8 Världens barn

Rubriker:

I

Hur länge är man barn?

Tre perspektiv på barn behövs

Tidig fysiologisk utveckling

Tidig psykologisk utveckling

     Anknytning

Förskolor för de allra yngsta? 

AB Familj

SOS barnbyar

Barns brist på förebilder

Kulturell stimulans

Tonår

II

Skola för alla världens barn

Värdegrund

     Pojkar och flickor värderas olika

     FN:s önskemål för skolan

     Privata skolor                                                                

Pisa-mätningar

Det svenska skolsystemet

     Begåvade elever 

III

Barn som far illa

Barnkonventionen

Styrelsesätt och barn

      Barn lämnas åt sig själva 

      Fysiskt våld 

      Psykiskt våld

      Barnarbete 

      Barn på slutna institutioner

      Sexuellt utnyttjade barn

      Trafficking, Barnsoldater

      Barn på flykt

Summering

Litteratur

....................

I

Hur länge är man barn?

Någon gemensam uppfattning finns inte om hur lång barndomen är utan den varierar med tid och kultur. Förr fanns knappast ens begreppet barndom. Barn lärde sig helt enkelt efterhand vad som behövdes för att glida in i vuxenlivet. De fick arbeta så fort de kunde.
FN drar en gräns vid 18 år. Varje människa under 18 år omfattas således av FN:s konvention om Barnens rättigheter, den konvention som de flesta länder gjort lagligt bindande. Det är dock stor skillnad på ett spädbarn och en 18-åring som både kan vara gift och själv ha barn vilket kan vara besvärligt vid handläggning av till exempel asylärenden. Många ensamkommande ''barn'' till Sverige visar sig i själva verket vara mer än 18 år.

I FN:s vision för 2000-talet får varje småbarn en fysiskt gynnsam början, varje barn undervisning med god kvalitet, varje tonåring möjlighet att utveckla sina unika förmågor och inget barn blir övergivet, ”no child is left behind”. 

Barn håller på att få en förändrad status i mer utvecklade länder, då de inte längre bidrar till familjens försörjning utan i stället kostar pengar och skall ha utbildning.

Barnen är morgondagens vuxna som skall fatta de kloka besluten, bygga upp bättre styrelsesätt och klara en ökad befolkning på knappare resurser.

De som sköter barn

           Familj

• 

Först och främst föräldrar

Man utvecklas till förälder där kärnan består av den egna personligheten som vidareutvecklas i samvaro med barnet i ett intensivt, långvarigt förhållande med starka känslor som inte behöver vara speciellt rationella.

Föräldrar får en ingående kännedom om sina barns behov, likheter och olikheter då de står för omsorgen och intuitivt tar hand om de uppgifter som ställs, samtidigt som barnen lär sig tolka föräldrarnas känslor och beteende.

Föräldrarelationen är unik och inte utbytbar (som regel) och framför allt kommer kärlek och fostran från samma personer. Många av de vetenskapliga rön man nu för fram har i alla tider intuitivt tillämpats av de flesta föräldrar som dock ibland kan behöva både stöd och avlastning.

Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd är en skrift författad av psykologen Inga Gustafsson och läkaren och psykoanalytikern Magnus Kihlbom, 2010, som har getts ut av Svenska föreningen för psykisk hälsa, numera kallad Mind. Föräldrarnas vård och fostran av barnen är ett kapital som inte får förslösas och den största tjänst föräldrar kan göra sina barn är att de får känna att pappa och mamma tycker om varandra.

Varje barn har rätt till båda sina föräldrar har FN fastslagit, men i Sverige kan singelkvinnor ges rätt till assisterad befruktning.

Den kraftigaste ek har en gång varit en liten planta. En trädgårdsmästare handskas varligt med en växt som just sticker upp ur jorden. Han undviker att lossa sköra rottrådar från myllan eller att byta jord gång på gång.

Den kapten som lyckats få fason på ''värstingar'' med hjälp av långseglingar blev tillfrågad i svensk tv om vanliga föräldrar kan fostra sina barn. Svaret blev rakt och tydligt – ”ja, men det fordrar tid och att föräldrarna är närvarande”.

Att fostra den egna avkomman är den mest närgångna, varaktiga och djupgående av alla sociala utmaningar och i alla tider har några överlämnat uppgiften till tjänstefolk, barnhem, internatskolor och nu dagis.

Till klosterskolor och internatskolor skickas barn dock först i skolåldern. Den klassiska engelska modellen har skildrats i böcker och filmer som Goodbye, Mr. Chips och Harry Potter. Självklart är det olika typ och kvalitet på institutionerna. Att visa en sida utåt och en annan inåt är en tendens på många håll och även censur av brev kan förekomma.

• 

Professionella utbildade för barn.

Kärnan är här en yrkesidentitet som förskollärare, lärare, barnläkare, skolsköterska, o.s.v.. Krånglar det i hemmen vill man ofta få stöd av skolan och lärarna och krånglar det i skolan vädjar man till hemmen och föräldrarna.

I fattiga länderna har miljontals läskunniga föräldrar haft hjälp av skriften Fakta för livet sammanställd av över 70 av världens mest välkända organisationer för barn- och ungdomsmedicinska frågor.

Vaccinering mot de stora barnsjukdomarna har gått från 5 % (1974) till hela 78 % (2006) och fortsättning följer. Enkla billiga metoder som Ort räddar många barn från uttorkning. (Ort: 8 teskedar socker, 1 tesked salt i 1 liter kokande vatten). Störst dödlighet gäller infektionssjukdomarna, lunginflammation, diarré och malaria.

Barn

Tidig fysiologisk utveckling

Modern forskning visar t.ex. att testosteron påverkar utvecklingen i manlig riktning redan under fostertiden och att detta ämne saknas inte ingår i den kvinnliga utvecklingen. Under andra delen av havandeskapet programmeras även könsidentitet, sexuell läggning, uppfattningsförmåga och aggressivitet m.m. Kromosomer och hormoner spelar in och bland andra har professor Annica Dahlström skrivit om att Könet sitter i hjärnan, 2007.

Hjärnbarken har vid födelsen 25 % av den vuxna hjärnans vikt. Därpå formligen exploderar utvecklingen och hjärnan är vid 3 år redan uppe i 80-90 % av den slutliga vikten! Denna nybildning av nervceller bidrar även till glömska visar ny forskning och redan Freud undrade över barndomsglömska och tänkte sig att små barn undanhöll sådant som var känslomässigt laddat. Intellektuell glömska är dock något annat än bortträngda tidiga känslor som kan återupplivas.

I  3-6-årsåldern anläggs de stora stambanorna i centrala nervsystemet ibland med flerdubbla spår. Hårt utnyttjade synaps-växlar förstärks och viktiga stationer, knutpunkter och kontrollsystem byggs ut. Motoriska färdigheter t.ex. att lära sig forma bokstäver behöver övas. Vuxna kan klara sig bra med datorer, men barn behöver öva finmotoriken. Social interaktion behövs särskilt för barn som skall lära något.

Efter 7-8-årsåldern börjar tätheten av synapser avta och efter 12-årsåldern faller den ''kopplingskapacitet'' bort som inte utnyttjats. Kanske börjar detta ifrågasättas då nyare forskning visar hjärnans oerhörda flexibilitet och kapacitet till omställning.

När hjärnforskarna med bilder kan visa vad som händer i hjärnan, kan vi se underlaget för utvecklingen med frontallobernas snabba tillväxt de första åren. Dessa behövs för psykiska funktioner som impulskontroll, empati och social förmåga. Medfött, spontant och omedvetet lär vi att allt bättre förstå andra i vår omgivning. Detta sker via kroppsspråk med känslor och förfinas under lång tid ända upp till 20-årsåldern.

Hjärnan gör det vi ber den om när vi ställs inför uppgifter som inte är för svåra och inte heller för lätta.

Tidig psykologisk utveckling

Här ingår att också försöka förstå hur världen uppfattas och upplevs från barnens egen horisont.

Spädbarn är till synes helt hjälplösa, men i deras inre pågår en kraftfull aktivitet för att ta in omgivningen. Människan föds med utvecklingsmönster som styr henne inifrån. Vi kan lita till den inneboende medfödda lusten att orientera sig, lära sig stå och gå. Men för att tala m.m. krävs en partner.

Pedagogiska och psykologiska skolbildningar har vuxit fram från 1800-talet. Pionjärer har infört vissa ramar för sina observationer vilket gjort att fenomen framträdde som vi annars inte skulle lagt märke till. Sigmund Freud såg barnet i den vuxnes psyke och att vuxen mogen sexualitet har rötter ända från tidigaste barndom där han kunde följa vissa faser. Rudolf Steiner uppmärksammade barns skapande och estetiska utveckling och Maria Montessori såg hur vanliga barn själva erövrar kunskaper. Alla fann känsliga och optimala perioder och såg mönster som driver utvecklingen inifrån, men som också behöver yttre stöd.

Pionjärer brukar möta motstånd, en del t.o.m. censur från totalitära stater, men kunskaper utvecklas vidare och sprids över världen.

Barns psykiska hälsa uppmärksammades redan på 1940-talet av FN som då tog upp frågan om hemlösa barns behov. WHO bidrog med en undersökning som gällde de psykiska behoven vilken leddes av den välkände engelska läkaren John Bowlby. Med erfarenheter av barnpsykoterapi sammanställde han ett stort internationellt forskningsmaterial och hans bok Modern och barnets själsliga hälsa, 1951 har fått stor betydelse.

Anknytning 

Ny forskning om anknytning. När John Bowlby som införde begreppet anknytning på 60-talet, drog han sina slutsatser från schimpanser, babianer och gorillor och där är det endast modern som bär sin fastklamrade unge. Hos 16 andra arter är det däremot hannen som har den uppgiften. För människor gäller ''allvård'' hos många folk där spädbarnen står i centrum och går ur famn i famn med mycket kelande då man sitter runt lägerelden - vilket vi inte gör. Att bära ett barn i armarna lär kosta lika mycket energi som att amma - därför alla bärselar och barnvagnar.

Anknytning till åtminstone en stadigvarande person under de tre första åren förutsätter att någon är villig att vara denna person och en sådan brukar normalt finnas. Föräldrars - inte minst mammans psykiska hälsa är viktig. ''Barn behöver närvärme inte bara fjärrvärme'' annars försvåras den stora beredskapen till bland annat socialisering utan vilken det blir minskad livsglädje. Barn behöver hjälp med att reglera sina känslor och de bör absolut inte utsättas för stress.

Det är glädjande att personal vid svenska barnavårdscentraler kontrollerar att denna allra första anknytning kommer till stånd, men vad som händer därefter brukar inte följas upp.

