12- Stadsbor

 

Rubriker:

Stadsbefolkning och storstäder

Staden som magnet

En bra stad

Barn i städer

Tvånget att flyttar till staden

Städer med slum

Till och från staden

Lokal styrning, borgmästare

Städer och luftföroreningar

      Städer och trygghet

      Städer och turism

Olika typer av städer.

Litteratur

..................

Stadsbefolkning och storstäder

Definitionen på en stad varierar, ibland räknas endast det administrativa området in och ibland även områden utanför dessa.

Drygt hälften av alla människor var stadsbor redan år 2007 och 2050 beräknar FN att antalet stiger till 70 procent och då kommer det att behövas mer mark för byggnader. Överallt med undantag för Afrika, är det städerna som tar hand om världens ökande befolkning.

Megastäder växer snabbast och där bor 270 miljoner människor. Världens största stad är Tokyo med 38 miljoner, se bilden ovan med världens 30 största städer.

Miljonstäder bebos av halva befolkningen i USA och redan 2025 beräknas Kina ha 219 miljonstäder - att jämföra med Europas nuvarande 35 stycken. Många städer har vuxit upp som svampar ur jorden medan andra vuxit i långsam takt.

 

Flertalet människor i världen bor dock i mindre städer - ibland inte större än byar.

 

På landsbygden lever fortfarande nästan hälften av världens människor vilket kan ha sina fördelar även om urbanisering ibland används som mått på utveckling och ekonomiskt välstånd. Levnadsstandard och livskvalitet går dock inte alltid hand i hand.

 

Världsläktaren skulle kunna användas för att t.ex. visa vilka städer som kommer att betraktas som miljövänliga städer och vika som fått eller kommer att få pris för detta.

 

I slum bor nu 1000 miljoner av världens människor.

 

Staden som magnet

 

Staden har ofta varit en magnet för hopp och drömmar. Högt belägen, nära himlen, centrum för religiösa ceremonier och makt. Hur många gamla sagor berättar inte om pojken som tog ränseln på ryggen och begav sig till staden och vann prinsessan och halva kungariket.

 

Önskan om både gemenskap och anonymitet kan tillfredsställas när man kan få ägna sig åt det man vill, specialisera sig och ta sig fram i själva knutpunkten för handel, industri och kultur. Koncentration och närhet mellan olika institutioner gynnar innovationer, företagande och produktion och brukar även avspegla sig i stadsplaneringen.

 

Vi bär också på en motbild av staden. Den är oöverskådlig, segregerad, ytlig och förslummad. Den är dekadent och promiskuös med skrämmande vålds- och mordstatistik, där det är unga män som styr med droger och sedelbuntar. Staden är inte längre en ren plats med ett folk och ett språk utan representerar den Babyloniska skökan där civilisationen inte rymmer moral och andlighet utan bara hybris. Då går det som det går.

 

”Kom låt oss bygga en stad åt oss och ett torn, vars spets räcker upp i himmelen, och så göra oss ett namn” (1 Mosebok 11:4).

 

”Han lyfte deras byggnader från grunden, så att taket instörtade över dem ovanifrån.” (Koranen 16:25, 28).

 

Förr byggde vi moskéer och katedraler till Guds ära, nu bygger vi för våra egna behov. Till hundraårsminnet av franska revolutionen 1789 byggdes Eiffeltornet på 381 meter och tornet har bestigits av 200 miljoner människor. Senare kom Empire State Building i USA och nu följer flera skyskrapor med Asien i täten. Av 100 pågående projekt finns 40 i Kina. Nyligen harDubai i sin tur  invigt en ''skrytskrapa'' med 163 våningar och 818 meters höjd och då bygger givetvis Saudiarabien ett Kingdom Tower som skall bli hela en kilometer högt.

 

Författaren Victor Hugo skildrar i romanen Ringaren i Notre Dame, hur denne på 1400-talet kunde se hela Paris uppifrån. Nu kan vi se vad vi vill från luften och skapar ändå dessa jättekonstruktioner.

 

Byggnader har övergått från att vara ''skaldjur'' till att bli ''ryggradsdjur''. Med teknik och industri började man bygga hus kring stommar av stål för att avlasta väggarna och hissar tillkom. År 1980 fanns 324 byggnader i världen som var över 150 meter höga, tjugo år senare fanns det drygt 2900! Människor blir stapelvaror.

 

Övergivna skyskrapor har blivit ett problem i Detroit då produktionen av bilar flyttats till annan ort. Stugan i skogen multnar sakta ner och övergår i kretsloppet, men så icke med konstruktioner av stål och betong. Också jordbävningar och krig visar hur svårt det kan vara att röja upp efter modern byggnation. Höga hus som klarar påfrestningar har nu börjat byggas av korsvis laminerat trä och där har Sverige höjdrekord.

 

Med ökande stadsbefolkning ökar även konsumtionen

 

•   1000 miljoner fler konsumenter beräknas till år 2025 i städer som tidigare låg i fattiga länder

 

•   600 miljoner av dessa konsumenter kommer att finnas i 440 städer

 

•   dessa 440 städer kommer att stå för nästan hälften av världens tillväxt 2025 och

 

•   av dessa 440 städer finns 242 i Kina!

 

/Uppgifter hämtade av Ola Wong från McKinseys rapport Urban World: cities and the rise of the consuming class.

 

Kinas trumfkort har blivit urbanisering och det går fort. Man river gamla stadsdelar utan hänsyn till deras värde för invånarna som med sina murar kan se grå och trista ut från gatan, men innanför öppnas ofta en personlig värld, ibland med blommor och små dammar.

 

De nya husen har ofta bara en livslängd på 25-30 år och man använder nu 40 procent av världens stål och betong. Många blir förlorare med höga bostadslån och man måste betala för kylskåp, vatten och sophämtning.

 

Förmögna personer i världen börjar nu köpa bostäder i attraktiva områden av Paris och London i rent spekulationssyfte, bostäder som ofta får stå tomma.

 

Det talas ständigt om bostadsbrist. I Sverige bildades redan 1916 en Kooperativ Bostadsförening. Man ville motverka att bostäder blev en handelsvara. En bostadssökande kunde då ställa sig i kö i en förening, betala en medlemsavgift och börja bospara.

 

Med en landsbygd som avfolkas och städer med bostadsbrist har förslag kommit att uppmuntra människor att bosätta sig i Sveriges norra delar och ge människorna en garantilön eller skattelättnader. I varje fall kunde man börja med ett pilotprojekt.

 

En bra stad

 

"Utöver hem och arbetsplats behövs ett ’tredje rum’ som är ”kaotiskt mänskligt – lite park, lite trafik, lite kebab, lite bänkar, lite flirt, lite glass och mycket snack".                / Bobo Karlsson.

 

En blandning av bostäder, arbetsplatser, butiker, matställen, biografer, konserthus och parker börjar nu ses som tecken på en bra stad. Annars blir det ”mer och mer folk och färre och färre människor” konstaterade den danske innovatören Piet Hein.

 

De boendes trivsel kommer ofta i andra hand då administrativa och ekonomiska institutioner läggs i centrum för att man lätt skall kunna röra sig dem emellan. Detta kan vara funktionellt för dem som arbetar inom dessa områden, men om samma personer måste resa ett par timmar om dagen för att komma fram och åter till arbetsplatsen är det obekvämt. Vid all värdering gäller frågan - för vem?

 

Nya städer ritas av experter och man får hoppas att de blir trivsamma även om det småskaliga ofta är hotat. Vilken plats får den vanliga människans skaparlust och barnens leklust? Kommer det att finnas något brokigt Hagalund för konstnärer som Olle Ohlsson? Blir det några blomrabatter och kolonilotter? Kan man slinka ner till brödbutiken? Hur går det med den ''urbana byn".

 

Staden dör på kvällen om där bara finns kontor och butiker. Oscar Niemeyer var en av dem som fick mandat att utforma en huvudstad i Brasilien enligt egna visioner, men inte enligt de vanliga människornas behov av trivsel. Även t.ex. arkitekten Le Corbusier experimenterade i stor skala. Har man lärt av dem?

 

Det finns många åsikter om vad som är en bra stad och när det gäller livskvalitet försöker man rangordna dem. Då brukar t.ex. Paris, Zürich, Wien och Genève ligga bra till. I en europeisk tävlan om bästa huvudstad för miljön, fick Stockholm pris år 2010. Vi har bland annat sedan 1995 en unik nationalstadspark som går som en grön åder genom staden och har ett avloppssystem som på sin tid var ett av världens modernaste, men tiden går och nu behövs förbättringar.

 

I takt med att e-handeln ökar kommer det emellertid att bli färre butiker. En tiondel av alla jobb finns inom detaljhandeln i USA, men där räknar man med färre jobb och även färre stora köpcentra vilket kommer att sätta sina spår i gatubilden.

 

Hus som byggs så att det bildas kvarter med gårdar kan ha betydelse för vår trivsel. Gården där man kan sätta ut några trädgårdsmöbler, träffa grannar, släppa ut barnen och påta i rabatter skapar hemkänsla och hjälpsamhet mellan grannar och gynnar det gemensamma ansvaret för närmiljön. Om hus i stället byggs i långa rader och vården sköts av ''det allmänna'' blir vi likgiltiga - det man älskar vårdar man bäst det.

 

Taken på olika byggnader börjar bli alltmer populärt att använda, där både prydnadsväxter och grönsaker, börjar odlas i Paris och då kan man även odla bin. Även yogakurser och privata fester örjar hållas på taken.

 

Barn i städer

 

Att ha barn i storstäder är både dyrt och besvärligt och födelsetalen är låga. Familjelivet slås sönder med urbaniseringen om båda föräldrarna arbetar, har långa resvägar och tider som inte är anpassade till barn som i allt högre grad lämnas till personal, eller lämnas i ensamhet redan som små.

 

Kila ut och lek! Hur gör man det om man bor i ett höghusområde? För barns rätt till lek i stadsmiljö finns åtminstone en internationell organisation, International Play Association, IPA där ett 50-tal länder ingår och där svensken Nic Nilsson har varit internationell president. Organisationen för fram barns behov av jord och gräs och inte bara av asfalt och gummi!

 

Då människor omplaceras till nybyggda höghus leder det till sämre lekområden för barnen och mindre sociala kontakter, där människorna blir passiviserade och inte kan göra egna insatser. Detta börjar nu uppmärksammas av moderna arkitekter.

 

Till staden av tvång eller frivilligt

”Plogen sönder, spis rök in,
värk och valk i handen.
Långt till präst och fjorton barn,
ingen häst och långt till kvarn.
Sen gick goda tider in
Ingen bor på landet.
/ Kajenn, SvD

 

 

Våndan inför att tvingas flytta till staden beskrivs av författaren Marcel Ayme: "Det klokaste skulle väl vara att bli fabriksarbetare ty det var bara i en stad hans hustru och barn kunde få tjänst. I hans innersta gjorde tanken honom nedstämd. Att vid 45 års ålder börja arbeta i stan, att aldrig mer få känna hur träskons känsliga spets smulade sönder en jordkoka, att inte längre ha något att hoppas av sol och regn, att inte mer vara mol allena under den vida himmelskupan, nej i stan skulle ens ögon ständigt vara instängda mellan järnskrot och husväggar, där skulle man hantera andra människors verktyg.”

 

......

 

Gästarbetare flyttar ofta till städer och 60 miljoner kinesiska barn lär få växa upp med far- och morföräldrar och med endast sporadisk kontakt med sina föräldrar.

 

Att försöka tvinga människor kvar på landsbygden har varken lyckats under kulturrevolutionen i Kina eller under Pol Pot i Kambodja.

 

En del kineser förfogar över en viss del jord under 30 år, en tillgång som de kan sälja eller belåna. Om staten sedan löser in jordlotten mot obligationer kan säljaren vara illa ute om konjunkturen viker.

 

I praktiken kan bönder helt enkelt fördrivs från sin mark och förvandlas till rörlig arbetskraft. Dessutom minskar byarnas fungerande sociala mönster som utgör en ovärderlig social ''infrastruktur''

 

I vissa delar av Kina börjar man satsa mer på landsbygden med bättre vägar, utbildning och hälsovård och i Indien har man förlagt delar av konfektionsindustrin till byarna. Dessa byar som Mahatma Gandhi ömmade för med hemslöjd och måttfullhet, med byråd och ett liv nära naturen. Han varnade för en ekologisk katastrof om indierna skulle ta efter västerlandets sätt att konsumera. Han sägs dock inte vara populär i idag.

 

Städer med slum

 

Informella städer eller kåkstäder som helt okontrollerat växer upp utmed bergsluttningar eller andra områden finns i fysisk mening, men de är inte alltid utsatta på kartor och de utgör områden som myndigheter vanligen vill slippa ta ansvar för.

 

Vi har läst om slummen i Carl Michael Bellmans Stockholm, Charles Dickens London och Victor Hugos Paris, städer som efterhand sanerats och t.o.m. blivit turistattraktioner.

 

Nu liksom förr anländer många till världens städer utan att veta var de ska bo eller hur de ska försörja sig. Hälften av dem beräknas få bo i slum, getton, kåkstäder och favelas. Sanitet och elektricitet saknas ofta, men om man tjuvkopplar till elledningar så kan internet finnas även i slummen.

 

Städerna kan erbjuda ett större nätverk, jobb, utbildning och social rörlighet, varför slumområden tenderar att efterhand minska från 46 procent 1990 till 30 procent 2014.

 

Om nedanstående saknas anses man bo i ett slumområde:

 

•    tillgång till rent vatten inom rimligt avstånd och till rimligt pris
•    privat eller gemensam toalett för ett begränsat antal personer
•    huskonstruktion av någorlunda stabilitet 
•    utrymme för högst två personer i samma rum
•    boende som inte ligger på en farlig plats
•    tillstånd att bebo platsen utan hot om vräkning.

 

Vräkning hotar ofta då ett område skall saneras vilket visas i den populära indiska filmen Slumdog Millionaire som är inspelad i Bombay där sju miljoner människor lever i slum. Se: www.gapminder.org Video: A Slum Insight.

 

Peking har vuxit snabbt och hade 22 miljoner år 2016, varav 8 miljoner flyttat in från andra delar av Kina. Smog och omöjlig trafik skall bort och staden skall bli fin till 2020, men med rätt brutala metoder.

