5 Strategier för omställning

Över nationsgränserna

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

I

Använd världsläktaren!

II

Vilka släpper ut mest  koldioxid?

III

Parisavtalet 2015

Varför brukar inte avtal slå igenom

En överordnad organisation saknas

IV

Sätt att minska utsläppen

Råd från olika fora

Kärnkraft med ny teknik?

Använda, fånga in och gömma koldioxid

Betala för utsläpp av koldioxid

     Utsläppsrätter

     Skatter

V

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter

VI

FN:s arbete för klimatet, historik

EU:s arbete för energifrågor

Några svenska insatser:

      Global Utmaning - Kristina Persson

      Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

      Global Challenges Foundation - László Szumbatfalvy

      Klas Eklund - Kostnadsberäkningar

Litteratur

I

Som författare till denna skrift tar jag mig friheten att börja med mitt eget förslag.

Använd Världsläktaren!

Klimatet borde åtminstone få lika stor medial uppmärksamhet som VM i fotboll.

Lär av sporten - skapa utmaningar!

Inom sporten har man skapat uppvisningar som ger både utmaningar, spänning och underhållning och de Olympiska spelen ses av mer än halva mänskligheten, där 212 stater deltog härom året.

Spelen omfattade vid en tidpunkt 26 olika sporter med 302 underavdelningar ”grenar” och för alla gäller bestämda internationella regler och att dessa regler också följs upp lyckas vi kontrollera ganska bra.

Här vädjas till ''sportsmanship''- en gemensam elementär rättsuppfattning som tycks vara så självklar att den är universell och oberoende av religion och ideologi. Det finns enighet om att man inte skall ljuga, fuska, vara illojal, fega och bryta löften. Internationell prestige och motsatsen skam har visat sig vara verkningsfulla medel. Även moral har kraft.

En film för information kan produceras i Sverige för att visa hur en tredimensionell Världsläktare kunde användas.

Vad modern animationsteknik kan åstadkomma visas av t.ex TIME SCANNERS, a British scientific series, part 4 from 2013 Collosseum.we

-  Om man vill filma levande människor finns i Stockholm en inomhusarena - Hovet - med plats för 8000 människor. Den skulle rymma världens befolkning om man låter varje plats representera en miljon människor.

-  De personer som gjort serien Sanningen om vår atmosfär för tv:s Kunskapskanal kan säkert anlitas. Den gavs i aug. 2017.

Varför inte skapa en ny sorts ''grenar'' för klimat- och energi?

Somliga "grenar" kunde t.ex. vara särskilt lämpliga för höginkomstländer andra för fattiga länder.

Resultat kan visas upp samtidigt som de ger överblick och insikt på ett nytt sätt?

Här kunde ibland tävlan vara bra men framför allt skulle det gälla utmaningar, uppvisning och redovisning. Eventuellt kan belöningar ges. Människor vill känna sig delaktiga och att klara av svårigheter skänker tillfredsställelse.

Somliga ogillar tävlingar inom sport och musik som ytliga sätt att pumpa upp primitiv nationalism. Klimatet är dock inte något ytligt och vi är redan indelade i stater.

Varför inte ladda energi- och klimatfrågor med prestige genom utmaningar och genom att visa upp resultat.

Varför måste energi och miljöfrågor bli så segdragna, tråkiga och ogripbara? Många problem går inte ens att uppleva som medelvärdet för en global temperatur.

Enligt Parisavtalet skall alla länder hädanefter se över sina nationella målsättningar och vad de uppnår. Detta borde komma till allmän kännedom, t.ex. med hjälp av Världsläktaren.

Vi kunde börja med de sex viktigaste länderna USA, Kina, Tyskland, Ryssland, Indien och Japan.

Om förslaget ändå skulle vara alltför omfattande, kunde man starta med 8 stater runt Östersjön och i stället placera 25 000 på varje ruta på en läktare med 20 bänkrader.

Även om klimatet påverkas av många faktorer kan man börja med det som alla kan förstå som vår användning av kol, gas och olja.

Borgmästare  är en viktig resurs.

De utgör en garvad grupp, kända för ledarskap och ofta valda av folket. De låter tala om sig för goda initiativ och de utbyter erfarenheter inom sin internationella organisation och är en bra påtryckargrupp.

