8 Världens barn

 

Rubriker:

I

Hur länge är man barn?

Vilka sköter barnen?

Tidig fysisk utveckling

Tidig psykisk utveckling

     Anknytning

Förskolor för de allra yngsta? 

AB Familj

SOS barnbyar

Barns brist på förebilder

Kulturell stimulans

Tonår

 

II

Skola

FN:s önskemål för skolan

     Värdegrund

Privata skolor 

Begåvade elever

Bra lärare                                                             

Pisa-mätningar

Det svenska skolsystemet  

   Friskolor i Sverige

   Invandrarbarn och flyktingar

 

III

Barn som far illa

Barnkonventionen

      Barn lämnas åt sig själva 

      Fysiskt våld 

      Psykiskt våld

      Barnarbete 

      Barn på slutna institutioner

      Sexuellt utnyttjade barn

      Trafficking, Barnsoldater

      Barn på flykt

Summering

Litteratur                         

I

Hur länge är man barn?

Förr fanns knappast ens begreppet barndom. Barn lärde sig helt enkelt efterhand vad som behövdes för att glida in i vuxenlivet. De fick arbeta så fort de kunde. Någon gemensam uppfattning finns inte om hur lång barndomen är utan den varierar med tid och kultur.

                                                Tavla som föreställer en enkel illustration av ett barns ansikte och överkropp.

FN drar en gräns vid 18 år. Varje människa under 18 år omfattas således av FN:s konvention om Barnens rättigheter, den konvention som de flesta länder gjort lagligt bindande. Det är dock stor skillnad på ett spädbarn och en 18-åring som både kan vara gift och själv ha barn vilket kan vara besvärligt vid handläggning av till exempel asylärenden. Många ensamkommande ''barn'' till Sverige kan i vissa fall vara mer än 18 år.

I FN:s vision för 2000-talet får varje småbarn en fysiskt gynnsam början, varje barn undervisning med god kvalitet, varje tonåring möjlighet att utveckla sina unika förmågor och inget barn blir övergivet, ”no child is left behind”. 

Barn håller på att få en förändrad status i mer utvecklade länder, då de inte längre bidrar till familjens försörjning utan i stället kostar pengar och skall ha utbildning.

Barnen är morgondagens vuxna som skall fatta de kloka besluten, bygga upp bättre styrelsesätt och klara en ökad befolkning på knappare resurser.

"We are the world, we are the children, we are the ones to make a brighter day" sjöng Michael Jackson.

Vilka sköter barnen

           Familj

•  1   Först och främst föräldrar

Man utvecklas till förälder där kärnan består av den egna personligheten som vidareutvecklas i samvaro med barnet i ett intensivt, långvarigt förhållande med starka känslor som inte behöver vara speciellt rationella.

Föräldrar får en ingående kännedom om sina barns behov, likheter och olikheter då de står för omsorgen och intuitivt tar hand om de uppgifter som ställs, samtidigt som barnen lär sig tolka föräldrarnas känslor och beteende.

Den kraftigaste ek har en gång varit en liten planta. En trädgårdsmästare handskas varligt med en växt som just sticker upp ur jorden. Han undviker att lossa sköra rottrådar från myllan eller att byta jord gång på gång.

Föräldrarelationen är unik och inte utbytbar (som regel) och framför allt kommer kärlek och fostran från samma personer. Många av de vetenskapliga rön man nu för fram har i alla tider intuitivt tillämpats av de flesta föräldrar som dock ibland kan behöva både stöd och avlastning.

Föräldrarnas vård och fostran av barnen är ett kapital som inte får förslösas och den största tjänst föräldrar kan göra sina barn är att de får känna att pappa och mamma tycker om varandra.

Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd, 2010, är en skrift författad av psykologen Inga Gustafsson och läkaren och psykoanalytikern Magnus Kihlbom som har getts ut av Svenska föreningen för psykisk hälsa, numera kallad Mind.

Varje barn har rätt till båda sina föräldrar har FN fastslagit, men i Sverige kan singelkvinnor ges rätt till assisterad befruktning.

Kan vanliga föräldrar fostra sina barn? var en fråga som ställdes i svensk tv till den kapten som lyckats få fason på ''värstingar'' med hjälp av långseglingar. Svaret blev rakt och tydligt – ”ja, men det fordrar tid och att föräldrarna är närvarande”.

Att fostra den egna avkomman är den mest närgångna, varaktiga och djupgående av alla sociala utmaningar och i alla tider har några överlämnat uppgiften till tjänstefolk, barnhem, internatskolor och nu dagis.

Först i skolåldern skickas dock barn till klosterskolor och internatskolor. Den klassiska engelska modellen har skildrats i böcker och filmer som Goodbye, Mr. Chips och Harry Potter. Självklart är det olika typ och kvalitet på institutionerna. Att visa en sida utåt och en annan inåt är en tendens på många håll då även censur av brev kan förekomma.

•  Professionella med utbildning.

Kärnan är här en yrkesidentitet som förskollärare, lärare, barnläkare, skolsköterska, o.s.v. Krånglar det i hemmen vill man ofta få stöd av skolan och lärarna och krånglar det i skolan vädjar man till hemmen och föräldrarna.

I fattiga länderna har miljontals läskunniga föräldrar haft hjälp av skriften Fakta för livet sammanställd av över 70 av världens mest välkända organisationer för barn- och ungdomsmedicinska frågor.

Vaccinering mot de stora barnsjukdomarna har gått från 5 % år 1974 till hela 80 % år 2018 och fortsättning följer. Enkla billiga metoder som Ort  räddar många barn från uttorkning. (Ort: 8 teskedar socker, 1 tesked salt i 1 liter kokande vatten). Störst dödlighet gäller infektionssjukdomarna, lunginflammation, diarré och malaria.

Tidig fysisk utveckling

Modern forskning visar t.ex. att testosteron påverkar utvecklingen i manlig riktning redan under senare delen av fostertiden. Om modern under denna tid är mycket stressad får fostret inte detta testosteron. Ämnet ingår däremot inte i den kvinnliga fosterutvecklingen. Under andra delen av havandeskapet programmeras alltså könsidentitet om vilket professor Annica Dahlström skrivit i boken Könet sitter i hjärnan, 2007. Även sådant som uppfattningsförmåga och aggressivitet m.m. grundläggs tidigt.

Hjärnbarken har vid födelsen 25 procent av den vuxna hjärnans vikt. Därpå formligen exploderar utvecklingen och är vid 3 år redan uppe i 80-90 procent av den slutliga vikten! Hjärnans utveckling störs av undernäring och misshandel särskilt under de tre första åren. Nybildningen av nervceller bidrar även till glömska, visar ny forskning.

Redan Freud undrade över emotionell barndomsglömska och fann att små barn undanhöll sådant som var känslomässigt laddat. Intellektuell glömska är något annat än bortträngda tidiga känslor som aldrig blivit formulerade i ord, men som dock kan återupplivas.

I  3-6-årsåldern anläggs de stora stambanorna i centrala nervsystemet ibland med flerdubbla spår. Hårt utnyttjade synaps-växlar förstärks och viktiga stationer, knutpunkter och kontrollsystem byggs ut. Sedan behövs social interaktion särskilt när barn skall lära något.

Efter 7-8-årsåldern börjar tätheten av synapser avta och efter 12-årsåldern faller den ''kopplingskapacitet'' bort som inte utnyttjats. Kanske börjar detta ifrågasättas då nyare forskning visar hjärnans oerhörda flexibilitet och kapacitet till omställning. Motoriska färdigheter behöver övas, inte minst finmotoriken.

När hjärnforskarna med bilder kan visa vad som händer i hjärnan, kan man t.ex. se underlaget för utvecklingen med frontallobernas snabba tillväxt de första åren. Medfött, spontant och omedvetet lär vi att allt bättre förstå andras kroppsspråk och känslor ända upp i 20-årsåldern.

Hjärnan gör det vi ber den om, om uppgifterna inte är alltför svåra.

Tidig psykisk utveckling

Här ingår att försöka förstå hur världen uppfattas och upplevs också från barnens egen horisont.

Spädbarn är till synes helt hjälplösa, men i deras inre pågår en kraftfull aktivitet för att ta in omgivningen. Vi kan lita till den inneboende medfödda lusten att orientera sig, lära sig stå och gå. Men för att tala m.m. krävs en partner som talar.

Vår empatiska förmåga har som bas att blixtsnabbt kunna uppfatta vanliga känslor som ilska, glädje, sorg, rädsla, förvåning och avsky, detta har visats genom experiment. En förmåga som finns före storhjärnans utveckling, men som utvecklas olika beroende på vår fortsatta sociala fostran.

Dalai Lama arbetar nu fram ett program på vetenskaplig grund för att fostra vår förmåga till empati. Se vidare under kapitlet Religionstillhörighet.

Pedagogiska och psykologiska skolbildningar har vuxit fram från 1800-talet. Pionjärer har infört vissa ramar för sina observationer vilket gjort att fenomen kunde framträda som vi annars inte skulle lagt märke till.

- Sigmund Freud såg t.ex.barnet i den vuxnes psyke och att vuxen mogen sexualitet har rötter ända från tidigaste barndom där han kunde följa vissa faser i utvecklingen. Se föregående kapitel.

- Rudolf Steiner uppmärksammade barns skapande och estetiska utveckling och

- Maria Montessori såg hur vanliga barn själva erövrar kunskaper. Alla fann känsliga och optimala perioder och såg mönster som driver utvecklingen inifrån, men som också behöver yttre stöd.

FN uppmärksammade barns psykiska hälsa redan på 1940-talet och tog upp frågan om hemlösa barns behov där WHO bidrog med en undersökning som leddes av den välkände engelska läkaren John Bowlby. Med erfarenheter av barnpsykoterapi sammanställde han ett stort internationellt forskningsmaterial och hans bok Modern och barnets själsliga hälsa, 1951 har fått stor betydelse.

Pionjärer brukar möta motstånd, en del t.o.m. censur i totalitära stater, men kunskaper utvecklas vidare och sprids över världen.

Anknytning 

Det var John Bowlby som införde begreppet anknytning på 60-talet. Han drog bland annat sina slutsatser från schimpanser, babianer och gorillor och där är det endast modern som bär sin fastklamrade unge. Hos 16 andra arter är det däremot hannen som har den uppgiften.

 Att bära ett barn i armarna lär kosta lika mycket energi som att amma och därför har vi alla bärselar och barnvagnar.

Anknytning till åtminstone en stadigvarande person under de tre första åren förutsätter att någon är villig att vara denna person och en sådan brukar normalt finnas. Denna persons psykiska hälsa är viktig. ''Barn behöver närvärme inte bara fjärrvärme'' annars försvåras den stora beredskapen till bland annat socialisering utan vilken det blir minskad livsglädje. Barn behöver hjälp med att reglera sina känslor och de bör absolut inte utsättas för stress.

Barnläkaren Hugo Lagercrantz slog tidigt larm om vikten av anknytning och Inga Gustafsson har skrivit, Att knyta an, en livsviktig uppgift, 2007.

Det är glädjande att personal vid svenska barnavårdscentraler kontrollerar att denna allra första anknytning kommer till stånd, men vad som händer därefter brukar inte följas upp.

