5 Strategier för omställning

Över nationsgränserna

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

Inledning

I

Parisavtalet 2015

    Varför brukar inte avtal slå igenom

Eart League

II

Använd världsläktaren!

III

Hur minska utsläppen?

Råd från olika Forum

Använda, fånga upp och gömma koldioxid

Betala för utsläpp av koldioxid

     Utsläppsrätter

     Skatter

IV

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter,

V

FN:s arbete för klimatet

     Toppmöten

     Tidigare arbete

EU:s arbete för energifrågor

Future Earth

Några svenska insatser:

      Global Utmaning - Kristina Persson

      Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

      Global Challenges Foundation - László Szumbatfalvy

      Klas Eklund - Kostnadsberäkningar

VI

Kärnkraft med ny teknik

Litteratur                                

Inledning

Fortfarande saknas en överordnad organisation med globala lagar, domstolar och ordningsmakt för frågor som rör själva planeten.

I denna riskabla värld som vi själva skapat krävs en överordnade makt och några nackdelar med en överstatlig rättsordning är svåra att se.

Staternas suveränitet är ofta ett direkt hinder för nödvändiga beslut och åtgärder som rör oss alla som klimatfrågor och miljö. Förhandlingar blir segdragna, beslut vaga och verkställighet har svårt att komma till skott. Överenskommelser och löften blir svikna utan påföljd.

Internationell rätt skulle göra att umgänget mellan stater blev mer civiliserat, på samma sätt som lagarna inom ett land civiliserar medborgarna.

-  Vi har dock Inter-Parlamentary Union, IPU som är världens äldsta internationella politiska organisation från 1889. Den är rådgivande till FN och dess olika organ och ett forum där lagstiftare från hela världen kan mötas för att anpassa gamla lagar och stifta nya. Att kontrollera efterlevnaden är dock en annan sak.

Vi har den Internationella brottmålsdomstolen, ICC som omfattar ett 60-tal medlemsländer, dock inte Kina, Ryssland och USA.
 
Organisation Global Challenges Foundation grundad av riskanalytikern László Szombatfalvy har utlyst en tävlan 2017, för att få fram förslag till en ny styrning av världen, A New Scape och den har fått 2700 förslag. Tävlingen avgörs under 2018.

•  vi låter koldioxidhalten öka fast den måste minska och

•  vi spelar hasard med kommande generations livsvillkor.

- Vi har FN, där även Kina ingår, men FN har ingen juridisk makt och dess områden gäller mest omsorgen om människor, mindre om planeten.

Inom FN:n har en parlamentarisk församling, UNPA, fått ett brett stöd av parlamentariker världen över med målet att få fram en global massrörelse skriver professor Torbjörn Tännsjö i boken Global Democracy. The Case fpr a world government, 2008/2014.

Vidare behövs en massiv folklig mobilisering och klar insikt om vilka som släpper ut mest koldioxid; det är vilseledande att bara säga att "mänskligheten" gör det.

- Vi har EU som har infört koldioxidskatter, men där tas inte upp hur en nödvändig omställning skall gå till.

Vi tillhör den generation som vet ur vi kan förhindra detta och här försöker jag visa några olika vägar som man anvisar samt ett eget förslag där Världsläktaren kunde användas.

Numera måste vi kunna legitimera våra handlingar inte bara inför våra närmaste, vår nation utan även inför världen.

Mahatma Gandhi yttrade att skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem.

Vi måste till varje pris försöka hindra att koldioxidhalten i atmosfär och hav stiger, men tiden är knapp och ju förr vi agerar ju mindre dyrt blir det.

- I en diktatur går det fort att fatta både bra och dåliga beslut.

Enpartistater kan lätt bestämma över vad som skall göras och vilka fakta som får spridas och som Ola Wong skriver:

"Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om politik, samhälle och militär för en femtedel av mänskligheten, är den mäktigaste organisationen i världen, men okunskapen om detta är närmast total i omvärlden..."

