5 Strategier för omställning

Över nationsgränserna

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

Inledning

I

Parisavtalet 2015

    Varför brukar inte avtal slå igenom

Använd världsläktaren!

II

Ny teknik för kärnkraft

Vätgas 

      Familjen med hemgjord energi

III

Hur minska utsläppen?

Reningsteknik

Fånga upp koldioxid

Gömma koldioxid

Betala för utsläpp av koldioxid

     Skatter

     Utsläppsrätter

Eart League

IV

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter, F. Tersman, B. Brülde

Råd från olika Forum

V

En energi-revolution pågår

      Subventioner, investeringar

Energi från solen

Energi från vind och vatten

Koldioxid som energikälla

       Ett konstgjort löv

       Metanol i stället för olja

Energi med ytterligare metoder

       Förmåga att lagra energi    

Paradox,  Science fiction 

VI

Arbete av organisationer

FN:s arbete för klimatet

       Toppmöten

        Future Earth

        Historik

EU:s arbete för energifrågor

Några svenska insatser:

      Global Utmaning - Kristina Persson

      Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

      Global Challenges Foundation - László Szombatfalvy

FN:s nya Hållbarhetsmål

Litteratur                                   

Inledning

Mahatma Gandhi yttrade att skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem.

Vi tillhör de första generationerna som med största sannolikhet håller på att ändra klimatet till det sämre och som också vet hur vi kan förhindra det. Nedan skildras hur vi faktiskt skulle kunna klara klimatförändringarna.

"Stenåldern tog inte slut därför att det var brist på stenar" - och fossilåldern behöver inte ta slut därför att det är brist på fossil energi, utan på att vi finner något bättre.

Allt fler lutar nu åt att vi måste ta det säkra för det osäkra och till varje pris försöka hindra att temperaturen på jorden stiger och dessutom med ohälsosamma luftföroreningar. Ju förr vi agerar ju billigare blir det.

- I en diktatur går det fort att fatta både bra och dåliga beslut.

Enpartistater kan lätt bestämma över vilka fakta som får spridas och inte och som Ola Wong skriver:

"Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om politik, samhälle och militär för en femtedel av mänskligheten, är den mäktigaste organisationen i världen, men okunskapen om detta är närmast total i omvärlden..."

- I en demokrati tar det lång tid att fatta både bra och dåliga beslut.

Eftersom klimatförändringarna skulle bli så ödesdigra tar det alltför lång tid att fatta demokratiska beslut i denna fråga, anser Jørgen Randers, norsk professor i klimatstrategi. Dock finns FN som ett samarbetsorgan, där även Kina ingår.

Kunskap måste få råda när vi nu snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år, då havsnivåerna hade stabiliserats efter senaste istiden. Det är numera en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas.

I

Parisavtalet 2015

 
Här tar jag upp FN:s klimatavtal 2015, men för FN:s övriga klimatarbete hänvisas till avsnitt VI.

Vid FN:s möte i Paris enades man om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst stopp vid 1,5 grader och att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050.

Dessförinnan hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar.

Avtalet har trätt i kraft då det ratificeras av de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 10 procent.

Den 8 november 2017 hade 103 av 193 nationer ratificerat Parisavtalet.

Utvecklade länder enades även om att årligen avsätta 100 miljarder dollar från år 2020, för att hjälpa behövande länder med bättre energi och att fortsätta därmed till 2025. Summan kan jämföras med att världens militära kostnader dagligen uppgår till 30 miljarder.      

                                                                                                           

Alarmerade av den fortsatta temperaturhöjningen har ett hundratal forskare redan skrivit ett utkast på 1000 sidor, inför ett nytt klimatmöte i oktober 2018.

Om någon vill frångå avtalet tar proceduren enligt paragraf 28 cirka tre år.

Man har dock inte kunnat fastställa några rättsligt bindande åtaganden, men man har i alla fall beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker och för att visa detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

                  

Som alla vet har president Trump redan sagt upp löftet i Paris. Om USA med sin Clean Power Plan hade fullföljt det, hade USA ändå bara uppfyllt en tredjedel av löftet. Även om alla länder skulle hålla sina löften fram till 2030 skulle de långt ifrån kunna hindra att vi når 2 graders höjning till 2100.

Frankrike tar nu tag i klimatproblemen och bjuder in amerikanska forskare och ger stipendier under fältropet "Gör vår planet stor igen".