Hos många folk gäller ''allvård''  där spädbarnen står i centrum och går ur famn och i famn med mycket kelande då man sitter runt lägerelden - vilket vi inte gör.

Vid fara tillgriper vi tre primitiva metoder som styrs från hjärnstammen: flykt, angrepp eller nedfrysning. Vid fara är ''nedfrysning'' mest tillgänglig för spädbarn. Nedfrysningen av en smärta kan bli bestående och bortträngd även om personen som vuxen verkar normal, men svårigheterna brukar komma fram i nära relationer.

Upptining efter en köldskada är smärtsam och på samma sätt är det med psykisk upptining. Det gör ont vilket visar sig vid terapi som i dessa fall brukar vara mödosam och långvarig innan den ger befrielse. En speciell terapiform för bottenfrusna vuxna beskriver psykologen Maj-Britt Nilsson i boken Det osynliga traumat, 2014.

"Tiden läker inte alla sår, men tiden döljer dem".

Sammandrag ur Lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry

Vem är du frågade Lille prinsen? -  Jag är en räv, svarade räven. - Kom och lek med mig föreslog Lille prinsen. Jag är så ledsen... - Jag kan inte leka med dig, svarade räven. Jag är inte tam. - Äh , förlåt? sade Lille prinsen, Vad innebär att vara tam? - Det är en konst som är nästan bortglömd. Det betyder "att fästa sig vid någon" - Fästa sig vid någon? - Ja visst, sade räven. Än så länge behöver inte jag dig. Och du behöver inte mig heller. För dig är jag ingenting annat än en räv lik hundratusentals andra rävar. Men om du tämjer mig, så kommer vi att behöva varandra. Jag kommer att vara den enda i världen för dig. Tämj mig är du snäll! sade han. - Det skulle jag gärna vilja göra, men jag har så ont om tid. Jag måste skaffa mig vänner, och det är så mycket jag måste lära känna. - Man lär bara känna det man tämjer. - Hur skall man göra då?  - Man måste ha mycket tålamod, svarade räven.

Nästa dag kom Lille prinsen tillbaka. - Det hade varit bättre, om du kommit tillbaka vid samma tid, till exempel klockan fyra på eftermiddagen, så har jag börjat känna mig lycklig redan klockan tre. Men om du kommer när som helst, vet jag aldrig när jag ska börja ställa in mitt hjärta på dig... "

Tidsuppfattning är just det som små barn saknar. De kan t.ex. inte föreställa sig att mamma skall komma om två timmar.

Rädsla och osäkerhet är framför allt det som små barn behöver skyddas för. Detta backas även upp av professor Stefan Einhorn som i boken De nya dödssynderna, 2014 har försökt utröna vilka som skulle betraktas som nutidens sju dödssynder. Just rädsla och osäkerhet är själva grogrunden för att vi sedan utvecklar dåliga sidor. Men Oförmågan att se i stort bidrar också till dödssynderna, men den beror delvis på hjärnans omognad.

Intresset för tidig psykisk utveckling gjorde mig till medförfattare till Mangs, Karin, Martell, Barbro, O-20 år enligt psykoanalytiska teorier. 4 uppl.

Föräldrarnas situation

Förvärvsarbetande kvinnor och män har svårt att få ekvationen med små barn och arbete utanför hemmet att gå ihop. Yrkesarbete sägs vara det enda som kan garantera kvinnan frihet och då gäller det liksom för män rätt till heltidsarbete. Då båda föräldrarna bör delta i barnets vård har även pappaledighet införts och skälet för förskolor är att någon måste ta hand om barnen.

Småbarnsföräldrar med ett barn - vare sig det är en mamma eller en pappa - i en liten stadslägenhet känner sig idag ofta ensamma och har det tråkigt. Ingen trädgård, inget att reparera, inget gemensamt storbak. Sy, sticka och väva har blivit en lyx när garnet till tröjan är dyrare än en färdigköpt. Vatten finns i kranen, värme i elementet och maskinen sköter tvätten. 

Hos oss kom industrialiseringen tidigt och allt fler sysslor flyttades ut från hemmet enligt devisen att vi skall producera varor inom det område och på det ställe där vi är mest effektiva - alltså i fabrikerna. Att producera varor och tjänster är dock en annan sak än att dana karaktärer.

Hur finner en kvinna med en storhusmoders kapacitet sig tillrätta idag och framför allt hur stimuleras hennes barn? Hon lämnar sannolikt hemmet för en krävande tjänst och barnet placeras bland jämnåriga i en materiellt tillrättalagd förskola och sedan väntar den vanliga skolan.

Hemarbetets utarmning

Då arbetet flyttades ut följde kvinnorna efter och med dem en del av deras fostrargärning som tidigare pågått som en självklarhet där barnen kunde ta efter och delta efter lust och behov. Trygga i gemenskapen kunde de på egen hand fantisera, sysselsätta sig själva och busa. Nu får vi fler rastlösa pojkar och deprimerade flickor som både är störande i grupp och olyckliga i ensamhet och kanske styr in sig på enbart datorer och dataspel - världar där det händer något!

Förskolor för de allra yngsta?

Skolbarn

 

 

Ordet skola leder tanken till intellektuell utveckling, fast den emotionella är minst lika viktig för små barn, vilket alla nog vet vid det här laget.

Sverige

Förskola från 4-5 ålder har en lång tradition.

År 1998 flyttades förskolan till Utbildningsdepartementet och då betonades undervisning även för 3-åringar, och givetvis särskilt för 6-åringarna.

År år 2005 gick 44 procent av ettåringarna i Sverige i någon form av kommunal barnomsorg - för en fjärdedel i barngrupper med fler än 16 barn. Av de som är 20 månader gamla har en del lika långa dagar på förskolan som föräldrarna arbetar.

Risken finns att föräldrars rätt till förvärvsarbete går ut över barnens behov under de tidigaste åren. Ponera att en ettåring först skall vara på dagis och sedan hämtas av någon hyrd person och först därefter träffa trötta föräldrar.

Barn är olika och skall enligt både barnkonventionen och skollagen ses som individer och inte som ett kollektiv. Hur mycket bör stat och kommun ta hand om och hur mycket får, vill och kan föräldrar själva bestämma om? Idag har som regel bara höginkomsttagare möjlighet att välja mellan förskola eller att vara hemma med barnen. 

I många ekonomiskt högt utvecklade länder lämnas alltför många barn alltför tidigt under alltför lång tid åt alltför få vårdare i miljöer som överstimulerar och stressar barnen. De får i så fall en sämre psykisk start än många barn som kanske kommer från materiellt torftigare miljöer.

Ett barn i en fattig dammig by i Afrika kan röra sig ganska fritt mellan kameler och en farfar som vaktar kor och getter, en mamma som lagar mat, en krukmakare som drejar, en man som lagar stängsel o.s.v.

Tvätten lämnar vi kanske inte bort, men barnen. Hemmen står tomma medan västvärldens dagis och fritis bågnar av barn. Vi börjar få arbetslivsanpassade familjer men behöver livsmiljöer som även är barn- och föräldraanpassade.

Att skiljas från en förälder brukar vara som mest känsligt mellan 12 och 18 månader. Om inskolningen skall ske på 3-4 dagar i stället för under lika många veckor, om grupperna är stora och ljudnivån hög uppstår stress. Stress försämrar utvecklingen av förmågan att kunna vänta på något.

Språkutveckling kräver dialog med en vuxen och blir särskilt svår för de 20 procent av förskolebarnen som har föräldrar med annat modersmål. Hur går det med talutvecklingen om barnet är omgivet av ett tiotal olika språk? Genom Socialstyrelsens försorg börjar nu en uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet komma i Sverige.

Bland förskolor som lyckats väl, och även uppmärksammats utomlands, finns ett exempel i Norrköping. Där råder lugn och ro, samarbete mellan personal och föräldrar, minskad sjukskrivning och personalbyte samt inte minst nytänkande.

Kollektiv kunde prövas för föräldrar med små barn med verksamheter som stimulerar både barn och vuxna.

En variant är den öppna förskolan för föräldrar som själva vill sköta sina barn de första åren. Tillsammans med en del personal kan föräldrarna delta i arbetet. Med två barn skulle det kanske bli cirka 5 år av livet. Ingen stress och mindre utgifter för samhället. När barnen blir större och går i skolan kan föräldern återgå till arbetslivet.

I Tyskland föds minst barn per kvinna i Europa och Angela Merkel doktor i fysik, utan barn säger att "man kan inte få allt".

Barn

Värdera det ovärderliga - För en hållbar familjepolitik, 2010 är titeln på Susanne Nyman Furugårds bok.

”Den här frågan är inte svart-vit, den handlar inte om att dagis är kategoriskt bra eller dåligt, inte om jämställdhet kontra hemmafruar, närande löntagare kontra tärande bidragsgivare, överklass kontra underklass, radikaler kontra konservativa … den handlar om den stora bristen på föräldrakontakt hos många barn och ungdomar i dag, vilka konsekvenser och risker det medför såväl för individen som för samhället.…”  

En ny bok kom 2016 om Familjepolitikens ekonomi, 2016 där hon diskuterar vår modell för barnomsorg. Boken finns även på nätet.

Patty Smith var redan en känd artist som fann att det krävde nästan all hennes tid för att hålla ihop en familj med man och två barn. Hon bestämde då att tiden mellan 5 och 8 på morgonen var den enda tid hon kunde arbete med sitt eget.

Utvärdering av det svenska systemet

Både för att forska och för att följa varje barns utveckling borde vi nu ha unika möjligheter tack vara hela kedjan av mödravård, barnavårdscentraler, förskola, skolhälsovård och skola. Vi skulle kunna följa varje barns utveckling och ingripa när så behövs. Men ingen har nu ansvaret för detta.

Socialstyrelsen ger vart fjärde år ut en Folkhälsorapport från vilken uppgifter här kommer för åren 2005 och 2009 och dessutom från lägesrapporter 2007 och 2010.

Här följer nu en trist uppräkning:

- nära 40 % har en otrygg anknytning till sina föräldrar
- svenska ungdomar mår psykiskt sämst i Norden
- ångest och oro ökar bland barn och ungdomar                                                   - fler barn får sömnmedel
- antidepressiva medel till tonåringar ökar
- psykvården tar emot fler unga kvinnor
- alkoholproblem ökar bland unga
- fler unga flickor skär sig
- stökigt i skolan där mobbningen ökar
- sämre skolresultat
- hörselproblem ökar drastiskt
- fler överviktiga barn
- våldet kryper ner i åldrarna
- våldtäkter ökar med fler offer och förövare
- självmord och självmordsförsök ökar bland tonåringar.

Nästan varje vecka tar någon under 20 år sitt liv, men detta ger inga rubriker. Florida i USA visade samma problem, men där fick man drastiskt ner dödstalen med flera kuratorer i skolorna. I Sverige kan man ibland få vänta mer än ett par månader för samtal med någon på BUP. 

Vilket företag med så stora investeringar och så dåligt utfall skulle kunna fortgå? Ansvaret för detta ligger framförallt hos politikerna som har de ekonomiska styrmedlen. Ett hem är inte detsamma som bostad.

