9  Pengar och mat

Tallrik med pengar

Rubriker:

I

Vad inte alla vet

Köpkraft - PPP - ett nytt index

De fattiga

Korruption

Brist på äganderätt samt byråkrati

II

Vårt dagliga bröd

Det globala matbordet

Hunger av olika slag

Varför hunger?

    Ojämn fördelning          

     Världen i stora tal

     Utmaningar

III

Fetma och felnäring

      Näringsämnen

Djurfabriker

      Djuren i fabrikerna

      Människorna i köttfabrikerna

Snabbmatskedjor

      Recept för snabbmatskedjor

Köttindustrins konsekvenser

      Kött och miljöpåverkan

Vad vore hållbart för miljön?

IV

Alternativ uppfödning

Vegetarisk kost och hälsa

Ekonomiska vinster

Konventionella förändringar

Framtida förändringar

Sverige och självförsörjning

Litteratur

..................

Vad inte alla vet 

Hur många vet att den som sitter vid en dator i ett fritt land är friare och rikare än 99 procent av alla människor som någonsin levt. Räknat från 1820 har genomsnittsmänniskan i världen ökat sin inkomst: västeuropén och nordamerikanen har blivit 19 gånger rikare, latinamerikanen 9, asiaten 6 och afrikanen 3 gånger rikare och många dessutom friskare.

Från 1780 tog det England nästan 60 år att fördubbla sin ekonomi, hundra år senare tog det 40 år för Sverige att göra samma sak och ytterligare hundra år senare gick det på mindre än 10 år för Taiwan. Samtidigt är 54 länder fattigare än de var för drygt 10 år sedan, enligt uppgifter 2011.

Trots att den globala ekonomin är fem gånger så stor som 1948 har inte de grundläggande mänskliga rättigheterna med livsmedel, hälsovård och sjukvård, utbildning och sysselsättning blivit tillfredsställda på alltför många håll och befolkningen kommer att öka.

Vad alla vet är hur livet borde vara utan att ha läst en enda rad och utan att vara experter eller omfatta någon särskild ideologi. Mat och husrum, friska barn, rent vatten, frisk luft, arbete, politiska rättigheter och att få leva i fred och frihet.

Fattigdom i olika länder

Gissa först hur många procent som levde under fattigdomsstrecket fram till 1820--talet!

år 1820  -  94 procent av världens befolkning

år 1990  - 36 procent  eller 1908 miljoner människor

år 2013  - 18 procent  eller 1200 miljoner människor. 

Människor som lever på mindre än 2 US Dollar om dagen

"Man holds in his mortal hands the power to abolish all forms of human poverty". /John F. Kennedy.

"Jag har inte rätt till livets överflöd förrän alla har fått livets nödtorft". /Ralph S Cushman

Köpkraft - PPP - ett nytt index

Räkna - men hur? Skall man bara räkna med inkomster av förvärvsarbete? Skall svarta inkomster räknas med och i så fall hur? Skall offentliga bidrag ingå i statistiken? Svaren blir intetsägande om man inte vet hur mycket en person kan köpa för sina pengar. Som turister i för oss billiga och dyra länder gör vi själva erfarenheter av att en hudralapp kan vara olika mycket värd.

Purchasing Power Parity (PPP) anger en människas köpkraft var hon än bor.         

Det är en sådan jämförbar köpkraft som vi möter då statistiker anger att människor lever på 1,25 eller 2 dollar om dagen. På samma sätt försöker man köpkraftsanpassa olika länders bruttonationalprodukt.

En akademiker i Uganda kan t.ex. leva på en köpkraftsnivå som motsvarar socialhjälpen för en person i Sverige.

I upplysande syfte öppnades under några dagar en korvkiosk på Norrmalmstorg i Stockholm. Där kostade en varmkorv 999 kronor. Det sved i medelsvenssons plånbok. Det skulle kännas lika mycket för den som tjänar 1 dollar om dagen att köpa något likvärdigt i det egna landet.

Man borde alltså:

-  ge akt på om en omräkning till PPP har genomförts eller inte och

-  kontrollera om det i artiklar är olika länder som jämförs eller enskilda människor.

Länder med högst och lägst köpkraft

- De fattiga

Hans Rosling använder uttrycket - ''den nedersta miljarden''- för de extremt fattiga och har visat hur vi fördelar oss utmed skalan fattiga - rika. Han använder fortskaffningsmedel som markör vilket författaren nedan har kompletterat med vad kvinnor eftersträvar.                                                                 

Med röda siffror anges miljarder människor år 2013:

1 -  skor      2 - cykel      3 - bil           1 - flyg,
      bränsle       vatten         bra spis         tvättmaskin

Extrem fattigdom går 2016 vid en inkomst på mindre än 2 dollar om dagen enligt Världsbanken vilket motsvarar ungefär 10 kronor. Detta kan vara ett trubbigt mått och det kan ibland vara dyrare att bo i en stad där man måste betala för allt, än att bo på landet.

När man definierar fattigdom och svält kan definitionerna plötsligt ändras och då kan det bli så här:

"Mellan åren 1970 -1993 steg intaget av kalorier från 1970 per dag till 2400 vilket tolkades som att antalet fattiga sjönk från hälften till en fjärdedel av Indiens befolkning” ett exempel hämtat från boken Stuffed and Starved av Raj Patel, 2008.

På landsbygden bor 70 procent av de extremt fattiga i världen. Småbönder - ofta kvinnor - är trängda av magrare jordar, brist på vatten och energi och konkurrens. Att stödja småbönderna är viktigast för att bekämpa fattigdomen enligt FN:s organ för jordbruksutveckling. Samtidigt leder den nya tekniken inom jordbruket till att många människor blir arbetslösa och överflödiga.

Vi har nu både arbetslösa och miljöflyktingar på flera miljoner människor i Sahelområdet och Afrikas horn. Otydliga ägarförhållanden råder särskilt i Afrika och småbönderna i Kina har problem med markrättigheter då partiet vill vara ägaren. Syrien drabbades av extrem torka mellan 2006 och 2010 vilket gjorde att 1,5 miljoner blev miljöflyktingar redan innan kriget.

EN fattig i mindre utvecklade länder:

-  kommer troligen inte att uppnå 60 års ålder

-  saknar tillgång till rent dricksvatten inom rimligt avstånd

-  saknar acceptabla sanitära anordningar och saknar hälsovård

-  har barn som väger för litet för sin ålder och

-  tjänar mindre än 1,25 PPP dollar om dagen.

En fattig i industriländerna eller Östeuropa

-  är funktionell analfabet, dvs. har svårigheter med att läsa och skriva

-  når ej upp till landets medelinkomst och har varit arbetslös 12 månader eller mer.

Fattiga människor är personer, familjer och grupper som hindras att delta fullt ut i samhället, en förlust inte bara för dem utan också för andra. Fattigdom alstrar oro, upplopp, krig, epidemier och miljöförstöring. De fattiga behöver som alla andra människovärde, självbestämmande, trygghet och möjlighet till värdiga former för viktiga händelser i sina liv såsom bröllop och begravningar. En gång fattig behöver dock inte alltid vara fattig.

Inte bara bönder är fattiga. I industrialiserade länder som Frankrike, England, Portugal, Spanien, Grekland, Turkiet och Brasilien revolterar man. Människor som tidigare tillhörde arbetarklassen och även högutbildade människor protesterar mot rådande förhållanden. Arbetslösa, långtidssjukskrivna, timanställda, tidsbegränsat anställda och skuldsatta människor utgör en växande grupp.

Voices of the Poor, 2000 är en rapport som Världsbanken lät göra på initiativ av dåvarande biträdande chefen Mats Karlsson. Man gjorde en undersökning av 60 000 fattiga människor i 60 länder för att kartlägga hur de hamnar i djup fattigdom och varför de hindras att ta sig ur den. Deras rapport har vunnit gehör och respekt för de fattiga vilka själva fått komma till tals. Fattigdom visar sig på olika sätt och kräver därför också olika åtgärder.