Vår empatiska förmåga har som bas att blixtsnabbt kunna uppfatta vanliga känslor som ilska, glädje, sorg, rädsla, förvåning och avsky, detta har visats genom experiment. En förmåga som finns före storhjärnans utveckling, men som utvecklas olika beroende på vår fortsatta sociala fostran. Se Inga Gustafssons, Att knyta an, en livsviktig uppgift, 2007.

Barn är inte amoraliska. Experiment visar att 6 månaders barn blickar längre tid mot positiva ansiktsuttryck än negativa. Dessa ''experiment-ansikten'' består bara av cirklar och trianglar med utritade ''ögon''. Från 9 -12 månader kan barn skilja på en figur som hjälper och en som förstör och de vill vid 8 månader hellre leka med de bilder som visat sig snälla än med dem som varit dumma.

Vid fara tillgriper vi tre primitiva metoder som styrs från hjärnstammen: flykt, angrepp eller nedfrysning. Vid fara är ''nedfrysning'' mest tillgänglig för spädbarn. Nedfrysningen av en smärta kan bli bestående och bortträngd även om personen som vuxen verkar rätt normal. Upptining efter en köldskada är smärtsam och på samma sätt är det med psykisk upptining. Den är smärtsam vilket visar sig vid terapi som i dessa fall brukar vara mödosam och segdragen innan den ger befrielse. En speciell terapiform för bottenfrusna vuxna beskriver psykologen Maj-Britt Nilsson i boken Det osynliga traumat, 2014.

"Tiden läker inte alla sår, men tiden döljer dem".

Sammandrag ur Lille prinsen av Antoine de Saint-Exupéry

Vem är du frågade Lille prinsen? -  Jag är en räv, svarade räven. - Kom och lek med mig föreslog Lille prinsen. Jag är så ledsen... - Jag kan inte leka med dig, svarade räven. Jag är inte tam. - Äh , förlåt? sade Lille prinsen, Vad innebär att vara tam? - Det är en konst som är nästan bortglömd. Det betyder "att fästa sig vid någon" - Fästa sig vid någon? - Ja visst, sade räven. Än så länge behöver inte jag dig. Och du behöver inte mig heller. För dig är jag ingenting annat än en räv lik hundratusentals andra rävar. Men om du tämjer mig, så kommer vi att behöva varandra. Jag kommer att vara den enda i världen för dig. Tämj mig är du snäll! sade han. - Det skulle jag gärna vilja göra, men jag har så ont om tid. Jag måste skaffa mig vänner, och det är så mycket jag måste lära känna. - Man lär bara känna det man tämjer. - Hur skall man göra då?  - Man måste ha mycket tålamod, svarade räven.

Nästa dag kom Lille prinsen tillbaka. - Det hade varit bättre, om du kommit tillbaka vid samma tid, till exempel klockan fyra på eftermiddagen, så har jag börjat känna mig lycklig redan klockan tre. Men om du kommer när som helst, vet jag aldrig när jag ska börja ställa in mitt hjärta på dig... "

Tidsuppfattning är just det som små barn saknar. De kan t.ex. inte föreställa sig att mamma skall komma om två timmar.

Rädsla och osäkerhet är framför allt det som små barn behöver skyddas för. Detta backas även upp av professor Stefan Einhorn som har försökt utröna vilka som skulle betraktas som nutidens sju dödssynder. De nya dödssynderna är titeln på hans bok, 2014. där han framhåller att just rädsla och osäkerhet är själva grogrunden för att vi sedan utvecklar dåliga sidor. En annan viktig anledningen är brist på förstånd eller snarare oförmåga att se i stort vilket delvis beror på hjärnans omognad. 

Barns hjärnor, särskilt under de tre första åren, störs givetvis av undernäring och misshandel.

För de mest utsatta barnen har FN och andra organisationer arbetat vidare och till exempel har läkaren Einar Helander sammanställt och publicerat forskningsmaterial i boken Children and violence: the world of the defenseless, 2008. Han har även gett ut boken Lost Lives, 2011 som kommer att bli en grundbok för dem som vill tränga in i detta ämne. Helander har haft uppdrag inom WHO, FN och Världsbanken och har efter 35 års erfarenhet från de flesta av världens länder sett utsatta barn såväl inom familjer som på institutioner. Han kan därför med egna personliga observationer ge en bild av nutidsläget genom att kombinera medicin, historik, forskning och statistik. Se vidare under avsnitt III.

Skolbarn

 

 

 

 

Förskolor för de allra yngsta?

Förvärvsarbetande kvinnor och män har det svårt att få ekvationen med små barn och arbete utanför hemmet att gå ihop. Yrkesarbete sägs vara det enda som kan garantera kvinnan frihet och då gäller det liksom för män rätt till heltidsarbete. Då båda föräldrarna bör delta i barnets vård har även pappaledighet införts och för att ta hand om barnen har förskolor inrättats.

Unikt för Sverige är förskolor för barn redan från 12 månaders ålder (2010). Förskola från 4-5 år har däremot en lång tradition.

I Tyskland föds minst barn per kvinna i Europa och Angela Merkel doktor i fysik, utan barn säger att - man kan inte få allt. (Tysklands försvarsminister har dock sju barn).

Barn är olika och skall enligt både barnkonventionen och skollagen ses som individer och inte som ett kollektiv. Hur mycket bör stat och kommun ta hand om och hur mycket får, vill och kan föräldrar själva bestämma om? Idag har som regel bara höginkomsttagare möjlighet att välja mellan förskola eller att ha barnen hemma. 

I många ekonomiskt högt utvecklade länder lämnas alltför många barn alltför tidigt under alltför lång tid åt alltför få vårdare i miljöer som överstimulerar och stressar barnen.  De får i så fall en sämre psykisk start än många barn som kanske kommer från materiellt torftigare miljöer.

År år 2005 gick 44 procent av ettåringarna i Sverige i någon form av kommunal barnomsorg  - för en fjärdedel i barngrupper med fler än 16 barn. Av de som är 20 månader gamla har en del lika långa dagar på förskolan som föräldrarna arbetar.

År 2017 tar förskolan dagligen emot 500 000 barn eller 83 procent av alla barn mellan 1-5 år vilket berör 100 000 anställda. För personalen är det problem med ökade sjukskrivningar och nyrekrytering.

Tvätten lämnar vi kanske inte bort, men barnen. Hemmen står tomma medan västvärldens dagis och fritis bågnar av barn. Vi börjar få arbetslivsanpassade familjer men behöver livsmiljöer som även är barn- och föräldraanpassade.

Att skiljas från en förälder brukar vara som mest känsligt mellan 12 och 18 månader. Om inskolningen skall ske på 3-4 dagar i stället för under lika många veckor, om grupperna är stora och ljudnivån hög uppstår stress. Stress försämrar i sin tur förmågan att utveckla förmågan att kunna vänta på något.

Språkutvecklingen, som kräver dialog med en vuxen, blir särskilt svår för de 20 procent av förskolebarnen som har föräldrar med annat modersmål. Hur går det med talutvecklingen om barnet är omgivet av ett tjugotal olika språk? Genom Socialstyrelsens försorg börjar nu en uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet komma i Sverige.

Bland förskolor som lyckats väl, och även uppmärksammats utomlands, finns ett exempel i Norrköping. Där råder lugn och ro, samarbete mellan personal och föräldrar, minskad sjukskrivning och personalbyte samt inte minst nytänkande.

Risken finns dock att föräldrars rätt till förvärvsarbete går ut över barnens behov under de tidigaste åren. Ponera att en ettåring först skall vara på dagis och sedan hämtas av någon hyrd person och först därefter träffa trötta föräldrar.

En variant är den öppna förskolan för föräldrar som själva vill sköta sina barn de första åren.  Tillsammans med en del personal kan föräldrarna delta i den övriga ruljangsen. Med två barn skulle det kanske bli cirka 5 år av livet. Ingen stress och mindre avgifter för samhället. När barnen blir större och går i skolan kan föräldern återgå till arbetslivet. Kollektiv kunde prövas för föräldrar med små barn med verksamheter som stimulerar både barn och vuxna.

Barn

Värdera det ovärderliga - för en hållbar familjepolitik, 2010 är titeln på Susanne Nyman Furugårds bok.

”Den här frågan är inte svart-vit, den handlar inte om att dagis är kategoriskt bra eller dåligt, inte om jämställdhet kontra hemmafruar, närande löntagare kontra tärande bidragsgivare, överklass kontra underklass, radikaler kontra konservativa … den handlar om den stora bristen på föräldrakontakt hos många barn och ungdomar i dag, vilka konsekvenser och risker det medför såväl för individen som för samhället.…”  

Efter många år med det moderna sättet att ta hand om barn börjar vi nu kunna utvärdera det svenska systemet.

Både för att forska och för att följa varje barns utveckling har vi nu unika möjligheter tack vara hela kedjan av mödravård, barnavårdscentraler, förskola, skolhälsovård och skola. Vi skulle kunna följa varje barns utveckling och ingripa när så behövs. Men ingen har nu ansvaret för detta.

Socialstyrelsen ger vart fjärde år ut en Folkhälsorapport från vilka uppgifterna här kommer för åren 2005 och 2009 och dessutom från lägesrapporter 2007 och 2010.

Här följer nu en trist uppräkning:

- nära 40 % har en otrygg anknytning till sina föräldrar
- svenska ungdomar mår psykiskt sämst i Norden
- ångest och oro ökar bland barn och ungdomar                                                                                      

- fler barn får sömnmedel
- antidepressiva medel till tonåringar ökar
- psykvården tar emot fler unga kvinnor
- alkoholproblem ökar bland unga
- fler unga flickor skär sig
- stökigt i skolan där mobbningen ökar
- sämre skolresultat
- hörselproblem ökar drastiskt
- fler överviktiga barn
- våldet kryper ner i åldrarna
- våldtäkter ökar med fler offer och förövare
- självmord och självmordsförsök ökar bland tonåringar.

Nästan varje vecka tar någon under 20 år sitt liv, men det ger inga rubriker. Florida i USA visade samma problem, men där fick man drastiskt ner dödstalen med flera kuratorer i skolorna. I Sverige kan man ibland få vänta mer än ett par månader för samtal med någon på BUP. 

Vilket företag med så stora investeringar och så dåligt utfall skulle kunna fortgå? Ansvaret för detta ligger framförallt hos politikerna som har de ekonomiska styrmedlen. Ett hem är inte detsamma som en bostad.

Ett dagisbarn kostar kommunen under 6 år lågt räknat 730 000 kr, vilket är minst tio gånger mer än vårdnadsbidraget för hemmaföräldrar. Lägg därtill alla ´reparationskostnader´ i form av olika efterbehandlingar.