Av världens städer har 2225 stycken inom 150 regioner redan gått samman i en femårsplan. De åtar sig att vara ledande inom klimatarbetet, men hur många vet det? Detta behöver visas. De representerar 17 procent av världens befolkning och städerna i världen stod en tid för 49 procent av växthusgaserna.

Statsledare behöver stimulans, liksom företagsledare och innovatörer. Hur dessa agerar kan både visas, prisas och belönas och inte minst vanliga människors insatser behöver uppmärksammas.

…………

Filmen med en tredimensionell Världsläktare skulle kunna visa:

•  världens befolkningar i olika stater med en världskarta utlagd på spelplanen

•  de sex befolkningar som släpper ut mest koldioxid markerade på läktaren och på kartan

•  utsläpp per capita, för fler länder

•  utsläpp i förhållande till ekonomisk nivå

•  var nya kolgruvor öppnas och var de stängs

•  av vad man producerar el - (ett exempel på uppgifter gavs i en tabell i föregående kapitel)

•  några följder av klimatförändringarna, t.ex. för Arktis

•  hur många människor som blir sjuka av kol och luftföroreningar

•  var man hugger ner regnskogar markerade på kartan, medan de människor som berörs - säljare, köpare och nyttjare - tänds upp på läktaren

•  personer som gjort insatser; kan filmas i förväg och eventuellt belönas på planen

•  information om de råd som Världsbanken ger till olika länder om hur de kan bli "klimatsmarta":

- Kina kunde byta ut 70 miljoner ved- och kolugnar mot miljövänliga spisar och rädda livet på en miljon människor och

- Indien kunde spara 27 000 dödsolyckor med 1000 km bussfiler och skapa 128 000 jobb.

Filmen får sedan godkännas av FN som distribuerar den för information om vilken uppvisning som väntar landet om något år.

Kostnaderna för själva genomförandet som endast kommer att försiggå i media blir försumbara, jämförda med de verkliga Olympiska spelen.

Denna typ av uppvisning kan sedan återkomma med några års mellanrum.

Visningarna kan bli en förebild också för hur stater inom sig kan stimulera människor att genomföra olika initiativ för klimatet.

Goda förutsättningar

Förutom av borgmästare kan projektet väntas få stöd från flera håll.

 • WWF brukar utse Årets Globala Klimatstad och i en tävlan mellan 132 städer i 23 olika länder vann Uppsala år 2018 tack vare samarbete mellan kommun, universitet, näringsliv och flera organisationer, vilket är exempel på vad som kunde visas på läktaren.

 •  En ung generation som är uppkopplad på nätet och till antalet redan nu större än både befolkningarna i Kina och Indien.

    Informerade ´pressure groups´som har ökat i antal i de flesta stater.  Det har blivit enorma uppslutningar med stora demonstrationer inför FN:s klimatkongresser, från alla kulturer, från påven och alla religioner, företagsledare, forskare, tidigare föregångsmän och kändisar.

Det jäser av frivilliga organisationer och bara i Sverige har vi Klimataktion och Omställning Sverige med 5000 lokalavdelningar, tankesmedjan Global utmaning  samt nyligen bildade Global Challenges Foundation.

Folkliga protester har uppstått och holländare har t.o.m. stämt beslutsfattare inom sin stat inför domstol för att de inte vidtar nödvändiga åtgärder - och vunnit 2015! Fler liknande exempel finns.

Uppgifter om fakta kommer att behövas.

Från rika länder kan vi få uppgifter om BNP varje kvartal, medan uppgifter för koldioxidutsläppen bara publiceras vartannat år, men då måste dessa också mätas.

På uppmaning av Hans Rosling, 2009 har Sverige som första land förmåga att lämna kvartalsrapporter om klimatet, följt av Sydkorea som velat lära sig metoden.
 
Behövlig information kommer kanske att finnas bl.a. från Earth League.

