6 Läskunnighet  Internet    

Läskunnigheten i världen


Rubriker:

I

Läskunnighet     

Sätt att kommunicera

Läsning

II

Internet

- Positiva sidor 

      Snabb kunskapsförmedlare

      Internet - ett nytt socialt medium

      Textrobotar

- Tveksamma sidor      

      Vad sker med hjärnan?

      Öppenhet eller isolering

- Negativa sidor

      Kidnappad läskunnighet

      Anonyma frizoner

      Spioner - hackare

III

Analfabeter

Naturfolk och läskunnighet

FN:s millenniemål

Fler skolbarn i världen

     Asien och Stilla havsområdet

IV

Latinskolan

Högre skolning

     Universitet och målsättningar

     Effektivitet? 

Litteratur

..................

I

Läskunnighet 

"Med bokstäverna som drivmedel reser jag
visumsfritt i yttre och inre världar,
ned i historiens djup eller in i framtiden."
/Per Wästberg

År 1900 uppskattades läskunnigheten till 5 procent enligt World Game Institute i USA. Detta trots att papper och boktryckarkonsten uppfunnits av kineserna redan för två tusen år sedan. I västvärlden var det Gutenberg som satte fart på boktryckarkonsten på 1400-talet och då fanns det papper som ersatte dyrbar papyrus och pergament. Dessutom infördes ett alfabet med 26 bokstäver.

Människor har alltså i stort sett varit analfabeter ända in på 1900-talet och trots detta utfört storverk. Idag kräver vi i Sverige att ungdomar skall ha gymnasieutbildning för att gå ut i arbetslivet.

Språk och möjligheten att läsa och skriva går som en knivskarp gräns mellan människor och andra levande varelser.

Läskunniga (2011)Läskunnigheten 2011 hade vuxit till 83,7 procent enligt siffror från Unesco som ger en god presentation på nätet under Literacy.

Redan efter hundra år var läskunnigheten uppe i 74 procent enligt FN-statistik. Det är en enorm ökning om man betänker att de 5 procent läskunniga baserades på 1,5 miljarder människor och de 74 procenten på 6 miljarder. Det är en ökning från 75 till 4440 miljoner läskunniga på 100 år!

Enligt Unesco år 2015 fanns det 781 miljoner vuxna och 250 miljoner barn i skolåldern som var analfabeter trots att 130 miljoner av de senare var inskrivna i skolor. Se vidare nedan samt www.efareport.unesco.org

Sätt att kommunicera

Människor har först använt kroppsspråk och sedan efter ett par miljoner år hade organ utvecklats som gjorde det möjligt att variera rösten och då följde tal och språk och nu kan vi även tala med varandra på distans via telefoner och mobiler.

Den som berättar något kan använda både röst, kroppsspråk och sång och kan samspela med sina åhörare, men vanligen blir det då olika versioner vid olika tillfällen. Med skrivkonsten blir en berättelse däremot fixerad och får varaktighet. Konsten att berätta brukar tyvärr avta i takt med att tillgången på läsbara texter ökar i ett samhälle.

Det finns drygt 7000 levande språk i världen, varav 3000 i Afrika och nu pågår framgångsrika försök av Google att göra översättningar maskinellt - hittills av 57 språk. Vi kan redan nu via mobilen tala svenska med en italienare för vilken det låter som om vi talade italienska och vice versa.

Skriftspråk har utvecklats oberoende av varandra, vid skilda tider och i olika delar av världen. Före vår tidräkning kom sumerna med kilskrift, egyptierna med hieroglyfer, samt Indien, Kina och Mexiko med sina olika tecken och vi med runskrift. För vårt kulturarv krävs både tal, sånger och skrifter med sina samlade minnen. Skriften som bärare av religioner, ideologier och lagtexter har både enat och splittrat oss.

En del skriftspråk, som vårt, bygger på ljud. Andra som kinesiskan på tecken. Siffror, noter och många trafikskyltar är också exempel på tecken och dessa har ofta samma betydelse internationellt även om de uttalas på helt olika sätt. Fördelen med ett tecken är alltså att slippa översättning. Å andra sidan är det svårare att lära sig ett komplicerat teckenspråk som det kinesiska och för att betraktas som läskunnig fordras ibland endast att man behärskar ett mindre antal av de många tecknen.

Ett alfabet som möjliggör ljudskrift uppfanns av fenicierna redan 1000 år f. Kr.

I Japan avvänder man en blandning av tecken- och stavelseskrift och naturligtvis bilder som underlättar förståelsen och som nu även blivit populärt i alla seriemagasin.

Litteraturen i sig betjänas vare sig den förmedlas muntligt, genom handskrift, tryck eller digitalt.

Att skriva är svårare än att läsa eftersom det krävs både grammatik, stavning och dessutom interpunktion något som ofta saknades i antika skrifter. Själva skrivandet, att mödosamt forma bokstäver och skrivtecken och kanske behöva sudda, kan nu ersättas med ett knapptryck på datorn.

I Sverige har Språkrådet och Svenska Akademien en rådgivande uppgift när det gäller stavning men ingen instans har makt att bestämma över språket.

Om vi bara skriver

Läsning

Läsare

Om man läser övar man sin läsförmåga oavsett om texten finns i bok eller dator, är bra eller dålig. Även om vi läser så kallad god litteratur kan den bli en verklighetsflykt och att läsa om skurkar och våld kan trots allt utveckla vår moral och etik. Vi får i fiktiv form pröva vad som är rätt och fel, straffbart och inte samt följa konsekvenserna. Vi får en chans att se in i andra människors villkor, känslor och tankar.

Böcker är ting med olika storlek, tyngd, färg och lukt, de tar plats och står där med sina vikta hörn och understrykningar, lätta att återuppliva. Bara anblicken väcker minnen. Om jag ser på min mobil händer dock inte samma sak. Som trofasta vänner har böckerna påverkat min personliga utveckling.