"Barn är det roligaste som finns, men de är rysligt dyra" skrev Strindberg.

Skattelättnader borde åtminstone ges för alla som kan och vill välja att ha barnen hemma och det åligger staten att ge medborgarna största möjliga valfrihet. När det gäller invandrare anser många att det gynnar integreringen om mödrarna kommer ut i arbetslivet i stället för att isolera sig i hemmen. Allt har dock sin tid och här gäller det barnens första år och om några behöver trygghet borde det vara barn till invandrare. 

En utredning från 2011 visar att det endast var 8 000 familjer som använde vårdnadsbidraget. Det nyttjades året därpå av c:a 3 000 av alla invandrarfamiljerna med barn mellan 1-3 år.

Fler böcker i detta ämne börjar nu komma. Föräldrar vill ha mer tid för sina barn och barnen önskar mer tid med föräldrarna - men inte bara ''trött tid''.

AB Familj

Familjen kan ses som ett företag.

Familjegruppen har funnits sedan ursamhället, utan den ingen överlevnad och familjegruppen är troligen den billigaste för omsorg.

Kärnfamiljen är dock en senare form och fortfarande är sju av av tio familjer kärnfamiljer i Sverige.

Numera har vi många typer av familjer med en eller två föräldrar och samkönade föräldrar. Vi har bonusbarn, adoptivbarn och donerade barn och många barn som ambulerar mellan sina föräldrar varför vi har fått s.k. stjärnfamiljer.

I USA växer inte ens hälften av alla barn upp i kärnfamiljer, Med en ensam mor växer en fjärdedel upp, vilket även gäller Ryssland.

Var finns den goda kommunismen? Inom familjegruppen blir vi alla kommunister har skribenten Elise Claeson så träffande konstaterat. Till var och en efter förmåga, åt var och en efter behov. Både förmågan och behoven är lätta att inse och intuitivt uppfatta inom familjen där vi tar personligt ansvar i vardagslivet. Där råder samma levnadsstandard för alla, oavsett arbetsinsats och i det lilla vårdföretaget, den självstyrande enheten, där kan familjekommunismen blomma!  Att överföra den goda kommunismen till opersonlig organiserad stordriftskommunism har däremot visat sig svårt.

Familjen är både en stark och en bräcklig bubbla konstaterar författaren David Grossman.

Med förändrade könsroller tycks man kunna förena kvinnligt förvärvsarbete med starka familjer, stabila parrelationer och barnafödande enligt forskning av en sociologiprofessor G. Esping-Andersen i Barcelona. Han menar också att barnens kognitiva utveckling inte äventyrades, i varje fall inte för barn till högutbildade. Den emotionella utvecklingen omnämns däremot inte enligt en artikel i SvD 11/10 2016.

Skolan förväntas ta emot barn som nått en viss mognad. Om fröken säger att "nu skall alla barnen ta sina väskor och samlas vid grinden" väntar man inte att ett barn skall fråga "men fröken vad skall jag göra?" Barnet bör ha nått den mognad då det kan se sig som en av alla andra i en grupp, rätta sig efter regler, kunna koncentrera sig och skilja på skolarbete och lek.

Betyg ges i många skolor och för mindre barn betyder ett bra betyg att "fröken tycker om mig". Sedan uppfattas betyg mer som ett mått på rättvis bedömning och man börjar förstå att betyget kan höjas genom eget arbete. Standardprov och målrelaterade betyg är givetvis bra men rättvisa betyg är svåra att ge.

Tilliten mellan människorna i Sverige är vi stolta över, en tillit som vi borde värna om. Peter Sylwan är en av dem som skrivit därom i boken Tillit, En bok om meningen med livet, 2005. Etik och moral överförs i mötet mellan människor i olika konstellationer som familj, skola, föreningsliv, scouting, idrottsklubbar och arbetsliv. Denna fostran pågår vanligen livet igenom då vi åter och åter ställs inför beslut som kräver etisk prövning. I USA har en professor t.o.m. tagit fram ett program med en mängd olika etiska valsituationer som de studerande får träna på.

SOS barnbyar

För barn utan familj visar SOS barnbyar en form av barnomsorg där hem ordnas där små barn och barn i skolåldern. De får bo i små familjelika enheter med ''mamma och syskon'' i olika åldrar och i görlig mån finns också en ''pappa''. ''Mödrarna'' rekryteras omsorgsfullt och får en prövotid, varefter de får 6 månaders utbildning. De stöds med kurser och seminarier. Inga barn adopteras bort utan slussas ut i samhället först när tiden är mogen. Man eftersträvar framför allt öppenhet och insyn, till skillnad från vad som råder på många andra institutioner.

Men ingenting är enkelt. Andra föräldrar kan märka att barnen i dessa byar har det bättre än deras egna barn. Det händer då att de lämnar sina barn för att dessa skall omhändertas av SOS, men förhoppningsvis kommer byarnas goda exempel att vidgas ut mot byarna i sin helhet.

År 2012 fanns femhundra SOS byar i 133 länder. Den första startades i Österrike år 1949, efter andra världskriget.  www.sosbarnbyar.se

I Göteborg har nu öppnats en SOS barnby för ensamkommande flyktingar mellan 16 och 21 år och för dem har man utvecklat ett särskilt mentorsprogram.

Barns brist på förebilder

Småbarnsföräldrar med ett barn - vare sig det är en mamma eller en pappa - i en liten stadslägenhet känner sig idag ofta ensamma och har det tråkigt. Ingen trädgård, inget att reparera, inget gemensamt storbak. Sy, sticka och väva har blivit en lyx när garnet till tröjan är dyrare än en köpt. Vatten finns i kranen, värme i elementet och maskinen sköter tvätten. 

Hos oss kom industrialiseringen tidigt och allt fler sysslor flyttades ut från hemmet enligt devisen att vi skall producera varor inom det område och på det ställe där vi är mest effektiva - alltså i fabrikerna. Att producera varor och tjänster är dock en annan sak än att dana karaktärer.

Hemarbetets utarmning

Då arbetet flyttades ut följde kvinnorna efter och med dem en del av deras fostrargärning som tidigare pågått som en självklarhet där barnen kunde ta efter och delta efter lust och behov. Trygga i gemenskapen kunde de på egen hand fantisera, sysselsätta sig själva och busa. Nu får vi fler rastlösa pojkar och deprimerade flickor som både är störande i grupp och olyckliga i ensamhet och kanske styr in sig på enbart datorer och dataspel - världar där det händer något!

En tillbakablick:

Sveriges första kvinnliga medlem i regeringen och den första svenska kvinnan i Nationernas Förbund, den första inspektrisen för skolkök och bostäder, den som verkade för fabriksarbeterskor, för social rättvisa och för fred och frihet hette Kerstin Hesselgren. Hur växte hon upp?

Hennes mamma kom från en frisinnad, musikalisk familj och redan då märktes hemarbetets utarmning i staden Gävle där hon bodde. Mamman blev dock en av de sista storhusmödrarna med sex barn, en faster, en guvernant, tre jungfrur och många gäster i hushållet.

Självhushåll rådde med potatisplockning då alla barn fick skollov för att hjälpa till. Äpplen, svamp och bär togs tillvara. Saft och syltning, gris och höns, slakt och styckning, korv och paltbröd, fläsk och sill, brödbak och storbyk, spinna, väva, sy - tolv knapphål i skjortan, strumpor att sticka - som kliade. Då Kerstin själv kunde sätta upp en väv kände hon sig vuxen.

- För Kerstins  föräldrar var det som i Botswana idag:

"… en social plikt att anställa tjänstefolk som var lätta att få tag på och desperata att få jobb. Lönerna var låga – oursäktligt låga... men systemet skapade åtminstone jobb..."

- Ett barn i en fattig dammig by i Afrika kan röra sig ganska fritt mellan kameler, en farfar som vaktar kor och getter, en mamma som lagar mat, en krukmakare som drejar, en man som lagar stängsel o.s.v.

- Astrid Lindgren skildrar en Emil i Lönneberga som hela dagarna var omgiven av flera tillgängliga vuxna, med arbeten som barn kunde förstå och delta i.

- För barn i innerstäderna fanns tidigare förebilder tack vare verkstäder där man lagade cyklar, bakade bröd, sydde kläder etc. innan dessa verksamheter förpassades bort från centrum då hyrorna steg.

Ett lass med ved stjälps nyligen av vid en villa i en stad. Ett par vuxna började langa in veden och stapla den i ett förråd. Plötsligt rann det till barn i olika åldrar som inlemmade sig i en kedja och hjälpte till. Tyst och effektivt gick langningen - det blev färdigt - och alla delade en stor, tyst tillfredsställelse - kanske som tidigare när skörden var bärgad?

Många uppfattade industrialiseringen som ett hot, men alla är vi nu glada för de materiella fördelarna med mindre slit, bättre hälsa, frihet och jämlikhet. Hur finner en kvinna med en storhusmoders kapacitet sig tillrätta idag och framför allt hur stimuleras hennes barn? Hon lämnar sannolikt hemmet för en krävande tjänst och barnet placeras bland jämnåriga i en materiellt tillrättalagd förskola och sedan väntar den vanliga skolan.

Mödrar och fäder som trivs vare sig det gäller i hem- och eller yrkesarbete blir ofta bättre föräldrar än de som inte trivs, vare sig det gäller hem- och eller yrkesarbete.

Kulturell stimulans

Sagor och myter stödjer utvecklingen och berättelserna har vuxit fram spontant med känsla för behoven i olika åldrar. Där gestaltas starka och motstridiga känslor, prövningar och valmöjligheter. Där kämpar fattiga mot rika, gott mot ont och där brukar det goda segra. Barn brukar vilja höra samma sak berättas om och om igen precis som vuxna behöver ta tag i gamla böcker.

"Det bästa med böcker är att man kommer in i en annan värld och ser bilder framför sig i huvudet utbrister en tioårig bokslukerska.

Detta uttalande skulle psykologen Bruno Bettelheim ha gillat. Han intresserade sig för sagornas stora betydelse för barn och var kritisk mot de illustrerade sagoböckerna. Med färdiga illustrationer distraheras barnet som inte lämnas i fred att själv skapa sin egen inre värld av sådant som tomtar och troll. Dock kan även barnsjälar behöva extra näring med bilder som ofta är en västanfläkt mot vad som kan höras och ses på tv. Färdiga illustrationer av rena fakta är tveklöst bra. För allt fler barn finns nu skolbibliotek och läsplattor samt film att tillgå.