Kinas senaste femårsplan innebär att kolkonsumtionen skall minska från 64 % 2015 till 58 % 2020.

Klimatforskaren J. Hansen är misstrogen mot begrepp som mål och bindande mål som mest blir lurendrejeri. Hellre ett moratorium och tydliga frågor om länderna tänker fortsätta att använda kol på det vanliga sättet och kanske t.o.m. tänker öppna ännu en kolgruva.

Det finns nämligen en risk att länder som själva får sätta sina nivåer kan prioritera antingen uppblåsta siffror eller endast vill dra av för den koldioxid som tas upp av skogen.

Löften och behov

Bild från Naturvårdsverket, En varmare värld, s. 174.

Varför brukar inte avtal slå igenom?

Professorn vid Stanford University, David G. Victor undersökte hur och när överenskommelser verkligen fungerar. Han nämner att modellen för FN är följande när världens nationer samlas:

•   forskare ger rekommendationer

•   intresseorganisationer mobiliserar

•   diplomater förhandlar

•   en världsomfattande överenskommelse tar form

•   resultatet blir att vagt formulerade symboliska mål formuleras som av politiska skäl inte går att omsätta i konkreta nationella handlingar. Man enas om principiella avsikter, men inte om hur de skall förverkligas.

Makt, intressen och möjligheter visade sig vara de tre hörnpelare som man tycks behöva ta hänsyn till för att ingångna avtal skall uppfyllas blev Viktors slutsats. Hos några få ledande nationer finns makten och deras intressen avgör vad de är beredda att gå med på och möjligheterna beror på vad de i verkligheten kan åstadkomma.

Enligt Viktor skulle vi alltså för klimatet särskilt uppmärksamma USA och Kina. Därtill kommer Tyskland, Ryssland, Indien och Japan. Ledarna för dessa länder har störst ansvar för hur de med sin makt, sina intressen och möjligheter kan göra störst insats för världen och själva gå till historien som framsynta statsmän.

Använd Världsläktaren! 

Varför inte ladda energi- och klimatfrågor med prestige genom utmaningar och genom att visa upp resultat.

Varför måste energi och miljöfrågor bli så segdragna, tråkiga och ogripbara? Många problem går inte ens att uppleva såsom medelvärdet för en global temperatur.

Lär av sporten - skapa utmaningar!

Inom sporten har man skapat uppvisningar som ger både spänning och underhållning och de Olympiska spelen ses av mer än halva mänskligheten, där 212 stater deltog härom året.

De Olympiska spelen omfattar 26 olika sporter med 302 underavdelningar ”grenar ” och för alla gäller bestämda internationella regler. Att dessa regler också följs upp lyckas vi kontrollera ganska bra.

Här vädjas till ''sportsmanship''- en gemensam elementär rättsuppfattning som tycks vara så självklar att den är universell och oberoende av religion och ideologi. Det finns enighet om att man inte skall ljuga, fuska, vara illojal, fega och bryta löften. Internationell prestige och motsatsen skam har visat sig vara verkningsfulla medel. Även moral har kraft.

Varför inte skapa en ny sorts ''grenar'' för klimat- och energi? Somliga "grenar" kunde t.ex. vara särskilt lämpliga för höginkomstländer andra för fattiga länder.

Resultat kan visas upp samtidigt som de ger överblick och insikt på ett nytt sätt?

Här kan ibland tävlan vara bra men framför allt skulle det gälla uppvisning, redovisning och eventuellt belöningar. Människor vill känna sig delaktiga och att klara av svårigheter skänker tillfredsställelse.

Somliga ogillar tävlingar inom sport och musik som ytliga sätt att pumpa upp nationalism. Klimatet är dock inte något ytligt och vi är redan indelade i stater.

Enligt Parisavtalet skall alla länder hädanefter se över sina nationella målsättningar. och vad de kommer fram till. Detta borde komma till allmän kännedom, t.ex. med hjälp av Världsläktaren.

Även om klimatet påverkas av många faktorer kan man börja med det som alla kan förstå som vår användning av kol. Vi kan också börja med de sex viktigaste länderna USA, Kina, Tyskland, Ryssland, Indien och Brasilien.

…………

En film för information kan produceras i Sverige.

-  Vad modern animationsteknik kan åstadkomma visas av t.ex TIME SCANNERS, a British scientific series, part 4 from 2013 Collosseum.we

-  I Stockholm finns  en inomhusarena - Hovet - med plats för 8000 människor om man vill filma levande människor. Den rymmer världens befolkning om man låter varje plats representera en miljon människor.