Earth League

Earth League är en sammanslutning som bildades år 2007 av 17 internationella forskare där ordförande var professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Center. Inför Parismötet lyckades de formulera punkter med bland annat målet högst 1,5 graders temperaturstegring. Det gäller uthållighetsmål för ''planetskötare'' och "klimatmedborgare" med tillväxt och ekonomisk framgång inom planetens gränser och med hänsyn tagen till klimatet. Man önskar:

•  att börsnoteringar kompletteras med sidor om miljönyheter. Likaväl som det krävs militär övervakning krävs bevakning av världsrummet

•  att "Earth situation rooms" skapas både virtuellt och fysiskt där människor kan följa vad som händer på jorden

•  att information från satelliter skickar uppgifter från världens alla hörn om vad som pågår i nuet. Information som kan kopplas samman med viktiga laboratorier och myndigheter så att människor aktivt kan ta del av relevanta fakta

•  att regelbundna rapporter ges om vad företagen använder av kol, kväve, fosfor och vatten samt uppgifter om tjänster som ekosystemen tillhandahåller gratis

•  att fler riskanalyser görs och slutligen

•  att nya läroplaner utformas för skolor och universitet - inte minst för ekonomer.

Filosofiska tankar av professorerna Folke Tersman och Brülde & Ottosson, anser jag stöder projektet med Världsläktaren. Vi har tre styrmedel:  -1 styrning uppifrån - 2 upplysning och individuellt ansvar -3 konkreta utmaningar, samarbete och idéer. Utförligare beskrivning ges under avsnitt V.                      

Kunskap måste få råda när vi nu de senaste 200 åren snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år. Det är en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas. Vi måste tänka om när det gäller konsumtion av fossil energi.

II

Vilka släpper ut mest koldioxid?

  Per landGapminder visar nedanstående diagram för länders koldioxidutsläpp.

 

Kina som land har störst fotavtryck då där finns många fötter, men USA har störst utsläpp per fot.

         

  Per person

Hur mycket energi som en person i genomsnitt använder per år visas av följande siffror från Energimyndigheten 2015                

·       Nordamerika    48 674 kWh

Europa            28 439 kWh

Mellanöstern    22 727 kWh 

Kina                12 033 kWh

Latinamerika    11 041 kWh 

Afrika                5 720 kWh 

·        Indien                4 158 kWh.  

Från fattiga och rika

Ännu intressantare är att se hur användningen av energi med åtföljande växthusgaser skiljer mellan rika och fattiga.

Bild från Factfulness, 2018 s. 255. Orginalet i f'ärg. Bättre bild kommer.     

Thomas, Picketty  anger i Carbon and inequality: from Kyoto to Paris, 2015 att:

- 50 procent av världens människor stod för endast 13 procent av växthusgaserna 2015 medan

- 10 procent stod för 45 procent av utsläppen år 2013, med i snitt 27,0 ton per capita och detta gällde för sammanlagt 628,4 miljoner människor.

Nordamerika       210,8 miljoner    med 32 ton/capita
EU 141,4   23
Kina   58,5   30
Ryssland /C. Asien   43,8   26
Andra rika   50,9   21
Mellanöst. /N.A.   31,2   29
Latinamerika   36,2   23
Indien   12,5   18
Övriga Asien   33,8   24
S.S. Afrika     9,3   27 

- 1 procent, de rikaste visar ännu större skillnader

 Nordamerika   32,0 miljoner  med  86 ton/capita
 EU        4,8        107
 Kina   13,6          63
 Mellanöstern     4.5          81
 Latinamerika     3,3          66
                                             

Det verkar rimligt att de rikare människorna uppmärksammas för sina utsläpp, vare sig dessa kommer från deras eget eller något annat land. 
 
III

Parisavtalet 2015

Ett gemensamt avtal för klimatet kom dock 2015 med Parisavtalet.

Några rättsligt bindande åtaganden har man inte kunnat fastställa, men man har i alla fall formulerat ett mål och beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker. För att visa detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

Vid FN:s avtal i Paris enades man om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst stopp vid 1,5 grader samt att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050.

Dessförinnan hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar.

Avtalet trädde i kraft då det hade ratificerats av de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 9,8 procent.

Den 8 november 2017 hade 103 av 193 nationer ratificerat avtalet.

Utvecklade länder enades även om att årligen avsätta 100 miljarder dollar från år 2020 till 2025, för att hjälpa behövande länder med bättre energi. Summan kan jämföras med att världens militära kostnader dagligen uppgår till 30 miljarder.      

                                                                                                           

Alarmerade av den fortsatta temperaturhöjningen har ett hundratal forskare redan skrivit ett utkast på 1000 sidor, inför ett nytt klimatmöte i oktober 2018.

Om någon vill frångå avtalet tar proceduren enligt paragraf 28 cirka tre år.

Målen som några stater satt upp för minskade utsläpp visas i kvadraterna nedan.