Skapande och fantasi hindras om allting är färdigt och bättre än det man själv kan prestera. Om bänkkamraten ritar bättre än det jag själv kan åstadkomma, då behövs övning och stöd för att jag ändå skall göra så gott jag kan och inte tillåtas att bara lägga av. Som vuxna köper vi tjusiga gratulationskort i stället för att göra dem själva. 

"Ungar & medier 2015" är en färsk undersökning från Statens medieråd som visar  att nästan hälften av tonåriga pojkar ägnar över tre timmar om dagen åt spel och att tonårsflickorna sitter lika länge över sina skärmar. Redan små barn kan nu ta sin surfplatta och försjunka i spel. Kan detta vara bra? Än finns inget svar men det känns i alla fall oroande. Vi kan vara noga med vilka bilder som får finnas i en sagobok samtidigt som barn får ägna tusentals timmar åt våld i dataspel.

Den Läsande familjen har blivit den surfande familjen.

Barn under två år bör inte se på tv anser forskare i USA och är bekymrade över hur barn från första början med vetenskapliga metoder utsätts för reklam. Vi har lagar för bilbälten och skyddshjälmar men inte för vad vi stoppar in i små och även större barns hjärnor. I Sverige har vi dock vissa förbud mot reklam riktad till barn under 12 år. 

"Ett nytt lekrum" har barnen fått med tv och alla dataspel. Tyvärr ett där de ofta sitter stilla inomhus. Förr skulle man inte hänga över böcker, akta sina ögon och i stället vara ute i friska luften.

På medeltiden fick barn bevittna avrättningar och andra hemskheter, idag exponeras detta på tv. Föräldrar får mindre insyn i vad som påverkar de uppväxande via nya medier. Dessa presenterar rikligt med idoler som konserverar många könsstereotyper som supermän och fotomodeller. Mycket är bra, men underhållningsvåldet borde barn slippa, liksom program som hetsar de unga in i vuxenvärlden; detta blir inte ett stöd, det stör.

Förebilder och ideal att sträva efter och visioner är viktiga. De mänskliga rättigheterna anger allmänna normer, men det behövs också goda förebilder. Att ställa frågor till oss själva som - vad är syftet med mitt liv, vad kan jag göra för att världen skall bli bättre, vilka talanger och möjligheter har jag fått, hur vill jag att andra skall vara, och hur vill jag själv vara etc. borde bli en vana.

"We are the world, we are the children, we are the ones to make a brighter day" sjöng Michael Jackson 

Tonår

Tonåringar - de ''halvstarka'' i slyngelåldern - har alltid ansetts besvärliga, men alla bör inte skäras över en kam. En viss labilitet tillhör den normala utvecklingen då man oerfaren och omogen försöker att orientera sig i tillvaron. Att jämföra normer och värderingar, ifrågasätta, revidera och komplettera tillhör tonåringens inre arbete.

I tonåren löser vi problemen i stora svep och diskuterar miljöförstöring och styrelseformer i Korea hellre än hur vi skall klara rättigheter och skyldigheter på hemmaplan. Har man väl kommit på lösningen återstår bara att verkställa – stoppa utsläppen och se till att det blir färre människor på jorden.

Föräldrar är de som har störst makt att påverka genom sin kärlek och sina gränssättningar med alla de diskussioner som följer. Deras tydliga normer och vanor blir den kärna som de växande sedan har att utgå från och som de sedan kan ta ställning till genom att jämföra med vad som råder på andra håll. Men om inte normerna överförs?

De unga möter nu en annorlunda värld än tidigare generationer gjorde. Tonåringen utsätts för osammanhängande intryck, artificiella stimuli, globala hot och materialism. Pressen på att ha vissa kläder och prylar har tilltagit. Möjligheter att ha ett eget rum finns för många och där kan man vara osynlig med skylten "privat". Samtidigt kan man göra sig synlig för hela världen via internet.

De vuxna tycks inte alltid ha förberett de unga eller varit till stor hjälp när de ställs inför kroppen med dess krav, verklighetens restriktioner, det sociala livets olika normer för uppförande och samhällets förväntan på färdigheter, kunskaper och engagemang.

Samma nivå av hyfs och beteende bör ställas på alla. Detta är enda sättet att ge dem som haft en dålig uppväxt en chans att komma in i samhället. Att förstå vad som har lett till en oacceptabel handling får aldrig övergå till överseende.

Många moderna ambitiösa föräldrar jagas av krav.

De skall ge barnen kärlek, omsorg, berikande upplevelser, sunda motionsvanor, lekar för fin- och grovmotorik, intellektuella aktiviteter, massor av sånger och musik. Barnen förväntas få god självkänsla, bli populära, gå i bra skolor och få lämpliga kamrater, undvika alkohol och droger, gifta sig och göra karriär. Allt beror på föräldrarna! Den sanningen styrks inte längre av modern forskning som anger att cirka hälften beror på arv och resten på individens unika händelser i livet. Dessa unika händelser beror dock mycket på vilken miljö föräldrar och samhälle kan erbjuda och där är variationerna stora.

Förr önskade man rätt och slätt att barnet måtte bli en god och gudfruktig människa och om detta besannades eller inte, hann många föräldrar aldrig få veta då medellivslängden var kort.

En aspekt på deppighet hos många unga kan bero på att man tvingas skylla på sig själv om det inte går bra. Det finns ingen annan att skylla på - alla möjligheter har ju funnits skola o.s.v.

Sjukfrånvaron har stigit i Sverige sedan 2010 med nästan 70 % och notan kommer att gå på 50 miljarder år 2019 beräknar Försäkringskassan.

Mormor med två barn som sitter och ritar
Målning av Picasso

II

Skola för alla världens barn 

FN fastslog som mål till år 1990 att alla världens barn mellan 6 och 15 år skall ha rätt till obligatorisk och kostnadsfri grundskola. År 1997 bestämdes att barns arbete som många gånger är nödvändigt för familjens försörjning, inte får inkräkta på skolgången. Skolan behöver mer pengar och saknar ännu över 1 miljon utbildade lärare.

Att avskaffa skolavgifter och införa fria skoluniformer är till hjälp för att barn - särskilt flickor - skall kunna fullfölja skolgången. Bristande läskunnighet leder till utanförskap och enligt FN finns det 65 miljoner flickor som borde gå i skola, men som inte gör det år 2014. Där ideologin hindrar flickors undervisning hörs protester från eldsjälar som Malala Yousafzai som fått fredspriset 2014.

Sverige var tidigt ute med att införa allmän folkskola år 1842. Dessförinnan hade husförhören lagt grunden till läskunnighet då man väntade förhör på Luthers lilla katekes. Den vanliga skolan betraktades dock som ''fattigskola'' och de som hade råd anlitade i stället en informator eller en privatskola. Först mot slutet av 1800-talet hade varje församling en folkskola och så småningom kom den svarta tavlan att användas - en brittisk uppfinning 1917.

Om någon skola syftar till att isolera barn från omvärlden så att de förmenas andra värderingar än sina föräldrars, har samhället ett övergripande ansvar för barnet och bör agera.

Värdegrund

Värdegrunden i sig är viktig då den påverkar vilka som skall undervisas - om vad och inte minst med vilka metoder. Det finns något som kallas ''den svarta pedagogiken'' med lydnad, stryk och underkastelse.

Det är därför glädjande att läsa om hur lärare t.o.m. i Rio de Janeiros laglösa slum arbetat fram bra metoder. Först ser man till att få ögonkontakt med varje barn och säger något positivt till det, sedan låter man barnen prata av sig vad som hänt sedan sist. Detta för att bli av med blockeringar. Därpå får de berätta om något de hört eller sett på tv för att öva minnet. Slutligen får de sträcka på kroppen och först därefter börjar övningar med matte etc.

Den svenska skolans värdegrund vilade tidigare på kristendomen. Man skulle framför allt lära sig Luthers katekes. Men när religionstvånget i skolan upphävdes på 1960-talet uppstod frågan om vilka värderingar som skulle styra skola och samhälle om inte ”fädernas kyrka i Sveriges land” skulle göra det.

FN:s barnkonvention om de mänskliga rättigheterna är nu den värdegrund som den svenska skolan bygger på. Det är just våra värderingar som eleverna successivt skall lära sig att diskutera och förhålla sig kritiskt till, i synnerhet då mycket förändras och vi dessutom skall vara mångkulturella. Detta även i skolan, vad nu det kan innebära frågar sig filosofen Torbjörn Tännsjö. Skolan i Sverige skall vara religiöst neutral och därför bör religiösa friskolor inte förekomma. Om sin religion får man lära på andra ställen.

Pojkar och flickor värderas olika

Värdegrunden berör också jämställdheten mellan könen och ingick i FN:s 3:e millenniemål. Detta innebär inte att könen är lika utan att ett kön inte skall diskrimineras till exempel i lärobokens texter eller när det gäller sport. Barn kan även övas i det motsatta könets starka egenskaper. Pojkar skulle då behöva lära sig lyssna och flickor att arbeta i lag och låta den som har ordet tala till punkt o.s.v.

Det är en skam för familjen på visa håll i världen att inte ha några söner. Där förekommer då att man låter en flicka klä sig som pojke som därmed får ta del av alla de friheter och rättigheter som flickorna saknar. När så puberteten kommer har flickan hunnit förvärva en viss säkerhet och kännedom om hur pojkar resonerar. 

Skolan kan ävenlära bar klädkoder. Får man t.ex. ha en bak och framvänd keps i skolan? Många skolor som engelska internatskolor har uniform och det lär barnen vad som är rätt och förväntas.

FN:s önskemål för skolan

SkolaJämstäldhet

Barn i skola

Nummer 4 av de nya Hållbarhetmålen lyder:

Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla senast 2030.

Med nuvarande takt beräknar FN att detta kommer att bli möjligt först 2042. Enligt Barnkonventionen skall även de "papperslösa" barnen omfattas.

Skolan skall konfrontera barnen med något som de annars inte kunnat eller velat välja. Den skall inte bara ge färdigheter och kunskaper utan också fostra social förmåga och ge visioner. Skolan skall förlösa den inneboende lusten att lära och upptäcka i takt med den inre utvecklingen. Härtill krävs att man utbildar lärare och bygger den miljö som behövs. Social förmåga som innebär att man verkligen ser andra, hjälper varandra och samverkar, odlas mer eller mindre och inom vissa skolor som Montessoripedagogiken odlas detta metodiskt.

Global undervisning enligt önskan av UNICEF skall ge:

•    en god bild av det hem till vilket barnet fötts - från ett oändligt universum, till vår planet och ner till atomen och det oändligt lilla.
•    en korrekt bild av den familj till vilken barnet fötts - nämligen den mänskliga familjen, med dess stora variation av naturliga och kulturella gemensamma drag och olikheter.
•    en adekvat bild av den tidsepok i vilken barnet fötts - från paleontologi, arkeologi och historia till framtiden.
•    en känsla för barnets viktiga, personliga, mirakulösa liv i denna förunderliga skapelse, med de fysiska, mentala, känslomässiga och andliga kvalitéer som ger det en roll att spela under livet på jorden för att främja mänsklighetens framåtskridande.

