 30 miljarder.      

                                                                                                           

Alarmerade av den fortsatta temperaturhöjningen har ett hundratal forskare redan skrivit ett utkast på 1000 sidor, inför ett nytt klimatmöte i oktober 2018.

Om någon vill frångå avtalet tar proceduren enligt paragraf 28 cirka tre år.

Målen som några stater satt upp för minskade utsläpp visas i kvadraterna nedan.      

                         

Som alla vet har president Trump redan dragit sig ur. Om USA med sin Clean Power Plan hade fullföljt det, hade de ändå bara kunnat uppfylla en tredjedel av löftet.

Även om alla länder skulle hålla sina löften fram till 2030 skulle detta långt ifrån ha kunnat hindra att vi når 2 graders höjning till 2100.

Paris-avtalet räknade med att man skulle kunna suga upp koldioxid ur atmosfären och begrava den, vilket inte är att räkna med i realiteten, i den stora skala som skulle behövas.

Trädplantering och tekniska lösningar räcker inte inte heller enligt flera klimatforskare som den brittiske, professor Kevin Anderson, utan vi måste helt enkelt minska utsläppen. Alltså sluta använda kol, gas och olja. Han är innehavare av Zennströms professur i Uppsala.

Ska vi klara oss under två grader krävs noll utsläpp till år 2050. Men för de rika industriländerna är det bråttom. För dem krävs nollutsläpp redan kring 2035. Anderson framhåller också att de som verkligen borde ändra livsstil bara fortsätter som vanligt med sina höga utsläpp.

Människor som lever i klimatutsatta områden och våra egna barn förs bakom ljuset, med våra mål på 1,5  eller 2 grader. och allt tyder nu på att vi inte ens klarar målet med 2 graders höjning och med 3 grader väntar katastrof för många människor i världen.

 Varför slår inte avtal igenom?

Professorn vid Stanford University, David G. Victor undersökte hur och när överenskommelser verkligen fungerar. Han nämner att modellen för FN är följande när världens nationer samlas:

•   forskare ger rekommendationer

•   intresseorganisationer mobiliserar

•   diplomater förhandlar

•   en världsomfattande överenskommelse tar form

•   resultatet blir att vagt formulerade symboliska mål formuleras som av politiska skäl inte går att omsätta i konkreta nationella handlingar. Man enas om principiella avsikter, men inte om hur de skall förverkligas.

Makt, intressen och möjligheter visade sig vara de tre hörnpelare som man tycks behöva ta hänsyn till för att ingångna avtal skall uppfyllas blev Viktors slutsats. Hos några få ledande nationer finns makten och deras intressen avgör vad de är beredda att gå med på och möjligheterna beror på vad de i verkligheten kan åstadkomma.

Ledarna för sådana länder skulle alltså kunna göra störst insats för världen och själva gå till historien som framsynta statsmän.

Tyvärr ser vi att de viktigaste länderna när det gäller koldioxidutsläppen tycks sakna det intresse som behövs.

Klimatforskaren J. Hansen är misstrogen mot begrepp som mål och bindande mål som mest blir lurendrejeri. Hellre ett moratorium och tydliga frågor om länderna tänker fortsätta att använda kol på det vanliga sättet och kanske t.o.m. tänker öppna en ny kolgruva.

Det finns nämligen en risk för att länder som själva får sätta sina nivåer kan prioritera antingen uppblåsta siffror eller att de vill dra av för den koldioxid som tas upp av skogen.

 
-  I en diktatur går det fort att fatta både bra och dåliga beslut.

Enpartistater kan lätt bestämma över vad som skall göras och vilka fakta som får spridas och som Ola Wong skriver: "Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om politik, samhälle och militär för en femtedel av mänskligheten, är den mäktigaste organisationen i världen..."

-  I en demokrati tar det lång tid att fatta både bra och dåliga beslut.

- Professorn i klimatstrategi, norrmannen Jørgen Rander anser att när det gäller klimatförändringarna som skulle bli så ödesdigra har vi inte tid att fatta demokratiska beslut.

- Professorn i industriell utveckling, Staffan Laestadius framhåller att klimatförändringen är oberoende av kapitalism och socialism och inte låter sig passa in någon politisk vänster-högerskala.

    "I praktiken gäller det att inom ramen för vårt politiska system driva och locka fram en
     strukturomvandling som till form, storlek och hastighet vida överskrider allt vad vi har erfarenhet       av. Ingenstans i samhället ser vi ännu tecken på en så snabb fossilavvänjning." / 2018, s 311.
 
-  Profeessor Kevin Anderson menar att det är okunskap, rädsla och bristande fantasi som är skälen till varför svenskarnas klimatoro inte syns i den politiska debatten.
 

Skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem. /Mahatma Gandhi

 

Framsteg är möjliga om vi ser våra inlåsningar, tänker om och börjar om.

Tiden är knapp och ju förr vi agerar ju mindre dyrt blir det.