 

I Tibet har Kina flyttat 737 000 nomader till nybyggda betongsamhällen för att ''skydda naturen mot överbetning'' medan det verkliga skälet lär vara gruvdrift. Herdarna förlorar därmed sin vanliga försörjning och livsstil.

 

Nyare forskning om människorna i slummen visar att de inte alltid är så olyckliga som vi tror. Där finns även mycken stolthet över den bostad man själv lyckats förfärdiga, ibland med grannars hjälp och inte minst uppskattar man en känsla av frihet. Människorna i slummen blir mer hjälpsamma och beroende av varandra vilket är bra för trivsel.

 

Man talar nu om slumturism dit människor kommer för att titta - "fattigdomsporr."

 

Därmed inte sagt att slummen skall idylliseras. I Nairobi bor två miljoner på en liten yta där det som regel saknas rinnande vatten, toalett och elektricitet och kriminaliteten är hög.

 

En befolkning under jord finns i Peking där människor bor i de tunnlar och de 20 000 skyddsrum som Mao lät bygga. Dessa har nu gjorts om till både vandrarhem, bostäder, biografer och butiker. Alla har ventilation, el och vatten. Många som bor där slipper att pendla till arbetet och priset är hälften mot ovan jord.

 

I samma stad bor även förmögna personer i omgärdade skyddade bostäder - gated communities.

 

II

 

Till och från staden

 

 

Bild från World Concerns and UN:s Model teaching units, 1983.

 

Tillförsel  av livsmedel och varor tycks megastäderna klara av. Förr begränsades tillgången av färskvaror då en dragkärra måste hinna fram och åter under dagen.

 

Värre är det med det som skall föras bort och det har varit och är en gigantisk uppgift att ordna vatten och avlopp.

 

I förhistorisk tid fanns städer vid Indus med offentliga badhus och de flesta hushåll hade badkar och toalett där urinen separerades och senare kom romarna som anlade akvedukter och badhus.

 

Exempel från västvärlden:

 

I tur och ordning hemsöktes stora städer som Venedig och Wien av sjukdomar, stank, råttor och löss. I samtliga fall var det epidemier med höga dödstal som tvingade fram saneringar.

 

London på 1300-talet växte med 500 procent och drabbades av pest speciellt 1348 - 49. Man tvingades senare att införa tre nya yrken - dyngsamlare, gatsopare och kvartersmästare för att forsla undan avfallet ner i Themsen eller bort från staden. Kött fick bara säljas i dagsljus.

 

Paris på 1700-talet med stark tillväxt och olidliga sanitära förhållanden blev en av anledningarna till den franska revolutionen då Ludvig den XIV inte höll sina förespeglingar om åtgärder. Det blev Napoleon som därefter införde massvaccinering mot kolera och tog itu med sanering av kloaker och lät bygga kanaler och fontäner efter en ny stadsplan.

 

New York på 1800-talet blev den stora porten för emigranter som ofta hamnade i slumbostäder och staden nådde gränsen för det uthärdliga då man drabbades av kolera 1865 och av tyfus 1907. Då genomdrevs saneringar och gatubelysning infördes. Kolkraftverk för el lades på stort avstånd från staden och den första elbilen kom som en räddare undan all spillning från hästarna som sen försvann på 5 år. Därefter kom bensinbilar där man tillsatte bly i bensinen för att göra dem lättstartade vilket ledde till osynliga giftiga avgaser. Ständigt nya utmaningar.

 

Lokal styrning  

 

God balans mellan offentligt och privat behövs i en stad där förvaltningen och människorna själva är avgörande för hur städerna fungerar.

 

Bland borgmästarna finns många eldsjälar som inspirerar andra med goda åtgärder och de ordnar även pristävlingar. De har bildat en internationell förening och bland annat gått samman mot kärnvapen och för klimatet. 

 

Borgmästaren i New York lyckades få bukt med kriminalitet. Från Paris kom idén att sätta ut tiotusentals cyklar, - London lyckades klara en brokig befolkning, - Berlin har lockat turister med ”fattig men sexig”, - Bogotá har infört ”kvinnornas kväll” då männen passar barnen - Mexico City hopplöst smutsigt har genomgått en förvandling, allt tack vare dristiga styresmän som delar uppslag erfarenheter.

 

På allmänna platser såsom torg har man de rättigheter som samhället medger och där krävs ett visst uppträdande. Ju tätare människor bor desto fler sammanstötningar och desto mer måste de styrande vara förutseende och ha beredskap för olika utmaningar. Städernas torg har nu blivit viktiga platser för t.ex. demonstrationer.

 

Förtätade städer på begränsad areal omgiven av ett högproducerande jordbruk är en önskan hos somliga. Då skulle det kunna bli mer utrymme för rekreation och framför allt för en natur som i viss mån lämnas ifred för människan.

 

Städer och luftföroreningar 

 

I många storstäder får man kämpa mot smog och dis. Städer med mer än en miljon invånare brukar ha 10 procent kraftigare molntäcke och 10 procent högre nederbörd än omgivningen. Även om avgaserna i någon mån hindrar solens strålar att tränga ner hindrar de framför allt värmen från att tränga ut.

 

Modern teknik har utvecklats och många städer i västvärlden har nu renare luft än fattiga länder som väntar på teknik som börjat exporteras i stor skala.

 

Städerna står för hela 70 procent av de globala utsläppen. Många storstäder i västvärlden har dock lyckats minska dem med 80 procent som i New York. Med borgmästarna som ledare skräddarsyr man nu åtgärder för olika städer där man i förebyggande syfte t.ex. bygger murar och vidtar skyddsåtgärder för tunnelbanor. Det blir dyrare att reparera skador än att förebygga dem. Självpåtagna utsläppsmål gäller för allt fler städer.

 

För att bli en bra klimatstad krävs många parallella åtgärder som förnybara energisystem, biogasanläggningar och energisnåla hus. I Zimbabwe har man inspirerats av hur termiterna lyckas reglera temperaturen i sina bon och sedan använt kunskapen för byggnader och därigenom kunnat minska el-driven luftkonditionering.

 

Världens enda hållbara land är Kuba enligt Världsnaturfonden, 2006. Då landet förlorade 90 procent av sin oljetillförsel från Ryssland tvingades man redan på 90-talet att försöka odla även i städerna. Där produceras nu nästan hela dagsbehovet av grönsaker. Diktaturen Kuba kan därför ha mycket att lära oss om stadsodling. I Havanna med 2,5 miljoner invånare är 44 000 heltidsarbetande med ekologiska och småskaliga odlingar.

 

Uppmärksammade initiativ har tagits av svensken Hans Hassle med odling i städer som engagerar medborgarna vilka får skörda i proportion till satsade medel. Växthus byggs på höjden där man odlar 10 gånger mer än vad markytan för ett vanligt växthus skulle medge. Odlingslådor med näringsvätska och pimpsten förs sakta uppåt på en bana för att få ljus. Business as usual is out, 2012 lyder titeln på hans skrift

 

Ambitiösa projekt pågår runt om i världen. I Förenade Arabemiratens beräknas en helt ren och grön stad stå färdig år 2015 med hållbara energilösningar och i Kina byggs en liknande stad, stor som Stockholm med svensk miljöteknik, beräknad till 2020. Vidare planeras metropoler och flera tusen nya småstäder som skall byggas från grunden med moderna hänsyn till ekologi och resurssnålhet. Man räknar med bilar och ställer stränga krav för tillåtna utsläpp.

 

Ljuset från städerna syns tydligt för den som flyger på natten och ser neråt. Hav och obebodda områden ligger i mörker och samma sak gäller för vissa områden med diktatur. Med frihet följer tydligen också ökad produktion och konsumtion av energi. Se: Natt på jorden. http://www.globalis.se/Vaerldskartor

 

Städer och trygghet

 

Segregerade stadsdelar har uppstått, Gated Communities vilket är termen för vissa bostadsområden där människor isolerar sig och själva tar över ansvaret för sin säkerhet med egna ordningsvakter och inhägnader. Cirka 30 000 finns enbart i USA och i Peking pågår samma sak. Här kan man alltså köpa säkerhet för pengar vilket kan diskuteras ur demokratisk rättvisesynpunkt, då alla människors säkerhet bör åligga staten.

 

Projekt utan segregering startas även. Människor meddelar att ''det här behöver göras och vi är beredda att själva arbeta, men vi behöver hjälp''. Samarbete kan komma igång med olika myndigheter, näringsliv och filantroper. I USA har det uppstått en folkrörelser i städerna, Community Development Corporation (CDC) som sedan 1980-talet skapat ett bättre boende i en säkrare och renare miljö. I England finns liknande rörelser sedan 2006 kallade Transiional Towns, en rörelse som spritts även till många andra länder. Se tidigare kap 11.

 

I Pakistan har grupper av fattiga människor tillsammans med kompetenta tekniker byggt sanitära system som fungerar bra för miljoner människor till en bråkdel av de kostnader som myndigheter eller kommersiella företag skulle betingat.

 

Städer och turism

 

Städer tävlar om att locka turister och att ''sätta sig på kartan''. Här kommer Kyoto, Florens och Charleston högst enligt Travel-Leisures år 2014.

 

Städerna inbjuder turister att korsa gränser medan immigranter är förbjudna att göra detsamma. Det har till slut blivit som om en del europeiska städer har skaffat sig stora extraområden kring attraktiva ställen som Benidorm i Spanien. I detta stora turistland har det vuxit upp turistorter varvid Medelhavskusten har byggts ut på ett sätt som ibland gjort att den ursprungliga omgivningen förlorat sin charm.

 

På t.ex. Costa Rica fanns 550 hotell vid mitten av 80-talet. Senare fanns där 2 200. Detta fick följder för naturen och redan år 2002 bildades ett stort samarbetsprojekt för miljön där nu 200 hotell ingår med graderade kvalitetsgarantier.

 

Olika typer av städer

 

 

•   Den befästa staden fanns redan 5 000 år f.Kr. omgiven av en mur där borgarna kunde söka skydd mot anfall.
•   Kulturstäder har vuxit fram med historiska minnesmärken, universitet, kyrkor, teatrar, museer och  sociala och kulturella samlingsplatser.

 

•   Industristäder med höga fabriksskorstenar.

 

•   Sovstäder där man knappast kan gå till fots för att det saknas både trottoarer och något att gå till i närheten. Shoppingcentra och nöjeslokaler nås endast via bil. Barn och gamla göre sig icke besvär!

 

•   Städer med s.k. shopping-malls, inglasade, luftkonditionerade gallerior växer upp, byggda i flera våningar för tusentals människor. Bara i USA och Kanada fanns 40 000 redan på 90-talet. Människor inomhus i svalkan eller tvärtom inne i värmen undan kylan, ställen dit alla människor kan söka sig för att shoppa eller bara strosa.

 

•   Uppdelade städer förekommer där affärscentra, industriområden och bostäder skilts från varandra och endast är förbundna med trafikleder. En utvandring från städernas husväggar och buller kan bli följden då man vill söka sig till fridfulla bostadsområden på landet. Man arbetar på ett håll och bor på ett annat.

 

•   Integrerade städer börjar eftersträvas där man både bor, arbetar och rekreerar sig samt har tillgång till de sociala institutioner som behövs. Djurgårdsstaden i Stockholm är ett försök.

 

•   Idylliska småstäder i liten skala, trädgårdsstäder och ''slow cities'' attraherar med kvarter och en blandning av människor och verksamheter där man både kan gå till fots och färdas kollektivt. Städer med gynnsamt klimat där man trivs, flanerar och umgås med släkt och vänner.

 

•   Slutligen har alltid stora handelsstäder vuxit fram som sjuder av liv och rörelse och blir internationella mötesplatser.

 

 

Litteratur

 

Hassle, Hans, Busseness as usual is out, 2012

 

www.gapminder.org Video: A Slum Insight.

 

 

Läs vidare: Kap. 13 Både stat och fosterland >>

 

 


 

Back to Top

 

© 2018 Världsläktaren

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bildkälla: http://wikipedia.org/wiki/OECD
Akronym i Mellanstatliga organisationer/ OECD.

Rubriker:

Inledning

I

Använd världsläktaren

Använd ny teknik

   Kärnkraft

   Vätgas 

      Familjen med hemgjord energi

II

 

Hur minska utsläppen?

      Reningstknik

      Fånga upp och gömma koldioxid

      Betala för utsläpp av koldioxid

Vad måste vi alla göra?

Filosofiska synpunkter,  F.Tersman, B. Brülde

 

III

FN:s arbete för klimatet

       Varför brukar avtal inte slå igenom?

        Toppmöten

        Future Earth

        FN:s arbete, historik

Eart League

EU:s arbete för energifrågor

Några svenska insatser:

    •  Global Utmaning - Kristina Persson

    •  Strategi med bevarad välfärd - Staffan Laestadius

    •  Global Challenges Foundation - László Szombatfalvy

IV

En energi-revolution pågår

 

       Subventioner, investeringar

Energi från solen

Energi från vind och vatten

Koldioxid som energikälla

       Ett konstgjort löv

       Metanol i stället för olja

Energi med ytterligare metoder

       Förmåga att lagra energi     

Paradox,  Science fiction

Litteratur                                   

Inledning

Mahatma Gandhi yttrade att skillnaden mellan vad vi gör och vad vi har möjlighet att göra räcker till för de flesta av världens problem. Vi är nu den första generation som sannolikt håller på att ändra klimatet och som också vet hur vi kan förhindra det. Nedan skildras hur vi faktiskt skulle kunna klara klimatförändringrna.

"Stenåldern tog inte slut därför att det var brist på stenar" - och fossilåldern behöver inte ta slut därför att det är brist på fossil energi, utan på att vi finner något bättre.

Allt fler lutar nu åt att vi måste ta det säkra för det osäkra och till varje pris försöka hindra att temperaturen på jorden stiger och dessutom med ohälsosamma luftföroreningar. Ju förr ju billigare blir det

- I en diktatur går fort att fatta både bra och dåliga beslut.

Enpartistater kan lätt bestämma över vilka fakta som får spridas och inte.

"Det finns fog för att hävda att Kommunistpartiet, med sitt totala grepp om politik, samhälle och militär för en femtedel av mänskligheten, är den mäktigaste organisationen i världen, men okunskapen om detta är närmast total i omvärlden..." /Ola Wong.