-  De som gjort serien Sanningen om vår atmosfär för TV:s Kunskapskanal kan säkert anlitas. Den gavs i aug. 2017.

 Filmen med en tredimensionell Världsläktare skulle kunna visa:

-  världens befolkningar i olika stater samt med en världskarta på spelplanen

-  de sex befolkningar som släpper ut mest koldioxid markeras på läktaren och på kartan USA, Kina,  Tyskland, Ryssland, Indien och Japan.

-  utsläpp per capita visas som ovan men för många fler länder

-  var nya kolgruvor öppnas och var de stängs

-  av vad man producerar el. Exempel på tabell gavs i föregående kap. under avsnitt IV

-  några följder av klimatförändringarna, t.ex. för Arktis

-  hur många människor som blir sjuka av kol och luftföroreningar

-  var man hugger ner regnskogar markeras på kartan, medan de människor som berörs - säljare, köpare och nyttjare - tänds upp på läktaren

-  personer som gjort insatser kan filmas i förväg och visas upp och eventuellt belönas på planen.

Även statsledare behöver stimulans, liksom företagsledare och innovatörer. Hur dessa agerar kan både visas, prisas och belönas och inte minst vanliga människors insatser behöver uppmärksammas.

-  vilka länder som inför lagar och mål för klimatet för att de skall genomsyra alla områden

Storbritannien, Danmark och Sverige från 2017 har nu tillsatt sådana politiskt oberoende råd för lagar - dock ännu inte juridiskt bindande.

Redan 2016 var ordföranden för European Environmental Bureau, Mikael Karlsson missnöjd med EU:s kommission, vilken han anser vara alltför avvaktande, när det gäller att följa upp avtalen i Paris.

Världsbanken låter ekonomer beräkna och sen informera olika länder om hur de kan bli "klimatsmarta". Exempel på tips som ges kan visas:

- Kina kunde byta ut 70 miljoner ved- och kolugnar mot miljövänliga spisar och rädda livet på en miljon människor.

- Indien kunde spara 27 000 dödsolyckor med 1000 km bussfiler och skapa 128 000 jobb.

...........

Filmen får sedan godkännas av FN som distribuerar den till alla länder för information om vilken uppvisning som väntar landet om något år.

Kostnaderna för själva genomförandet som endast kommer att försiggå i media blir försumbara, jämförda med de verkliga Olympiska spelen.

Denna typ av uppvisning kan sedan återkomma med några års mellanrum, eventuellt på "Earth day".

Visningarna kan sedan bli en förebild också för hur stater inom sig kan stimulera människor att genomföra olika initiativ för klimatet.

Goda förutsättningar:

Projektet kan väntas få stöd från flera håll.

-    En ung generation som är uppkopplad på nätet och till antalet redan nu större än både befolkningarna i Kina och Indien.

-  Borgmästare som är en garvad grupp, kända för ledarskap och ofta valda av folket. De låter tala om sig för goda initiativ och de utbyter erfarenheter inom sin internationella organisation och är en bra påtryckargrupp.

Av världens städer har 2225 stycken inom 150 regioner redan gått samman i en femårsplan. De åtar sig att vara ledande inom klimatarbetet, men hur många vet det? Detta behöver visas. De representerar 17 procent av världens befolkning och städerna i världen stod en tid för 49 procent av växthusgaserna.

  -  Informerade ´pressure groups´som har ökat i antal i de flesta stater.   Det har blivit enorma uppslutningar med stora demonstrationer inför FN:s klimatkongresser, från alla kulturer och alla religioner, från påven, företagsledare, forskare, tidigare föregångsmän och kändisar.

Det jäser av frivilliga organisationer och bara i Sverige har vi Klimataktion och Omställning Sverige med 5000 lokalavdelningar, tankesmedjan Global utmaning  samt nyligen bildade Global Challenges Foundation.

Sju partier i Sverige har enats om att vår nettopåverkan på klimatet skall vara 0 till år 2045

 -     Filosofiska tankar av professorerna Folke Tersman och Brülde & Ottosson, anser jag stöder projektet med Världsläktaren. Vi har tre styrmedel:  - styrning uppifrån - upplysning och individuellt ansvar samt - konkreta utmaningar, samarbete och idéer, se vidare under  avsnitt IV.

Närmast kommer jag nu att ta upp ny teknik för kärnkraft och i avsnitt V den pågående energirevolutionen  med förnyelsebar energi.