Det är dyrt att vara fattig. Dålig mat och bostad leder till sjukdom. Man har inga pengar när en affär rear, inte möjlighet till transport när ett jobb annonseras och ingen barnvakt. Bara att lyckas överleva under eländiga förhållanden är en prestation. Dessutom skäms man ofta och känner sig misslyckad i en hopplös situation.

Bristande jämställdhet gör att kvinnor står för oavlönat arbete med huvudansvar för barn och familj. Bristande skolning, ofrivilliga äktenskap, oönskade graviditeter etc. är andra faktorer. Ofta har kvinnor inte ens rätt att ärva, köpa, kontrollera eller äga mark. Som enskilda saknar de möjlighet att påverka sin situation, men bildas kollektiv kan det gå bättre liksom om kvinnorna får utbildning.

Den största resursen är ofta de fattiga själva med sin fantasi, vilja, erfarenhet och arbetskraft. De har genuin kunskap om vad de behöver. Om hälsotillståndet är dåligt och analfabetism råder påverkas dock arbetsförmågan.

Gästarbetare från fattigare länder gör en stor insats genom att skicka pengar till sina hemländer och år 2005 var beloppet tre gånger så stort som världens totala utvecklingsbistånd enligt Världsbanken. Detta har fortsatt även under den senaste ekonomiska krisen, långt mer än förväntat. Det påtalas nu att avgifterna för att överföra dessa pengar till hemländerna är oskäligt höga.

Medborgarlön

Ett förslag har kommit från en brittisk ekonom Guy Standing efter mångårigt arbete och flera böcker. En garanterad basinkomst vore rimligt och skulle gå i linje med de Mänskliga rättigheterna. Detta skulle kunna genomföras om man omfördelar subventioner, inför behovsprövning och vissa skattelättnader. Pilotprojekt har utförts i både i Kanada och flera indiska byar och där fått gynnsam inverkan på människors liv.

Liknande förslag skall man pröva i Finland från 2017 och tankar om en basinkomst diskuteras även i Holland, Schweiz, Kanada och Nya Zeeland .

För Sveriges del utdöms detta dock av nationalekonomen Robert Gidehag som gjort kalkyler. Trots att det skulle minska de administrativa kostnaderna skulle de totala kostnaderna öka med 40 procent och det skulle minska drivkraften att skaffa arbete och varifrån kommer rätten att bli försörjd av andra frågar han sig.

- Ekonomiska skillnader inom länder

Om man fördelar människor utefter inkomster och drar ett streck i mitten så att lika många finns över som under så kallas de undre relativt fattiga. Själva jämför vi oss vanligen mest med dem på vår egen nivå.

Ojämlikheterna inom länderna har i stort sett ökat de senaste 20 åren och tillflödet har uppenbarligen "sipprat uppåt" mot ett fåtal.

Jämlikhet anges med Gini-koefficienten där siffran 0 står för total jämlikhet och siffran 1 för motsatsen. I England har jämlikheten ökat sen 1700-talet från 0,65 till 0,32 år 1973 men för USA har det gått åt motsatt håll på senare år.

Man brukar ofta jämföra de rikaste 20 % med de fattigaste 20 % inom ett land. Så gör också Richard Wilkinson och Kate Pickett, i boken Jämlikhetstanken, 2009 där de synat 23 av världens rikaste länder.

- De rikaste 20 % hade tre till fyra gånger så hög inkomst som de fattigaste 20 % i de nordiska länderna och Japan

- de rikaste 20 % hade sju till tio gånger så hög inkomst som de fattigaste 20 % i Storbritannien, Portugal, USA, Nya Zeeland, Australien och Singapore.

Health and wealth. Häpnadsväckande samband mellan hälsa och ekonomisk jämlikhet kunde de båda forskarna visa efter 50 års arbete. Punkt efter punkt har de med statistik visat att det inte bara råder bättre hälsa utan även mindre sociala problem i länder med ekonomisk jämlikhet än i länder med stor ojämlikhet. I jämlika länder är dessutom både kvinnans ställning och utbildningssystemen bättre liksom beredskapen att ge bistånd är högre.

- Rika människor i ojämlika länder mår sämre än rika människor i jämlika länder.                     
- Fattiga människor i ojämlika länder mår sämre än fattiga människor i jämlika länder.

Alltså är jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen.

Ekonomen och nobelpristagaren Joseph Stiglitz lovordar den svenska modellen så sent som 2017. Han konstaterar att globaliseringen och teknikutvecklingen gynnat de allra rikaste och menar att jämlikhet är ett måste i världen och att ett ojämlikt samhälle är slöseri med humankapital.

Man skulle därför satsa bäst på sin egen välgång om man också satsar på andras.

Vad hälsan beträffar har andra forskare funnit att det är viktigast att höja den ekonomiska nivån för de allra fattigaste för att de skall bli friskare.

Till samma slutsats kommer den omfattande undersökning av OECD-länderna år 2015, "How was life" där det framgår att stora inkomstklyftor har en väldigt negativ effekt på välfärden i hela samhället. Även i Sverige har dock klyftorna ökat. Ekonomisk tillväxt i ett land är alltså ingen garanti för att de fattigaste får det bättre.

- Korruption

I  vår kultur betalar man vad en vara kostar utan att starta en förhandling med en expedit. På andra håll är man van att köpslå och pruta och brukar efter en stunds känsloladdat dividerande enas om ett pris varefter man kan slå armarna om varandra som efter en god match. Härifrån till mutor är det givetvis ett steg och liksom med alkohol kan det som i mindre dos är trevligt, i större dos vara förödande.

I de flesta delar av världen förekommer korruption som i stort sett gäller:

- mutor till statstjänstemän

- vid upphandling och att

- offentliga medel försnillas.

Om dessutom maffia och gangstersyndikat får hållas kan korruptionen underminera institutioner och hela länder och de som får betala högsta priset blir de fattiga.

- Större korruptionsaffärer sker ofta mellan stater där företag i rika länder mutar. De som kan anklagas är då politiker och statstjänstemän - grand corruption. Bo Rothstein som leder ett forskningsprogram inom EU visar att de som tjänar mest på korruption är de som sitter högst upp. Det är inte småskurkarna som skall jagas utan de mäktiga. 

Man talar även om:

petty corruption bland t.ex. trafikpoliser och tulltjänstemän

greed-korrution där folk berikar sig själva och

-  need-korruption där människor tar mutor för att överleva.

Transparency International, TI är en institution med säte i Tyskland som sedan 1993 gripit sig an frågan om korruption och för år 2012 har man rangordnat 184 länder, där Danmark, Finland och Nya Zealand ligger i topp, Sverige strax därunder, USA på 24:de och Kina på 71 plats och i botten Zimbabwe, Chad, Sudan och Somalia. Även i Sverige har nyligen förekommit korruption på absolut högsta nivå av våra tre riksrevisorer som gjort sig skyldiga till vänskapskorruption vid tillsättningen av tjänster.

En internationell konvention mot korruption trädde dock i kraft redan 1999 mellan länderna i OECD  samt Argentina, Brasilien Bulgarien, Colombia och Sydafrika, men uppföljningen anses dålig. Mot korruption skapade även FN en konvention år 2003.

För att kunna bekämpa korruptionen måste man se den i ett större sammanhang och beakta ländernas konstitution och valsystem, rättsväsendets integritet och självständighet samt mänskliga rättigheter etc. Tålamod kommer att behövas och de fattiga måste uppmärksammas i detta viktiga arbete. / Källa: Sten Rylander Afrika vänder, En kontinent i förändring, 2014.

Hårdare krav på redovisningar från finansinstitut och banker har kommit först från USA följt av EU. Företag som ägnar sig åt utvinning av olja, naturgas och mineraler skall redovisa hur mycket de betalar olika regeringar för att få ta del av utvinningen. Betalningarna skall redovisas per år, per land och per projekt. En sådan transparens skulle hindra korruption och skatteflykt och ge de fattiga del av naturrikedomarna.