- I en demokrati tar det lång tid att fatta både bra och dåliga beslut.

Eftersom klimatförändringarna skulle bli så ödesdigra går det för långsamt att fatta demokratiska beslut i denna fråga anser en norsk professor i klimatstrategi.

Med denna vetskap borde världens politiker snabbt kunna enas om att varje stat inför ett organ som är överordnat dess politiska partier. Detta organ består av vetenskapsmän inom klimatområdet, teknologer och jurister med mandat att bestämma om åtgärder. Partierna har sedan att arbeta för dessa beslut.

Storbritannien, Danmark och från 2017, även Sverige har tillsatt oberoende klimatpolitiska råd med lagar och mål som skall genomsyra alla områden inom klimatpolitiken, dock utan att vara juridiskt bindande.

På Världsläktaren kan visas upp när olika demokratiska stater infört ovan nämnda organ. Redan 2016 är emellertid ordföranden för European Environmental Bureau, Mikael Karlsson missnöjd med EU:s kommission, vilken han anser vara alltför avvaktande när det gäller att följa upp avtalet i Paris.

Kunskap måste få råda när vi nu snabbt håller på att ändra det klimat vi anpassat oss till sedan 7000 år. Vi kan inte komma med argument som jobb, kostnader och liknande.

I

Använd Världsläktaren - mitt förslag

Varför inte ladda energi- och klimatfrågor med prestige genom utmaningar och genom att visa upp resultat.

Varför måste energi och miljöfrågor bli så segdragna, tråkiga och ogripbara? Många problem går inte ens att uppleva såsom medelvärdet för en global temperatur.

Lär av sporten - skapa utmaningar!

Inom sporten har man skapat uppvisningar som ger både spänning och underhållning och de Olympiska spelen ses av mer än halva mänskligheten, där 212 stater deltog härom året.

De Olympiska spelen omfattar 26 olika sporter med 302 underavdelningar ”grenar ” och för alla gäller bestämda internationella regler. Att dessa regler också följs upp lyckas vi kontrollera ganska bra.

Här vädjas till ''sportsmanship''- en gemensam elementär rättsuppfattning som tycks vara så självklar att den är universell och oberoende av religion och ideologi. Det finns enighet om att man inte skall ljuga, fuska, vara illojal, fega och bryta löften. Internationell prestige och motsatsen skam har visat sig vara verkningsfulla medel. Moral har kraft.

Varför inte skapa en ny sorts ''grenar'' för klimat- och energi?

Somliga "grenar" kunde t.ex. vara särskilt lämpliga för höginkomstländer andra för fattiga länder.

Resultat kan visas upp samtidigt som de ger överblick och insikt på ett nytt sätt?

Här kan ibland tävlan vara bra men framför allt skulle det gälla uppvisning, redovisning och eventuellt belöningar. Människor vill känna sig delaktiga och att klara svårigheter skänker tillfredsställelse.
.........

Somliga ogillar tävlingar inom sport och musik som primitiva sätt att pumpa upp nationalism. Klimatet är dock inget ytligt och vi är redan indelade i stater.

Även om klimatet påverkas av många faktorer kan man börja med det som alla kan förstå som vår användning av kol.

…………

En  film för information kan produceras i Sverige där det visas:

-  en uppdaterad Världsläktare med en världskarta på spelplanen

-  befolkningar som t.ex. släpper ut mest och minst växthusgaser. Länderna pekas ut dels på kartan och dels på läktaren.

-  var nya kolgruvor öppnas och var de stängs

-  några följder av klimatförändringarna visas t.ex. för Arktis, liksom

-  hur många människor som blir sjuka av kol och luftföroreningar.

-  var man hugger ner regnskogar markeras på kartan, medan de människor som berörs - säljare, köpare och nyttjare - tänds upp på läktaren.

Även statsledare behöver stimulans, liksom företagsledare och innovatörer. Hur dessa agerar kan både visas, prisas och belönas och inte minst vanliga människors insatser behöver stimulans och uppmärksamhet.

Personer som gjort insatser kan filmas i förväg och visas upp och eventuellt belönas på planen.

Vad modern animationsteknik kan åstadkomma visas av t.ex TIME SCANNERS, a British scientific series, part 4 from 2013 Collosseum.we

Filmen får sedan godkännas av FN som distribuerar den till alla länder för information om vilken uppvisning som väntar landet om något år.

Kostnaderna för själva genomförandet som endast kommer att försiggå i media blir försumbara, om man jämför med de verkliga Olympiska spelen.

Denna typ av uppvisning kan sedan återkomma med några års mellanrum. Lämplig dag kan eventuellt vara "Earth day".

Uppvisningen kan sedan bli en förebild också för hur stater inom sig kan stimulera människor att genomföra olika initiativ för klimatet.

Goda förutsättningar:

Projektet kan väntas få stöd från flera håll.

-  Borgmästare är en garvad grupp, kända för ledarskap och ofta valda av folket. De låter tala om sig för goda initiativ och de utbyter erfarenheter inom sin internationella organisation och är en bra påtryckargrupp.

Av världens städer har 2225 stycken inom 150 regioner redan gått samman i en femårsplan. De åtar sig att vara ledande inom klimatarbetet, men hur många vet det? Detta behöver visas. De representerar 17 procent av världens befolkning och städerna i världen stod en tid för 49 procent av växthusgaserna.

  -  Informerade ´pressure groups´ som har ökat i antal både i demokratiska och andra stater.  

Det har blivit enorma uppslutningar med stora demonstrationer inför FN:s klimat kongresser, från alla kulturer och alla religioner, från påven, företagsledare, forskare, tidigare föregångsmän, kändisar och inte minst civilsamhället

Det jäser av frivilliga organisationer och bara i Sverige har vi Klimataktion och Omställning Sverige med 5000 lokalavdelningar, tankesmedjan Global utmaning  samt nyligen bildade Global Challenges Foundation.

Sju partier i Sverige har enats om att vår nettopåverkan på klimatet skall vara 0 till år 2045

 -     En ung generation som är uppkopplad på nätet och till antalet redan nu större än både befolkningarna i Kina och Indien.

  -     Filosofiska tankar av professorerna Folke Tersman och Bengt Brülde anser jag stöder projektet med Världsläktaren. Vi har tre styrmedel :  Styrning uppifrån - 2 Upplysning och individuellt ansvar och - 3 Konkreta utmaningar, samarbete och idéer, se vidare under avsnitt IV.

 

II

Använd ny teknik

 

Kärnkraft

Kärnkraft

Tack vare kärnkraften har vi de senaste 50 åren undvikit att släppa ut 60 miljarder ton koldioxid i världen.

Varför använda 50-talsteknik när forskarna har arbetat fram bättre?

Som källor har jag bland annat använt Den gröna bubblan, 2014 skriven av dansken Per Wimmer som själv liksom Bill Gates är en framgångsrik investerare och har lagt pengar i kärnkraftsprojekt. Vidare James Hansen, Storms of my grandchildren, 2009, samt hans artikel i Illustrerad Vetenskap, 2016.

En 3:e generation av kärnkraftverk är igång och puffar på en 4:de generation.

Med den 3:e generationens teknik har man i Finland börjat bygga världens största kärnkraftverk vid Bottenviken, Olkiluoto för 1 600 megawatt. Konstruktionerna har redan visat brister. Det har tagit längre tid och blivit dyrare än beräknat, varför man tar in finansiering från Rysslands Rosatom. Oppositionen är stor i Finland och från en del i Sverige.

Storbritannien har sagt ja till nya Hinkley Point med franskbyggda reaktorer för 200 miljarder kronor finansierat av Frankrike via den franska energifirman EDF samt av Kina.

En 4:de  generation reaktorer

Här används sådant kärnavfall som kommit från både tidigare kärnkraftverk och kärnvapentillverkning, ett avfall som kräver säker förvaring. Detta kan nu användas till 99 procent och den resterande procenten kommer endast att behöva förvaras i några hundra år. 

Från kärnvapen förvaras nu 600 000 ton i USA som kan användas och räknar man in resterna från tidigare kärnkraftverk skulle uranet räcka i tusen år. Ingen ny brytning av uran skulle behövas. Med avfallet från kärnvapen och nuvarande kraftverk skulle vi ha bränsle för resten av mänsklighetens behov. Numera kan uran dessutom tas från haven och skulle då räcka flera miljarder år.

Projekt med torium i stället för uran pågår i Frankrike, Kina och Indien där man har gott om torium, men ont om eget uran. Grundämnet torium upptäcktes av Jöns Jacob Berzelius som uppkallade det efter asaguden Tor och nu har Thor Energy i Norge startat ett testprogram och eventuellt pågår ett sådant även i Japan. Endast 5000 ton torium skulle räcka för att förse världen med el under ett år och man har funnit hela 2,6 miljoner ton.

Med den 4:e generationen skulle Sverige kunna använda sitt kärnavfall eller också använda torium och varje år kunna ersätta 3 800 ton uran med 15,3 ton torium.

Fördelarna med 4:e generationens teknik skulle vara stora:

•  Tidigare kärnavfall kan förbrännas till 99 % och resten behöver bara slutförvaras ett par hundra år.

•  Tidigare kärnbränsleavfall kan användas och förrådet är näst intill outtömligt.

•  Torium kan användas tills det nästan är helt uttömt och blir därför effektivare än uran.

•  Kärnreaktorerna behöver inte arbeta under högt tryck.

    (De nuvarande är som tryckkokare som måste kylas med vatten, fungerar det inte blir det explosion.)

•  Om systemet i de nya reaktorerna inte fungerar som de skall, stannar reaktorn helt enkelt av.

•  Mindre säkerhetsanordningar krävs och de blir därför mindre dyrbara.

•  Slutligen kan torium inte användas för militär teknik.

Man skulle också kunna satsa på mindre reaktorer som redan finns för ubåtar. Traditionella kärnkraftverk kan ha kapacitet för 1000 megawatt, men för små städer och industrier räcker det ofta med 10 - 300 megawatt vilket skulle göra det lättare att locka investerare. Det federala energidepartementet i USA har nu satsat 452 miljoner dollar för att ta fram små kärnkraftverk.

Trots allt är det dyrbart att bygga kärnkraftverk och all ny teknik är dyrbar i början, men ju mer som produceras ju billigare brukar det bli. Detta har vi själva kunnat märka när det gäller priset på datorer. Här kommer också förväntningar på vad den nya AI tekniken kan bidra med.
Svenska Leadcold som i år fått 150 miljoner i finansiering från Indien, är ett företag som står för den nya utvecklingen.

Den fossila energin är egentligen inte heller så billig, då den inte betalar sina indirekta kostnader för hälsa luft- och vattenföroreningar.

Av världens totala energiförsörjning står redan nu kärnkraften för 5 - 6 % och med den gamla tekniken väntas den bli nästan dubbelt så stor 2030 jämförd med 2010 enligt World Nuclear Association.

Det har dock varit fortsatt tyst i media om den nya kärnkraftstekniken.

Detta inte utan orsak. Redan 1994 hade den berömde forskaren och fysikern Enrico Fermif byggt den första nya 4:de generationen reaktor, med stöd från Nixon, som var positiv. Under Clinton och Al Gore fick forskarna en dödsstöt, med order att montera ner reaktorn och inte heller publicera sin forskning. Al Gore har sedan ändrat uppfattning.

Demokraterna och "de gröna" har varit och är på många håll motståndare till allt vad kärnkraft heter.

Redan nu är dock kärnkraften - mätt i antal dödsoffer per gigawatt och år

säkrast, oljan farligast och därefter kommer kol, enligt forskning inom EU-kommissionen

det renaste sättet att producera el, näst efter vatten och vindkraft enligt en utvärdering av FN:s klimatpanel 2011.

Med kärnkraft plus förnyelsebar energi skulle vi klara klimatförändringarna. /J.Hansen 2015.

Med 61 nya kärnkraftverk per år skulle de nuvarande kunna ersättas fram till 2050. Med hänsyn till världens ökade behov av el behövs ytterligare 54 reaktorer per år, alltså en total summa på 115.  Att detta vore möjligt visas av Frankrike och Sverige som byggde upp sin kärnkraft på 20-30 år.

Tillsammans med utbyggd förnyelsebar energi och kärnkraft kommer klimatfrågan då att vara löst och den globala elförsörjningen skulle klaras utan kol.

Men varför nämner Hansen inte gas och olja? Därför att han bedömer det som orealistiskt att arabstaterna skulle gå med på inskränkningar.

I Sverige skulle det behövas 25 000 vindkraftverk för att få lika mycket el som kärnkraft och vatten ger idag enligt Laestadius s.192.

Grovt räknat skulle det krävas 25 kvadratkilometer av solceller, motsvarande 1 miljon villatak för att utvinna samma energi som en enda kärnreaktor. /Stellan Tengroth.

...........

Tidigare och genom åren har samma kretsar som arbetat med kärnteknologi också varit de som varnat och gett upphov till både Pugwashrörelsen, fredsrörelser och alla de miljörörelser som vuxit fram sedan 60-talet.

- Den gamle miljökämpen James Lovelock med hypotesen om Gaja hävdade redan 2004 att kärnkraften är det enda logiska alternativet till kol och olja. Riskerna kan inte jämföras med konsekvenserna av global uppvärmning.

- Somliga, som den kände miljöaktivisten Mark Lynas, visar i sin bok Guds utvalda art, 2011 hur även han börjat bli positiv till kärnkraft.

- En tredje förespråkare är James Smith som verkar för en koldioxidsnål ekonomi. Han var tidigare ordförande för brittiska Shell och även för Carbon Trust. Han som många andra visar att vi behöver en blandning av olika energitekniker, där de tre bästa metoderna skulle vara vindkraften som dock är osäker, geologisk lagring av koldioxid som är dyr samt kärnkraft som är säker och billig.

Nuvarande kärnkraft                                                                                    

Världens kärnkraftverk

Det fanns 438 kärnkraftverk i 30 länder år 2005.

Det första kärnkraftverket byggdes i USA redan 1960. Där finns gott om bränslet uran, men det krävs möjlighet till slutförvaring av radioaktiva ämnen som plutonium i hundra tusen år. Detta gäller alla de kärnkraftverk som nu är i bruk. Ett stort ansvar har därmed lagts på kommande generationer.