Böcker av papper är fysiskt hållbara jämfört med en dvd-skiva som kanske håller i tjugo år och en hårddisk som bör bytas vart femte år. UNESCO har därför varnat för en oerhörd "minnesförlust".

All läsning främjar både vår språkutvekling och skrivförmåga, men om böcker ger bättre läsförståelsen än nätet vet man ännu inte.

Böcker är bra när man behöver repetera och plugga in något, lära sig utantill samt för att bearbeta uppgifter i texten. Det går att göra understrykningar och vika hörn och än så länge har boken ofta en bättre layout än den digitala texten. Bokens text är bevarad och kan inte plötsligt ändras på det sätt som är möjligt med digital skrift. Vid nyutgåvor kan dock även bokens språk moderniseras, felöversättas eller undgå ''ideologisk putsning''.

Liksom internet kan användas för propaganda och desinformation har böcker varit sprängstoff och därför hamnat på bokbål.

En god läsare med pennan i hand kan trots distraktioner gå in i djup koncentrerad aktiv och kritisk läsning för att söka speciella uppgifter. En god läsare är också den som med avslappad, lustbetonad läsning flanerar i litteraturen öppen för oväntade intryck. En lekande läsare som får näring för sin fantasi.

Hur stimulera barn att läsa? Erfarenheten säger att de vuxna först bör fängsla barnen med berättelser och sedan läsa högt för dem - samma saga om och om igen. Minnet gynnas av omläsning och repetition. Därefter kommer engagerade lärare som undervisar barnen med vilka medier som står till buds.

Texter gör att vi skapar våra egna inre bilder av det lästa, en viktig verksamhet för vår fantasi som inte borde störas av allt för mycket färdiga bilder som skapats av andra.

Bildning är inte detsamma som information eftersom det för bildning krävs arbete och kritisk bedömning av texter - vem som skrivit dem, varför och under vilka förutsättningar.

Bibliotek liksom museer erbjuder en ostörd miljö för läsning och lärande - gratis - och fyller en annan funktion än mötesplatser i stil med caféer och restauranger.

Kort- och långtidsminne

Kunskap, vetande och bildning kräver att vårt långtidsminne succesivt fylls på under åren. Det är ungefär som att fylla ett badkar med hjälp av en fingerborg - ett badkar som tyvärr med åren kan börja läcka.

Osammanhängande stimuli som bombarderar oss gör att fingerborgen svämmar över och då garanteras inte att något värdefullt överhuvud taget hamnar i badkaret. Försök själv att berätta efteråt vad som hände på bioreklamen. Finns ens något i korttidsminnet som även kallas arbetsminnet?

Man skiljer på sådan uppmärksamhet som drivis av yttre stimuli och sådan som styrs inifrån oss själva med  ett fokus och koncentration.

En lärobok för tidigare generationer brukade vara helt utan bilder, men blev senare mer och mer illustrerade och nutidens barn kan dessutom komplettera med dator, internet och datorspel.

Förr fick till exempel en elev som skulle läsa historia börja i kronologisk ordning och sedan repeterade det lästa. Senare lärde han sig att slå i uppslagsböcker för någon speciell fråga. Nu kan en elev kasta sig rakt in i ett ämne och med hjälp av bilder och grafik utforska och experimentera.

Eleven kan exempelvis uppmanas att bygga en atom genom att sätta ihop kvarkar i olika konstellationer enligt anvisningar. Dessutom finns ofta en webbsida med interaktiva övningar som komplement. Snabbhet och i synnerhet den spatiala förmågan övas vilket har stor betydelse för tänkande och problemlösning.

De stora sammanhangen, hur går det med dem? Även om man läser om Karl XII på nätet krävs det annat kunnande för att foga in honom i ett större sammanhang och därtill fordras en bakomliggande kunskap och ett långtidsminne - något som ingår i begreppet bildning - där vi förväntas se oss själva i ett större sammanhang. Informationssamhället kan leda till ''snuttefierat'' vetande som inte bidrar till vishet.

Gutenbergsparentesen

En dansk professor Lars Ole Sauerberg ser Gutenbergs inflytande som en epok som varade i 500 år. Vi är  nu på väg mot att återinföra mer av muntlig kommunikation, t.ex. med mobil och ljudböcker och det vi skriver blir mer likt talspråket vilket en del ondgör sig över. Dock trycks det omkring 85 miljoner nya boktitlar varje år.

Som komplement till boken kan vi använda läsplattor där man kan infoga filmavsnitt och även få höra dikter läsas. Interaktiva uppgifter kan ges och ''books unbound'' kan hämtas hem via nätet och det man läser kan även lätt skickas vidare till andra.

II

Internet

Internet tog fart på bara 10 år jämfört med läskunnigheten som behövde 100 år. 

Internetanvändare - utveckling på 10 år

IT

En IT-kommission tillsattes i Sverige 1994 - först i världen - och den hade som mål att vi år 2000 skulle tillhöra den internationella toppen när det gällde den nya tekniken och hur den skulle användas. Carl Bildt har varit har varit med från början och han förutser ett historiskt skifte när vi nu står inför ett nytt och ännu mer genomgripande skede.

IT har redan blivit världens viktigaste infrastruktur för kommunikation. Men nu väntar det som kallas IoT.

IoT - Inte bara bredband för alla - utan bredband för allt. 

Internet of Things, IoT är nu på väg. Data har blivit den nya råvaran. Enorma möjligheter väntas som kan skapa bättre samhällen och Sverige finns med bland de främsta 50 företagen för IoT.

IoT kommer att vara överordnad alla andra infrastrukturer i våra samhällen. Inom IoT gäller det inte bara konsumenter utan IoT gäller för själva industrin. Små inbyggda sensorer och datorer gör att vi redan har smarta klockor, självkörande bilar och spårbara resväskor.

Världsbanken visar i en rapport att om bredbanden ökar med tio procent i fattiga länder så ökar BNP med mer än en procent. Detta är i så fall mer än vad några biståndsprojekt nått upp till. Om cirka fem år kommer enligt Ericsson 90 procent av världens befolkning att nås av mobilt bredband och dessutom med bättre kapacitet än de som nu finns på många håll i Europa.