"Barn är det roligaste som finns, men de är rysligt dyra" skrev Strindberg.

Föräldrapenning utgår till alla under cirka 1,5 år. Sedan finns förskolan som kostar kommunen cirka 20 000 kr under 1 år, vilket är betydligt mer än vårdnadsbidraget för hemmaföräldrar. Lägg därtill alla "reparationskostnader" i form av olika efterbehandlingar.

Skattelättnader borde åtminstone ges för alla som kan och som vill vara hemma med barnen de första åren.

När det gäller invandrare anser många att det gynnar integreringen om mödrarna kommer ut i arbetslivet i stället för att isolera sig i hemmen. Allt har dock sin tid och här gäller det barnens första år och om några behöver trygghet borde det vara barn till invandrare. 

En utredning från 2011 visar att det endast var 8 000 familjer som använde vårdnadsbidraget. Året därpå nyttjades det av c:a 3 000 av alla invandrarfamiljerna med barn mellan 1-3 år.

Fler böcker i detta ämne börjar nu komma. Föräldrar vill ha mer tid för sina barn och barnen önskar mer tid med föräldrarna - men inte bara ''trött tid''.

AB Familj

Familjen kan ses som ett företag

Familjegruppen har funnits sedan ursamhället, utan den ingen överlevnad och familjegruppen är troligen den billigaste för omsorg.

Kärnfamiljen är dock en senare form och fortfarande är sju av av tio familjer kärnfamiljer i Sverige.

Numera har vi många typer av familjer med en eller två föräldrar och vi har samkönade föräldrar. Vi har bonusbarn, adoptivbarn och donerade barn och många barn som ambulerar mellan sina skilda föräldrar varför vi även har fått s.k. stjärnfamiljer.

I USA växer inte ens hälften av alla barn upp i kärnfamiljer. En fjärdedel växer upp med en ensam mor vilket även gäller Ryssland.

Var finns den goda kommunismen? Inom familjegruppen blir vi alla kommunister har skribenten Elise Claeson så träffande konstaterat. Till var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Både förmågan och behoven är lätta att inse och intuitivt uppfatta inom familjen där vi tar personligt ansvar i vardagslivet. Där råder samma levnadsstandard för alla, oavsett arbetsinsats och i det lilla vårdföretaget, den självstyrande enheten, där kan familjekommunismen blomma! 

Att överföra den goda kommunismen till opersonlig organiserad stordriftskommunism har däremot visat sina avigsidor.

Familjen är både en stark och en bräcklig bubbla konstaterar författaren David Grossman.

Med förändrade könsroller tycks man dock kunna förena kvinnligt förvärvsarbete med starka familjer, stabila parrelationer och barnafödande enligt forskning av en sociologiprofessor G. Esping-Andersen i Barcelona. Han menar också att barnens kognitiva utveckling inte äventyrades, i varje fall inte för barn till högutbildade. Den emotionella utvecklingen omnämns däremot inte i denna artikel i SvD 11/10 2016.

Tilliten mellan människorna i Sverige är vi stolta över, en tillit som vi borde värna om. Peter Sylwan är en av dem som skrivit därom i boken Tillit, En bok om meningen med livet, 2005. Etik och moral överförs i mötet mellan människor i olika konstellationer som familj, skola, föreningsliv, scouting, idrottsklubbar och arbetsliv. Denna fostran pågår vanligen livet igenom då vi åter och åter ställs inför beslut som kräver etisk prövning.

I USA har en professor t.o.m. tagit fram ett program med en mängd olika etiska valsituationer som de studerande får träna på.

SOS barnbyar

För barn utan familj visar SOS barnbyar en form av barnomsorg där hem ordnas för små barn och för barn i skolåldern. De får bo i små familjelika enheter med ''mamma och med syskon'' i olika åldrar och i görlig mån finns också en ''pappa''. ''Mödrarna'' rekryteras omsorgsfullt och får en prövotid, varefter de får 6 månaders utbildning. De stöds med kurser och seminarier. Inga barn adopteras bort utan slussas ut i samhället först när tiden är mogen. Man eftersträvar framför allt öppenhet och insyn, till skillnad från vad som råder på många andra institutioner.

Men ingenting är enkelt. Andra föräldrar kan märka att barnen i dessa byar har det bättre än deras egna barn. Det händer då att de lämnar sina barn för att dessa skall omhändertas av SOS, men förhoppningsvis kommer byarnas goda exempel att vidgas ut mot byarna i sin helhet.

År 2012 fanns femhundra SOS byar i 133 länder. Den första startades i Österrike år 1949, efter andra världskriget. www.sosbarnbyar.se

I Göteborg har nu öppnats en SOS barnby för ensamkommande flyktingar mellan 16 och 21 år och för dem har man utvecklat ett särskilt mentorsprogram.

...........

En tillbakablick

Sveriges första kvinnliga medlem i regeringen och den första svenska kvinnan i Nationernas Förbund, den första inspektrisen för skolkök och bostäder, den som verkade för fabriksarbeterskor, för social rättvisa och för fred och frihet hette Kerstin Hesselgren. Hur växte hon upp?

Hennes mamma kom från en frisinnad, musikalisk familj och redan då märktes hemarbetets utarmning i staden Gävle där hon bodde. Mamman blev dock en av de sista storhusmödrarna med sex barn, en faster, en guvernant, tre jungfrur och många gäster i hushållet.

Självhushåll rådde med potatisplockning då alla barn fick skollov för att hjälpa till. Äpplen, svamp och bär togs tillvara. Saft och syltning, gris och höns, slakt och styckning, korv och paltbröd, fläsk och sill, brödbak och storbyk, spinna, väva, sy - tolv knapphål i skjortan, strumpor att sticka - som kliade. Då Kerstin själv kunde sätta upp en väv kände hon sig vuxen.

- För Kerstins  föräldrar var det som i Botswana idag:

"… en social plikt att anställa tjänstefolk som var lätta att få tag på och desperata att få jobb. Lönerna var låga - oursäktligt låga... men systemet skapade åtminstone jobb..."

- Astrid Lindgren skildrar en Emil i Lönneberga som hela dagarna var omgiven av flera tillgängliga vuxna, med arbeten som barn kunde förstå och delta i.

Sara Danius är inne på samma område med Husmoderns död, 2014 där hon skriver om en matlagningskultur som håller på att försvinna då vi blir alltmer okunniga om hur maten kommer till och anrättas.

För barn i innerstäderna fanns tidigare förebilder tack vare verkstäder hårfriseringar, cykelreparatörer, skomakare och skräddare etc. innan dessa verksamheter förpassades bort från centrum då hyrorna steg.

Ett lass med ved stjälps nyligen av vid en villa i en stad. Ett par vuxna började langa in veden och stapla den i ett förråd. Plötsligt rann det till barn i olika åldrar som själva inlemmade sig i en kedja och hjälpte till. Tyst och effektivt gick langningen,  och när det blev färdigt delade alla en stor, tyst tillfredsställelse - kanske som tidigare när skörden var bärgad?

Kulturell stimulans

Sagor och myter stödjer utvecklingen och berättelserna har vuxit fram spontant med känsla för behoven i olika åldrar. Där gestaltas starka och motstridiga känslor, prövningar och valmöjligheter. Där inträffar katastrofer och där kämpar fattiga mot rika, gott mot ont och där brukar det goda segra. Mindre barn brukar vilja höra samma sak berättas om och om igen.

"Det bästa med böcker är att man kommer in i en annan värld och ser bilder framför sig i huvudet utbrister en tioårig bokslukerska.

Detta uttalande skulle psykologen Bruno Bettelheim ha gillat. Han intresserade sig för sagornas stora betydelse för barn och var kritisk mot de illustrerade sagoböckerna. Med färdiga illustrationer distraheras barnet som inte lämnas i fred att själv skapa sin egen inre värld av sådant som tomtar och troll.

Dock kan även barnsjälar behöva extra näring med bilder som ofta är en västanfläkt mot vad som kan höras och ses på tv. Färdiga illustrationer av rena fakta är tveklöst bra. För allt fler barn finns nu skolbibliotek och läsplattor att tillgå.

Skapande och fantasi hindras om allting är färdigt och bättre än det man själv kan prestera. Om bänkkamraten ritar bättre än det jag själv kan åstadkomma, då behövs övning och stöd för att jag ändå skall göra så gott jag kan och inte tillåtas att bara lägga av. Som vuxna köper vi tjusiga gratulationskort i stället för att göra dem själva. 

"Ungar & medier 2015" är en färsk undersökning från Statens medieråd som visar  att nästan hälften av tonåriga pojkar ägnar över tre timmar om dagen åt spel och att tonårsflickorna sitter lika länge över sina skärmar. Redan små barn kan nu ta sin surfplatta och försjunka i spel. Kan detta vara bra? Än finns inget svar men det känns i alla fall oroande. Vi kan vara noga med vilka bilder som får finnas i en sagobok samtidigt som barn får ägna tusentals timmar åt våld i dataspel.

"Ett nytt lekrum" har barnen fått med tv och alla dataspel. Tyvärr ett där de ofta sitter stilla inomhus. Förr skulle man inte hänga över böcker, akta sina ögon och i stället vara ute i friska luften.

Den läsande familjen har blivit den surfande familjen.

Barn under två år bör inte se på tv anser forskare i USA och är bekymrade över hur barn från första början med vetenskapliga metoder utsätts för reklam. I Sverige har vi dock vissa förbud mot reklam riktad till barn under 12 år. Vi har lagar för bilbälten och skyddshjälmar men inte för vad vi stoppar in i små och även större barns hjärnor.

På medeltiden fick barn bevittna avrättningar och andra hemskheter, idag exponeras detta på tv. Föräldrar får mindre insyn i vad som påverkar de uppväxande via nya medier. Dessa presenterar rikligt med idoler som konserverar många könsstereotyper som supermän och fotomodeller. Mycket är bra, men underhållningsvåldet borde barn slippa, liksom program som hetsar de unga in i vuxenvärlden; detta blir inte ett stöd, det stör.

Tonår

Tonåringar - de ''halvstarka'' i slyngelåldern - har alltid ansetts besvärliga, men alla bör inte skäras över en kam. En viss labilitet tillhör den normala utvecklingen då man oerfaren och omogen försöker att orientera sig i tillvaron. Att jämföra normer och värderingar, ifrågasätta, revidera och komplettera tillhör tonåringens inre arbete.

I tonåren löser vi problemen i stora svep och diskuterar miljöförstöring och styrelseformer i Korea hellre än hur vi skall klara rättigheter och skyldigheter på hemmaplan. Har man väl kommit på lösningen återstår bara att verkställa – stoppa utsläppen och se till att det blir färre människor på jorden.

Föräldrar är de som har störst makt att påverka genom sin kärlek och sina gränssättningar och alla de diskussioner som följer. Deras tydliga normer och vanor blir den kärna som de växande sedan har att utgå från och som de sedan kan ta ställning till genom att jämföra med vad som råder på andra håll. Men om inte normerna överförs?