Enligt internationella konventioner skall alltså i Sverige "slutförvaret etableras av de generationer som dragit nytta av kärnreaktorerna och utformas så att det efter förslutningen förblir säkert utan underhåll eller övervakning."

Arbete har pågått med att få fram säkra metoder med t.ex. kopparkapslar som omsluter bränslet sedan det först omslutits av gjutjärn.

Risker med kärnkraft består av olyckor och sabotage med utsläpp av radioaktiv strålning. Begreppet strålning har något spöklikt över sig och vi är vanligen okunniga om den ständiga radioaktiva strålning som kommer från naturen, solen och kosmos. Vi är alltid utsatta, men i olika grad i olika trakter och då vi flyger eller undersöks med röntgen utsätts vi för extra doser.

Olyckor i kärnkraftverk sker och får då betydligt större uppmärksamhet än alla de gruvolyckor som skördar flest offer. Hittills har vi haft 8 härdsmältor i världen.

- USA med den första olyckan i Pennsylvania år 1979.

- Ryssland med Tjernobyl i Ukraina 1986. Ett område på 3 mil runt kraftverket är nu avstängt för människor. Det hölje som omedelbart byggdes över platsen höll på att vittra och 46 länder har därför bidragit med 14 miljoner och byggt en ny sarkofag under ordförandeskap av Hans Blix.

Djur och växter tycks frodas trots att radioaktiviteten på sina ställen är tusen gånger det normala. Vid en forskningsinstitution 5 mil från området söker man studera t.ex. eventuella genförändringar hos olika organismer samt deras försvarsmekanismer.

- Japan hade en katastrof 2011 och hade vinden vänt hade man måst utrymma drygt 36 miljoner människor från Tokyo fastän staden ligger 20 mil från reaktorerna. Antalet dödsoffer - 28 000 berodde knappast på strålning utan på tsunamin. Japan satsar nu 730 miljarder kronor på miljö och energiteknik sedan alla kärnkraftverk tillfälligt stängts av. Landet är dessutom ett ömtåligt område för kärnkraft då inte mindre än tre tektoniska plattor rör sig utanför kusten.

- Tysklands  Angela Merkel, docent i fysik, beslöt efter olyckan i Japan att stänga alla de 17 kärnkraftverken till år 2022. Tyskland är trots detta världens fjärde största industrination med 8 procent av världshandeln. Redan tidigare hade Tyskland vunnit vår aktning för sina insatser med forskning och produktion av solpaneler och vindkraftverk. Befolkningen har dock fått markant högre energipriser, där en kalkyl kommit fram till ett värde på 20 euro per månad under de senaste 25 åren.

Nu tvingas Tyskland använda mer kolkraft och man diskuterar att öppna fler gruvor. Import av el pågår från Frankrike som har 59 kärnkraftverk och låga utsläpp av koldioxid. Sedan 2009 har Tysklands koldioxidutsläpp legat kvar på 11 ton per capita.

- Sverige är världens tionde största kärnkraftsland och beslutet om kärnkraft sågs en gång som en kort frist, så att vi under tiden skulle hinna utveckla andra former för energi.

Sveriges el kom till 80 procent från kärnkraft och vattenkraft år 2017. /Se  www.mfk.nuoch. Vi exporterar även mycket el till Danmark, Finland och Tyskland. Vindkraften kom på tredje plats i vår elproduktion år 2015.

Trots att industrins förädlingsvärde blivit sex gånger större släpper vi inte ut mer växthusgaser än på 50-talet. Vår elproduktion står bara för 5 procent av våra utsläpp framhåller Arne Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik. Dock har vi förlagt en del energikrävande produktion till andra länder.

Vårt äldsta kraftverk stängs 2017 och en fjärdedel kommer att stängas av åldersskäl och frågan blir vad de kommer att ersättas med. På grund av de höga skatterna på kärnkraften har man hotat att stänga 4 stycken i förtid till år 2020. Skatten ger sammanlagt 4,5 miljarder per år vilket är 30 procent av driftskostnaderna per reaktor. Om den höga beskattningen fortsatt skulle även de återstående 6 kraftverken ha stängts. Regeringen har slutligen år 2016 beslutat att under två år fasa ut skatten på kärnkraften.

............

Vätgas

Vätgas - knallgas - Här varken fossil eller "grön."

Väte är världens vanligaste grundämne. Det är en lättantändlig gas utan lukt och smak. För det mesta förekommer vätet bundet med andra ämnen som syret i vatten.

Redan mot slutet av 1700-talet lyckades man frigöra vätet och kunde då få en luftballong att stiga till väders.

För att frigöra vätet åtgår energi och metoderna för detta har varit dyrbara. Å andra sidan frigörs energi då väte åter förenas med syre. Såväl fotosyntes som elektrolys används för att frigöra vätet som sen kan lagras i bränsleceller som är en sorts batterier.

Fördelen är att utsläppen endast blir el, värme och vatten. System av bränsleceller drivna av vätgas börjar komma, men batterierna som behövs är dock vanligen tunga och behöver förbättras. En vätgasbil med bränsleceller är dessutom lätt att tanka.

I princip kan vätgasen framställas ur alla möjliga föreningar, men den finns inte naturligt tillgänglig utan måste alltså framställas och då i allmänhet ur fossil metangas. Man är nu på god väg att kunna utesluta en del sällsynta metaller som platina, som behövs för processen.

Vätgas används inom kemin och t.ex. för konstgödsel samt för att lagra sol- och vindkraft.

Japan anser att för kommande generationer kommer vätgas att vara bränslet, då den är lätt att lagra i bränsleceller. Toyota kom 2014 med bilen Mirai, som betyder framtid.

Kina finner också intresse för vätgas.

Amerikas energidepartementet har däremot slutat finansiera både forskningen och vätgasekonomin från år 2010, då den anses för riskabel och dyrbar.
 
Sverige har organisationen "Vätgas Sverige"  som försöker forska om billigare metoder.
 
- Ett företag i Göteborg har skapat bränsleceller, PowerCel S3 som nu prövas i samarbete med Schweiz. En lastbil med bränsleceller på taket släpper endast ut vattenånga. Schweiz kommer att bygga ut sitt nät för vätgas om testningarna håller.
- Sandviken har 2017 blivit landets fjärde stad som kan erbjuda tankning för vätgasbilar.
 
På stora fartyg kan vätgas produceras ombord med solen som energikälla och lagras i bränsleceller som sen kan driva båten. Metoden kan bli en stor ersättare för råolja, bensin och diesel och dessutom är den fri från vibrationer och ljud. Redan nu installeras bränsleceller på ett forskningsfartyg avsett för Arktis.
 

Familjen med hemgjord energi

Då svenskarna röstade om kärnkraft skulle införas eller inte år 1980, var man redan i full gång med ett omtalat energiprojekt i liten skala. Makarna Inga och Olof Tegström i Härnösand lyckades med kommunens och andras hjälp bygga ett hus, där värme, el och familjens bil drevs med vindkraft.

Projektet kallades WELGAS - WindElectricityGas. Ur Martin Hultmans bok Den inställda omställningen. Svensk energi- och miljöpolitik i möjligheternas tid 1980-1991, 2015, s 16. citerar jag:

"Först var det vindkraftverket som samlade in rörelseenergi och omvandlade denna till elektrisk energi. Den elektriska energin omvandlades i sin tur till vätgas med hjälp av en reversibel bränslecell som kördes som elektrolysör vilken delade vattenmolekylerna. Vätgasen omvandlades genom förbränning till rörelseenergi i bilen respektive värme i spisen."

Självklart krävdes diverse justeringar innan huset kunde demonstreras och tiotusentals personer kom på besök och skrev med entusiasm om försöket. År 1986 hade projektet gett 608 000 liter vätgas, varav 200 000 liter gått till bilen -200 mil - och resten till spisen. Speciellt bilen intresserade många och då den ibland krånglade påverkades intresset.

Visionen och förhoppningarna om decentraliserade system med förnyelsebar energi var stor på 80-talet, men industrivärlden och en del politiker önskade storskaliga projekt. Därför blev det kol och kärnkraft som kom att bestämma inriktningen.

Visionen om närdemokrati, småskalighet och förnyelsebar energi var därmed tystad från 90-talet och en tid framåt, men inte för alltid. Vi har t.ex. företaget ETC som arbetar för att hjälpa människor att bli sina egna elproducenter och vara oberoende av de stora elbolagen.

 ..........

Energi genom fusion, sammanslagning av atomkärnor är en metod som skulle ha stora fördelar och vars framtid alltid brukar förläggas 50 år framåt i tiden, men beräknas ha stora risker. I Kanada pågår forskning som väckt stort internationellt intresse.

III

Hur minska utsläppen?

Reningsteknik

Man kan använda så kallade scrubbers en CCS-teknik, Carbon Capture and Storage. som dock kräver mycket energi. Det finns cirka 9000 anläggningar som skulle behöva CCS eller stängas, men det är svårt att finna en ekonomisk lösning på problemet.

Kostnaden för reningsteknik av de 100 värsta kolkraftverken bara i Europa skulle uppgå till cirka 7 miljarder euro och för USA till 9 miljarder dollar. Men observera - där skulle samtidigt kostnaderna för sjukvården minska med 55 miljarder enligt Staffan Laestadius, 2013.

•  Fånga upp och gömma koldioxid 

Självklart har man försökt fånga in koldioxiden direkt vid industrier och forskning pågår.

Norge har gott i täten med lagring i Nordsjön. Varje år pumpar man ner en miljon ton koldioxid i ett 200 meter tjockt lager av porös sandsten en kilometer under Nordsjöns botten och man har nu tio år av goda erfarenheter från Norska Statoil som världsledande inom koldioxidlagring.

Det kan  vara svårt att finna lämpliga platser för lagringen och risker finns för små jordbävningar.

Vattenfall gjorde ett lovande försök med lagring av koldioxid år 2008 vid det omstridda Schwarze Pumpe i Tyskland, där man lyckades fånga in all koldioxid. Opposition och lagstiftning kom dock att förbjuda det hela och koldioxiden släpptes i stället ut i luften 2009.

Metoden prövades även i Storbritannien, men för att vara kostnadseffektivt krävs att kunna konkurrera med priset på utsläppsrätterna för att det skall löna sig. Vattenfall har därför lagt ner projektet år 2016. Även SSAB har tidigare gjort ett pilotprojekt som skulle testas i Frankrike, men också detta lades ner liksom ett projekt vid Fortum.

Erfarenheter finns även från USA som sedan 70-talet använt koldioxid för att pumpa upp olja.

•  Betala för utsläpp av koldioxid

Piskor och morötter - båda behövs.

Bäst är kombinationen av ny teknik och marknadskrafter. Man kan alltså höja priset på bensin och diesel och i stället införa mindre skatt på elbilar. Att beskatta ny teknik har inte visat sig vara bra.

För att världen ens ska komma i närheten av att nå tvågradersmålet är det, enligt Johan Rockström m.fl. ett globalt pris på kol för att ens komma i närheten av 2-gradersmålet och mest effektivt vore att alla fossila investeringar ges ett straffpris. 

 

1 -  Skatter

Skatter infördes tidigt i Norge  och i Sverige har det givit vår statskassa 65 miljarder kronor per år och gjort att man övergått från olja till fjärrvärme, geoenergi och biobränslen. Pengar som sedan kan komma vidare klimatarbete till godo.

Det är självklart så att ingen sektor kan gå helt utan ekonomiska styrmedel och på så sätt tillåtas att inte täcka sina miljökostnader.

Skatter inom flyget har prövats och gett bra utslag i början, men har inte haft väntad effekt i längden. Trafiksamverkan behövs liksom teknikutveckling som anses kräva lång tid. Efter 2020 finns förslag om att införa krav på klimatkompensation genom att t.ex. plantera träd eller investera i förnybar energi, men detta skulle i så fall inte bli obligatoriskt förrän 2027.

Det krävs en skatt för flyget, alldeles oavsett hur effektiv en skatt är, precis som det krävs en skatt på sjöfarten, på vår konsumtion av varor och på allt annat som ger utsläpp av växthusgaser. hävdar J. Rockström. Han tror personligen att en skatt dessutom opinionsmässigt har ett brett stöd.

Samtidigt föreslås att beskattning även dirigeras om från jobb till energi. Skattemedel behövs dessutom för att kunna hjälpa lågutvecklade länder med bättre energi vilket redan är beslutat i Paris 2015. Att köpa naturen fri har dess bättre redan förekommer i några fall.

2 - De rikaste 10 %, får betala extra.

3 - Den rikaste 1 % får betala mest.

4 - En generell flygskatt. 

Beslut om flygskatter tycks aldrig  gå igenom och att argumentera för kolhaltiga biobränslen faller på att det blir 4-9 gånger dyrare. Flyget ökar och släpper i Sverige ut mer CO2 än alla personbilarna. För att minska flygandet skulle höjt biljettpris vara mest effektivt.

Flygskatter vore lättast att administrera och en avgift på 5 euro per biljett skulle ge 200 miljoner per år. Naturligtvis skulle viss differentiering behöva göras för vissa biljetter. / T. Piketty, s.48   

•   Utsläppsrätter har införts både inom USA och EU, men  själva ordet är förföriskt.

Att betala för utsläppen kom som ett förslag från USA redan på 70-talet. Sedan tog EU upp idén för att främja investeringar för grön energi. Att släppa ut växthusgaser kan inte längre vara gratis och om något kostar anpassar vi oss, det vet ekonomerna.

Amerika har ett system av cap and trade som ungefär motsvarar EU:s utsläppsrätter.

Först skaffade EU sig en global budget för nivån på de växthusgaser världen kunde kosta på sig. Sedan fick stater sin tilldelning i proportion till antalet invånare och kunde sedan fördela rätterna inom landet.

Olika företag och institutioner fick då sina speciella tilldelningar gratis. Behövde man mer energi fick man köpa rätter från fattiga länder och behövdes mindre kunde man sälja dem, även över gränserna. Den som överskred sin andel  fick böta. Tilldelningarna anses nu ha varit för generösa och när överblivna rättigheter säljs, minskar klimatnyttan.