Internationella normer kommer att behövas för rättssäkerhet, signalspaning och övervakning detta minst EU-nivå där bör öppna och demokratiska samhällen bör ta ledningen.

Stater samlar t.ex. data och stora företag bearbetar och utvecklar dem för sina affärer, data  som inte får missbrukas. Internet medför svåra frågor för folkrätt, mänskliga rättigheter, handels- och säkerhetspolitik, varför här finns uppgifter för FN att ta itu med.

Fantasin har ofta hindrats av vad som är tekniskt möjligt, men nu kan det bli tvärtom - fantasin hinner inte med då allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras.

Här känner jag en lätt rysning och tänker på de båda författarna i kap 3 som varnade för själva storleken och dessutom på nobelpristagaren Hannes Alfvén som under pseudonym skrev "Sagan om den stora datamaskinen" redan 1966. Där talar han om datorn som en ny tidsålder f.D. och e.D.

Vår hjärna styrs av elektrokemiska impulser medan datorn styrs av elektromagnetiska impulser och dessa är snabbare. Flera sammankopplade datorer kan bli intelligentare än en människa och det är svårare att förbättra en hjärna än en dator. Kommer vi att rationaliseras bort av datorn?

..............

- 1  Positiva sidor

Snabb information

''Världshistoriens största biståndsprojekt''

Redan år 2000 kunde vi tack vare internet "...läsa 50 miljarder sidor med information, lyssna på 10 000 radiostationer, titta på miljoner tv-klipp, läsa tusentals tidningar, ringa och skicka brev över hela jorden och ha tillgång till världens största postorderkatalog - allt för 99 kronor i månaden..." skriver författaren Fredrik Härén  redan 2008 ii boken Bli en vinnare i den globala världen.

Det var då det, kan man redan säga inför den fortsatta enorma utvecklingen av mediets möjligheter och det blir snart ohållbart att vara ''internetanalfabet''.

Uppfinnaren av World Wide Web år 1989, Sir Tim Berners-Lee framhåller dock 2014 att internet bara används av 40 procent av alla människor och att därför 60 procent kommit i bakvatten. Styrelseordföranden i Google, Eric Schmidt anser dock att antalet uppkopplade räknat från år 2013 kommer att gå från 2 till 7 miljarder inom fem år. Han ser för sig en ocean av data och länder som har olika lagstiftning och ansvar inför bruk och missbruk. År 2016 uppskattar FN att sex miljarder människor har tillgång till mobil. Det kommer att bli svårt för lagstiftarna att hinna i fatt utvecklingen.

Internet gör det möjligt att lära vad som helst var som helst. Nu kan vi genom sajter som www.ted.com följa och inspireras av världsberömda föreläsare i vitt skilda ämnen och universitet som Harvard låter oss gratis ta del av sina kurser via nätet.

The Conversation  är en en webbsida från London vilken dagligen levererar texter skrivna av forskarna själva och avsedda för allmänheten. Till sajten är 30 000 forskare anslutna och man har räknat med 20 -30 miljoner användare under en månad. Sajten finns i Australien, Afrika, USA och Frankrike.

Sverige har två bloggkollektiv Politologerna och Ekonomistas med liknande funktioner.

Wikipedia infördes 2001 av Jimmy Wales som grundat världens största uppslagsverk och har blivit den femte mest besökta på internet. Wikipedia redigeras av både anställda och allmänheten och har över 17 miljoner artiklar och finns på över 260 olika språk. Kinas önskan om censurering av visst politiskt material har Wales mött med - hellre inget Wikipedia i Kina än censur.

Gratis utbildning i världsklass ges även av Kahn Akademy, en helt ideell organisation med korta undervisningsfilmer i skilda ämnen. Upphovsmannen indiern, Salman Kahn i Kalifornien har redan lagt ut 3600 filmer på Youtube och dessa har översatts till 30 språk.

Svensken Bertil Hult som själv hade läs- och skrivsvårigheter startade år 1969 koncernen EF - Education First. Nu har han tillsammans med sina söner med samma åkomma, ett familjeföretag med 43 000 anställda och verksamhet inte minst i Asien. De har dessutom bildat en stiftelse i Sverige för att stödja vår läsundervisning.

Allt detta har förändrat världen som de senaste åren sjuder av hungriga, nyfikna, energiska ungdomar med glupande aptit på ett modernare liv med teknik, vetenskap och ett nytt sätt att se tillvaron.

Kunskaper och uppfinningar kommer nu alltmer från länder under utveckling. Allt fler varor är ´Made in Bangladesh''. Att tala om oss själva som utvecklade kan vara förledande och delvis bero på att vi har en åldrande befolkning med en känsla av att vi är´färdiga´ och kan slå oss till ro, självgoda och byråkratiska, med ryggen mot framtiden.

Fantasifulla, idérika och innovativa människor behöver kunskaper och information och där är nätet faktiskt den bästa källan för många fattiga.

Engelska språket används redan officiellt i Indien som har ytterligare 15 officiella språk och 325 dialekter. Det är dock kinesiskan, där även kvinnorna är läskunniga som snart är världens största internetspråk med 690 miljoner användare 2015.

Nya sociala medier

Mobil nyttjas av sex miljarder människor och då även pengar kan överföras via mobilen, s.k. switch. underlättas tillvaron för många.

Facebook - grundades 2004 av Mark Zuckerberg och har nu blivit världens störste publicist som når nästan två miljarder aktiva användare. Bara i Sverige går nästan halva befolkning in på facebook varje dag. Där finns även plattformarna WhatsApp, Messenger och Instagram. Den policy som förs vill dock grundaren inte diskutera offentligt.

Twitter - mikrobloggen med maximalt 140 tillåtna tecken möjliggör att snabbt sprida uppgifter om mötesplatser och länkar med telefonnummer till många människor. Användarna var 271 miljoner år 2011.  Frihetskampen i Saudiarabien lär t.ex. ha förts på Twitter.