De unga möter nu en annorlunda värld än tidigare generationer gjorde. Tonåringen utsätts för osammanhängande intryck, artificiella stimuli, globala hot och materialism. Pressen på att ha vissa kläder och prylar har tilltagit. Möjligheter att ha ett eget rum finns för många och där kan man vara osynlig med skylten "privat". Samtidigt kan man göra sig synlig för världen via internet.

De vuxna tycks inte alltid ha förberett de unga eller varit till stor hjälp när de ställs inför kroppen med dess krav, verklighetens restriktioner, det sociala livets olika normer för uppförande och samhällets förväntan på färdigheter, kunskaper och engagemang.

Samma nivå av hyfs och beteende bör ställas på alla. Detta är enda sättet att ge dem som haft en dålig uppväxt en chans att komma in i samhället. Att förstå vad som har lett till en oacceptabel handling får aldrig övergå till endast överseende.

En aspekt på deppighet hos många unga kan bero på att man tvingas skylla på sig själv om det inte går bra. Det finns ingen annan att skylla på - alla möjligheter har ju funnits skola o.s.v.

Många moderna ambitiösa föräldrar jagas av krav.

De skall ge barnen kärlek, omsorg, berikande upplevelser, sunda motionsvanor, lekar för fin- och grovmotorik, intellektuella aktiviteter, massor av sånger och musik. Barnen förväntas få god självkänsla, bli populära, gå i bra skolor och få lämpliga kamrater, undvika alkohol och droger, gifta sig och göra karriär. Allt beror på föräldrarna!

Den sanningen styrks inte längre av modern forskning som anger att cirka hälften beror på arv och resten på individens unika händelser i livet. Dessa unika händelser beror dock mycket på vilken miljö föräldrar och samhälle kan erbjuda och där är variationerna stora.

Förr önskade man rätt och slätt att barnet måtte bli en god och gudfruktig människa och om detta besannades eller inte, hann många föräldrar aldrig få veta, då medellivslängden var kort.

II

Skola

Mormor med två barn som sitter och ritar
Målning av Picasso
 
Vi behöver lära oss läsa och läsa för att lära oss.

Språk och läsning är den osynliga ryggraden i all utbildning. Det är lättare att lära sig läsa som barn än som vuxen. Men framför allt behövs övning.

FN:s önskemål för skolan

SkolaJämstäldhet

FN fastslog att målet för 1990 skulle vara att alla världens barn mellan 6 och 15 år skall ha rätt till obligatorisk och kostnadsfri grundskola. År 1997 bestämdes att barns arbete som många gånger är nödvändigt för familjens försörjning, inte får inkräkta på skolgången. Världens skolor behövde mer pengar och saknade då över 1 miljon utbildade lärare.

FN beräknade i början på 2000-talet att det skulle kosta cirka 6 miljarder dollar om året att förse utvecklingsländerna med skolgång. En siffra som kan jämföras med att man samtidigt åt glass för 11 miljarder dollar bara i Europa.

FN:s Millenniemål nummer 2 var kostnadsfri obligatorisk grundskola och bilden nedan visar läget 2014 för både skolgång och barndödlighet.

Barn i skola

Hållbarhetmål nummer 4 lyder:

Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla senast 2030.

Med nuvarande takt beräknar FN att detta kommer att bli möjligt först 2042 och enligt barnkonventionen skall även de "papperslösa" barnen omfattas.

Fler barn är ofta inskrivna, än de som verkligen går i skolan. Fler pojkar än flickor skrivs fortfarande in på alla skolstadier i länder i Asien och Stilla havsområdet.

Antalet obligatoriska skolår är i de flesta länder mellan 3 och 12 år. Erfarenheten visar att cirka 4 år brukar behövas för att befästa de tre viktigaste färdigheterna – att läsa, skriva, räkna och att även kunna uttrycka sig skriftligt blir allt viktigare. En brittisk uppfinning - den svarta tavlan - kom 1917.

Där ideologi hindrar flickors undervisning hörs protester från eldsjälar som Malala Yousafzai som fått fredspriset 2014. Bristande läskunnighet leder till utanförskap och enligt UNESCO fanns det 130 miljoner flickor som borde gå i skola, men som inte gjorde det år 2017.

Sverige  införde allmän folkskola år 1842. Dessförinnan hade husförhören lagt grunden till läskunnighet då det ingick husförhör på Luthers lilla katekes. Den vanliga skolan betraktades dock som ''fattigskola'' och de som hade råd anlitade i stället en informator eller en privatskola.

Vilka skall t.ex.undervisas, om vad och med vilka metoder. Det finns något som kallas ''den svarta pedagogiken'' med lydnad, stryk och underkastelse.

Först mot slutet av 1800-talet hade varje församling en folkskola. Aga förekom och diskuterades 1934, men eftersom man inte visste vad den skulle ersättas med, gjordes en utredning 1948 men förbud kom inte förrän 1958.

Om någon skola syftar till att isolera barn från omvärlden så att de förmenas andra värderingar än sina föräldrars, har samhället ett övergripande ansvar för barnet och bör agera.

..............

Skolan förväntas ta emot barn som nått en viss mognad. Barnet bör ha nått den nivå då det kan se sig som en av alla andra i en grupp, rätta sig efter regler, kunna koncentrera sig och skilja på skolarbete och lek.

Betyg ges i många skolor och för mindre barn betyder ett bra betyg att "fröken tycker om mig". Sedan uppfattas betyg mer som ett mått på rättvis bedömning och man börjar förstå att betyg kan höjas genom eget arbete. Standardprov och målrelaterade betyg är givetvis bra men rättvisa betyg är svåra att ge.

En växande medelklass i världen kräver nu skolgång för sina barn. Om de kostnadsfria statliga skolorna inte är tillfredsställande inrättar man privata skolor, med bättre utbildade och avlönade lärare och familjerna är ofta starkt engagerade i barnens förkovran.

Eftergymnasial utbildning och forskning ökar. I Indien och Kina prioriteras ofta den högre utbildningen på bekostnad av allmän grundskola. Den är i varje fall kortsiktigt mer lönsam och speciellt forskare och ingenjörer gynnas.

Värdegrund

Den svenska skolans värdegrund vilade tidigare på kristendomen. Under lång tid skulle man framför allt lära sig Luthers katekes. Men när religionstvånget i skolan upphävdes på 1960-talet uppstod frågan om vilken värdegrund som skulle styra skola och samhälle om inte ”fädernas kyrka i Sveriges land” skulle göra det. Skolan i Sverige skall nu vara religiöst neutral. Om sin egen religion får man lära på andra ställen.

Inom olika religioner är det tron som utgör värdegrunden, men avskaffar man tron som i Sverige får man tro på något annat.

Den värdegrund som den svenska skolan skall bygga på är nu FN:s mänskliga rättigheter med barnkonvention.

Själva ordet värdegrund låter tilltalande, men granskas av Lorentz Lyttkens.

Skall MR få någon innebörd måste någon garantera rättigheterna och då blir det för oss staten och hur staten uppfattar sådant som mångfald, olikheter och jämställdhet - ingen lätt uppgift, däremot lätt att manipulera.

Det är lätt att säga att vi skall vara mångkulturella, detta även i skolan, vad nu det kan innebära frågar sig filosofen Torbjörn Tännsjö.

Viktigast blir vad som praktiseras i skola, företag, parti, och samhälle.

Skolan skall konfrontera barnen med något som de annars inte kunnat eller velat välja. Skolan skall förlösa den inneboende lusten att lära och upptäcka i takt med den inre utvecklingen. Härtill krävs att man utbildar lärare och bygger den miljö som behövs.

Eleverna behöver först och främst grundläggande kunskaper. Förmåga att diskutera och förhålla sig kritiskt kommer senare. Social förmåga odlas mer eller mindre och inom Montessoripedagogiken odlas den metodiskt.

Jämstäldhet

Pojkar, flickor och skola

Glädjande nog är nu till 90 procent världens flickor inskrivna i grundskola år 2018. /Rosling, Factfulness, s.81

Inom den judiska traditionen har flickor ofta fått samma undervisning och höga utbildning som pojkar.

Flickor avbryter dock ofta skolgången delvis för att de gifts bort tidigt eller av andra skäl som brist på menstruationsskydd. Att satsa på dem har emellertid visat sig vara synnerligen lönsamt då det senare brukar komma familjerna till godo.

Att avskaffa skolavgifter och införa fria skoluniformer är till hjälp för att barn - särskilt flickor - skall kunna fullfölja skolgången. Skolan kan även lära barn klädkoder. Får man t.ex. ha en bak och framvänd keps i skolan? Många skolor som engelska internatskolor har skoluniform.

Konkurrens mellan könen:

I en roman förlagd till 1500-talet skildras en liten pojke som sätts i klosterskola. Vid hemkomsten visar han sin äldre syster de bokstäver han lärt sig. Då hon fattar snabbare än brodern, lär han henne fortsättningsvis inte alla bokstäverna.

Om flickorna är bättre än pojkarna i skolan, blir det kanske inte ''macho'' att syssla med läsning vilket ofta lär vara fallet i Förenade Araberimiraten och Sydamerika.

I lärobokens texter eller när det gäller sport skall kön inte få diskriminera. Barn kan även övas i det motsatta könets starka egenskaper. Pojkar skulle då behöva lära sig lyssna och flickor att låta den som har ordet tala till punkt och arbeta i lag o.s.v.

Det är en skam för familjen på visa håll i världen att inte ha några söner. Då förekommer att en flicka får klä sig som pojke och sedan får ta del av alla de friheter och rättigheter som flickorna saknar. När så puberteten kommer har flickan hunnit förvärva en viss säkerhet och kännedom om hur pojkar resonerar.

Global undervisning enligt önskan av UNICEF skall ge:

•   en god bild av det hem till vilket barnet fötts - från ett oändligt universum, till vår planet och ner till atomen och det oändligt lilla.
•   en korrekt bild av den familj till vilken barnet fötts - nämligen den mänskliga familjen, med dess stora variation av naturliga och kulturella gemensamma drag och olikheter.
•   en adekvat bild av den tidsepok i vilken barnet fötts - från paleontologi, arkeologi och historia till framtiden.
•   en känsla för barnets viktiga, personliga, mirakulösa liv i denna förunderliga skapelse, med de fysiska, mentala, känslomässiga och andliga kvalitéer som ger det en roll att spela under livet på jorden för att främja mänsklighetens framåtskridande.

På önskelistan står också:  
•   kunskap om hur allting hänger ihop såsom klimat, naturresurser, ekonomisk   utveckling och mänsklig påverkan
•   kulturell utbildning med näring för hela personligheten – lek, musik, dans, teater
•   naturupplevelser som inte längre är lika självklara som för tidigare generationer
•   hantverk för att få sinnesstimulans och känsla för olika material och deras möjligheter
•   känslolivets utveckling.

Den sista punkten är ett försummat område, framhåller bland andra Dalai Lama. Moraliska frågor har tappats bort i undervisningen i många länder sedan stat och kyrka skiljts åt. Se vidare början av kapitel 14.

