9 Ekonomisk nivå. Livsmedel

 

Rubriker

Vad alla vet och inte vet

Den nya inkomstfördelningen

    Köpkraft - PPP - ett nytt index

Ekonomiska skillnader inom länder

Brist på äganderätt, byråkrati

Pruta, muta, korrumpera

Medborgarlön

II

Livsmedel

Det globala matbordet

Vårt dagliga bröd

Den gröna revolutionen

    Efterräkningar

III

Fetma och felnäring

      Näringsämnen

Produktion av kött

      Djuren i fabrikerna

      Människorna i köttfabrikerna

Snabbmatskedjor    

Köttindustrins konsekvenser

V   

Vad vore hållbart för miljön?

Alternativ uppfödning

Vegetarisk kost och hälsa

Ekonomiska vinster

Förändringar

VI

Sverige och självförsörjning

Litteratur

 ..................

Vad alla vet - och inte vet

Utan att ha läst en enda rad och utan att vara experter eller omfatta någon särskild ideologi vet alla hur livet borde vara. Mat och husrum, friska barn, rent vatten, frisk luft, arbete, politiska rättigheter och att få leva i fred och frihet. 

Men hur många vet att den som sitter vid en dator i ett fritt land är friare och rikare än 99 procent av alla människor som någonsin levt. Räknat från 1820 har genomsnittsmänniskan i världen ökat sin inkomst: västeuropén och nordamerikanen har blivit 19 gånger rikare, latinamerikanen 9, asiaten 6 och afrikanen 3 gånger rikare och många dessutom friskare.

Från 1780 tog det England nästan 60 år att fördubbla sin ekonomi, hundra år senare tog det 40 år för Sverige att göra samma sak och ytterligare hundra år senare gick det på mindre än 10 år för Taiwan. Samtidigt är 54 länder fattigare än de var för drygt 10 år sedan, enligt uppgifter 2011.

Tack vare att den globala ekonomin är fem gånger så stor som 1948 har många av de grundläggande mänskliga rättigheterna med livsmedel, hälsovård, sjukvård och utbildning kunnat tillfredsställas på allt flera håll.

I FN framhöll Ban Ki-moon att "vi är den första generationen som kan utrota fattigdomen och den sista som kan stoppa klimatförändringarna".

Den nya inkomstfördelningen

För att komma ifrån den gamla indelningen som vi vant oss vid med i -länder och u -länder visar Hans Rosling hur världen ser ut idag i boken Factfulness, 2018.

 

                           Bild från Factfulness sid 46   + de romerska siffrorna nedan skall vara större -finns på 4 olika rader

 

De röda siffrorna anger antal miljarder människor år 2017:  

        I           III               II                I

   skor        cykel             bil             flyg,
Han brukar använda fortskaffningsmedel som markörer.

Under 100 000 år levde alla på nivå ett och för 200 år sedan var 85 procent av världens befolkning kvar på den nivån.

År 2017 lever 75 procent på nivå 2 och 3 - den nivå som Västeuropa och Nordamerika hade på 1950-talet och drygt 14 procent på nivå 4.  / Factfulness. s.52.

Rosling som i sitt arbete själv erfarit hur livet ter sig på de olika nivåerna ger en kort beskrivning som jag här förkortat ytterligare.

För I miljard människor med mindre än 2 dollar om dagen gäller att

-  gå barfota för att hämta vatten

-  sakna acceptabla sanitära anordningar och hälsovård

-  enformig mat

-  barnen väger för litet för sin ålder - hög barndödlighet.

För  III  miljarder med 2 - 8 dollar om dagen gäller att

- kunna köpa mat som man inte odlat själv

- ha sandaler och en cykel

- vatten finns på nära håll

- ha gasspis - kanske el 

- barnen går i skola

- sova på madrass

- kanske får jobb på en textilfabrik.