III                                                    

• Ny teknik för kärnkraft

Kärnkraft

Tack vare kärnkraften har vi de senaste 50 åren undvikit att släppa ut 60 miljarder ton koldioxid i världen.

Varför använda 50-talsteknik när forskarna har arbetat fram bättre?

Som källor har jag bland annat använt Den gröna bubblan, 2014 skriven av dansken Per Wimmer som själv liksom Bill Gates är en framgångsrik investerare och har lagt pengar i kärnkraftsprojekt. Vidare James Hansen, Storms of my grandchildren, 2009, samt hans artikel i Illustrerad Vetenskap, 2016.

Allt eftersom nya kärnkraftverk byggs förbättras tekniken och puffar på en 4:de generation.

En 4:de  generation reaktorer

Här används sådant kärnavfall som kommit från både tidigare kärnkraftverk och kärnvapentillverkning, ett avfall som kräver säker förvaring. Detta kan nu användas till 99 procent och den resterande procenten kommer endast att behöva förvaras i några hundra år. 

Från kärnvapen förvaras nu 600 000 ton uran i USA som kan användas och räknar man in resterna från tidigare kärnkraftverk skulle uranet räcka i tusen år. Ingen ny brytning av uran skulle behövas. Med avfallet från kärnvapen och nuvarande kraftverk skulle vi ha bränsle för resten av mänsklighetens behov. Numera kan uran dessutom tas från haven och skulle då räcka flera miljarder år.

Projekt med torium i stället för uran pågår i Frankrike, Kina och Indien där man har gott om torium, men ont om eget uran. Grundämnet torium upptäcktes av Jöns Jacob Berzelius som uppkallade det efter asaguden Tor och nu har Thor Energy i Norge startat ett testprogram och eventuellt pågår ett sådant även i Japan. Endast 5000 ton torium skulle räcka för att förse världen med el under ett år och man har funnit hela 2,6 miljoner ton.

Med den 4:e generationen skulle Sverige kunna använda sitt kärnavfall eller också använda torium och varje år kunna ersätta 3 800 ton uran med 15,3 ton torium.

Fördelarna med en 4:e generationen som är under utveckling skulle vara stora:

•  Tidigare kärnavfall kan förbrännas till 99 % och resten behöver bara slutförvaras ett par
    hundra år.

•  Tidigare kärnbränsleavfall kan användas och förrådet är näst intill outtömligt.

•  Torium kan användas tills det nästan är helt uttömt och blir därför effektivare än uran.

•  Kärnreaktorerna behöver inte arbeta under högt tryck.

    (De nuvarande är som tryckkokare som måste kylas med vatten, fungerar det inte blir  
    det explosion. Ibland har man saknat kallt vatten.)          

•  Om systemet i de nya reaktorerna inte fungerar som de skall, stannar reaktorn helt enkelt av.

•  Mindre säkerhetsanordningar krävs och de blir därför mindre dyrbara.

        •  Slutligen kan torium inte användas för militär teknik.

Man skulle också kunna satsa på mindre reaktorer som redan finns för ubåtar. Traditionella kärnkraftverk kan ha kapacitet för 1000 megawatt, men för små städer och industrier räcker det ofta med 10 - 300 megawatt vilket skulle göra det lättare att locka investerare. Det federala energidepartementet i USA har nu satsat 452 miljoner dollar för att ta fram små kärnkraftverk.

Trots allt är det dyrbart att bygga kärnkraftverk och all ny teknik är dyrbar i början, men ju mer som produceras ju billigare brukar det bli. Detta har vi själva kunnat märka när det gäller priset på datorer. Här kommer också förväntningar på vad den nya AI tekniken kan bidra med.

Den fossila energin är egentligen inte heller så billig, då den inte betalar sina indirekta kostnader för hälsa luft- och vattenföroreningar.

Av världens totala energiförsörjning står redan nu kärnkraften för 5 - 6 % och med den gamla tekniken väntas den bli nästan dubbelt så stor 2030 jämförd med 2010 enligt World Nuclear Association.

Det har dock varit fortsatt tyst i media om den nya kärnkraftstekniken.

Detta inte utan orsak. Redan 1994 hade den berömde forskaren och fysikern Enrico Fermif byggt den första nya 4:de generationen reaktor, med stöd från Nixon, som var positiv. Under Clinton och Al Gore fick forskarna en dödsstöt, med order att montera ner reaktorn och inte heller publicera sin forskning. Al Gore har sedan ändrat uppfattning.