Kunskaper i konfliktlösning rekommenderar fredsforskaren Johan Galtung. Barn borde få ett 50-tal exempel på konfliktlösning på olika nivåer, alltifrån familj, skola och uppåt. Han efterlyser böcker för barn om detta. Han vill även att elever skall stimuleras att spekulera kring vad som är möjligt, troligt och önskvärt i olika sammanhang.

I Ryssland anser Putin att landet är utsatt för hot utifrån och man lägger därför stor vikt vid militärpatriotisk utbildning och för detta finns särskilda skolor för både pojkar och flickor mellan 14-18 år.

Basämnen

Hit räknas läs- och läsförståelse, skrivning och räkning. Dessa ämnen är auktoritära till sin natur och inte förhandlingsbara. Vi får inte stava hur som helst och multiplikationstabellen låter inte ändra på sig och olika sjöar och floder heter vad de heter och ligger där de ligger.

Välskrivning var förr viktigt och så är det fortfarande i schweiziska skolor. Eleverna får träna handmotoriken genom att skriva siffror och bokstäver först med blyerts och när de efter lång tids övning med stavfel, suddgummi och omskrivningar blir de godkända får de en speciell bläckpenna som belöning. Forskarna har funnit kopplingar mellan hjärnbarken och finmotoriken som förklaring till att man dessutom minns bättre det man själv skrivit.

Vi kan nu läsa äldre handskrivna texter tack vare den sirliga handstilen.

Det räcker inte att kunna läsa, man måste även förstå det lästa. Vi kan t.ex. läsa ett latinskt ord utan att förstå dess innebörd. Vanliga ord som mandat, inkubationstid och komplettera förstås inte längre av många unga i Sverige. För läsförståelse krävs i hög grad att man faktiskt läser.

Läsförståelse inverkar på alla andra ämnen och innebär även att kunna tolka t.ex. ett uttryck som att "tappa hakan" och förstå dess symboliska innebörd. Många ämnen kräver plugg och repetition för att sedan tjäna oss som verktyg. Det finns numera forskning om hur läxor bör utformas för olika åldersgrupper.

Privata skolor

Runt om i världen startas nu i privat regi  grundskolor, gymnasier och universitet eftersom många statliga skolor inte håller den kvalitet som allt fler föräldrar kräver. Om dessa skolor går bra beror det på ambitiösa föräldrar som kan betala goda lärare som förvaltar pengarna väl. 

IB-gymnasierna, International Baccalaureate drivs av en internationell icke vinstdrivande stiftelse och visar ingen inflation när det gäller betyg som sätts externt.

Begåvade elever

FN:s mål "No child left behind" är utmärkt, en del barn "behöver mer för att få lika mycket".

Detta får inte bromsa Every child´s right to go ahead.

Sett över världen tycks de utbildade vara friskare, sitta mindre i fängelse och tjäna mer.

Hur begåvade elever tas om hand i olika delar av världen visades i Kunskapskanalens UR, Samtiden 2015. En utmärkt översikt gavs av Jill Taylor barnpsykolog och specialpedagog från Australien och sedan 10 år väl förtrogen med Sverige.

•  Japan har sammanhållna klasser men efter skoldagens slut går många barn till speciella skolor. En del pluggar som dårar för att kunna komma in på universiteten. Någon specialundervisning ges inte till mindre begåvade barn utan i samhället råder inställningen - "bara man vill så kan man". Systemet är alltså elitistiskt.

•  Singapore med många småöar och invånare från tre etniska grupper och tre religioner samt med tre olika hemspråk ser sin befolkning som den största resursen. Man är frikostig med stipendier till mycket begåvade elever redan från andra klass och hela vägen fram till examen vid universitet. Dit får eleverna flytta och bo på internat och även hela familjen kan få flytta med. Enda kravet är att man antar medborgarskap och efter examen förbinder sig att arbeta inom statens myndigheter under tre år.

Särskilt inom matematikundervisningen har man lyckats väl genom att låta mindre barn arbeta i grupp och själva försöka lösa problem. Först därefter undervisar läraren i vanlig ordning. För att speciellt begåvade barn skall utvecklas ger man dem uppgifter som de skall lösa på flera olika sätt samt stimulerar dem att själva sätta upp problem. Allt för att stimulera tänkandet.

Man satsar på bra lärare, sätter upp mål för vad eleven skall uppnå och betonar eget ansvar för inlärning.

Israel har en liten befolkning liksom Sverige, men tuffare levnadsvillkor. Där satsar man stora pengar på eleverna. Alla barn testas under andra skolåret och alla följer sin vanliga klass. För de 15 procent bästa eleverna ordnas extra utbildningscenter och där gör man fördjupade analyser av barnen. I grupper om 15 barn ges extra undervisning en gång i veckan i olika ämnen. Från mellanstadiet finns det även särskilda skolor för dem som har en konstnärlig begåvning.

Sättet på vilket detta görs betraktar Jill Taylor nästan som bäst i världen där Israels dokument för målsättningen lyder:

1- inrätta och led en kultur där duglighet - excellens - har ett centralt värde

2- utveckla kunskap och tänkande för att klara komplexa och osäkra situationer

3 - genomför detta - management - med pedagogisk kunskap.

•  USA med 26 olika stater använder skilda metoder. Hälften av dem kräver att man tar reda på elevernas begåvning och detta inte bara när det gäller intelligens. Men sedan ger man dem ingenting extra. Stor vikt läggs däremot på lärarnas förmåga och utbildning.

En del barn har för många fritidsaktiviteter och saknar föräldrastöd. Att barnen faktiskt måste vara närvarande i skolan för att lära något kan verka självklart.

Av spanska invandrarbarn hade 40 procent måst byta skola nästan varje år, då föräldrarna arbetade på olika platser vilket givetvis påverkade skolgången.

I en gratis och obligatorisk skola i Kalifornien visade olika etniska grupper olika resultat. Trots låg social ekonomisk nivå brukade asiatiska föräldrar kunna ordna en lugn vrå för hemarbete och vara stödjande - "har du gjort dina läxor"- och deras barn brukade klara sig bra. Invandrare eller inte - trots annat hemspråk tycks det vara elevernas egna ansträngningar som är avgörande. Kunskaper kan inte bara ges, det krävs arbete, övning och åter övning precis som inom sport, musik och dans.

Utbildningen är lärarens ansvar och inlärningen är elevens och familjens ansvar.

•  Kina, Hong-Kong och Taiwan har olika program, men alla har särskilda skolor för begåvade barn - alltså ett selektivt urval som ger förmåner som helgprogram och fritidsvistelser.

En kinesisk elev har vid 15 års ålder studerat i 10 000 timmar medan samma sak gäller först vid 18-19 års ålder för en svensk enligt en studie beskriven i boken Framgångsfaktorn av M. Gladwell. Också han betonar den gamla sanningen att övning ger färdighet och att eleven måste anstränga sig och "plugga" för att få kunskap.

Att en väg till framgång är studier med skriftliga prov har en tusenårig tradition i Kina. Till universiteten i Storbritannien kommer nu lika många kineser som från EU.
Goda kunskaper kan även elever få i en diktatur.

•  Sverige betonar jämställdhet och att svagt begåvade barn skall ha rätt att komma upp på en viss nivå, även om stödinsatserna kommer sent, ofta först i årskurs 8 och 9.

Vid förfrågan ansåg hälften av lärarna att de kände sig hotade av elitism inom skolans område dock inte inom idrott mm.

Att tillgodose alla barns behov i klassrummet ansåg 80 procent vara svårt eller ganska svårt. Man var skeptisk till föräldrar som kan ta för sig och kan få in sina barn på bra skolor.

Vårt Skolverk skriver tydligt att identifiering av begåvade barn skulle blockera utvecklingen av ett sammanhållet mönster för de kursplaner som skall utformas för att passa alla. Detta lär gälla även den högre utbildningen vid universitet.

Att t.ex. blinda barn skall ha särskilda böcker och stöd är självklart. Men att de cirka 3 procent av barnen som är överbegåvade också har särskilda behov för att kunna förverkliga sin potential ingår inte - vilket är en social orättvisa. Varför inga extra kurser för begåvade barn? Tidigare kunde man hoppa över en klass, men att hoppa över ett par skulle försätta eleven i en besvärlig social situation, då är det bättre med sammanhållna klasser och extra undervisning för såväl obegåvade som begåvade.

Sammanfattningsvis framhåller Jill Taylor att det finns två modeller och förordar den senare:

1 - speciella skolor för begåvade barn

2 - skolar där begåvade barn inkluderas i den vanliga skolan. Man börjar utifrån att alla är lika, och vidtar sedan steg för steg olika speciella åtgärder för både obegåvade och begåvade barn. Här krävs en god organisation som bas, där man också kan utvärdera effekten av olika insatser för att kunna göra justeringar.

Gratis kurser för Professional Development, Package for Teachers har fått stor uppskattning och har utvecklats av ett universitet i Australien.

www.education.artsunsw.edu.au/about.us.deric.resourses/pd package

Bra lärare

Bra lärare är viktigast för bra skolor. Lärare bör helst rekryteras bland dem som har höga gymnasiebetyg, hög kognitiv förmåga och goda ledaregenskaper och inom vilka områden önskar man inte detta! Sådana personer kan ofta få lönsammare arbeten utanför skolan.

Läraryrket är svårt, kräver ämneskunskaper och bör vara välavlönat och ge möjlighet att avancera genom handledning och fortsatt utbildning för att det skall få status och bli lockande. Det krävs även mer tid för lärare att förbereda lektioner.

Lärarens uppgift är att undervisa - inte administrera, sätta ribban högt och strukturera undervisningen och sedan följa upp varje elev där tydliga krav angivits.

Exempel: en lågpresterande och ointresserad men begåvad pojke fångas upp av sin lärare och får en privat duvning i ett ämne plus läxa och förhör dagen därpå. Det hela upprepas ännu en gång med nytt stoff. Vid följande skrivning fick ynglingen bäst betyg i klassen.

Exempel: lärare i Rio de Janeiros laglösa slum har arbetat fram metoder. Först ser man till att få ögonkontakt med varje barn och säger något positivt till det, sedan låter man barnen prata av sig vad som hänt sedan sist. Detta för att bli av med blockeringar. Därpå får de berätta om något de hört eller sett på tv för att öva minnet. Slutligen får de sträcka på kroppen och först därefter börjar övningar med matte etc.

Lärarna "skall stödja eleverna att likt flitiga bin samla nektar".

Om hur detta kan gå till skriver bland andra Martin Ingvar och Gunilla Eldh i boken Hjärnkoll på skolan, 2014. Ett "pedagogiskt kontrakt" behövs mellan lärare och elev. Barn behöver känna att det betyder något för den vuxne om det sköter sina åligganden eller inte. De behöver bli sedda, stimulerade och få adekvat beröm när de lyckats med en uppgift och graden av svårighet bör öka vartefter. Detta bidrar till att träna vårt viktiga motivationssystem.

Däremot är slentrianmässigt beröm förkastligt. Om något skall fastna i långtidsminnet krävs repetition och åter repetition och framför allt betonas vikten av läsning och läsförståelse samt naturligtvis lämplig mat och sömn.