På önskelistan står också:  
•    kunskap om hur allting hänger ihop såsom klimat, naturresurser, ekonomisk utveckling och mänsklig påverkan
•    kulturell utbildning med näring för hela personligheten – lek, musik, dans, teater
•    naturupplevelser som inte längre är lika självklara som för tidigare generationer
•    hantverk av olika slag för att få sinnesstimulans och känsla för olika material och deras möjligheter
•    känslolivets utveckling.

Den sista punkten är ett försummat område, framhåller bland andra Dalai Lama som anser att känslolivets utveckling bör komma upp på den internationella dagordningen för skolan. Det gäller möjligheter att arbeta med sin inre utveckling och framför allt med sina känslor.

Tillsammans med professor Daniel Goleman håller Dalai Lama på att förverkliga en vetenskapligt underbyggd vision som tas upp i början av kap. 14. Moraliska frågor har tappats bort i undervisningen sedan stat och kyrka skiljt åt i många länder.

Kunskaper i konfliktlösning rekommenderar fredsforskaren Johan Galtung. Barn borde få ett 50-tal exempel på konfliktlösning på olika nivåer, alltifrån familj, skola och uppåt. Han efterlyser böcker för barn om detta. Han vill även att elever skall stimuleras att spekulera kring vad som är möjligt, troligt och önskvärt i olika sammanhang.

Privata skolor

Runt om i världen startas nu i privat regi  grundskolor, gymnasier och universitet eftersom många statliga skolor inte håller den kvalitet som allt fler föräldrar kräver - liksom fallet tidigare var i Sverige. Om dessa skolor går bra beror det på ambitiösa föräldrar som kan betala goda lärare som förvaltar pengarna väl. 

Privata skolor kan behövas för att ge föräldrar och barn rätt att välja skola och för att man ska kunna experimentera med nya pedagogiska metoder. Erfarenheterna kan sedan föras över till den ordinarie skolan.

Friskolor infördes i Sverige 1992. Motivet att starta en skola kan även vara rent ekonomiskt och som i Sverige ett sätt att komma åt den skattefinansierade skolpengen. Rimligen borde större delen av vinsten i så fall gå till skolans verksamhet och inte till skatteparadis.

Nu kan stiftelser, organisationer och aktiebolag starta skolor med viss profil. Det finns t.ex. skolor för olika konfessioner, men de är alla skyldiga att lyda under skollagen. Eftersom friskolorna visat sig vara attraktiva för föräldrarna har de uppenbarligen visat sig kunna fungera väl.

Om man vill sköta skolan som ett företag måste skolan sälja sig på en marknad, vilket gör att en del nationella prov har rättats av lärare som frestas att sätta högre betyg än som varit befogat för att få bra resultat.

Man konkurrerar om barnen, om barnen till välutbildade föräldrar och konkurrensen påverkar var en skola skall ligga, vilka som skall läggas ner, hur resurserna skall fördelas, skolans profil, undervisning och betygssättning. Mindre antal dyra lärare kan dock göra att eleverna får mindre stöd. Där skolor tidigare samarbetade råder nu konkurrens och mindre öppenhet.

Sedan kommunerna övertog ansvaret för skolan anser många att det gått utför. En del av pengarna avsedda för skolan kan slussas över till andra verksamheter. Tidigare sköttes ekonomin av statliga ämbetsmän med fast lön. Vi hade så småningom arbetat fram en välfungerande enhetsskola med utbildade lärare. Som motto stod integritet, bildningsideal och jämlikhet.

Som basämnen står läs- och läsförståelse, skrivning och räkning. Dessa ämnen är auktoritära till sin natur och inte förhandlingsbara. Vi får inte stava hur som helst och multiplikationstabellen låter inte ändra på sig.

Det räcker inte att kunna läsa, man måste även förstå det lästa. Vi kan t.ex. läsa ett latinskt ord utan att förstå dess innebörd. Vanliga ord som mandat, inkubationstid och komplettera förstås inte längre av många unga i Sverige. För läsförståelse krävs i hög grad att man läser. Visualisering, interaktion och kommunikation i samband med läsningen är naturligtvis önskvärd.

Läsförståelse inverkar på alla andra ämnen och innebär även att kunna tolka t.ex. ett uttryck som att "tappa hakan" och förstå dess symboliska innebörd. Många ämnen kräver plugg och repetition för att sedan tjäna oss som verktyg. Det finns numera forskning om hur läxor bör utformas för olika åldersgrupper.

Pisa-mätningar

Närmare en halv miljon 15-åringar i olika OECD länder brukar nu årligen jämföras i vad som kallas Pisa- undersökningar där ett 70-tal länder ställer upp i mätningarna.

Nedan visas resultaten från år 2009 för 65 länder angående kunskaper i läsning, matematik och naturvetenskap. Undersökningarna ger sig inte ut för att mäta annat än det de gör och uttalar sig inte om icke mätbara funktioner som kan stimuleras mer eller mindre i olika skolsystem.

Länder med de bästa resultaten

En Pisa-chock fick Tyskland redan år 2000. Man fann då att den lågpresterande gruppen uppgick till hela 25 procent av 15-åringarna och den gruppen drog ner resultatet tills man vidtog åtgärder och lyckades vända trenden.

Sverige kom på plats 15 år 2009 och det var vi inte vana vid. Tre år senare var Finland bäst i Europa sedan kom Syd-Korea, Hong-Kong, Japan, Ungern, Slovakien, Ryssland och ... Sverige på 21:a plats. År 2013 hade Sverige rasat ytterligare och i ämnet läsning och skrivning på hemspråket uppges att Sverige gått från 4:de bästa till 4:de sämsta plats 2014. För 50 år sedan var vi världsbäst på läsning.

OECD:s utvärdering 2015 finner att speciellt de lågpresterande har ökat i Sverige och är fler än genomsnittet i OECD. Vi lägger mer pengar på utbildningen än genomsnittet, men har ett skolsystemet som godtar att elever inte studerar och som inte heller belönar goda resultat. Unga lärare kan själva ha varit utsatta för en dåligt fungerande skola och läraryrket har fått låg status.

I Finland stimuleras eleverna att arbeta och man drar och knuffar på och få elever halkar efter. Där gör eleverna som läraren säger. I Sverige är dock barnen bättre på att ifrågasätta och diskutera, även lärarens krav, enligt professor Bengt Kristensson Uggla.

Ekonomiskt har det dock gått bättre för Sverige än för Finland och nu vill unga radikala pedagoger i Finland övergå till det svenska systemet. Vi som avundats Finlands framgångar i Pisa-mätningarna.

Vad har hänt i Sverige? Vid mätningarna 2003 hade den nya skolan som infördes på 1990-talet ännu inte hunnit få effekt, men det gick sämre 2006 och sen kom ett fall år 2012. Man försöker hitta ursäkter som att barnen skulle vara provtrötta, ha extra svårt att förstå vissa ord som "substans" och liknande. En viktig orsak är dock att barnen är bråkiga och att disciplinen i skolan är dålig.

På ett område låg Sverige högst i mätningarna då mer än 1/3 av svenska pojkar använder 6 timmar per helgdag åt internet. Mycken tid upptas även av idrott.

Till och med vårt skolverk har dock konstaterat att Pisa-proven är väl utformade och att dåliga resultat beror på dåliga kunskaper. Det man lär sig i låg och mellanstadiet ligger sedan till grund för resultaten på högstadiet och gymnasiet och föräldrarnas stöd är hela tiden synnerligen viktigt.

En vändning till det bättre kommer med mätningarna 2016, då en förbättring märks inom alla de tre områden där mätningarna görs.

Det svenska skolsystemet

Lärarnas ansvar var att undervisa. Om någon elev inte hängde med var det elevens ansavr och föräldrarnas skyldighet att bistå med läxläsning eller att ordna extraundervisning.

Tidigare organisation fram till 1971  - Mål: kunskap och bildning.  Katederundervisning

   4 år - folkskola, obligatorisk

4-5 år - realskola som inte var obligatorisk och hade en mer teoretisk inriktning, 3 språk samt examen

3-4 år - gymnasium med inträdesprov och studentexamen. Läraryrket hade hög status.

          - Universitet

Nuvarande obligatoriska skola från 1962 - Mål: att bearbeta information. Minskad katederundervisning

3 år -  lågstadium - engelska för alla

3  år - mellanstadium - tyska och franska som tillval. Betyg först från årskurs 8 och 9; ingen examen.

3 år -  högstadium

3 år -  obligatorisk gymnasieskola som inkluderar fack- och yrkesskolor

       -  Högskola, universitet.

Som jämförelse kan nämnas att engelskan Primary school omfattar 6 år, Secondary school 3 år och Tertiary education motsvarar efterföljande utbildning.

I den nuvarande skolformen har man betonat sammanhållna klasser, individuell undervisning, arbete i egen takt, grupparbeten och vissa praktiska moment. Metoder för undervisningen har ibland fått större uppmärksamhet än ämnets innehåll. Nödvändigt faktaplugg liksom viss disciplin har försummats och volymen av läst text har minskat. Numera krävs att behärska såväl digital som analog läsning.

Vidare har läraryrket gått mot en sjunkande status och skolan gått från ett meritsamhälle och en utbildningsinstitution till att bli en utjämningsinstitution.

Skolåret i Sverige är kort med 180 skoldagar, mot Finlands 190 och Tysklands 240.

I Sverige har skolan blivit en självklar rättighet - utan motsvarande skyldighet. Barn kan komma för sent, strunta i att ta med sig material, låta bli att förbereda sig och utebli från skrivningar. De kan under pågående lektion prata med kamrater och skriva meddelanden på sin mobil eller dator. Familjerna kan ta med eleverna på semesterresor under terminstid - allt utan att riskera någon påföljd framhåller Inger Enkvist, professor i Lund med boken God utbildning och dålig: Internationella exempel, 2013.

Däremot har barn inte rättighet att inom sin skola välja en annan klass eller andra lärare än vad som tilldelats dem eller att inom skolans ram utbilda sig efter sin egen kapacitet. Varje elev borde från början följas upp och uppfylla tydligt angivna krav, men i nuvarande skola flyttas barn upp i nästa klass oavsett kunskaper.

Över denna skolform råder en hierarki där inte alla vet något om utbildning eller om det stadium de skall leda.