Ytterligare exempel på sociala medier är: Google+, Instagram, Blogg, Sajten 60plus, Flickr, Linkedin, Ning, Skype, Viber, Hangout och facetime, Youtube och Spotify.

Crowdscouring är ett begrepp som kom år 2006 och nu fått så många betydelser att det blivit intetsägande. Man kan t.ex. vända sig allmänheten med en fråga där man ber om lösningsförslag. Det kan gälla forskning och vetenskapliga problem. Även politiker förväntas komma att använda denna metod.

En vanlig marknadsundersökning kan också kallas crowdscouring, men då ingår ingen kreativ insats eller problemlösning och därför kan detta enligt somliga inte kallas Crowdscoring.

Crowdfunding är också ett fenomen som med framgång använts för att samla in pengar för olika ändamål.

Worldperfect och senare Letterperfect och t.o.m. Perfect Writer finns nu till vår hjälp.

Textrobotar s.k. botar kan sammanställa mängder av olika data och används sedan år 2012 och med deras hjälp har t.ex. Wikipedia redan uppdaterat hundratusentals artiklar enbart för olika växt- och djurarter och med hjälp av botar kan även rättelser införas.

Vi har botar  som börjar kunna skriva vederhäftiga artiklar och de kan uppdatera hundratusentals artiklar och även införa rättelser. Många drar öronen åt sig. Vad denna utveckling kommer att innebära vet vi inte. Men 40-timmars arbetsvecka verkar inte vara en trolig förväntan. I västvärlden börjar vi nu arbeta senare i livet, leva längre med kortare arbetsdagar och pensioneras tidigare, men ändå med höjd levnadsstandard.

Datorspel kan skapa kontakt med andra som bildar lag och ibland samarbete om problem. Genom att spela olika karaktärer i ett visst händelseförlopp får man nya erfarenheter som annars kanske inte skulle stå till buds.          

Datorspelaren måste vara aktiv, ta ställning och fatta beslut och är ofta uthållig. Som en extra vinst tränas koncentrationsförmågan, konsten att söka information och att ladda ner material samt hos oss det engelska språket.

Datorspel väcker skepsis hos många och forskare når oss med motsägelsefulla resultat. Att det blir för mycket stillasittande och för litet sömn tycks man dock vara eniga om. Liksom vid all överstimulering blir det svårare att samla tankarna och reflektera.

Drömmen om att internet skulle befria världen och göra slut på alla totalitära regimer har inte infriats, men något omvälvande har dock börjat ske. Informationsåldern höjer det globala medvetandet och civilisation innebär att vara medveten.

Större it-kompetens hos personer inom olika myndigheter krävs i takt med att internet utvecklas.s.

- 2  Tveksamma sidor

- Vad sker med hjärnan?

Vare sig vi läser en bok eller använder datorskärmar är detta inte något naturligt. Vilken teknik vi än använder påverkas hjärnan, vårt minne, inlärningen och koncentrationen. Angående risker för strålning ger den sladdlösa elektroniken med mobiler och I-pad höga doser om vars inverkan forskning pågår.

- Inlärning?

Att elever måste vara hemmastadda i internetvärlden och lära sig använda dess oerhörda möjligheter behöver knappast diskuteras. Dock vill jag citera Fredrik Kullberg från Sveriges läromedels författar förening, 2016:

"En mellanstadieelev som snabbt behöver fräscha upp grunderna i enkel division kan till exempel behöva:

-  Starta datorn eller läsplattan och vänta på att maskinen varvar igång.

- Kontakta läraren eller en kompis för att få tillgång till något bortglömt lösenord för en särskild webbplats, alternativt googla och få upp ett oändligt antal mattesidor av svåröverblickbar struktur.

- Ladda ner en lovande mattevideo på tre-fyra minuter från Youtube.

-  Spola videon fram och tillbaka för att försöka hamna på rätt ställe.

-  Komma till insikt om att videon trots allt inte riktigt förklarar hur det hela hänger ihop.

-  Upprepa steg 2-4 tills förklaringen på räkneproblemet verkar någorlunda i hamn. Men vid det laget är eleven sannolikt så dränerad på energi att ingen kunskap får fäste."

Med en fysisk mattebok till hands hade det räckt med att slå upp avsnittet om enkel division.

Sedan kommer skrivandet som nu sker med knapptryck och allt mindre med handskrift, där själva skrivandet lär förbättra minnet. Om Strindberg inte skrivit tio tusen bevarade brev hade vi vetat mindre om honom och mycket av det vi vet om vår historia vilar på handskrivna dokument.

Vidare behöver vår hjärna ibland skyddas från yttre stimuli och gå på tomgång för att låta tankarna komma och gå. Om vi har tråkigt blir vi kreativa är en gammal erfarenhet.

Från Harvard visar en studie att vi får en andra klassens digitala användare. Med mobilen som huvudsaklig kunskapsförmedlare har man märkt att användarna är mindre benägna att gå in på länkar och ta till sig nyheter. Den lilla skärmen påverkar vad vi väljer att ta del av och hur mycket vi lär oss. Det är inte datorerna utan mobilerna som gör att så mycket tid används framför en skärm.

- Öppenhet eller isolering?

Att användaren av internet generellt skulle vara mindre social än andra är en myt, snarare är det tvärtom menar somliga forskare.

Hemma hos familjen Torvalds i Helsingfors skakade man på huvudet då man såg Linus dag efter dag gå direkt från sängen till datorn. Då han senare undervisade om datorer fick han e-post från en kvinnlig elev. De gifte sig och så småningom låg världen öppen för hans operativsystem Linux, 1991, som blivit ett av världens största frivilliga samarbetsprojekt.
 
Goda sociala relationer kommer högt upp på listan över sådant som vi vill ha. Det är inte teknologin som gör Ericsson och andra företag framgångsrika, utan att människor vill kommunicera, konstaterar Linus.