Statschefen Narendra Modi i Indien och många av de högsta ledarna i Afrika samt Xi Jinping i Kina, önskar kraftfullt motverka korruptionen. I Kina är dock rättssystemet och juridiken underordnad partiet och alltså inte oberoende.

Även börserna kan spela en viktig roll i kampen mot korruption.

Termen börs eller aktiebörs är en skyddad beteckning och i Sverige skall ordet börs endast användas av de företag (banker och vissa finansinstitut) som fått Finansinspektionens, FI auktorisation att bedriva börsverksamhet.

Bland andra börser arbetar t.ex. en i Singapore med att kontrollera företagen och ge de som står för hållbar utveckling möjlighet att investera till lägre pris än övriga som får betala ett högre. En starkt kritiserad datoriserad robothandel med aktier förekommer dock idag på en del börser.

Brist på äganderätt samt byråkrati

Vikten av lagar för äganderätt påvisar idéhistorikern Johan Norberg i boken När människan skapade världen, 2006.

Fattiga afrikaner sitter på mark och bostäder som värderas till 1000 miljarder dollar, men detta kapital är till 90 procent inte registrerat som privat egendom och därför inte skyddat av lagar.

En undersökning som pågått under fem års tid av ett hundratal ekonomer som rest över fyra kontinenter visar i en rapport att de fattiga ofta har enorma tillgångar, men att dessa inte är registrerade. Värdet av deras fastigheter bara i Egypten var vid ett tillfälle 30 gånger högre än värdet av samtliga aktier på Kairos börs.

Då de fattigas tillgångar inte finns på papper är de inte giltiga i juridisk mening. De kan därför inte konkurrera på lika villkor med dem som har papper på sitt ägande. Den verkstad i skjulet man själv driver i väntan på tillstånd kan inte belånas och ge kapital till investeringar. Man kan därför inte utnyttja det lilla ''kapital'' man har. Detta sätter käppar i hjulet. Den som har får låna - den som intet har får inte låna.

Det uppstår orimliga svårigheter om det tar sju år att få byggnadstillstånd på en statligt ägd ödetomt. Krångliga regler och orättvisa lagar stoppar många företagsamma män och kvinnor och gör dem till en grå-svart arbetskraft i en informell sektor eller till rent kriminella. Detta gäller särskilt människor som flyttar in till städerna.

Man får gå runt regler, betala mutor, vänta på tillstånd och genomlida kanske minst tio byråkratiska procedurer och om en verksamhet måste gå under jorden kan man varken göra reklam eller annonsera.

De fattiga är inte fattiga därför att de rika är rika utan för att dessa skapat värden som de fattiga ofta förhindras att åstadkomma på grund av brist på ägande, kunskaper, modern teknik och billig energi. Man lyfter inte människor ur fattigdom bara genom att bekämpa rikedom. Dock kan nutidens skatteparadis göra att de rika inte betalar de skatter som behövs för att morverka fattigdom

När mark börjar tryta brukar man sprida och förstärka äganderätter och reglera tillgången på allmänningar något som nu pågår i till exempel Amazonbäckenet.

I Rwanda brukade man försörja sig på sin egen jord men den hade börjat tryta när landet blev alltmer tättbefolkat. Då ungdomarna förbjöds att flytta till städerna saknade de all möjlighet till försörjning. Man gjorde sig handgripligen kvitt 800 000 människor år 1994 under någon förevändning.

För nomaderna har dock inte ägandet av jord varit det väsentliga utan tillgång till betesmarker till vilka de kunnat förflytta sig vartefter dessa bevattnas av ¨vandrande¨ regn.

II

Vårt dagliga bröd

De två följande bilderna visar antal hungriga i världen år 1990 och 2014.

Läget för hunger och fattigdom 1990

Läget för millenniemålen åt 2014

 

Förr skaffade man vanligen maten själv och pengar sedan, nu är det tvärtom för de flesta. Mat är en handelsvara som inte bara beror på tillgång och efterfrågan utan på de priser som snabbt kan ändras av spekulanter på olika börser.

Mat är inte en vara vilken som helst:

"Vem som äter mat med vem och vem som inte äter och vem som serverar och vem som låter sig serveras. Det är storpolitik avgörande för världens framtid.
Men hur vi äter, snabbt eller långsamt, tacksamt eller otacksamt, lagom eller glupskt, ensam eller tillsammans, är också storpolitik, det är själens egen statskonst"                                     / Anita Goldman, 2011.

Mat står för kultur, vanor och identitet. Via mat och måltider gynnas vår sociala förmåga med samtal och överföring av normer mellan generationerna och kunskap sprids om själva maten, varifrån den kommer och kanske även om matvanor i andra kulturer.

Numera vet vi vanligen inte vem som har producerat maten, fraktat den, sålt den, tillagat den eller serverat den och maten har då förlorat i socialt värde.

Det globala bordet

Författaren Jonathan Safran Foer inbjuder oss till en överblick i boken Äta Djur, 2009.

Det globala bordet

Om 10 personer finge representera världens människor skulle en av dem klaga på att han ständigt var hungrig, drygt två över att de var för feta, knappt hälften skulle vara vegetarianer av övertygelse eller för att kött vore för dyrt, en skulle vara vegan och anse att man inte ens får äta ägg och slutligen skulle två ha störst bekymmer med att få rent dricksvatten.

Tillgång på mat i historiskt perspektiv

Här är källan Johan Norbergs bok. Progress 2016.

Hungersnöd har varit vardagsmat, om man får säga så. Frankrike hade t.ex. på 1000-talet 26 perioder av hungersnöd och sedan de efterföljande seklen kom det 2, 4, 7, 13, 11 och 16 perioder. Åren 1695 och 1697 var det kallt i många länder och i Sverige svalt en av femton ihjäl och i Finland var det ännu värre. För 200 år sedan kunde 20 procent inte arbeta i England och Frankrike på grund av fysisk svaghet.

Undernäring inverkar både på människans kroppslängd, motståndskraft mot sjukdomar, antalet levnadsår och på utvecklingen av hjärnan särskilt hos barn där de undernärda i världen var 50 procent 1945 mot 13 procent idag.

Krig och kommunismens kollektivjordbruk beräknas ha gjort att 40 miljoner människor svultit ihjäl bara i Kina.

Hungerkattastorfer i Somalia, Syd-Sudan, Yemen och Nigeria i nutid har enligt FN politiska orsaker.

Demokrati gör däremot att politikerna fruktar hungern och vidtar åtgärder, då de är beroende av människornas röster framhåller ekonomen Amartya Sen.

Den ''gröna revolutionen''

En fenomenal utveckling skedde från 1800-talet tack vare ökad upplysning, kunskap, teknik, äganderätt och handel, men den kom inte av sig själv.

En agronom från Iowa arbetade metodiskt och ihärdigt med växtförädling och i provområdet Mexiko kunde han få fram sex gånger så stora skördar 1963 som 1944. Dessutom kämpade han för att Indien och Pakistan skulle få bättre utsäde vilket ledde till sju gånger högre skörd än året 1965. Då han mottog Nobelpriset framhöll man att han var den ende i världen som kunnat rädda en miljard människor och dessutom bidragit till att många skogar kunnat få stå kvar.

Tillgång på vatten, konstgödsel och ett stabilt klimat var förutsättningar för den gröna revolutionen.

Tack vare Haber-Boschmetoden som beskrevs i kap 3, kunde man från början av 1900-talet omvandla vätgas och luftens kväve till ammoniak vilket ingår i konstgödsel och snart kunde processen ske i industriell skala. Dock krävs starkt tryck och hög temperatur.

Bättre utsäde av ris, majs och vete samt konstgösel gjorde att maten ökade snabbare än befolkningen - dock med fortsatt hunger, men Malthus förutsägelse om att maten inte skulle räcka till kom på skam, liksom Paul Erlichs tro att matbrist väntade inför en "befolkningsbomb".

Den odlade marken ökade med 12 procent mellan 1961 och 2009 men gav ändå 300 procent högre avkastning och nästan samtidigt dubblerades världens befolkning från 3,5 till då 7 miljarder. 