         - I en demokrati tar det lång tid att fatta både bra och dåliga beslut.

När det gäller klimatförändringarna som skulle bli så ödesdigra har vi inte tid att fatta demokratiska beslut anser Jørgen Randers, norsk professor i klimatstrategi.

Klimatförändringen är oberoende av kapitalism och socialism och låter sig inte passa in någon politisk vänster-högerskala framhåller Staffan Laestadius som skrivit böckerna Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013 samt Klimatet och omställningen, 2018.

Han beskriver hur Sverige behöver ta klimatfrågan på allvar och hur vi också kunde bli ett föregångsland för att visa hur man kan avveckla fossil energi som har ökat med 3 % varje år och måste nu minskas med cirka 7 % varje år.

Målet är centralt och inte utopiskt. Det överensstämmer ganska bra med med vår klimatlag som kom 2017. Produktionssätten för den ständiga materiella tillväxt vi vant oss vid kan inte bara fortsätta. Det behövs nya regler, då vi står inför nya utmaningar om hur samhälle och ekonomi måste omorganiseras.

"I praktiken gäller det att inom ramen för vårt politiska system driva och locka fram en strukturomvandling som till form, storlek och hastighet vida överskrider allt vad vi har erfarenhet av. Ingenstans i samhället ser vi ännu tecken på en så snabb fossilavvänjning." /Laestadius, s 311.

Framsteg är möjliga om vi ser våra inlåsningar, tänker om och börjar om.

Kapitlet kommer att ta upp några vägar som prövats, några som behöver stärkas och mitt eget förslag.

I

Parisavtalet 2015

 
Här börjar jag med FN:s klimatavtal 2015, men för FN:s övriga klimatarbete hänvisas till avsnitt V nedan.

Vid FN:s avtal i Paris enades man om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst stopp vid 1,5 grader samt att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050.

Dessförinnan hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar.

Avtalet trädde i kraft då det hade ratificerats av de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 9,8 procent.

Den 8 november 2017 hade 103 av 193 nationer ratificerat avtalet.

Utvecklade länder enades även om att årligen avsätta 100 miljarder dollar från år 2020 till 2025, för att hjälpa behövande länder med bättre energi. Summan kan jämföras med att världens militära kostnader dagligen uppgår till 30 miljarder.      

                                                                                                           

Alarmerade av den fortsatta temperaturhöjningen har ett hundratal forskare redan skrivit ett utkast på 1000 sidor, inför ett nytt klimatmöte i oktober 2018.

Om någon vill frångå avtalet tar proceduren enligt paragraf 28 cirka tre år.

Man har dock inte kunnat fastställa några rättsligt bindande åtaganden, men man har i alla fall formulerat ett mål och beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker. För att visa detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

Målen man satt upp för minskade utsläpp visas i kvadraterna nedan .      

                         

Som alla vet har president Trump redan sagt upp löftet. Om USA med sin Clean Power Plan hade fullföljt det, hade de ändå bara kunnat uppfylla en tredjedel av löftet. Även om alla länder skulle hålla sina löften fram till 2030 skulle detta långt ifrån ha kunna hindra att vi når 2 graders höjning till 2100.

Varför brukar inte avtal slå igenom?

Professorn vid Stanford University, David G. Victor undersökte hur och när överenskommelser verkligen fungerar. Han nämner att modellen för FN är följande när världens nationer samlas:

•   forskare ger rekommendationer

•   intresseorganisationer mobiliserar

•   diplomater förhandlar

•   en världsomfattande överenskommelse tar form

•   resultatet blir att vagt formulerade symboliska mål formuleras som av politiska skäl inte går att omsätta i konkreta nationella handlingar. Man enas om principiella avsikter, men inte om hur de skall förverkligas.

Makt, intressen och möjligheter visade sig vara de tre hörnpelare som man tycks behöva ta hänsyn till för att ingångna avtal skall uppfyllas blev Viktors slutsats. Hos några få ledande nationer finns makten och deras intressen avgör vad de är beredda att gå med på och möjligheterna beror på vad de i verkligheten kan åstadkomma.