Hans operativsystem räknas fortfarande som ett av det mest framstående som går att åstadkomma med fri programvara och öppen källkod som distribueras gratis.

Internet kan dock ha en isolerande funktion och bli ett sätt att undvika direkta kontakter. Det kan gälla grupper med extrema åsikter som nazistorganisationer om de enbart söker sig till likasinnade och undviker kontakt med andra. De som inte finns på nätet blir inte hörda, inte ens av sina egna. Den som inte är uppkopplad blir urkopplad.

Om en psykiater vet att en journal skall kunna läsas av patienten i fråga, är det troligt att detta påverkar vad som skrivs. Detsamma gäller de diskussioner som föregår många beslut. Krav på total öppenhet kan alltså göra att vi får fler slutna rum och mindre kommunikation. Behov av slutna diskussioner på hög nivå framgår även av alla de tankesmedjor som bildats i världen. 

Beslut bör tåla öppenhet, men inte nödvändigtvis den föregående diskussionen.

Kryptering används för att skydda både individens och olika institutioners rörelsefrihet på nätet. Detta blir en utmaning för hackare på både gott och ont. Andra världskriget förkortades t.ex. med ett par år då engelsmännen lyckades knäcka tyskarnas kod.

Om kryptering är svårt är dekryptering ännu svårare.

För att använda bilar och flyg krävs inte att vi vet något om mekanik och flygdynamik och de unga idag blir inte heller experter på själva den digital tekniken om någon trott det.

Det personliga mötet är trots allt fortfarande den viktigaste kanalen för information - i alla åldrar! Det är dock skillnad på att kommunicera öga mot öga och att trycka på en knapp. Jag kan ställa en fråga i mobilen och få ett kort svar, men jag kan inte ta del av mottagarens minspel, tvekan, olust lust etc. Mobilen kan ge en illusion om vänskap, men utan de krav som  brukar höra till.

- 3  Negativa sidor 

Kidnappad läskunnighet möjliggör propaganda och förfalskning.

Allt fler både inom diktaturstater och på andra håll har lärt sig hantera nätet och media för egna syften. Det satsas stora statliga pengar på desinfomation.

Stora befolkningar har nu blivit läskunniga och ger propaganda och avsiktlig felinformation oanade möjligheter att sprida förvanskade fakta och lögner för att indoktrinera både sina egna och utomstående.

Valresultat kan förfalskas och spionage kan drivas mot politiker. 'Krigföring'' med mjuka metoder och falsk information pågår.

Mot desinformation har Anna Appelbaum som är en lovordad författare, tagit initiativ till ett Center for European Poiciy Analysis i London.

Turkiet införde censur 2014 och det är i lag förbjudet att rapportera om 149 ämnen och Twitter, Youtube och olika sajter samt tusentals webbsidor är blockerade. Där toppas listan både av världens mest övervakade journalister och antalet fängslade, ofta på obestämd tid. Falska digitala bevis kan även föras in på deras datorer.

Revolten 2016 i Turkiet stoppades bland annat genom att härskaren kunde ta direkt kontakt med folket via twitter och facebook. Han kunde vidare sprida hot och hat och falsk information med hjälp av media, där han även kunde stänga ner vissa delar.

På många håll som Saudiarabien, Kuba, Ryssland och Kina har man lyckats filtrera bort ord som demokrati, frihet och mänskliga rättigheter.

Kinesiska folket har endast tillgång till 3 procent av de stora sajterna Google, Facebook, Youtube och Twitter. Undantag gäller för en del - t.ex. forskare. Man har däremot ett eget stort internet med egna saiter som Weibo och Weixin och därmed även världens största sfär för bloggare.

Ppropagandan från kinesiska partiet låter tusentals människor genomgå speciella kurser för att kunna påverka de diskussioner som förs på deras nät. Att sprida oönskade rykten eller vara kränkande kan ge fängelse. Vad som förbjuds är dock inte fixerat utan kan gälla än det ena än det andra vilket i sin tur leder till allmän osäkerhet. Man är däremot frikostig med material som kan förströ och distrahera medborgarna. Information om Tibet och diskussionen som pågick i västvärlden om att bojkotta OS uteslöts, och senare vad som pågick i Hong-Kong.

Vid nyårsfirandet 2015 sändes arméns stridssång "Soldater! Lyd partiets order"!

Även inom demokratier styrs informationen delvis av alla de media som arbetar kommersiellt. Man kan välja den tv kanal som tilltalar  ens egna åsikter och det som förmedlas genom Facebook och Twitter behöver ingen saklig granskning.

Källkritisk förmåga har blivit viktigare än någonsin eftersom i praktiken vem som helst kan föra in uppgifter om vad som helst på nätet vilket gör att där finns motstridiga så kallade faktauppgifter. Undervisning om källkritik bör därför förmedlas i skolorna.

Med mobiltelefonen kan vi skicka ut bilder på vem som helst, om vad som helst till Facebook och där finns inga pressetiska system.

Brottslig verksamhet som barnpornografi har direkt nytta av internet. Sverige medverkar dock i ett europeiskt projekt för att skydda barn och ungdom. Datorspelandet kan bli en drog och dessutom kan man köpa verkliga droger på nätet.

En ljusskygg handel försiggår både på Silk Road och Darknet  med t.ex. droger där såväl avsändare som köpare kan överföra digitala pengar och ändå vara helt anonyma tack vare en ny valuta kallad Bitcoin. Detta är en virtuell valuta med elektronisk överföring utan inblandning av några banker. Ett särskilt konto håller på pengarna tills kunden fått sina varor.

Övervakning         

Tavla av Keity Klynne

Målning av Keity Klynne

"Gud för dig är allting klart, allt det dolda uppenbart" - svensk psalm 217.

Rädslan för att "storebror" skulle se alla skildrades redan av Georg Orwells i hans roman ''1984".

Frihet i ett samhälle kräver frihet från analys av våra kommunikationer. Dock är vi nu bevakade inte bara av staten utan av diverse nätverk som samlar upp vår verksamhet på nätet, vilka uppgifter vi söker, vilka biljetter vi köper, var och vad vi handlar etc. Vem har intresse av alla dessa uppgifter?