Redan 2016 var ordföranden för European Environmental Bureau, Mikael Karlsson missnöjd med EU:s kommission, vilken han ansåg vara alltför avvaktande, när det gäller att följa upp Parisavtalen. Länder måste införa lagar och mål för klimatet vilka skall genomsyra alla områden.

Storbritannien, Danmark och Sverige, har nu tillsatt sådana politiskt oberoende råd för att formulera lagar och i Sverige har det blivit en klimatlag 2017, även om den inte är tillräckligt kraftfull.

Frankrike tar nu tag i klimatproblemen och bjuder in amerikanska forskare och ger stipendier under fältropet "Gör vår planet stor igen".

Kinas senaste femårsplan innebär att kolkonsumtionen skall minska från 64 % 2015 till 58 %, 2020.

Regeringar, företagsledare, civilsamhälle och medborgare måste alla samverka.

Från rika länder kan vi få uppgifter om BNP varje kvartal, medan de för koldioxidutsläppen bara publiceras vartannat år, men då måste dessa också mätas.

På uppmaning av Hans Rosling 2009 har Sverige som första land förmåga att lämna kvartalsrapporter om klimatet, följt av Sydkorea som velat lära sig metoden.

II

Använd Världsläktaren!

 

Klimatet borde åtminstone få lika stor medial uppmärksamhet som VM i fotboll.

Lär av sporten - skapa utmaningar!

Inom sporten har man skapat uppvisningar som ger både spänning och underhållning och de Olympiska spelen ses av mer än halva mänskligheten, där 212 stater deltog härom året.

Spelen omfattar 26 olika sporter med 302 underavdelningar ”grenar” och för alla gäller bestämda internationella regler och att dessa regler också följs upp lyckas vi kontrollera ganska bra.

Här vädjas till ''sportsmanship''- en gemensam elementär rättsuppfattning som tycks vara så självklar att den är universell och oberoende av religion och ideologi. Det finns enighet om att man inte skall ljuga, fuska, vara illojal, fega och bryta löften. Internationell prestige och motsatsen skam har visat sig vara verkningsfulla medel. Även moral har kraft.

Varför inte skapa en ny sorts ''grenar'' för klimat- och energi?

Somliga "grenar" kunde t.ex. vara särskilt lämpliga för höginkomstländer andra för fattiga länder.

Resultat kan visas upp samtidigt som de ger överblick och insikt på ett nytt sätt?

Här kunde ibland tävlan vara bra men framför allt skulle det gälla uppvisning, redovisning och eventuellt belöningar. Människor vill känna sig delaktiga och att klara av svårigheter skänker tillfredsställelse.

Somliga ogillar tävlingar inom sport och musik som ytliga sätt att pumpa upp primitiv nationalism. Klimatet är dock inte något ytligt och vi är redan indelade i stater.

Varför inte ladda energi- och klimatfrågor med prestige genom utmaningar och genom att visa upp resultat.

Varför måste energi och miljöfrågor bli så segdragna, tråkiga och ogripbara? Många problem går inte ens att uppleva som medelvärdet för en global temperatur.

Enligt Parisavtalet skall alla länder hädanefter se över sina nationella målsättningar och vad de uppnår. Detta borde komma till allmän kännedom, t.ex. med hjälp av Världsläktaren.

Vi kunde börja med de sex viktigaste länderna USA, Kina, Tyskland, Ryssland, Indien och Japan.

Om förslaget ändå skulle vara alltför omfattande, kunde man starta med 8 stater runt Östersjön och i stället placera 25 000 på varje ruta på en läktare med 20 bänkrader.

Även om klimatet påverkas av många faktorer kan man börja med det som alla kan förstå som vår användning av kol och olja.

Borgmästare  är en viktig resurs.

De utgör en garvad grupp, kända för ledarskap och ofta valda av folket. De låter tala om sig för goda initiativ och de utbyter erfarenheter inom sin internationella organisation och är en bra påtryckargrupp.

Av världens städer har 2225 stycken inom 150 regioner redan gått samman i en femårsplan. De åtar sig att vara ledande inom klimatarbetet, men hur många vet det? Detta behöver visas. De representerar 17 procent av världens befolkning och städerna i världen stod en tid för 49 procent av växthusgaserna.

Statsledare behöver stimulans, liksom företagsledare och innovatörer. Hur dessa agerar kan både visas, prisas och belönas och inte minst vanliga människors insatser behöver uppmärksammas.

…………

En film för information kan produceras i Sverige för att visa hur en tredimensionell Världsläktare kunde användas.

Vad modern animationsteknik kan åstadkomma visas av t.ex TIME SCANNERS, a British scientific series, part 4 from 2013 Collosseum.we

-  Om man vill filma levande människor finns i Stockholm en inomhusarena - Hovet - med plats för 8000 människor. Den skulle rymma världens befolkning om man låter varje plats representera en miljon människor.