Då industriländerna kunde flerdubbla sina skördar även med hjälp av mekanisering och fossil energi kunde det faktiskt produceras för mycket mat Tidigare behövdes det 25 dagsverken för att skörda 1 ton säd, mot att 1 man senare klarade det på 6 minuter och att mjölka 10 liter tog bara 1 minut mot tidigare en halvtimme.

Man byggde upp stora lager och fick exportera. Då OECD-länderna dessutom subventionerade sina jordbruk och kunde exportera till dumpade priser kunde de fattiga länderna inte konkurrera och många småbrukare slogs ut vilket gjorde att landets egen produktion minskade.

Efterräkningar

Tyvärr kommer nu uppgifter om läckage av viktiga ämnen, utarmade jordar och sjunkande nivåer på grundvattnet. Världens befintliga globala lagerhållning idag skulle bara räcka till konsumtion för cirka ett kvartal. /Referenslitteratur bland annat : Maten och makten. Hur ska den nya världen mättas? Red. Christer Isaksson, 2012.

Ojämn fördelning av maten råder i världen dels på grund av prissättning och dels på grund av att gynnade nationer använder odlingsmark för köttproduktion. Härtill kommer ökad stadsbebyggelse, se vidare kap. 12.

Hälften av världens spannmålsproduktion går till djurfoder. Kor förvandlar cellulosa till kött och efterfrågan ökar från en växande medelklass som kan betala. Vidare används spannmål, majs och sockerrör för att göra etanol av spannmål som skulle kunna livnära 3,5 miljarder människor.

Hunger och matpriser är ofta motorn i många politiska oroligheter och upplopp.

Livsmedelsförluster

Förluster tillkommer vid produktion, skörd, lagring och förädling. Skadedjur som råttor och insekter tillfredsställer sina behov och mängder av mat ruttnar bort i brist på kylanläggningar och transportmedel.

Mat måste torkas, kylas, frysas, lagras, förpackas och transporteras. Allt kräver organisation, infrastruktur och energi.

Matsvinn på grund av att mat slängs i den rika världen uppgår till cirka 30 - 50 procent. Det vi slänger motsvara vad som produceras i Afrika söder om Sahara. Bara i Sverige slänger vi cirka 81 kilo fullt ätbar mat räknat per person och år enligt Naturvårdsverket - vilket tidigare hade varit helt omöjligt. Det är dock inte hemmen som står för det största svinnet utan det sker i andra led. I mitten på 50-talet tog vår mat en tredjedel av inkomsten mot endast en dryg tiondel idag.

Stockholm Stadsmission har öppnat en matbutik där man räknar med att 200 ton överskottsmat skall tas tillvara under 2016. Ett annat initiativ är att restauranger säljer sitt överskott vid bestämda tider för avhämtning och till ett reducerat pris.

"Think, Eat, Save" var mottot för en världsomfattande kampanj som FN drog igång år 2013 för att motverka ett globalt svinn på 1,3 miljarder ton mat. "Köp klokt, laga väl och ät upp allt"

Världen i stora tal

•  två nya miljarder människor väntas till 2050

•  jordbruket använder minst 70 % av allt färskvatten

•  torrkatastrofer drabbar olika områden, t.ex är Afrikas Horn utsatt

•  Kina och Indien står för 40 % av världens befolkning men har 20 % av odlingsmarken

•  av Afrikas bördigaste jordbruksmark kontrolleras cirka 15 % av utländska aktörer, särskilt Kina, Indien och Gulfstaterna samt fortsättningsvis av de gamla kolonialländerna

•  världens odlingsareal väntas inte öka – utan minskar genom asfaltering av vägar och stadsbebyggelse

•  hela livsmedelskedjan inklusive transporter står för 30 % av världens energiförbrukning och

•  livsmedelskedjan står för 20 % av världens utsläpp av växthusgaser

•  världens fattigaste är 500 miljoner småbönder - de flesta kvinnor. Dessa producerar mat för två miljarder människor.

•  världens livsmedelslager står på rekordlåga nivåer

•  jordbruket står för 45 % av det kväve som hamnar i Östersjön.

Världen i stora positiva tal

I ett historiskt perspektiv kunde en minst lika lång uppräkning göras på förbättringar som skett.

Exempelvis har småbönder fått stöd i Kina, Indien, Vietnam, Sydkorea och Malawi där har avkastningen ökat avsevärt och fattigdomen minskat. Samma sak gäller Etiopien, Filippinerna och Brasilien.

Fetma och felnäring

Fetma

Hunger och fetma går sida vid sida i världen. Se http://www.eatforum.org/article/rebooting-the-food-system och The Lancet Volym 384, No 9945, p 766-781, 30 Aug 2014

Fetman ökade först bland amerikaner och sedan snabbt i övriga länder som övertog deras livsstil, detta oavsett kön, ålder, ras och utbildningsnivå och detta har skett under en enda generationen. Man rör sig mindre och äter både mer och framför allt olämplig mat.

Man har undersökt 186 länder och Kina hade 90 miljoner feta år 2014 och gick om USA som hade 87 miljoner och även på många söderhavsöar har fetman snabbt ökat. USA, Storbritannien, Australien, Kanada, Irland och Nya Zeeland har ökat mest medan Nordkorea och Japan står kvar på tidigare nivå.

När klassas man som fet? Om man dividerar kroppsvikten i kilo med kvadraten på kroppslängden i meter (kg/m2) och svaret blir högre än 25 räknas man som överviktig och vid över 30 som fet i medicinsk mening och detta mått MBI används av WTO.

Många  äter helt enkelt vad de kan få tag på och faller för frestelser och snabba kalorier. Fetman i världen har nu blivit ett större problem än alkoholen.

Mellan åren 1975 och 2014 uppges att för männen har de feta i världens ökat från 3,2 till 10,8 procent och för kvinnor. från 6,4 till 14,9 procent och totalt från 105 till 641 miljoner människor. Även bland barn ökar fetman vilket är kritiskt för utvecklingen av hjärnan och något som inte går att åtgärda senare.

Att vara tjock kan idag vara tecken på fattigdom och felnäring, men kunde förr i tiden ibland ses som tecken på välstånd och en viss fyllighet brukar uppskattas inom konsten.

På min anmoders tid var expertråden få
om en fettsnål och nyttig diet

Så min anmoder mumsade gladeligt på
och blev således ganska så fet.

Detta gjorde min anfader ganska så nöjd
och han prisade Gud, ty han fann
min anmoders hull
var en källa till fröjd.
Ja så makalöst korkad var han.

    / Holmberg

 

När det gäller hälsa kan minst 40 procent av all den mat som finns i en större svensk livsmedelsaffär ifrågasättas enligt professor David Ingvar i boken Hjärnkoll på vikten, 2012.

Har feta människor dålig karaktär? I åratal har man rekommenderat mindre mat och mer motion utan framgång. Vi föds med olika gener och kroppskonstitution och vi påverkas på ett avgörande sätt redan i moderlivet enligt senaste rön. Forskning pågår och har bland annat kunnat påvisa att våra hormoner reagerar olika hos normala och feta personer - som alltid känner sig småhungriga och aldrig riktigt mätta.

En av de viktigaste dödsorsakerna bland västerlänningar är nu fetma som sätts i samband med hjärt-kärlsjukdomar, diabetes, cancer, demens, gallsten, blindtarmsinflammation och förstoppning. Nästan 30 procent av alla vuxna i världen hade för högt blodtryck och närmare 10 procent hade diabetes enligt världshälsoorganisationen år 2012. Från Kina kommer nu larmrapporter om diabetes i städerna och sjukvården går redan på knä trots att 60 procent av de sjuka med diabetes ännu inte beräknas vara upptäckta.

Förr fann man inte dessa sjukdomar i nämnvärd utsträckning, däremot andra som marasmus och kwashiorkor som beror på proteinbrist. Infektionssjukdomarna har däremot minskat.