EU bestämde år 2005 att en utsläppsrätt på 1 ton koldioxid skulle kosta 15 euro. Grundtanken var att det inte spelar någon roll var utsläppen görs, bara de minskar. Här lät man marknaden och inte staten sätta priset.

Den som själv flyger kan eventuellt betala för utsläppsrätter - dubbelt upp - och minska den påverkan hans resa får på klimatet.

När man satte ett enhetspris för varje ton koldioxid - lika för alla - då kom många invändningar. Det skulle dock bli oerhört krångligt om man kräver regleringar, subventioner, skydds- och specialhänsyn för olika branscher och politiska särintressen.

Om de oundvikliga orättvisorna kommer i förgrunden då glömmer man den överordnade uppgiften att sänka halten av växthusgaser genom att minska användningen av fossil energi.

Erfarenheter

Försöket berörde endast 40 procent av EU:s utsläpp från de 11 500 anläggningar som ingick.

Att även flyget till och från EU skulle inräknas var en förhoppning som inte infriades ens år 2016. Övriga transportmedel liksom jordbruk och privata oljepannor etc. ingår inte heller.

Handeln uppgick i början till 1 miljard dollar men har sedan avtagit för att år 2013 endast vara 2:46 euro per ton mot utgångspriset som var 15 euro. Priset höjdes 2015 till 65 euro men anses ändå vara tandlöst. Dessa pengar skall sedan överföras till en innovationsfond.

När sedan ytterligare 13 000 industrier skall tvingas att betala för sina utsläpp gäller det tusentals miljarder euru om året. Diskussionerna inför detta har naturligtvis varit heta, men man kom dock fram till en preliminär överenskommelse i slutet av år 2017.  Kolet har blivit en knäckfråga, då många stater vill bygga ut sin produktion av kol för att få el.

Några exempel på handeln med utsläppsrätter

- Ren avlatshandel anser somliga. De rika som släpper ut mest får dock betala mest när de behöver köpa. De fattiga som släpper ut minst kan sälja sina rättigheter och få pengar med vilka de kan förbättra sina egna energiförhållanden till exempel med el.

- Vid VM i fotboll beräknades att åskådare som reste till Tyskland skulle orsaka utsläpp av 100 000 ton koldioxid. Arrangörerna samlade då in 11 miljoner kronor för att köpa utsläppsrätter som kompensation, vilka sedan kan säljas, och ge någon annan möjlighet till utsläpp.

- Naturvårdsverket köper däremot upp utsläppsrätter för att dessa inte skall säljas utan låsas in.

- En organisation i Sverige har i stället skänkt en summa pengar till Vi-skogen för plantering av träd.

Redan ett par månader efter Parisavtalet 2015 hade priset på utsläppsrätter rasat med över 30 procent.

Målet för EU är dock att minska utsläppen av växthusgas, sänka energiförbrukningen och höja andelen förnybar energi.

Efter 2020 skall industrier få färre fria utsläppsrätter och i stället för att köpa rätter får de producera mindre  eller ändra teknik och slutligen skall de fria rätterna helt tas bort.

Ett elcertifikat har införts i Sverige 2003, vilket innebär att elektriska varor skall vara energimärkta och garantera att en viss del av energin kommit från hållbara källor.

..........

IV

Vad måste vi alla göra?

"Tänk globalt och handla lokalt."

- Stoppa investeringar i fossil energi vilket sker inom en del kyrkor, pensionsfonder och universitet.

- Tänk på fem ord som börjar på B  -  Butiken, Bilen, Bostaden, Biffen och Börsen.

- Agera civilt, demonstrera och visa civil olydnad om det krävs..

 Filosofiska synpunkter

Kretslopp

Påvens budskap:

"Vi måste återuppta övertygelsen att vi behöver varandra, att vi har ett delat ansvar för andra och vår värld och att vara goda och anständiga är värt det."

Även ledare från andra religioner vädjar till vårt ansvar.

..........

Folke Tersman,  professor i praktisk filosofi med böckerna, Fem filosofiska frågor, 2001 och Tillsammans, 2009, betonar det som är upplevelsebart när man vill åstadkomma förändringar.

Då vi ständigt informeras om katastrofer och undergång av seriösa forskare och andra med ''mörkerdragning'' blir vi lätt immuna eller apatiska. Hot är även laddade med framtid. De öppnar vår fantasi och vi tvingas att göra något åt saker, forska, konferera och skapa framtidsplaner.

Klimatfrågan skapar oro, skuld och osäkerhet hos många.


Tersman tar upp resor till Thailand som exempel och frågar ”varför skall just jag avstå?" Alla andra reser ju och vi finner det ofta legitimt att göra som alla andra. Utsläppen från flygresan är bara en minimal del av alla de miljarder ton koldioxid som vi släpper ut årligen. 

•   Tidsfaktorn - glädjen av semesterresan upplevs i nuet och utsläppen först i framtiden.

   Platsendet är skönt på stranden där jag kommer att vara och eventuell påverkan på klimatet visar sig kanske på någon diffus plats på andra sidan jorden, i varje fall inte där jag är.

•   Säkerhet förväntan på sol och bad kommer ganska säkert att infrias. Vad som händer mig eller andra senare i livet vet ingen.

•   Förlust kontra vinst på vinstkontot står gott samvete om jag avstår medan förlusten blir att själv inte få resa och ändå drabbas av andras utsläpp samt till råga på allt, kanske uppfattas som en som vill vara litet förmer och ge andra dåligt samvete.

Här behöver medborgarna alltså direktiv uppifrån om vi skall ändra oss. Tersman urskiljer tre metoder som prövats för att ändra vårt beteende:

styrning uppifrån

upplysning och individuellt ansvar

konkreta utmaningar, samarbete och uppfinningsrikedom.

 Styrning uppifrån

Politiker i globala sammanhang

Meningen med internationella avtal är just att försöka styra politiker uppifrån. Har en stat skrivit under FN:s beslut åligger det politikerna att fullfölja dem. Om detta inte verkställs - ''so what''! Vem får veta det? Om inte världens temperaturstegring stoppas åtminstone vid 2 grader genom att minska utsläppen - så tråkigt! Då är de flesta nutida beslutsfattare döda.

Den största svårigheten att kunna enas internationellt handlar om politik - inte teknik och ekonomi.

Politiker på hemmaplan

Politiker kan och bör styra uppifrån genom att införa regler och stifta lagar. Detta efterlyser industrin för att kunna få de investeringar som behövs. Myndigheterna skall stå för regler och bidrag till forskning, men behöver inte vara de som väljer energislag, det gör investerare och konsumenter.

Politiker kan till exempel införa bensinskatter och krav på avgasrenare etc. Det måste kännas förnuftigt att inordna sig i de regler som gynnar det allmänna bästa. Om jag inte inordnar mig i reglerna är jag oförnuftig och kan bli bötfälld. Jag kan lita på att andra rimligtvis kommer att resonera på samma sätt. Detta är politiska, statliga lösningar som kräver en organisation som kan ta initiativ, stifta lagar, övervaka dem och ingripa mot överträdare. Det är en dyrbar, men ganska effektiv metod som har haft effekt i Sverige.

Politiker behöver stöd från allmänheten för att kunna fatta nödvändiga beslut så att investeringar kan gå till låg-kol energi och skatter som i sin tur kan gynna jobb, forskning och ny teknologi.

Upplysning och individuellt ansvar

Nästa punkt som Tersman undersöker visar att enbart information med svaga styrmedel gör att vi inte tycker frågan är så viktig. Skrämsel gör oss apatiska och allmänt hållen information blir lätt verkningslös.

Om vi ombeds att stänga av våra standby-knappar för att spara energi, men samtidigt ser hur vår stad frossar i ljusdekorationer vid jultid blir vi konfunderade och rycker på axlarna. Information bör ges så nära våra handlingar som möjligt. Att köpa en miljöbil ger viss uppmärksamhet. Direkt feed-back ger däremot den personliga elräkningen som visar vår egen förbrukning. Därför har man börjat införa kallhyra i nybyggda lägenheter och betalning med polletter i tvättstugan, för då hushållar vi bättre med energin, än om kostnaderna slås ut på alla i flerfamiljshus.

En upplevelsebar betydelse för just mig kanske det blir om jag går med i en miljögrupp och lyckas få med andra. Kanske blir det en lokal förbättring med utbyggd kollektivtrafik. Men det är först om många, eller alla under min livstid beter sig i önskad eller oönskad riktning som det blir något som jag kan uppleva.

Upprepad generell upplysning gör faktiskt att de flesta vid det här laget vet att man inte skall slänga batterier i naturen. Att kontrollera om någon gör det är däremot omöjligt. Därför krävs eget ansvar och självdisciplin inifrån - från en moral som kommit upp på den nivå där vi kan acceptera att det behövs allmänna regler.

Konkreta utmaningar, samarbete och idéer

Det tredje argumentet för att få oss att ändra beteende har en mer aktiv och nyskapande karaktär.

Böcker börjar komma som vädjar både till vårt eget ansvar och till altruism. Som ett exempel - bland många - kan nämnas författaren Johan Tell med Träd kan rädda världen, 1008 och Hundra sätt att rädda världen, 2010.

- British Council har uppmanat 224 klimatutmanare mellan 18 och 35 år att ta fram 40 konkreta idéer för att minska koldioxidutsläppen.

-  Att alla skulle kunna medverka i något både upplevelsebart och spännande genom att utmanas i grupp är en annan fundering som Tersman nämner och här kunde Världsläktaren ha sin plats.

.....

Bengt Brülde är även han professor i praktisk filosofi och en av författarna till boken Klimatetik, 2015. Jag kan inte se annat än att han har samma  åsikter som Tersman ovan. Det moraliska ansvaret ligger först och främst på politikerna och det kollektiva betonar även Brülde, som tar upp ytterligare några punkter.

. Vi bör stödja politikerna, bilda opinion, bygga institutioner samt rösta.

Vi bör också följa sådana levnadsregler som det vore bra om alla följde och därmed dra vårt strå till stacken. Då borde vi avstå från sådan konsumtion som vore ohållbar om alla följde den. Till Thailand kan vi dock åka om det gäller hälsoproblem, kongresser eller för att hjälpa någon släkting som är sjuk.

-   Vi blir tyvärr i viss mån moraliskt nedsvärtade genom de bolag som har sin förtjänst på arbete som utförs av nutida slavar, för att t.ex. få fram mineraler till våra mobiler.

Vi måste minska utsläppen genom att bila och flyga mindre, äta mindre nötkött och minska på oljeeldning, luftkonditionering och varmvatten. Brülde skiljer på lyxkonsumtion och överlevnadskonsumtion.

Han har tidigare i boken Att svära i kyrkan redigerad av Stellan Tengroth, 2013 s. 267 beskrivit ett experiment som gjorts:

En svensk familj skulle försöka sänka sina utsläpp från cirka 7 ton per person och år till 1,5 ton. Ny teknik med elbil, ett särskilt energisnålt hus, energisnåla apparater och vitvaror räckte en bit. Men man måste även avstå från flyg, sänka inomhustemperaturen, äta mindre kött och använda mer begagnat. Allt detta kändes inte särskilt betungande men den sista biten från 2,8 till 1,5 ton krävde både mindre boyta och vattenförbrukning, egen matlåda till jobbet, inget kött, inga restaurang- och cafébesök och knappast ens bussresor.

Detta exempel är dock inte med i Brüldes senare bok 2015. Som jag uppfattar det skulle inte en klimatvänlig omställning kräva lika hårda bud enligt kalkyler av Rockström och Leastadius.

World Forum har följande rekommendationer för vad som bör göras genast för att stoppa temperaturhöjningen med 1,5 grader där både stat, företag och individer kan ta sitt ansvar genom att:

-  först och främst hushålla med energin och inte elda för kråkorna
-  täta läckage på olika ställen som vid soptippar, avloppsledningar och pipelines
-  rengöra dieselmotorer
-  införa värmesystem som minskar sot och koldioxid vid matlagning
-  ändra gödselhanteringen och sluta bränna rester på fälten efter skörden
-  tidvis dränera risfälten
-  använda kommunala transporter.

Ju tidigare inbromsning ju billigare blir det och en del åtgärder skulle t.o.m. vara lönsamma, det märks på räkningen om man förbrukar mindre el. Man börjar nu prova ut metoder som gör att en privatperson direkt på en trådlös dataskärm skall kunna avläsa hur mycket energi som t.ex. gått åt vid duschen. Vi måste förändra våra invanda sätt för att hålla oss inom 1,5 graders höjning.

Vid nyår avfyrades enorma mängder fyrverkerier som innehåller miljöfarliga ämnen som hexaklorbensen, ett av världens tolv värsta miljögifter, "the Dirty dozen". Fyrverkeripjäser innehåller dessutom en eller flera av tungmetallerna bly, kvicksilver, kadmium och krom, som Sverige länge arbetat för att reducera. Japanerna firar i stället med att släppa upp ballonger.

McKinsey & company visade redan 2009 hur världen per år skulle kunna skära bort 40 gigaton koldioxid. De anses vara en av de mest prestigefyllda konsulterna för förvaltning och grundades av James O. McKinsey, 1926. Han bör dock ej förväxlas med Bill McKibben som är ytterligare en som tidigt varnat för klimatförändringar och belönad med Right Livelihood Award, 2014 för sitt stora arbete för att mobilisera allmänhetens i USA och världen.

10 gigaton kan världen ta bort utan kostnad genom att  spara, förbruka mindre, förbättra teknik, isolera, återvinna m.m. (1 gigaton = 1000 miljoner ton).

10 gigaton ytterligare kan tas bort till låg kostnad genom att plantera skog och minska skogsavverkningen, använda elmotorer för lätta lastbilar vilka kan laddas vid ett vanligt eluttag etc.

15 - 20 gigaton ytterligare krävs, vilket medför stigande kostnader. Att leda ner koldioxid i tomma gruvhål och liknande ger kolsänkor. Det gäller att framställa renare energi varför mer forskning och nya tekniska förbättringar krävs.

En global kostnadskurva för minskade utsläpp

Världsbanken ger tips genom att man låter ekonomer beräkna och sen visa upp för olika länder hur de kan bli "klimatsmarta".

- Indien kunde spara 27 000 dödsolyckor med 1000 km bussfiler och skapa 128 000 jobb.