Demokraterna och "de gröna" har varit och är på många håll motståndare till allt vad kärnkraft heter. Så här skriver Rolf Lindahl för Greenpeace:

"Klimatet kräver handling nu. Förnybar el fungerar nu. Det gör effektivare elanvändning också. Fjärde generationen (kärnkraftverk) fungerar kanske om 20 år. Då måste vi ha löst klimatproblemet vad gäller elproduktion. Vi på Greenpeace tror inte på tomten, storken och baskraft."

Flera olika företag arbetar nu med en fjärde generation kraftverk.

Professorn i reaktorfysik på KTH, Janne Wallenius, som är vd och medgrundare för bolaget LeadCold Reactors meddelar att strategin är att först visa att kärnreaktorn fungerar i Arktis. Sedan ska tekniken vidareutvecklas för mer normala elmarknader, dock har man besvär med finansieringen. /Tidningen Ny teknik, 2015.
Svenska Leadcold fick 2017 150 miljoner i finansiering från Indien.

Redan nu är kärnkraften mätt i antal dödsoffer per gigawatt och år

säkrast, oljan farligast och därefter kommer kol, enligt forskning inom EU-kommissionen

det renaste sättet att producera el, näst efter vatten och vindkraft, enligt en utvärdering av FN:s klimatpanel 2011.

Med förnyelsebar energi och kärnkraft skulle vi klara klimatförändringarna. /J.Hansen 2015.

Med 61 nya kärnkraftverk per år skulle de nuvarande kunna ersättas fram till 2050. Med hänsyn till världens ökade behov av el behövs ytterligare 54 reaktorer per år, alltså en total summa på 115. Att detta vore möjligt visas av Frankrike och Sverige som byggde upp sin kärnkraft på 20-30 år.

Tillsammans med utbyggd förnyelsebar energi och kärnkraft kommer klimatfrågan då att vara löst och den globala elförsörjningen skulle klaras utan kol.

Men varför nämner Hansen inte gas och olja? Han bedömer det som orealistiskt att arabstaterna skulle gå med på inskränkningar.

I Sverige skulle det behövas 25 000 vindkraftverk för att få lika mycket el som kärnkraft och vatten ger idag enligt Laestadius s.192.

Grovt räknat skulle det krävas 25 kvadratkilometer av solceller, motsvarande 1 miljon villatak för att utvinna samma energi som en enda kärnreaktor. /Stellan Tengroth.

...........

- James Lovelock, den gamle miljökämpen med hypotesen om Gaja hävdade redan 2004 att kärnkraften är det enda logiska alternativet till kol och olja. Riskerna kan inte jämföras med konsekvenserna av global uppvärmning.

- Mark Lynas, den kände miljöaktivisten visar i sin bok Guds utvalda art, 2011 hur även han börjat bli positiv till kärnkraft.

- James Smith, är en tredje förespråkare som verkar för en koldioxidsnål ekonomi. Han var tidigare ordförande för brittiska Shell och även för Carbon Trust. Han som många andra visar att vi behöver en blandning av olika energitekniker, där de tre bästa metoderna skulle vara vindkraften som dock är osäker, geologisk lagring av koldioxid som är dyr samt kärnkraft som är säker och billig.

För närvarande pågår en ganska kraftig nybyggnation i flera länder. I skrivande stund är 62 nya reaktorer under uppförande. I Kina byggs 26, i Ryssland 10 och i Indien 7 och även i Finland och Frankrike byggs nytt. 

- Finland har börjat bygga världens största kärnkraftverk vid Bottenviken, Olkiluoto för 1 600 megawatt i samarbete med Frankrikes EDF, Electricite de France. En del opposition har kommit både i Finland och från Sverige.

Det har tagit längre tid och blivit dyrare än beräknat, varför man tar in finansiering från Rysslands Rosatom. Efter många förseningar kommer kanske anläggningens fjärde rektor att tas i bruk 2018.

- Storbritannien har sagt ja till nya Hinkley Point med franskbyggda reaktorer med ännu större kapacitet för 200 miljarder kronor, även här finansierat av energifirman EDF samt av Kina.

Nuvarande kärnkraft                                                                                    

Världens kärnkraftverk

Det fanns 438 kärnkraftverk i 30 länder år 2005.

Bilden nedan från Vattenfall visar andelen kärnkraft i olika europeiska länder 2016.