Enligt Viktor skulle vi alltså för klimatet särskilt uppmärksamma USA och Kina. Därtill kommer Tyskland, Ryssland, Indien och Japan. Ledarna för dessa länder skulle alltså ha störst ansvar för hur de med sin makt, sina intressen och möjligheter kan göra störst insats för världen och själva gå till historien som framsynta statsmän.

Frankrike tar nu tag i klimatproblemen och bjuder in amerikanska forskare och ger stipendier under fältropet "Gör vår planet stor igen".

Kinas senaste femårsplan innebär att kolkonsumtionen skall minska från 64 % 2015 till 58 %, 2020.

Klimatforskaren J. Hansen är misstrogen mot begrepp som mål och bindande mål som mest blir lurendrejeri. Hellre ett moratorium och tydliga frågor om länderna tänker fortsätta att använda kol på det vanliga sättet och kanske t.o.m. tänker öppna ännu en kolgruva.

Det finns nämligen en risk att länder som själva får sätta sina nivåer kan prioritera antingen uppblåsta siffror eller att de vill dra av för den koldioxid som tas upp av skogen.

Redan 2016 var ordföranden för European Environmental Bureau, Mikael Karlsson missnöjd med EU:s kommission, vilken han ansåg vara alltför avvaktande, när det gäller att följa upp Paisavtalen. Länder måste införa lagar och mål för klimatet vilka skall genomsyra alla områden.

Storbritannien, Danmark och Sverige, har nu tillsatt sådana politiskt oberoende råd för att formulera lagar och i Sverige har det blivit en klimatlag 2017, men den är inte tillräckligt kraftfull.

Allt tyder nu på att vi inte ens klarar 1,5 gradersmålet. Med 3 graders höjning väntar katastrof för många människor i världen.

-------------Från rika länder kan vi få uppgifter om BNP varje kvartal, medan koldioxidutsläppen  bara publiceras vartannat år, men då måste dessa åtminstone mätas.

På uppmaning av Hans Rosling 2009 har Sverige som första land förmåga att lämna kvartalsrapporter om klimatet, följt av Sydkorea som velat lära sig metoden.

 

Earth League

Picture

Earth League är en sammanslutning som bildades år 2007 av 17 internationella forskare där ordförande var professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Center. Inför Parismötet lyckades de formulera  punkter med bland annat målet högst 1,5 graders temperaturstegring. Det gäller uthållighetsmål för ''planetskötare'' och "klimatmedborgare" med tillväxt och ekonomisk framgång inom planetens gränser och med hänsyn tagen till klimatet. Man önskar:

•  att "Earth situation rooms" skapas både virtuellt och fysiskt där människor kan följa vad som händer på jorden

•  att information från satelliter skickar uppgifter från världens alla hörn om vad som pågår i nuet. Information som kan kopplas samman med viktiga laboratorier och myndigheter så att människor aktivt kan ta del av relevanta fakta

• att börsnoteringar kompletteras med sidor om miljönyheter. Likaväl som det krävs militär övervakning krävs bevakning av världsrummet

•  att regelbundna rapporter ges om vad företagen använder av kol, kväve, fosfor och vatten samt uppgifter om tjänster som ekosystemen tillhandahålles gratis

•  att fler riskanalyser görs och slutligen

•  att nya läroplaner utformas för skolor och universitet - inte minst för ekonomer.

Johan Rockström och Anders Wijkman skriver i boken Den stora förnekelsen, 2011:

”Som vi ser det är ett globalt avtal den enda möjligheten att ge fattiga människor ett bättre liv och samtidigt stabilisera klimatet samt skydda och regenerera viktiga ekosystem.”

 Prognoser visas av nedanstående bild.

/ Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s. 174.

Kina som land har störst fotavtryck då där finns många fötter, men USA har störst utsläpp per fot.