Sjukvårdskostnaderna för fetma var 2 miljarder dollar per år. i USA lade man samtidigt ut 33 miljarder på bantningskurer år 2001. I Storbritannien kostar fetman mer än eldsvådor och polisväsen sammantagna. Fetman och dess följder ses som en ny folksjukdom med dyrbara kostnader för samhället.

En gemensam världskampanj för en matrevolution har dragits igång av:

- World Food Programme, WFP  - FN

- EAT Foundation, EAT -  Gunhild A. Stordalen och

- Food Foundation, JOFF - Jamie Oliver, "Den nakna kocken".

Bland annat arbetar man för att den mat som serveras i skolorna, ofta det enda mål som serveras barn, skall vara lämplig, utan för mycket socker och att barn skall lära sig både att odla och laga mat.

För affärsmän öppnas ljusnande tider genom att bekämpa fetma och undernäring kan de påverka lantbrukarnas produktion, förhindra tomma men lockande kalorier och därmed påverka både hälsa, djurhållning och avskogning till gagn för människor och klimat.

Näringsämnen

Kroppen behöver bland annat kolhydrater, fett och proteiner.

Socker är en kolhydrat och hjärnan lever nästan enbart av den enkla sockerarten, druvsocker, glykos, inte att förväxla med fruktsocker, fruktos. Under evolutionen har det varit en ständig kamp att förse hjärnan med detta socker som vi nu får långt mer än vi behöver. Reservdepåer för socker behövs för musklerna men de töms inte om vi sitter stilla. WHO rekommenderar därför att vi sänker intaget av socker till 5 procent av det totala energiintaget. För många i världen uppgår det till 20 procent.

Fett är inte längre farligt som vi fått lära oss. Men det är skillnad på fett och fett.

Olika åsikter finns om huruvida mättat fett är nyttigt eller inte. Mättat fett har härdats för att bli fastare och bekvämare att handskas med för industrin och det ingår i fet mjölk, fil, smör och ost, diverse charkuterivaror samt i t.ex. choklad, glass och bakverk.

Däremot är fleromättat fett  entydigt nyttigt och det finns bland annat i oliv- och rapsolja, avokado och nötter m.m. När det gäller fetterna Omega-3 och Omega-6 behöver det råda jämvikt mellan båda.

-  Proteiner från kött har aldrig varit så jämförelsevis billiga som nu då det framställs i djurfabriker. Fabriker - det låter stötande och är det också.  

Livsmedelsindustrin uppmanar oss självklart att äta mer fastän receptet för många är att äta mindre - mindre av vad?

Läkaren Andreas Eenfeldt med boken Matrevolutionen, 2011 rekommenderar mindre kolhydrater och mer mättat fett - Low Carborat High Fat (LCHF) - alltså smör, grädde, ägg, kött och fisk. Enligt LCHF är bröd, pasta, rotfrukter, potatis och frukt olämplig mat, då dessa gör oss feta. LCHF-dieten har fått visst genomslag i Sverige.

Då proteiner ger större mättnadskänsla äter vi helt enkelt mindre och går då ner i vikt.

Protein från kött och fisk påstås vara överlägset det protein som kommer från växter särskilt ärtor, nötter och frön. Säga vad man vill om LCHF dieten, men en sådan är idag globalt omöjlig. 

Tv programmet Vetenskapens värld år 2014 har tagit upp frågan om kött. Den brittiske läkaren Michel Mosley gjorde ett experiment med sin egen kropp och åt varje dag under en månad dubbelt så mycket kött som vanligt. Det blev per dag en liten korv, en kotlett, en hamburgare och litet bacon - alltså både rött kött och processat kött, dock inte kyckling. Vid månadens slut hade t.ex. hans kolesterol ökat något och kroppsfettet hade gått upp med 3,64 kilo på en månad.

Det kött som påverkar hälsan negativt tycks vara processat kött som man rökt och saltat och där dessutom konserveringsmedel, nitrit och vissa aromatiska kolväten brukar ingå.

Kycklingkött är däremot ofarligt enligt flera undersökningar.

Djurfabriker

Recept för billigt kött

-   anställ papperslösa invandrare, mot usel betalning och se till att de inte behöver utbildas

-   centrera leverans av djur, slakt och styckning så mycket som möjligt

-   föd inte upp djuren själv utan köp mark och låt andra arrendera den för ändamålet, då blir det enklare och företaget kan sedan själv bestämma priset på slaktdjuren

-   skaffa bra kunder såsom snabbmatskedjor, skolmatsalar, universitet och fängelser.

Bästa kund är McDonalds som är den största inköparen av nötkött och fläsk och den näst största av kyckling, följd av andra liknande matkedjor som Burger King m.fl.

Djurfabriker blev möjliga sedan mitten på 50-talet med den tekniska utvecklingen av järnvägar, fryshus, moderna slakterier och löpande band. Detta inte bara i USA. En firma som Smithfield expanderar i allt fler länder som Belgien, Kina, Frankrike, Tyskland, Italien, Mexiko, Polen, Portugal, Rumänien, Spanien, Nederländerna och Storbritannien.

Motstridiga arbetsuppgifter uppstår när en och samma myndighet skall verka för folkhälsa och samtidigt främja djurhållningen. I ett fall skall t.ex. en inspektör av fjäderfä utföra den omöjliga uppgiften att syna tjugofemtusen fåglar om dagen. Detta medför att det varje vecka kan skickas ut miljontals svårt sjuka fåglar i detaljhandeln, där bortåt 39-75 procent är infekterade fåglar. Analogt förhåller det sig med svin och nötkreatur.

I USA kommer 99 procent av alla landdjur som äts eller används för att producera mjölk och ägg från djurfabriker, i Tyskland är det 95 procent.

I USA stod endast fyra företag för 60 procent av alla slaktsvin år 2009, medan det 1967 fanns över en miljon olika uppfödare.

Hälften av all den fisk som äts i världen består av odlad fisk som uppföds under ibland tveksamma former. 

Djuren i fabrikerna

Den som läser detta har tillgång till internet och rekommenderas att se:

Meet Your Meat. Producerad av PETA, People for ethical treatment of animals vilken är världens största djurrättsorganisation samt svenska www.ettlivsomgris.se där man under åren 2009 och 2010 filmat 100 slumpvis utvalda svenska svingårdar vilket är cirka en tiondel av de befintliga. Se även www.Djurrattsalliansen.se och tv-program från Vetenskapens värld.

Ett kycklingliv kan se ut så här. Näbben klipps av. Kycklingen bör sedan växa fort på så litet foder som möjligt. Yta per kyckling kan på sina håll vara ungefär som en A4-sida. Fett och muskler utvecklas snabbare än skelettet vilket ger missformade ben och fötter hos 75 % och svårt att stå och gå för 25 %, förmodligen med värk. Många får sår och missbildningar som vatten i buken och 1-4 % dör tidigt. ’Spad’ och saltlösning injiceras efter slakt och är tillåten till 11 % av kroppsvikten.

Totalt finns det 50 miljarder fåglar i fabriker världen över.

Laxodlingen har ökat explosionsartat. Vattnet är ofta så smutsigt i laxfabrikerna att fiskarna har svårt att andas och deras sociala hierarkier kan inte upprättas. Trängseln gör att de äter på varandra och näringsbrist försvagar immunförsvaret - 10-30 % dör. De övriga sätts på svältkost den sista veckan för att minska kroppsutsöndringarna på vägen till slakteriet.

I svensk djurskyddslagstiftning finns krav på vad djurhållare måste uppnå för att djuren ska må bra, men ökad industrialisering gör att också vi lägger ner mindre slakterier vilket innebär längre transporter för de levande djuren. Helga Henchen krävde:

Helga Henchen

Människorna i köttfabrikerna

Personalomsättningen är rekordstor och ligger på 150 procent. Papperslösa, dåligt betalda invandrare, utan fackföreningar och försäkringar utgör en kringflytande arbetskraft vilken man slipper ta ansvar för. Den egna maktlösheten möts av motspänstiga åbäken som man tvingas arbeta med. Värst utsatta är de som städar. Dessa skall spruta transportbanden med 80-gradig klorlösning. Dimma, dålig sikt, halka och olyckor uppstår och i de rotlösa människornas spår följer sedan social misär med droger etc.