-  De personer som gjort serien Sanningen om vår atmosfär för tv:s Kunskapskanal kan säkert anlitas. Den gavs i aug. 2017.

 Filmen med en tredimensionell Världsläktare skulle kunna visa:

•  världens befolkningar i olika stater med en världskarta utlagd på spelplanen

•  de sex befolkningar som släpper ut mest koldioxid markerade på läktaren och på kartan

•  utsläpp per capita, men för många fler länder

•  utsläpp i förhållande till inkomstnivå

•  var nya kolgruvor öppnas och var de stängs

•  av vad man producerar el - ett exempel på uppgifter gavs i en tabell i föregående kapitel

•  några följder av klimatförändringarna, t.ex. för Arktis

•  hur många människor som blir sjuka av kol och luftföroreningar

•  var man hugger ner regnskogar markeras på kartan, medan de människor som berörs - säljare, köpare och nyttjare - tänds upp på läktaren

•  personer som gjort insatser; kan filmas i förväg och eventuellt belönas på planen

•  information om de råd Världsbanken ger till olika länder om hur de kan bli "klimatsmarta":

- Kina kunde byta ut 70 miljoner ved- och kolugnar mot miljövänliga spisar och rädda livet på en miljon människor och

- Indien kunde spara 27 000 dödsolyckor med 1000 km bussfiler och skapa 128 000 jobb.

Filmen får sedan godkännas av FN som distribuerar den för information om vilken uppvisning som väntar landet om något år.

Kostnaderna för själva genomförandet som endast kommer att försiggå i media blir försumbara, jämförda med de verkliga Olympiska spelen.

Denna typ av uppvisning kan sedan återkomma med några års mellanrum, eventuellt på "Earth day".

Visningarna kan bli en förebild också för hur stater inom sig kan stimulera människor att genomföra olika initiativ för klimatet.

Göda förutsättningar

Projektet kan väntas få stöd från flera håll.

 •   En ung generation som är uppkopplad på nätet och till antalet redan nu större än både befolkningarna i Kina och Indien.

    Informerade ´pressure groups´som har ökat i antal i de flesta stater.  Det har blivit enorma uppslutningar med stora demonstrationer inför FN:s klimatkongresser, från alla kulturer, från påven och alla religioner, företagsledare, forskare, tidigare föregångsmän och kändisar.

Det jäser av frivilliga organisationer och bara i Sverige har vi Klimataktion och Omställning Sverige med 5000 lokalavdelningar, tankesmedjan Global utmaning  samt nyligen bildade Global Challenges Foundation.

    Sju partier i Sverige har enats om att vår nettopåverkan på klimatet skall vara 0 till år 2045.

 Filosofiska tankar av professorerna Folke Tersman och Brülde & Ottosson, anser jag stöder projektet med Världsläktaren. Vi har tre styrmedel:  - styrning uppifrån - upplysning och individuellt ansvar samt konkreta utmaningar, samarbete och idéer. Se vidare under avsnitt V.
 
Behövlig information kommer kanske att finnas bl.a. från Earth League.

Earth League

 

Picture

Earth League är en sammanslutning som bildades år 2007 av 17 internationella forskare där ordförande var professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Center. Inför Parismötet lyckades de formulera punkter med bland annat målet högst 1,5 graders temperaturstegring. Det gäller uthållighetsmål för ''planetskötare'' och "klimatmedborgare" med tillväxt och ekonomisk framgång inom planetens gränser och med hänsyn tagen till klimatet. Man önskar:

•  att börsnoteringar kompletteras med sidor om miljönyheter. Likaväl som det krävs militär övervakning krävs bevakning av världsrummet

•  att "Earth situation rooms" skapas både virtuellt och fysiskt där människor kan följa vad som händer på jorden

•  att information från satelliter skickar uppgifter från världens alla hörn om vad som pågår i nuet. Information som kan kopplas samman med viktiga laboratorier och myndigheter så att människor aktivt kan ta del av relevanta fakta

•  att regelbundna rapporter ges om vad företagen använder av kol, kväve, fosfor och vatten samt uppgifter om tjänster som ekosystemen tillhandahåller gratis

•  att fler riskanalyser görs och slutligen

•  att nya läroplaner utformas för skolor och universitet - inte minst för ekonomer.

Johan Rockström och Anders Wijkman skriver i boken Den stora förnekelsen, 2011:

”Som vi ser det är ett globalt avtal den enda möjligheten att ge fattiga människor ett bättre liv och samtidigt stabilisera klimatet samt skydda och regenerera viktiga ekosystem.”

"Vi kan helt enkelt inte fortsätta att använda atmosfären som en soptipp" skriver skolflickan Alice Heiman.

 Prognoser visas av nedanstående bild.

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s. 174.

Vilka släpper ut mest koldioxid?

Kina som land har störst fotavtryck då där finns många fötter, men USA har störst utsläpp per fot.