 

För  II miljarder med 8 - 32 dollar om dagen gäller att

- arbeta cirka 16 timmar om dagen

- ha installerat rinnande kallt vatten

- ha el för läxläsning och kylskåp

- motorcykel, trafikolyckor vanliga

- besparingar går till sjukvård

- två av barnen börjar på gymnasiet

- få en första semesterdag på stranden.

 

För  I miljard med mer än 32 dollar om dagen gäller att

- 3 dollar mer, inte skulle göra någon större förändring

- ha mer än 12 års utbildning

- någon gång ha flugit på semester

- ha råd att äta ute och köpa bil

Fattigdom i olika länder

"Man holds in his mortal hands the power to abolish all forms of human poverty". /John F. Kennedy.

"Jag har inte rätt till livets överflöd förrän alla har fått livets nödtorft". /Ralph S Cushman.

Om fyra villkor är uppfyllda brukar de flesta klara av att ta sig ur fattigdomen:

•  skydd från stöld och våld

•  rättssäkerhet, som att äga mark

•  frihet att driva företag och

•  tillgång till större marknader.

Köpkraft - PPP - ett nytt index

Räkna - men hur? Skall man bara räkna med inkomster av förvärvsarbete? Skall svarta inkomster räknas med och i så fall hur? Skall offentliga bidrag ingå i statistiken? Svaren blir intetsägande om man inte vet hur mycket en person kan köpa för sina pengar. Som turister i för oss billiga och dyra länder gör vi själva erfarenheter av att en hundralapp kan vara olika mycket värd.

Purchasing Power Parit, PPP anger en människas köpkraft var hon än bor.        

Det är en sådan jämförbar köpkraft som vi möter då statistiker anger att människor lever på 1,25 eller 2 dollar om dagen. På samma sätt försöker man köpkraftsanpassa olika länders bruttonationalprodukt.

En akademiker i Uganda kan t.ex. leva på en köpkraftsnivå som motsvarar socialhjälpen för en person i Sverige.

I upplysande syfte öppnades under några dagar en korvkiosk på Norrmalmstorg i Stockholm. Där kostade en varmkorv 999 kronor. Det sved i medelsvenssons plånbok. För den som tjänar 1 dollar om dagen skulle det kännas lika mycket att köpa något likvärdigt.

Man borde alltså:

-  ge akt på om en omräkning till PPP har genomförts eller inte och

-  kontrollera om det i artiklar är olika länder som jämförs eller enskilda människor.

Fattiga människor är personer, familjer och grupper som hindras att delta fullt ut i samhället, en förlust inte bara för dem utan också för andra. De fattiga behöver som alla andra människovärde, självbestämmande, trygghet och möjlighet till värdiga former för viktiga händelser i sina liv såsom bröllop och begravningar. En gång fattig behöver dock inte alltid vara fattig.

Fortfarande har vi en nedersta miljard en inkomst på mindre än 2 dollar om dagen enligt Världsbanken vilket motsvarar ungefär 10 kronor. Detta kan vara ett trubbigt mått och det kan ibland vara dyrare att bo i en stad där man måste betala för allt, än att bo på landet.

När man definierar fattigdom och svält kan definitionerna plötsligt ändras och då kan det bli så här:

"Mellan åren 1970 -1993 steg intaget av kalorier från 1 970 per dag till 2 400 vilket tolkades som att antalet fattiga sjönk från hälften till en fjärdedel av Indiens befolkning.” Exemplet är hämtat från boken Stuffed and Starved av Raj Patel, 2008.

De extremt fattiga i världen är ofta småbönder och kvinnor som är trängda av magrare jordar, brist på vatten och energi samt svår konkurrens. Syrien drabbades av extrem torka mellan 2006 och 2010 vilket gjorde att 1,5 miljoner blev miljöflyktingar, sedan kom kriget.

Att stödja småbönderna är viktigast för att bekämpa fattigdomen enligt FN:s organ för jordbruksutveckling.

Otydliga ägarförhållanden råder särskilt i Afrika och småbönderna i Kina har problem med markrättigheter då partiet vill vara ägaren.