Snabbmatkedjor

Fetma, snabbmat, och kvinnor i arbete utanför hemmet löper i vår tid som tre parallella trender. Nästan två tredjedelar av USA:s kvinnor med små barn arbetade utanför hemmet år 2001. Först när hemarbetet, i det här fallet matlagning, utförs i stor skala, utanför hemmet går det att tjäna pengar på detta.

Aldrig tidigare har så många människor kunnat äta så mycket kött så billigt. Svenskarna äter 2015 dubbelt så mycket som för 15 år sedan - 81 kilo per person och å  och för kineserna har antalet biffkor gått från 5 till 50 miljoner de senaste tjugo åren.

I Snabbmatslandet en bok av Erik Schlosser, 2002 serveras snabbt på hygieniska matställen en viss rätt som alltid har samma goda smak och man blir mätt. Maten är lätt att tugga och kräver varken kniv eller gaffel, - ingen disk - och framför allt går det fort och maten är billig.

Snabbmatkedjan McDonalds har mer än övriga lyckats med att ’förverkliga sig globalt' och har skapat ’McWorld’ med cirka 30 000 restauranger, varav sjutton tusen i 120 olika länder världen över (2001). Varje dag gick var fjärde vuxen amerikan till en snabbmatsrestaurang, där de för det mesta åt kött och där det gavs ut mer pengar än på högre utbildning, persondatorer, bilar, böcker, tidningar, bio och musikinspelningar - sammanlagt (2001). I Sverige var omsättningen 4,6 miljarder år 2011.                     

Recept för snabbmatkedjor

-   Köp billigt kött m.m.

-   anställ oskolad arbetskraft mot usel betalning och med sådant arbete att den inte behöver utbildas

-   servera mat som tidigare lagades av kvinnor i hemmen, där de också tog hand om barn, disk och städning

-   ordna lekplatser intill restaurangerna - McDonalds hade 8000 år 2001

-   gör reklam, framför allt riktad till barn och locka med leksaker, små överraskningar, kanske ett några centimeter långt plastsvärd som de känner igen från någon av Disneys produktioner och se till att bli en av de största distributörerna för leksaker. (All tv reklam för barn under 12 år förbjöds i Sverige 1991).

En svensk läsare kanske inte känner igen denna beskrivning, eftersom McDonalds - enligt egna uppgifter på nätet - följer alla anvisningar från svenska livsmedelsverket, anger varifrån köttet kommer, undviker genmanipulerade ingredienser och lyder EU:s bestämmelser om förbud mot kött som behandlats med antibiotika. De anställda har kollektivavtal med reglerad lägsta nivå på lönen samt fastställda anställningsvillkor. Man har även tagit fram en närings- och allergitabell, så att åtminstone de vuxna kunderna själva skall kunna se vad de får i sig av olika näringsämnen.

Lastbilstransporterna kan gå på biodiesel tillverkad av 1 300 ton använd frityrolja.

Köttindustrins konsekvenser

Vem vill få dig att äta mer kött? Frågan ställs av prisbelönta Malin Olofsson och Daniel Öhman, i boken "Matens pris", 2011. Svaret blir: de som tjänar pengar på köttindustrin. 

FN fastslår :

Köttindustrins miljöpåverkan antingen den sker i fabriker eller familjejordbruk

”är en av de två eller tre största bidragande faktorerna till de allvarligaste

miljöproblemen på alla nivåer, från den lokala till den globala…”

 
Köttindustrins påverkan:
 
•l  släpper ut mer växthusgaser än alla bilar, lastbilar, flygplan, tåg och fartyg tillsammans och skapar växthusgaser, ohälsa, sjukdomar, allergier, influensaepidemier och allt slags elände som de inte behöver betala för.

•   förbrukar vatten och energi såsom olja mm.

•   tar 1/3 av all mark för uppfödning av tamboskap vilket bland annat leder till regnskogsskövling och att farliga bekämpningsmedel kan användas.

•   avlar fram djur med tvivelaktiga egenskaper.

•   ger antibiotika till friska djur även i förebyggande syfte i god samverkan med läkemedelsföretagen, då djurens eget immunförsvar vanligen försämras i fabrikerna. I USA ges mellan 8 -11 miljoner kilo antibiotika till djur mot 1,4 miljoner till människor. Inom EU har dock antibiotika i foder förbjudits sedan 2006, eftersom antibiotika blir allt mindre verkningsfull för människor i takt med att bakterier och virus snabbt blir mer resistenta.

•   omhändertar inte djurspillningen.

•   påverkar folkhälsan, skapar grogrund för influensaepidemier. Spanska sjukan 1918, Asiaten 1957 och Hongkonginfluensan 1968 spreds med fåglar vars kött kunde ingå i foder till andra arter. Virus kan även spridas från fåglar till människor och grisar.

Mer om kött och miljöpåverkan

Vad som händer med miljön när vi äter 70 gånger mer kött än för 100 år sedan har diskuterats i tv av Vetenskapens värld - "Miljövänligt kött - finns det?

Metangas släpps ut av betande djur och det är en växthusgas cirka 20 gånger kraftfullare än koldioxid. Detta har man länge vetat, men att gasen huvudsakligen kommer från djurens uppstötningar är en nyhet. De organismer som bryter ner cellulosan i gräset innehåller proteiner men de producerar även metangas. Vi har 1,5 miljarder vuxna kor och för var och en blir det 5000 liter metan per dag vilket är lika mycket som från en medelstor bil.

Hamburgerkedjorna i Amerika har försökt minska metanutsläppen. i stälet för att beta utfordras de med majs som innehåller fett och proteiner och då minskar metangasen med nästan hälften. Per kg kött blir det 40 % mindre metan än från betande kor. Majsen är mer lättsmält och det är därför även människor kan äta majs – däremot inte gräs. Kor trivs visserligen i flock - om nu stora djurfarmer med 50 000 djur kan kallas flock.

Med hjälp av tillväxthormon växer djuren från ett års ålder med 300 kg på ett halvår. Alltså kortas även tiden för metanutsläpp.

Med nuvarande konsumtion av kött i världen skulle tillgänglig betesmark inte räcka till. I torra områden kan betande djur som getter dessutom bidra till ökenspridning.

Vad vore hållbart för miljön?

En kalkyl i det nämnda TV programmet ovan visar att med vanlig uppfödning skulle miljön klara att världen producerade cirka 40 miljoner ton nötkött, 110 miljoner ton svin- och hönskött samt 40 miljoner ton genom sidoproduktion. Då skulle faktiskt köttet räcka till cirka 100 gram kött - en hamburgare - per dag och människa. Sverige står för 87,5 kg kött per person vilket blir ungefär två hamburgare per dag.

Köttkonsumtionen har för närvarande stabiliserat sig till 120 kg kött per person i USA och 80 kg i EU.  Konsumtionen i Kina har snabbt  gått från 4 till 55 kg - mest äts gris och höns - och efterfrågan ökar.

Av växthusgaserna kommer 14,5 % från de slaktdjur som vi nu anser oss behöva.

Tre saker krävs: 1 - Minskad konsumtion   2 - Revolution inom köttindustrin   3 - En allmän opinion.

Transporterna av mat har också miljöpåverkan.

En vanlig frukost kan ha rest 3.600 mil, hälften med båt och hälften med långtradare och ha dragit tre dl dieselolja per person. Kaffe från Colombia, juice från Florida, ett äpple från Chile, mörkt bröd från Finland och ost från Sverige. En lokalproducerad frukost med juice, äpplen och bröd drar bara 1,2 ml. enligt tidskriften Världens Natur 2004.
...........................

III

Alternativ uppfödning

"Om man hugger ner regnskogen, odlar soja, fraktar bönorna till Europa och föder upp kor på bönor och spannmål så blir det förstås mycket gaser. Skogen brinner och nyplöjd mark läcker koldioxid. Konstgödseln görs med olja, frakten går på diesel och korna läcker metangas. Men varför i all världen måste man föda upp kor på detta korkade sätt?" frågar Peter Sylwan.