Tydligen en hel del som är villiga att köpa uppgifterna för att kunna nå oss med sin reklam. Detta har vi godtagit då vi klickar på den lilla rutan ''Användarvillkor'' som vi sällan läser. I gengäld får vi t.ex. gratis tillgång till Facebook.

Uppgifterna om oss har alltså blivit en produkt som kan säljas. Den som verkligen vill veta något om oss har därför stora möjligheter både legala och andra.

Vill vi leva med all denna reklam? Om vi låter systemet fortsätta bör vi med filosofen Torbjörn Tännsjös ord kunna "kräva fullständig genomsiktlighet beträffande företags och myndigheters övervakning av oss." Han ser hellre total öppenhet framför övervakning som är riktad mot en viss person eller grupp och hur skulle i så fall gränsen dras.

Underbevakning kan man kalla de möjligheter som finns att spåra alla oss som använder mobiler och internet och t.o.m. vilka människor vi träffar.

Inför senaste valet i USA lär 175 000 olika skräddarsydda budskap ha sänts till sådana  medborgare som man sållat fram genom att spåra deras nätavtryck. 

Spioner och hackare

Spioner har alltid funnits och alla vet att stater spionerar på varandra nu med Ryssland och Kina som ledande och alla har också oanade möjligheter med internet. Nu kan någon snabbt offentliggöra och föra ut både hemligstämplat material och sådant som rör vårt privatliv - det har helt enkelt blivit möjligt.

Skrivmaskinen får åter komma till heders när något verkligen skall hemlighållas.

I teorin borde visselblåsaren Edward Sowden ha kunnat gå den lagliga vägen då han avslöjade USA:s underrättelsetjänst som omfattande hemlig övervakning av privatpersoner. De som felat hade kunnat dömas enligt lagen.

I praktiken hade detta troligen varit omöjligt.

Inte ens teoretiskt går det att vara en visselblåsare i en diktatur.

Nu kan däremot en demokrati framstå som en lika god kålsupare som en diktatur.

I en demokrati är pressen fri och den svenska Pressens Opinionsnämnd, PO har firat 100-årsjubileum 2016. Den arbetar oberoende av stat och politik. En person som anser sig illa behandlad av en tidning kan anmäla detta till PO som behandlar ärendet. Tidningarna har alltså frivilligt accepterat att en nämnd granskar vad de skriver.

Något liknande finns dock inte inom diktaturer där 110 journalister i världen dödades bara år 2005, enligt Reportrar utan gränser.

För den flod av aktörer som arbetar på nätet finns tyvärr inte heller någon pressetik.

............

Våra elektroniska sopor och deras öden beskrevs i kap 3.                                

III

Analfabeter

Hälften av världens analfabeter finns i Syd- och Västasien, en knapp fjärdedel i Afrika söder om Sahara men variationerna kan vara mycket stora både inom regioner och mellan länder. I Nigeria uppgick analfabeterna till 8,7 miljoner och i Pakistan till 7,3 miljoner, 2009. 

Krig, ekonomi, etnicitet, kön, lokalitet och inte minst lärarbrist kommer dock att göra att cirka 10 procent av världens barn fortfarande blir utan skola de närmaste åren.
Dock kan en del få undervisning senare i livet och de som avbryter sin skolgång kan komma igen som vuxna, men framför allt ger internet och mobiltelefoni enorma möjligheter att lära sig läsa även utan skola och många filmer och tv-program kräver knappast någon läskunnighet.

En tankeställare i nutid ger oss författaren Torgny Lindgren då han skriver om en prövad lärarinna och hennes elev som hade en oförstådd dyslexi:
”Det är det här med bokstäverna. Jo, sade hon. Vi tar dem undan för undan. Du får lära dig två eller tre i taget. Är de alldeles nödvändiga? frågade jag. 
Jo. Utan bokstäver kan den uppväxande människan inte utvecklas. Utan bokstäver skulle jorden sannolikt gå under. ... Och jag påpekade att huvudparten av vår tids olyckor har vållats av läsning och skrivning. De kemiska formlerna. Den genetiska koden. Partiprogrammen. Krigsförklaringarna. Myndigheterna. Atombomben.”"...

Naturfolk och läskunnighet

Ursprungsfolk

Naturfolk saknar ofta ett skriftspråk. Det finns fortfarande 100–300 miljoner människor som tillhör så kallade urfolk vilka saknar egna statsbildningar. Dessa människor kan avläsa naturen på ett sätt som vi ''ekologiska analfabeter'' aldrig lärt oss. Många begrepp som för oss är invanda kanske helt enkelt inte finns i deras föreställningsvärld och vice versa. Utan skriftspråk är man helt hänvisad till den urgamla berättarkonsten som alltid fört människor samman.

Läs- och skrivkunnighet behövs inte minst för att värna om egna rättigheter gentemot utomstående som vill exploatera tillgångar eller utföra kärnvapenprov. Även övergrepp mot bofasta människor från växande industrier pågår på flera ställen i världen.

Också naturfolk vill dock ha högre levnadsstandard. Inuiter i Alaska stöder oljeborrningarna som ger arbetstillfällen och en helt ny standard trots att en del av deras bebyggda landområden bryts loss och faller ner i havet. Högre levnadsstandard kräver ofta - här som i övriga världen - intrång i naturen.

Hur många barn som lär sig läsa kommer sedan att stanna kvar i sina ursprungsmiljöer är en öppen fråga. Man talar både om brain drain, brain regain och brain circulation.

FN:s Millenniemål

Fler skolbarn i världen

Vi behöver lära oss läsa och läsa för att lära oss. Språk och läsning är den osynliga ryggraden i all utbildning. Det är lättare att lära sig läsa som barn än som vuxen och samma sak gäller för att lära sig hantera datorer och mobiltelefoner. Men framför allt behövs övning för att behålla en förmåga.