- Kina kunde byta ut 70 miljoner ved- och kolugnar mot miljövänliga spisar och räddat livet på en miljon människor.

IV                                

En energirevolution pågår

Förnybar energi

Med energi billigare än kol skulle en omställning komma av sig själv. Därför satsas på forskning och utveckling.

Denna inriktning stöds sedan länge t.ex. av Google med  RE<C  som är en förkortning av Förnyelsebara energikällor billigare än kol.

Olja, gas och uran måste utvinnas, raffineras och transporteras och för detta behövs 13 procent av världens energi, enligt några forskare.

•  Subventioner

För att stimulera forskning och utveckling behövs ekonomiska bidrag, men de bör inte fortgå under för lång tid om lösningarna inte visar sig ekonomiskt hållbara. I annat fall avskräcks även de som vill investera.

Att världen subventionerar fossil energi till ett värde motsvarande mer än 4 700 miljarder kronor per år borde åtminstone upphöra. Möjligen bör man lägga vissa kostnader på renare kolkraftverk, för det kol som en tid framöver kommer att vara nödvändigt.

Vissa länder ger kraftiga subventioner som Iran, Saudiarabien, Ryssland, Venezuela och Indonesien. Detta görs ofta för att köpa röster, pengar som kunde användas för bättre livskvalitet i de olika länderna framhåller man från Copenhagen Concensus Center i Danmark 2015.

OECD-chefen A. Gurria meddelar år 2017 att den fossila marknaden fick stöd med 200 miljarder dollar av OECD-länderna och de sex största utvecklingsekonomierna. Detta är dubbelt så mycket som världens rika länder skall donera till klimatfonden för att stötta energin i fattiga länder - den ena handen vet inte vad den andra gör.

Om subventionerna adderas med de indirekta kostnaderna för fossil energi såsom hälsovård, miljöförstöring och klimatförändringar skulle summan komma upp till 5 300 miljarder enligt en uppskattning av International Monitary Fund, IMF

Subventioner för sol- och vindenergi på 60 miljarder dollar har dock endast gett 1 procent av världens energi och enligt optimistiska förväntningar blir det ändå bara 3,5 procent till år 2035 om vi inte satsar mer. Alla tekniska innovationer är dock dyrbara att producera i början, mer ju mer som framställs av en vara ju billigare blir tillverkningen är en gammal regel.

Koncernen IKEA föregår med gott exempel, då de satt som mål till 2020 att ersätta all den energi som de förbrukar med förnyelsebar energi. Våra krångliga regler för investeringar, har dock gjort att de tillverkar sina solceller utomlands.

•  Investeringar

De som investerar styrs av det billigaste alternativet för ny teknik och samtidigt blir gammal teknik värdelös liksom en del tillgångar. Med investeringar följer risker såväl för stater, förmögna filantroper, riskkapitalister som för allmänheten. Det gäller att ställa om eller slås ut.

Deutsche Bank, förmodar att solenergi med 80 procent, blir den billigaste energin på världens marknader inom några år, men inte ens investeringar i solceller har alltid varit lönsamma.

De fyra AP fonderna i Sverige som var värda 1 200 miljarder år 2015 har både ökat och minskat sina aktieinnehav av fossila bränslen och den 4:de har nästan helt gått över till alternativ energi. Här finns visserligen ett etiskt råd men detta tittar bara på de utländska bolagen. Skall hänsyn tas till klimat och miljö eller till pensionärernas pengar?

De första fyra AP-fonderna har f13 miljarder investerade i kol, gas och olja enligt Greenpeace 2017.

Fortfarande är 36 miljarder kronor investerade i fossil industri i tyska RWE företaget som har brunkolsgruvor och kraftverk i Rehnlandet. / SvD nov.2017.

Utvecklingen går nu fort och den förnybara energin i Indien har ökat 40 gånger på 8 år och redan 2017 kommer mer el från solceller, än från fossil energi och kärnkraft tillsammans, detta enligt chefen för IEA. Detta är inga romantiska fantasier utan business.

Solpaneler

Nedan listas endast några exempel på metoder att ersätta fossil energi, en utveckling som har varit enorm de senaste tio åren. Om teknologin hade stoppats på 1900-talsnivå skulle man i USA ha släppt ut tre gånger så mycket koldioxid som idag. / J.Norberg s.123.

Dock är världens energiförsörjning fortfarande - årtionde efter årtionde - till cirka 80 procent beroende av fossila bränslen, en ökning som fortsätter.

År 2005 - 108 833 TWh  fossil energi av totalt 133 523 TWh (terawattimmar)

är 2015 - 129 256 TWh  fossil energi av totalt 158 715 TWh. /Källa IEA statistics 2015.

.................

I  tidskriften Ny Teknik 2017 meddelas att en undersökning gjorts av de 139 länder som står för 99 procent av alla koldioxidutsläpp och där det finns tillräckligt med data från IEA. En forskargrupp på 27 personer i Stannford har kommit fram till att med sol-, vind- och vattenkraft samt geotermisk teknik skulle världen kunna klara energibehovet till 80 % redan 2030 och till 100 % år 2050.

Men skulle detta vara möjligt ekonomiskt och med dagens teknik och utveckling? Här svarar de ja, på båda frågorna.

Energi från solen 

Solen har alltid drivit vindar och regn som i sin tur skapar ny bioenergi.

Solen är den renaste energikällan, problemet är bara att göra den användbar för våra syften. Solenergin beräknas 2050 kunna stå för 25 procent av världens energiproduktion, men här varierar siffrorna.

När det gäller vindkraft brukar man framhålla att det inte alltid blåser, men när det gäller solen behöver vi påminnas om att solen inte lyser på natten, att det allt som oftast är det mulet och att en viss årstid står solen lågt påpekar Stellan Tengroth.

Det verkligt revolutionerande är att man kan göra el direkt av solenergi och det forskas intensivt i världen och solenergin kommer troligen att slå ut alla andra förnybara energislag. Kina. Indien och USA är ledande.

- Solceller är ursprungligen en amerikansk uppfinning som har utvecklats mycket tack vare Tyskland där den delvis betalats med kraftigt ökade elpriser inom landet - till gagn för världen. Solpaneler behöver extra rent kisel vilket kräver energi, men tekniken utvecklas även här. Tyskland stod i början för 36 procent, Italien för 18, Japan för 7, USA för 6 och Kina för 4 procent av solcellerna. Solceller kan även användas för belysning och för att ladda mobiler. /Per Wimmers.

Tekniken har sedan tagits över av Kina som med subventioner och billig arbetskraft dumpat priserna, varvid många producenter världen över slagits ut, så att man i stället får importera sina solceller. I Tyskland gick Siemens 2012 med förlust och Bosch förlorade 2.4 miljarder euro 2014. Priserna har gått upp och ned och överproduktion och minskad efterfrågan har varit prövande. För världens alla solpaneler stod Kina 2012 för 65 procent varav två tredjedelar redan har placerats ut inom EU.

Kina har fått en överproduktion och dumpar nu priserna i Afrika söder om Sahara där kostnaderna rasat med 80 procent på 10 år. Många företag har gått i konkurs - även i Kina.

Så kallade barfotauniversitet utbildar hundratals ingenjörer för solceller som gett elektricitet till sexhundra byar i Indien och till över tjugo länder i Afrika och Afghanistan. Även illitterata fattiga människor kan delta i produktionen och man slipper använda fotogen och bära hem bränsle.

I Sverige har el från solceller fördubblats från 2014 till 2015, men utgjorde ändå bara en promille av den totala energimixen 2017. För elen utgjorde de 0,1 procent 2016 där Italien och Tyskland visar 8 procent. För att få fart på Sverige behövs enkla helhetslösningar. Samarbete mellan företag, investerare och kunder behöver byggas upp. Kunden kan t.ex. slippa lägga ut pengar på investeringar, som kan göras av tredje part och får i stället varje månad betala för den el man tar ut av en anläggning. Statens uppgift är här att skapa stabila regler.

Även om solenergin blåses upp och ökar med stora procenttal i olika länder utgör den i allmänhet bara några procent av den totala energianvändningen och är i Tyskland visar 2,7 %, Grekland och Italien  3,5 %, Kina och Indien 0,5 % och Japan 2,5 %. /Stellan Tengroth 4/7, 2017.

En teknik med  brännglas har belönats med priser för sin förmåga att med rörliga solfångare följa solen och ge el och värme för fastigheter och även möjlighet att producera ånga.

´Passiva' hus  kan med hjälp av solceller själva producera den energi de kräver och blir viktiga då byggnader står för en stor del av världens värmekonsumtion. Den friska luften utifrån värms upp av den varma luften vid ventilation, vilket sker med med hjälp av värmeväxlare.

Genomskinliga solpaneler som takpannor lär vara på väg tack vare svensk forskning. Om 1/4 av Sveriges södervända tak användes skulle 10 procent av vår el kunna komma från solen anger några av landets största fastighetsbolag. EU vill att alla nybyggda fastigheter skall vara nästan självförsörjande på värme från år 2021

`Solreglerande fönster`börjar exporteras från Sverige på världsmarknaden efter 20 års forskning. Med en enkel knapptryckning kan fönstren tack vare en speciell hinna släppa in eller stänga ute värmen utan att påverka sikten.

- Solfångare i större skala med en nygammal metod - Sterlingmotorn - byggs sedan 2008 av den svenska firman Cleanergy och anses vara en mycket lovande teknik liksom metoden från teknikbolaget Absolikon som utvecklar industriånga med en ny typ av solfångare.

- Solkokare är en produkt som både kan värma och rena vatten samt även förse människorna med el.

- Sollampor ersätter fotogenlampor.

- Papperskorgar finns där solceller och GSM-sändare talar om när och varifrån skräpet behöver tömmas.

-  Flygplan med två personer har kunnat resa jorden runt, helt drivet av 17000 solceller på vingarnas 200 kvadratmeter.

Vidare anses det vara principiellt möjligt att klara 1/5 av Europas elförsörjning med solpaneler i Sahara, om man bygger ut internationella kraftledningar. Risk för sandstormar torde dock finnas.

Nu byggs stora kraftstationer i Marocko, liksom i Etiopien, Kenya, Rwanda och Sydafrika.

  Geotermisk energi kommer direkt från jordens inre och visar sig i gejsrar på Island, i El Salvador, Kenya, Filippinerna och Costa Rica.

Geotermisk energi kommer också från solvärme som lagrats djupt ner i bergen. Med borrhål kopplade till en värmepump kan man sedan låta en vätska cirkulera som fångar upp värmen.

Värmeväxling är Sveriges tredje största energikälla för värme och inom denna teknik är vi världsledande och har en halv miljon anläggningar och mest per capita i världen. Borrhålen i berg brukar inte behöva vara mer än 180 - 600 meter och på sommaren kan man tvärtom få kyla från denna tysta, osynliga och förnyelsebara källa. Sammanlagt gav geovärmen litet mer än en Barsebäcksreaktor, 2008.

Världens största sjövärmepump finns i Värtan och den har levererat 60 procent av värmeenergin till Stockholms fjärrvärmenät. Den värmepump som används drivs med el. Tekniken kan vara dyr att installera, men brukar betala sig inom rimlig tid - tre till sju år. Geoenergin kan användas parallellt med fjärrvärme och kan använda samma nät. Sedan 1975 har tekniken fått 150 miljoner i forskningsanslag.

Energi från vind och vatten

- Vindkraften återcirkulerar ständigt vatten och ger regn. Vindkraft har lyft upp vatten ur våra brunnar, fyllt våra segel och malt vår säd som i Nederländerna som förr hade 10 000 väderkvarnar.

Opinionsmässigt brukar vindkraften både gillas och ogillas, men har på senare år större stöd från befolkningen. Den kräver att det blåser och den skadar fåglar som dras till vindarna för att gratisflyga. Här rör det sig om drygt 11 000 döda fåglar per år att jämföra med bilar som tar 6-7 miljoner fåglar enligt Naturvårdsverket.

Stora vindkraftverk ger mer energi än små och bör stå där det blåser mest som på de västra kusterna på norra halvklotet och de östra på södra. De som placeras till havs klarar sig ofta bra och i Storbritannien och Danmark har vindkraften blivit billigare än kol och gas.

Ett vindkraftverk beräknas hålla 12 -15 år och energiutbytet tenderar avta med antalet år. Vidare måste de kopplas till nät som man ofta inte hunnit bygga ut. Dock kan vindkraften aldrig ''stå på egna ben'' då det krävs jämn tillgång på vind, varför energin måste kompletteras från annan källa. Dock utvecklas teknik som kan lagra energi.

Vindkraftverken har blivit större, effektivare och tystare. De är mer krävande att bygga än solceller och har också mött konkurrens från Kina som år 2005 började producera vindkraftsturbiner med billiga lån på subventionerad mark.

Alla anläggningar kräver dock material som kräver energi. Detta gäller t.ex vindkraftverk där stommarna brukar göras av energikrävande cement, men de kan även göras av trä.

Danmarks företag Vestas var under en tid världens största, med vindkraftverk av hög kvalitet och verksamhet i tio länder, men tvingades stänga en del 2009 då vinsterna föll med två tredjedelar, återigen genom subventionerad konkurrens från KIna. Marknaden går upp och ner även i Sverige.

Energi från vindkraft år 2012 var uttryckt i GW för Kina -75, USA -60, Tyskland -31, Spanien -23, Indien -18, Storbritannien och Italien vardera -8, Frankrike -7, Danmark -4 och Sverige knappt 4.

Ett mellanstort vindkraftverk (2 MW) med någorlunda bra vindläge producerar energi motsvarande 3000 fat olja per år. Ett stort vindkraftverk (5 MW) med mycket bra vindläge kan producera energi motsvarande 9000 fat olja per år.

Från 2017 kommer upplysningar om att vindkraften utvecklas med stormsteg i världen och blivit billigare än fossila bränslen.

- Vågkraft kommer delvis från vinden medan - tidvattnet kommer tack vare månen - och att bygga ut vågkraften har ofta visat sig dyrbart och svårt. Ett försök som kommer från Fortums  testprojekt år 2016 har nu kopplats in på det svenska elnätet.