Den viktiga läsningen behöver stimuleras och i en skola läggs en färgad kula i en lätt synlig behållare, varje gång en elev läst en bok och efter ett viss antal kulor får skolan en belöning. Man uppmuntrar även barnen att recensera böcker.


Kunskapssynen och pedagogiken, 2017 är en ny bok som skrivits av professorerna Magnus, Henrikson, Inger Enkvist, Martin Ingvar och doktoranden Ingrid Wållgren.

Vidare har Daisy Christodoulou skrivit Seven myths about education , 2013 och senare Making good progress?  Craig Barton har publicrat "How I wish I´d taugt maths och Katharine Birbalsingh som är rektor för en framgångsrik skola i ett multikulturellt område i London kan nås via nätet.

Pisa-mätningar

Närmare en halv miljon 15-åringar i ett 70-tal olika OECD länder, brukar nu årligen jämföras i vad som kallas Pisa- mätningarna.

Nedan visas resultaten från år 2009 för 65 länder angående kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Undersökningarna ger sig inte ut för att mäta annat än det de gör och uttalar sig inte om icke mätbara funktioner som kan stimuleras mer eller mindre i olika skolsystem.

Länder med de bästa resultaten

En Pisa-chock fick Tyskland redan år 2000. Man fann då att den lågpresterande gruppen uppgick till hela 25 procent av 15-åringarna och den gruppen drog ner resultatet tills man vidtog åtgärder och lyckades vända trenden.

Sverige kom på plats 15 år 2009 och det var vi inte vana vid. Tre år senare var Finland bäst i Europa sedan kom Syd-Korea, Hong-Kong, Japan, Ungern, Slovakien, Ryssland och ... Sverige på 21:a plats. År 2013 hade Sverige rasat ytterligare och i ämnet läsning och skrivning på hemspråket uppges att Sverige gått från 4:de bästa till 4:de sämsta plats 2014. En gång var vi världsbäst på läsning.

OECD:s utvärdering 2015 finner att speciellt de lågpresterande har ökat i Sverige och är fler än genomsnittet i OECD. Vi lägger mer pengar på utbildningen än genomsnittet, men har ett skolsystemet som godtar att elever inte studerar och som inte heller belönar goda resultat. Unga lärare kan själva ha varit utsatta för en dåligt fungerande skola och läraryrket har gått från hög till låg status.

I Finland stimuleras eleverna att arbeta och man drar och knuffar på och få elever halkar efter. Där gör eleverna som läraren säger. I Sverige är dock barnen bättre på att ifrågasätta och diskutera, även lärarens krav, enligt professor Bengt Kristensson Uggla.

Vad har hänt i Sverige? Vid mätningarna 2003 hade den nya skolan som infördes på 1994 ännu inte hunnit få effekt. Men år 2006 gick det sämre och sen kom ett fall 2012. En viktig orsak är  synen på skolans uppgift samt mindre disciplin.

På ett område låg Sverige högst i Pisa-mätningarna. Mer än 1/3 av svenska pojkar använder 6 timmar per helg åt internet. Mycken tid upptas även av idrott.

Till och med vårt Skolverk har dock konstaterat att Pisa-proven är väl utformade och att dåliga resultat beror på dåliga kunskaper. Det man lär sig i låg och mellanstadiet ligger sedan till grund för resultaten på högstadiet och gymnasiet.

Man försöker hitta ursäkter som att barnen skulle vara provtrötta, ha extra svårt att förstå vissa ord som "substans" och liknande. Det ges olika förklaringar som segregation, föräldrarnas bakgrund, otrygga barn o.s.v. men det blir inte bättre utan ordning och reda, bra undervisning, elevens eget arbete och föräldrarnas stöd.

År 2017 kom en svag vändning till det bättre inom alla de tre områden där mätningarna görs. Sverige kom på plats 24 i matematik, plats 28 i naturkunskap, plats 17 i läsning. På samma plats kom förmågan att lösa problem i samarbete, där flickor visade sig särskilt bra.

Jämförelser mellan OECD-länderna 2018, visar att Svenska läroplaner med marginal hör till de sämsta och ger dåliga resultat för inlärning. Vår modell ger "låg kunskap jämnt fördelad". Ämneskunskaper betonas för litet i kursplanerna. Detta har man vetat i flera år. Skolverket och Utbildningsdepartementet styrs för mycket av politik.

För svenska förskolor och grundskolor behöver vi rekrytera 77 000 heltidstjänster de kommande fem åren. Vilka erfarenheter har dessa blivande lärare av sin egen skolgång?

I kommunistiska Kina var 80 procent analfabeter år 1949. Shanghai med 26 miljoner invånare ligger nu bland de högsta i Pisa-mätningarna. Ett-barnspolitiken i Kina har gjort att man satsar stort på sitt enda barn och på skolan.

Det svenska skolsystemet                                                                    

Tidigare organisation

Lärarnas ansvar var huvudsakligen att undervisa. Om någon elev inte hängde med var det elevens ansvar och föräldrarnas skyldighet att bistå med läxläsning eller att ordna extraundervisning.

Varje elev följdes upp och skulle uppfylla tydligt angivna krav.

Statliga ämbetsmän med fast lön skötte skolan. Vi hade så småningom arbetat fram en välfungerande enhetsskola med utbildade lärare.

  4 år - folkskola, obligatorisk

4-5 år - realskola som inte var obligatorisk och hade en mer teoretisk inriktning, 3 språk samt examen

3-4 år - gymnasium med inträdesprov och studentexamen. Läraryrket hade hög status.

Sedan 1962 har varje följande reform satt de sociala och politiska målen framför kunskapsmålen. Nu skulle läraryrket bli ett socialt och psykologiskt yrke med ansvar för att väcka elevernas olika intressen.

Nuvarande obligatoriska skola från 2011 - betraktas som en halvmesyr, utan klara mål för vad en elev skall kunna och för att kunna diskutera krävs kunskaper. Alla skall gå ut gymnasiet som nu inkluderar även fack- och yrkesskolor.

Nuvarande indelning

3 år -  lågstadium - engelska för alla

3  år - mellanstadium - tyska och franska som tillval.

 3 år -  obligatorisk gymnasieskola för alla. Betyg först från årskurs 8 och 9; ingen examen.

England har Primary school som omfattar 6 år, Secondary school 3 år och Tertiary education för efterföljande utbildning.

Skolåret i Sverige är kort med 180 skoldagar, mot Finlands 190 och Tysklands 240.

Sverige har betonat sammanhållna klasser, individuell undervisning, arbete i egen takt, grupparbete och vissa praktiska moment. Metoderna för undervisningen har ibland fått större uppmärksamhet än ämnets innehåll.

Nödvändigt faktaplugg liksom disciplin har försummats och volymen av läst text har minskat fastän det nu även krävs att behärska såväl digital som analog läsning.

Reformen 1968/69 minskade ytterligare utrymmet för teoretiska ämnen.

Katederundervisning har enligt senare forskning visat sig vara mer effektiv än undervisning som leds av eleverna själva, där de svaga eleverna drabbas mest.

Det är i långtidsminnet som kunskaperna samlas när vi lär oss något, men själva tänkandet sker i arbetsminnet. Där är dock själva minnet ganska flyktigt och känsligt för överstimulering om man t.ex. arbetar med digitala verktyg. Dessa befriar oss inte heller från att kunna t.ex. multiplikationstabellen.

För att kunna tänka bättre måste vi lita till vad som finns i vårt långtidsminne eftersom förmågan att kunna analysera och resonera bygger på kunskaper.

Vidare har läraryrket gått mot en sjunkande status och skolan gått från ett meritsamhälle och en institution för utbildning till att bli en utjämningsinstitution.

I Sverige har skolan blivit en självklar rättighet - utan motsvarande skyldighet. Barn kan komma för sent, strunta i att ta med sig material, låta bli att förbereda sig och utebli från skrivningar. De kan under pågående lektion prata med kamrater och skriva meddelanden på sin mobil eller dator. Familjerna kan ta med eleverna på semesterresor under terminstid - allt utan att riskera någon påföljd framhåller Inger Enkvist, professor i Lund med boken God utbildning och dålig: Internationella exempel, 2013.

Däremot har barn inte rättighet att inom sin skola välja en annan klass eller andra lärare än vad som tilldelats dem eller att inom skolans ram utbilda sig efter sin egen kapacitet. Grupparbete och inkludering gäller så att elever med problem skall gå i samma klass som dem utan problem.

Över denna skolform råder en hierarki där inte alla vet något om utbildning eller om det stadium de skall leda.

- På politisk nivå: Riksdag, Utbildningsdepartement, Skolverk och Skolinspektörer.

- 1990 överfördes ansvaret till kommunerna och sedan dess anser många att det gått utför. En del av pengarna avsedda för skolan kan ibland slussas över till andra verksamheter.

- På lokal kommunal nivå finns en politiskt sammansatt nämnd kallad Utbildningsnämnd eller Barn- och fritidsnämnd. En skolchef står över kommunens rektorer och biträdande rektorer och arbetslagsledare står över lärare. Direkta diskussioner försvåras ofta och beslutsvägarna blir ofta långa.

Friskolor i Sverige

Då inget gjordes åt grundskolan fick vi en utveckling av friskolor då föräldrar krävde en bättre skola.

Friskolor infördes av de borgerliga 1992, vilket lett till bättre undervisning, men ökad segregation.

Om man mest ser skolan som ett företag måste den sälja sig på en marknad, vilket gör att en del nationella prov har rättats av lärare som då frestas att sätta högre betyg än som varit befogat. Där skolor tidigare samarbetade råder nu konkurrens och mindre öppenhet.

Motivet att starta en skola kan även vara rent ekonomiskt och som i Sverige ett sätt att komma åt den skattefinansierade skolpengen. Rimligen borde större delen av vinsten i så fall gå till skolans verksamhet.

Internationella engelska skolan, IES  startades av  Barbara Bergström som 2018 fick utmärkelsen Årets affärsbragd . I boken Tough love skildrar hon 25 års erfarenhet av skolan som är känd för god ordning och bra resultat. Lärarna är engelskspråkiga och i Sverige har man gjort ett undantag i kravet på svensk lärarlegitimitet.

Nu kan stiftelser, organisationer och aktiebolag starta skolor med viss profil. Det finns t.ex. skolor för olika konfessioner, men de är alla skyldiga att lyda den svenska skollagen.

Man konkurrerar om barnen, om barnen till välutbildade föräldrar och konkurrensen påverkar var en skola skall ligga, vilka som skall läggas ner, hur resurserna skall fördelas, skolans profil, undervisning och betygssättning.

Men som professor Inger Enkvist säger "Det är inte föräldrarna eller skaparna av friskolor som bör kritiseras utan staten. Det är staten som hela tiden varit ansvarig för grundskolans struktur, läroplan och skollag..."

............

I Frankrike har man också prövat nytt i liknande stil som Sverige. En fransk stor forskare, matematikern Laurent Lafforgue blev förskräckt över utfallet och han har därefter ägnat sig åt skolfrågor. Han anser att på låg- och mellanstadierna skall eleverna först och främst lära sig behandla språket korrekt både muntligt och skriftligt och då gäller att skriva för hand. Mellanstadiet skall avslutas med matematiska prov och examen Varefter skall ges kulturell stimulans och på högstadiet skall ingå klassisk litteratur och filosofi.