Antalet obligatoriska skolår är i de flesta länder mellan 3 och 12 år. Erfarenheten visar att cirka 4 år brukar behövas för att befästa de tre viktigaste färdigheterna – att läsa, skriva och räkna. Att även kunna uttrycka sig skriftligt blir allt viktigare.
Kostnadsfri obligatorisk grundskola för alla barn vilket redan gäller för industriländerna, var ett av FN:s millenniemål till 2015.

FN beräknade i början på 2000-talet att det skulle kosta cirka 6 miljarder dollar om året att förse utvecklingsländerna med skolgång. En siffra som kan jämföras med att man samtidigt åt glass för 11 miljarder dollar bara i Europa.

Skolgång i Asien och Stilla havsområdet
Fler barn är ofta inskrivna än de som verkligen går i skolan. Fler pojkar än flickor skrivs fortfarande in på alla skolstadier i länder under utveckling.

Flickor avbryter ofta skolgången delvis för att de gifts bort tidigt eller av andra skäl som brist på menstruationsskydd. Att satsa på dem har emellertid visat sig vara synnerligen lönsamt då det senare brukar komma familjerna till godo. Inom den judiska traditionen har flickor många gånger fått samma undervisning och höga utbildning som pojkar.

Konkurrens mellan könen förekommer:

I en roman förlagd till 1500-talet skildras en liten pojke som sätts i klosterskola. Vid hemkomsten visar han sin äldre syster de bokstäver han lärt sig. Då hon fattar snabbare än brodern lär han henne fortsättningsvis inte alla bokstäverna.

Om flickorna är bättre än pojkarna i skolan, blir det inte ''macho'' att syssla med läsning vilket lär vara fallet i Förenade Arabemiraten och Sydamerika.

En växande medelklass kräver nu skolgång för sina barn. Om de kostnadsfria statliga skolorna inte är tillfredsställande inrättar man privata skolor, med bättre utbildade och avlönade lärare och familjerna är ofta starkt engagerade i barnens förkovran.
Eftergymnasial utbildning och forskning ökar. På bekostnad av allmän grundskola prioriteras i Indien och Kina den högre utbildningen. Den är i varje fall kortsiktigt mer lönsam och speciellt forskare och ingenjörer prioriteras. (För barn och skola se vidare kap. 8.)

IV

Latinskolan

De gamla romarna hade en effektiv förvaltning med militär övervakning och man talade latin. När sedan riket föll sönder och det kom tider med missväxt och pest utvecklades så småningom en mångfald mindre kungadömen med olika dialekter och de romanska språken franska, italienska och rumänska växte fram.

Även skolväsendet förföll. Muslimerna tog dock under tiden hand om det antika grekiska och romerska kulturarven och vidareutvecklade dem vilket sedan kom västerlandet till godo.

Först tack vare Karl den store på 800-talet räddades latinet till västvärlden. Han gav en grupp kunniga män i uppdrag att återupprätta det klassiska latinet och en man fick utforma tydliga skrivtecken - av vilka vilka Antiqua, Times och New Roman finns bland datorernas stilar.

Fortfarande har vi många beteckningar på latin inom medicin, biologi och juridik och t.ex. 28 procent av engelskans ordförråd lär vara latin.

Man återfann alltså den grekiska och romerska kulturen och med kyrkans hjälp kom latinet att bli ''ingens modersmål men allas språk'' bland bildade människor över stora delar av Europa. Kyrkans ledning upprätthöll ett oklanderligt klassiskt latin både inom prästutbildningen och i klostren.

En enhetsskola infördes med standardiserade kursplaner och latin ingick för pojkar redan från 7 års ålder. Man sjöng, läste och skrev sedan på latin i 1000 år. "Kyrkan var i staten vad själen var i kroppen".

På 1500-talet bestämde en fader på ett gods i Frankrike att hans son mellan 2 och 6 år endast skulle tala latin och skaffade för ändamålet en skicklig informator som också bodde på godset. Sonen var Michel Montaigne som blev känd för sina essäer - försök - som blev en ny litterär genre.

Akademiker

Högre skolning

Innebörden av högre studier varierar med tid och plats. I det forna Kina gällde att komma så högt upp i hierarkin som möjligt genom att klara de examinationer som var demokratiskt öppna för alla och en meritokrati råder fortfarande som ideal.

Frihet stod som ideal för de gamla universiteten och vetenskapliga akademierna - att själv få skaffa kunskap och utforska det man var intresserad av under handledning. Att både inhämta kunskaper och att förmedla dem, ingick då som nu och universiteten skulle föra kulturarvet vidare inom olika områden. Därigenom garanterades att några hade tillgång exempelvis till latinet och grekiskan.

Bildning skulle inte vara att passivt lära något utan att ständigt ompröva, ifrågasätta och att med nyfikenhet låta sig konfronteras av nya infallsvinklar. Till bildningsidealet ingick också förmåga att gå utanför det egna specialistområdet och se större sammanhang, där något väsentligt kvarstod sedan man glömt det man lärt. Att tänka självständigt och vara kritisk är en önskan som torde kvarstå. Inte minst när det gäller källkritik där detta blir allt viktigare.

Förhoppningsvis skulle bildningen göra oss mer vidsynta. Att vi dessutom skulle bli mer moraliska av dessa studier avfärdar juridikprofessorn Stanley Fish som nonsens i sin bok Think again, 2013. Den enda moral man lär sig på universitetet är att slarvig undervisning är förkastlig och att fusk och plagiat blir strängt bestraffat.

Universitet och målsättningar

Efter andra världskriget har man alltmer diskuterat universitetens uppgift i samhället. Tendensen har blivit att prioritera ämnen som statskunskap, sociologi och ekonomi.

Drivkraften har blivit att skapa vinster och förbereda unga för jobb som kan göra dem anställningsbara och konkurrenskraftiga. Man talar om en utbildningsindustri. Fler söker sig till den högre utbildningen, men på vissa häll med sämre förkunskaper än tidigare. Detta gäller nu t.ex. i Sverige där de studerande möter färre professorer och dessa sedan sextiotalet har mindre makt över universitetens styrning vilka tilldelas ekonomiska medel utifrån antal elever som klarar examina. Ju fler som släpps igenom ju mer pengar.