Voices of the Poor, 2000 är en rapport som Världsbanken lät göra på initiativ av dåvarande biträdande chefen Mats Karlsson. Man gjorde en undersökning av 60 000 fattiga människor i 60 länder för att kartlägga hur de hamnar i djup fattigdom och varför de hindras att ta sig ur den.

Det är dyrt att vara fattig. Dålig mat och bostad leder till sjukdom. Man har inga pengar när en affär rear, inte möjlighet till transport när ett jobb annonseras och ingen barnvakt. Bara att lyckas överleva under eländiga förhållanden är en prestation. Dessutom skäms man ofta och känner sig misslyckad.

Bristande jämställdhet gör att kvinnor står för oavlönat arbete med huvudansvar för barn och familj. Bristande skolning, ofrivilliga äktenskap, oönskade graviditeter etc. är andra faktorer. Ofta har kvinnor inte ens rätt att ärva, köpa, kontrollera eller äga mark. Som enskilda saknar de möjlighet att påverka sin situation, men bildas kollektiv kan det gå bättre liksom om kvinnorna får utbildning.

Den största resursen är ofta de fattiga själva med sin fantasi, vilja, erfarenhet och arbetskraft. De har genuin kunskap om vad de behöver.

Gästarbetare från fattigare länder gör en stor insats genom att skicka pengar till sina hemländer och år 2005 var beloppet tre gånger så stort som världens totala utvecklingsbistånd enligt Världsbanken. Det påtalas nu att avgifterna för att överföra dessa pengar till hemländerna är oskäligt höga.

- Ekonomiska skillnader inom länder

Om man fördelar människor utefter inkomster och drar ett streck i mitten så att lika många finns över som under så kallas de undre relativt fattiga. Själva brukar vi kanske mest jämföra oss med dem på vår egen nivå.

Ojämlikheterna inom länderna har i stort sett ökat de senaste 20 åren och tillflödet har uppenbarligen "sipprat uppåt" mot ett fåtal.

Jämlikhet anges med Gini-koefficienten där siffran 0 står för total jämlikhet och siffran 1 för motsatsen. I England har jämlikheten ökat sen 1700-talet men för USA har det gått åt motsatt håll på senare år.

I boken Jämlikhetstanken, 2009 har Richard Wilkinson och Kate Pickett, synat 23 av världens rikaste länder. De har då jämfört de rikaste 20 % med de fattigaste 20 % inom ett land.

- Tre till fyra  gånger så hög inkomst som de fattigaste hade de rikaste i de nordiska länderna och Japan.

-  Sju till tio gånger så hög inkomst hade de rikaste i Storbritannien, Portugal, USA, Nya Zeeland, Australien och Singapore.

Health and wealth. Häpnadsväckande samband mellan hälsa och ekonomisk jämlikhet kunde de båda forskarna visa efter 50 års arbete. Punkt efter punkt har de med statistik visat att det inte bara råder bättre hälsa utan även mindre sociala problem i länder med ekonomisk jämlikhet än i länder med stor ojämlikhet. I jämlika länder är dessutom både kvinnans ställning och utbildningssystemen bättre liksom beredskapen att ge bistånd är högre.

- Rika människor i ojämlika länder mår sämre än rika människor i jämlika länder.                   

- Fattiga människor i ojämlika länder mår sämre än fattiga människor i jämlika länder.

Alltså är jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen.

För att de fattiga skall bli friskare har andra forskare funnit att det är viktigast att höja de fattigas ekonomiska nivå. Ekonomisk tillväxt i ett land är dock ingen garanti för att just de fattigaste får det bättre.

Till samma slutsats kommer den omfattande undersökning av OECD-länderna år 2015, "How was life" där det framgår att stora inkomstklyftor har en väldigt negativ effekt på välfärden i hela samhället.

Den svenska modellen lovordades så sent som 2017 av ekonomen och nobelpristagaren Joseph Stiglitz. Även här har dock klyftorna börjat ökat. Han konstaterar att globaliseringen och teknikutvecklingen som regel gynnat de allra rikaste och menar att jämlikhet är ett måste i världen och att ett ojämlikt samhälle är slöseri med humankapital.