En flygande drake har konstruerats av företaget Minesto. Den går under havsytan med en turbin på magen som alstrar el från havsströmmar även om dessa bara rör sig en meter per sekund. Tidvatten och strömmar är lätta att förutse och tekniken lär vara oerhört effektiv.

- Vattenkraften är vanligen ganska dyr att bygga ut, men kraftverken brukar i gengäld ha lång hållbarhet. Vatten kan samlas upp i dammar och släppas på allt efter behov och är bra som bas- och reservkraft. Brasilien får nästan 80 procent av sin el från landets floder. Dammar som byggs kan dock inverka menligt på vattnets flöde till sjöar och våtmarker varför varje land har att göra sina egna bedömningar.

I Sverige är vattenkraft, även i småskalig form, lämplig och vi har över 2000 mindre kraftverk. De ger oss 40 procent av vår el och tack vare dem var vi först i världen med eldrivna tåg. Det anses att gamla tillstånd med omoderna regler behöver ses över med hänsyn till fisk och andra miljökrav. Brist på sådana regler gjorde att det nu finns kilometerlånga döda älvsträckor.

Koldioxid som energikälla

Att på teknisk väg kunna göra som växterna och binda koldioxid - har varit forskarnas hetaste dröm och här pågår två lovande arbeten: Ett konstgjort "löv" samt Metanol framställt av koldioxid.

1 - Ett konstgjort "löv"

Vid universiteten i Chicago och Harvard har kemisten professor Daniel Nocera framställt ett konstgjort löv som tar upp koldioxid 10 gånger bättre än ett vanligt löv.

Det gäller att kunna skilja vätet och syret åt i vattenmolekylen och med hjälp av solljus kan en bakterie göra detta. Bakterien heter Raistonia eutropha och lever i vatten där den tar upp koldioxid och använder vätet och resultatet blir olika slag av alkohol, CH3OH. Först var förmågan 5 gånger så stor som för ett löv, men efter viss genmodifiering ökade förmågan till 10 gånger.

Alkoholen kan sedan användas direkt som bränsle och ersätta diesel. En reaktor med 1 liter av dessa bakterier kan nu ta upp 500 liter koldioxid per dag. För varje kilowattimme de producerar tar de bort 237 liter koldioxid från luften.

Men som Nocera framhåller, när denna alkohol sedan förbränns återgår koldioxiden till luften igen, så det löser inte koldioxidproblemet, men det blir ett slutet system och vi slipper ytterligare fossila bränslen. 

Även smutsigt vatten kan användas och han tänker sig en fortsatt utveckling i länder som Indien där el saknas för 300 miljoner människor. Nocera hoppas metoden skall stimulera till att den infrastruktur som behövs, kommer att byggas ut. Hans arbete beskrivs bland annat i Science den 3 juni, 2016.

- 2  Metanol - träsprit - metylalkohol - CH3OH  i stället för olja

Ännu ett glädjande budskap fann jag så sent som i juni 2016 i en bok av den nyligen bortgångne, ungerske nobelpristagaren George A. Olah som gästade Sverige 2009. Han och två andra kemister har skrivit boken Bortom olja och gas, 2007.

Med insikt om att världens befolkning ökar, donerade makarna Loker medel till ett forskningscenter för att utveckla ny teknologi - Loker Hydrocarbon Research Institute, USC, 1977 vid University of Southern California. 

Forskningen där har lett till att man nu talar om en "metanol-ekonomi". Metanol låter inte särskilt upphetsande, men kommer sannolikt att få stort genomslag. Metanol eller - träsprit - är en flytande vätska vid vanlig temperatur, lätt att lagra och transportera., men olämplig att dricka, då den är giftig.

Metanol kan i och för sig framställas på flera olika sätt, men den nya metoden är minst 50 gånger mer effektiv än omvägen att tillverka metanol från biomassa, som är den vanliga metoden.

Georg Olah gjorde koldioxiden till en resurs. När fossilt material förbränns bildas koldioxid CO2 och vatten H20 och den processen har han gjort reversibel.

Det gäller åter att först kunna  splittra en vattenmolekyl i vätgas och syrgas. Därpå får vätgasen reagera med koldioxid varvid alkoholen CH3OH metanol bildas.

Olah använde insamlad koldioxid, men så småningom menade han att den koldioxid som bildas vid förbränning t.o.m. kan tas direkt från luften och ingå i ett kretslopp. En utbyggd "metanol-ekonomi" kommer att ta cirka 10 år skrev han och hans medarbetare år 2007. De två reaktionerna kommer att kunna drivas med solenergi som direkt omvandlas till kemisk energi.

Här nedan beskrivs några andra metoder som redan är i bruk.

Björn Gillberg - kemist och gammal miljöveteran - har i över trettio år förordat metanol och byggt en metanolfabrik för två miljarder kronor i Hagfors i Värmland med närmare 800 aktieägare. Han fick stor uppskattning av professor Olah vid dennes besök i Sverige 2016.

Skattelagar kom 2013 som nästan saboterade verksamheten, då staten troligen inte vill förlora sina tiotals miljarder skatteinkomsterna från bensin och diesel. Nu går dock en färja i Göteborg på metanol.

Nordic Initiative for Solar Fuel Development (NISFD) är ett fyraårigt projekt som har fått 10 miljoner norska kronor i anslag från Nordisk Energiforskning. Sju forskargrupper och företag från alla de nordiska länderna bidrar med pengar och olika pusselbitar inom fotokatalytisk framställning av metanol.

Vid Chalmers pågår forskning och i Jönköping finns en försöksanläggning.

Även om man lyckas få fram förnyelsebara drivmedel som är "gröna" är det inte sagt att de är ekonomiskt hållbara. EU har dock bestämt att en tiondel av allt drivmedel som vi använder skall komma från biobränslen till år 2020.

Sju partier i Sverige har nu enats om att målet skall vara att minska utsläppen med 70 procent till 2030 jämfört med 2010, men professor Rockström betonar med emfas att målet bör vara noll till år 2030. Alltså krävs krafttag.

Glykol  görs visserligen av olja, men den kan återvinnas helt med en ny svensk teknik. Glykol är en av industrins mest  populära ingredienser och behövs för alltifrån kylsystem och pet-flaskor och till att avlägsna is från flygplan. Den innehåller efter användning ofta tungmetaller, vilka nu helt kan tas bort vid återvinning.

Energi med ytterligare metoder

Olja från alger är under utveckling och verkar lovande. Jämför exemplet med bakterier ovan Ett konstgjort löv.

Olja från mikroorganismer har man lyckats framställa i Finland med hjälp av organismer som kan omvandla restprodukter från jordbruk och skog. Produktion har börjat även i Rotterdam och Singapore.

Förmåga att lagra energi

Bränsleceller för att omvandla energi behövs alltmer, och svenska PowerCells bränsleceller kan t.ex. göra fastigheter självförsörjande på el.

Batterier för att lagra energi behövs t.ex. vid vindkraftverk och batterier som varken kräver solljus eller elnät börjar komma.

Kolflagor - grafen -  sammanhängande lager av kol som bara är en atom tjocka är en helt ny form av rent kol som man experimenterar med. Grafen utgör det starkaste material någonsin och dessutom med förmåga att leda elektricitet bättre än koppar samt värme bättre än alla andra kända material. Med grafen skulle man kunna utvinna bränsle till bränsleceller direkt ur luften. Upptäckten belönades med nobelpris 2010 och olika användningsområden väntas.

Paradox

Rebound effekten

När företag gör ekonomiska vinster genom att bli effektivare i att hantera energi och resurser brukar företagen expandera och då ökar efterfrågan på energi och råvaror igen. Samma sak gäller en person som drar ner på elräkningen och då får pengar över till något annat - till exempel resor som drar energi. Å andra sidan tvättar vi inte mer bara för att vi skaffar energisnålare tvättmaskiner.

Science fiction?

Spektakulära försök som skulle kunna kyla jorden pågår och även FN:s klimatpanel IPCC tar upp en del idéer. Rymdparasoller, konstgjorda vulkaner, ökad molnbildning samt ljusa ytor har alla olika effekter, risker, fördelar och tidsperspektiv för att förverkligas. Gemensamt torde vara att de medför stora kostnader.

- Tio miljoner pumpar kan rädda havsisen i Arktis. Forskare föreslår att man fryser ishavet genom att pumpa upp vatten och sprida det över isen. Tio miljoner vinddrivna pumpar skulle kunna utföra arbetet

Sen kommer den bitande vinterkölden med 35–40 minusgrader att snabbt frysa vattnet och bygga på den allt tunnare isen, annars kan den globala uppvärmningen göra att isen försvinner från Arktis redan sommaren 2030.

Enligt forskarna kommer förslaget att göra istäcket en meter tjockare på en enda vinter. Det skulle förhindra att havsisen i fortsättningen krymper till ett nytt bottenrekord varje sommar. Projektet skulle kosta 4 700 miljarder kronor.

V

FN:s arbete för klimatet

FN´s arbete sker i huvudsak efter tre linjer:

1   man inrättade en klimatpanel redan år 1988, IPCC

FN tog sig tidigt an klimatfrågor. I FN ingår stater med högst olika kultur och styrelseskick och därmed får vi också möjlighet att se världen som den faktiskt är, med de stora motsättningar som finns vilket naturligtvis är hindrande. 

2   man ordnar internationella konferenser

Mellan de stora kongresserna ordnas ett tjugotal mindre och parallella kongresser vilka som regel bildas av olika frivilliga organisationer på aktuell ort. En detaljerad översikt ges i Domedagsklockan s.176, 177.

• 3   man vill skapa en folkförsamling

Detta för att balansera politikers nationella suveränitet. Som ett exempel på FN:s initiativ har t.ex. Global Compact bildats. Det är ett av världens största frivilliga nätverk av företag med syfte att ta ansvar för miljö och produktionsprocesser. 

Toppmöten

Världens utmaningar är påträngande då vi lever över våra tillgångar och står inför att fossil energi är skadlig för både hälsa, miljö och klimat. För sådana övergripande ämnen brukar FN ordna toppmöten vart 5:te år, men då frågorna blivit alltmer tvingande har det hållits tre toppkonferenser bara under år 2015.

1 - Ekonomi var temat för Addis Abeba Action Agenda i juli då 193 länder enades om hur FN:s nya mål för hållbar utveckling skall finansieras med t.ex. eventuella globala skatteregler för att undvika skatteflykt. Kravet att i-länderna garanterar de fattiga länderna 100 miljarder dollar om året från 2020 kvarstår, men anses helt otillräckligt.

2 - För hållbar utveckling fastslogs därpå i New York de 17 mål som får ersätta de gamla Millenniemålen. Länderna måste t.ex. bli mer jämställda och kvinnors roll stärkas. Dessa mål står uppräknade nederst i kapitlet.

3 - Ett nytt globalt klimatavtal, COP21 hölls i Paris efter 20 års förhandlingar, där man enades om att sätta gränsen för atmosfärens uppvärmning till klart under 2 grader, helst 1,5 grader och att en fossilfri värld skall vara målet till år 2050. Dessförinnan hade 188 länder skriftligt formulerat de mål de anser sig kunna uppfylla och vart femte år skall länderna hädanefter se över sina nationella målsättningar. Det är numera en myt att billig fossil energi är nödvändig. Arbeten kan ändå skapas och fattigdom bekämpas.

Ledare för 175 länder skrev under sina åtaganden i april 2016, detta har dock bara ett symboliskt värde. För att avtalet skall träda i kraft måste det ratificeras av åtminstone de 55 länder som står för minst 55 procent av utsläppen, där EU uppges stå för 10 procent.

USA och Kina ratificerade avtalet i samband med ett G-20 möte 2016 och även Indien har senare anslutit sig.

Om någon vill frångå klimatavtalet är det en procedur som enligt paragraf 28 kommer att ta tre år.

FN höll i november 2016 ett nytt möte i Marrakech och 2017 i Bonn för att påskynda åtgärderna för klimatet.

1,5 graders gränsen kommer att nås redan på 2040-talet är budskapet  från ett hundratal forskare som redan skrivit ett utkast på 1000 sidor, inför ett möte i oktober 2018.

Man har dock inte kunnat fastställa några rättsligt bindande åtaganden, men man har i alla fall beslutat att med olika tidsintervall försöka följa upp vad som sker eller inte sker och för detta kunde Världsläktaren komma väl till pass.

Varför brukar avtal inte slå igenom?

Varför fungerar inte internationella avtal, undrade professorn vid Stanford University, David G. Victor och undersökte hur och när överenskommelser verkligen fungerar. Han nämner att modellen för FN är följande när världens nationer samlas:

•   forskare ger rekommendationer

•   intresseorganisationer mobiliserar

•   diplomater förhandlar

•   en världsomfattande överenskommelse tar form

•   resultatet blir att vagt formulerade symboliska mål formuleras som av politiska skäl inte går att omsätta i konkreta nationella handlingar. Man enas om principiella avsikter, men inte om hur de skall förverkligas.

                                                Bild -Papperstiger.

Makt, intressen och möjligheter är de tre hörnpelare som man behöver ta hänsyn till är Viktors slutsats. Hos några få ledande nationer finns makten och deras intressen avgör vad de är beredda att gå med på och möjligheterna beror på vad de i verkligheten kan åstadkomma.

Enligt Viktor skulle vi alltså för klimatet särskilt uppmärksamma USA och Kina. Därtill kommer Tyskland, Ryssland, Indien och Brasilien. Ledarna för dessa länder har störst ansvar för hur de med sin makt, sina intressen och möjligheter kan göra störst insats för världen och själva gå till historien som framsynta statsmän.

I detta sammanhang är J. Hansen misstrogen mot begrepp som mål och bindande mål som mest blir lurendrejeri. Hellre ett moratorium och fråga istället om länderna tänker fortsätta att använda kol eller kanske tillåta att öppna ännu en kolgruva.

Det finns nämligen en risk att länder som själva får sätta sina nivåer kan prioritera antingen uppblåsta siffror eller också vill de dra av för den koldioxid som tas upp av skogen.

       

Det sammanlagda resultatet av alla kongresser hittills gäller dels själva insikten om problemen och dels klimatet för själva förhandlingarna.

Som alla vet har president Trump redan sagt upp Parislöftet. Om USA med sin Clean Power Plan hade fullföljt det, hade USA ändå bara uppfyllt en tredjedel av löftet. Även om alla länder skulle hålla sina löften fram till 2030 skulle de långt ifrån kunna hindra att vi når 2 graders höjning.