Det är inte kor som betar på vanligt sätt som utgör klimathot, de behöver varken spannmål, antibiotika eller maskiner. Betande djur tillgodogör sig gratis foder från mark som inte lämpar sig för odling, de gödslar marken och ger oss öppna landskap och bevarar artrikedomen på prärier, stepp- och gräsmarker.

Finge jag bland djuren leta leta

valde jag att vara ko

Kan hon bara riktigt beta

har hon livets högsta ro.

Allt hon gör, gör hon med allvar

mjölk och smör och ost och kalvar.

    /Barnramsa

I ett litet vackert öppet odlingslandskap, beslöt några välmenande människor att bevara det genom fridlysning, men efter några år fann de att området i stället hade blivit helt igenvuxet.

Förr räckte det med ett fåtal kor för egen försörjning och som motto för djurhållningen stod vanligen ''ett gott liv och en lätt död'' och där fanns en känsla för både djur och sammanhang. Det var ofta svårt att äta den egna grisen. I Japan lär man till och med ge sina kor massage, men kanske inte för kons skull, utan för att få extraordinärt mört kött. De djur vi nu äter har blivit anonyma.

Människor har i alla tider livnärt sig på vilt kött men detta skulle idag bara räcka till 8-10 miljoner människor.

Husdjur

När man började tämja djur för att få både draghjälp och kött utvecklade såväl indianer, judar som araber normer för vilka djur man får äta och hur de skulle slaktas.

"Griskött får somliga äta men inte andra.
Fransmännen som avgudar sina hundar, äter ibland sina hästar.
Spanjorerna, som avgudar sina hästar, äter ibland sina kor.
Indierna som avgudar sina kor, äter ibland sina hundar”.
/Georg Orwells.

Vi själva är inte så väsensskilda från djuren som vi tror. Fiskar, fåglar och andra djur tillerkänns nu inte bara ’instinkter’, de har både intelligens, känslor och sociala behov. De är gjorda av samma substanser som vi med skelett, blod, muskler och nervsystem.

Vi är själva kött och kan bli mat för en del djur som är köttätare

- somliga djur är vegetarianer som kor och får och

- andra hör till allätarna såsom grisar, rävar, en del björnar, apor, kråkor och - människor.

Eskimåerna levde förr på valfläsk, amerikanerna på bönor och majs och massaierna på kött och blod.

Vegetarisk kost och hälsa

Alla de fördelar som lär komma med de rekommendationer som ges i boken Matrevolutionen (ovan) tycks man även kunna uppnå med vegetarisk kost. Proteiner behöver inte komma från djur.

ADA, American Dietic Association grundat redan år 1917 fastslår:

-  1  En välplanerad vegetarisk kost är lämplig för alla människor under alla skeden av livet, också graviditet och amning, spädbarnstid, barndom och ungdomstid, och även för idrottare.

-  2  Vegetarisk kost brukar innehålla lägre halter mättat fett och kolesterol och högre halter av kostfibrer, magnesium och kalium, C- och E-vitamin, folsyra, karotenoider, flavonoider och andra fytonnutrienter.

-  3  Vegetarisk kost förknippas ofta med en rad hälsofördelar, bland annat lägre blodkolesterolhalt, lägre risk för hjärt- och kärlsjukdomar, lägre blodtryck och lägre risk för hypertoni och typ 2-diabetes. Vegetarianer har generellt lägre BMI - de är inte lika feta - och drabbas i mindre utsträckning av cancer som står för nästan 25 procent av alla dödsfall i USA.

    (Citat från Jonathan Safran Foer: Äta djur, s.149 vars författare har besökt ADA:s websida år 2009 och hänvisar till deras ''Vegetarian Diets'' juli 2009, s.1266-1282.)

Kunskap om vilken mat kroppen behöver och varifrån den kommer borde ingå redan på skolschemat. Man har insett att skolbarn även i högt civiliserade länder inte får de näringsämnen som krävs och att många vuxna inte kan laga näringsrik mat fast de skulle ha möjlighet. Kampanjer för bättre mat, både för skolbarn och åldringar, i hemmen, på sjukhus och institutioner har kommit igång på en del håll. Vi har bättre kunskaper idag och högre pretentioner på ett liv i hälsa.

Under kalla kriget hade USA miljontals privata livsmedelsproducenter och kapitalism med fri konkurrens som fungerade bättre än den centralstyrda livsmedelsförsörjningen i Sovjet.
Nu har också industriländernas livsmedel blivit centralstyrda och visar avigsidorna med anonym storskalighet för levande materia.

Ekonomiska vinster

Vinsten hamnar hos ett litet fåtal ägare med desto större koncerner som själva fått ange villkoren för sin verksamhet. Först på senare tid har strängare lagar kommit till stånd om vilka metoder som bör förbjudas och krävas. Böterna blir ändå försumbara i förhållande till vinsterna. En jordbruksekonom i USA kommer fram till att det sitter 2 miljoner ranchägare och lantbrukare överst och i botten 275 miljoner konsumenter och däremellan något dussin multinationella bolag som gör vinst på varje transaktion (2001). Dessa har då en ekonomisk makt som används på ett omoraliskt sätt.

En stunds njutning eller djurens onaturliga liv och utdragna lidande? Mätta oss med plågade kroppar? Vi som kan välja, till vilka skall vi ge våra pengar? Djuret betraktar oss, och vi står nakna inför dess blick! /Jacques Derida.

 Den som väljer rätt mat kan med varje tugga påverka den mat som skall produceras !

Förändringar

På många håll i världen arbetar man fram bättre livsmedel. Människor går nu samman och ett exempel är: ''Farm Forward'' grundad av Aaron Gross som tar till vara kunskaper hos forskare, föräldrar, konstnärer, religiösa, jurister, kockar med flera och naturligtvis bönderna själva. De antar utmaningen att utforska hur modern teknik kan användas för att återupprätta ett humanare, mer hållbart och mer demokratiskt lantbrukssystem.

Köttfri måndag! - lyder ett förslag.

Entusiasmen för snabbmaten har börjat avta och de mindre privatägda restaurangerna har ökat. 

Världens dyraste hamburgare

- är gjord av 142 gram konstgjort kött som odlats från stamceller av ett slaktat nötkreatur. Att framställa köttet kostade 2,2 miljoner kronor som finansierades av Google-grundaren Sergey Brin, som även stöder forskning om ''energi billigare än kol''.

På annat håll har man lyckats göra kycklingkött av soja där både smak, utseende och känslan av fibrer finns med då man tuggar.

Sveriges självförsörjning

Om vi idag skulle besluta att:

•  i stort sett klara vår egen försörjning

•  inte tära på andra länders matresurser och

•  dessutom bidra till världens matbehov - då skulle det bli svårt.

Vi är rätt sårbara eftersom vi räknar med import av handelsgödsel, foder och energi och även med ett fungerande el- och transportnät. Vi räknar knappast med att nya växtsjukdomar når oss och naturligtvis inte bojkotter och krig. Vår armé var tidigare kopplad till bönderna och hade lagt upp reservlager.

Graden av självförsörjning i Sverige hör till de lägsta i Europa. Våra beredskapslager avvecklades år 2002, men redan 2009 tillsattes en Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB.

MSB har ett årligt anslag på drygt 1 miljard kronor. Den kritiserades 2013 utan större effekt för att vi haft en stor skogsbrand 2014, flyktingkris redan 2015 och flera it-system som har visat sig sårbara. Bättre planering och uppföljning krävs därför.

En ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien meddelar att inför en blockad skulle vi första dagen bli utan bröd och mjölk, andra dagen - färskvaror, tredje dagen får skolorna klara sig på rester och fjärde dagen är det slut på transporterna.

Inte ens om vi är bönder klarar vi oss meddelas från lantbruksuniversitetet i Uppsala. Vem skall mjölka korna och hur skall den livsviktiga ventilatioen klaras i kycklingfarmarna? Kanske kommer trädgårdsodlarna att klara sig bäst.