På politisk nivå: Riksdag, Utbildningsdepartement, Skolverk och Skolinspektörer.

På central kommunal nivå: Sveriges kommuner och landsting.

På lokal kommunal nivå: en politiskt sammansatt nämnd kallad Utbildningsnämnd eller Barn- och fritidsnämnd. En skolchef står över kommunens rektorer och biträdande rektorer och arbetslagsledare står över lärare. Direkta diskussioner försvåras ofta och beslutsvägarna blir ofta långa.

Bra lärare är viktigast för bra skolor. Lärare bör helst rekryteras bland dem som har höga gymnasiebetyg, hög kognitiv förmåga och goda ledaregenskaper och inom vilka områden önskar man inte detta! Sådana personer kan ofta få lönsammare arbeten utanför skolan. Läraryrket är svårt, kräver ämneskunskaper och bör vara välavlönat och ge möjlighet att avancera genom handledning och fortsatt utbildning för att det skall få status och bli lockande. Det krävs även mer tid för lärare att förbereda lektioner.

Invandrarbarn och flyktingar och nuvarande lärarbrist kräver nytänkande som att satsa på lärare utan lärarlegitimation, men med behörighet att undervisa. Man kan kontrollera lämpliga ämneskunskaper och förmåga att fungera i ett klassrum, även om formell lärarutbildning saknas.

I ett speciellt område i Danmark med nästan 90 procent invandrare eftersträvar rektorn att åtminstone hälften skall vara danskar i varje klass annars känner de sig utanför i sitt eget hemland.

Lärarens uppgift är sedan att undervisa, inte administrera, sätta ribban högt och strukturera undervisningen och sedan följa upp varje elev där tydliga krav angivits. Det visar sig då att en del barn "behöver mer för att få lika mycket".

Lärarna... "skall stödja eleverna att likt flitiga bin samla nektar".

Om hur detta kan gå till skriver bland andra Martin Ingvar och Gunilla Eldh i boken Hjärnkoll på skolan, 2014. Ett "pedagogiskt kontrakt" behövs mellan lärare och elev. Barn behöver känna att det betyder något för den vuxne om det sköter sina åligganden eller inte. De behöver bli sedda, stimulerade och få adekvat beröm när de lyckats med en uppgift och graden av svårighet bör öka vartefter. Detta bidrar till att träna vårt viktiga motivationssystem. Däremot är slentrianmässigt beröm förkastligt. Om något skall fastna i långtidsminnet krävs repetition och åter repetition och framför allt betonas vikten av läsning och läsförståelse samt naturligtvis lämplig mat och sömn.

Här ett exempel från annan källa: En trög pojke fångas upp av sin lärare och får en privat duvning i ett ämne plus läxa och förhör dagen därpå. Det hela upprepas ännu en gång med nytt stoff. Vid följande skrivning i klassen fick ynglingen bäst betyg.

Begåvade elever

FN:s mål "No child left behind" är utmärkt, men får inte bromsa Every child´s right to go ahead.

Hur begåvade elever tas om hand i olika delar av världen visades i Kunskapskanalens UR, Samtiden 2015. Jill Taylor barnpsykolog och specialpedagog från Australien och sedan 10 år väl förtrogen med Sverige gav en utmärkt översikt. I Sverige har vi försummat de högpresterande.

•  Japan har sammanhållna klasser men efter skoldagens slut går många barn i speciella skolor. En del pluggar som dårar för att kunna komma in på universiteten. Någon specialundervisning ges inte till mindre begåvade barn utan hela samhällets inställning påverkar dem - "bara man vill så kan man". Systemet är alltså elitistiskt.

•  Sverige betonar jämställdhet och att svagt begåvade barn skall ha rätt att komma upp på en viss nivå, även om stödinsatserna kommer sent, ofta först i årskurs 8 och 9.

Vid förfrågan ansåg hälften av lärarna att de kände sig hotade av elitism inom skolans område dock inte inom idrott mm. Att tillgodose alla barns behov i klassrummet ansåg 80 procent vara svårt eller ganska svårt. Man var skeptisk till föräldrar som kan ta för sig och kan få in sina barn på bra skolor.

Vårt Skolverk skriver tydligt att identifiering av begåvning skulle blockera utvecklingen av ett sammanhållet mönster för de kursplaner som skall utformas för att passa alla. Detta lär gälla även högre utbildning vid universitet.

Att t.ex. blinda barn skall ha särskilda böcker är självklart. Men att de cirka 3 procent barn som är överbegåvade också har särskilda behov för att kunna förverkliga sin potential ingår inte - vilket är en social orättvisa. Tidigare kunde man hoppa över en klass, men att hoppa över ett par skulle försätta eleven i en besvärlig social situation.

•  Singapore med många småöar och invånare från tre etniska grupper och tre religoner samt med 3 olika hemspråk ser sin befolkning som den största resursen. Man är frikostig med stipendier till mycket begåvade elever redan från andra klass och hela vägen fram till universitetsexamen. Eleverna får flytta in till staden och bo på internat och även hela familjen kan få flytta med. Enda kravet är att man antar medborgarskap och efter examen förbinder sig att arbeta inom statens myndigheter under tre år.

Särskilt inom matematikundervisningen har man lyckats väl genom att låta mindre barn arbeta i grupp och själva försöka lösa problem. Först därefter undervisar läraren i vanlig ordning. För att speciellt begåvade barn skall utvecklas ger man dem uppgifter som de skall lösa på flera olika sätt samt stimulerar dem att själva sätta upp problem. Allt för att stimulera tänkandet.

Man satsar på bra lärare, sätter upp mål för vad eleven skall uppnå och betonar eget ansvar för inlärning.

Israel har en liten befolkning liksom Sverige, men tuffare levnadsvillkor. Där satsar man stora pengar på eleverna. Alla barn testas under andra skolåret och alla följer sin vanliga klass. För de 15 procent bästa eleverna ordnas extra utbildningscenter och där gör man fördjupade analyser av barnen. I grupper om 15 barn ges extra undervisning en gång i veckan i olika ämnen. Från mellanstadiet finns det även särskilda skolor för konstnärlig utbildning.

Sättet på vilket detta görs betraktar Jill Taylor nästan som bäst i världen där Israels dokument för målsättningen lyder:

1- inrätta och led en kultur där duglighet - excellens - har ett centralt värde

2- utveckla kunskap och tänkande för att klara komplexa och osäkra situationer

3 - genomför detta - management - med pedagogisk kunskap.

•  USA med 26 olika stater använder skilda metoder. Hälften av dem kräver att man tar reda på elevernas begåvning och detta inte bara när det gäller intelligens. Men sedan ger man dem ingenting extra. Stor vikt läggs däremot på lärarnas förmåga och utbildning.

En del barn har för många fritidsaktiviteter och saknar föräldrastöd. Att barnen faktiskt måste vara närvarande i skolan för att lära något kan verka självklart. Av spanska invandrarbarn hade dock 40 procent måst byta skola nästan varje år då föräldrarna arbetade på olika platser vilket givetvis påverkade skolgången.

I en gratis och obligatorisk skola i Kalifornien visade olika etniska grupper olika resultat. Trots låg social ekonomisk nivå brukade asiatiska föräldrar kunna ordna en lugn vrå för hemarbete och vara stödjande - "har du gjort dina läxor"- och deras barn brukade klara sig bra. Invandrare eller inte - trots annat hemspråk tycks det vara elevernas egna ansträngningar som är avgörande. Kunskaper kan inte bara ges, det krävs arbete, övning och åter övning precis som inom sport, musik och dans.

Utbildningen är lärarens ansvar och inlärningen är elevens ansvar - och familjens.

•  Kina, Hong-Kong och Taiwan har olika program, men alla har särskilda skolor för begåvade barn - alltså ett selektivt urval som ger förmåner som helgprogram och fritidsvistelser, vilket saknas både i Japan och Sverige.

En kinesisk elev har vid 15 års ålder studerat i 10 000 timmar medan samma sak gäller först vid 18-19 års ålder för en svensk enligt en studie beskriven i boken Framgångsfaktorn av M. Gladwell. Också han betonar den gamla sanningen att övning ger färdighet och att eleven måste anstränga sig och "plugga" för att få kunskap.

Att studier med skriftliga prov är en väg till framgång finns som en tusenårig tradition i Kina och över hela världen tycks de utbildade vara friskare, sitta mindre i fängelse och tjäna mer. Till universiteten i Storbritannien kommer nu lika många kineser som från EU.
Goda kunskaper kan även elever få i en diktatur, men demokratiuppdraget handlar om mer än att ge eleverna goda kunskaper.

Sammanfattningsvis framhåller Jill Taylor att det finns två modeller och förordar den senare:

1 - speciella skolor för begåvade barn

2 - skolar där begåvade barn inkluderas i den vanliga skolan. Man börjar utifrån att alla är lika, och vidtar sedan steg för steg olika speciella åtgärder för både obegåvade och begåvade barn. Här krävs en god organisation som bas, där man också kan utvärdera effekten av olika insatser för att kunna göra justeringar.

Gratis kurser för Professional Development, Package for Teachers har fått stor uppskattning och har utvecklats av ett universitet i Australien.

www.education.artsunsw.edu.au/about.us.deric.resourses/pd package

Angående högre skolning se kap.6.                                                                            

III

Barn som far illa 

Barn som far illa

  "... historia är en förtigen berättelse om hur bokstavligen miljarder, oskyldiga, hjälplösa barn  blivit  rutinmässigt dödade, bundna, slagna, förödmjukade, gripna och torterade, och sedan som vuxna överfört på andra, vad de i sina nattliga mardrömmar återupplevt ". / L. deMause, The history of childhood, 1974.

"Det värsta är att aldrig bli trodd - varken som barn eller vuxen".

Under år 1915 föddes 16 miljoner barn i en konfliktzon enligt FN.

Som referenslitteratur för nedanstående avsnitt har främst använts boken Lost Lives, 2011 av läkaren Einar A. Helander. På framsidan av hans bok finns ett fotografi av Marilyn Monroe som barn. Före 16 års ålder hade hon omhändertagits på 12 olika ställen.

Inför kvinnokonferensen i Peking 1995 gjordes en dyster uppskattning av att cirka 48 miljoner barn i världen var oönskade, vilket var en tredjedel av alla födslar. Vem vill vara ett oönskat barn? Dessutom gjordes drygt 30 miljoner aborter.

Barnkonventionen

FN:s konvention om barnens rättigheter Artikel 19:

1... skydda barnet mot alla former av fysiskt och psykiskt våld, skada eller övergrepp, vanvård eller försumlig behandling, misshandel eller utnyttjande, innefattande sexuella övergrepp, medan barnet är i föräldrarnas eller den ena förälderns, vårdnadshavares eller annan persons vård.