I Kinas senaste femårsplan meddelas dock att kolkonsumtionen skall minska från 64 % 2015 till 58 % 2020.

Frankrike tar nu tag i klimatproblemen och bjuder in amerikanska forskare och ger stipendier under fältropet "Gör vår planet stor igen".

...................

FN:s arbete - historik

- I Rio de Janeiro år 1992 hölls den första större klimatkonferensen på tillskyndan av den nyligen bortgångne Maurice Strong samt diplomaten Sverker Åström.

- En Klimatkonvention formulerades för att stabilisera utsläppen, men den innehöll inte några bindande löften. Konventionen ligger sedan till grund för:

- Kyotoavtalet 1997 som trädde i kraft 2005 och är ett bindande avtal. Detta gällde först endast industriländerna, men har efter en tid skrivits under av 192 stater. Kyotoavtalet utgick från nittiotalets nivå och satte som mål att industriländerna inte skulle höja temperaturen mer än 2 grader fram till 2020. Detta skulle ske genom att minska utsläppen med 5 procent årligen fram till slutet av 2012 då avtalet löpte ut.

USA framställde ett förslag som inte antogs av kongress och senat och liksom Kina och Indien skrev de inte heller under. Målet har inte uppnåtts och utsläppen har ökat - i Kanada, Portugal och Spanien med respektive 25, 43 och 53 procent år 2007. Undantag är Lettland och Ukraina där utsläppen faktiskt minskat med 50 procent och mer.

De fattiga länderna vet att de rika står för de ökade utsläppen och vill ha ekonomisk kompensation på många hundra miljarder US dollar. De rika är rädda för stora fattiga länder med ökande befolkningar som också de vill kunna använda fossila bränslen och få höjd standard.

Köpenhamnskongressen 2009 ansågs som ett misslyckande där Kina praktiskt taget nobbade alla förslag och alla siffror. Även Indien, Brasilien och Saudiarabien var motsträviga varför förslaget om 50 procents minskning av utsläpp till 2050 inte gick igenom. De rika länderna skulle ta ledningen för att bekämpa växthusgaserna.

Trots insatser av Clinton och Al Gore gick inte USA med på att skriva under. Al Gore gillade inte den demokratiska processen utan ville här ha ett överstatligt organ för att bestämma hur mycket koldioxid varje land eller människa får släppa ut. Omfattande förändringar har dock gjorts (2009) och utsläppen i USA har minskat med 92 gigaton vilket ändå är tre gånger så mycket per person som för en kines (2012). Utsläppen från Kina har nu gått om USA totalt sett, men kineserna har blivit mer benägna att förhandla liksom fler andra utvecklingsländer.

Kostnaderna för diverse försäkringar var i världen 3,4 % av  BNP år 2008 och kostnaderna för klimatomställning beräknades då till 0,6 - 1,4 % av BNP. Omställningen kan också ge vinster som lägre sjukvårdskostnader mm.

Cancún 2010 och Durban 2011 är två kongresser som gav bättre resultat - nu med Kina som ledande förespråkare för låg-kol energi och där skapades den Gröna Klimatfonden. Redan då började man inse att 2 graders höjning var för högt. 

Rio+20, 2013 med temat "Hållbar utveckling" var FN:s största konferens någonsin, med över hundra stats-och regeringschefer samt journalister och cirka 40 000 deltagare från olika organisationer. Kongressen berörde även klimatfrågorna och ''grön ekonomi'' och "The future we want".

Future Earth                   

Är ett globalt nätverk för FN:s Hållbarhetsmål. Man har huvudkontor i Colorado, Montreal, Paris, Tokyo och Stockholm men är verksamma över hela världen.

................

Picture

Earth League

Earth League är en sammanslutning som bildades år 2007 av 17 internationella forskare där ordförande var professor Johan Rockström från Stockholm Resilience Center. Inför Parismötet lyckades de formulera 8 punkter med bland annat målet högst 1,5 graders temperaturstegring. Det gäller uthållighetsmål för ''planetskötare'' och "klimatmedborgare" med tillväxt och ekonomisk framgång inom planetens gränser och med hänsyn tagen till klimatet. Se tidigare kap. 3 och 4. Rockström önskar vidare:

-  att "Earth situation rooms" skapas både virtuellt och fysiskt där människor kan följa vad som händer på jorden

-  att information från satelliter skickar uppgifter från världens alla hörn om vad som pågår i nuet. Information som kan kopplas samman med viktiga laboratorier och myndigheter så att människor aktivt kan ta del av relevanta fakta

-  att börsnoteringar kompletteras med sidor om miljönyheter. Likaväl som det krävs militär övervakning krävs bevakning av världsrummet

-  att regelbundna rapporter ges om vad företagen använder av kol, kväve, fosfor och vatten samt uppgifter om tjänster som ekosystemen tillhandahålles gratis

-  att fler riskanalyser görs och slutligen att

-  att nya läroplaner utformas för skolor och universitet - inte minst för ekonomer.

Rymdbasen Estange skulle kunna användas för mindre satelliter i omloppsbanor vilket skulle göra det lättare att följa vad som händer på planeten. Kostnaden under tre år beräknas till 550 miljoner kronor.

Närmast följer något om insatser från FN och EU samt några projekt från Sverige.

...................

EU-flagga

EU:s arbete för energifrågor 

EU betonar övergång till låg-kolenergi medan FN mest betonar klimatpåverkan och temperaturhöjningen.

Erfarenheterna från EU:s utsläppsrätter har drivit fram nya idéer där man vill arbeta nerifrån och upp i stället för tvärtom för att påskynda den nödvändiga omställningen och framför allt vill man visa upp goda exempel som manar till efterföljd.

Priset som föreslås är alltså betydligt högre än det ursprungliga på 15 euro år 2005. Efter 2013 skulle inga utsläppsrätter bara utdelas gratis och från 2020 skulle alla rätter köpas via helt fria auktioner.

Det ekonomiska arbetet kan skötas av EU:s Emission Trading Scheme. Inkomsterna föreslås till exempel gå till att bevara regnskogarna och återplantera skog och till forskning och ny teknologi.

Här invänds att för de fattiga länderna blir utsläppsrätterna för dyra om dessa skall säljas på en auktion. En annan sak är om de tilldelas rätter som sedan går att sälja.                                 

Svenska flaggan 

Några svenska insatser 

    Kristina Persson

Ett förslag har kommit från Global utmaning, Global Challenge, grundad av Kristina Persson. Detta påminner om Europeiska Kol- och stålunionen som bildades efter andra världskriget för att kunna återuppbygga Europa.

Man vill inrätta ett Internationellt samfund för klimatinvesteringar - för att bryta dödläget, 2010.

Global utmaning förordar att:

gå från inställningen att dela bördor till att dela möjligheter

gå steg för steg genom att de första 9 länderna inbjuder andra länder att gå med i detta internationella samfund för klimatinvesteringar där man enas om tydliga regler och fokuserar på att gå från hög till låg-kol energi

göra förnybar energi konkurrenskraftig gentemot den billiga fossila energin som inte ens betalar några koldioxidskatter.

Man vill höja priset på koldioxidutsläpp till 500 kronor fram till år 2020 oavsett från vilken källa eller från vilken teknologi den kommer. Senare kan priset höjas ytterligare. Ekonomer, jurister och teknologer inom IEA, liksom IPCC är glädjande ense om detta pris.

- Kostnadsberäkningar

   Klas Eklund

Författaren till Vårt klimat, ekonomi, politik, energi, 2009.

Eklund tar upp diagrammet från McKinsey, 2009 som visades i föregående kapitel hur vi till olika kostnader kan reducera utsläppen.

Vad Sverige kan göra ägnar Eklund ett särskilt kapitel. Vi är ett litet land och sett i ett världsperspektiv står våra utsläpp endast för två-tre tusendelar.

Vår privata konsumtion av energi har knappast påverkats trots vårt höjda energimedvetande. Förbrukningen per person i Sverige var 57 procent högre än i övriga EU-länder en bit in på 10-talet.

Detta berodde på att vi har 10 gånger mer skog, 14 gånger mer vattenkraft och 4 gånger mer kärnkraft än andra EU-länder. Privat har vi inte blivit mer återhållsamma och effektiva när det gäller konsumtion av energi. Vi kan då inte stå som ett globalt föredöme även om energin är jämförelsevis ren. /Enligt en professor vid KTH i en dagstidning.  

- Strategi med bevarad välfärd 

   Staffan Laestadius 

Författare till Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013.

Som professor i industriell utveckling värnar han om en bevarad välfärd. Han ägnar hela sin bok åt ämnet som belyses grundligt ur många aspekter. Att informera mer, men utan att visa nya vägar anser han inte meningsfullt

På sikt måste alla fossilrelaterade bränslen bort genom att vi drastiskt slutar använda dem. Våra svenska koldioxidutsläpp låg trots allt på 5 ton per capita år 2010 och därmed nära genomsnittet för dagens människor i nutid, /s. 92.

Därför står vi inför ännu ett nytt paradigm - en övergång höjd över alla partigränser som kräver politiskt ledarskap, mod och entreprenörskap. Både fler skatter och tullar kommer att krävas.

Laestadius tes är att vi både har privilegiet och möjligheten att kunna utforma en politik som kan bli vägledande för andra länder.

En hel del goda förutsättningar för att vi skulle kunna lyckas nämns:

•  vi har avancerad svensk energiforskning vilket nämndes i slutet av föregående kapitel

•  vi använder mindre fossila bränslen än andra OECD-länder trots att vår produktion från gruvor, stål och massa är mycket energikrävande

•  vi har bra energisystem med fjärrvärme / kraftvärme, sopförbränning och bra sätt att ta hand om spillvärme och skogsavfall

•  vår förnyelsebara energi är 4 gånger så stor som det internationella genomsnittet och vi har redan gjort stora investeringar i fossilfri elproduktion där nettoutsläppen är nästan 0

•  samtidigt som BNP höjdes använde vi före år 1970 - 81 % fossil energi men år 2010 endast 36 %

•  vår energi kom år 2012 från: fossil energi med 38 %, kärnkraft, 27 %, torv och avfall 22 % vilket är dubbelt så mycket som från vatten med 11 %

•  vindkraften har på senare år redan uppgått till 5 % av vår elproduktion. Med 25 000 vindkraftverk - där stommen kan byggas av trä - skulle vi få lika mycket energi som från vatten och kärnkraft idag. Detta skulle räcka till mer el än den andel som nu används av vårt transportsystem.

Vår transportsektor är känslig då den tar 2/3 av oljan som behövs både för tillverkning, användning och skötsel. Tunga personbilar har ökat i antal och bränsleförbrukningen måste halveras, men etanol och metanol vore bättre än diesel vilket beskrevs ovan

Trafikverket har som mål att alla fordon skall vara fossilfria år 2030 vilket skulle innebära att biltrafiken minskas med 30 procent i Stockholm, Göteborg och Malmö. En svensk bil kör i snitt 4 mil per dag och vi hade 4,4 miljoner personbilar år 2013.

Även flytande naturgas kommer att ha en viktig roll framöver,  både på land och till sjöss, men visionen är fossilfria vägtransporter.

Mer av kollektiva transporter som järnväg, buss, båt och bilpooler krävs. År 2012 flög 19 miljoner passagerare från svenska flygfält, varav 12 miljoner till utlandet och 7 miljoner inom landet. Allt fler reser både till Thailand och Kina där sträckan Stockholm - Peking ger 1 ton utsläpp per person vilket vore ett rimligt utsläpp per år och världsmedborgare. 

- Global Challenges Foundation

   László Szombatfalvy

Som riskanalytiker har László Szombatfalvy grundat stiftelsen Global Challenges Foundation  år 2012 genom en donation på 500 miljoner kronor samt utlyst en tävlan om "A New Shape" för världen.

Han har även författat böckerna Den största utmaningen, 2009 och Känslor och förnuft – en bok om moraliska beslut, 2010.

Stiftelsen skall öka medvetenheten om de globala, katastrofala riskerna och påskynda tillkomsten av ett globalt styre som kan hantera dem. Stiftelsen har sitt säte i Stockholm, och i styrelsen sitter bland andra Johan Rockström, Mats Andersson, Folke Tersman och Margot Wallström.

Som de största riskerna anges: klimatförändring, miljöförstöring och politiskt våld med massförstörelsevapen och som underliggande problem fattigdom och snabb befolkningstillväxt.

...............................

FN:s 17 nya hållbarhetsmål

 

  1. Utrota all form av fattigdom överallt.
  2. Utrota hunger, säkerställa matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.
  3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.
  4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.
  5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.
  6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.
  7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.
  8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.
  9. Bygga upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.
  10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.
  11. Göra städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.
  12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
  13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringen och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med (UNFCCC).
  14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.
  15. Skydda, återställa och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställa landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.
  16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygga effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.
  17. Stödja verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Litteratur:

Brülde, Bengt & Duus-Otterstörm, Göran, Klimatetik. Rättvisa, poltik och individuellt ansvar., 2015

Eklund, Klas, Vårt klimat, ekonomi, politik, energi, 2009

Helander, Einar, Children and violence: The world of the defenseless, 2008

Laestadius, Staffan, Klimatet och välfärden, mot en ny svensk modell, 2013

Karlsson, Svenolof & Nordangård & Jakob. Radetzki, Marian, Domedagsklockan, 2013

Persson, Kristina, Internationellt samfund för klimatinvesteringar - för att bryta dödläget, 2010.

Sanne, Christer, Hur vi kan leva hållbart 2030 - Naturvårdsverket, 2012

Szombatfalvy, László, Den största utmaningen, 2009, The Greatest Challenges of Our Time., 2010

Szombatfalvy, László, Känslor och förnuft – en bok om moraliska beslut, 2010

Tell, Johan, Träd kan rädda världen, 1008 

Tell, Johan, Hundra sätt att rädda världen, 2010.

Tengroth, Stellan, Att svära i Kyrkan, 2013

Tersman, Folke, Fem filosofiska frågor, 2001

Tersman, Folke, Tillsammans, En filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat, 2009.

........

Läs vidare: Kap. 6 Läs- och skrivkunnighet