Vi importerar cirka hälften av den mat vi äter medan Finland bara importerar 1/4 och maten kommer till 70 procent från grannländer som Danmark, Nederländerna och Tyskland. Danmark exporterar 2/3 av vad de producerar och Norge  har som mål en levande landsbygd i hela landet och de har en lönsam mjölkproduktion.

Värdet av vår import var dubbelt så stort som exporten år 2010. Det är nu dessutom billigare att frakta hundratals ton foder över Atlanten än att producera detta själv. Så kan vi knappast fortsätta om det blir kris.

Flygburen färsk sparris från Peru till Sverige och paprika odlad i holländska växthus kräver mycket energi och kommer förhoppningsvis att stå som en parentes i fortsättningen. Den svenska livsmedelskedjan skall vara oberoende av fossil energi 2030 har man beslutet och då innefattas konstgödsel, drivmedel, tillverkning av maskiner och verktyg samt allt emballage samt en del hel-och halvfabrikat. Målsättningen är tuff.

Till 2050 skall vår mat även vara producerad med hänsyn till planetens gränser. Mat som inte i första hand är billig utan tar hänsyn till kvalitet, miljö, djurskydd och framför allt nya jordbruksmetoder.

Sverige hade dåliga skördar åren 1916 -17 vilket ledde till hungerkravaller, men vi slapp revolter bland annat tack vare landshövdingen Hammarskjöld kallad -''Hungersköld'' - far till Dag. Det blev i stället livsmedelstransporter, fredliga sociala reformer och kamp för demokrati.

Efter första världskriget hade man erfarenhet av matbrist och strävade efter självförsörjning med familjejordbruk där cirka 30 procent av svenskarna arbetade mot nuvarande 1,5 procent.

Under andra världskriget klarade vi oss relativt bra. Det var på 90-talet då vi gick med i EU och en gemensam jordbrukspolitik som förändringarna började. Då avvecklade vi vår lagerhållning liksom målet att kunna vara självförsörjande.

Åkermark och betesmark har under hand minskat och i stället importerar vi hundratals ton proteinfoder som majs och soja. Stora arealer regnskog huggs alltså ner för att ge foder även till våra djur. Av det vi själva odlar behövs mer än hälften till djurfoder eftersom vi gillar kött.

Det är inte konsumenterna som drivit fram kycklingfabriker utan industriella affärsintressen, där man inte behövt ta hänsyn till att landskapet växer igen.

Mjölk produceras nu mer än det finns avsättning för på exportmarknaden - där man hade räknat med Kina som dock inte vill ha mjölk, vilket har pressat ner priserna. Producenten år 2016 får bara 2,32 kronor per liter. En ’mjölkfabrik’ kräver 1000 - 2000 kor för att bli konkurrenskraftig och för att kunna ge de anställda möjlighet till reglerad arbetstid, ferier och liknande.

Våra bondgårdar är i dag färre men många är dubbelt så stora som för 40 år sedan och en mjölkko kan i bästa fall ge 60 kg mjölk per dygn, med ett genomsnitt på hälften.

Cirka fem gårdar i veckan lades ner år 2015 på grund av dålig lönsamhet och vi har nu endast 4300 företag med mjölkproduktion mot mer än 80 000 år 1970.

Samtidigt har vi arbetslöshet och bostadsbrist och det förefaller författaren att även någon form av kibbutz- liknande jordbruk borde kunna ordnas som inte behöver gå med vinst.

Nya former växer fram med direktförsäljning från gårdarna 1200 år 2016 vilket kan höja literpriset till 15-20 kronor. Andelsjordbruken går framåt och ger med stadsodling 7 procent av våra livsmedel.

Satsning på ''Mat-landet Sverige'' har däremot kommit igång och vi ger ut en kokbok om dagen och har fått fler restauranger och ätande turister än förr vilket skapat Sveriges fjärde största industri med 100 000 arbeten.

Vidare producerar vi mer frukt, grönsaker, blommor, kyckling, ägg, får, lammkött och potatis än tidigare.

Inom fiskerinäringen med 4000 personer pågår också en omvandling och även vi börjar odla mer fisk och skaldjur.

Vår matproduktion är värd mer intresse. I en väljarundersökning inför valet 2010 prioriterades lantbruksfrågor av ynka 1 procent medan arbetslöshet och sysselsättning nådde 30 procent. Vi tar maten för självklar, den är billig och ingen politisk stridsfråga.

Våra egna livsmedel har hög kvalitet och vi har internationellt sett stränga bestämmelser om hur maten får produceras.

Om alla producerade kött på vårt sätt beräknar man att utsläppen av växthusgaser skulle minska med 40 procent.

Ökade skatter borde läggas på den mat som är skadlig eller av dålig kvalitet. Då skulle särskilt offentliga inrättningar avstå från att köpa billigare importerad mat.

Kunskaper är A och O

Forskning behövs för nya ekologiska jordbruksmetoder som kan användas i stor skala, där man undviker att plöja marken och i stället satsar på fleråriga växter. Man försöker i detalj lära av naturen och undersöker hur skogen kan klara sig utan både plog, gödsling och besprutning. När det gäller husdjuren studerar man t.ex. hur en sugga själv ordnar för sig och sina kultingar och försöker sedan ordna svingårdar som gör det möjligt för henne att följa sina naturliga instinkter.

Tekniker och kemister har hjälpt oss att bespruta ogräs och skadeinsekter. Biologer och molekylärbiologer arbetar nu med bakterier som kan göra samma arbete lika bra fast enklare och billigare.

Den genetiska koden är kartlagd och vi kan se fram emot en matkvalitet som är hygienisk och giftfri. Kraven höjs och blir alltmer specialiserade - maten skall t.ex. både sänka blodtryck, minska åderförkalkning och förebygga diabetes.

Mer kunskap är vägen till bättre mat med mindre skadeverkningar.

Utbildning:

Gymnasiets naturbruksprogram finns på 65 ställen i landet med 11 000 elever varar två av tre är flickor. Antalet sökande har minskat.

Gymnasiets livsmedelsprogram hade endast 1300 elever läsåret 2012/13 och flertalet är även här flickor. Uppstår brist ersätts denna av lågutbildad och inhyrd arbetskraft.

Agronomutbildningen visar mindre efterfrågan trots att den ger lika goda framtidsutsikter som för en civilingenjörer. 

Vi har mark, vatten och arbetslösa ungdomar och

"jag trivs bäst i öppna landskap" sjöng Ulf Lundell

Litteratur:

Bolling, Anders, Apokalypsens gosiga mörker, 2009

Eenfeldt, Andreas, Matrevolutionen: ät dig frisk med riktig mat, 2011

Goldman, Anita, Ljusbärarna: människor som väljer glädje, 2012

Foer, Jonathan Safran, Äta kött, 2009

Ingvar, David, Hjärnkoll på vikten, 2012

Isaksson, Christer, red. Maten och makten. Hur ska den nya världen mättas? 2012

Karlsson, Svenolof med flera, Domedagsklockan och myten om jordens ständiga undergång, 2013

Norberg, Johan, När människan skapade världen, 2006

Norberg, Johan, Progress, 2016.

Olofsson, Malin och Öhman, Daniel, Matens pris", 2011

Rylander, Sten, Afrika vänder, En kontinent i förändring, 2014

Schlosser, Erik, Snabbmatslandet, 2002

Sylwan, Peter, Tillit  En Bok om meningen i livet, 2005

Tengroth, Stellan, Att svära i kyrkan, Tjugofyra röster om evig tillväxt, 2011

Tv program: Vetenskapens värld 2014, "Miljövänligt kött - finns det?

Världens Natur, Tidskrift  2004.

Simon, David, http://www.the guardian.com/world/2013/dec08

www.Meet Your Meat

www.ettlivsomgris.se

www.Djurrattsalliansen.se

 

Läs vidare: Kap. 10 Bistånd från FN och andra >