Skoluniform och förbud mot mobiler i klassrummet är andra önskemål.

De befintliga lärarhögskolorna bör läggas ner anser han då förbättringar inte kan väntas av samma personer som förstört det tidigare systemet.

 ..............

Invandrarbarn, flyktingar och skola

Med nuvarande lärarbrist krävs nytänkande som att satsa på lärare utan lärarlegitimation, men med behörighet att undervisa. Man kan kontrollera lämpliga ämneskunskaper och förmåga att fungera i ett klassrum, även om formell lärarutbildning saknas.

I ett speciellt område i Danmark med nästan 90 procent invandrare eftersträvar rektorn att åtminstone hälften skall vara danskar i varje klass, annars känner sig danska barn utanför i sitt eget hemland.

III

Barn som far illa 

 

Barn som far illa

Ämnet historia  "... är en förtigen berättelse om hur bokstavligen miljarder, oskyldiga, hjälplösa barn blivit rutinmässigt dödade, bundna, slagna, förödmjukade, gripna och torterade, och sedan som vuxna överfört på andra, vad de i sina nattliga mardrömmar återupplevt ". / L. deMause, The history of childhood, 1974.

"Det värsta är att aldrig bli trodd - varken som barn eller vuxen".

Under år 1915 föddes 16 miljoner barn i en konfliktzon enligt FN.

Inför kvinnokonferensen i Peking 1995 gjordes en dyster uppskattning av att cirka 48 miljoner barn i världen var oönskade, vilket var en tredjedel av alla födslar. Vem vill vara ett oönskat barn? Dessutom gjordes drygt 30 miljoner aborter.

För de mest utsatta barnen har FN och andra organisationer arbetat vidare och till exempel har läkaren Einar Helander sammanställt och publicerat forskningsmaterial i boken Children and violence: the world of the defenseless, 2008. Han har även gett ut boken Lost Lives, 2011 som kommer att bli en grundbok för dem som vill tränga in i detta ämne och är den bok som jag har använt som referenslitteratur för detta avsnitt

Helander har haft uppdrag inom WHO, FN och Världsbanken och har efter 35 års erfarenhet från de flesta av världens länder sett utsatta barn såväl inom familjer som på institutioner. Han kunde därför med egna personliga observationer ge en bild av nutidsläget genom att kombinera medicin, historik, forskning och statistik.

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel 19:

1... skydda barnet mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.

Barnkonventionen, BR omfattas år 2011 av 193 av 195 stater vilket låter bra, men i praktiken har FN:s organ begränsade möjligheter till insyn och än mindre möjligheter att ingripa. Stater kan inte tvingas då FN är en frivillig organisation, med frivilliga åtaganden som avser att skapa ett gemensamt regelverk.

Kritik av barnkonventionens efterlevnad

Barn kan inte föra sin egen talan. Kunskaper finns men handlingskraft saknas hos de flesta av världens regeringar. Stark kritik kan riktas mot attityder, rapportering och insatser hos 140 av världens regeringar trots att 55 av dessa har skrivit under alla delar av konventionen.

Kritiken mot efterlevnaden av BR är så stark att det hela blivit farsartat. Hänsyn tas inte till grym, inhuman, degraderande behandling och bestraffning. Mer än 1 miljard människor anses dö i förtid på grund av en dålig barndom. Av de 10 miljoner barn som dör före 5 års ålder kan hälften betraktas som mord.

Barn rymmer, några lever på gatan, andra har kidnappats och blivit slavar, soldater, barnarbetare och prostituerade.

Statistik om misshandel av barn finns, undersökningar har gjorts och böcker skrivits. Ändå var det i 16 engelska läroböcker för pediatriker, psykiatriker, neurologer och psykologer endast 120 av 20 000 sidor som handlade om att barn blir utsatta för våld.

Då dessa barn ofta saknar adress och telefonnummer marginaliseras de av forskarna varför insatser för att hjälpa barnen inte når fram eller prioriteras.

Ju fler former av vanvård ett barn utsätts för ju gravare blir följdverkningarna. I extrem form kan det leda till grymhet, känslokyla, kriminalitet och självmord.

Tidiga förebyggande åtgärder för barn är av nöden och dessutom billigare än att ta hand om de långsiktiga följderna av försummelse och misshandel.

Att dysfunktionella familjer med olika sorters missbruk tilltar både i utvecklade och andra länder beskriver Helander som en pandemi.

Rättsligt skydd?

Nästan alla barn i världen har mindre rättsligt skydd än vuxna och när barn misshandlas, särskilt spädbarn, brukar detta fortfarande dömas mildare än när det gäller vuxna.

Styrelsen av en stat påverkar barnen och har undersökts av Världsbanken och Human Rights som år 2008 undersöker staterna i olika delar av världen och poängsätter dem där 0 poäng är sämst och 100

• Barn lämnas att klara sig själva

Även barn som växer upp i familjer försummas. Enligt en amerikansk undersökning av 15-åringar framgår att för de barn som hade det sämst var deras kontakt med föräldrarna följande:

Praktiskt taget äter 8 procent av barnen aldrig tillsammans med föräldrarna, 45 procent får aldrig hjälp av sina fäder med skolarbetet eller kan diskutera detta. Här finner vi långvarig, systematisk negativ inverkan på barn.

Att familjelivet fragmenteras tillhör det moderna arbetslivet med osäkerhet på arbetsmarknaden, långa restider etc. Uppenbarligen äventyras barns utveckling och hur skall normer överföras?

År 2011 lämnades 560 miljoner barn av olika skäl att klara sig själva vilket innebar vart fjärde av alla världens barn . Barn lämnade åt sitt öde. Båda föräldrarna kan vara upptagna av krävande heltidsarbeten eller så saknas en mamma eller en väl så viktig pappa. Drygt 60 miljoner barn i Kina får nu växa upp utan sina föräldrar, lämnade till far-och morföräldrar eller till grannar och bekanta.

•  Fysiskt våld

Det brukar vara förbjudet att slå vuxna men inte barn.

Vuxna har i alla kulturer ansett sig ha rätt att bruka våld som medel för lydnad i hem och skola. Barn i hela världen får tillfälligt eller upprepade gånger stryk. De skriker, kladdar ner, är i vägen, är olydiga, stör, kräver och provocerar. Vuxnas egen desperation och maktlöshet kan tas igen på de svagare. Egna barndomsupplevelser av maktlöshet provoceras av barn.

Äldre barn och tonåringar ger sig på småsyskon och andra barn. Fäder brukar något mer våld än mödrar enligt en undersökning från 19 länder i skilda världsdelar.

Stalin var under många ungdomsår gravt kriminell och har liksom Hitler och Mao Zedong pryglats och förödmjukats av sina fäder. I förening med begåvning, karissima och manipulation vet vi följderna.

Våld mot barn förekommer både i familjer, i barnets närhet och kollektivt av samhället då lagar inte efterlevs samt via nationer genom krig och folkmord.

Det är gradskillnader mellan en tillfällig lugg och regelrätt, återkommande misshandel satt i system.

Då hjälper varken arv eller miljö eller som psykologen Steven Pinker säger: tappar man sin iphone från en hög höjd går den sönder oavsett om den är bra konstruerad eller inte.

Att våld mot barn skulle skapa en god karaktär ifrågasattes redan på 1000-talet av en brittisk biskop och sedan av filosofen John Locke på 1600-talet. Båda skrev kritiska och uppmärksammade skrifter mot bruket av stryk.

Först i världen kom Polen med förbud mot aga i skolan år 1783. Sedan dröjde det innan andra länder sakta började följa efter med Sverige 1883 och därefter förbjöds även föräldrar att slå sina barn. Även husagan som nu är ett minne blott, gällde anställda och förbjöds i Sverige 1858.

Initiativ till ett globalt förbud mot all fysisk bestraffning av barn togs av kommissionen för Mänskliga rättigheter år 2001.

År 2016 råder totalförbud mot barnaga i 49 länder sedan även Brasilien med 60 miljoner barn infört förbud och i 115 länder förbjuds aga i skolan enligt Rädda Barnen. Lagarna har kommit till stånd först efter heta debatter.

I USA, Storbritannien, Frankrike, Belgien och på Malta finns inga förbud då detta anses vara ett område där staten inte skall bestämma. Fostran med aga behöver inte hänga samman med ekonomi.

Är våra lagar meningslösa? På 1960-talet tyckte 55 procent av föräldrarna i Sverige att det gick för sig att slå sina barn, men år 2009 hade knappt 10 procent den åsikten. Lagen har påverkat våra attityder och det är ett första steg. Under ett år nu på 2000-talet begicks dock direkt våld mot 46 000 barn i Sverige.

En dialog mellan lärare och elev

Inte alla har förmåga till den distanserade dialog som förs mellan en halvvuxen elev med en oupptäckt dyslexi och hans frustrerade lärare. Ur Dorés bibel av Torgny Lindgren citeras:

”Han (läraren) hade en träkäpp i handen.

Har du verkligen förstått allvaret i din situation? sade han.

Jo. Det gjorde jag för länge sedan.

Våldet, sa han, är alltid en yttersta utväg. Men när man har provat allt.

Jo magistern, sade jag. Man kan aldrig veta. Ibland kan de yttersta medlen vara berättigade. /.../

Rent teoretiskt, sade han, är jag motståndare till allt våld. Men i praktiken är det svårt att undvika. /.../ Jag önskar att jag visste, sade han, om det i ditt fall handlar om något som skall fördrivas eller om något som ska tillföras.

Kräver då fördrivningen en annan sorts våld än tillförsel? frågade jag./.../

Den bakomliggande tanken måste vara annorlunda.

Kan man bestämma över den? sade jag. /.../

Det är den moderna psykologins och psykoanalysens svåraste fråga. Kanske också konstens och litteraturens."

•  Psykiskt våld

Vad gör man om man inte får aga barn? WHO har gjort en lista på olika former av psykiskt våld: man kan låsa in, hindra från att gå ut, förminska (belitteling), förneka, göra till syndabock, hota och skrämma, diskriminera och förlöjliga. Dessa metoder används även av dem som också ger stryk.

Även inkluderas sådant som att mötas av kyla, oförutsägbarhet, uttröttning, jäkt, ignorans, brist på kontroll, isolering och att bli avvisad och terroriserad. I mildare form kan nämnas mobbing där den bakomliggande drivkraften ofta är att konstatera "att så där som du - tjock, töntig, knäpp - är i alla fall inte jag!"

Att bevisa och lagföra psykiskt våld är vanligen mycket svårt och blir ofta aktuellt endast i samband med annan vanvård. Detta gäller både för hem och skola.

Behovet av behandling är större än resurserna. Sverige som varit på god väg med att rusta upp olika insatser för barn har börjat avveckla en del och ersatt dem med att ge barn en diagnos som går att behandla med farmaka eller pedagogik. Att möta en växande människa med en inre föreställningsvärld som går att utforska, förstå och framför allt bearbeta tar tid och är vad som behövs.