Brist på äganderätt samt byråkrati

Hur viktigt det är med lagar för äganderätt påvisar idéhistorikern Johan Norberg i boken När människan skapade världen, 2006.

Fattiga afrikaner sitter på mark och bostäder som värderas till 1000 miljarder dollar, men detta kapital är till 90 procent inte registrerat som privat egendom och därför inte skyddat av lagar.

En undersökning som pågått under fem års tid av ett hundratal ekonomer som rest över fyra kontinenter visar i en rapport att de fattiga ofta har enorma tillgångar, men att dessa inte är registrerade. Värdet av deras fastigheter bara i Egypten var vid ett tillfälle 30 gånger högre än värdet av samtliga aktier på Kairos börs.

Då de fattigas tillgångar inte finns på papper är de inte giltiga i juridisk mening. De kan därför inte konkurrera på lika villkor med dem som har papper på sitt ägande. Den verkstad i skjulet man själv driver i väntan på tillstånd, kan inte belånas och ge kapital till investeringar. Man kan därför inte utnyttja det lilla ''kapital'' man har. Detta sätter käppar i hjulet. Den som har får låna - den som intet har får inte låna.

Det uppstår orimliga svårigheter om det tar sju år att få byggnadstillstånd på en statligt ägd ödetomt. Krångliga regler och orättvisa lagar stoppar många företagsamma män och kvinnor och gör dem till en grå-svart arbetskraft i en informell sektor eller till rent kriminella. Detta gäller särskilt människor som flyttar in till städerna.

Man får gå runt regler, betala mutor, vänta på tillstånd och genomlida kanske minst tio byråkratiska procedurer och om en verksamhet måste gå under jorden kan man varken göra reklam eller annonsera.

De fattiga är inte fattiga därför att de rika är rika utan för att dessa skapat värden som de fattiga ofta förhindras att åstadkomma på grund av brist på ägande, kunskaper, modern teknik och billig energi. Man lyfter inte människor ur fattigdom bara genom att bekämpa rikedom. Dock kan nutidens skatteparadis göra att de rika inte betalar de skatter som krävs.

När mark börjar tryta brukar man se till att det blir äganderätter och reglera tillgången på allmänningar något som nu pågår i till exempel Amazonbäckenet.

I Rwanda brukade man försörja sig på sin egen jord, men den började tryta när landet blev alltmer tättbefolkat. Då ungdomarna förbjöds att flytta till städerna saknade de all möjlighet till försörjning. Av något skäl gjorde man sig då handgripligen kvitt 800 000 människor år 1994.

För nomaderna har dock inte ägandet av jord varit det väsentliga utan tillgång till betesmarker till vilka de kunnat förflytta sig vartefter dessa bevattnats av de ¨vandrande¨ regnen.

- Pruta, muta, korrumpera

I  vår kultur betalar man vad en vara kostar utan att starta en förhandling med en expedit. På andra håll är man van att köpslå och pruta och brukar efter en stunds känsloladdat dividerande enas om ett pris varefter man kan slå armarna om varandra som efter en god match.

Härifrån till mutor är det givetvis ett stort steg och liksom med alkohol kan det som i mindre dos är trevligt, i större dos vara förödande.

I de flesta delar av världen förekommer nu korruption:

- med mutor till statstjänstemän

- vid upphandling av offentliga medel som kan försnillas.

Om dessutom maffia och gangstersyndikat får hållas kan korruptionen underminera institutioner och hela länder och de som får betala det högsta priset blir ofta de fattiga.

Större korruptionsaffärer sker ofta mellan stater där företag i rika länder mutar. De som kan anklagas är då politiker och statstjänstemän - grand corruption. Bo Rothstein som lett ett forskningsprogram inom EU visar att de som tjänar mest på korruption, är de som sitter högst upp och det är inte småskurkarna som skall jagas utan de mäktiga.

Man talar även om:

petty corruption bland t.ex. trafikpoliser och tulltjänstemän

greed-korrution där folk berikar sig själva och

need-korruption där människor tar mutor för att överleva.