Forskningen skall dock i Sverige vara fri både enligt regeringsformen och högskolelagen och inte ta order varken från studentorganisationer eller från staten vilket dock lär ha förekommit.

Helst borde alla ha kunskap om sin egen kultur när det gäller filosofi, konst, litteratur, arkeologi och historia. Vi själva för att kunna upprätthålla den västerländska civilisationens med dess framsteg och demokratiska ideal. Insikt behövs även i andra högtstående kulturer där man brottas med de eviga frågorna om hur ett liv skall levas.

I USA inleder man åtminstone universitetsstudierna med en allmänbildande kurs Studium generale eller Liberal education. Även examen kan avläggas i dessa ämnen vid några universitet.

På liknande sätt erbjuder många skolor i Sverige ett internationellt Baccalaureate-program som ett viktigt komplement till gymnasieprogrammen.

Tvärvetenskaplig utbildning och samarbete efterfrågas alltmer mellan olika ämnesområden. Det blir allt viktigare att få överblick och grepp om helheter, varför forskning och utbildning ofta behöver förändras och man inser t.ex. att ekonomer även borde ha en naturvetenskaplig utbildning.

Antalet universitetsstuderande i Kina har femdubblats till 17 miljoner vid 2000 universitet. Där utbildas fem gånger fler ingenjörer än i USA. Ett utbildningscentrum som skall locka högskolestudenter från hela världen har skapats i Singapore och i Dubai byggs en akademisk stad med 40 universitet. Flest forskare finns i Kina med 1,6 miljoner, Frankrike 1,4 och USA 0,7 enligt Unesco 2011. Av världens 100 främsta lärosäten ligger sex i Kina och fem i Hongkong. Lunds universitet får plats 78 och KTH 98 i en utvärdering av QS WorldUniversity.

Sverige var attraktivt för studerande från andra länder så länge studierna var gratis, men 2011 infördes avgifter för personer utanför EU. Dessa avgifter är dessutom högre än för genomsnittet i andra länder. Att attrahera de intellektuella blir dock allt viktigare i en globaliserad värld. En del av vårt bistånd går dock till att främja studenter som kommer utifrån, vilket även kan ses som en del av arbetet för att sprida demokratin i världen.

På vissa håll har det blivit ekonomiskt lönsamt att starta universitet och dra till sig ungdomar som hoppas att sedan få arbete. Inträdesproven är vanligen höga men den utbildning som ges kan ha högst olika kvalitet och någon som helst garanti för senare arbete finns ofta inte, däremot för studieskulder.

Att jämföra studiemeriter både inom ett land och mellan länder har alltid varit svårt. För att öka vår egen rörlighet på arbetsmarknaden har vi därför anpassat den högre utbildningen vid samtliga lärosäten i Sverige till Bolognadeklarationen. (Redan på 1100-talet hade Bologna ett av Europas mest ansedda universitetet. Världens första universitet, grundades däremot i Bagdad på 800-talet).

Bolognadeklarationen är en gemensam standard för 29 europeiska länder och skall fungera från år 2010 för att främja rörlighet, anställningsbarhet och möjlighet att konkurrera. 

Samtidigt kopplade EU:s Lissabonfördrag ihop forskning och högre utbildning till sysselsättning och tillväxt.

Protester börjar nu komma från studenter i hela Europa mot att deras utbildningar och betygssystem omvandlas för att behaga näringslivet. Den fria tanken och universitetens akademiska oberoende blir hotad om målet blir mest nyttoinriktat med yrkesutbildning i samhällets eller politikens tjänst. Autonomi och självstyre och sökande efter ny kunskap kommer i kläm och ständiga utvärderingar krävs.

I Sverige - det mest jämlika landet inom OECD - var det vid en tidpunkt bara 28 procent från arbetarklassen som påbörjade en högskoleutbildning mot 70 procent från akademikerhem. Vi har nu problem med att var tredje student beräknas sluta före examen och av de som tar examen har många svårt att få ett arbete som motsvarar deras kompetens. 

Effektivitet?

Opersonliga högskolor med elever i stället för studenter och lärare i stället för professorer har börjat ersätta universiteten. Krav ställs på inlärning med kunskapskontroll och studietiden skall förkortas liksom tiden för avhandlingar.

De personliga kontakterna mellan lärare och studenter som är oerhört viktig, minskar om eleverna är många och lärarna få. Dessutom ersätts kontakterna med opersonliga tekniska hjälpmedel. De mer eller mindre uttalade målen att studier skall fostra och dana personligheten blir då vanskliga att uppnå.

Som en reaktion har nu vissa elituniversitet i USA och privata universitet i Tyskland börjat kräva högre avgifter för att kunna erbjuda studier med fler professorer och färre elever för att därigenom gynna direkta mänskliga kontakter.

Fenomenet ''brain drain'' drabbar ett land ekonomiskt om akademiker lockas att emigrera eller tvingas fly. För att hjälpa flyktingar från världens oroshärdar i samband med andra världskriget startades CARA, Council for Assisting Refugee Academics i Storbritannien, en organisation som hittills har hjälpt 9 000 akademiker och dessa har bland annat berikat landet med 18 nobelpristagare. Sådana organisationer krävs minst lika mycket i vår tid.

 
Litteratur

Alfvén, Hannes, pseudonym Olof Johannesson, "Sagan om den stora datamaskinen" redan 1966.

Bjereld, Ulf, Nätet en outnyttjad politisk kraftkälla, SvD. 14/5, 2014                   

Fish, Stanley, Think again, 2013

Härén, Fredrik, Bli en vinnare i den globala världen, 2008

Lindgren,Torgny, Dorés bibel, 2005

Diverse understreckare i dagstidningar.


Läs vidare: Kap. 7 Vår sexualitet >