•  Barnarbete

Barn får inte användas som arbetskraft förrän de fyllt 15 år enligt International Labour Organization (ILO). Där uppskattas att antalet barnarbetare halverats mellan 1960 och 2003. Så sent som år 2009 fanns det dock 160 miljoner barn mellan 5 och 14 år i barnarbete varav 96 miljoner i direkt skadligt arbete. Särskilt Indien har uppmärksammats med sina mer än 12 miljoner barnarbetare tack vare Nirpendra Singh som ingripit för dessa barn och fått fredspriset 2014.

Tunga och skadliga arbetsuppgifter har dock minskat avsevärt, i synnerhet för barn som arbetar i exportindustrier. Organisationer som Fair Trade Center har skapat en etikbarometer och är exempel på initiativ som påverkar olika företag. Internationella Rädda Barnen samarbetar t.ex. med IKEA för att bekämpa barnarbete i Indien, där också cirka 3 000 organisationer vuxit fram för barns skydd. I Thailand har representanter från 16 asiatiska länder startat en kampanj mot barnarbete. Man kämpar för ökad medvetenhet och lagstiftning samt går i konfrontation med arbetsgivare.

Det skulle vara lönsamt att stoppa barnarbete och i stället satsa på skolgång. Vinsten skulle bli fem gånger så stor som kostnaderna, enligt ILO.

Färre barnarbetare borde ge jobb till arbetslösa vuxna människor.

•  Barn på institutioner

Många barn ''blir över'' och är bokstavligen utan både omsorg och skola. Barn blir föräldralösa efter krig, naturkatastrofer, fattigdom och sjukdomar. Handikappade barn, särskilt flickor, har ofta svårt att få ersättningsfamiljer. De något äldre kan sugas upp av det militära, en del samlas upp på institutioner som i bästa fall är små och skötta med ansvar. Men trots god vilja visar opersonlig institutionsvård i stor skala sina svagheter.

- Tv visade en film om ryska pojkar, barn- och ungdomsbrottslingar i sluten vård, den yngste kanske 7 år. Rigorös övervakning gjorde att våld varken förekom från personal eller barnen sinsemellan. Viss trygghet fanns alltså när det gällde mat, kläder och ordnad skola. Sysselsättningen var planlagd med praktiskt arbete och även körsång förekom. Barnen lärde sig gott uppförande men ingen tog notis om deras känslor och inre världar. Efter frigivningen blev många asociala.

- Sedan Ceausescu och hans hustru avrättats i Rumänien 1989 avslöjades hur mer än 200 000 barn och vuxna förvarades på 600 institutioner. Tv sände filmer om sängliggande barn, magra och bundna, med förvridna kroppar, intryck som aldrig utplånas. Att bevara systemet kan ligga i personalens intresse som har sitt på det torra så länge livsmedel levereras till institutionen. Liknande filmer togs från Kina på 80- och 90-talen där dödstalen kunde ligga på 58 procent och där vissa institutioner syftade till att barnen skulle dö - ingen mat och inget vatten. Apatiska sängliggande barn kan vara lättskötta.

Småskaliga program för rehabilitering rekommenderas i stället för stora institutioner och inom WHO har Helander bland annat, signerat ett rehabiliteringsprogram för handikappade barn vilket har översatts till 50 språk och används i 100 länder, Community based rehabilitation.

•  Sexuellt utnyttjade barn

Cirka hälften av världens barn bevittnar föräldrarnas sexliv på grund av kulturella mönster och eller trångboddhet. Detta upplevs ofta skrämmande.

Incest är ett socialt tabu - det är skamfyllt och hemligt. Ur social synpunkt skulle det göra människor mindre utåtriktade och ur biologisk synpunkt leda till inavel.

Aids-epidemin med barn som smittats har gjort att incest och våldtäkt mot barn blivit synlig och att man börjat tala om saken. Myten om att en oskuld kan bota aids gör att flickor blir än mer utsatta.

Att förgripa sig sexuellt på barn är förbjudet i alla länder. Det är destruktivt, ändå är det vanligt. Inte minst bland turister som tar semester också från sin vanliga moral och tar sig friheter i fattiga länder. Att med terapi rehabilitera ett sexuellt utnyttjat barn har visat sig mycket svårt, barnet är som en ros med avbruten knopp.

Att små flickor gifts bort är däremot tillåtet. Miljontals av världens barnbrudar var under 15 år och antalet som fött barn vid 15 år beräknas till 2 miljoner.

Inom FN har 158 länder enats om en minimiålder av 18 år för äktenskap. 

Sexuella övergrepp blev omskrivna först i mitten av 1800-talet. En prominent fransk läkare, professor vid Sorbonne, Ambroise Tardieu fann att 75 procent av alla våldtäkter gällde barn under 16 år. De flesta var under 12 år och incest var vanlig. Hans skrift utkom i sju upplagor 1857-1878 men tegs ihjäl av läkarkåren.

Även Freud hade bevis för - och skrev om - sexuellt utnyttjade barn 1896 och såg detta som en förklaring till ´hysteri'' vilket mötte kraftigt motstånd.

Barn i prostitution medför kroppsligt våld, posttraumatiska stressreaktioner, sexuellt överförd sjukdom, aborter och självmord. Fortfarande efter 150 år negligeras barns sexuella utsatthet av många yrkeskårer. Helander refererar här till 183 artiklar från 99 länder.

Nu har dessutom internet, mobiltelefoner och webkameror tillkommit som på ett förrädiskt och förföriskt sätt lockar till sig både pojkar och flickor. Förövarna önskar sexuell tillfredsställelse och/eller profit genom prostitution och trafficking.

I Sverige identifierades 30 barn i pornografiska filmer, fem hade blivit drogade, två var för små att förstå, men 23 var stora nog att kunna beskriva vad de varit med om. Ingen hade berättat något om detta och familjerna misstänkte ingenting. Tonåringar, ibland i grupp, hör allt oftare till förövarna. Att utnyttja barn sexuellt på nätet blir nu förbjudet inom hela EU.

Barn-pornografi säljs i världen via 1000 kommersiella och 500 icke kommersiella internetsajter.

En global allians mot barnövergrepp på nätet har bildats med USA och alla EU länder samt Turkiet och Moldavien och även asiatiska länder som Filippinerna, Vietnam och Thailand är med -- dock inte Ryssland. Man vill försöka identifiera barnen och ställa förövare inför rätta. EU-parlamentet och Europeiska unionens råd har arbetat med nya lagar från 2011 och de har nu haft ett par år på sig för att införa dessa som från slutet av 2014 kommer att vara gällande i Europa.

•  Trafficking

Här avses att rekrytera, transportera, hysa och att ta emot barn för att exploatera dem. För att lyckas härmed brukas våld, övertalning, svek, bedrägeri och barnen hamnar i tjuvligor, i alla former av barnarbete, hushållsarbete, sexuella tjänster eller blir de bestulna på något av sina organ. Människor säljs och köps som vilken vara som helst.

Uppskattningsvis gäller att hälften var barn av de 2,4 miljoner människor som utsattes för trafficking år 2009.

•  Barnsoldater

Antalet barnsoldater i världen uppskattades till 300 000 enligt rapport från UNICEF år 2013. FN har höjt minimiåldern för militärtjänstgöring från 15 till 18 år. Att rekrytera barn under 15 år betecknas som krigsförbrytelse enligt krigsförbrytartribunalen i Haag. Detta tack vare den mångåriga kampen som förts av olika människorättsorganisationer.

I USA:s försvarsdepartement har motståndet varit kompakt, men tack vare bland andra Hillary Clinton, har man fått ge med sig. Vår egen Tomas Hammarberg som bland annat varit generalsekreterare för Rädda Barnen, har visat hur bruket av barnsoldater utmanas av barnkonventionen. De unga som ännu inte betraktas som fullvärdiga medborgare får inte pressas att försvara och eventuellt dö för något som de inte har rösträtt att påverka.

Några fördelar med barn är att de är lättare att gömma och skrämma och de lyder bättre och deserterar mindre.

För varje barn och ungdom gäller hur just han eller hon skall klara sig här i världen, en utmaning stor nog i sig själv. Den enda organiserade verksamhet som står till buds för många aktiva, ambitiösa ungdomar, särskilt i fattiga länder är militären vilken kan erbjuda mat och viss skolning. En del ungdomar blir sedan underbefäl.

De flesta barnsoldater är dock barn som tvångsrekryteras eller blir kidnappade av militären eller av paramilitära styrkor. De drogas och skickas ut i strid, ofta som minröjare. De utnyttjas som bärare, kokerskor, sexslavar och kan beordras att mörda till och med sina egna släktingar.
Vi vet alltför väl hur ett ungt sinne påverkas av våld och rädsla, pennalism och kadaverlydnad. Vi vet också hur svårt det är att återgå till ett normalt liv. Skildringar finns av unga soldater som t.ex. Sigitas Parulskis Tre sekunder himmel, En hund av marmor. 2005.

•  Barn på flykt beräknades 2015 vara 25 miljoner.

Summering

Mer än 5000 av 6800 miljoner levande människor (barn och vuxna) har utsatts för betydande våld under sin barndom. Konsekvenserna  är omfattande och för många består de in i vuxen ålder.

/Helander, Lost Lives, 2011, s. 227

Litteratur:

Bettelheim, Bruno, The uses of enchantment. The Meaning and importance of fairy tales, 1975

Bowlby, John, Modern och barnets själsliga hälsa, m.fl. 60-talet

Dahlström, Annica, Könet sitter i hjärnan, 2007

Danius, Sara, Husmoderns död, 2014

de Mause, Loyd,The history of childhood, 1974

de Saint-Exupéry, Antoine, Lille prinsen, 1943

Einhorn, Stefan, De nya dödssynderna, 2014

Ekström, Christian, Hur mår egentligen våra barn, 2012

Enkvist, Inger, God utbildning och dålig: Internationella exempel, 2013

Furugård Nyman, Susanne, Värdera det ovärderliga - för en hållbar familjepolitik, 2010 

Furugård Nyman, Susanne, Familjepolitikens ekonomi, 2016

Gustafsson, Inga, Att knyta an, en livsviktig uppgift, Allmänna Barnhusets skriftserie 2007:5

Gustafsson, Inga & Kihlbom, Magnus, Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd, 2010

Helander, Einar, Children and violence: The world of the defenseless, 2008

Helander, Einar, Lost Lives, 2011

Ingvar, Martin, Eldh, Gunilla, Hjärnkoll på skolan, 2014

Kihlbom, Magnus, Lidhoolt, Birgitta, Nis, Gunilla, Förskola för de allra minsta: på gott och ont, 2009

Lindgren, Torgny, Dorés bibel, 2005

Mangs, Karin , Martell, Barbro, O-20 år enligt psykoanalytiska teorier, 4de uppl.1995

McCall Smith, Alexander, Giraffens tårar, 2005

Nilsson, Maj-Britt, Det osynliga traumat, Om läkande samtal, 2014

Parulskis, Sigitas, Tre sekunder himmel. En hund av marmor, 2005

Sylwan, Peter, Tillit, En bok om meningen med livet, 2005.

 

Läs vidare: Kap. 9 Ekonomisk nivå, Livsmedel >>