En internationell konvention mot korruption trädde dock i kraft redan 1999 mellan länderna i OECD samt Argentina, Brasilien Bulgarien, Colombia och Sydafrika, men uppföljningen anses dålig. Mot korruption skapade även FN en konvention år 2003.

Transparency International, TI är en institution med säte i Tyskland som sedan 1993 gripit sig an frågan om korruption. Man har nu rangordnat 180 länder och där visade sig  Nya Zeeland  vara minst korrumperat följt av Danmark. Sedan följer Finland, Norge och Schweiz på delad tredje plats och strax därunder Sverige. I botten kom Somalia.

I Sverige har nyligen förekommit korruption på absolut högsta nivå av våra tre riksrevisorer som gjort sig skyldiga till vänskapskorruption vid tillsättningen av tjänster.

För att kunna bekämpa korruptionen måste man se den i ett större sammanhang och beakta ländernas konstitution och valsystem, rättsväsendets integritet och självständighet samt de mänskliga rättigheter etc. Tålamod kommer att behövas och de fattiga måste uppmärksammas i detta viktiga arbete. / Källa: Sten Rylander Afrika vänder, En kontinent i förändring, 2014.

Hårdare krav på redovisningar från finansinstitut och banker har kommit först från USA följt av EU. Företag som ägnar sig åt utvinning av olja, naturgas och mineraler skall redovisa hur mycket de betalar olika regeringar för att få ta del av utvinningen. Betalningarna skall redovisas per år, per land och per projekt. En sådan transparens skulle kunna hindra korruption och skatteflykt och ge de fattiga del av naturrikedomarna.

Statschefen Narendra Modi i Indien och många av de högsta ledarna i Afrika samt Xi Jinping i Kina, önskar alla kraftfullt motverka korruptionen. I Kina är dock såväl rättssystemet som juridiken underordnad partiet och alltså inte oberoende.

Även börserna kan spela en viktig roll i kampen mot korruption.

Termen börs eller aktiebörs är en skyddad beteckning och i Sverige skall ordet börs endast användas av de företag (banker och vissa finansinstitut) som fått Finansinspektionens, FI:s auktorisation att bedriva börsverksamhet.

Flera börser som en i Singapore arbetar med att kontrollera företagen och ge de som står för hållbar utveckling möjlighet att investera till lägre pris än övriga som får betala ett högre.

Om fyra villkor är uppfyllda brukar de flesta klara av att ta sig ur fattigdomen:

•  skydd från stöld och våld,

•  rättssäkerhet, som att äga mark,

•  frihet att driva företag och

•  tillgång till större marknader.

Medborgarlön

Ett förslag har kommit från en brittisk ekonom Guy Standing efter mångårigt arbete och flera böcker. En garanterad basinkomst vore rimligt och skulle gå i linje med de mänskliga rättigheterna. Pilotprojekt har utförts i både i Kanada och flera indiska byar och har där fått gynnsam inverkan på människors liv.

Liknande förslag skall man pröva i Finland från 2017 och tankar om en basinkomst diskuteras även i Holland, Schweiz, Kanada och Nya Zeeland.

För Sveriges del utdöms detta dock av nationalekonomen Robert Gidehag som gjort kalkyler. Trots att det skulle minska de administrativa kostnaderna skulle de totala kostnaderna öka med 40 procent och det skulle minska drivkraften att skaffa arbete och varifrån kommer rätten att bli försörjd av andra frågar han.

Med tanke på den stora omställning - jämförbar med industrialiseringen - som väntar med artificiell intelligens, AI kommer troligen en tredjedel av alla jobb att försvinna och det verkar då ofrånkomligt att vi är beredda på någon omställning. En visserligen knaper medborgarlön som man kan leva på blir troligen nödvändig.

"Man holds in his mortal hands the power to abolish all forms of human poverty". /John F. Kennedy.

Nedanstående bild visar antal hungriga och fattiga i världen år 1990.