Barnkonventionen, BR omfattas år 2011 av 193 av 195 stater vilket låter bra, men i praktiken har FN:s organ begränsade möjligheter till insyn och än mindre möjligheter att ingripa. Stater kan inte tvingas då FN är en frivillig organisation, med frivilliga åtaganden som avser att skapa ett gemensamt regelverk för att bland annat skydda barn.

Kritik av barnkonventionens efterlevnad

Barn kan inte föra sin egen talan. Kunskaper finns men handlingskraft saknas hos de flesta av världens regeringar. Stark kritik kan riktas mot attityder, rapportering och energi hos 140 av världens regeringar trots att 55 av dessa har skrivit under alla delar av konventionen.

Kritiken mot efterlevnaden av BR är så stark att det hela blivit farsartat. Hänsyn tas inte till grym, inhuman, degraderande behandling och bestraffning och mer än 1 miljard människor anses dö i förtid på grund av en dålig barndom. Av de 10 miljoner barn som dör före 5 års ålder kan hälften betraktas som mord.

Barn rymmer, några lever på gatan, andra har kidnappats och blivit slavar, soldater, barnarbetare och prostituerade.

Statistik om misshandel av barn finns, undersökningar har gjorts och böcker skrivits. Ändå var det i 16 engelska läroböcker för pediatriker, psykiatriker, neurologer och psykologer endast 120 av 20 000 sidor som handlade om att barn blir våldförda.

Då dessa barn ofta saknar adress och telefonnummer marginaliseras de av forskarna varför insatser för att hjälpa barnen inte når fram eller prioriteras.

Ju fler former av vanvård ett barn utsätts för ju gravare blir följdverkningarna. I extrem form kan det leda till grymhet, känslokyla, kriminalitet och självmord.

Tidiga förebyggande åtgärder för barn är av nöden och dessutom billigare än att ta hand om de långsiktiga följderna av försummelse och misshandel.

Att dysfunktionella familjer med olika sorters missbruk tilltar både i utvecklade och andra länder beskriver Helander som en pandemi.

Länders styrelse och barn

Nästan alla barn i världen har mindre rättsligt skydd än vuxna och när barn misshandlas, särskilt spädbarn, brukar detta fortfarande dömas mildare än när det gäller vuxna.

Styrelsen av en stat påverkar barnen och har undersökts av Världsbanken och Human Rights som år 2008 undersöker staterna i olika delar av världen och poängsätter dem där 0 poäng är sämst och 100 bäst (Lost Lives, s. 225)

Resultat 2008   

1
2 3 4
Östasien 49,9 59,4 52,9 45,1
Sydasien 30,0 19,5 31,6 34,0
Mellanöstern och Nordafrika 23,7 37,3 49,4 48,3
Afrika, söder om Sahara 32,6 37,3 28,6 30,8
Latinamerika 52,1 35,0 33,1 44,1
Tidigare Sovjetunionen 21,4 35,8 23,5 21,5
Medeltal
34,0 30,9 37,3 37,3
Danmark, Finland, Norge

Sverige

98,2 90,1 98,1 97,8

 

•  Barn lämnas att klara sig själva

Även barn som växer upp i familjer försummas. Enligt en amerikansk undersökning av 15-åringar framgår att för de barn som hade det sämst var deras kontakt med föräldrarna följande: 8 procent äter praktiskt taget aldrig tillsammans med föräldrarna, 45 procent får aldrig hjälp av sina fäder med skolarbetet eller kan diskutera detta. Här finner vi långvarig, systematisk negativ inverkan på barn. Att familjelivet fragmenteras tillhör det moderna arbetslivet med osäkerhet på arbetsmarknaden, långa restider etc. Uppenbarligen äventyras barns utveckling och hur skall normer överföras?

I nutid lämnas 560 miljoner barn av olika skäl att klara sig själva vilket innebär vart fjärde av alla världens barn år 2011. Barn lämnade åt sitt öde. Båda föräldrarna kan vara upptagna av krävande heltidsarbeten eller så saknas en mamma eller en väl så viktig pappa. Drygt 60 miljoner barn i Kina får nu växa upp utan sina föräldrar, lämnade till far-och morföräldrar eller till grannar och bekanta.

"När mammor dör,

då förlorar man

ett av väderstrecken.

Då förlorar man

vartannat andetag

då förlorar man en glänta.

När mammor dör, då växer det sly överallt".

         Göran Tunström

•  Fysiskt våld

Det brukar vara förbjudet att slå vuxna men inte barn.

Vuxna har i alla kulturer ansett sig ha rätt att bruka våld som medel för lydnad i hem och skola. Barn i hela världen får tillfälligt eller upprepade gånger stryk. De skriker, kladdar ner, är i vägen, är olydiga, stör, kräver och provocerar. Vuxnas egen desperation och maktlöshet kan tas igen på de svagare. Egna barndomsupplevelser av maktlöshet provoceras av barn.

Äldre barn och tonåringar ger sig i sin tur på småsyskon och andra barn. Fäder brukar något mer våld än mödrar enligt en undersökning från 19 länder i skilda världsdelar.

Stalin var under många ungdomsår gravt kriminell och har liksom Hitler och Mao Zedong pryglats och förödmjukats av sina fäder. I förening med begåvning, charm och manipulation vet vi följderna.

Våld mot barn förekommer både i familjer, i barnets närhet och  kollektivt av samhället då lagar inte efterlevs samt via nationer genom krig och folkmord.

Det är gradskillnader mellan en tillfällig lugg och regelrätt, återkommande misshandel satt i system.

Då hjälper varken arv eller miljö eller som psykologen Steven Pinker säger tappar man tappar sin iphone från en hög höjd går den sönder oavsett om den är bra konstruerad eller inte.

Att våld mot barn skulle skapa en god karaktär ifrågasattes redan på 1000-talet av en brittisk biskop och sedan av filosofen John Locke på 1600-talet. Båda skrev kritiska och uppmärksammade skrifter mot bruket av stryk.

Först i världen kom Polen med förbud mot aga i skolan år 1783. Sedan dröjde det innan andra länder sakta började följa efter. I Sverige förbjöds lärare att aga skolbarn 1883 och sedan förbjöds även föräldrar att slå sina barn. Husagan som nu är ett minne blott gällde anställda och förbjöds i Sverige 1858.

Initiativ till ett globalt förbud mot all fysisk bestraffning av barn togs av kommissionen för Mänskliga rättigheter år 2001.

År 2016 råder totalförbud mot barnaga i 49 länder sedan även Brasilien med 60 miljoner barn infört förbud och i 115 länder förbjuds aga i skolan enligt Rädda Barnen. Lagarna har kommit till stånd först efter heta debatter.

I USA, Storbritannien, Frankrike, Belgien och på Malta finns inga förbud då detta anses vara ett område där staten inte skall bestämma. Fostran med aga behöver inte hänga samman med ekonomi. Barn i familjer i USA som tjänar mer än 30 000 dollar per år var 16 gånger så utsatta som barn från familjer med mindre än 15 000 dollar enligt en undersökning.

Är våra lagar meningslösa? På 1960-talet tyckte 55 procent av föräldrarna i Sverige att det gick för sig att slå sina barn, men år 2009 hade knappt 10 procent den åsikten. Lagen har påverkat våra attityder och det är ett första steg. Under ett år nu på 2000-talet begicks dock direkt våld mot 46 000 barn i Sverige och indirekt utsattes 150 000 för våld.

En dialog mellan lärare och elev

Inte alla har förmåga till den distanserade dialog som förs mellan en halvvuxen elev med en oupptäckt dyslexi och hans frustrerade lärare. Ur Dorés bibel av Torgny Lindgren citeras:

”Han (läraren) hade en träkäpp i handen.

Har du verkligen förstått allvaret i din situation? sade han.

Jo. Det gjorde jag för länge sedan.

Våldet, sa han, är alltid en yttersta utväg. Men när man har provat allt.

Jo magistern, sade jag. Man kan aldrig veta. Ibland kan de yttersta medlen vara berättigade. /.../

Rent teoretiskt, sade han, är jag motståndare till allt våld. Men i praktiken är det svårt att

undvika. /.../ Jag önskar att jag visste, sade han, om det i ditt fall handlar om något som skall fördrivas eller om något som ska tillföras.

Kräver då fördrivningen en annan sorts våld än tillförsel? frågade jag./.../

Den bakomliggande tanken måste vara annorlunda.

Kan man bestämma över den? sade jag. /.../

Det är den moderna psykologins och psykoanalysens svåraste fråga. Kanske också konstens och litteraturens.

•  Psykiskt våld

Vad gör man om man inte får aga barn? WHO har gjort en lista på olika former av psykiskt våld: man kan låsa in, hindra från att gå ut, förminska (belitteling), förneka, göra till syndabock, hota och skrämma, diskriminera och förlöjliga. Dessa metoder används även av dem som också ger stryk.

Även inkluderas sådant som att mötas av kyla, oförutsägbarhet, uttröttning, jäkt, ignorans, brist på kontroll, isolering och att bli avvisad och terroriserad. I mildare form kan nämnas mobbing där den bakomliggande drivkraften ofta är att konstatera "att så där som du - tjock, töntig, knäpp - är i alla fall inte jag!"

Att bevisa och lagföra psykiskt våld är vanligen mycket svårt och blir ofta aktuellt endast i samband med annan vanvård. Detta gäller både för hem och skola.

Behovet av behandling är större än resurserna. Sverige som varit på god väg med att rusta upp olika insatser för barn har börjat avveckla en del och ersatt dem med att ge barn en diagnos som går att behandla med farmaka eller pedagogik. Att möta en växande människa med en inre föreställningsvärld som går att utforska, förstå och framför allt bearbeta är vad som behövs.

•  Barnarbete

Barn får inte användas som arbetskraft förrän de fyllt 15 år enligt International Labour Organization (ILO). Där uppskattas att antalet barnarbetare halverats mellan 1960 och 2003. Så sent som år 2009 fanns det dock 160 miljoner barn mellan 5 och 14 år i barnarbete varav 96 miljoner i direkt skadligt arbete. Särskilt Indien har uppmärksammats med sina mer än 12 miljoner barnarbetare tack vare Nirpendra Singh som ingripit för dessa barn och fått fredspriset 2014.

Tunga och skadliga arbetsuppgifter har dock minskat avsevärt, i synnerhet för barn som arbetar i exportindustrier. Organisationer som Fair Trade Center har skapat en etikbarometer och är exempel på initiativ som påverkar olika företag. Internationella Rädda Barnen samarbetar t.ex. med IKEA för att bekämpa barnarbete i Indien, där också cirka 3 000 organisationer vuxit fram för barns skydd. I Thailand har representanter från 16 asiatiska länder startat en kampanj mot barnarbete. Man kämpar för ökad medvetenhet och lagstiftning samt går i konfrontation med arbetsgivare.

Det skulle vara lönsamt att stoppa barnarbete och i stället satsa på skolgång. Vinsten skulle bli fem gånger så stor som kostnaderna, enligt ILO.

Färre barnarbetare borde ge jobb till arbetslösa vuxna människor.

•  Barn på institutioner

Många barn ''blir över'' och är bokstavligen utan både omsorg och skola. Barn blir föräldralösa efter krig, naturkatastrofer, fattigdom och sjukdomar. Handikappade barn, särskilt flickor, har ofta svårt att få ersättningsfamiljer. De något större kan sugas upp av det militära, en del samlas upp på institutioner som i bästa fall är små och skötta med ansvar. Men trots god vilja visar opersonlig institutionsvård i stor skala sina svagheter.

- Tv visade en film om ryska pojkar, barn- och ungdomsbrottslingar i sluten vård, den yngste kanske 7 år. Rigorös övervakning gjorde att våld varken förekom från personal eller barnen sinsemellan. Viss trygghet fanns alltså vilket även gällde mat, kläder och ordnad skola. Sysselsättningen var planlagd med praktiskt arbete och även körsång förekom. Barnen lärde sig gott uppförande men ingen tog notis om deras känslor och inre världar. Efter frigivningen blev många asociala.

- Sedan Ceausescu och hans hustru avrättats i Rumänien 1989 avslöjades hur mer än 200 000 barn och vuxna förvarades på 600 institutioner. Tv sände filmer om sängliggande barn, magra och bundna, med förvridna kroppar, intryck som aldrig utplånas. Att bevara systemet kan ligga i personalens intresse som har sitt på det torra så länge livsmedel levereras till institutionen. Liknande filmer togs från Kina på 80- och 90-talen där dödstalen kunde ligga på 58 procent och där vissa institutioner syftade till att barnen skulle dö - ingen mat och inget vatten. Apatiska sängliggande barn kan vara mer lättskötta än friska och livliga barn.

Minst 10 miljoner barn är instängda på institutioner, ibland i fängelser. På en del institutioner förekommer tortyrliknande vanvård med obotliga hjärnskador som följd och dödstal på 30-40 procent är inte ovanliga.

Småskaliga program för rehabilitering rekommenderas i stället för stora institutioner och inom WHO har Helander bland annat, signerat ett rehabiliteringsprogram för handikappade barn vilket har översatts till 50 språk och används i 100 länder, Community based rehabilitation.

•  Sexuellt utnyttjade barn

Cirka hälften av världens barn bevittnar föräldrarnas sexliv på grund av kulturella mönster och eller trångboddhet. Detta upplevs ofta skrämmande.

Incest är ett socialt tabu - det är skamfyllt och hemligt. Ur social synpunkt skulle det göra människor mindre utåtriktade och ur biologisk synpunkt leda till inavel.

Aids-epidemin med barn som smittats har gjort att incest och våldtäkt mot barn blivit synlig och att man börjat tala om saken. Myten om att en oskuld kan bota aids gör att flickor blir än mer utsatta.

Att förgripa sig sexuellt på barn är förbjudet i alla länder. Det är destruktivt, ändå är det vanligt. Inte minst bland turister som tar semester också från sin vanliga moral och tar sig friheter i fattiga länder. Att med terapi rehabilitera ett sexuellt utnyttjat barn har visat sig mycket svårt - barnet är som en ros med avbruten knopp.

Att små flickor gifts bort är däremot tillåtet. Miljontals av världens barnbrudar är under 15 år särskilt i Afrika söder om Sahara. Inom FN har 158 länder enats om en minimiålder av 18 år för äktenskap.

Sexuella övergrepp blev omskrivna först i mitten av 1800-talet. En prominent fransk läkare, professor vid Sorbonne, Ambroise Tardieu fann att 75 procent av alla våldtäkter gällde barn under 16 år. De flesta var under 12 år och incest var vanlig. Hans skrift utkom i sju upplagor 1857-1878 men tegs ihjäl av läkarkåren. Även Freud hade bevis för - och skrev om - sexuellt utnyttjade barn 1896 och såg detta som en förklaring till ´hysteri'' vilket mötte kraftigt motstånd. Hans insats är framför allt att ha påvisat att även ''barn kan ha sexuella önskefantasier '' gentemot sina föräldrar och andra. Vad dessa önskefantasier innehåller ligger däremot långt ifrån vuxen sexualitet. Instinktivt söker barn skydda sina könsorgan även om de i 3-5-årsåldern gärna brukar visa sig nakna "titta på mig" och är nyfikna på andras kroppar.

Barn i prostitution medför kroppsligt våld, posttraumatiska stressreaktioner, sexuellt överförd sjukdom, aborter och självmord. Fortfarande efter 150 år negligeras barns sexuella utsatthet av många yrkeskårer. Helander refererar här till 183 artiklar från 99 länder.

Nu har dessutom internet, mobiltelefoner och webkameror tillkommit som på ett förrädiskt och förföriskt sätt lockar till sig både pojkar och flickor. Förövarna önskar sexuell tillfredsställelse och/eller profit genom prostitution och trafficking. I Sverige identifierades 30 barn i pornografiska filmer, fem hade blivit drogade, två var för små att förstå, men 23 var stora nog att kunna beskriva vad de varit med om. Ingen hade berättat något om detta och familjerna misstänkte ingenting. Tonåringar, ibland i grupp, hör allt oftare till förövarna. Att utnyttja barn sexuellt på nätet blir nu förbjudet inom hela EU.

Barn-pornografi säljs i världen via 1000 kommersiella och 500 icke kommersiella internetsajter.

En global allians mot barnövergrepp på nätet har bildats med USA och alla EU länder samt Turkiet och  Moldavien - dock inte Ryssland. Även asiatiska länder som Filippinerna, Vietnam och Thailand är med. Man vill försöka identifiera barnen och ställa förövare inför rätta. EU-parlamentet och  europeiska unionens råd har arbetat med nya lagar från 2011 och de har nu haft ett par år på sig för att införa dessa som från slutet av 2014 kommer att vara gällande i Europa.

•  Trafficking

Här avses att rekrytera, transportera, hysa och att ta emot barn för att exploatera dem. För att lyckas härmed brukas våld, övertalning, svek, bedrägeri och barnen hamnar i tjuvligor, i alla former av barnarbete, hushållsarbete, sexuella tjänster eller blir de bestulna på något av sina organ. Människor säljs och köps som vilken vara som helst.

Uppskattningsvis gäller att hälften är barn av de 2,4 miljoner människor som utsattes för trafficking år 2009.

•  Barnsoldater

Antalet barnsoldater i världen uppskattas till 300 000 enligt rapport från UNICEF år 2013. FN har höjt minimiåldern för militärtjänstgöring från 15 till 18 år. Att rekrytera barn under 15 år betecknas som krigsförbrytelse enligt krigsförbrytartribunalen i Haag. Detta tack vare den mångåriga kampen som förts av olika människorättsorganisationer.

I USA:s försvarsdepartement har motståndet varit kompakt, men tack vare bland andra Hillary Clinton, har man fått ge med sig. Vår egen Tomas Hammarberg, bland annat generalsekreterare för Rädda Barnen, har visat hur bruket av barnsoldater utmanas av barnkonventionen. De unga som ännu inte betraktas som fullvärdiga medborgare får inte pressas att försvara och eventuellt dö för något som de inte har rösträtt att påverka.

Några fördelar med barn är att de är lättare att gömma och skrämma och de lyder bättre och deserterar mindre.

För varje barn och ungdom gäller hur just han eller hon skall klara sig här i världen, en utmaning stor nog i sig själv. Den enda organiserade verksamhet som står till buds för många aktiva, ambitiösa ungdomar, särskilt i fattiga länder är militären vilken kan erbjuda mat och viss skolning. En del ungdomar blir sedan underbefäl som kan ta igen skadan på dem som kommer att stå under dem i rang.

De flesta barnsoldater är dock barn som tvångsrekryteras eller blir kidnappade av militären eller av paramilitära styrkor. De drogas och skickas ut i strid, ofta som minröjare. De utnyttjas som bärare, kokerskor, sexslavar och kan beordras att mörda till och med sina egna släktingar.
Vi vet alltför väl hur ett ungt sinne påverkas av våld och rädsla, pennalism och kadaverlydnad. Vi vet också hur svårt det är att återgå till ett normalt liv. Skildringar finns av unga soldater som t.ex. Sigitas Parulskis Tre sekunder himmel, En hund av marmor. 2005.

•  Barn på flykt beräknades 2015 vara 25 miljoner.

Summering

Mer än 5000 av 6800 miljoner levande människor (barn och vuxna) har utsatts för betydande våld under sin barndom. Konsekvenserna  är omfattande och för många består de in i vuxen ålder.

/Helander, Lost Lives, 2011, s. 227

Litteratur:

Bowlby, John, Modern och barnets själsliga hälsa, m.fl. 60-talet

Dahlström, Annica, Könet sitter i hjärnan, 2007

de Mause, Loyd,The history of childhood, 1974

de Saint-Exupéry, Antoine, Lille prinsen, 1943

Einhorn, Stefan, De nya dödssynderna, 2014

Ekström, Christian Sörlie, Hur mår egentligen våra barn, 2012

Enkvist, Inger, God utbildning och dålig: Internationella exempel, 2013

Gustafsson, Inga, Att knyta an, en livsviktig uppgift, Allmänna Barnhusets skriftserie 2007:5

Gustafsson, Inga & Kihlbom, Magnus, Ta föräldrar på allvar. Om föräldraskap och föräldrastöd, 2010

Helander, Einar, Children and violence: The world of the defenseless, 2008

Helander, Einar, Lost Lives, 2011

Ingvar, Martin, Eldh, Gunilla, Hjärnkoll på skolan, 2014

Magnus Kihlbom, Birgitta Lidhoolt, Gunilla Nis, Förskola för de allra insta: pågott och ont, 2009

Lindgren, Torgny, Dorés bibel, 2005

McCall Smith, Alexander, Giraffens tårar, 2005

Nilsson i boken Det osynliga traumat, Om läkande samtal, 2014

Nyman Furugård, Susanne, Värdera det ovärderliga -för en hållbar familjepolitik, 2010

Parulskis, Sigitas, Tre sekunder himmel, En hund av marmor, 2005

Sylwan, Peter, Tillit, En bok om meningen med livet, 2005.

 

Läs vidare: Kap. 9 Livets nödtorft >